Resttentamen Hälsa i samhälle och miljö (LKG022) VT FACIT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resttentamen Hälsa i samhälle och miljö (LKG022) VT 2009 2009-05-12 13.30-16.30 FACIT"

Transkript

1 Resttentamen Hälsa i samhälle och miljö (LKG022) VT FACIT Namn: Personnummer:.. Sifferkod:. Max: 60 p Godkänt: 36 p OBS!!! Skriv INTE namn och personnummer någon annan stans i tentamen än på första sidan.

2 1. I Stockholms län har män som bor i Danderyds kommun 4,7 år längre medellivslängd än män i Sundbybergs kommun. Resonera kring möjliga orsaker till detta, ange åtminstone tre olika förklaringsmekanismer till hur dessa skillnader i medellivslängd uppstår. (3 p) Kan vara högre utbildningsnivå, bättre arbetsvillkor/arbetsmiljö, mera hälsofrämjande levnadsvanor osv. Kan vara faktorer i den fysiska miljön som t ex underlättar motion och fysisk aktivitet, tillgång till service både kommersiell service och t ex sjukvård. Gärna resonemang om kontextuella/kompositionella förklaringar samt strukturella respektive individuella faktorer). 2. Nämn två skillnader mellan en cost of illness -studie och en cost- benefit -studie (kostnadnyttoanalys). (2 p) Cost of illness - studier beskriver kostnader, men jämför inte olika behandlingsalternativ. Cost benefit - studier däremot olika behandlingsalternativ med avseende på såväl kostnader som hälsoffekter. Cost benefit -studier tar hänsyn till såväl livslängd som livskvalitet. Effekt mäts mestadels som quality adjusted life- years (QALYs). 3. De flyktingar som finns i Sverige kan delas in i två kategorier. Vilka? (2 p) 1.Flyktingar som Migrationsverket, oftast i samarbete med FN:s flyktingkommissarie, överför till Sverige, i regel från läger i olika delar av världen. Flyktingarna får redan före inresan uppehållstillstånd i Sverige inom ramen för en sk flyktingkvot, som regeringen fastställer varje år. 2.Personer som kommer till Sverige på egen hand och söker asyl efter inresan. De flesta personer som tas emot i Sverige tillhör denna grupp (finns på faktablad som delades ut asylregler i Sverige, Migrationsverket). 4. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen är målet för hälso- och sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vilken betydelse har patientavgifter i detta avseende? (1 p) Patientavgifter kan vara ett ekonomiskt hinder för människor att söka vård. Det är vanligare att avstå från att söka vård om man har låg inkomst än om man har hög inkomst. Detta är då inte uttryck för vård på lika villkor.

3 5. Vid en hälsokontroll av åriga män finner man att 100 har en viss sjukdom. Under den närmaste 10-årsperioden insjuknar ytterligare 200 i den aktuella sjukdomen. a) Beräkna prevalensen av sjukdomen vid hälsokontrollen. (1 p) 100/1000 = 0,10 b) Beräkna kumulativa incidensen under 10-årsperioden. (1 p) 200/900 = 0,22 6. I en epidemiologisk studie undersöktes ett möjligt samband mellan alkoholkonsumtion och risk för oesophagus cancer. I studiepopulationen ingick alla individer i Sverige som 2003 var i åldrarna år. I Cancerregistret identifierades 2003 totalt 220 levande individer med oesophagus cancer. Därutöver fanns ett stort antal avlidna individer med oesophagus cancer i registret. Utav dessa 220 personer deltog 200 i studien. 500 kontroller matchade på kön och ålder utvaldes slumpmässigt från Befolkningsregistret. I denna grupp deltog 400 personer i studien. I en personlig intervju besvarade fallen och kontrollerna ett stort antal frågor om alkoholvanor, rökvanor och mycket annat. Resultaten visade att 50 av cancerfallen var storkonsumenter av alkohol (exponerade) medan 150 av cancerfallen hade låg eller ingen konsumtion av alkohol (oexponerade). Bland 400 kontroller var 40 individer storkonsumenter av alkohol medan 360 kontroller rapporterade låg eller ingen alkoholkonsumtion. a) Vilken uppläggning har denna studie? Motivera ditt svar. (2 p) Detta är en fall-kontroll studie. Man identifierar fall i en lämplig källa och kartläggar deras exponering för alkohol och möjliga confounding factors. Kontroller identifieras i en annan källa och deras exponering kartläggs på samma sätt.

