Politisk organisation

Transkript

1 Budget 2016 Ram 2017, plan 2018

2 Politisk organisation Valberedning 7+2* Kommunrevisionen 9 Förvaltningar Valnämnden 7 Kommunstyrelsen Utskott 1 Utskott Kommunfullmäktige 57 Parlamentariska nämnden Överförmyndarnämnden Styrelsen för Nässjö lärcenter 7+2* Barn- och utbildningsnämnden 11 Gymnasieutskott Förskole- och grundskoleutskott 3 7+2* 5 9 Kommunledningskontoret Barn- och utbildningsförvaltningen Solcialnämnden Arbetsutskott Individutskott 11 Socialförvaltningen Senast uppdaterad: Tekniska servicenämnden 9 Kultur- och fritidsnämnden 9 Samhällsplaneringsnämnden 9 Tekniska serviceförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Samhällsplaneringskontoret Siffrorna anger antal ledamöter. * insynsplatser.

3 Budget 2016 Kommunfullmäktige 2016

4 Innehåll 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Ekonomisk sammanställning Resultatbudget Balansbudget Kassaflödesbudget Verksamhetsmått/Nyckeltal Budget 2016, ram 2017, plan Bruttobudget för nämnderna Nettobudget för nämnderna Investeringsbudget Personal Befolkningsprognos Styrmodell tar sikte mot visionen Mål enligt Pilen Kommunfullmäktigebeslut, kommentarer och uppdrag Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsplaneringsnämnden Socialnämnden Tekniska servicenämnden Överförmyndarnämnden Kommunrevisionen Valnämnden De kommunala bolagen Budget (98)

5 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Vi växer och utvecklas! Vi är en färgrik kommun på många sätt. Vårt Nässjö - det är vi allihop som lever och arbetar i Nässjö kommun. Det har vi gemensamt och det är det värt att tala gott om. Dagligen och stundligen sker här mycket gott. Engagemanget hos många som vill göra en bra kommun och en bra ort bättre är stort. Sällan omtalat i media, men här och nu förtjänar alla som dagligen jobbar för denna utveckling via sin kommunala tjänst, sitt föreningsengagemang, sitt företag eller bara för att man vill, ett stort tack och erkännande. Tack! När vi nu lägger fram budgeten för 2016, så gör vi det med framsynthet och stolthet. Stolthet för att den innehåller så mycket av framtid och nya utvecklingsmöjligheter. Dessa möjligheter kommer av såväl ett ansvarstagande i verksamheterna som en sund kommunal ekonomi och tack vare ett växande befolkningsantal. Vi förverkligar vår vision snabbare än vad vi trott. Nässjö kommun växer. Vi växer, och har redan under 2015 fått fira att vi är över invånare med kommuninvånarna. Ärligt talat, hellre en kommun som växer befolkningsmässigt än en som minskar i befolkningsantal. Många utmaningar finns, men att jobba för att utveckla istället för att avveckla är både roligare och bättre. Med denna budget får förvaltningarna 77 miljoner kronor mer till sina verksamheter än tidigare. Det innebär bland annat att våra barn och unga får en bibehållen lärartäthet i skolan. Besluten om framtidens skola står fast. Vår stora utmaning för 2016 är att fler kommuninvånare ska komma till en egen försörjning. Vi vet att med ett målmedvetet och enträget jobb i kommunen, i samarbete med arbetsförmedlingen, tillsammans med vårt näringslivsbolag och med företag och organisationer kan vi ändra på detta. Vi ska minska arbetslösheten. Vi ska öka kommuninvånarnas möjligheter på arbetsmarknaden. Här handlar det om praktik, utbildning och andra jobbförberedande insatser. Arbetet har redan börjat. Kommunen och våra samarbetspartners har mycket på gång, och till våren ska vi lägga fram en framåtsyftande jobbstrategi för att skapa fler arbetstillfällen i kommunen. Vi vågar jobba på nya arenor. Vi har arbetsgrupper där representanter för näringslivet är med. Vi har arbetsgrupper där enskilda medborgare är med och utvecklar sin ort. Vi har arbetsgrupper där föreningar är med. Det är bra. Det har gett goda resultat i utvecklingen. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Det kan låta som en klyscha, men det är en realitet. Det är när vi alla, utifrån var vi är, vad vi kan, vad vi vill och vad vi kan bidra med, samarbetar för att göra en bra kommun bättre. Ett bra och främjande samarbete mellan alla! Att vi är en kommun för framtiden visar också vår investeringsbudget. En växande kommun har behov av anpassade och ändamålsenliga lokaler. Under 2016 påbörjas bland annat byggnationen av den nya Runnerydsskolan. Återigen har vi en investeringsbudget som är större än tidigare år. Byggarbetsplatser i sig är ett bevis på expansion, framtidstro och utveckling. Anna-Carin Magnusson Kommunstyrelsens ordförande Nässjö kommun Budget (98)

