Budget 2018 Ram 2019, plan 2020

Transkript

1 Budget 2018 Ram 2019, plan 2020

2 Politisk organisation Valberedning 7+2* Kommunrevisionen 9 Förvaltningar Valnämnden 7 Kommunstyrelsen Utskott 1 Utskott Kommunfullmäktige 57 Parlamentariska nämnden Överförmyndarnämnden Styrelsen för Nässjö lärcenter 7+2* Barn- och utbildningsnämnden 11 Gymnasieutskott Förskole- och grundskoleutskott 3 7+2* 5 9 Kommunledningskontoret Barn- och utbildningsförvaltningen Solcialnämnden Arbetsutskott Individutskott 11 Socialförvaltningen Senast uppdaterad: Tekniska servicenämnden 9 Kultur- och fritidsnämnden 9 Samhällsplaneringsnämnden 9 Tekniska serviceförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Samhällsplaneringskontoret Siffrorna anger antal ledamöter. * insynsplatser.

3 Innehållsförteckning 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Finansiell analys och god ekonomisk hushållning Resultatbudget Balansbudget Kassaflödesbudget Exploateringsbudget Budget 2018, ram 2019, plan Bruttobudget för nämnderna Nettobudget för nämnderna Investeringsbudget Personal Befolkningsprognos Styrmodell tar sikte mot visionen Mål enligt Pilen Kommunfullmäktigebeslut, kommentarer och upp- drag Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsplaneringsnämnden Socialnämnden Tekniska servicenämnden Överförmyndarnämnden Kommunrevisionen Valnämnden De kommunala bolagen...80 Kommunfullmäktige, Budget (91)

4 Budget 2018 Kommunfullmäktige 2018 Kommunfullmäktige, Budget (91)

5 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Möjligheter! Är mitt glas halvfullt eller halvtomt är ett begrepp som är bra för vardagsfilosofiska tankar. Det är så pass bra att det även fungerar för funderingar kring kommunens ekonomi. I vår kommun har vi 1,8 miljarder kronor som vi använder i våra verksamheter för barn och unga, för att stödja kommuninvånare som behöver det, för att stödja föreningslivet att ge invånarna möjlighet till en aktiv fritid, för gator och vägar, för att utveckla kommunen och mycket mer. Det är en så stor summa att den ibland kan vara svår att ta in: en komma åtta miljarder. Den som har ett halvfullt glas ser att det är mycket pengar och att vi dessutom kan använda dem till att göra bra saker. Kanske kan vi också göra saker annorlunda än idag. Vi kan göra mycket för 1,8 miljarder kronor och det är där vi som förtroendevalda politiker och alla andra borde ha vårt fokus. När vi ser möjligheterna istället för hinder, så kommer vi längre och inspirerar varandra. Istället för att fokusera på ett halvtomt glas och det man inte kan göra... Funderar jag vidare så handlar det om hur vi förvaltar dessa pengar idag och för framtiden. Skulle vi göra av med varenda krona varje år så är det inte bra. Vi behöver pengar för att bygga förskolor, skolor, och bostäder för de som har behov av stöd i sitt dagliga liv. Vi behöver gator och vägar. Vi behöver köpa in mark för nya bostäder och industrimark. Om vi inte har pengar kvar när året är slut måste vi låna pengar till våra investeringar. Måste vi låna så begränsar vi utrymmet för framtidens kommuninvånare. Ett begrepp som vi smålänningar gärna använder är på redigt. I ett ekonomiskt perspektiv kan man använda begreppet stabil ekonomi. Vi behöver bygga vår ekonomi så att den blir stabil och långsiktig, det förtjänar våra barn och unga. Ett halvfullt glas, att inte göra av med alla sina pengar och att göra det på redigt är de tre delar som avgör hur vi sköter vår ekonomi i Nässjö kommun. Lägg dessutom till att ska finnas ett värde för den enskilde kommuninvånaren, för föreningarna, för näringslivet och för kommunens medarbetare. Då, och först då, når vi det som är en god ekonomisk hushållning. Just därför vill jag som avslutning skriva lite om de fantastiska saker som sker varje dag i vår kommun. Det är en viktig del av god ekonomisk hushållning. Det kan handla om killen i förskolan som får lära sig om hur viktig vår miljö är. Eller tjejen som i skolan som lär sig hur man programmerar. Det kan vara en person som får sitt första CV genom praktik eller sin första lön. Jag vill också nämna vad som händer när man själv föreslår och röstar om vad som ska göras där man bor, våra medborgarbudgetar. Dagligen får kommuninvånare stöd och hjälp i sitt dagliga liv av kommunens fantastiska medarbetare. Det byggs och det utvecklas i vår kommun. Allt detta skapar värde för det som är god ekonomisk hushållning. Vi kan bli ännu bättre och jag väljer att hämta kraften till utvecklingen i allt det härliga som sker och kraften till att förändra det som behöver bli bättre. Utmaningarna finns, javisst, men möjligheterna är minst lika många! Anna-Carin "Anci" Magnusson Kommunstyrelsens ordförande (S) Kommunfullmäktige, Budget (91)

