Västra Kärrstorps kyrkogård. Trädvårdsplan, 2016:34, del 2 Åsa Jakobsson

Transkript

1 Västra Kärrstorps kyrkogård Trädvårdsplan, 2016:34, del 2 Åsa Jakobsson

2 Rapport 2016:34 Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne, Dnr: K , 1406 Text och foto: Åsa Jakobsson Formgivning: Åsa Jakobsson och Tony Svensson Granskning: Johan Dahlén Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet, Gävle. Dnr

3 Innehåll Trädvårdsplan...5 Lagskydd...5 Vitalitet, säkerhet och ekonomi...5 Trädens värden...5 Trädhistorik samt nuläge...6 Arter knutna till träden...7 Kommentarer och förslag till åtgärder...8 Kyrkogårdens träd Västra Kärrstorp...9 Trädkrans av lind norr...9 Trädkrans av lind norr...10 Trädkrans av lind öster...11 Trädkrans av lind öster...12 Solitära träd lönn och bok...13 Solitära träd blodbok...14 Solitära träd bok och magnolia...15 Trädgrupp Solitära träd björk...17 Bilder på arter och strukturer...18 Bilagor/underlag

4 4

5 Trädvårdsplan Enligt Riksantikvarieämbetets föreskrifter om kyrkliga kulturminnen (KRFS 2012:2) ansvarar ägare till kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser för att det, från och med 1 januari 2014, finns en vård- och underhållsplan för dessa objekt. Naturvårdsverket har satt som mål att Svenska kyrkan verkar för att upprätta trädvårdsplaner och Lunds stift ser gärna att vård- och underhållsplaner inkluderar en trädvårdsplan. Kyrkoantikvarisk ersättning kan sökas för framtagandet. Målsättningen med planen är att ge församlingen en överblick över trädbeståndet på kyrkogården så att arbetet kan planeras på lång sikt. Fokus ligger på trädens värden och deras skötselbehov. Enkla åtgärder kan ibland utföras av fastighetsförvaltningens personal. Det är lämpligt att anlita person med dokumenterad kompetens i trädvård när det gäller kvalificerade uppgifter, inte minst hanteringen av unga träd då fel beskärning kan påverka resterande livslängd. Certifierade arborister är mest lämpade för detta. Lagskydd Träd på kyrkogårdar eller begravningsplatser som tillkommit före 1940 omfattas av Kulturmiljölagen (1988:950, ändrad 2000:265) och ofta även av biotopskyddsbestämmelserna i Miljöbalken (1998:808). Vissa arter som lever på och i äldre träd är hotade och kan därför vara rödlistade, ibland även fridlysta. Fladdermöss hör till de fridlysta och finns ofta i anslutning till kyrkogårdar. Vad som gäller för dessa arter regleras i Artskyddsförordningen (2007: 845). Om förändringar planeras kan dispens från de olika lagskydden krävas innan åtgärder kan påbörjas. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Kulturmiljölagen omfattar alla träd på Västra Kärrstorp kyrkogård, eftersom den anlagts före Trädraderna av lind i trädkransen kan klassas som alléer i ett övrigt öppet landskap och omfattas sannolikt av biotopskyddsbestämmelserna i Miljöbalken. Samråd med länsstyrelsen inför åtgärder. Vitalitet, säkerhet och ekonomi Säkerheten för de människor som besöker och vistas på kyrkogården är ofta avgörande för hur träden behandlas. Med en trädvårdsplan blir arbetet ett långsiktigt förhållningssätt, där regelbunden genomgång av trädens skick och åtgärdsbehov är en grundläggande förutsättning. Trädvårdsplanen bör vara ett dokument som används av kyrkogårdsförvaltningen som ett stöd i allt arbete som rör träden. Åtgärder som genomförs, stora som små, bör dokumenteras så att arbetet kan följas. Planen ses över, som längst med 10 års intervaller. Ett regelbundet underhållsarbete lägger grunden för en lång livslängd på träden med små utgifter för trädvård fördelat på lång tid. De kostnader en församling lägger på regelbunden trädvård under trädets livslängd kan förväntas vara mindre än kostnader för omfattande akuta insatser och nyplantering med ett tätare intervall. Det har därmed stor betydelse att ett träd hanteras enligt konstens alla regler under dess livslängd. Samtidigt står kulturhistoriska värden på spel som är svåra att värdera. Alnarpsmodellen som har tagits fram för att möjliggöra en ekonomisk värdering av urbana träd, är intressant att studera för att få mer kunskap om trädens värden mätt i pengar. Trädens värden Träd på kyrkogårdar har olika värden som ska beaktas, inte minst kulturhistoriska värden, estetiska och biologiska värden. För att lyfta fram och värdera samtliga krävs kompetens från olika yrkeskategorier. I bästa fall kan alla värden tillvaratas då åtgärder äger rum på kyrkogården och även gynnas under de enskilda trädens livslängd. I verkligheten handlar det vanligtvis om att kompromisser görs från fall till fall beroende på vilka värden som kan anses vara mest betydelsefulla för det aktuella trädet och dess omgivning. Eftersom äldre träd utgör en mycket betydelsefull livsmiljö för sällsynta och ibland fridlysta arter och det generellt sett finns en brist på gamla grova lövträd i dagens landskap har Naturvårdsverket upprättat ett Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. I samband med detta genomförde länsstyrelsen en första inventering av landsbygden. De särskilt skyddsvärda träden omfattar jätteträd som har en stamdiameter på mer än 1 meter, mycket gamla träd som är äldre än 140/200 år (beroende på trädslag) och ihåliga träd med stamdiameter på mer än 40 cm. Träd med stamdiameter mellan 80 cm och 1 m har i regel också registrerats som värdefulla, liksom hamlade träd. Många av de särskilt skyddsvärda träden finns på landets kyrkogårdar och begravningsplatser. Träd som registrerats som särskilt skyddsvärda i den första inventeringen finns i Trädportalen på Internet. 13 av lindarna i trädkransen är registrerade som särskilt skyddsvärda på grund av ihåligheter i stammarna, se bilaga 2. Lind nr 25 är värd att nämna då den har en stamdiameter som ligger kring 90 cm och är nära att uppfylla kriterieriet för jätteträd. 5