6 2 Ekonomisk sammanställning Nationell utblick Följande avsnitt grundas på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) analys presenterad i Ekonomirapporten (oktober 2015). Kostnadstrycket i kommunsektorn beräknas öka starkt under perioden fram till SKL spår därför behov av skattehöjningar motsvarande närmare 2 skattekronor under perioden. Kostnadsökningen är kvantifierad till cirka 270 miljarder kronor i löpande priser under perioden Ökningarna är i första hand föranledda av befolkningsförändringarna i landet, fler äldre och fler barn påverkar kostnadsbilden. Till detta ska läggas den stora invandringen som påverkar en rad verksamheter i kommunerna. Om integrationen och etableringen på arbetsmarknaden blir framgångsrik kommer invandringen på sikt att bidra till ökade möjligheter till försörjning av välfärden. Under de närmaste åren är det dock inte troligt att nyanlända kan försörja sig och bidra till ett ökat skatteunderlag i samma utsträckning som befolkningen i övrigt. Den svenska ekonomin uppvisar dock positiva tecken. Trots en måttlig tillväxttakt i omvärlden hålls den svenska ekonomin uppe av inhemsk efterfrågan och växer därför relativt kraftigt. BNP beräknas såväl 2015 som 2016 öka med över 3 procent per år. Detta påverkar sysselsättningen positivt och arbetslösheten beräknas pressas ned till 6,5 procent. SKL bedömer dock utvecklingen under åren som mer osäker. Prognosen pekar mot en långsammare tillväxt i ekonomin samt stigande räntor. Det nominella skatteunderlaget beräknas öka relativt hyggligt, men den reella ökningen blir sämre på grund av större prisökningar i kommunsektorn. Dessutom tunnas skatteunderlaget ut av ett ökat antal nya invånare med lägre deltagande på arbetsmarknaden. Den sammantagna effekten enligt SKLs prognoser blir därför att skatteunderlaget i reala termer minskar per invånare under perioden SKL är i sin rapport kritisk mot de riktade statsbidragen till kommuner och landsting. Idag finns över 80 sådana statsbidrag som vart och ett motsvarar någon statlig reform med förhoppning om förbättringar i de kommunala verksamheterna. SKL menar bidragen driver på kostnaderna och att det finns exempel på hur vissa bidrag snarare ställer till än löser problem. SKL menar vidare att statens sätt att styra via specialdestinerade statsbidrag riskerar att frånta kommunerna ansvaret och minska den utvecklingskraft och lokala anpassningsförmåga som finns i ett decentraliserat välfärdssystem. Förutsättningar för Nässjö kommun Sysselsättning och befolkningsutveckling är två viktiga faktorer för den lokala ekonomin. Arbetslöshet Arbetslösheten i Nässjö kommun uppgick till 10,1 procent i augusti 2015 och motsvarande period 2014 till 8,9 procent. Arbetslösheten för riket var 7,8 procent i augusti 2015, vilket är oförändrat sedan augusti Motsvarande värde i augusti 2015 för Jönköpings län uppgick till 6,6 procent, vilket också är oförändrat sedan motsvarande period Det betyder att medan arbetslösheten i riket och länet har legat stilla jämfört med augusti 2014, så har den ökat i Nässjö kommun. Nässjö uppvisar dessutom den klart största procentuella ökningen av arbetslösheten av alla kommuner i länet. Arbetslösheten avser andelen arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd av befolkningen i åldern år. Nedanstående diagram visar andelen arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i augusti 2015 och är hämtad från Regionen Jönköpings län. Här kan man se att arbetslösheten i Nässjö är högst i länet och högre än snittet både för länet och riket. Detta gäller såväl hela åldersgruppen år som ungdomar (18-24 år). Budget (98)

7 Att minska arbetslösheten i kommunen är en utmaning och ett prioriterat område. Under hösten 2015 inleds arbetet med att ta fram en jobbstrategi för Nässjö kommun med syfte att sänka arbetslösheten hos kommunens invånare och stärka den lokala arbetsmarknaden. Parallellt med detta sker samverkan mellan Nässjö kommun och den lokala arbetsförmedlingen. Regelbundna avstämningsmöten på olika nivåer har initierats och avsiktsförklaringar att teckna lokala överenskommelser om samverkan håller på att tas fram inom tre områden: Arbetslöshet Ungdomsarbetslöshet Nyanländas etablering En minskad arbetslöshet medför många positiva effekter för kommunen. En minskad arbetslöshet leder till en ökad skattebas för kommunen. Även om detta till del justeras i inkomstutjämningen, så medför en ökad skatte- Budget (98)

8 bas att kommunen blir mindre beroende av utjämningssystemet. Det leder också till minskade kostnader för ekonomiskt bistånd och får positiva effekter för den lokala handeln. Det är därför av yttersta vikt att kommunen, tillsammans med arbetsförmedling och näringsliv, samverkar och hittar samarbetsformer för att minska arbetslösheten. Befolkning Under perioden januari till juli 2015 ökade antalet invånare i Nässjö kommun med 417 personer till Enligt föregående års julistatistik var invånarantalet Befolkningsstatistiken för januari juli 2015 visar att flyttnettot, antalet inflyttade minus antalet utflyttade, är 370, detta inkluderar både inrikes inflyttning och invandring. Födelsenettot, antalet födda minus antalet avlidna är 41, samma period 2014 var födelsenettot 40. Nedanstående diagram visar invånarantalet i Nässjö kommun från 2004 och fram till juli Med anledning av befolkningsutvecklingen hittills i år beräknas budgeten utifrån ett invånarantal uppgående till God ekonomisk hushållning Grunden för all kommunal verksamhet är en god ekonomisk hushållning. Det innebär att verksamheterna bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt samt med en finansiering som långsiktigt garanterar verksamheterna. Utifrån detta har utgångspunkten för budgetförslaget varit att: Stärka kommunens finansiella nyckeltal och ekonomiska handlingsfrihet Öka andelen kommuninvånare i egen försörjning utifrån kommunens jobbstrategi Möta behoven inom kärnverksamheterna Ökad samverkan mellan kommunens nämnder och med bolagen i kommunkoncernen med syfte att uppnå ökad effektivisering. Detta förhållningssätt ska vara genomgående i all verksamhet både nu och i framtiden. Samsyn inom kommunen och kommunkoncernen avseende effektiviseringar och satsningar med syfte att tydliggöra förväntade effekter på kort och lång sikt. Utveckla dialogen med kommuninvånare i alla kommunens styrelser, nämnder och bolag, både på politisk nivå och på verksamhetsnivå Fortsätta arbetet med integrationen i kommunen Budgetförslaget för 2016 innebär att nämnderna får 1 675,1 miljoner kronor till sin verksamhet. Det är drygt 77 miljoner kronor mer än När kostnader och intäkter summeras ger detta ett resultat för kommunen på 31,9 miljoner kronor eller cirka 1,9 procent av skatteinkomster/ utjämningsbidrag/ fastighetsavgift. Av det budgeterade resultatet avser 2,1 miljoner kronor täckning för det negativa balanskravsresultatet För åren 2016 och 2017 är de budgeterade målen beträffande årets resultat i relation till skatter och generella Budget (98)