6 2 Finansiell analys och god ekonomisk hushållning Sammanfattande kommentar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) konstaterar i sin ekonomirapport i maj att de kommande stora demografiska förändringarna under åren innebär en stor ekonomisk påfrestning för landets kommuner. Antalet invånare väntas öka kraftigt samtidigt som vi kan förvänta oss en snabb ökning av antalet äldre och antalet barn i skolåldern. SKL konstaterar vidare att kostnaderna för de demografiska förändringarna förväntas öka snabbare än skatteunderlaget. Dessutom förväntas nuvarande högkonjunktur avta och normaliseras under slutet av perioden Fram till 2020 bedöms gapet mellan kommunernas intäkter och befolkningens behov av välfärdstjänster uppgå till 40 miljarder kronor om inga åtgärder vidtas. Vi kan konstatera att Nässjös nuläge stämmer väl med SKLs lägesbedömning. Befolkningsökningen och de demografiska förändringarna är i allra högsta grad en realitet i vår kommun. Antalet invånare har ökat kraftigt de senaste åren och uppgick till Befolkningsökningen är positiv och ger goda möjligheter till utveckling av vår kommun. På kort sikt, inte minst med hänsyn till regelverket för den kommunala kostnadsutjämningen, innebär dock ökningen en ekonomisk påfrestning. Den växande kommunen Nässjö behöver nya bostäder, verksamhetslokaler och vi har dessutom äldre anläggningar som behöver utrangeras och ersättas med nya. Detta innebär att investeringsbehovet i kommunen och i kommunkoncernen kommer att vara fortsatt mycket högt under de kommande åren. Dessa behov måste finansieras och utifrån god ekonomisk hushållning måste självfinansieringsgraden, och därmed även det ekonomiska resultatet, vara hög framdeles. En ökad skuldsättning i kommunkoncernen skulle påverka den låga soliditetsgraden ytterligare i negativ riktning och därmed minska vår långsiktiga ekonomiska handlingsfrihet. Detta ställer stora krav på vår verksamhet, inte minst vad gäller planering, koncernsamordning och sökande efter nya kostnadseffektiva lösningar i såväl den befintliga som i den tillkommande verksamheten. Befolkningsökningen innebär även en ökad efterfrågan på välfärdstjänster. För Nässjö kommun speglas detta i första hand inom barn- och utbildningsverksamheten. Antalet förskolebarn och elever uppgick i maj 2017 till totalt 6 578, vilket är en kraftig ökning jämfört med tidigare år. Nässjö kommuns arbetslöshet är fortsatt hög. Ett intensivt arbete pågår för att minska den och målsättningen är att Nässjö kommuns arbetslöshet, gällande såväl total arbetslöshet som ungdomsarbetslöshet, vid utgången av 2018 ska uppgå till länssnittet. En minskad arbetslöshet innebär många positiva effekter, främst för den enskilda individen. För den kommunala ekonomin innebär en minskad arbetslöshet en ökad skattebas och därmed ett minskat beroende av det kommunala utjämningssystemet. Dessutom minskar våra sociala kostnader. Nässjö kommun budgeterar ett resultat uppgående till 24,9 miljoner kronor för För åren 2019 och 2020 förväntas resultatet uppgå till 34,3 respektive 27,0 miljoner kronor. För samtliga år baseras skatteintäkter och intäkter från det kommunala utjämningssystemet på ett invånarantal uppgående till Beaktat det fortsatt höga investeringsbehovet måste periodens resultatnivåer betraktas som låga och kommer således inte bidra till en önskvärd självfinansieringsgrad av investeringarna. Under 2018 beräknas 1 857,9 miljoner kronor tillföras nämnderna, vilket netto är drygt 53 miljoner mer än ursprunglig budgetram. Medlen riktas till barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och överförmyndarnämnden. Det i slutet av december 2015 utbetalade statsbidraget (61,7 miljoner kronor) som gavs tillfälligt för hantering av den rådande flyktingsituationen, kommer till del att disponeras även under Summan uppgår till 17,5 miljoner kronor. De i budgetpropositionen för 2018 aviserade ytterligare 3,5 miljarderna till kommunerna 2019 och 7 miljarderna från 2020 (de så kallade välfärdsmiljarderna) utgör ett välkommet tillskott i den kommunala ekonomin och är inkluderade i budgetförslaget. Fördelningen bygger på ett fast belopp per invånare, vilket gör att det är kommunens befolkningsmängd som ligger till grund för kommunens erhållna bidrag. Kommunen har sedan tidigare begåvats med välfärdsmiljoner i och med budgetpropositionen För de befintliga välfärdsmiljarderna gäller att beloppet baseras dels på invånarantal och dels på antal asylsökande och nyanlända. 70 procent av bidraget fördelas utifrån antal asylsökande och nyanlända, och 30 procent utifrån antal invånare. Denna fördelningsgrund gäller 2017 och Under åren 2019 och 2020 skiftas fördelningen med två miljarder årligen (det vill säga den andel som fördelas utifrån invånarantal ökar med två miljarder per år) och år 2021 är bidraget till 100 procent fördelat utifrån invånarantal. För Nässjö kommuns del innebär detta att kommunens totala andel av bidraget, utifrån idag använda data, kommer att uppgå till drygt 45 miljoner kronor 2018, 50 miljoner 2019 och 54 miljoner Därefter kommer Kommunfullmäktige, Budget (91)

7 bidraget att minska för att 2021 uppgå till 43 miljoner kronor. Beloppen är i nuläget preliminära och kommer att fastställas senare i år och under kommande år. Den samlade investeringsvolymen (inklusive investeringar som finansieras med det tillfälliga statsbidraget som erhölls 2015) under planeringsperioden uppgår till 440,2 miljoner kronor fördelat per år enligt följande: 2018: 177,1 2019: 154,5 2020: 108,6 De höga investeringsvolymerna är till stora delar kopplade till den konstaterade befolkningsökningen i kommunen, vilken bland annat påverkar barn- och utbildningsverksamheten. Självfinansieringsgraden 2018 beräknas uppgå till 46 procent. På grund av den höga investeringsvolymen bedöms ett nyupplåningsbehov om 215 miljoner kronor föreligga under perioden Årets resultat i relation till skatter och generella statsbidrag beräknas uppgå till 1,3 procent 2018, 1,8 procent 2019 och 1,4 procent Finansiell analys Den finansiella analysen utgår från fyra viktiga finansiella aspekter. Dessa är det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Ambitionen är att utifrån dessa perspektiv identifiera finansiella möjligheter och problem och därigenom kunna klargöra om Nässjö kommun har en god ekonomisk hushållning. RESULTAT OCH KAPACITET Årets resultat Årets resultat (mkr) 2016 utfall 2017 prognos (delår) 2018 budget 2019 ram 2020 plan Årets resultat (mkr) 43,4-12,6 24,9 34,3 27,0 Årets resultat i relation till skatteintäkter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag (%) 2,5-0,7 1,3 1,8 1,4 Årets resultat bidrar bland annat till självfinansiering av årets investeringar. Det innebär således att höga investe- Kommunfullmäktige, Budget (91)