6 Biologiska värden i form av arter knutna till träden, är ibland rapporterade i Artportalen. Det kan vara rödlistade arter, signalarter, sällsynta eller på annat sätt värdefulla arter som registrerats av privatpersoner, naturinriktade föreningar, naturkonsultföretag, Skogsstyrelsen och länsstyrelsen. Hotade eller nära hotade arter finns upptagna på den så kallade rödlistan som tagits fram av Artdatabankens expertkommittéer för olika organismgrupper. De viktigaste kategorierna i rödlistan är CR (akut hotad), EN (starkt hotad), VU (sårbar) och NT (nära hotad). Signalarter är ytterligare en utnämning av biologiska värden och dessa omfattar arter som Skogsstyrelsen valt ut. Signalarter är lättigenkännliga arter som lever i särskilda miljöer där man kan förvänta sig att även finna rödlistade arter som kan vara svåra att upptäcka. Trädhistorik samt nuläge 1869 nämns träd på kyrkogården i Västra Kärrstorp i anteckningar som skrevs i samband med en prostvisitation. Trädplanteringar tas även upp 1887 av samma anledning men vilket eller vilka trädslag som avses beskrivs inte närmare upprättade stadsingenjör Malte Lindén en karta över kyrkogården. Kartan visar att det fanns en komplett trädkrans kring kyrkogården. I en dokumentation av Västra Kärrstorps kyrkogård från 1996 (Landsantikvarien i Malmöhus län) beskrivs trädkransen bestå av lind i olika åldrar. Den östra delen uppges innehålla de äldsta träden. En rad av högväxta kastanjer nämns även utmed muren i sydväst. En stor hängask skall också ha funnits i norra delen av kvarter D vid denna tid. Den stubbe som Detta foto med okänt ursprung och år ger en antydan om träd i kyrkogårdens nordvästra hörn som kan ha funnits före dagens trädrad med beskurna lindar. Ett mindre träd syns även sydost om kyrkan i kvarter D men det är oklart om det kan vara hängasken som funnits där. Källa: Riksantikvarieämbetet nu finns på platsen kan vara en rest av detta träd. Samma ask fanns kvar 2009 enligt ett privat foto på Internet. I samband med dokumentationen 1996 fotograferades även kyrkogården och dess trädbestånd. På dessa foton kan man se att träd nr 14 och 15 var relativt nyplanterade. En ung hängask fanns då vid vid minneslunden, liksom ett annat ungträd som inte finns kvar idag. 6

7 Trädvårdsplanen för Västra Kärrstorp kyrkogård omfattar 46 träd enligt kartmaterialet i bilaga 1. Innanför norra och östra gränsen står 36 lindar och utgör delar av en trädkrans. Träden längs norra gränsen, nr 1-13, är beskurna i kronan medan resterade träd, nr 14-36, är mer eller mindre friväxande. Träd nr 14 och 15, med placering på var sida om grinden, är yngre än de övriga lindarna. Nr utgör en mindre grupp av unga katsura medan resterande träd nr samt nr är ensamväxande solitära och unga träd av klotlönn, himalajabjörk, blodbok, pelarblodbok samt magnolia. Arter knutna till träden Vanligtvis är en stor del av kyrkogårdens naturvärden knutna till de träd som finns. I öppna och torra kulturmiljöer som kyrkogårdar, parker och alléer blir artrikedomen av lavar och mossor (som kallas epifyter) på träden störst om stammen är solexponerad. Då trivs arter som anpassat sig till direkt solljus och uppvirvlande mineralrikt damm från grusgångar som ansamlas på stammens nedre del. Västra Kärrstorp kyrkogårds ädellövträd av lind, har omkring arter av epifyter på stammarnas nedre tre metrar. Finns häck strax inpå är ofta stambeskuggningen stor och epifytfloran svagare utvecklad. Den rödlistade bladlaven Physconia grisea (NT) noterades 25 av lindarna. Arten växer främst på solexponerade ädellövträd i kulturmiljöer och är gynnad av stoftimpregnering från grusgångar och vägar. Den naturvårdsintressanta kyrkogårdslaven Pleurosticta acetabulum noterades på den största linden. Detta foto togs vid en dokumentation av kyrkogården Trädkransen var då ännu komplett och huvuddelen av de träd som fanns längs den västra och södra sidan syns på fotografiet. Källa: Regionmuseet Vid inventeringen noterades stamhåligheter i vissa av träden. Samtliga av de toppbeskurna lindarna har dock troligen ihåligheter eftersom det är en naturlig följd av en sådan hård beskärning. Håligheterna omfattar ofta exponerade öppna vedytor, vilket intresserar en rad insekter. När det bildats stamhål kan det med tiden också bildas mulm i stamhåligheterna. Mulm är en kompostliknande massa som består av trärester och annat organiskt material som samlats inuti håligheten. Mulmen är en mycket betydelsefull livsmiljö för många arter. 7

