Europeiska unionens råd Bryssel den 21 september 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Transkript

1 Europeiska unionens råd Bryssel den 21 september 2017 (OR. en) 12429/17 FISC 197 FÖLJENOT från: inkom den: 21 september 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Jeppe TRANHOLM-MIKKELSEN, generalsekreterare för Europeiska unionens råd COM(2017) 547 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Ett rättvist och effektivt skattesystem i Europeiska unionen för den digitala inre marknaden För delegationerna bifogas dokument COM(2017) 547 final. Bilaga: COM(2017) 547 final 12429/17 np DG G 2B SV

2 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2017) 547 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Ett rättvist och effektivt skattesystem i Europeiska unionen för den digitala inre marknaden SV SV

3 Inledning Den digitala inre marknaden är en av kommissionens tio viktigaste politiska prioriteringar. Strategin för den digitala inre marknaden 1 syftar till att skapa digitala möjligheter för privatpersoner och företag på en marknad med över 500 miljoner EU-konsumenter. Fullbordandet av den digitala inre marknaden skulle kunna bidra med 415 miljarder euro varje år till Europas ekonomi, skapa jobb och omvandla de offentliga tjänsterna. Under de 18 månader som följde på antagandet av strategin för den digitala inre marknaden lade kommissionen fram de aviserade förslagen. Vid halvtidsöversynen av strategin 2 uppdaterade den sin analys och inriktade sig på de kommande utmaningarna. Digital teknik håller på att förändra världen och har en stor påverkan på skattesystemen. Den bidrar till att förbättra förvaltningen av dessa system genom att erbjuda lösningar för att minska den administrativa bördan och underlätta samarbete mellan skattemyndigheter samt bekämpa skatteflykt. Den innebär dock också att affärsmodeller förändras, genom att immateriella tillgångar spelar en allt större roll, vilket sätter press på Europas skattesystem. EU:s digitala inre marknad behöver ett modernt och stabilt skatteregelverk för den digitala ekonomin för att stimulera innovation, bekämpa fragmentering av marknaden och göra det möjligt för alla aktörer att dra nytta av den nya dynamiken på marknaden på rättvisa och välavvägda villkor. Det är mycket viktigt att säkerställa rättssäkerhet på skatteområdet för företagsinvesteringar och att förhindra att nya kryphål i skattesystemen uppstår på den inre marknaden. På skatteområdet har beslutsfattarna svårt att hitta lösningar som säkerställer en rättvis och effektiv beskattning allt eftersom den digitala omvandlingen av ekonomin går allt snabbare. Det finns svagheter i de internationella skattereglerna, eftersom de ursprungligen utformades för traditionella, fysiska företag och nu har blivit inaktuella. De nuvarande skattereglerna passar inte längre i ett modernt sammanhang där företag i stor utsträckning bygger sin verksamhet på svårvärderade immateriella tillgångar, data och automatisering, som underlättar internethandel över gränserna utan fysisk närvaro. Dessa frågor är inte begränsade till den digitala ekonomin utan har en potentiell påverkan på alla företag. Som en följd av detta är vissa företag närvarande i vissa länder där de erbjuder tjänster till och ingår avtal med konsumenter, och drar full nytta av tillgängliga infrastrukturer och rättsstatsinstitutioner, samtidigt som de inte betraktas som närvarande där i skattehänseende. Denna ställning som fripassagerare ger dem konkurrensfördelar jämfört med etablerade företag. Den växande utmaningen att säkerställa att den digitala ekonomin beskattas rättvist har således fortfarande inte lösts på lämpligt sätt, främst på grund av bristande internationellt samförstånd och problemets flerdimensionella karaktär. Detta är en ohållbar situation i en alltmer globaliserad och