9 stats- och utjämningsbidrag högre än vad som under året fastställts i Pilen. Resultatnivån i budgetförslaget uppgår till 1,9 procent för åren 2016 och För 2018 uppgår resultatnivån till 2 procent. Det ska dock noteras att skatteintäkterna och intäkterna från det kommunala utjämningssystemet har en betydligt lägre ökningstakt Ökningen uppgår till endast 38 miljoner kronor jämfört med 2017 vilket ska jämföras med en ökningstakt om 55 miljoner kronor 2017 jämfört med Detta faktum tillsammans med ambitionen att under 2018 uppnå en resultatnivå om minst 2 procent skapar ett utökat behov av samverkan och effektiviseringar i våra verksamheter Utifrån i dag kända förhållanden, det vill säga utifrån ett befolkningsantal på invånare och idag kända skatteprognoser, är behovet kvantifierat till 15 miljoner kronor. Budgetkommittén har därför för avsikt att redan under 2016 påbörja en diskussion med nämnderna syftande till att identifiera möjliga effektiviseringar inom verksamheterna. Budget 2016 för Nässjö kommun Budget 2016 Ram 2017 Plan 2018 Antal invånare Prognos för skatter, bidrag och fastighetsavgifter SKL cirkulär 15:23 (aug) SKL cirkulär 15:23 (aug) SKL cirkulär 15:23 (aug) Skattesats 22,19 kr 22,19 kr 22,19 kr Årets resultat 31,9 mkr 33,9 mkr 36,7 mkr Årets investeringar 149,0 mkr 150,3 mkr 147,6 mkr Årets nyupplåning 35,0 mkr 0,0 mkr 25,0 mkr Långfristig låneskuld per 31 dec 332,0 mkr 332,0 mkr 357,0 mkr Verksamhetens nettokostnad 1 675,8 mkr 1 728,8 mkr 1 763,5 mkr Skatteintäkter Nässjö kommuns skatteintäkter beräknas uppgå till miljoner kronor Intäkterna baseras på en oförändrad skattesats, det vill säga 22,19 kronor. Nässjö kommuns skattekraft (totala skatteintäkter genom antalet kommuninvånare) beräknas uppgå till drygt 88 procent av rikets medelskattekraft under planeringsperioden. Via skatteutjämningssystemet, som är en del i den kommunalekonomiska utjämningen, är dock Nässjö garanterade 115 procent av medelskattekraften i riket, vilket innebär ett inkomstutjämningsbidrag. Utjämningssystemet Det kommunalekonomiska utjämningssystemet syftar till att ge alla kommuner möjligheter till att tillhandahålla likvärdig service till sina invånare. Ambitionen är att strukturella och opåverkbara skillnader ska elimineras genom systemet. Utöver inkomstutjämningen innehåller systemet därför även en kostnadsutjämning. Summan av utjämningsbidragen uppgår för Nässjö kommuns del till 389 miljoner kronor Fastighetsavgift Nässjö kommun beräknas under planeringsperioden även tillföras cirka 53 miljoner kronor per år i fastighetsavgift. Avgiftsunderlaget utgörs av småhus, hyreshus, ägarlägenhetsenheter samt lantbruksenheter med bostadsbyggnad och tomtmark. Budget (98)

10 Finansnetto De finansiella nettointäkterna uppgår till 2,7 miljoner kronor i 2016 års budget. De finansiella intäkterna beräknas även under åren 2017 och 2018 överstiga de finansiella kostnaderna med ett positivt netto som följd. Bland de finansiella intäkterna utgör intäkterna från den så kallade borgensavgiften en stor post. Avgiften är en ersättning för Nässjö kommuns borgensåtagande. Nässjö kommuns utdelning från koncernmoderbolaget Örnen i Nässjö, vilken redovisas som en finansiell intäkt, uppgår till cirka 2,6 miljoner kronor per år under planeringsperioden. De finansiella kostnaderna består i huvudsak av räntekostnader på långfristiga lån. Det extremt låga ränteläget gör att räntekostnaderna beräknas bli fortsatt låga under 2016 och 2017, men med en successiv ökning från och med Verksamhetens nettokostnad Nämndernas nettokostnad uppgår 2016 till 1 675,1 miljoner kronor. Kostnaden fördelad på respektive verksamhet framgår av nedanstående diagram: Nämndernas nettokostnader 2016 beräknas öka med drygt 77 miljoner kronor (4,8 procent) jämfört med 2015 Budget (98)

11 års budget. Ökningen beror till största delen på ökade personalkostnader till följd av nya löneavtal samt till kommande kostnader förknippade med Nässjö kommuns demografiska utveckling. Det centrala anslaget, uppgående till 45,6 miljoner kronor, innehåller medel för kommande löneavtal, lönepolitiska satsningar samt kapitalkostnader avseende investeringar som kommer att färdigställas och tas i bruk under Anslaget kommer att fördelas ut till respektive nämnd under året. Kostnader för avtalspensioner är budgeterade i två delar. De avtalspensioner som intjänas under året finansieras genom personalomkostnadspålägget i verksamheterna och ingår således i ovanstående nettokostnader. Beräknat belopp 2016, inklusive löneskatt, uppgår till drygt 42 miljoner kronor. Utbetalningar från ansvarsförbindelser avseende intjänad pension före 1998 budgeteras centralt som löpande pensioner och ingår ej i ovanstående nettokostnader. För 2016 har cirka 41 miljoner kronor avsatts för denna kostnad. Förändring av pensionsavsättningen har budgeterats med 1,9 miljoner kronor för 2016 i enlighet med den pensionsberäkning som gjorts. Utanför balansräkningen redovisas åtaganden för pensioner som är upparbetade före 1998 i enlighet med den så kallade blandmodellen. Summan, inklusive löneskatt, uppgår till 751 miljoner kronor Investeringar Den totala investeringssumman uppgår 2016 till 149 miljoner kronor och fördelas på respektive nämnd enligt följande: Nämnd Belopp (mkr) Teknisk servicenämnd 128,2 Kultur- och fritidsnämnd 5,6 Socialnämnd 1,2 Kommunstyrelse 6,0 Barn- och utbildningsnämnd 8,0 SUMMA 149,0 Bland de större projekten kan nämnas: Ombyggnad av förvaltningshuset Vipan Tillbyggnad av Annebergs skola och förskola Renovering och nybyggnation av Runnerydsskolan Renovering av ytterväggar i Brinellgymnasiet Ombyggnation av förskola till gruppbostad Den sammantagna investeringssumman under perioden uppgår till hela 447 miljoner kronor. Det enskilt största projektet under perioden utgörs av renoveringen och nybyggnationen av Runnerydsskolan. Projektets totala investeringssumma, inklusive inventarier, uppgår till 127 miljoner kronor under Finansiering Självfinansieringsgraden av budgeterade investeringar (definierad som årets resultat plus årets avskrivningar genom årets investeringar) uppgår under perioden till 66 procent. Under 2016 kommer del av årets investeringar finansieras vi försäljningen av Parkgården i Nässjö till den kooperativa hyresrättsföreningen Trygga hem. Försäljningsinkomsten uppgår till 55 miljoner kronor. Ovanstående investeringsvolym innebär även att behov av nyupplåning föreligger under planeringsperioden. Behovet av upplåning under perioden uppskattas till 60 miljoner kronor. Årets resultat och resultatutjämningsreserv Kommunallagen och lagen om kommunal redovisning reglerar hur landets kommuner ska sköta sin ekonomiska förvaltning. Där beskrivs bland annat att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning med mål och riktlinjer för sin ekonomi och verksamhet. Reglerna för det så kallade balanskravet anger hur eventuella ekonomiska underskott ska beräknas och regleras. Nässjö kommun har utifrån detta regelverk antagit ekonomiska mål, bland annat avseende det ekonomiska resultatet. Resultatmålet är definierat genom att sätta årets resultat i relation till den summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och fastighetsavgift. Den budgeterade resultatnivån för 2016 Budget (98)