8 Kommentarer och förslag till åtgärder De trädkransar som planterades kring en stor mängd kyrkor under 1800-talet utgör ett biologiskt kulturarv. I och med att den västra sidan i Västra Kärrstorp kyrkogårds trädkrans endast har två lindar kvar och att den södra sidan helt saknar träd har kulturmiljön förändrats drastiskt under 2000-talet. I jämförelse mot äldre fotografier där trädkransen är komplett står nu kyrkogården öppen mot väster och söder. Regionmuseets förslag är att församlingen åter gör trädkransen komplett eftersom upplevelsen av att kyrkan står innesluten i ett grönskande rum är en väsentlig del av kulturmiljön. Förslag till val av trädslag för återplantering av trädraden i väster är lind eftersom denna sida redan har två lindar. De nya träden bör planteras i linje med de två träd som redan finns här. Det är av största vikt att träden inte planteras på fel djup vid nyetablering. Det vill säga att träden skall stå planterade på samma djup som de gjort i plantskola. Regelbunden beskärning av kronorna på de nyplanterade träden påbörjas när träden har etablerat sig och fortfarande har klena grenar. Målet är att dessa träd får samma utseende som de befintliga lindarna i det nordvästra hörnet av kyrkogården. Längs den södra gränsen kan man gärna välja ett annat trädslag än lind för att minska risken för utslagning av hela trädbeståndet vid eventuella sjukdomsangrepp i framtiden. Vårt förslag är pil, gärna vitpil, då detta är ett trädslag som utgör en del av Skånes äldre odlingslandskap. Pilevallar var vanliga under 1800-talet och 1900-talets början i trakten kring Västra Kärrstorp. Regelbunden beskärning av kronorna på de nyplanterade träden påbörjas när träden har etablerat sig och fortfarande har klena grenar. Beskärningen kommer att innebära att rotsystemet begränsas i storlek och samtidigt bibehålls siktlinjerna från byn mot kyrkan. Ett mindre rotsystem minimerar framtida konflikter mellan träd och mur. Det är viktigt att träden placeras i linje med varandra. En placering om cirka en meter från murkanten kan vara lämplig för att skapa ett avstånd från muren, skötseln av grusgången ska kunna fungera på ett fortsatt bra sätt. Var måna om att inte skada trädens stammar vid räfsning av gångarna. De lindar som tidigare har beskurits hårt i kronan (nr 1-13) bör återhamlas inom ett år. Om de nuvarande skotten i kronan tillåts bli grövre ökar risken för grenbrott och fläkning långt ner på stammen, vilket kan förkorta trädens livslängd avsevärt. De lindar som är friväxande får fortsätta att växa på detta sätt. Det innebär att nr 14 och nr 15 som ännu är relativt unga blir friväxande trots att de andra i raden är beskurna. De har passerat lämpligt stadie för en eventuell beskärning av kronan. Klotlönnen i minneslunden är fastsatt med stöd, vilket är lämpligt ett tag till eftersom rotklumpen ännu inte är fast. Gör regelbundna kontroller så att remmarna inte skadar trädets bark och behåll inte stöden längre än nödvändigt. Trädet uppvisar bristsymtom och arboristen rekommenderar en återkommande insats med långtidsverkande gödning. Vårda alla träd på kyrkogården med en regelbundenhet så att att problem med högriskträd kan undvikas på lång sikt. Detta är inte minst viktigt för unga och nyplanterade träd. Att arbeta med uppbyggnadsbeskärning i ett tidigt skede förebygger och undanröjer eventuella problem i framtiden. Önskemål om form, storlek och funktion för de enskilda träden i vuxet stadium bör planeras in redan från start. Avsätt tid och medel för regelbundna trädvårdsåtgärder. En extra genomgång av träden behövs efter stormar för att se till att det inte finns lösa grenar kvar i kronorna som kan utgöra en risk för de som rör sig på kyrkogården. Använd trädvårdsplanen som ett stöd och notera gärna detaljer som dyker upp, som till exempel förekomst av svampkroppar på och vid stammarna och döda grenar i träden. Att fotografera och anteckna kan vara till stor nytta. Informationen som samlas in är betydelsefull för kommande riskbedömningar och andra trädvårdsåtgärder. 8

