Jämställda och inkluderande aktivitetsytor - forskning och praktik

Transkript

1 Jämställda och inkluderande aktivitetsytor - forskning och praktik Karin Book, Malmö niversitet mma Pihl, Nyréns rkitektkontor

2 - Fysisk aktivitet - Plats - Kön

3 qualizer ett redskap för jämställda och inkluderande aktivitetsplatser?? Var är tjejerna

4 Normkritisk innovation! Bidra till hållbar tillväxt, ökad jämställdhet och jämlikhet genom normkritiska lösningar på samhällsutmaningar

5 Malmö niversitet Nyréns rkitektkontor unds niversitet Malmö Stad Nyréns rkitektkontor

6 Bakgrund om platser, kön och fysisk aktivitet

7 Platser är viktiga! ppfattningar och berättelser om platser addas med mening och normer dentitet och självuppfattning elaterar sig själv till platsen

8 Men Tar alla plats? Hur då? Vems är platsen?

9 Tillgänglighet ätten till det offentliga rummet Vem har rätt och vem har tolkningsföreträde? Ägoförhållanden egler och restriktioner Maktstrukturer Förväntningar nkludering/xkludering

10 Platser som manliga och kvinnliga rum Hur används platser på olika sätt av unga tjejer och killar? Vad säger det om platsen? Varför är det så? Vad säger det om föreställningar kring platser? Om killar och tjejer?

11 Genus och normer Skapar föreställningar och normer om hur man är och vad man kan och bör göra. Vi gör oss till kön genom att uppträda enligt vissa normer. scensätts på platser. FOTO: JH MTNSSON Skapar villkor för platstagande och ageranden.

12 Hur ser ungas idrottsvanor ut?

13 Generella trender avseende idrott och fysisk aktivitet elativt minskat intresse för den traditionella föreningsidrotten (särskilt bland flickor) Ökat intresse för kommersiella aktiviteter, självorganiserade och spontana aktiviteter Ökat intresse för träning bland vissa grupper Men också ökat stillasittande och inaktiviet

14 Tjejer idrottar och rör sig mindre än killar Nationell studie med accelerometer: undersökningen deltog närmade elever från 51 skolor. leverna gick i årskurs 5 och 8 i grundskolan samt gymnasiets årskurs 2. ndast 44 % av pojkarna och 22 % av flickorna når rekommendationen om fysisk aktivitet (60 minuter per dag). Mest rör sig pojkar i årskurs 5. llra minst rör sig flickor på gymnasiet.

15 Tjejer idrottar och rör sig mindre än killar ng ivsstil Bland högstadieungdomar är 62% av killarna och 52% av tjejerna fysiska aktiva (idrott/motion) minst två timmar i veckan. Malmö: 64% av killarna och 47% av tjejerna. Medlem i idrottsförening: killar 54% och tjejer 31% (markant nedgång de senaste decennierna, särskilt för tjejerna) NG VSST MMÖ n studie av ungdomar i högstadiet lf Blomdahl, Stig lofsson, Karolina Bergmark och inda engheden

16 Vanlig fördelning killar/tjejer på spontana aktivitetsplatser 80/20%

17 Varför idrottar du inte? ndersökning om danska tjejers minskade intresse för att idrotta i förening, fokusgrupp i Köpenhamn Varför idrottar du inte? - Jag använder min tid till att umgås med kompisar. - Skolarbetet tar för mycket tid. - Jag är i dålig form. - Jag har ingen att gå med. - Jag gör ett uppehåll....och när följdfrågor om idrottsytor ställdes: - Pojkarna dominerar idrottsytorna. - Saknar sociala ytor kopplade till idrottsytorna.

18 Varför är tjejerna inte där? Vanliga föreställningar är: Flickor vill inte idrotta och särskilt inte spela fotboll Flickor vill hellre göra annat, t ex umgås med kompisar Flickor vill idrotta, men på andra sätt Flickor tillåts inte delta i idrottsaktiviteter Flickor känner sig inte välkomna på de platser som planerats för idrott och fysisk aktivitet Pojkar dominerar dessa platser Flickor känner sig otrygga på offentliga platser Platser för fysisk aktivitet är planerade endast utifrån ett traditionellt synsätt på idrott och så vidare.

19 Varför är det ett problem? Demokrati - offentliga platser är till för alla Folkhälsa - färre tjejer rör på sig tillräckligt mycket

20 Vad görs? Satsningar i det offentliga rummet för att aktivera fler och levandegöra staden Spontana aktivitetsytor som lösning?