12 och 2017 uppgår till 1,9 procent och för 2018 till 2 procent. Nässjö kommuns resultatutjämningsreserv, vilken är en del av det egna kapitalet, uppgick till 17,7 miljoner kronor vid utgången av års negativa balanskravsresultat, uppgående till -19,8 miljoner kronor, täcktes till största delen av resultatutjämningsreserven i 2014 års bokslut. Resterande del av 2014 års negativa balanskravsresultat, 2,1 miljoner kronor, återställs genom del av 2016 års budgeterade resultat. Den budgeterade balanskravsutredningen för perioden framgår av nedanstående tabell (belopp i miljoner kronor): Balanskravsutredning mkr Budget 2016 Ram 2017 Plan 2018 Årets resultat 31,9 33,9 36,7 Nedskrivning/reaförlust 0,0 0,0 0,0 Uppskrivning/reavinst 0,0 0,0 0,0 Årets resultat efter justeringar 31,9 33,9 36,7 Medel för täckande av 2014 års negativa balanskravsresultat -2,1 0,0 0,0 Medel till resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 Medel från resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 Årets balanskravsresultat 29,8 33,9 36,7 Behållning i resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 Avslutande kommentar Budgetförslaget för åren innehåller en tydlig förstärkning av Nässjö kommuns ekonomi. Detta ska bland annat ses mot bakgrund av de senaste årens låga, och för 2014 negativa, ekonomiska resultat. Denna orsak tillsammans med, utifrån Nässjö kommuns förhållande, omfattande investeringsbehov under planeringsperioden innebär att en resultatnivå motsvarande minst 2 procent av skatter och generella statsbidrag eftersträvas. Nässjö kommun växer, och antalet invånare har nu med marginal passerat De demografiska behoven ger ett tydligt avtryck i vår budget, inte minst vad gäller våra investeringar. Den sammanlagda investeringssumman beräknas uppgå till hela 447 miljoner kronor under perioden Till denna summa ska även läggas avsevärda belopp under 2014 och Finansieringen av investeringarna har till del gjorts via upptagande av nya lån. Nässjö kommun är inte unik i det avseendet, vid utgången av 2014 uppgick kommunsektorns totala låneskuld till 501,9 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 7 procent jämfört med Den genomsnittliga låneskulden (baserat på respektive kommuns koncernskuld, det vill säga inklusive de kommunala bolagens skuld) per invånare i landet uppgick till kronor. Nässjös skuld per invånare uppgick till cirka kronor per invånare och antas öka till cirka kronor Nässjös skuld är således relativt låg jämfört med övriga kommuner i landet. I sammanhanget ska dock hänsyn tas till våra kommande investeringsbehov, inklusive de kommunala bolagens, vilka sannolikt till del kommer att behöva lånefinansieras. Framledes, inte minst i takt med ett stigande ränteläge, bör kommunkoncernens totala investeringsbehov tydliggöras och finansiering av detta diskuteras utifrån ett koncernperspektiv. SKLs prognos för åren indikerar en utveckling med ett ökat kostnadstryck för kommunsektorn och ett behov av skattehöjningar. Osäkerhetsnivån är dock påfallande, inte minst med hänsyn taget till den kraftigt ökade invandringen i landet. En stor invandring i yrkesverksam ålder kommer på sikt innebära ökade möjligheter till att finansiera vårt välfärdsbehov. För att uppnå detta måste vi dock i det kortare perspektivet oförtrutet fortsätta med vårt integrationsinriktade arbete, inte minst inom arbetsmarknadsområdet. Utmaningarna för en växande kommun, likt Nässjö, är omfattande. Verksamheternas ambitioner och behov är stora. Dessa måste dock alltid prövas mot det ekonomiska utrymme som står till buds. Det ekonomiska utrym- Budget (98)

13 met är avhängigt ett antal faktorer som är mer eller mindre påverkbara för en kommun. Budgetförslagets tar fasta på ett antal påverkbara faktorer som ska möjliggöra en stabil ekonomi i kombination med en fortsatt god verksamsamhet. Högt prioriterade åtgärder är att öka antalet kommuninvånare i egen försörjning, att öka samverkan mellan kommunens nämnder och kommunala bolag med syfte att uppnå ökad effektivisering samt att ytterligare påskynda integrationsarbetet. Jan Öhlin, ekonomichef Nässjö i november 2015 Budget (98)

14 3 Resultatbudget Resultatbudget Belopp i tkr Verksamhetens nettokostnader (därav avskrivningar) Skatteintäkter Kommunal utjämning/statsbidrag Kommunal fastighetsavgift Skatter och bidrag, totalt Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto Årets resultat Budget (98)

15 4 Balansbudget Balansbudget Belopp i tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Bank och kassa Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital Avsättningar Avsättning pensioner mm Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Panter och ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelse pensioner Ansvarsförbindelse löneskatt på pensioner (24,26%) Summa ansvarsförbindelse* Enligt beräkning Skandia Budget (98)

16 5 Kassaflödesbudget Kassaflödesbudget Belopp i tkr Tillförda medel från den löpande verksamheten Årets resultat Justeringsposter (av- och nedskrivningar mm) Förändringar i rörelsekapital Förändring av korta fordringar och skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar, materiella tillgångar Investeringar, finansiella tillgångar (insats Kommuninvest) Försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Förändring av långa lån Förändring av avsättningar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Budget (98)