9 Kyrkogårdens träd Västra Kärrstorp Trädkrans av lind norr De hamlade lindarna nr 1-11 är en del av trädkransen kring kyrkan Trädslag Värden Status Målsättning Aktuella frågor Åtgärdsförslag Lind Nr 1-13 Träden ingår i trädkransen som är en betydelsefull del av kulturmiljön. Träden är klassade som särskilt skyddsvärda. God. Att utgöra en del av en fullständig trädkrans Träden är kraftigt beskurna i kronan längre tillbaka menhar inte beskurits på länge, vilket utgör en risk ju längre tid som går. En återhamling av kronan behövs inom 1 år för att undanröja risk för grenbrott och fläkning med stamskador som följd. Därefter hamlas träden regelbundet varje eller vartannat år. 9

10 Trädkrans av lind norr Lind nr syns på bilden. I förgrunden står de unga katsuraträden. Trädslag Värden Status Målsättning Aktuella frågor Åtgärdsförslag Lind God. Träden är friväxande. Inga åtgärder i nuläget. Nr Träden ingår i trädkransen som är en betydelsefull del av kulturmiljön. Att utgöra en del av en fullständig trädkrans. Lind Nr Träden ingår i trädkransen som är en betydelsefull del av kulturmiljön. God. Att utgöra en del av en fullständig trädkrans. Det finns döda och lösa grenar i träden. Nr är flerstammiga i kronan. Gör en säkerhetsbeskärning inom 1 år. 10

11 Trädkrans av lind öster Del av trädkransen mot öster, lind nr Trädslag Värden Status Målsättning Aktuella frågor Åtgärdsförslag Lind Nr Träden ingår i trädkransen som är en betydelsefull del av kulturmiljön. God. Att utgöra en del av en fullständig trädkrans Det finns döda och lösa grenar i träden. Några träd är flerstammiga i kronan. Några träd har svampåväxt på stambasen Ett par av träden har invuxem bark. Gör en säkerhetsbeskärning inom 1 år. Se över träden regelbundet med observation av stam, krona och grenverk. 11

12 Trädkrans av lind öster Del av trädkransen mot öster, lind nr Trädslag Värden Status Målsättning Aktuella frågor Åtgärdsförslag Lind Nr Träden ingår i trädkransen som är en betydelsefull del av kulturmiljön. Träd nr. 25 når snart jätteträdsstatus enl. NVV God. Att utgöra en del av en fullständig trädkrans. Det finns döda och lösa grenar i träden. Några träd är flerstammiga i kronan. Några träd har svampåväxt på stambasen Ett par av träden har invuxen bark. Gör en säkerhetsbeskärning inom 1 år. Se över träden regelbundet med observation av stam, krona och grenverk. 12

13 Solitära träd lönn och bok En klotlönn och en pelarblodbok finns i kyrkogårdens sydöstra hörn Trädslag Värden Status Målsättning Aktuella frågor Åtgärdsförslag Lönn Trädet har estetiska God. - Nr 37 värden. Bok Nr 38 Trädet har estetiska värden. God. Ungträd som ges bästa möjliga förutsättningar för att nå full livslängd. Fundera över hur trädet kommer att fungera i miljön då det växer sig större. Fortsatt försiktighet kring stammen vid gräsklippning. Håll ytan kring trädbasen fri från gräs och annat ogräs. Jorden kan täckas med täckbark. 13

14 Solitära träd blodbok Nr 39; en blodbok Trädslag Värden Status Målsättning Aktuella frågor Åtgärdsförslag Bok Nr 39 Trädet har estetiska värden. God. Ungträd som ges bästa möjliga förutsättningar för att nå full livslängd. Fundera över hur trädet kommer att fungera i miljön då det växer sig större. Uppbyggnadsbeskärning kan behövas inom några år för att skapa en stabil och fungerande form och storlek på trädet som vuxet 14

15 Solitära träd bok och magnolia Nr 43 är en lönn och nr 44 en magnolia Trädslag Värden Status Målsättning Aktuella frågor Åtgärdsförslag Lönn Trädet har estetiska God. Miljöskapare i Ett ungträd som upp- Gödslas med långtidsverkande gödning innan midsommar varje år. Se till att remmar- Nr 43 värden. minneslunden. visar bristsymtom. na inte skadar trädets bark. Magnolia Nr 44 Trädet har estetiska värden. God. Prydnadsträd på kyrkogården. Trädet är nyplanterat. Håll ytan kring trädbasen fri från gräs och annat ogräs. Jorden kan täckas med täckbark. Fortsätt med regelbunden bevattning under vår- och sommarmånaderna tills trädet är fullt etablerat. 15

16 Trädgrupp - En grupp katsura har planterats i den norra delen av kyrkogården, nr Trädslag Värden Status Målsättning Aktuella frågor Åtgärdsförslag Katsura Nr Träden har estetiska värden. God. Prydnadsträd på kyrkogården. Fundera över hur ni vill att träden ska fungera i miljön då de växer sig större. Inga specifika åtgärder i dagsläget. Uppbyggnadsbeskärning kan behövas inom några år. 16