4 b) Skriv in relevanta uppgifter i tabellen och beräkna oddsratio (OR). (2 p) Stor alkohol konsumtion (exponerade) Låg eller ingen alkohol konsumtion (oexponerade) Fall Alla Kontroller OR = = c) Uttryck med egna ord vad studien visar beträffande sambandet mellan alkoholkonsumtion och risk för oesophagus cancer. (2 p) Individer som insjuknat i oesophagus cancer har tre gångar oftare varit exponerade för högt alkoholintag jämfört med individer som inte insjuknat i denna cancerform. Man kan också formulera svarat på följande sätt: Det finns ett starkt samband mellan exponering for stort alkoholintag och risken att insjukna i oesophagus cancer. Risken är ökat en faktor När är arbetsgivaren skyldig att påbörja en rehabiliteringsutredning? (2 p) Den anställde på grund av sjukdom varit helt eller delvis frånvarande från sitt arbete under längre tid än fyra veckor i följd. Den anställdes arbete ofta har avbrutits av kortare sjukperioder. Den anställde begär det.

5 8. a) Ange två centrala användningsområden för diagnosrelaterade grupper (DRG) inom hälso- och sjukvården. (2 p) Resursfördelning till olika kliniker och enheter inom sjukvården. Beskrivning av verksamhetens innehåll och resursförbrukning på en specifik klinik eller enhet. b) Vilka typer av grunduppgifter behövs när man ska ta fram (beräkna) DGR? (2 p) Ålder kön sjukdomsdiagnoser uppgift om ev. operation samt typ av operation utskrivningssätt vårdtidens längd 9. Förklara begreppen primärprevention och sekundärprevention samt skillnaden mellan dessa två begrepp. (2 p) Med primärprevention avses ett program eller en intervention som förebygger uppkomst av nya sjukdomsfall (och minskar incidensraten allt annat lika). Med sekundärprevention avses insatser som syftar till tidig upptäckt av en sjukdom samt tidiga insatser för att minimera sjukdomsfallens svarighetsgrad. 10. Vilka villkor måste vara uppfyllda för att en händelse skall anmälas till Socialstyrelsen enligt Lex Maria? (2 p) En patient ska inom hälso- och sjukvården ha drabbats av eller riskerat allvarlig vårdskada.

6 11. Socialstyrelsen har utarbetat försäkringsmedicinska beslutsstöd. a) Vad innehåller Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd? (2 p) Dels övergripande principer för alla sjukskrivningsbedömningar och dels specifika rekommendationer för ett stort antal diagnoser. b) Vad är syftet med beslutsstödet? (2 p) Syftet är att skapa en bättre och mer kvalitetssäkrad praxis, ökad förutsägbarhet för patienter och vårdpersonal och färre skadliga sjukskrivningar. 12. Du arbetar på en primärvårdsmottagning. Du får en remiss från mödravårdscentralen på en 30-årig kvinna som är gravid. Hon har för MVC-sköterskan berättat att hon arbetar vid ett företag som trycker affischer. Man använder olika kemikalier som luktar starkt. Frågeställningen gäller om hon kan fortsätta i det aktuella arbetet under graviditeten? a) Vad svarar du kvinnan och inremitterande? (1 p) Man bör bedöma vilka kemikalier kvinnan utsätts för och vilka nivåer som hon exponeras för. b) Vem är det som ansvarar för att en riskbedömning genomförs? (1 p) Arbetsgivaren.

