Hur kan VA -försörjningen utvecklas i uthållig riktning i Köping och norra Mälarstranden?

Transkript

1 Temakväll om VA frågan vi Norra Mälarstranden, Sandviken Hur kan VA -försörjningen utvecklas i uthållig riktning i Köping och norra Mälarstranden? Peter Ridderstolpe, WRS AB Peter.ridderstolpe@wrs.se Bondens funderingar Östhammars kretsloppsverk 1991 P Ridderstolpe

2 Bakgrund till detta möte Köpings kommun har beslutat att ansluta bebyggelsen vid Norr Mälarstrand till kommunalt VA. Man menar att detta behövs för att avloppen i området bidrar till övergödning i Mälaren och hindrar möjligheter uppnå god ekologisk status Citat kommunens hemsida: De enskilda avloppen i de här områdena har idag en varierande standard och möter inte dagens moderna behov. Många lösningar är enkla stenkistor och resorptionsanläggningar som är utformade för fritidsboenden med små vattenmängder sommartid. Dessa enskilda avloppsanläggningar belastar direkt eller indirekt Mälaren, Galten, som har "måttlig ekologisk status" på grund av övergödning och ska enligt Vattenmyndigheten i norra Östersjön uppnå "god ekologisk status" år För att vi även i framtiden ska kunna fiska och bada i området krävs att vi tar tag i detta nu WRS & Ekolagen & DIN VA konsult 2

3 Berörda fastighetsägare är förtvivlade och upprörda. Man anser att beslutet saknar miljönytta och att kostnaderna är orimliga (driver dem från hus och hem). Jag har blivit inbjuden för att belysa frågorna: -vad säger sakkunskapen om små avlopp och deras miljöpåverkan -hur bör man värdera riskerna för avloppspåverkan från bebyggelsen i Norra Mälarstranden -Vad säger lagen? Min förhoppning: Bidra till en konstruktiv dialog som kan innebära att hållbara VAsystem (ekologiskt, ekonomiskt och socialt) utvecklas i Köping och Norra Mälarstranden WRS & Ekolagen & DIN VA konsult 3

4 Fil kand, Tekn Lic. Tillämpad ekologi Peter Ridderstolpe, WRS AB Uthålliga VA system Naturnära kretsloppsanpassade reningstekniker Små avlopp - miljöpåverkan, teknik för rening och återvinning Planering av VA försörjning (Öppen VA planering) Vattenekologiska undersökningar, MKB FoU, Utredningar, projektering Föreläsare WRS & Ekolagen & DIN VA konsult 4

5 Avloppsrening i Sverige WRS & Ekolagen & DIN VA konsult 5

6 WRS Uppsala AB -

7 LAV + Statliga subventioner WRS & Ekolagen & DIN VA konsult 7

8 Trenden: stort blir ännu större! Fokus: övergödning + MKN! - Har vi glömt historien (smittskydd, kretslopp och resurshushållning? -Hur klarar vi säker försörjning och ekonomi långsiktigt? - Använder vi bästa teknik? Vad/vem styr utvecklingen? Vetenskap? Lagen? Marknaden, Politik?

9 Miljöbalkens fundament att på varje plats erhålla sammantaget bästa skydd och resurshushållning till inte orimlig kostnad MB 2:3, 2:5 Så långt möjligt skydda och hushålla samt återvinna MB 2:7 Miljömässigt motiverat, Ekonomiskt rimligt (för kommunen gäller BAT!) WRS & Ekolagen & DIN VA konsult 9

10 Skyldigheten att inrätta allmänt VA 6 Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän vaanläggning WRS & Ekolagen & DIN VA konsult 10

11 Hur veta att reqvisiten är uppfyllda? (dvs skyddet av miljön och människors hälsa kräver att kommunen ordnar VA)? Jo, genom att ställa frågor och söka svar - Finns problem med vattenförsörjningen (brist på vatten otjänligt)? - Finns problem med avloppsförsörjningen (olägenheter, MKN)? => Om ja: Kan dessa problemen lösas med enskilda anläggningar? => Om ja: 6 LAV gäller inte! Noggranna fackmannamässiga undersökningar behövs! Olika alternativ till lösningar måste utredas. OBS: Kommunal lösning kan tex också vara lokal vattentäkt och infiltration. Även sorterande system kan drivas i kommunal regi ( 10 LAV) WRS & Ekolagen & DIN VA konsult 11