8 ringsnivåer i sin tur kräver högre resultatnivåer för att hålla självfinansieringsgraden på en acceptabel nivå. Beaktat det höga investeringsbehovet, till stor del orsakat av den demografiska utvecklingen, måste resultatnivån betraktas som för låg. Konsekvensen av detta är att nyupplåning kommer att bli aktuell. Utifrån den årsprognos som togs fram i samband med delårsbokslutet 2017 kommer innevarande års resultat att vara negativt. Utifrån gällande regelverk måste det befarande underskottet 2017 återställas inom tre år. Nettokostnadsandel En grundläggande förutsättning för att uppnå och bibehålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på denna balans är nettokostnadsandelen, det vill säga att samtliga nettokostnader i resultaträkningen, sätts i relation till skatteintäkter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag. Redovisas en nettokostnadsandel under 100 procent finns en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. En nettokostnadsandel under 100 procent måste eftersträvas eftersom ett utrymme för egenfinansierade investeringar måste finnas. Nettokostnadsandelen i Nässjö kommun framgår av nedanstående tabell. Nettokostnadsandel (%) 2016 utfall 2017 prognos (delår) 2018 budget 2019 ram 2020 plan Verksamhetens nettokostnad 94,7 98,2 95,9 95,2 95,3 Avskrivningar 3,0 2,8 3,0 3,2 3,3 Finansnetto -0,2-0,3-0,2-0,1 0,0 SUMMA NETTOKOST- NADSANDEL 97,5 100,7 98,7 98,3 98,6 1 % motsvarar i mkr 17,2 18,4 19,1 19,3 19,7 Nettokostnadsandelen uppgick 2016 till 97,5 procent. Den prognostiserade nivån för 2017 uppgår dock till 100,7 procent, vilket inte är ekonomiskt hållbart på sikt med hänsyn till investeringsbehovet. Finansnettoandelen av nettokostnaderna är negativ. Det innebär att de finansiella intäkterna är högre jämfört med de finansiella kostnaderna. Förklaringen till detta är i huvudsak det extremt låga ränteläget, samt att Nässjö kommun från och med 2015 har erhållit en aktieutdelning från koncernmoderbolaget Örnen i Nässjö AB. Under planeringsperioden uppgår nettokostnadsandelen till drygt 98 procent, vilket är för högt med hänsyn taget till investeringsbehovet. Skatteintäktsutveckling jämfört med nettokostnadsutveckling Ett annat mått på den ekonomiska balansen mellan löpande intäkter och löpande kostnader är att jämföra ökningstakten avseende skatteintäkter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag med nettokostnadernas ökningstakt. I ett längre tidsperspektiv innebär en högre ökningstakt av nettokostnaderna bland annat att utrymmet för egenfinansierade investeringar och/eller förstärkning av ekonomin minskar. Utveckling av skatteintäkter och nettokostnad. Ökning jämfört med föregående år. Verksamhetens nettokostnad (%) 2016 utfall 2017 prognos (delår) 2018 budget 2019 ram 2020 plan 6,2 10,3 1,6 0,6 2,2 Skatter och bidrag (%) 7,1 6,7 3,7 1,2 1,9 Verksamhetens nettokostnad (mkr) Skatter och bidrag (mkr) 1 683, , , , , , , , , ,4 Det prognostiserade helårsutfallet 2017 indikerar att nettokostnadsökningen blir större än ökningen av skatter och bidrag vid årets slut. Differensen uppgår till 57,5 miljoner kronor. Under planeringsperioden åren antas ökningstakten avseende skatter och bidrag bli högre jämfört med nettokostnadsökningen beräknas kostnadsökningen dock bli något högre jämfört med skatter och bidrag. Den låga ökningstakten gällande skatter Kommunfullmäktige, Budget (91)

9 och bidrag 2019 och 2020 beror till stor del på att de så kallade välfärdsmiljarderna minskar samt att det tillfälliga statsbidragets positiva effekt på intäkterna upphör Årets investeringar och finansiering Årets investeringar och finansiering 2016 utfall 2017 prognos (delår) 2018 budget 2019 ram 2020 plan Årets investeringar (mkr) Investeringsvolym i relation till skatter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag (%) Självfinansieringsgrad av investeringarna (%) 151,7 156,8 177,1 154,5 108, Den totala investeringsvolymen beräknas för helåret 2017 uppgå till cirka 156,8 miljoner kronor. Den sammanlagda investeringssumman under perioden uppgår till 440,2 miljoner kronor. Självfinansieringsgraden av investeringarna anger hur stor del av investeringarna som har finansierats av årets resultat och årets avskrivningar. En självfinansieringsgrad på 100 procent innebär att samtliga investeringsutgifter har självfinansierats under året. En självfinansieringsgrad som understiger 100 procent kräver således annan finansiering i form av nya lån, försäljningsinkomster vid avyttring av befintliga anläggningstillgångar eller ianspråktagande av befintlig likviditetsreserv. Självfinansieringsgraden 2017 beräknas uppgå till låga 25 procent. Nivån påverkas inte minst av det prognostiserade underskottet. Konsekvensen av denna låga nivå är att en nyupplåning om 53 miljoner kronor kommer att verkställas. Beaktat de höga investeringsnivåerna under perioden kommer självfinansieringsgraden att vara fortsatt låg. Genomsnittet under perioden uppgår till 61 procent. Risk och kontroll Likviditet och långfristiga lån Likviditet och långfristiga lån 2016 utfall 2017 prognos (delår) 2018 budget 2019 ram 2020 plan Kassalikviditet (%) Långfristiga lån (mkr) Skuldsättningsgrad (%) 297,0 350,4 480,4 540,5 565, Kassalikviditeten (likvida medel och kortfristiga fordringar i relation till kortfristiga skulder) är ett mått på den kortfristiga betalningsberedskapen. En ökande kassalikviditet i kombination med en förbättrad soliditet är ett tecken på att det totala finansiella handlingsutrymmet har stärkts. Kassalikviditeten uppgick till 82 procent. Den relativt höga nivån var till stor del föranledd av det i december 2015 utbetalade statsbidraget för hantering av den rådande flyktingsituationen (61,7 miljoner kronor). Bidraget kommer successivt att användas under perioden Nässjö kommuns totala låneskuld uppgick till 297 miljoner kronor. Den av kommunfullmäktige beslutade nyupplåningen, uppgående till 53 miljoner kronor, bedöms nödvändig och kommer därför att verkställas under senhösten På grund av det höga investeringsbehovet under perioden bedöms fortsatt nyupplåning bli nödvändig. Behovet uppgår till totalt 215 miljoner kronor varav den största delen, 130 miljoner kronor, förväntas bli aktuell under Skuldsättningsgraden, som beräknas genom att sätta låneskulden i relation till eget kapital, antas därför öka från 40 procent 2016 till 70 procent vid utgången av Nuvarande låneskuld har under de senaste tolv månaderna (avläst i mitten av september 2017) haft en genomsnittlig räntesats om Kommunfullmäktige, Budget (91)