digitalt uppkopplad värld, där mer och mer verksamhet rör sig mot den digitala sfären. Om dessa situationer inte kan lösas kommer det att leda till ökade möjligheter till skatteundandragande och mindre skatteintänkter för statsbudgetarna. Det kommer också att påverka den sociala rättvisan, inbegripet genom att de sociala budgetarna kommer att urholkas, och destabilisera de likvärdiga konkurrensvillkoren för företag. Detta äventyrar EU:s konkurrenskraft, en rättvis beskattning och hållbarheten i medlemsstaternas budgetar. Som kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker 1 COM(2015) COM(2017)

4 betonade i sitt tal om tillståndet i unionen , uppmanar kommissionen till rättvisa skatter i den digitala sektorn. Vid det informella Ekofinmötet i Tallinn 4 uppmanade ordförandeskapet, med stöd av ett stort antal medlemsstater, kommissionen att utforska alternativ och föreslå effektiva lösningar, i syfte att nå enighet om en väg framåt för EU senast vid årets slut. Sedan denna kommission fick sitt mandat har den agerat för att säkerställa principen att alla företag som är verksamma inom EU bör betala skatt där vinster och värde genereras. Denna princip är av avgörande betydelse för en rättvis och effektiv beskattning på den inre marknaden, och den kan endast genomdrivas genom gemensamma och samordnade åtgärder. Skilda nationella strategier inom EU kan fragmentera den inre marknaden, öka rättsosäkerhet i skattehänseende, destabilisera de likvärdiga konkurrensvillkoren och öppna nya kryphål för skattemissbruk. Som redan konstaterades i kommissionens rapport från maj , behöver det internationella skatteregelverket reformeras så att det effektivt fångar upp det värde som skapas genom de nya affärsmodellerna tyvärr har det hittills visat sig svårt att komma överens om lösningar på global nivå, vilket framgår av OECD-rapporten från oktober Det är nu dags att agera. Kommissionen vill ha en ambitiös EU-agenda i frågan och en gemensam EU-strategi för att se till att den digitala ekonomin beskattas effektivt och på ett sätt som säkerställer rättvisa och främjar tillväxt. Denna nya agenda kommer att komplettera de stora framsteg som redan gjorts med att förbättra regelverket för bolagsbeskattning under senare år, både på EU-nivå och internationellt. Inom EU har medlemsstaterna enats om en rad ambitiösa nya regler för att bekämpa aggressiv skatteplanering och öka skattetransparensen, och de har skärpt sin hållning internationellt i fråga om god förvaltning i skattefrågor genom den externa strategin för effektiv beskattning. På området för kontroll av statligt stöd har kommissionen gjort en allmän utredning av medlemsstaternas skattebeslutspraxis och håller på att undersöka skattebeslut och ordningar som beviljar vissa företag förmånlig skattebehandling. Kommissionen har beslutat om återkrav av stöd i flera fall. På området för mervärdesskatt (moms) har kommissionen också direkt tagit itu med de utmaningar som följer av den digitala ekonomin genom sitt förslag om e-handel 7. Förhandlingarna fortskrider om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen 8, som lades fram på nytt av kommissionen När man väl har enats om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen kommer den att utgöra en konkurrenskraftig, rättvis och robust ram för beskattning av företag på den inre marknaden. Företag är nu mer digitaliserade än någonsin tidigare Vi agerar i en gränslös och globaliserad värld. Ökad konsumtion åtföljs av intensivare handel och större handelsvolymer. Samtidigt blir handeln mer internationell. Den digitala ekonomins tillväxt leder till en omvälvning av det dagliga livet och affärsmodellerna, vilket påverkar inte bara de traditionella ekonomiska och politiska modellerna och de traditionella styrnings-, rättstillämpningsoch affärsmodellerna, utan också skatte- och tullförvaltningarna Se European Commission Expert Group on Taxation of the Digital Economy Report, maj Se Addressing the Tax Challenges of the Digital Economy, OECD Base Erosion and Profit Shifting Project Action 1 Report, oktober COM(2016) COM(2016) 683 och COM(2016)