17 Solitära träd björk Två himalajabjörkar har planterats norr om gången som leder fram mot kyrkporten. Trädslag Värden Status Målsättning Aktuella frågor Åtgärdsförslag Björk Nr Träden har estetiska värden. God. Prydnadsträd på kyrkogården. Träden har invuxen bark och lågt hängande grenar. Himalajabjörk kan få härdighetsproblem eftersom arten är anpassad till ordentligt kalla vintrar. Inga i dagsläget. Om det blir konflikter på sikt mellan hängande grenar och gravvårdar kan det bli aktuellt med beskärningsåtgärder. Fundera över hur ni vill att träden ska fungera i miljön då de växer sig större. 17

18 Bilder på arter och strukturer Träd som beskärs eller råkar ut för andra skador blir ofta ihåliga och extra viktiga för insekter, fåglar och fladdermöss. I denna hålighet kan man se mulm, som utgör livsmiljö och en nödvändig förutsättning för många trädlevande arter. Den rödlistade laven Physconia grisea (NT) noterades på flera av kyrkogårdens lindar. Arten växer främst på solexponerade ädellövträd i öppna kulturmiljöer och gynnas av stoftimpregnering från uppvirvlat mineralrikt damm från grusgångar och vägar. Kyrkogårdslav har fått sitt namn av att den är vanlig på kyrkogårdar där det finns solbelysta och dammimpregnerade trädstammar. 18

19 Bilagor/underlag Bilaga 1. Trädkarta Västra Kärrstorp kyrkogård Bilaga 2. Särskilt skyddsvärda träd Västra Kärrstorp kyrkogård Bilaga 3. Besiktningsprotokoll Bilaga 4. Information och metod 19

20 Bilaga 1. Trädkarta Västra Kärrstorp kyrkogård 20

21 Bilaga 2. Särskilt skyddsvärda träd Västra Kärrstorp kyrkogård 21

22 Bilaga 3. Besiktningsprotokoll Västra Kärrstorp Kyrka. Upprättad 2016 Sid: 1 Trädnummer: Höjd i m: Storlek Stamdiameter i cm: Aktiva gravplatser Vitalitet: (1-4) Rötter: (1-5) Stam: (1-4) Skador Krona: (1-4) Mekaniska skador Svamp: (1-4) Skadegörare Sjukdomar & skadegörare Risk: (1-4) Håligheter (h) Mulm (m) Åtgärdsbehov tid: (1-4) Åtgärder utförda: Kulturhistoriskt värde: (1-4) Biologiskt värde: (1-3) Bevarandevärde: (1-4) Lagstadgad skydd; Miljöbalken (x) Lagstadgat skydd; Kulturmiljölagen (x) Registrerat skyddsvärt träd; Ågp (x) Skyddsvärt träd: Naturvårdsverkets krav (x) Återhamling inom 1 år nej ja 1 nej 1 h Hamlad Återhamling inom 1 år Återhamling inom 1 år Återhamling inom 1 år Återhamling inom 1 år Återhamling inom 1 år nej nej 1 nej 1 h Hamlad nej ja 1 nej 1 h Hamlad Återhamling inom 1 år nej ja 1 nej 1 h Hamlad nej ja 1 nej 1 h Hamlad nej ja 1 nej Hamlad nej ja 1 nej 1 h Hamlad nej ja 1 nej 1 h Hamlad Återhamling inom 1 år

23 Västra Kärrstorp Kyrka. Upprättad 2016 Sid: 2 Trädnummer: Höjd i m: Storlek Stamdiameter i cm: Aktiva gravplatser Vitalitet: (1-4) Rötter: (1-5) Stam: (1-4) Skador Krona: (1-4) Mekaniska skador Svamp: (1-4) Skadegörare Sjukdomar & skadegörare Risk: (1-4) Håligheter (h) Mulm (m) Åtgärdsbehov tid: (1-4) Åtgärder utförda: Kulturhistoriskt värde: (1-4) Biologiskt värde: (1-3) Bevarandevärde: (1-4) Lagstadgad skydd; Miljöbalken (x) Lagstadgat skydd; Kulturmiljölagen (x) Registrerat skyddsvärt träd; Ågp (x) Skyddsvärt träd: Naturvårdsverkets krav (x) nej ja 1 nej 1 h Hamlad nej nej 1 nej 1 h Hamlad Återhamling inom 1 år nej ja 1 nej 1 h Hamlad Återhamling inom 1 år nej ja 1 nej 1 h Hamlad Återhamling inom 1 år nej ja 1 nej 1 h Hamlad Återhamling inom 1 år nej ja 1 nej Trädart: Lind, Tilia spp. Kostnad: 0 kr Ett förhållandevis ungt träd som tillåtits vara friväxande. Återhamling inom 1 år nej ja 1 nej Trädart: Lind, Tilia spp. Kostnad: 0 kr Ett förhållandevis ungt träd som tillåtits vara friväxande. Murgröna växer på stam. Ingen åtgärd nej nej 1 nej Flerstammig, Döda grenar Ingen åtgärd