17 6 Verksamhetsmått/Nyckeltal Prognos Budget Ram Plan Belopp i mkr Verksamhetens nettokostnad 1 372, , , , , , ,5 Ökning i % -0,9% 7,3% 5,4% 2,6% 8,0% 3,2% 2,0% Skatter och statsbidrag 1 421, , , , , , ,2 Ökning i % 1,0 % 4,1% 4,3% 4,3% 10,4% 3,2% 2,2% Nettokostnadens andel av skatter och bidrag 96,5% 99,5% 100,5% 98,9% 98,3% 98,2% 98,1% Eget kapital 669,6 679,1 666,4 679,5 711,4 745,3 782,1 Förändring av eget kapital 33,0 9,5-12,7 13,1 31,9 33,9 36,7 Långfristiga skulder 160,0 160,0 217,0 297,0 332,0 332,0 357,0 Nettoinvesteringar 93,9 69,0 110,2 137,4 149,0 150,3 147,6 Budget (98)

18 7 Budget 2016, ram 2017, plan 2018 Belopp i mkr Urspr budget 2015 Disponibelt anslag 2015 Budget 2016 Ram 2017 Plan 2018 Kommunstyrelse -97,022-97,635-96,401-95,917-95,832 Kommunstyrelse, bidrag -39,328-39,828-41,921-42,884-43,516 Barn- och utbildningsnämnd -654, , , , ,428 Kultur- och fritidsnämnd -60,660-61,761-61,810-61,522-61,522 Samhällsplaneringsnämnd -16,641-17,100-17,369-17,031-17,031 Socialnämnd -623, , , , ,445 Teknisk servicenämnd -65,071-68,179-70,505-70,573-72,073 Revisorer -1,299-1,299-1,152-1,174-1,174 Överförmyndarnämnd -2,878-2,910-3,196-3,186-3,186 Valnämnd -0,010-0,010-0,010-0,010-0,300 Resultatenheter 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Centralt anslag (att utfördela) -36,632-2,224-45,626-97, ,321 Nämndernas nettokostnad -1597, , , , ,828 Effektiviseringar 15,000 Interna räntor/avskrivningar 91,000 91,000 98, , ,200 Avskrivningar -55,000-55,000-60,200-64,000-68,000 Pensioner (löpande pensioner och förändring avsättn) -37,500-37,500-39,300-40,900-40,900 Personalomkostnader mm 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Verksamhetens nettokostnad , , , , ,528 Skatteintäkter 1 206, , , , ,402 Kommunal utjämning/statsbidrag 355, , , , ,764 Fastighetsavgift 52,840 52,996 52,997 52,997 52,997 Finansnetto -3,468-1,968 2,697 2,827 2,108 Resultat före extraordinära poster Extraordinära kostnader/intäkter 12,422 12,393 31,901 33,933 36,743 Årets resultat 12,422 12,393 31,901 33,933 36,743 varav balanskravsjustering 2,100 Budget (98)

19 8 Bruttobudget för nämnderna Belopp i tkr Budget 2016 Ram 2017 Plan 2018 Kostnader Kommunstyrelse Kommunstyrelse, bidrag Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Samhällsplaneringsnämnd Socialnämnd Teknisk servicenämnd Revisorer Överförmyndarnämnd Valnämnd Centralt anslag (att utfördela) Summa kostnader Intäkter Kommunstyrelse Kommunstyrelse, bidrag 180 Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Samhällsplaneringsnämnd Socialnämnd Teknisk servicenämnd Revisorer Överförmyndarnämnd Valnämnd 400 Central anslag (att utfördela) Summa intäkter Budget (98)

20 9 Nettobudget för nämnderna Belopp i tkr Budget 2016 Ram 2017 Plan 2018 Kommunstyrelse Kommunstyrelse, bidrag Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Samhällsplaneringsnämnd Socialnämnd Teknisk servicenämnd Revisorer Överförmyndarnämnd Valnämnd Centralt anslag (att utfördela) Nettokostnad Budget (98)

21 10 Investeringsbudget Belopp i tkr Budget 2016 Ram 2017 Plan 2018 Tekniska servicenämnden Byggnadsavdelningen , , ,0 Samhällsbyggnadsavdelningen , , ,0 Övrigt tekniska servicekontoret 750,0 750, ,0 Summa tekniska servicenämnden , , ,0 Kommunstyrelsen Utveckling av orter och landsbygd 1 000, , ,0 Stadskärneutveckling 1 300, , ,0 Informationssystem 3 200, ,0 400,0 Övrigt 450,0 Summa kommunstyrelsen 5 950, , ,0 Barn- och utbildningsnämnden Förskola 1 100, , ,0 Grundskola 1 600, , ,0 Gymnasieskola 940, ,0 0,0 Ospecificerat BU 4 400, , ,0 Summa barn- och utbildningsnämnden 8 040, , ,0 Kultur- och fritidsnämnden Idrotts- och fritidsanläggningar 4 625, , ,0 Kultur- och ungdomsverksamhet 1 000,0 900,0 400,0 Summa kultur- och fritidsnämnden 5 625, , ,0 Samhällsplaneringsnämnden Mätinstrument 500,0 Summa samhällsplaneringsnämnden 0,0 0,0 500,0 Socialnämnden Gruppbostäder 800,0 Övrigt 400,0 Summa socialnämnden 1200,0 0,0 0,0 TOTALT , , ,0 Budget (98)

22 11 Personal Statistiken är hämtad ur personalavdelningens lönesystem i november I nämndernas berättelser redovisas antal årsarbetare som ligger till grund för budgeterade personalkostnader. Antal anställda Antal årsarbetare (mätdatum ) Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsat månadsanställda Antal månadsanställda totalt Barn- och utbildningsförvaltning Kommunledningskontor Kultur- och fritidsförvaltning Samhällsplaneringskontor Socialförvaltning Tekniskt servicekontor Totalt Antal årsarbetare (mätdatum ) Barn- och utbildningsförvaltning Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsat månadsanställda Antal månadsanställda totalt Kommunledningskontor Kultur- och fritidsförvaltning Miljö- och byggkontor Socialförvaltning Tekniskt servicekontor Totalt Anställda enligt avtal BEA (arbetsmarknadspolitiska insatser) och PAN (personliga assistenter) ingår inte. Antalet tillsvidareanställa omräknat i heltider har ökat med 76 tjänster. De förvaltningar som har ökat mest är barn- och utbildningsförvaltningen som ökat med 51 heltider, följt av kommunledningskontoret som ökat med 18 heltidstjänster. Ökningen beror till stor del på att antalet barn/elever har ökat samt att antalet nyanlända svenskar ökat stort under året. Samma trend ser vi delvis på månadavlönade, där det skett en ökning med 68 tjänster omräknat till heltider. Den förvaltning som ökade mest är socialförvaltningen det beror till stor del på att timanställda vikarier numera är månadsavlönade istället för timavlönade. Detta för att kvalitetssäkra anställningar och de ersättningar som betalas ut för att på detta sätt motverka diskriminering. Budget (98)

