FOLKHÄLSA PARTILLES STR ATEGI FÖR FOLKHÄL SA OCH SOCIAL HÅLLBARHE T

Transkript

1 FOLK H Ä L SA PA R T I L L E S S T R AT E G I FÖ R FO L K H Ä L SA O CH S O CI A L H Å L L BA R H E T

2 FOLKHÄLSOSTRATEGI Diarienummer ks/2017:589 Antagen av kommunstyrelsen PARTILLE KOMMUN Folkhälsorådet OMSLAGSBILD Prästtjärn. Bild: Partille kommun BILDER Partille kommun

3 Innehållsförteckning Inledning Strategi Målsättning och syfte Syfte Folkhälsa Tvärsektoriell samverkan Hälsa Nationella folkhälsomål Hälsans bestämningsfaktorer Hållbar utveckling Social hållbarhet Målstyrning i Partille Målområden Prioriterade områden Utbildning Insatsområden Goda livsmiljöer Insatsområden Arbete Insatsområden Delaktighet Insatsområden Drogförebyggande arbete Inriktningsmål och insatsområde Brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete Samverkan mellan kommun och polis Inriktningsmål Insatsområde Uppföljning

4 4 FOLKHÄLSOSTRATEGI PARTILLE KOMMUN

5 Inledning Det mesta som kommunens verksamheter ägnar sig åt påverkar folkhälsan och den sociala hållbarheten i någon mening. Utbildning, sysselsättning, bostäder, tillit, sociala nätverk, kultur- fritid- miljö- och klimatfrågor är centrala för hälsan i befolkningen. Faktorer som skapar förutsättningar för en god och jämlik hälsa hos befolkningen finns inom alla kommunala verksamheters ansvarsområden. Ansvaret ligger både inom den offentliga och privata sektorn men även frivilliga organisationer och medborgarna själva har stora möjligheter att medverka och bidra till en hälsofrämjande samhällsutveckling. Folkhälsan utvecklas positivt på många områden. De flesta kan se fram emot ett både längre och friskare liv än tidigare generationer. Däremot ökar skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället. Utmaningen för arbetet med social hållbarhet och folkhälsa är att skapa förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Strategi 2025 Partille kommun har i sin kommunövergripande strategi och vision en tydlig inriktning på folkhälsa och social hållbarhet. Både i värdegrunden, en socialt långsiktig hållbar kommun, i visionen mitt i det goda livet och i verksamhetsidén, det ska vara gott att växa upp, arbeta och leva i Partille kommun. Strategin för folkhälsa och social hållbarhet ska ses som ett stöd för att ta ut en riktning mot visionen. Utifrån strategin kan kommunen systematiskt följa upp utvecklingen inom området. För att kunna styra mot visionen och till stöd för att se om Partille rör sig i en önskvärd riktning kommer en visionsrapport att tas fram. Fokus ska ligga på att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Arbetet med ett socialt hållbart Partille ska genomsyra alla förvaltningar. 5

6 Målsättning och syfte Målsättningen med strategin är att fungera som drivkraft och ge struktur i Partilles arbete med folkhälsa och social hållbarhet samt skapa styrning och ledning för att följa den av Kommunfullmäktige fastslagna folkhälsopolitiska policyn: Partille ska vara en kommun där människor ges möjlighet att leva ett bra liv. I Partille ska alla verka för att främja livsvillkoren och livsbetingelserna för hela befolkningen i syfte att skapa en god och jämlik hälsa. Speciell uppmärksamhet ska ägnas åt de grupper i befolkningen som uppvisar en sämre hälsa. SYFTE Skapa en kommungemensam riktning för arbetet med folkhälsa och social hållbarhet. Lyfta fram prioriterade områden för att förbättra folkhälsan i Partille. Utegymmet i Jonsered. Bild: Partille kommun. 6