7 c) Vilka åtgärder skall arbetsgivaren vidta för att lösa problemet om risk för fostret anses föreligga och i vilken ordning ska dessa vidtas? Vilka möjligheter har hon att få hjälp av FK om arbetsgivaren inte kan lösa problemet genom några åtgärder? (3 p) Arbetsgivaren är skyldig att utreda om arbetet innebär särskilda risker för en gravid arbetstagare. Om arbetet bedöms innebära en sådan risk skall arbetsgivaren: 1. Eliminera exponeringen, till exempel genom att hitta alternativa arbetsmetoder eller genom att byta produkter 2. Omplacera till ej exponerat arbete inom företaget 3. Skriva intyg till FK om att ovanstående åtgärder inte är möjliga och att pat bör beviljas havandeskapspenning 13. En patient söker dig som husläkare för besvär med att andra till fjärde fingret på höger hand vitnar och domnar i kyla. Vilken exponering (som är känd för att kunna ge denna typ av besvär) i arbetet bör du efterforska om patienten har? (1 p) Vibrerande verktyg. 14. En av dina patienter klagar över att det luktar illa och att han mår dåligt i sin hyreslägenhet. Vilken information ger du patienten avseende vem han primärt ska kontakta för att utreda inomhusmiljön i lägenheten? (1 p) Hyresvärden/fastighetsägaren. 15. Vad skiljer en arbetsrelaterad astma från en icke arbetsrelaterad? (2 p) Påvisad försämring i PEF under arbete eller generell försämring under perioder med exponering för arbetsrelaterad faktor jämfört med exponeringsfria perioder, faktor som visats kunna öka risken för att utveckla astma har identifierats i patientens arbetsmiljö och annan troligare förklaring har inte kunnat påvisas.

8 16. Hur utreder du eventuella hälsoeffekter vid ett larm om sjuka hus-besvär på ett företag som just flyttat in i nya arbetslokaler? (3 p) Hälsoundersökning (inkl bedömning av möjliga differentialdiagnoser), enkätundersökning av upplevda besvärsfaktorer som damm, lukt, luftkvalitet respektive symptomförekomst, teknisk undersökning av lokalerna). 17. Ge tre exempel på yrken som kan vara olämpliga för personer med astma/eksem och ange vilken riskfaktor som förekommer i respektive yrke. (3 p) Astma: Bagare-mjöldamm, frisör-frisörprodukter t ex innehål, verkstadsmekanikerlösningsmedel, hudnötning, städare-våtarbete). 18. En metall som har många användningsområden men som också visat sig vara mycket toxisk har associerats med bl a effekter på det centrala nervsystemet (t ex nedsatt intellektuell kapacitet) och minskad tillväxt hos barn. Flera förgiftningsfall har inträffat under senare år. Förgiftningsfall har förekommit efter intag av ayurvediska naturpreparat bl a Ayu 69 Shaktiton. Förgiftningar har också inträffat efter intag av juice som förvarats i glaserade karaffer. Vilken metall är det? (1 p) Bly. 19. Snus började tillverkas i Sverige redan på 1820-talet. Användningen av snus har ökat under de senaste decennierna i Sverige. Flera studier har påvisat negativa hälsoeffekter av snusanvändningen. Beskriv minst tre olika hälsoeffekter (sjukdomar) från olika organ som förknippats med användning av svenskt snus. (3 p) Pankreascancer. Ökad risk för dödlig hjärtinfarkt. Ökad risk för preeklampsi. 20. Metanol och etylenglykol utövar båda sin speciella giftverkan först sedan de metaboliserats till toxiska metaboliter. Behandlingen inriktar sig därför på att blockera nedbrytningen genom antidot. Samma antidoter används vid dessa förgiftningar. a) Två antidoter finns tillgängliga. Vilka? (1 + 1 p) Etanol och fomepizol (4-metylpyrazol).