23 Arbetad tid och frånvaro Mätperiod (antal timmar) Arbetad tid Månadslön, faktisk tid Timlön Fyllnadstid Övertid Totalt Mätperiod (antal timmar) Frånvaro Semester Ferie/uppehåll Sjukdom Föräldraledighet Vård av sjukt barn Övrig frånvaro Totalt Tabellen redovisar antalet samtliga anställda enligt avtal AB fördelat på verkligt arbetade timmar och frånvarotimmar. Kostnaden för arbetad tid har ökat. Detta beror främst på två saker; dels har den arbetade tiden ökat med fler medarbetare och dels har lönerna stigit. Kostnaden för frånvaro har också ökat, och det beror till stor del på ett ökat uttag av semesterdagar, ökad sjukfrånvaro och fler föräldralediga medarbetare. Budget (98)

24 12 Befolkningsprognos En befolkningsprognos för Nässjö kommun, för perioden , gjordes under våren Enligt prognosen kommer befolkningen att öka stadigt fram till 2023, då den beräknas uppgå till invånare. För år 2016 prognosticerades folkmängden i kommunen år 2016 till invånare. Med anledning av den ökade invandringen har kommunens invånarantal med råge passerat det prognosticerade invånarantalet. I nedanstående diagram syns hur befolkningsantalet ökat månad för månad från att ha legat relativt oförändrat fram till I juli 2015 uppgick antalet invånare till , vilket var den senaste uppgiften som fanns tillgänglig under arbetet med att fastställa kommunens budget. Med anledning av det stigande invånarantalet beräknades budgeten utifrån ett antagande om invånare. En ny befolkningsprognos för kommunens invånarantal kommer att tas fram under våren I april förväntas också SCB att publicera en ny befolkningsframskrivning för riket. Budget (98)

25 13 Styrmodell tar sikte mot visionen Allt framgångsrikt utvecklingsarbete kräver genomtänkt planering. Nässjö kommun har sedan början av talet arbetat på ett metodiskt och strukturerat sätt med att utveckla kommunens möjligheter inom en handfull olika områden. Kommunens vision är en ledstjärna som omfattar alla kommunala verksamheter. Visionen pekar inte bara ut de kommunala ambitionerna utan anger även färdriktningen hur kommunen vill, tillsammans med näringsliv, föreningsliv, organisationer och andra samhällsaktörer, forma lokala möjligheter för framtiden. Nässjö kommuns aktuella vision antogs av kommunfullmäktige hösten 2012 och sträcker sig fram till Sedan 2008 använder vi också så kallad balanserad styrning i vår verksamhet. Det innebär att vi sätter konkreta mål inom de fem perspektiven medborgare, ekonomi, medarbetare, verksamhet/utveckling och hållbar utveckling. Internt kallas metoden för styrpilen. De övergripande målen hittar du på de följande sidorna. Nämndernas styrpilar hittar du längre bak i dokumentet bland nämndernas budgettexter. Vision 2030 Nu hjärnvägars! Med glädje och fiffighet vässar Smålands höjdpunkt. Nässjö 2030, världens rum för människor och möten. För att uppnå visionen finns även fyra områden som kommunfullmäktige anser är särskilt viktiga att kommunen arbetar med: Attraktivitet Kommunikationer Näringsliv och kompetens Välfärd Budget (98)

26 14 Mål enligt Pilen 2016 Medborgare Koncernmål Hög tillgänglighet Attraktiv livsmiljö Ökat fokus på barnets rätt Indikatorer Nöjd medborgarindex (NMI) ska uppnå minst indexvärde 54 i medborgarundersökningen 2017 Nöjd inflytandeindex (NII) ska uppnå minst indexvärde 40 i medborgarundersökningen 2017 Minst 90 % rätt svar av rätt person i rätt tid enligt ROSA-mätning 2016 Befolkningsutveckling, ökning med >50 invånare under 2016 Ökat handelsindex med två enheter 2016 jämfört med 2015 Prövning av barnkonsekvenser enligt fastställd tjänsteskrivelsemall ska under 2016 ske i 100 % av alla politiska beslut som grundas på en tjänsteskrivelse Andel barn som upplever sig som trygga ska öka jämfört med den mätning av utgångsläget som sker 2015 Under 2016 ska minst ett projekt per rektorsområde genomföras med syfte att kartlägga och minska barns exponering för skadliga ämnen inom skolan och förskolan Ekonomi Koncernmål God ekonomisk hushållning Indikatorer Andel arbetslösa och arbetssökande med aktivitetsstöd i åldern år enligt arbetsförmedlingens statistik ska 2016 minska jämfört med 2015 Resultatnivå 2016 minst 1,0 % av skatter och bidrag, 2017 minst 1,5 % och 2018 minst 2,0 % Soliditet ska vara minst 55 % vid utgången av 2016 Självfinansieringsgrad av investeringar ska i genomsnitt under vara minst 60 % Total lokalyta per invånare för kommunens verksamheter ska minska med 20 % fram till utgången av 2018, vilket innebär en genomsnittlig minskning med 4 % per år under perioden Medarbetare Koncernmål Professionella medarbetare Indikatorer Samtliga tjänster som besätts ska ha en kompetensanalys och 90 % av antalet besatta tillsvidaretjänster ska ha rekryterats med kompetenser enligt kompetensanalysen Frisknärvaron ska vara minst 95 % under 2016 Budget (98)