10 0,59 procent. Den momentana genomsnittsräntan uppgick till 0,44 procent. Både räntebindningen och kapitalbindningen uppgick vid samma tidpunkt till 2,13 år. Soliditet Soliditet 2016 utfall 2017 prognos (delår) 2018 budget 2019 ram 2020 plan Soliditet enligt balansräkning (%) Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser (%) Soliditeten (eget kapital i relation till totala tillgångar) ett mått på det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet. Soliditetsgraden visar i vilken utsträckning tillgångarna har finansierats via eget kapital. Ett viktigt kriterium för god ekonomisk hushållning är att soliditeten över en längre period inte försvagas utan behålls eller utvecklas i en positiv riktning. En förbättrad soliditet förbättrar med andra ord det finansiella handlingsutrymmet. Nässjö kommuns soliditet exklusive pensionsförpliktelser som redovisas utanför balansräkningen uppgick 2016 till 50 procent, vilket var en ökning med 1 procentenhet jämfört med Som framgår av ovanstående tabell är förbättringen tillfällig. Det prognostiserade underskottet 2017 tillsammans med relativt låga resultat under perioden samt ökad upplåning gör att soliditeten kommer att minska jämfört med Vid utgången av 2020 beräknas den uppgå till 46 procent. Pensionsåtaganden intjänade före 1998 ska enligt gällande redovisningsregeler redovisas utanför balansräkningen och tas istället upp som en ansvarsförbindelse. Pensionsåtagandet kan trots detta betraktas som en skuld varför soliditetsmåttet inklusive denna post bör redovisas. I takt med att pensionsåtagandet utanför balansräkningen beräknas minska under perioden kommer soliditeten inklusive denna post att förbättras och beräknas vid utgången av 2020 uppgå till 8 procent. Pensionsförpliktelser Ur risk- och kontrollsynpunkt är kommunens pensionsförpliktelser viktiga att beakta utifrån ett finansiellt perspektiv. Det totala pensionsåtagandet beräknas uppgå till 726,1 miljoner kronor inklusive löneskatt. Jämfört med motsvarande tidpunkt 2017 beräknas åtagandet ha minskat med 24,3 miljoner kronor. Av åtagandet kommer 30,2 miljoner kronor redovisas i balansräkningen som en avsättning och 695,9 miljoner kronor utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse (avser pensioner intjänade före 1998). Den del av pensionsåtagandet som redovisas som ansvarsförbindelse kan betraktas som ofinansierad i och med att den återfinns utanför balansräkningen. De faktiska pensionsutbetalningarna under året redovisas som en kostnad i resultaträkningen och belastar därmed årets resultat. Kommunal skattesats Nässjö kommuns skattesats uppgår till 22,19 procent och antas vara oförändrad under perioden Skattesatsen har varit oförändrad sedan 2014 då den höjdes med 0,55 procentenheter. I de tretton kommunerna i Jönköpings län varierar den kommunala skattesatserna mellan 21,19 till 22,26 procent. Länets genomsnittliga kommunala skattesats uppgick till 21,83 procent. Nässjös skattesats är den tredje högsta i länet. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning är ett i kommunallagen lagstadgat krav. Kommunerna ska upprätta riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt redovisa finansiella och verksamhetsmässiga mål. Kommunerna ska dessutom besluta om man vill använda sig av en resultatutjämningsreserv. Kommunfullmäktige i Nässjö fattade 2013 beslut om Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Dessutom fattade kommunfullmäktige beslut om att avsätta 17,7 miljoner kronor till resultatutjämningsreserven. God ekonomisk hushållning i kommunal verksamhet innebär att varje generation kommuninvånare ska bekosta den service som konsumeras och därigenom lämna över en kommun med ett oförändrat finansiellt handlingsutrymme till kommande generationer. I syfte att leva upp till god ekonomisk hushållning har finansiella mål antagits av kommunfullmäktige. Dessa redovisas och följs upp i nedanstående avsnitt. Kommunfullmäktige, Budget (91)