7 Folkhälsa Folkhälsa är ett begrepp för hela befolkningens samlade hälsa och tar hänsyn till både nivå och fördelning av hälsan. Folkhälsoarbete innebär målinriktade och systematiska hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för att förbättra människors livsvillkor och uppnå en god och jämlikt fördelad hälsa i befolkningen. Folkhälsoinsatserna kan bedrivas av många olika samhällsaktörer och riktas till hela samhället, grupper eller individer. Det hälsofrämjande arbetet utgår från frisk- och skyddsfaktorer, att hålla det friska friskt och stödja det som skapar hälsa och välbefinnande. Det sjukdomsförebyggande synsättet bygger på kunskap om vad som orsakar sjukdom och skada. Åtgärder kan vara att med olika medel undanröja risker och förmå människor att ändra livsstil eller att förändra miljön. TVÄRSEKTORIELL SAMVERKAN I Partille finns ett folkhälsoråd vars uppgift är att initiera, samordna, följa upp och utvärdera folkhälsoinsatser utifrån ett befolknings- och ett samhällsinriktat perspektiv. Rådet ska ha en drivande och stödjande funktion för ett aktivt arbete med folkhälsa och social hållbarhet i Partille kommun. Den tvärsektoriella samverkan är en förutsättning för ett lyckat folkhälsoarbete. All erfarenhet tyder på att folkhälsoarbetet blir mest framgångsrikt när olika aktörer kompletterar varandra och insatserna utgår från en god kunskapsgrund, tydliga mål och strategier. Folkhälsan är allas ansvar vilket innebär att all verksamhet ska ta hänsyn till vilka effekter deras arbete har på folkhälsan. Arbetet med social hållbarhet och folkhälsa handlar om att skapa samarbeten mellan olika samhällssektorer, myndigheter och organisationer. Det handlar också om att alla samhällssektorer bygger in folkhälsoaspekter i sina ordinarie planer och beslut. HÄLSA Enligt Världshälsoorganisationens definition är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast liktydigt med frånvaro av sjukdom. Hälsa inbegriper fyra positiva värden: långt liv, friskt liv, rikt liv och jämlikt liv. Med en värdegrund där hälsa uppfattas som en mänsklig rättighet. Alla människor ska ha möjlighet och få stöd för att uppnå sin fulla hälsopotential. En god hälsa ger bättre förutsättningar för lärande och större möjlighet till arbetskraftsdeltagande och som i sin tur stödjer en god samhällsutveckling. 7

8 NATIONELLA FOLKHÄLSOMÅL Den nationella folkhälsopolitiken har tagit beslut om ett övergripande mål med elva målområden. Målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och de elva målområdena är: 1. Trygga och goda uppväxtvillkor. 2. Delaktighet och inflytande i samhället. 3. Ekonomisk och social trygghet. 4. Ökad hälsa i arbetslivet. 5. Sunda och säkra miljöer och produkter. 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. 7. Gott skydd mot smittspridning. 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa. 9. Ökad fysisk aktivitet. 10. Goda matvanor och säkra livsmedel. 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. HÄLSANS BESTÄMNINGSFAKTORER Vad påverkar hälsan? Det är många faktorer som samverkar på flera olika nivåer i samhället, exempelvis var och hur vi bor, vilken miljö vi lever i, barndomen och uppväxttiden, vår utbildning och vårt arbete. Dessa bestämningsfaktorer kan både öka och minska risken för hälsa och ohälsa. De flesta faktorer är påverkbara. Även om individens val har stor betydelse för hälsan kan samhället skapa gynnsamma förutsättningar och stödjande miljöer för att underlätta goda val. De elva nationella folkhälsomålen har tagits fram utifrån bestämningsfaktorerna för hälsa(se bild sid 9). De tre första målområdena berör samhällsstrukturen, de följande fem målområdena berör vardagsarenor och miljöer och de sista tre målområdena berör levnadsvanor. Med kort utbildning, låga inkom-ster och svag anknytning till arbetsmarknaden följer ofta sämre hälsa och livskvalitet, vilket i sin tur har betydelse för människors möjligheter och förmågor i livet. Det finns också en hel del viktiga omvärldsfaktorer för befolkningens hälsa, bland annat hur konjunkturen och arbetsmarknaden utvecklar sig, eftersom hälsan påverkas av livsvillkor och levnadsförhållanden. Hälsan påverkar i sin tur möjligheterna till skolframgång, fortsatt utbildning, inträde på arbetsmarknaden och sociala relationer. Utmaningen är att skapa förutsättningar för alla att få ett långt liv med god hälsa oavsett socioekonomiska förhållanden. HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling är ett begrepp som pekar ut en önskvärd samhällsutveckling. Det handlar om en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlig- 8