12 Hur många små anläggningar finns i Sverige (< 200 pe) Totalt varav permanentboende 20% (27%) har bara slamavskiljning Källa Smed WRS & Ekolagen & DIN VA konsult Ur Grundkurs för inspektörer, VA guiden 12

13 Markbaserad rening Risker, påverkan och möjligheter Den bäst beprövade och mest utforskade! Den i särklass vanligaste tekniken för små avlopp! Skapar ett robust och effektivt grundskydd Foto: Marika Palmer Rivera Ur Grundkurs för inspektörer, VA guiden

14 Smittskydd Riskerna med små avlopp handlar fra om förorening av enskilda brunnar! 1, 2 miljoner människor i Sverige har enskild brunn som vattentäkt. Ungefär 1/3 är grävda brunnar Mikrobiell påverkan av brunnar förekommer men orsakerna oklara. Inträngande ytvatten och fel byggd/lokalisering av infiltrationer anses vara vanligaste orsaken. Källa; Mikrobiell påverkan på badsjöar från små avlopp? WRS & Ekolagen & DIN VA konsult Ur Grundkurs för inspektörer, VA guiden 14

15 Det hydrogeologiska skyddet Den omättade zonen är helt avgörande för reningen, speciellt i de övre delarna med mikroorganismer på partikelytorna. Omättad zon Effektiv filtrering och syreförsörjning Delvis mättad Bild: Bo Olofsson, KTH Helt mättad zon WRS & Ekolagen & DIN VA konsult 15 Ur Grundkurs för inspektörer, VA guiden

16 Riskområden Tätbebyggda områden i klipp och kustbygd! Sorterande system säkrast! Men, bra byggda infiltrationer, med vertikalt skyddsavstånd om >1 m och horisontellt skyddsavstånd >2,5 månader ger ytterst sällan påverkan WRS & Ekolagen & DIN VA konsult 16

17 Olägenheter för miljö och hälsa vid Norra Mälarstranden vad är känt? WRS & Ekolagen & DIN VA konsult 17

18 Recipientskydd Övergödning Syreförbrukande ämnen (BOD) Kväve Fosfor WRS & Ekolagen & DIN VA konsult Vattenyndighetens tolkning ekologisk status- övergödning 18

19 Fosfortrender i Svenska sjöar Data från recipientkontroll för 81 av våra större sjöar åren Årlig förändring av tot fosfor Avtagande halter i hela Sverige Ändring i näringstillstånd (tot P). Nästan alla oligotrofa sjöar har blivit ultraoligotrofa Källa: Persistent and widespread long-termphosphorus declines in Boreal lakes in Sweden, 2018, Brian J. Huser a,, Martyn N. Futter a, RongWang b, Jens Fölster a a Department of Aquatic Sciences and Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences, Box 7050, Uppsala, Sweden b Department of Global Ecology, Carnegie Institution for Science, Stanford, CA 94305, USA

20 Små avlopp risker och påverkan, Lunchmöte Riksdagen De små avloppen har liten betydelse för näringstillståndet. Påverkan på haven är marginell! Fosfortransporten är en funktion av avrinningen. Enskilda avlopp är liten källa (brutto 295 ton/år (Smed 2015). Större delen av denna mängd fastläggs i mark (och sjöar) Känsliga vatten där små avlopp i första hand kan påverka: Näringsfattiga djupa källsjöar Avsnörda havsvikar Fjällvatten Tillförsel av fosfor till Sveriges kustvatten, Källa: 2015 HaV, miljöövervakning för flodmynningar och punktkällor, officiell statistik.