11 Årets resultat ska lägst uppgå till 2,0 procent av skatteintäkter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag år 2017 och 2018 Detta mål är viktigt då det påverkar det egna kapitalet, och därmed soliditetsnyckeltalet, samt investeringarnas självfinansieringsgrad, och därmed behovet av extern finansiering. Målet är med andra ord en viktig del för att vidmakthålla en god ekonomisk hushållning. Budgeterad nivå 2018 (1,3 procent) når inte det uppsatta målet. Utifrån senast kända årsprognos avseende 2017 är värdet negativt på grund av det negativa resultatet. Med hänsyn till den fortsatt höga investeringsnivån kommer därför behovet av lånefinansiering att öka, soliditeten att minska och skuldsättningsgraden att öka. Självfinansieringsgraden av investeringarna ska lägst uppgå till 65 procent 2017 och 71 procent Självfinansieringsgraden beräknas genom att sätta årets resultat samt årets avskrivningar i relation till årets investeringar. En självfinansieringsgrad om 100 procent innebär således att samtliga investeringar har självfinansierats och att någon lånefinansiering därmed inte har varit nödvändig. Nässjö kommuns målsättning är att självfinansiera lägst 65 procent av sina investeringar under 2017 och 71 procent Målet kommer inte att uppnås eftersom det prognostiserade utfallet 2017 endast uppgår till 25 procent och den budgeterade nivån 2018 till 46 procent. Med hänsyn till det stora investeringsbehov kommunen och kommunkoncernen står inför måste självfinansieringsgraden öka framdeles för att minska behovet av nyupplåning och på sikt möjliggöra amortering av befintliga lån. Soliditeten ska uppgå till 52 procent vid utgången av 2017 och Soliditeten är ett mått det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet och anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med eget kapital. Ett viktigt kriterium för god ekonomisk hushållning är därför att soliditeten över tid utvecklas positivt. Det innebär att skuldsättningsgraden minskar och det finansiella handlingsutrymmet ökar. Nässjö kommuns soliditet har haft en negativ utveckling under de senaste åren. Under den senaste femårsperioden uppgick soliditeten som högst till 59 procent (2013), men beräknas till och med utgången av 2017 ha sjunkit till 49 procent. Under perioden beräknas den sjunka till 46 procent. Nivån kommer således inte att nå upp till målet. Andelen arbetslösa och arbetssökande med aktivitetsstöd i åldern år ska årligen minska för att år 2018 högst uppgå till länsgenomsnittet. Andelen arbetslösa och arbetssökande med aktivitetsstöd uppgick till 9,7 procent. Jämfört med motsvarande datum 2016 har andelen arbetslösa minskat med 0,3 procentenheter. Länsgenomsnittet uppgick till 6,3 procent och till 6,2 procent. Att minska arbetslösheten är en utmaning och ett prioriterat område. En sjunkande arbetslöshet leder till en ökad skattebas och ett minskat beroende av det kommunala utjämningssystemet. Den leder också till minskade sociala kostnader. Det är med andra ord av yttersta vikt att kommunen, tillsammans med arbetsförmedling och näringsliv, intensifierar arbetet med att minska arbetslösheten. Sammanfattningsvis kan konstateras att inget av de finansiella mål som budgeteras under perioden 2018 kommer att uppnås. Detta förhållande påverkar Nässjö kommuns finansiella situation negativt. Ett prognostiserat underskott för 2017 bidrar dessutom till att minska den ekonomiska handlingsfriheten ytterligare. Den största orsaken till vårt ekonomiska läge är obalansen mellan resultatnivå och investeringsbehov. Obalansen medför en låg självfinansieringsgrad av årets investeringar, vilken i sin tur kräver en ökad nyupplåning. Följaktligen kommer låneskulden öka med 215 miljoner kronor under perioden I jämförelse med andra kommuner i länet har Nässjö en av de lägsta soliditetsnivåerna. Nivån kommer på grund av ett relativt lågt resultat och ökad lånefinansiering att sjunka ytterligare. Det demografiska trycket på den kommunala ekonomin har varit, och kommer fortsatta att vara, stort under de kommande åren. Investeringsbehovet är inte minst en tydlig konsekvens av detta. Det är därför nödvändigt att vi upprätthåller en resultatnivå som tillåter de investeringsbehov som är aktuella. Av det följer att eventuella oförutsedda intäktsförstärkningar under planeringsperioden måste användas till resultatförstärkningar och att vi, i större omfattning än tidigare, jobbar smartare och effektivare med de medel som står till buds. Nya och förändrade behov av välfärdstjänster måste med andra ord lösas inom befintliga budgetramar via effektiviseringar och omprioriteringar. Kommunfullmäktige, Budget (91)

12 Balanskravsutredning Det kommunala balanskravet är föreskrivet i kommunallagen och trädde i kraft år Balanskravet utgör en undre gräns för budgeterad och redovisad nivå på årets resultat och innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna i resultaträkningen. Om ett negativt resultat ändå uppstår är huvudprincipen att underskottet ska återställas via ett motsvarande överskott inom tre år. Dessutom ska kommunfullmäktige i en plan ange hur detta ska ske. Endast synnerliga skäl ska föreligga om underskottet, helt eller delvis, inte beslutas återställas. Skälen ska dessutom tydligt redovisas i förvaltningsberättelsen. Balanskravsutredning (mkr) Prognos 2017 Budget 2018 Ram 2019 Plan 2020 Årets resultat -12,6 24,9 34,3 27,0 - Reducering av samtliga realisationsvinster (1) + Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet (2) + Orealiserade förluster i värdepapper (3) - Justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper (3) Årets resultat efter balanskravsjusteringar - Reservering av medel till resultatutjämningsreserv (4) + Användning av medel från resultatutjämningsreserv Årets balanskravsresultat Förklaringar -0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-13,1 24,9 34,3 27,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-13,1 24,9 34,3 27,0 1) Huvudprincipen är att en realisationsvinst som uppkommit vid försäljning av en anläggningstillgång inte ska räknas med i balanskravet. Motiveringen är att realisationsvinster ska användas för att investera i andra anläggningstillgångar eller för att återbetala skulder som uppkommit vid förvärv av sådana tillgångar. 2) Återföring av realisationsvinster/-förluster får ske enligt undantagsmöjlighet. Med undantagsmöjlighet menas när en försäljning av en anläggningstillgång, vilken skapar en reavinst/-förlust, t.ex. är ett led i en omstrukturering, vilket kan vara fallet när en verksamhet inte längre ska bedrivas på grund av befolkningsstrukturella förändringar och då en försäljning medför lägre framtida kostnader. 3) Kortsiktiga orealiserade nedgångar i marknadsvärden på värdepapper som innehas i ett långsiktigt syfte, ska inte påverka balanskravet. 4) Det lägsta av antingen årets resultat i resultaträkningen eller årets resultat efter balanskravsjusteringar används vid bedömning av huruvida reservering till RUR får göras. Kommunfullmäktige, Budget (91)

13 Resultatutjämningsreserv (RUR) Sedan 2013 är det möjligt för kommunerna att tillämpa en resultatutjämningsreserv och därmed under vissa givna förutsättningar balansera sitt ekonomiska resultat över åren. Överskott ska kunna reserveras i RUR under finansiellt goda tider, då skatteintäkterna ökar, för att sedan användas för att täcka hela eller delar av underskott under finansiellt svagare tider. RUR kan därmed bidra till att skapa stabilare planeringsförutsättningar. Nässjö kommun beslutade under 2013 att använda sig av RUR. Enligt kommunfullmäktiges lokala riktlinjer för RUR kan en reservering göras enligt den så kallade 1- respektive 2-procentsregeln. Det innebär att reservering får göras med högst det belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av summan skatteintäkter, kommunalekonomiska utjämningsbidrag och generella statsbidrag. Vid negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, uppgår gränsen till 2 procent av ovan nämnda intäkter. Användning av medel från RUR får i enlighet med kommunfullmäktiges riktlinjer enbart ske när skatteintäkterna utvecklas ogynnsamt. Med ogynnsamt menas att rikets skatteunderlag det enskilda året relativt sett har en lägre ökningstakt jämfört med rikets genomsnittliga ökningstakt under de senaste tio åren. Nässjö kommuns resultatutjämningsreserv uppgår till 22,5 miljoner kronor. Med hänsyn till rådande högkonjunktur bedöms dock reserven inte kunna användas för att återställa 2017 års prognostiserade negativa resultat. Kommunfullmäktige, Budget (91)