5 Digitaliseringen har underlättat och påskyndat den gränsöverskridande handeln. Affärsmodellernas utveckling innebär att företag arbetar på ett helt annat sätt än på den tid då de internationella skatte- och tullreglerna utformades det krävs till exempel inte att man är fysiskt närvarande på en marknad för att sälja varor och tjänster, vilket betyder att det kan vara svårt att fastställa skattebasen i marknadens jurisdiktion eller varornas ursprung för tulländamål. Med ett klick på datorn kan man beställa från hela världen. Detta tar sig uttryck i öppningar till nya marknader, generellt lägre priser och nya möjligheter. Det leder till att befintliga affärsmodeller rivs upp, och onlineplattformar svarar effektivare mot efterfrågan. Det är relevant att detta inte endast leder till en ökad handel utan även till en fragmenterad handel, med nya parter som inte alltid känner till vilka skyldigheter som gäller i fråga om skatter och tullar, eller som kanske kan strukturera sina verksamheter på ett sådant sätt att de kan undandra sig dessa skyldigheter. Digitaliseringen förändrar handelns karaktär genom att sudda ut gränserna mellan varor och tjänster, omvandla produkter till en digital framställning (t.ex. e-böcker) eller använda så lite material som möjligt (t.ex. 3D-utskrifter). Ekonomin blir mer och mer digitaliserad, och befintliga affärsmodeller kommer att behöva anpassas till denna nya verklighet allteftersom de nya affärsmodellerna växer fram. Dessa nya modellers främsta kännetecken är kapaciteten att bedriva verksamhet på distans, volatilitet på marknaden (t.ex. att snabbt vinna och förlora marknadsandelar), tendens mot monopol eller oligopol samt nätverkseffekter, för att bara nämna några 9. Digitaliseringen av den globala ekonomin sker snabbt och i stor skala och genomsyrar nästan alla områden av samhället. Nästan en tredjedel den totala industriproduktionens tillväxt i Europa beror redan i dag på användningen av digital teknik 10. År 2006 fanns endast ett teknikföretag bland de 20 största företagen, och det hade endast 7 % av det totala börsvärdet. År 2017 var 9 av de största 20 företagen mätt i börsvärde teknikföretag, och de hade 54 % av det totala börsvärdet för de 20 största företagen 11. Mellan 2008 och 2016 ökade intäkterna för de största fem e-handlarna med i genomsnitt 32 % per år. Under samma period ökade intäkterna från hela EU:s detaljhandelssektor med i genomsnitt 1 % per år 12. Nya framsteg kommer att ske snabbt till följd av en ny generation informationsteknik, såsom sakernas internet, artificiell intelligens, robotteknik och virtuell verklighet. Digitala lösningar används i allt större utsträckning och öppnar för nya möjligheter för privatpersoner, företag, investerare och offentliga förvaltningar. Det är viktigt att EU:s företag utnyttjar dessa möjligheter för att behålla sin konkurrenskraft och att nystartade företag i EU kan växa snabbt, 1% Intäktsökning (%) 0% 50% HELA EU:S DETALJHANDEL TOPP 5 E-HANDLARE 32% 9 Se Addressing the Tax Challenges of the Digital Economy, OECD Base Erosion and Profit Shifting Project Action 1 Report, oktober COM(2016) Global Top 100 Companies by market capitalisation, PWC, 2017, Financial Times Global 500 database, Bloombergs och Eurostats databaser, uppgifterna framtagna den 13 september