24 Västra Kärrstorp Kyrka. Upprättad 2016 Sid: 3 Trädnummer: Höjd i m: Storlek Stamdiameter i cm: Aktiva gravplatser Vitalitet: (1-4) Rötter: (1-5) Stam: (1-4) Skador Krona: (1-4) Mekaniska skador Svamp: (1-4) Skadegörare Sjukdomar & skadegörare Risk: (1-4) Håligheter (h) Mulm (m) Åtgärdsbehov tid: (1-4) Åtgärder utförda: Kulturhistoriskt värde: (1-4) Biologiskt värde: (1-3) Bevarandevärde: (1-4) Lagstadgad skydd; Miljöbalken (x) Lagstadgat skydd; Kulturmiljölagen (x) Registrerat skyddsvärt träd; Ågp (x) Skyddsvärt träd: Naturvårdsverkets krav (x) nej nej 1 nej Döda grenar, Lösa grenar, nej nej 1 nej Flerstammig, Döda grenar nej nej 1 nej Döda grenar, lösa grenar nej nej 1 nej Döda grenar, nej nej 1 nej Flerstammig, Döda grenar, Lösa grenar ja nej 1 nej Flerstammig, Döda grenar ja nej 1 nej Flerstammig, Döda grenar ja nej 1 nej Flerstammig, Invuxen bark, Döda grenar, Lösa grenar,

25 Västra Kärrstorp Kyrka. Upprättad 2016 Sid: 4 Trädnummer: Höjd i m: Storlek Stamdiameter i cm: Aktiva gravplatser Vitalitet: (1-4) Rötter: (1-5) Stam: (1-4) Skador Krona: (1-4) Mekaniska skador Svamp: (1-4) Skadegörare Sjukdomar & skadegörare Risk: (1-4) Håligheter (h) Mulm (m) Åtgärdsbehov tid: (1-4) Åtgärder utförda: Kulturhistoriskt värde: (1-4) Biologiskt värde: (1-3) Bevarandevärde: (1-4) Lagstadgad skydd; Miljöbalken (x) Lagstadgat skydd; Kulturmiljölagen (x) Registrerat skyddsvärt träd; Ågp (x) Skyddsvärt träd: Naturvårdsverkets krav (x) nej ja 1 nej Döda grenar, nej nej 1 nej Flerstammig, Döda grenar, Invuxen bark, kyrkogårdslav, ljuslav nej ja 3 nej Döda grenar, Oidentifierad svamp vid stambas nej ja 3 nej Döda grenar, Oidentifierad svamp vid stambas, Flerstammig, Invuxen bark, ja ja 1 nej Döda grenar, ja ja 1 nej Döda grenar, ja ja 1 nej Döda grenar, ja ja 1 nej Flerstammig, Döda grenar, Lösa grenar

26 Västra Kärrstorp Kyrka. Upprättad 2016 Sid: 5 Trädnummer: Höjd i m: Storlek Stamdiameter i cm: Aktiva gravplatser Vitalitet: (1-4) Rötter: (1-5) Stam: (1-4) Skador Krona: (1-4) Mekaniska skador Svamp: (1-4) Skadegörare Sjukdomar & skadegörare Risk: (1-4) Håligheter (h) Mulm (m) Åtgärdsbehov tid: (1-4) Åtgärder utförda: Kulturhistoriskt värde: (1-4) Biologiskt värde: (1-3) Bevarandevärde: (1-4) Lagstadgad skydd; Miljöbalken (x) Lagstadgat skydd; Kulturmiljölagen (x) Registrerat skyddsvärt träd; Ågp (x) Skyddsvärt träd: Naturvårdsverkets krav (x) nej ja 1 nej Flerstammig, Döda grenar, Lösa grenar, nej ja 1 nej Döda grenar, nej ja 1 nej Flerstammig, Döda grenar, nej ja 1 nej Döda grenar, nej nej 1 nej Trädart: Klotlönn, Acer platanoides 'Globosum' Kostnad: 0 kr Ungträd Ingen åtgärd nej nej 1 nej Trädart: Pelarblodbok, Fagus sylvatica 'Dawyck Purple' Kostnad: 0 kr nej nej 1 nej Trädart: Blodbok, Fagus sylvatica f. purpurea Kostnad: 0 kr Ungträd Ingen åtgärd nej nej 1 nej Trädart: Katsura, Cercidiphyllum japonicum Kostnad: 0 kr Ungträd Ingen åtgärd Ingen åtgärd