27 Koncernmål Indikatorer Medarbetarindex ska uppnå minst indextal 65 i 2016 års enkät Ledarindex ska uppnå minst indextal 70 i 2016 års enkät Andelen som skulle kunna rekommendera en vän eller bekant att arbeta på någon av Nässjö kommuns arbetsplatser ska uppnå minst indextal 55 i 2016 års enkät Verksamhet/utveckling Koncernmål Varierat näringsliv Kompetensförsörjning Mötesplatser för alla Utveckla destination Nässjö Indikatorer Antal nyregistrerade företag per 1000 invånare enligt Nyföretagarcentrums Företagarbarometer ska vara minst i nivå med genomsnittet i Jönköpings län Andel elever som fullföljer gymnasiet inom fyra år ska uppgå till minst 86 % Under 2016 ska varje förvaltning och bolag genomföra minst ett projekt vardera i syfte att skapa förutsättningar för fler mötesplatser för alla Under 2016 ska Nässjö kommun ha utarbetat och antagit en strategi för att attrahera fler fritidsbesökare och arbetstidsbesökare till Nässjö Under 2016 ska varje förvaltning och kommunalt bolag bjuda in minst ett av de nationella eller internationella nätverk där medarbetare är professionellt aktiva till möte i Nässjö Hållbar utveckling Koncernmål Minskad energianvändning Minskad klimatpåverkan Indikatorer Den årliga mängden köpt energi till kommunens och de kommunala bolagens byggnader ska 2016 ha fortsatt minska jämfört med 2015 Den årliga energianvändningen i kommunens och de kommunala bolagens egna transporter ska 2016 ha fortsatt minska jämfört med 2015 Hushållens energianvändning per invånare ska 2016 ha fortsatt minska jämfört med 2015 Transportsektorns energianvändning per invånare ska 2016 ha fortsatt minska jämfört med 2015 Koldioxidutsläppen per invånare från transportsektorn ska 2016 ha fortsatt minska jämfört med 2015 Uppvärmning av bostäder och lokaler med fossila bränslen inom Nässjö kommuns geografiska område ska kontinuerligt minska med målsättningen att senast år 2020 vara helt oberoende av fossila bränslen (exklusive indirekt nyttjande av fossila bränslen via elnätet) Nässjö kommuns fordonspark och upphandlade transporter ska årligen bli mindre beroende av fossila bränslen med målsättningen att 2020 vara oberoende av fossila bränslen så långt det är tekniskt möjligt och kom- Budget (98)

28 Koncernmål Miljösmart konsumtion Jämlik hälsa Trygg och säker livsmiljö Indikatorer mersiell tillgång av drivmedel tillåter 100 % av inköpt el till kommunens verksamheter ska produceras av förnyelsebara energikällor 2016 Kommunens inköp av ekologiska livsmedel ska 2016 ha ökat till 18 % Andel medborgare som enligt medborgarundersökningen 2017 brukar köpa miljö-märkta/ekologiska livsmedel ska öka jämfört med 2015 Den totala skolnärvaron ska öka och skillnaderna mellan olika skolområden ska minska jämfört med utgångsmätningen 2015 De totala skolresultaten ska förbättras och skillnaderna mellan olika skolområden ska minska jämfört med utgångsmätningen 2015 Antal deltagartillfällen, baserat på närvarostatistik för lokalt aktivitetsstöd, i föreningar ska öka jämfört med utgångsmätningen 2015 Den totala förekomsten av fetma/övervikt hos barn 0-18 år ska minska och identifierade skillnader mellan olika skolor ska minska jämfört med utgångsmätningen 2015 Den totala upplevda hälsan hos barn 0-18 år ska förbättras och identifierade skillnader mellan olika skolor ska minska jämfört med utgångsmätningen 2015 Antal ungdomar i högstadiet som konsumerar alkohol ska 2016 ha minskat jämfört med 2015 Antal ungdomar i högstadiet som röker ska 2016 ha minskat jämfört med 2015 Antalet suicider och försök till suicider ska inte öka under perioden i jämförelse med Antalet fallolyckor hos personer som är 65 år och äldre ska minska med minst en procent under perioden i jämförelse med Antalet brott ska minska med fem procent under perioden i jämförelse med I kommunal verksamhet ska antalet situationer som upplevs innehålla våld, eller hot om våld, minska med minst en procent under perioden i jämförelse med Konsekvenserna av värmebölja för personer som omfattas av kommunal omvårdnad ska minska Budget (98)

29 15 Kommunfullmäktigebeslut, kommentarer och uppdrag Finansiering För att Nässjö kommun ska uppnå lagstadgad god ekonomisk hushållning finns följande finansiella mål fastställda i Pilen för 2016: Resultatnivån 2016 ska minst uppgå till 1,0 procent av skatter och generella stats- och utjämningsbidrag ska resultatet motsvara minst 1,5 procent och 2018 minst 2,0 procent. Soliditeten ska uppgå till minst 55 procent vid utgången av Självfinansieringsgraden av investeringarna ska uppgå till minst 60 procent i genomsnitt under perioden Skattesatsen 2016 fastställs till 22,19 procent av den beskattningsbara inkomsten. Nässjö kommuns budgeterade resultat för 2016 fastställs till 31,9 miljoner kronor, varav 2,1 miljoner kronor avser återställande av 2014 års negativa balanskravsresultat. I samband med genomförande av 2016 års investeringsbudget kommer behov av nyupplåning att uppstå. Kommunstyrelsen har därför rätt att under 2016 nyupplåna, det vill säga öka kommunens långfristiga skulder, med totalt 35 miljoner. Kommunstyrelsen har under 2016 rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp som motsvarar belopp på de lån som förfaller till betalning under året. För nämnderna gäller Förändringar har gjorts i nämndernas ramar efter förslag från nämnderna och diskussioner i budgetkommittén. Förslaget innebär att nämndernas ramar höjs med drygt 77 miljoner kronor 2016 jämfört med budget I budgetförslaget för 2016 har också budgetramarna för 2017 och 2018 bearbetats. En diskussion kommer att påbörjas under 2016 med nämnderna kring ramarna För kommande års arbete med budget 2017 föreslås att ram för verksamheten 2019 blir samma som 2018 års ram. Tillskott till kommunen i form av ökade skatteintäkter eller generella bidrag bör användas för att öka resultatnivån. Kommungemensamma resurser ska användas och nyttjas på effektivaste sätt genom samverkan och helhetssyn utifrån ett kommunkoncernperspektiv. Det är av yttersta vikt att målen i nämndernas styrpilar möjliggörs inom de tilldelade resurserna. Samtliga nämnder får i uppdrag att: ta fram och i samarbete med arbetsmarknadsenheten anordna praktikplatser med syfte att människor i större utsträckning ska komma i egenförsörjning fortsätta arbeta progressivt med integration inom nämndens verksamhetsområde. ta fram förslag på samverkan och effektiviseringar mellan nämnderna och de kommunala bolagen samt möjliga kostnadseffektiviseringar inom verksamheterna för att möta den prognosticerade lägre ökningen av skatter och bidrag som ett led i folkhälsoarbetet inkludera utbildning inom suicidprevention i den utbildning som genomförs för chefer och för nyckelpersoner bevaka möjligheterna till statsbidrag/eu-bidrag inom ansvarsområdet. Budget (98)