6 med full användning av molntjänster, stordata, robotteknik och bredband. Europas utmaning är att snabbt ta tillvara dessa digitala möjligheter för att säkra den europeiska konkurrenskraften, samtidigt som en rättvis beskattning säkerställs % 54% ANDEL AV BÖRSVÄRDET ANDEL AV BÖRSVÄRDET TEKNIKFÖRETAG ICKE-TEKNIKFÖRETAG Digitaliseringen påverkar alla företag, men i olika grad. En utmaning för skattepolitiken är mångfalden av de affärsmodeller som möjliggjorts genom teknik och utnyttjande av stora mängder data. Kunder kan köpa varor och tjänster varifrån som helst i världen via internet i stället för på sin lokala affärsgata. Nya generationer konsumenter föredrar omedelbar tillgång framför ägande. Digitala plattformar med få tillgångar kopplar samman outnyttjad kapacitet och efterfrågan och möjliggör ett mycket stort antal delningstransaktioner, vilka förväntas växa med 35 % per år under de kommande tio åren 13. Alla typer av företag får numera en stor del av sitt värde från immateriella tillgångar, information och data. Det finns inte en enda utmärkande faktor i de nya sätten att bedriva verksamhet inom det digitala området och de olika aspekterna kombineras ofta i en enda verksamhet. Denna mångfald kräver att man sonderar vilka olika typer av digitala verksamheter och tjänster som ska omfattas av varje potentiell lösning. En icke-uttömmande förteckning läggs fram nedan för att belysa vissa av de nya sätten att bedriva verksamhet i den digitala ekonomin, vilka ger upphov till frågorna Var ska beskattning ske? och Vad ska beskattas?. Dessa nya paradigmer kräver nya politiska svar. 13 Se Literature review on taxation, entrepreneurship and collaborative economy - final report by Dondena & IHS, studie beställd av Europeiska kommissionen, under utarbetande. 5

7 Exempel på nya sätt att bedriva verksamhet Nätförsäljarmodell, där onlineplattformar säljer varor eller kopplar samman köpare och säljare i utbyte mot en transaktions- eller förmedlingsavgift eller en provision. Exempel på företag: Amazon, Zalando, Alibaba. Modell med social medier, där nätägare använder sig av reklamintäkter för att tillhandahålla riktade marknadsföringsmeddelanden till konsumenter. Exempel på företag: Facebook, Xing, Qzone. Abonnemangsmodell, där plattformar tar ut en abonnemangsavgift för fortlöpande tillgång till digitala tjänster (t.ex. musik eller videor). Exempel på företag: Netflix, Spotify, iqiyi. Modell med samarbetsplattform, där digitala plattformar kopplar samman outnyttjad kapacitet och efterfrågan, utnyttjar anseendekapital för att främja konsumtion, och ger enskilda möjlighet att dela tillgång till egendom i stället för att äga den. Plattformar tar ut en fast eller rörlig avgift för varje transaktion. Exempel på företag: Airbnb, Blablacar, Didi Chuxing. EU behöver ett modernt skatteregelverk för att ta tillvara digitala möjligheter och samtidigt säkerställa en rättvis beskattning. Lika konkurrensvillkor är en nödvändig förutsättning för att alla företag ska kunna innovera, utvecklas och växa, för att uppnå högre nivåer av produktivitet, sysselsättning och välstånd. Digitaliseringsgraden varierar dock mellan olika sektorer, särskilt mellan högteknologiska områden och mer traditionella områden, och mellan olika medlemsstater och regioner. Det finns också stora skillnader mellan stora företag och små och medelstora företag. I genomsnitt beskattas inhemska digitaliserade affärsmodeller med en effektiv skattesats på endast 8,5 %, vilket är mindre än hälften jämfört med traditionella affärsmodeller 14 (se diagram nedan). Detta beror främst på de digitaliserade affärsmodellernas egenskaper, nämligen att dessa i stor utsträckning är beroende av immateriella tillgångar och omfattas av skatteincitament. Gränsöverskridande digitaliserade företag drar nytta av en liknande låg skattebörda, även om man inte räknar med aggressiv gränsöverskridande skatteplanering som kan dra ned skattebördan till i praktiken noll Se Digital Tax Index, PWC och ZEW, Traditionell affärsmodell: tillgångar antas vara jämnt fördelade mellan byggnader, maskiner, lager, finansiella tillgångar och immateriella tillgångar. Digital affärsmodell är genomsnittet av tre olika modeller (inhemsk, företag-till-konsument ( B2C ) och företag-till-företag ( B2B )). Grundantagandet för alla tre är att tillgångarna är jämnt fördelade mellan förvärvade immateriella tillgångar, egenhändigt skapade immateriella tillgångar, hårdvara, förvärvad programvara och egenhändigt skapad programvara. B2C- och B2B-modellerna använder dotterbolag för att organisera sina försäljnings- och marknadsföringsverksamheter. 