27 Västra Kärrstorp Kyrka. Upprättad 2016 Sid: 6 Trädnummer: Höjd i m: Storlek Stamdiameter i cm: Aktiva gravplatser Vitalitet: (1-4) Rötter: (1-5) Stam: (1-4) Skador Krona: (1-4) Mekaniska skador Svamp: (1-4) Skadegörare Sjukdomar & skadegörare Risk: (1-4) Håligheter (h) Mulm (m) Åtgärdsbehov tid: (1-4) Åtgärder utförda: Kulturhistoriskt värde: (1-4) Biologiskt värde: (1-3) Bevarandevärde: (1-4) Lagstadgad skydd; Miljöbalken (x) Lagstadgat skydd; Kulturmiljölagen (x) Registrerat skyddsvärt träd; Ågp (x) Skyddsvärt träd: Naturvårdsverkets krav (x) nej nej 1 nej Trädart: Katsura, Cercidiphyllum japonicum Kostnad: 0 kr Ungträd nej nej 1 nej Trädart: Katsura, Cercidiphyllum japonicum Kostnad: 0 kr Ungträd Ingen åtgärd nej nej 1 nej Trädart: Klotlönn, Acer platanoides 'Globosum' Kostnad: 0 kr Bristsymtom, Ungträd Ingen åtgärd nej nej 1 nej Trädart: Magnolia, Magnolia 'Leonard Messel' Kostnad: 0 kr Nyplanterad Gödslas med långtidsverkande gödning innan midsommar varje år ja nej 1 nej Trädart: Himalajabjörk, Betula utilis var. Jacquemontii Kostnad: 0 kr Invuxen bark, Lågt hängande grenar Håll ytan kring trädbasen fri från gräs och annat ogräs. Jorden kan täckas med täckbark. Fortsätt med regelbunden bevattning under vår- och sommarmånaderna tills trädet är fullt etablerat ja nej 1 nej Trädart: Himalajabjörk, Betula utilis var. Jacquemontii Kostnad: 0 kr Invuxen bark, Lågt hängande grenar larver av Croesus latitarsus" Dusky birch sawfly" (en växtstekel) Ingen åtgärd Ingen åtgärd

28 Bilaga 4. Information och metod Lokalnamn: Förvaltare: Västra Kärrstorp kyrkogård Svedala församling Syfte med inventeringen: Underlag till trädvårdsplan, del 2 av Vård- och underhållsplan 2016 Typ av inventering: Visuell Tidpunkt: juni 2016 Träd-id: Varje träd har ett nummer mellan 1- Inventerare: Jakob Yttersjö och Rikard Kihlström, SveArb Trädservice info@svearb.nu ETW-certifierade arborister enligt EAC, European Arboricultural Council. Åsa Jakobsson Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne , asa.jakobsson@regionmuseet.se Biolog

29 2 Metod Alla träd inventeras med avseende på vitalitet, skador och växtplats. Träden är markerade med nummer på bifogade kartor. Vid inventeringen samlas följande information in: Trädart med svenskt och vetenskapligt namn. I de fall inte arten kan bestämmas benämns träden bara med släktnamn ex. Lind Tilia sp. där sp betyder species, (art). Bedömning av trädets storlek där höjd noterats i femmetersintervaller där exempelvis siffran 10 betyder 5-10 m osv. och diameter på stam mätts vid brösthöjd (1,3m). Finns aktiva gravplatser (kistgrav- och urngravplatser) under trädets krona, eller i sådan närhet att de kan komma att påverka trädet vid eventuell grävning. Om sådan konflikt finns anges detta som JA. Vitalitet har bedömts och noterats i en skala mellan 1 och 4, där 1 är god vitalitet och 4 är mycket dålig vitalitet. Anges som Benämningar Förklaring 1 God vitalitet Trädet kan ha skador, men tillväxten och övervallningen är ändå god. Tät krona med god skottillväxt. 2 Måttlig vitalitet Något begränsad tillväxt. Vitalitet 1-träd kan tidvis vara i denna vitalitetsnivå på grund av bland annat torka. Trädet bedöms kunna återhämta sig till 1-vitalitet. 3 Dålig vitalitet Trädet har en dålig vitalitet med mycket begränsad chans till återhämtning utan genomgripande insatser. 4 Mycket dålig vitalitet Trädet är i mycket dåligt skick, nästan dött.

30 3 Skador noteras på respektive funnen plats och anges på skala mellan 1 och 4 där 1 är inga och 4 anses som svåra. För skador på rötter och rotsystem finns även siffran 5 som avser troliga, men ej synliga skador. Anges som Benämningar Förklaring 1 Inga Inga anmärkningsvärda skador finns. 2 Lindriga Lindriga, mindre beskärningsskador, mindre rothalsskador. 3 Måttliga Måttliga, mindre områden som saknar bark in till veden, måttlig mängd döda grenar, mindre topp-röta, mindre rötangrepp. 4 Svåra Svåra skador, exempelvis större rötangrepp, lossnande bark in till veden, stora döda grenar. Svamp. Synliga fruktkroppar av vedrötande tickor och svamp noteras under svamp som 1-4 och förklaras i funna fall i fritext. 1. Svampkroppar förekommer inte 2. Svampkroppar förekommer på marken under trädets krona 3. Svampkroppar förekommer på marken vid trädets stam 4. Svampkroppar förekommer på trädet Sjukdomar och skadegörare bedöms och noteras.