30 Kommunstyrelsens driftsbudget Kommunstyrelsens förslag till styrpil för verksamheten godkänns. Driftsbudgeten fastställs till: Belopp i tusen kronor, tkr Kommunstyrelse Kommunstyrelse, bidrag Centralt anslag I detta budgetförslag fastställs även ram för 2017 och plan för 2018, vilka kommer att tjäna som utgångspunkt för kommande års arbete med budget En diskussion kommer att påbörjas under 2016 med nämnderna kring ramarna I nämndens ram ingår kompensation för de höjda arbetsgivaravgifterna för anställda under 25 år i enlighet med den kompensation kommunen erhåller i form av höjt statsbidrag och fördelat mellan nämnderna enligt fördelningsnyckel. Under det centrala anslaget finns kompensation för löneavtalet 2016 enligt gällande prognos från SKL. Utfördelning till nämnderna kommer att ske när avtalet blir klart. I 2016 års anslag ingår ökade kostnader till följd av investeringar för nämndens egen verksamhet. Ökade kapitalkostnader som uppstår i samband med förslaget till investeringsbudget kompenseras nämnden när investeringen tas i bruk. Följande anslag har tillstyrkts och är inräknade med belopp: Kommunstyrelse Belopp i tusen kronor, tkr Ceremoni nya svenskar nassjo.se Wifi e-arkiv IT-kostnader inkl ramjustering Avgår minskade kostnader telefoni Utveckling utbildning järnväg/verktygsmakare Halkskydd till äldre Sedan 2015 är landets kommuner skyldiga, enligt medborgarskapslagen, att anordna en särskild ceremoni för personer som fått sitt svenska medborgarskap. Ett belopp på 75 tkr per år anslås för att arrangera detta i samband med Sveriges nationaldag. Arbetet med att ta fram en ny webbplats påbörjades under Ett anslag på 100 tkr 2016 och 2017 beviljas för dubbla driftskostnader under perioden, och 2018 beviljas 265 tkr för utveckling av huvudsajt och samordning av ett antal subwebbar. Ett anslag på 45 tkr per år beviljas för installation och drift av WiFi på medborgarkontoren, vilket skapar en ökad tillgänglighet. E-utvecklingsrådet i Jönköpings län har identifierat ett behov bland länets kommuner att kunna ta hand om den information som skapats elektroniskt i ett så kallat e-arkiv. Enligt beslut i kommunfullmäktige ska Nässjö kom- Budget (98)

31 mun ingå i det länsgemensamma e-arkivet. För kommunens andel av kostnaden anslås 300 tkr per år. Arbetet med att förbättra och förfina tjänstekatalogen och prissättningen har resulterat i en ny prislista inför 2016 för HITs tjänster. Syftet är att tydliggöra olika kostnadsslag, därför har kostnader som avser infrastruktur och kommunikation brutits ut från andra tjänster och kommer att debiteras separat. Detta får effekter på prislistan och därmed underlaget inför budget Den nya prissättningen innebär en minskad totalkostnad för kommunen som helhet med cirka 0,5 mkr. Utfallet för respektive verksamhet varierar dock beroende på de tjänster som debiteras, vilket innebär att nämndernas budgetramar justeras i enlighet med den nya prisbilden och de aktuella volymuppgifter som nämnderna rapporterat in. Höglandets IT har i sitt budgetförslag för 2016 tagit höjd för de av medlemskommunerna prioriterade områdena. Ett av dessa områden är e-förvaltning, som dock inte hanteras i tjänstekatalogen, utan tillkommer som en ny kostnad för kommunerna. För Nässjös del handlar det om 396 tkr. Omfördelning av kostnaderna enligt tjänstekatalogen och aktuella volymuppgifter görs genom justering av nämndernas ramar. Tillkommande kostnader för e-förvaltningsplattformen, tillsammans med det faktum att kostnaderna för kommunikationsplattformen inte tidigare har budgeterats fullt ut, gör att nettot av allt detta utgör en kostnad på 821 tkr totalt, vilket anslås från och med Detta läggs in under kommunstyrelsens ram i avvaktan på en teknisk justering av nämndernas ramar i början av Det nya telefoniavtalet inom Höglandets Kommunalförbund beräknas medföra betydande kostnadsminskningar för de kommuner som ingår i avtalet. Nässjös andel beräknas till 2,1 mkr, vilket medför att budgetramen reduceras med motsvarande belopp. Detta läggs in under kommunstyrelsens ram i avvaktan på en teknisk justering av nämndernas ramar i början av Nässjö Lärcenter beviljas ett anslag på 500 tkr 2016 och 2017 samt 250 tkr 2018 för uppdragsutbildningar. Anslaget ska användas för att bygga upp en uppdragsutbildning inom järnvägsutbildningar i samarbete med Brinellgymnasiet. Detta syftar till att kunna satsa ytterligare på att utveckla järnvägsutbildningarna inom kommunen och effektivare utnyttja Brinellgymnasiets utbildningsanläggning och övriga resurser/kompetenser inom järnvägsutbildningen. Anslaget ska också användas för att kunna erbjuda och bedriva utbildning av verktygsmakare, som är en efterfrågad utbildning av näringslivet Nässjö. I enlighet med en motion från Miljöpartiet och baserat på fallpreventionsgruppens förslag om subventionering av halkskydd till äldre anslås 50 tkr 2016 och 10 tkr per år från och med 2017 för att kunna dela ut halkskydd till kommunens medborgare över 65 år. Kommunledningskontoret får i uppdrag att ta fram rutiner för den praktiska hanteringen med syfte att kunna dela ut halkskydden under vintern 2016/2017. Följande anslag avseende KS Bidrag har tillstyrkts och är inräknade med belopp: Kommunstyrelse bidrag (förändring jämfört med föregående års anslag) Belopp i tusen kronor, tkr Primärkommunal samverkan NNAB Höglandets Räddningstjänstförbund Övrigt Emåns Ekomuseum 200 För kommunens andel av kostnaderna för Primärkommunal samverkan anslås 155 tkr per år. För uppräkningen av kommunens kostnader enligt avtalet med Nässjö Näringsliv medges ett ökat anslag på 343 tkr per år. Nässjö kommuns medlemsbidrag till Höglandets Räddningstjänstförbund justeras i enlighet med presidiets beslut. Den beräknade kostnadsramen och tillika medlemsbidraget för 2016 uppgår till tkr, tkr 2017 Budget (98)