15 Se The Impact of Tax-planning on Forward-looking Effective Tax Rates' by ZEW, Taxation paper 64, GD TAXUD, Europeiska kommissionen. 6

8 Ef fektiv genomsnittlig skattesats i EU28 20,9% 23,2% 8,5% 10,1% 8,9% Traditionell inhemsk affärsmodell Traditionell internationell affärsmodell Digital inhemsk affärsmodell Digital internationell B2C-modell Digital internationell B2B-model Källa: Digital Tax Index, 2017, PWC och ZEW. Stora utmaningar Den främsta utmaningen är att reformera det internationella skatteregelverket, som först utformades i början på 1900-talet och inte längre är ändamålsenligt. Det har fungerat väl för traditionella fysiska företag, men när affärsverksamheter blir mer och mer globaliserade och digitaliserade fungerar de gamla reglerna sämre. Den grundläggande principen för bolagsskatt är att vinster bör beskattas där värdet skapas. I en digitaliserad värld är det dock inte alltid klart vilket det värdet är, hur det ska mätas eller var det skapas. De två främsta politiska utmaningar som behöver mötas kan sammanfattas enligt följande: - Var ska beskattning ske? (koppling) hur man ska fastställa och skydda beskattningsrätt i ett land där företag kan tillhandahålla tjänster digitalt med liten eller ingen fysisk närvaro trots att det har en kommersiell närvaro, och - Vad ska beskattas? (värdeskapande) hur man ska fördela vinst i nya digitaliserade affärsmodeller som drivs av immateriella tillgångar, data och kunskap. För att meningsfullt kunna avgöra var ekonomiska verksamheter utförs och värde skapas för skatteändamål, måste dessa utmaninger bedömas tillsammans. Frågan Var ska beskattning ske? hur man ska fastställa beskattningsrätt i ett land där företag endast har en digital närvaro och ingen fysisk närvaro kan illustreras med följande teoretiska exempel. Teoretiskt exempel på ett företag som tillhandahåller ett socialt nätverk som använder sig av reklamintäkter för att tillhandahålla sina användare i EU riktade marknadsföringsmeddelanden: Användare som befinner sig i EU har kostnadsfri tillgång till ett socialt nätverk som drivs av ett företag som befinner sig utanför EU. Företaget samlar in uppgifter om sina användare, till exempel information om deras konsumtionsvanor, smak och preferenser. Även om företaget främst genererar inkomster från att sälja annonsutrymme till andra företag för att tillhandahålla riktade 7

9 marknadsföringsmeddelanden via nätverket till sina användare i EU, kan det vara så att det inte har någon beskattningsbar närvaro i EU enligt de nuvarande internationella skattereglerna och därför är företaget inte föremål för bolagsbeskattning i EU. Teoretiskt exempel på ett företag som tillhandahåller kunder i EU digitala tjänster via en onlineplattform: Kunder som befinner sig i EU betalar abonnemangsavgifter för att få tillgång till digitala tjänster (t.ex. musik eller videor) via en onlineplattform som drivs av ett företag som befinner sig utanför EU. Även om den inkomst som genereras av abonnemangsavgifterna kommer från kunder i EU, har företaget inte någon skattepliktig närvaro i EU enligt de nuvarande internationella skattereglerna och företaget är därför inte föremål för bolagsbeskattning i EU. För att åtgärda dessa utmaningar är det av avgörande betydelse att ett internationellt initiativ i denna fråga tas och upprätthålls på politisk nivå. Drivkraften