21 Vad har gjorts i Malmö? Malmö stad (gatukontor): Program för aktiva mötesplatser (2015) Malmö stad (gatukontor/miljöförvaltning): Jämställda platser (2016)

22 osens röda matta

23 Jämställda platser indängen Kroksbäck

24 Jämställda platser Nydala

25 tt jämställt Övre Trelleborg

26 tt jämställt Övre Trelleborg

27 Var är tjejerna..? Tjejer tar plats!

28 qualizer Genom analys, dialog och genomförande av fysiska förändringar omvandlas befintliga aktivitetsplatser till att bli mer jämställda och inkluderande. Slutresultat: -Prototyper testas, omprogrammering av befintliga platser -Verktygslåda som stöd och inspiration för jämställda och inkluderande aktivitetsplatser tas fram

29 qualizer Viktiga frågor: Varför använder tjejer platserna i så liten utsträckning? Vilka hinder finns? Vilka typer av åtgärder kan hjälpa till att överbrygga dessa hinder?

30 Varför är qualizer intressant? Samverkan forskare, arkitekter och kommun (fritidsförvaltning) Omvandling av befintliga platser Fokus på spontana aktivitetsytor Nytänkande men enkla och inte så kostsamma åtgärder Metodutveckling

31 pplägg Startfas - nventera andra projekt, identifiera och studera platser och mobilisera brukare (tjejgrupper) -Tjejer i förening (runt 20 år) -Möllans Basement (16-25 år) -llaktivitetshuset på indängen -Tonårstjejer från und -Vuxna kvinnor (40-50-årsåldern) -nga ledare

32 tvalda platser Multiplan innerstad/ förort tegym Sommarlovsaktiviteter

33 rbetsmetod - qualizer a t! störa!! s öd j sprida!!

34 störa!! Genom störningar låta olika grupper av tjejer använda/invadera de utvalda platserna för att: Störa existerande mönster Få kunskap om hur tjejerna upplever situationen och platsen genom observationer och intervjuer

35 tvärdering av platsen i samband med störning: störa!! okalisering och omgivning Fysisk utformning trustning ktiviteter Brukare Beteenden, behandling, uppmärksamhet tsatthet Trygghet Normer Hur upplevde du situationen?

36 citat Om jag frågar om jag får vara med och spela fotboll så försöker dom hitta en ursäkt att säga nej. Nästa gång frågar jag inte störa!! Det var samma sak med typ brännboll Skulle jag slå, eller en annan tjej, så går alla fram. Skulle en kille slå så går alla bak, typ.. De antar att jag är svagare Killar spelar fotboll och tjejerna sitter bredvid och äter nötter Jag låter killarna gå i första hand till de svåra redskapen. Det visar att jag direkt tänker att han har företräde Tjejer lär sig att det enda viktiga är att vara snygg

37 observation Det jobbiga är att börja bryta normen. Det är en tröskel som ska klivas över. Man behöver få pröva i lugn och ro för att få självförtroende störa!! Tjejer vaktar på sig själva och varandra Platser blir ockuperade av olika grupper Det blir ofta tävling, som om man visar upp sig för varandra Det är svårt om man inte vet hur man ska göra

38 5 hinder a s t öd j! Hur kommer jag dit? Hur kliver jag in? Måste jag vinna? Hur gör jag? Hur kan jag vara mig själv?

39 - Hur kommer jag dit?

40 - Hur kliver jag in?

41 - Måste jag vinna?

42 - Hur gör jag?

43 FOTO: JH MTNSSON - Hur kan jag vara mig själv?

44 ösningar a s t öd j! Tillsammans med tjejerna hitta lösningar - vad behöver ändras för att överbrygga hinder och stödja en mer inkluderande användning Komma dit! Kliva in och delta!

45 Komma dit! venemang Kompisar och vuxna där Bryta mönster, ägandeskap, ta platsen i anspråk Skola och fritids Har man varit där en gång är det lättare att komma tillbaka ätt att hitta, tryggt att komma dit och vara där

46 Kliva in och delta! Kombinera aktiviteter - lockas att testa, kliv in successivt Fokus glädje och rörelse, dämpa tävlingsmoment nstruktioner + alternativa fantasifulla användningar Turas om så ingen tar över Kvinnliga förebilder

47 Testa prototyper s t öd j a! tmana föreställningar Fysiska åtgärder Organisatoriska åtgärder Prototyper testas i Malmö Störningar

48 eva vidare sprida!! Verktygslådan - sprida sig och ge effekter på fler ställen Självgenerera - leva vidare, samarbete med föreningar, enkla åtgärder med lite underhåll Störningar som rörelse

49 TCK!