21 Hur mycket fosfor genererar ett normalhushåll? Ett hushåll med markbädd/infiltration => Utsläpp 500 g fosfor /år Under livstid (25-30 år), normalt belastad och byggd enligt svensk praxis avskiljs cirka 50 % i anläggningen (Ridderstolpe, 2009, Markbaserad rening, Länsstyrelserna. SMED 2011 anger 50% rening +/- 30% => Motsvarar fosforutsläpp WRS från & cirka Ekolagen 1 & hektar DIN VA konsult åker i Mellansverige

22 Små avlopp risker och påverkan, Lunchmöte Riksdagen Retention av fosfor i mark Viktiga slutsatser: Fosfor immobilseras effektivt i mark Inget (mycket litet) fosfor når ytvatten om avståndet mellan anläggning och utströmningsområde är mer än 100 m Fosfor och smittämnen i BDT vatten, -en icke fråga

23 23 Förväntad fosforrening vid markbaserad rening? - belastning från ett normalhushåll under 25 års drift - Jordens inbindningskapacitet: 350 g P/ton (typ vittrad natursand) - Den omättade markzonen under fördelningslagret är 1 m och hela volymen deltar i filtreringen -Jorden har en volymvikt på: 1,7 kg/l. Källa: Lars Hylander, omarbetad efter P Ridderstolpe 2009, Förstudie Markbaserad rening, sid 47 Smed 2015: Infiltration 50%+/- 30%

24 Näringsbidrag till Mälaren enligt SMED (obs markretention ej beaktad!!) Tidigare var Yara stor bidragskälla för både kväve och fosfor Gamla synder läcker från bottnarna. Tar flera 100 år innan internbelastning av fosfor upphör WRS & Ekolagen & DIN VA konsult 24

25 Fosfor till Galten från Köpings kommun Stabobäcken, Kölsta ån Vansta ån 2 ton/år* Dagvatten 0,3 ton/år*** Norsa ARV 1,1 ton/år Norr Mälarstranden 0,02 ton /år*** Köpingån 4 ton/år* Hamnen? 3 ton **** Hedströmmen 10 ton/år* Mobilt P i sediment 760 ton**** * VISS databas, ** Miljörapport 2015, *** 12 km2, 30% hårdgjord á 0,3 kg/år, **** Totalt 235 hushåll. 45 permanent med sluten tank (30%) eller MB (70%). 190 HH endast sommarutsläpp. Schabloner enligt SMED 2015 (1 kg/hh resp 35 g/hh) = > P till mark: 45 kg + 6 kg. Retention > 50% för fastboende 90% för sommar. => Utsläpp P till vatten = > 20 kg/år ***** Mälarens Vattenvårdsförbund 2013

26 Resurshushållning och kretslopp? 1. Näringsämnen (och mullbildande ämnen) All näring från vår livsmedelskonsumtion finns i avloppet! 2. Vatten Mycket vatten går åt för WC-spolning, dusch och bortledning (självrensning). 3. Värme Ca 30% av uppvärmning går ut med avloppet Resurser att hushålla med Vatten, el, kemikalier, ledningar och annat byggnadsmaterial, olja, mark

27 Resurshushållning och kretslopp? 1. Näringsämnen (och mullbildande ämnen) All näring från vår livsmedelskonsumtion finns i avloppet! 2. Vatten Mycket vatten går åt för WC-spolning, dusch och bortledning (självrensning). 3. Värme Ca 30% av uppvärmning går ut med avloppet Resurser att hushålla med Vatten, el, kemikalier, ledningar och annat byggnadsmaterial, olja, mark

28 Linjära näringsflöden i dagens matproduktion och samhällets ämnesomsättning =>Tömmer planeten på fossila resurser! Göder våra vatten och havsområden! Bidrar till klimatförändringar Bild Peter Ridderstolpe WRS & Ekolagen & DIN VA konsult 28

29 Människans näringsomsättning har sprängt gränserna för planetens bärförmåga! WRS & Ekolagen & DIN VA konsult 29

30 Växtnäringsflöden i Sverige N ton/år P ton/år N ton/år P ton/år Bara 3,5% av kväve och 15% fosfor återförs odling! N 1800 ton/år P 940 ton/år Ref: Ekologisk produktion möjligheter att minska övergödning Maria Wivstad mfl, SLU Bild Peter Ridderstolpe