för detta har varit ganska svag hittills på grund av det stora antalet aktörer och en brist på konsensus i den internationella debatten. Det bästa vore fortfarande att finna multilaterala internationella lösningar på beskattning av den digitala ekonomin, med hänsyn till utmaningens globala natur. Kommissionen anser att EU:s medlemsstater bör ha en samordnad ståndpunkt för att kunna ha en större inverkan på arbetet på global nivå. De bör samverka och främja ett tillvägagångssätt som skulle leda arbetet mot ett ambitiöst resultat. Resultatet bör stabilisera de enskilda medlemsstaternas skattebaser och säkerställa en rättvis konkurrens och framgång för företag som är verksamma på den inre marknaden. I de internationella diskussionerna bör EU säkerställa att vinster som genereras inom EU faktiskt beskattas av EU:s medlemsstater och omfördelas på ett rättvist sätt. En viktig milstolpe kommer i början av 2018 då OECD kommer att lägga fram en interimsrapport för G20 om beskattningen av den digitala ekonomin. Det är mycket viktigt att denna rapport drar lämpliga och realistiska slutsatser om vägen framåt och identifierar politiska alternativ som verkligen kan hantera utmaningen. Parallellt måste EU undersöka alla möjliga alternativ så att nya regler för beskattning av den digitala ekonomin inom den inre marknaden kan antas. EU bör också fokusera på lösningar på EUnivå för det fall att framstegen på internationell nivå visar sig vara för långsamma. Mål Det behövs en omfattande och modern strategi för att beskatta den digitala ekonomin för att uppnå målet om en rättvisare och effektivare beskattning, och att stödja tillväxten och konkurrenskraften i EU genom den digitala inre marknaden. Denna strategi bör ha följande mål: - Rättvisa Säkerställa att bolagsvinster beskattas där värdet skapas. Det är nödvändigt att behålla lika konkurrensvillkor och ett system som är motståndskraftigt mot missbruk, så att alla företag betalar sin skäliga andel, oberoende av om de är stora eller små, mer eller mindre digitaliserade eller EU-baserade eller inte. - Konkurrenskraft Skapa den rätta skattemiljön för expansionen av nystartade företag och för att företag ska kunna blomstra på den inre marknaden. För att förbättra EU:s konkurrenskraft behöver vi avlägsna befintliga hinder och undvika att skapa nya hinder av skattemässig art mot framväxten av nya företag som främjar innovation och skapar arbetstillfällen. 8

10 - Den inre marknadens integritet Samverka mot en gemensam lösning som undviker ensidiga åtgärder som skulle destabilisera den inre marknadens funktion. Nationella åtgärder som vidtas utan samordning leder till fragmentering av den inre marknaden, ytterligare snedvridningar och skattehinder som hindrar företag från att växa och investera på den inre marknaden. - Hållbarhet Säkerställa att bolagsskattesystemet är framtidssäkrat och hållbart på lång sikt. När affärsmodellerna blir alltmer digitaliserade skulle medlemsstaternas skattebaser kunna försvinna gradvis om skattereglerna inte anpassas för att fånga upp nya digitaliserade affärsmodeller. Om detta inte åtgärdas kommer det leda till att skattebördan ökas på andra håll. Vägen framåt EU:s medborgare och regeringar är alltmer oroade över de obalanser som konstaterats vad gäller de nya digitaliserade affärsmodellernas skattenivåer. Om enighet inte kan nås om en meningsfull lösning inom lämplig tid kommer det att öka pressen att agera på nationell nivå, vilket kommer att undergräva den inre marknaden. En lösning är att integrera beskattningen av den digitala ekonomin i det allmänna regelverket för bolagsbeskattning. En grundläggande reform av det internationella regelverk för bolagsbeskattning som nu är tillämpligt på den digitala ekonomin skulle säkerställa konsekvens och samstämmighet för skattereglerna i hela världen och stabilitet och