31 4 Risk bedöms och noteras. Exemplen för denna parameter ska endast ses som vägledande då det exempelvis kan finnas träd med stora skador och svampangrepp som fortfarande kan räknas som riskfria på grund av bland annat dess placering eller stabilitet i den kvarvarande veden. För varje träd bedömdes slutligen vilken skötsel som behövs för att tillgodose säkerheten för kyrkobesökare och för att minska risken för kommande problem. Anges som Benämningar Förklaring Exempel 1 Låg risk Trädet visar inga tecken på att riskera skada på person eller egendom under överskådlig tid. Trädet visar inga tendenser till försvagning, riskfyllt växtsätt eller sjukdom som kan påverka trädets stabilitet. 2 Måttlig risk Trädet kan innebära viss risk för egendom eller person. 3 Hög risk Trädet bör snarast åtgärdas för att hindra att en skada uppkommer på egendom eller person. Åtgärd rekommenderas inom 3-6 månader. 4 Extrem risk Trädet innebär direkt risk för egendom eller person. En omedelbar åtgärd bör genomföras. Omedelbar rapportering. Åtgärd rekommenderas inom 0-2 veckor. Viss dieback. Mindre grenar med invuxen bark. Mindre bark- /stamskador. Mindre döda grenar över gator eller annan plats där de riskerar att träffa något/någon. Ihåligheter på stam eller i krona som bedöms som riskabla för trädets stabilitet. Stora döda grenar över gator eller annan plats där de riskerar att träffa något/någon. Större angrepp av röta vid stambasen. Röta i större rötter. Svampangrepp. Lutande träd utan märkbar stabilisering.

32 5 Håligheter (H) och Mulm (M) ingår i värderingen av trädets biologiska värde eftersom båda dessa är viktiga faktorer för många andra arter som lever i träd. Rekommenderad trädvårdsåtgärd noteras och tid för åtgärd föreslås enligt skala 1 till 4. Kostnaden för åtgärderna är ungefärlig. 1. Ingen åtgärd behövs inom 5 år. 2. Åtgärd behövs inom 5 år. 3. Åtgärd behövs inom 6 månader 4. Åtgärd behövs akut (inom 2 veckor). Åtgärd Förklaring Exempel Reducering från fasta objekt Trädet behöver beskäras då det är, eller kommer att vara i konflikt med fasta objekt. Vägskyltar, belysningsstolpar, husfasader. Avverkning Trädet behöver fällas. Träd som står mycket nära vägar. Akuta träd Avverkning och nyplantering Kronstabilisering Stabilisering Säkerhetsbeskärning Underhållsbeskärning Uppbyggnadsbeskärning Övrigt, ange Trädet behöver fällas och ersättas med ett nytt träd. Kronan behöver stabiliseras genom vajrar, linor eller annan typ av stabiliserande åtgärd. Anger om det finns behov av någon typ av stabilisering. Trädet behöver av säkerhetsmässiga skäl beskäras. Trädet behöver beskäras av estetiska skäl eller för att inte utvecklas till ett träd med högre risk. En uppbyggnadsbeskärning är nödvändig för att trädet ska kunna utvecklas på ett bra sätt. Eventuella andra åtgärdsbehov. Träd i parkmark. Träd med invuxen bark eventuellt med sprickbildning. Trädstöd för att stabilisera trädet. Döda grenar över vägar eller grusgångar. Grenar med sprickbildning. Avlägsnande av lågt hängande grenar eller korsväxande grenar. Glesning av kronan. Avlägsnande av dubbeltoppar eller grenar med invuxen bark. Lyftande av krona. Eventuella andra åtgärdsbehov.

33 6 Kulturhistoriskt värde bestäms av trädets relation till mänsklig aktivitet sett ur ett historiskt perspektiv och bedöms och noteras i skala 1 till 4 där siffran 1 anger höga värden och siffran 4 låga värden. Biologiskt värde bedöms efter hur betydelsefullt trädet är för andra arter på och kring kyrkogården och noteras i skala 1 till 3 där siffran 1 anger högt värde, 2 medelvärde, 3 lågt värde. Bevarandevärdet bestäms av bl.a. trädets placering, vitalitet, estetik, kulturhistoriska värde och värde för biologiska mångfald och eventuella skador. Dessa parametrar ger sammantaget en tydlig vägledning i arbetet med att vårda träd med speciella värden. Bevarandevärdet noteras i skala 1 till 4 där siffran 1 anger höga värden och siffran 4 låga värden. Lagstadgad skydd; Miljöbalken noteras då trädet omfattas av skydd i miljöbalken, vilket oftast handlar om det generella biotopskyddet för alléer. Lagstadgat skydd; Kulturmiljölagen noteras då trädet växer på kyrkogård som anlagts före 1940 och därmed omfattas av kulturmiljölagen. Registrerat skyddsvärt träd; Ågp noteras då trädet registrerats som skyddsvärt träd i Trädportalen via Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. Skyddsvärt träd: Naturvårdsverkets krav noteras då trädet uppfyller de villkor som Naturvårdsverket satt upp för att klassa träd som skyddsvärda träd. De särskilt skyddsvärda träden omfattar: Jätteträd som har en stamdiameter på mer än 1 meter, Mycket gamla träd som är äldre än 140/200 år (beroende på trädslag) Ihåliga träd med stamdiameter på mer än 40 cm.