31 Källsortering av avlopp KL vatten Vatten: 1-5% Näring (NPK): 85-90% Smittämnen: 99.99% (Läkemedelsrester hormonliknande ämnen) Maria Hübinette Peter Ridderstolpe Jonas Christensen BDT vatten Vatten: 95-99% Värme (30% husvärmet) BOD: 50-60% (Hushållskemikalier, mikroplast) 32

32 Hur mycket fosfor innehåller BDT vatten? Permanenthus 100 g/år* Sommarstugan g/år ** Avrinning åkermark (0,4 kg P/ha år) Torrdeposition på sjöyta (8 kg/km 2 år) 2500 m m m m 2 Vass (5 kg/ha år) 210 m 2 33 m 2 Brax (0,7 % P våtvikt) Retention C:a 5 g/m 2 (olika ref) 15 kg 2,4 kg 20 m torrt dike 20 m 2 infiltration 3,3 m (bredd 1m) 3,3 m 2 stenkista * 2,4 pers/hushåll, 65% närvarograd. ** persondygn Maria Hübinette Peter Ridderstolpe Jonas Christensen 33

33 Teknik finns! Ex/ extremt snålspolande och torra toaletter Självfall Viktigt med rätt rörlutning Ej längre än 20 m till tank Specialkonstruerat vattenlås/spolmekanism Vissa ursprungligen konstruerade för husvagn, båt Miniflush Sealand Aqua Magic Maria Hübinette Peter Ridderstolpe Jonas Christensen 34

34 Teknik finns! Ex/ vakuumtoaletter Maria Hübinette Peter Ridderstolpe Jonas Christensen 35

35 Teknik för mindre bebyggelsegrupper (exempel vacuumtoalett) Ex. Runsten planerad gruppvis bebyggelse i Haninge kommun (ej genomförd)

36 Karby, Norrtälje System för hygienisering och återvinning finns! Ex/ Norrtälje, Södertälje, Strängnäs Uddevalla, Enköping, Västerås, Haninge.. Undersökta avseende: - Tungmetaller - Avdödning smittämnen - Reduktion av läkemedel - Spridningsteknik, gödselverkan

37 Teknik för staden (Köping?) Universitetsbyggnad i Sao Paulo, Brasilien. Ref: Jets

38 Teknik för landet: Lågbelastade infiltrationer Ex USA och Norge: Lågbelastad pumpbeskickad infiltration. Belastning 5-20 mm/d => m 2 /hushåll

39 Bevattning av kommunalt renat avloppsvatten sommartid Ex Kågeröd, Sweden 1500 persons, WWTP +13 ha Salix Winter: M/B/Ch- treatment in WWTP Summer: reduced treatment+ irrigation 6 mm (2-12 mm) mm/d, 6-7 month Result: no effluent, 12 ton Ts/ha year Recycling of water and 50% nutrients WRS Uppsala AB -

40 Kompletterande rening utomhus för reningsverk (Norsa?) Kan öka skydd och spara resurser och mycket pengar!

41 Spilvattenvåtmarker 25 års erfarenheter: Billigt och resurshushållande sätt att förbättra skydd (och klara höga kravvillkor). Kan spara energi och kemikalier! Robust och enkel teknik! Ger långtgående rening av: - Näringsämnen - Smittämnen - Läkemedelsrester - Mikroplast/mikrofibrer? Skapar mervärden!

42 Vad är mest uthålligt? - Den lilla anläggningen på landet eller den stora i staden? Små avlopp risker och påverkan, Lunchmöte Riksdagen