säkerhet för företagen. EU förväntar sig att den interimsrapport om beskattningen av den digitala ekonomin som OECD kommer att lägga fram för G20 kommer att hålla en hög ambitionsnivå. Det är av avgörande betydelse att den rapporten innehåller ändamålsenliga politiska alternativ för att åtgärda de berörda frågorna. Det behövs särskilt nya internationella regler som är specifika för de utmaningar som följer av den digitala ekonomin för att avgöra var företags värde skapas och hur det ska fördelas för skatteändamål. Detta skulle förutsätta en reform av de internationella skatteregler om fast driftsställe, internprissättning och fördelning av vinster som är tillämpliga på digital teknik. Reglerna för fast driftsställe används för att fastställa tröskelvärdet för verksamhet som måste utföras i ett land för att ett företag ska vara skattepliktigt i det landet, och de bygger till stor del på fysisk närvaro. Med hjälp av digital teknik kan dock företag numera ha en väsentlig ekonomisk närvaro i en marknads jurisdiktion utan att nödvändigtvis ha en väsentlig fysisk närvaro. Alternativa indikatorer för väsentlig ekonomisk närvaro krävs därför för att fastställa och skydda beskattningsrätt vad avser de nya digitaliserade affärsmodellerna. När ett företag väl är skattepliktigt i landet behöver de vinster det genererar fortfarande fastställas och hänföras till detta land. Reglerna om internprissättning används för att fördela multinationella koncerners vinster till olika länder på grundval av en analys av funktioner, tillgångar och risker inom koncernens värdekedja. Dessa regler utformades dock för traditionella affärsmodeller och en traditionell ekonomisk miljö. Den digitala ekonomin förlitar sig starkt på immateriella tillgångar, som i allt större utsträckning håller på att bli de värdeskapande faktorerna inom multinationella koncerner och som är svåra att värdera. Utmaningen att identifiera och värdera immateriella tillgångar och att fastställa deras bidrag till värdeskapandet kräver alternativa metoder för fördelning av vinst som bättre fångar upp värdeskapande i de nya affärsmodellerna och som därför bör övervägas jämsides med reglerna för fast driftsställe. Eftersom vinster kan flyttas mellan länder genom missbruk av 9

11 reglerna om fast driftsställe och internprissättning kan regler mot missbruk övervägas för att stärka efterlevnaden och säkerställa att vinster som intjänats i EU också beskattas i EU. På EU-nivå ger förslaget om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen en grund för att ta itu med dessa viktiga utmaningar. Kommissionen anser fortfarande att den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen ger en EU-ram för reviderade regler för fast driftsställe och för fördelning av stora multinationella koncerners vinster med hjälp av en fördelningsnyckel som bygger på tillgångar, arbetskraft och försäljning, vilket på ett bättre sätt bör återspegla var värdet skapas. Det finns inom ramen för det nuvarande förslaget om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen utrymme att undersöka möjligheterna till ytterligare förstärkningar så att den effektivt fångar upp digitala verksamheter. Diskussioner om detta pågår redan i rådet under det estniska ordförandeskapet och i Europaparlamentet. Kommissionen är redo att arbeta med medlemsstaterna med att undersöka dessa alternativ inom ramen för de pågående förhandlingarna om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen för att finna en ambitiös strategi för den inre marknaden som är förenlig med EU-rätten. Det kan ta tid att nå en meningsfull lösning för att fånga upp och fördela det värde som skapas i den digitala ekonomin mellan länder. Detta kompliceras ytterligare av utmaningens flerdimensionella art, den digitala ekonomins ständigt skiftande karaktär, mångfalden av affärsmodeller och graden