9 Bild: Hälsans bestämningsfaktorer. Bild efter Dahlgren och Whitehead, 1992 het att tillgodose sina behov. Ett sätt att beskriva hållbar utveckling är genom att sätta in begreppet i en modell som rymmer dimensionerna ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet som hänger ihop, där ingen är överordnad den andra och där alla är beroende av varandra. Den i särklass viktigaste resursen är människors förmåga och vilja att produktivt bidra till samhällets utveckling och välstånd. Folkhälsa är en del av hållbar utveckling och berör alla tre dimensioner. SOCIAL HÅLLBARHET Begreppet social hållbarhet innefattar värden såsom välbefinnande, demokrati, rättvisa, delaktighet och tillit. I ett socialt hållbart samhälle hindras inte människor systematiskt från: Hälsa Inflytande Kompetens Mening En god och jämlikt fördelad folkhälsa är även centralt för en hållbar utveckling då den är ett resultat av ett samhälles sociala, ekonomiska och 9

10 ekologiska utveckling. En bra fördelning har även betydelse för den framtida utvecklingen av samhället. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga rättigheter och behov tillgodoses. Målstyrning i Partille Arbetet med folkhälsa och social hållbarhet utgår från Partilles vision mitt i det goda livet och värdegrunden en socialt långsiktig hållbar kommun. Folkhälsan ingår i alla målområden i visionsblomman och ska följas upp med indikatorer för social hållbarhet utifrån en helhetsbild över läget i Partille. MÅLOMRÅDEN Partille mitt i det goda livet: Partilleborna har en god hälsa. Livslångt lärande: Partilles barn- och unga fullföljer sina studier. Medveten samhällsplanering: Människor trivs och känner sig trygga i Partille. Stimulerande kultur- och fritid: Partille har ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv som är till för alla. God omsorg och livskvalitet: Partille har många mötesplatser där människor kan vara socialt delaktiga och känna tillit till andra. Uppmuntrande företagsklimat: Partille är en attraktiv kommun för företagande och att Partilleborna har arbete. 10

11 Mitt i det goda livet Livslångt lärande Stimulerande kultur och fritid Medveten samhällsplanering Uppmuntrande företagskultur God omsorg och livskvalitet 1. Utbildning 2. Goda livsmiljöer 3. Arbete 4. Delaktighet Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsofrämjande samhällsplanering Hälsofrämjande levnadsmiljöer Hälsosam ålderdom Fokus hälsa och fullständig studiegång Fokus mötesplatser och tillit Fokus hållbart arbetsliv och hälsa Fokus social delaktighet och trygghet PRIORITERADE OMRÅDEN Utifrån de nationella folkhälsomålen, lokala förutsättningar och behoven för att förbättra folkhälsan i Partille har följande prioriterade områden tagits fram: 1. Utbildning: Trygga och goda uppväxtvillkor: hälsa och fullständig studiegång. 2. Goda livsmiljöer: Hälsofrämjande samhällsplanering: mötesplatser och tillit. 3. Arbete: Hälsofrämjande levnadsmiljöer: hållbart arbetsliv och hälsa. 4. Delaktighet: Hälsosam ålderdom: social delaktighet och trygghet. 1. Utbildning Trygga och goda uppväxtvillkor med fokus på hälsa och fullständig studiegång Barn ska ges möjlighet att utveckla sin fulla fysiska, psykiska och sociala potential. Barnkonventionen utgår från att barndomen har ett värde i sig och att barn ska få växa upp i en trygg och säker miljö, ha tillgång till en utvecklande förskola/skola och en meningsfull fritid. Då utbildning är en viktig faktor för att minska skillnader i hälsa och en framgångsrik skolgång innebär ökade möjligheter för en god hälsa ska fokus ligga på att kraftsamla kring fullständig studiegång. Utbildning kan också påverka människors sätt att leva och göra dem bättre rustade för att hitta och tillgodogöra sig information om till exempel hälsorelaterat beteende. Satsningar på skola och barns utbildning är, ur ett folkhälsoperspektiv, en investering och är en viktig del av tidiga insatser för att främja hälsa. Barn behöver grönområden och utemiljöer för sin mentala, sociala, fysiska och motoriska utveckling. Barns miljöer för att kunna vara fysiskt aktiva behöver därför stödjas. Att stödja och stärka föräldrar är också viktiga insatser för att ge trygghet i föräldrarollen. Likaså att barn och ungdomar har förebilder bland vuxna och äldre. En viktig förutsättning för goda uppväxtvillkor är att barn och ungdomar har förebilder bland vuxna och äldre. Förutsättningar ska skapas för att ungdomar ska vara bättre rustade och kunna fullgöra sina uppgifter i samhället och vara delaktiga i samhällets demokratiska processer. Ungdomar behöver en god uppväxtmiljö och stöd för att utveckla sin 11