43 Att diskutera! citat från kommunens hemsida Om den kommunala avloppshanteringen: Avloppsvattnet renas i reningsverk innan det släpps tillbaka i naturen. = > Är denna rening bättre än de enskildas anläggningar? Uppfyller kommunens verk alla uthållighetskriterier? Vad kan färbättras? Om norra Mälarstranden: De enskilda avloppen i de här områdena har idag en varierande standard och möter inte dagens moderna behov. Många lösningar är enkla stenkistor och resorptionsanläggningar som är utformade för fritidsboenden med små vattenmängder sommartid. Dessa enskilda avloppsanläggningar belastar direkt eller indirekt Mälaren, Galten, som har "måttlig ekologisk status" på grund av övergödning och ska enligt Vattenmyndigheten i norra Östersjön uppnå "god ekologisk status" år För att vi även i framtiden ska kunna fiska och bada i området krävs att vi tar tag i detta nu. = > Har kommunen saklig grund för sitt påstående? Är investeringarna rimliga (100 Milj. Kr för att bortleda kg fosfor (> kr per kg P). Blir reningen bättre i reningsverket? WRS & Ekolagen & DIN VA konsult 44

44 Att diskutera! Vad kan Köpings kommun göra för att förbättra ekologisk status i Galten? Stabobäcken, Kölsta ån Vansta ån 2 ton/år* Dagvatten 0,3 ton/år*** Norsa ARV 1,1 ton/år Norr Mälarstranden 0,02 ton /år**** Köpingån 4 ton/år* Hedströmmen 10 ton/år* Hamnen? 3 ton ***** Mobilt P i sediment 760 ton**** * VISS databas, ** Miljörapport 2015, *** 12 km2, 30% hårdgjord á 0,3 kg/år, **** Totalt 235 hushåll. 45 permanent med sluten tank (30%) eller MB (70%). 190 HH endast sommarutsläpp. Schabloner enligt SMED 2015 (1 kg/hh resp 35 g/hh) = > P till mark: 45 kg + 6 kg. Retention > 50% för fastboende 90% för sommar. => Utsläpp P till vatten = > 20 kg/år **** * Mälarens Vattenvårdsförbund 2013

45 Några förslag för Norra Mälarstranden Riv upp beslutet om 6 för Nora Mälarstranden och utred om Hälso och miljörekvisiten verkligen är uppfyllda Om skyldighet enligt 6LAV (mot förmodan) studera andra alternativ än anslutning till Norsa ARV. Bättre alternativ är sannolikt lokala system som bygger på källsortering och eller bevattning. Om 6 ej är tillämpligt (sannolikt) arbeta med tillsyn enligt MB. (Skyddsbehov och krav bestäms i det enskilda fallet. BDT avlopp bör ej prioriteras vid tillsyn Om kommunen anser att nuvarande bebyggelse bör utvecklas/kompletteras => gör detaljplan! WRS & Ekolagen & DIN VA konsult 46

46 Hur kan Köpings kommun arbeta för minskad övergödning och bättre hushållning Underhåll befintligt system föra att minska läckage och bräddningar. Komplettera avloppsverket med rening utomhus (våtmark eller bevattning). Våtslambevattning? Arbeta för källsorterande avlopp både i staden och på landet. Lär av tex Södertälje Subventionera fiske av karpfisk. (Rolands fiske tar bort betydligt mer fosfor från Mälaren än vad bebyggelsen vid N Mälarstranden tillför. Ta fram strategi/plan för dagvatten. Kan åtgärder göras i befintliga system/verksamheter (hamnen?). Trög dagvattenavledning för all nyproduktion Samarbeta med jordbruket, entreprenörer och medborgare WRS & Ekolagen & DIN VA konsult 47

47 Små avlopp risker och påverkan, Lunchmöte Riksdagen Råd till politiker och myndigheter Fokus för åtgärder ska vara avlopp som saknar rening eller om de innebär uppenbara problem! Krav ska vara sakliga och skäliga! Tänk på att fastighetsägaren är en svag motpart! Glöm inte smittskydd och resurshushållning/kretslopp! Anpassa krav till skyddsbehov. Grundkrav för fosfor bör var 25% (max 40%). Robusthet och heltäckande skydd viktigare än hög fosforrening. Gör om vägledning och räknemodeller så att markretention beaktas Föreläggande om 6 LAV, bara om påtagliga hälso- miljöskäl finns och man har visat att problem inte kan lösas med enskilda anläggningar! Vattenfrågan är det avgörande (ej avlopp/övergödning) Krav på stora och små anläggningar måste harmoniera! Naturvårdsverket bör vara central myndighet