av komplexitet i de ekosystem där de skapar värde. Ju längre tid det tar att finna en lösning, desto större kommer förlusterna i skatteintäkter dock bli. Ensidiga initiativ i EU och internationellt kommer därför att fortsätta att utvecklas. Sedan 2016 har länder som Indien och Israel redan testat alternativa metoder för att säkerställa effektiv beskattning av den digitala ekonomin. Jämsides med arbetet med denna mer långsiktiga strategi bör också mer omedelbara, kompletterande och kortsiktiga åtgärder övervägas för att skydda medlemsstaternas direkta och indirekta skattebaser. Olika idéer har lagts fram i EU och internationellt för att fånga upp den digitala verksamheten på ett annat sätt än det internationella regelverket för bolagsbeskattning, och för att säkerställa likabehandling och lika konkurrensvillkor för alla företag. Några alternativ till lösningar på kortare sikt Utjämningsskatt på digitaliserade företags omsättning - En skatt på all obeskattad eller otillräckligt beskattad inkomst som genererats från alla internetbaserade verksamheter, inbegripet företag-till-företag och företag-till-konsument, som kan avräknas mot bolagsskatten eller tas ut som en separat skatt. Källskatt på digitala transaktioner - En fristående slutlig källskatt på bruttobasis på vissa betalningar som görs till utomlands hemmahörande leverantörer av varor och tjänster som beställts online. Avgift på intäkter som genererats från tillhandahållandet av digitala tjänster eller reklamverksamhet - En separat avgift skulle kunna tillämpas på alla transaktioner som ingås på distans med kunder som befinner sig i ett land där en enhet som är hemmahörande i utlandet har en väsentlig ekonomisk närvaro. Alla kortsiktiga alternativ har för- och nackdelar, och man behöver arbeta mer med den detaljerade strategin för att finna en lösning som fungerar för den inre marknaden och den globala ekonomin 10

12 som helhet. Frågor om huruvida sådana strategier är förenliga med dubbelbeskattningsavtalen, reglerna om statligt stöd, grundläggande friheter samt internationella åtaganden enligt frihandelsavtalen och WTO-reglerna skulle behöva utredas. Något måste dock göras. Kommissionen är övertygad om att det lämpligaste är åtgärder på EU-nivå. Endast en samordnad EU-insats kommer att säkerställa att lösningen passar den digitala inre marknaden och kan uppnå våra mål om rättvisa, konkurrenskraft och hållbarhet. Slutsats Detta meddelande uppmanar till ett kraftfullt och ambitiöst ställningstagande från EU:s sida om beskattning av den digitala ekonomin som bör bidra till det pågående internationella arbetet i denna fråga. Det syftar också till att ligga till grund för vidare politiska diskussioner bland medlemsstaterna vid det digitala toppmötet i Tallinn den 29 september, så att en gemensam ståndpunkt kan nås i de internationella diskussionerna. Kommissionen kommer att stödja det estniska ordförandeskapet i dess arbete i dessa frågor, i syfte att i slutet av året uppnå stabila rådsslutsatser med en samordnad EU-strategi. Dessa slutsatser skulle utgöra den gemensamma grund som EU och dess medlemsstater skulle använda för att lägga fram förslag i de internationella diskussionerna. EU förväntar sig meningsfulla framsteg i den globala agendan och bör trycka på för att detta ska återspeglas i OECD-rapporten till G20-ländernas finansministrar vid deras möte i april Kommissionen kommer att bidra till att de pågående globala diskussionerna vid G20 kan slutföras med framgång. Om adekvata globala framsteg inte kan nås, bör EU lägga fram lösningar inom den inre marknaden och kommissionen är redo att lägga fram lämpliga lagstiftningsförslag. Kommissionen kommer att fortsätta att analysera olika politiska alternativ och att rådgöra med berörda parter och företrädare för branschen om denna viktiga och brådskande fråga inför våren