14 3 Resultatbudget Belopp i tkr Verksamhetens nettokostnader (därav avskrivningar) ( ) ( ) ( ) Skatteintäkter Kommunal utjämning/statsbidrag Kommunal fastighetsavgift Välfärdsmiljoner Skatter och bidrag, totalt Finansnetto Budgeterat resultat Tillfälligt statsbidrag netto Årets resultat Kommunfullmäktige, Budget (91)

15 4 Balansbudget Belopp i tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Korfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital Avsättningar Avsättning pensioner inkl löneskatt Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelse pensioner inkl löneskatt* * enligt beräkning Skandia Kommunfullmäktige, Budget (91)

16 5 Kassaflödesbudget Belopp i tkr Tillförda medel från den löpande verksamheten Årets resultat Justeringsposter (av- och nedskrivningar mm) Förändringar i rörelsekapital Förändring av korta fordringar och förråd Förändring av korta skulder Förändring av avsättningar Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar, materiella tillgångar Investeringar, finansiella tillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Förändring av långa lån Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Kommunfullmäktige, Budget (91)

17 6 Exploateringsbudget Belopp i tkr Avser Iordningställande av bostadsmark -200,0-400,0-400,0 Iordningställande av industrimark -500,0-500,0-500,0 Alsberg, exploatering av nytt bostadsområde -100,0-100,0 Massbalans industrimark Sörängen , ,0 Forserum Snuggarp, exploatering av nytt bostadsområde -500,0 Massbalans industriområde, Forserum ,0 Åkraberget bostadsområde -500, ,0 Släpande fastighetsbildning -100,0-100,0-100,0 Strategiska markinköp , , ,0 Utgifter , , ,0 Försäljningsintäkt, mark för bostäder 3 000, , ,0 Försäljningsintäkt, industrimark 4 000, , ,0 Inkomster 7 000, , ,0 Netto 2 000,0-400, ,0 Kommunfullmäktige, Budget (91)

18 7 Budget 2018, ram 2019, plan 2020 Belopp i mkr Budget 2018 Ram 2019 Plan 2020 Kommunstyrelse -107, , ,966 Kommunstyrelse, bidrag -45,778-46,468-47,090 Barn- och utbildningsnämnd -778, , ,977 Kultur- och fritidsnämnd -64,163-63,813-63,813 Samhällsplaneringsnämnd -18,946-18,953-18,953 Socialnämnd -694, , ,778 Teknisk servicenämnd -60,750-60,984-61,424 Revisorer -1,313-1,332-1,332 Överförmyndarnämnd -3,977-3,977-3,977 Valnämnd -0,300-0,300-0,010 Resultatenheter 0,000 0,000 0,000 Centralt anslag (att utfördela) -81, , ,456 Nämndernas nettokostnad , , ,776 Effektiviseringar 6,000 6,000 Interna räntor/avskrivningar 83,741 88,241 92,241 Avskrivningar -56,700-61,200-65,200 Pensioner (löpande pensioner och förändring avsättn) -40,100-37,800-38,000 Personalomkostnader mm 0,000 0,000 0,000 Verksamhetens nettokostnad , , ,735 Skatteintäkter 1 357, , ,158 Kommunal utjämning/statsbidrag 432, , ,259 Fastighetsavgift 60,810 60,810 60,810 Välfärdsmiljoner* 38,794 27,194 14,194 Finansnetto 4,220 2,221 0,294 Resultat före extraordinära poster 22,556 34,262 26,980 Extraordinära kostnader/intäkter Budgeterat resultat 22,556 34,262 26,980 Tillfälligt statsbidrag, bidrag 17,503 Tillfälligt statsbidrag, driftprojekt -15,203 Netto 2,300 Årets resultat 24,856 34,262 26,980 * Preliminära siffror Kommunfullmäktige, Budget (91)

19 8 Bruttobudget för nämnderna Belopp i tkr Budget 2018 Ram 2019 Plan 2020 Kostnader Kommunstyrelse Kommunstyrelse, bidrag Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Samhällsplaneringsnämnd Socialnämnd Teknisk servicenämnd Revisorer Överförmyndarnämnd Valnämnd Centralt anslag (att utfördela) Summa kostnader Intäkter Kommunstyrelse Kommunstyrelse, bidrag Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Samhällsplaneringsnämnd Socialnämnd Teknisk servicenämnd Revisorer Överförmyndarnämnd Valnämnd Centralt anslag (att utfördela) Summa intäkter Kommunfullmäktige, Budget (91)

20 9 Nettobudget för nämnderna Belopp i tkr Budget 2018 Ram 2019 Plan 2020 Kommunstyrelse Kommunstyrelse, bidrag Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Samhällsplaneringsnämnd Socialnämnd Teknisk servicenämnd Revisorer Överförmyndarnämnd Valnämnd Centralt anslag (att utfördela) Nettokostnad Kommunfullmäktige, Budget (91)

21 10 Investeringsbudget Belopp i tkr Budget 2018 Ram 2019 Plan 2020 Tekniska servicenämnden Byggnadsavdelningen Samhällsbyggnadsavdelningen Övrigt tekniska servicekontoret Summa tekniska servicenämnden Kommunstyrelsen Utveckling av orter och landsbygd Stadskärneutveckling Informations- och ärendehantering 400 Övrigt Summa kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Förskola Grundskola Gymnasieskola Summa barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Idrotts- och fritidsanläggningar Kultur- och ungdomsverksamhet Summa kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Funktionshinderomsorg Äldreomsorg Övrigt 500 Summa socialnämnden Summa investeringsbudget Investeringsprojekt finansierade av tillfälligt statsbidrag Totalt Kommunfullmäktige, Budget (91)