12 personlighet, självkänsla och skaffa nödvändiga kunskaper som behövs för steget in i vuxenlivet. INSATSOMRÅDEN Förskola och skola som hälsofrämjande arenor. Verka för att fler elever går ut med fullständiga betyg. Samordna tidiga insatser för att stärka hälsan hos utsatta grupper. Samverka för att stärka kopplingen mellan hälsa och fullföljda studier. 2. Goda livsmiljöer Hälsofrämjande samhällsplanering med fokus på mötesplatser och tillit Människors vardagsmiljöer har en stor betydelse för hälsan. Det innebär att samhällsplanering och fysisk planering är viktiga inslag i folkhälsoarbetet och för social hållbarhet. Det kan till exempel handla om planering av bostäder med varierande hustyper och storlek, lättillgängliga gång- och cykelbanor och att det finns en blandning av åldrar och sociala grupper. Att arbeta med stödjande miljöer med fokus på att skapa trygga och tillgängliga mötesplatser bidrar både till att förbättra invånarnas hälsa och samhällets utveckling. En god folkhälsa skapar även ökad tillväxt. Kan man redan från början bygga in förutsättningar för fysisk aktivitet i vardagen finns mycket att vinna. Det är en grundförutsättning för att minska de sociala skillnaderna i befolkningens rörelsemönster. Barn och ungas uppväxtvillkor och fysiska aktivitet påverkas i hög grad av tillgång till säkra gång- och cykelvägar, en god kollektivtrafik och tillgång till grönytor för motion och rekreation. En medveten samhällsplanering kan också underlätta för människor att vara fysiskt aktiva, känna sig trygga och må väl. För att må bra har människor behov av att känna inkluderade, delaktiga och ha möjlighet att påverka sina egna liv och samhällsutvecklingen. Att blanda olika boendeformer och utveckla befintliga miljöer är viktiga hälsofrämjande faktorer. Det finns ett stort mänskligt värde i att skapa mötesplatser och en sammanhållen kommun, vilket kan bidra till minskade effekter av boendesegregation och en förbättrad folkhälsa. INSATSOMRÅDEN Arbeta med sociala konsekvensbeskrivningar. Förstärka och vårda befintliga platser för rekreation och motion. Utveckla trygghetsfrämjande insatser i samverkan. 3. Arbete Hälsofrämjande levnadsmiljöer fokus på hållbart arbetsliv och hälsa De arenor där samhället kan stärka arbetet för en god hälsa är inom hemmet, skolan, arbetet och fritiden. Arbetet bör fokuseras på att främja goda arbetsmiljöer och samverka för att utveckla delaktigheten i samhällslivet bland de människor som står längst från arbetsmarknaden och särskilt 12

13 F O L K H Ä L S O S T R AT E G I PA R T I L L E K O M M U N utsatta grupper. Arbete är en central komponent inom social hållbarhet och delaktighet i samhället är en viktig del i detta. Att vara samhälleligt engagerad ökar känslan av sammanhang, inflytande och kontroll över livet vilket är hälsofrämjande. Det handlar också om att ha att ett uppmuntrande företagsklimat som skapar möjligheter till fler arbetstillfällen vilket har stor betydelse för folkhälsan. Ett annat prioriterat område är att verka för arbetsplatser där människor mår bra och som tar hänsyn till både den fysiska, psykiska och sociala hälsan. Det gäller att utforma en arbetsmiljö där både kropp och själ mår bra. Hälsofrämjande arbetsliv syftar till att möjliggöra för människor att utveckla en god hälsa och goda hälsorelaterade beteenden. Välmående individer i välfungerande arbetsorganisationer ger dessutom vinster för individen, organisationen och hela samhället. Fokus bör ligga på att rikta insatser som minskar sjukfrånvaro, ökar frisknärvaron och som uppmuntrar företagande. Dessa faktorer ökar kommunens attraktionskraft och stärker folkhälsan. INSATSOMRÅDEN Utveckla metoder för att skapa hälsofrämjande levnadsmiljöer. Samverka för att stötta de som står längst ifrån arbetsmarknaden. Stimulera deltagande i hälsofrämjande aktiviteter. Stärka kopplingen mellan hälsa och hållbart arbetsliv. 13