22 11 Personal Statistiken är hämtad ur HR-avdelningens lönesystem i december I nämndernas berättelser redovisas antal årsarbetare som ligger till grund för budgeterade personalkostnader Antalet tillsvidareanställda omräknat i heltider har ökat med 44 tjänster. Den förvaltning som ökat mest är socialförvaltningen som ökat med 40 tillsvidaretjänster. Det beror på ökat behov av socialtjänst, äldrevård och omsorg inom funktionshinderomsorgen. Kommunledningskontorets ökning mellan 2015 till 2016 då ökningen var 48 tjänster har nu vänt och antalet tillsvidareanställningar har minskat med 7 tjänster. Detta har sin grund i det minskade antalet nyanlända till kommunen. Samma trend visas när det gäller antalet tidsbegränsade månadsanställda där minskningen hos kommunledningskontoret är 16 tjänster. Det har skett en förskjutning från minskat antal tidsbegränsade månadsanställda mot ett ökat antal tillsvidareanställda. Totalt har antalet månadsanställda minskat med 29 tjänster jämfört med Antal anställda Antal årsarbetare (mätdatum ) Barn- och utbildningsförvaltning Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsat månadsanställda Antal månadsanställda totalt Kommunledningskontor Kultur- och fritidsförvaltning Samhällsplaneringskontor Socialförvaltning Tekniskt serviceförvaltning Totalt Antal årsarbetare (mätdatum ) Barn- och utbildningsförvaltning Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsat månadsanställda Antal månadsanställda totalt Kommunledningskontor Kultur- och fritidsförvaltning Samhällsplaneringskontor Socialförvaltning Tekniskt servicekontor Totalt Arbetad tid har minskat något. Värt att notera är att övertiden sjunkit med timmar, där socialförvaltningen står för en minskning av timmar. Orsaken är ett aktivt arbete med personal och ekonomi där man försöker hitta andra lösningar än att slita på personalen med mycket övertid. Kostnaden för frånvaro har ökat och det beror till stor del på ökad sjukfrånvaro och fler föräldralediga medarbetare. Kommunfullmäktige, Budget (91)

23 Arbetad tid och frånvaro Mätperiod (antal timmar) Arbetad tid Månadslön, faktisk tid Timlön Fyllnadstid Övertid Totalt Mätperiod (antal timmar) Frånvaro Semester Ferie/uppehåll Sjukdom Föräldraledighet Vård av sjukt barn Övrig frånvaro Totalt Tabellen redovisar antalet samtliga anställda enligt avtal AB fördelat på verkligt arbetade timmar och frånvarotimmar. Kommunfullmäktige, Budget (91)

24 12 Befolkningsprognos Under perioden januari till juli 2017 ökade antalet invånare i Nässjö kommun med 224 personer till Enligt föregående års julistatistik var invånarantalet Befolkningsstatistiken för januari juli 2017 visar att flyttnettot, antalet inflyttade minus antalet utflyttade, är 166, detta inkluderar både inrikes inflyttning och invandring. Födelsenettot, antalet födda minus antalet avlidna, är 29. Nedanstående diagram visar invånarantalet i Nässjö kommun från 2007 och fram till juli 2017, vilket var den senaste uppgiften som fanns tillgänglig under arbetet med att fastställa kommunens budget. I diagrammet syns att befolkningsökningen tog fart i skiftet 2013/2014 för att sedan fortsätta i en allt högre takt. Från 1 januari 2014 till 31 juli 2017 har invånarantalet ökat från till , vilket motsvarar en ökning med invånare eller 5,2 procent. Av befolkningsökningen är det barn och äldre som har ökat mest. Ålderskategorin 1-18 år har ökat med 9,7 procent från 2014 och 65 år och äldre har ökat med 4,9 procent, medan antalet invånare i arbetsför ålder ökat med 4,4 procent. Detta innebär en ökad efterfrågan på kommunal service. För Nässjö kommun speglas detta i första hand inom barn- och utbildningsverksamheten, där antalet förskolebarn och grundskoleelever har ökat kraftigt jämfört med tidigare år. Ålder 31/ / Förändring % 0 år ,7% 1-18 år ,7% år ,4% ,9% Totalt ,2% Kommunfullmäktige, Budget (91)

25 Med anledning av befolkningsutvecklingen hittills i år och osäkerheten som råder avseende framtida befolkningsökning, beräknas budgeten utifrån ett invånarantal på , en ökning med 339 invånare jämfört med budget Kommunfullmäktige, Budget (91)

26 13 Styrmodell tar sikte mot visionen Övergripande mål - vision År 2012 antog kommunfullmäktige en vision för Nässjö kommun, Vision 2030: Nu hjärnvägars! Med glädje och fiffighet vässar vi Smålands höjdpunkt. Nässjö 2030 världens rum för människor och möten. Strategiområden För att fokusera på vad som är viktigast för att kunna uppnå visionen har fyra strategiskt viktiga områden (strategiområden) utpekats: Attraktivitet Kommunikationer Näringsliv och kompetens Välfärd Styrpilen Nässjö kommun har sedan 2008 använt ett balanserat styrkort, den så kallade styrpilen (internt benämnd Pilen), som verktyg för planering, genomförande och uppföljning av mål och tillhörande aktiviteter. Metoden bygger på en ledningsidé där politiker och medarbetare tillsammans är engagerade i organisationen och dess utveckling. Politikerna ansvarar för vad som ska göras och tjänstemännen för hur det ska utföras. Det grundläggande syftet med styrpilen är att skapa en målbild för Nässjö kommunkoncern som tar sikte på den övergripande visionen och som kan mätas, utvärderas och följas upp utifrån en gemensam mål- och uppföljningsmodell. Detta ger förutsättningar för alla nämnder att dra åt samma håll och arbeta mot ett gemensamt mål. Koncernstyrpilen innehåller en konkretisering av visionens strategiområden, koncernmål och koncernindikatorer. Kritiska framgångsfaktorer formuleras för perspektiven medborgare/brukare/kund, verksamhet/utveckling, medarbetare och ekonomi. Mål För varje strategiområde formuleras koncernmål. Koncernmålen ska vara långsiktiga, det vill säga att de ska ange färdriktningen på flera års sikt. Indikatorer Till varje koncernmål knyts ett antal indikatorer. Syftet med indikatorerna är att ge vägledning om måluppfyllelsen. Är vi på rätt väg? Hur långt har vi kommit i förhållande till målet? Indikatorerna är formulerade för att vara mätbara. Kritiska framgångsfaktorer Med kritiska framgångsfaktorer (KFF) avses det som bedöms ha störst betydelse för att uppnå koncernmålen. Enkelt uttryckt talar KFF om vad vi måste vara bra på ur respektive perspektiv i styrpilen för att nå våra mål. KFF-er har formulerats för de olika perspektiven Medborgare/brukare/kund, Verksamhet/utveckling, Medarbetare och Ekonomi. KFF-erna ska vägleda nämnderna och bolagen i arbetet med att skapa aktiviteter som bidrar till att uppfylla koncernmålen. Nämnds-/bolagsstyrpilar och kopplingen till koncernstyrpilen Respektive nämnd och bolagsstyrelse fattar beslut om mål och indikatorer för sina verksamheter. Nämnderna och bolagen ska utifrån sina ansvarsområden i tillämplig omfattning formulera nämndmål och nämndindikatorer som medverkar till att uppfylla koncernmålen. Därutöver kompletterar nämnderna och bolagen sina nämnds- /bolagsstyrpilar med de ytterligare mål och indikatorer som behövs för styrning av de egna verksamheterna. Utifrån de kritiska framgångsfaktorerna formulerar verksamheterna inom respektive nämnd och bolag aktiviteter, Kommunfullmäktige, Budget (91)

27 som har som syfte att bidra till att koncernmålen ska uppfyllas. Resultatet/måluppfyllelsen stäms av minst två gånger per år, i delårsbokslutet och vid årets slut i samband med årsredovisningen. Kommunfullmäktige, Budget (91)

28 14 Mål enligt Pilen 2018 Välfärd Kommunen ska skapa förutsättningar för en trygg, säker och meningsfull tillvaro som en grund för ökad självständighet och personlig utveckling. Koncernmål Livsmiljön är trygg och säker Hälsan är god och jämlik Nässjö kommuns välfärdstjänster utgår från allas lika värde samt är välutvecklade och efterfrågade God ekonomisk hushållning Indikatorer Trygghetsindexet ska uppgå till minst värdet för riksgenomsnittet i medborgarundersökningen 2019 Alla barn ska uppleva sig som trygga inom grund- och gymnasieskola, förskola och fritidshemsverksamhet Alla elever i årskurs 6 ska få godkända betyg i alla ämnen Andel medborgare som upplever sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra ska i medborgarundersökningen 2019 öka jämfört med 2017 Andelen vårdnadshavare som helt eller delvis instämmer i påståendet mitt/vårt barn får den stimulans och stöd som han/hon behöver ska uppgå till minst 90 procent i 2018 års enkät Nässjö kommun ska i Öppna jämförelser vara bland de 25 procent bästa kommunerna i landet när det gäller sammantagen nöjdhet inom äldreomsorg Nässjö kommun ska vara bland de 25 procent bästa kommunerna i landet när det gäller känsla av trygghet med personal inom funktionshinderomsorgen Resultatnivån ska vara minst 2,0 % av skatter och bidrag år 2018 Soliditet ska vara minst 52 % vid utgången av 2018 Självfinansieringsgraden av investeringar ska vara minst 71 % vid utgången av 2018 Näringsliv och kompetens Nässjö kommun har ett positivt och inkluderande näringslivsklimat med en levande och väl fungerande service och handel. Skolan är utvecklande och lärandet livslångt. Koncernmål Näringslivet är varierat och växande samt har starka kluster Nässjö kommun har en fortsatt stark järnvägsprofil Indikatorer Nässjö kommuns placering i Svenskt Näringslivs rankning av näringslivsklimatet ska förbättras med minst 50 platser jämfört med 2016 Näringslivet i Nässjö kommun ska ha god konkurrenskraft, vilket indikeras med positiva förädlingsvärden i Bisnodes årliga näringslivs- och tillväxtanalys Arbetslösheten ska ligga högst i nivå med länsgenomsnittet senast 2018 Antalet elever/studenter i olika järnvägsrelaterade utbildningar inom Nässjö Lärcenter och Brinellgymnasiet ska uppgå till minst 90 stycken år 2018 Jämfört med utgångsmätningen 2017 ska en större andel medborgare i hög grad eller mycket hög grad uppleva Kommunfullmäktige, Budget (91)

29 Koncernmål Förutsättningar finns för ett livslångt lärande Indikatorer att Nässjö kommuns järnvägsprofil stärker intresset att bo, besöka, arbeta och driva företag i kommunen Alla elever ska vara behöriga något nationellt program på gymnasiet Alla elever ska fullfölja gymnasiet inom fyra år Indexet för utbildningsmöjligheter ska fortsatt ligga över riksgenomsnittet i medborgarundersökningen 2019 Attraktivitet Nässjö kommun erbjuder goda upplevelser på livets resa! Här är det attraktivt att leva, bo och besöka. Här finns bra bostäder för alla, meningsfulla fritidssysselsättningar och ett rikt kulturliv. Nässjöandan kännetecknas av ett starkt ambassadörsskap med öppenhet och positiv attityd till det nya. Koncernmål Attraktiv livsmiljö med en långsiktigt hållbar klimatpåverkan och energianvändning Nässjö kommun förknippas med engagemang, innovation och framtidstro Medborgarna upplever att de har inflytande Indikatorer Nöjd Regionindex (NRI) ska uppnå minst indexvärde 55 i medborgarundersökningen 2019 Den årliga energianvändningen i kommunens och de kommunala bolagens egna transporter ska 2020 ha minskat med minst 5 % jämfört med 2014 Nässjö kommun ska årligen förbättra möjligheterna för allmänheten att resa utan fossila bränslen (mäta antal utförda åtgärder) Indexet för fritidsmöjligheter ska fortsatt ligga minst i nivå med riksgenomsnittet i medborgarundersökningen 2019 Andel medborgare som i hög grad eller mycket hög grad upplever att Nässjö kommun förknippas med engagemang, innovation och framtidstro ska öka jämfört med utgångsmätningen 2017 Nöjd inflytandeindex (NII) ska uppnå till minst riksgenomsnittet i medborgarundersökningen 2019 Kommunikationer Nässjö kommun har alla tillgång till moderna, snabba och säkra transportsätt, som ger bra möjligheter att förflytta tanke, vara, tjänst och människa, såväl inom som utom kommunen. Koncernmål Tillgänglighet till digital infrastruktur och invånartjänster på nätet som är lättillgängliga, enkla och säkra Trafiksystemet gör det lätt att röra sig, inom såväl som utom kommunen Indikatorer Årligen ska minst en kommunal e-tjänst tillkomma 95 % av alla hushåll och företag i Nässjö kommun ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020 Indexet för kommunikationer ska fortsatt ligga över riksgenomsnittet i medborgarundersökningen 2019 Kommunfullmäktige, Budget (91)