14 4. Delaktighet Hälsosam ålderdom med fokus på social gemenskap och trygghet Andelen äldre, det vill säga personer över 65 år, ökar i befolkningen och statistiken visar att vi lever allt längre. Möjligheten att behålla hälsan långt upp i åren är en del i ett hållbart samhälle. Den upplevda hälsan har stor betydelse för att kunna ta del av sociala nätverk, besöka träffpunkter och delta i aktiviteter. Aktivt åldrande handlar om att äldre ska ha möjlighet att utöva såväl fysiska aktiviteter som att delta i kulturella och sociala sammanhang. Ett viktigt område är att försöka öka andelen år där befolkningens hälsa är god. Detta ger individen en bättre livskvalitet under livet samtidigt som samhällets kostnader kan begränsas. Det handlar därmed lika mycket om att ge liv till åren (öka livskvaliteten) som att ge år till livet (öka livslängden). Fyra hörnpelare för ett gott åldrande är fysisk aktivitet, bra matvanor, social gemenskap och delaktighet/känna sig behövd. INSATSOMRÅDEN Skapa förutsättningar för aktiviteter och social samvaro för seniorer i alla kommundelar genom samverkan med volontärorganisationer, föreningar, företag och andra aktörer. Nå ut till underrepresenterade grupper. Drogförebyggande arbete Bruk av alkohol, narkotika, tobak och dopingpreparat kan leda till missbruk och ohälsa Alkohol- och narkotikabruk under ungdomen riskerar att skapa störningar eller avbrott i processen att bli vuxen, vilket minskar möjligheten att slutföra utbildning och få ett arbete. Detta är något som i sin tur ökar risken för social utslagning, psykisk ohälsa, kriminalitet och allvarligare missbruksproblem senare i livet. Det övergripande målet är ett samhälle fritt från narkotika och dopingpreparat, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och ett minskat tobaksbruk. INRIKTNINGSMÅL Tillgången till alkohol, narkotika, tobak och dopningsmedel ska minska. Andelen barn och unga som börjar använda narkotika, tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska successivt minska. INSATSOMRÅDEN Samverka tvärsektoriellt i det drogförebyggande arbetet. Utveckla arbetet med samordnande stödjande insatser för att fånga upp riskgrupper. Förstärka och vårda mötesplatser som främjar hälsa bland unga. Brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete Trygghetsskapande arbete handlar om att invånarna ska känna sig säkra och trygga. Brottsförebyggande arbete handlar om att förebygga brott genom att förhindra och försvåra att brott begås. Viktiga strategier för det brottsförebyggande arbetet är att öka riskerna för upptäckt, öka ansträngningen, minska belöningen och reducera provokationer. 14

15 Modell hämtad från Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete, SAMVERKAN MELLAN KOMMUN OCH POLIS Polisen har som huvuduppgift att öka tryggheten och minska brottsligheten. Kommunen har en mängd ansvarsområden som har en trygghetsskapande och brottsförebyggande effekt och tillhandahåller olika välfärdstjänster som syftar till att minska risken för utanförskap och förstärka känslan av anknytning till samhället. Om polis och kommun samordnar sina insatser kan det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet bli mer verksamt och parternas resurser användas mer effektivt. INRIKTNINGSMÅL Tryggheten ska öka och brottsligheten minska. INSATSOMRÅDE Stärka samverkan mellan kommun, polis, invånare och andra aktörer i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet genom arbetsmetoden Trygg i Partille. Arbeta med prioriterade insatser och medborgarlöfte utifrån kartläggning och analysarbete. UPPFÖLJNING En visionsrapport sammanställs vartannat år och en fördjupad analys görs årligen. Denna rapport ska vara till stöd för budgetberedning och verksamhetsplanering. 15

16 Partille kommun, Gamla Kronvägen 34, Partille Partille kundcenter Epost partille.se