9 b) Förgiftning av båda av dessa ämnen ger svår metabolisk acidos samt specifika organskador. Vilket organ skadas av metanolmetaboliterna och vilket skadas av etylenglykolens metaboliter? (1 + 1 p) Retina skadas av metanol och njurarna av etylenglykol. 21. Vissa svampgifter är cytotoxiska och orsakar organskador, bl a amatoxiner som finns i vit flugsvamp och lömsk flugsvamp. a) Vid förgiftning med amatoxiner inträder som första symtom intensiv, vattentunn diarré. Inom vilken tidsperiod uppträder detta första symtom räknat från intaget av svampmåltiden? (1 p) Med fördröjning (inom 8-24 timmar). b) Vilket är det huvudsakliga målorganet och där graden av skada avgör prognosen? (1 p) Levern. 22. Vid diskoteksbranden i Göteborg för 10 år sedan dog 63 ungdomar. I samtliga fall angavs kolmonoxidförgiftning som dödsorsak. Vid brand i hem och offentliga lokaler som innehåller många olika plastprodukter bildas, förutom bl a kolmonoxid, retande gaser och sot, ett synnerligen toxiskt ämne i gasform. Även relativt låga halter av detta ämne, ppm i inandningsluften, kan ge relativt snabb förlust av medvetandet. De drabbade dör sedan av kolmonoxid, hetta eller andra skadliga agens. a) Vilket är ämnet? (1 p) Cyanid /cyanväte.

10 b) Vilken antidot ges i första hand vid svår påverkan av detta ämne? (1 p) Hydroxocobalamin (Cyanokit). 23. Det finns omkring 60 agens som är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen bl a Salmonella och Campylobacter. Till vilken myndighet skall en anmälan skickas om ett sjukdomsfall orsakats av en sjukdom (agens) som är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen? (1 p) Smittskyddsläkaren i länet (länets smittskyddsenhet är också ett OK svar). Tidigare skickades anmälan även till Smittskyddsinstitutet och i vissa fall till Miljö- och hälsoskyddskontoret i den kommun där patienten är bosatt, men det är borttaget nu. Anmälning till Smittskyddsinstitutet ger 0,5 p. 24. Under tiden behandlades barn under 18 månader med extern strålbehandling mot benigna hudhemangiom. Vid uppföljning av barn som fick stråldoser över 100 mgy har man iakttagit två typer av effekter, vilka? (Detta har lett till att röntgenundersökningar och speciellt datortomografiundersökningar av spädbarn individanpassas så att minsta möjliga stråldos ges.) (2 p) Strålningen mot huvudet kan orsaka intrakraniella tumörer och inlärningsproblem.

Resttentamen i Hälsa i samhälle och miljö VT 2009. 2009-06-04 Kl. 09.00-12.00

Resttentamen i Hälsa i samhälle och miljö VT 2009. 2009-06-04 Kl. 09.00-12.00 Resttentamen i Hälsa i samhälle och miljö VT 2009 Namn:. 2009-06-04 Kl. 09.00-12.00 FACIT Personnummer:... Sifferkod:... OBS! Skriv INTE namn och personnummer någon annan stans i tentamen än på första

Läs mer

Resttentamen i Hälsa i samhälle och miljö HT Kl

Resttentamen i Hälsa i samhälle och miljö HT Kl Resttentamen i Hälsa i samhälle och miljö HT 2008 2008-12-11 Kl. 09.00-12.00 Namn:. Personnummer:... Sifferkod:... OBS! Skriv INTE namn och personnummer någon annan stans i tentamen än på första sidan.

Läs mer

Tentamen Hälsa i samhälle och miljö (LKG088) VT

Tentamen Hälsa i samhälle och miljö (LKG088) VT Tentamen Hälsa i samhälle och miljö (LKG088) VT 2010 2010-03-12 13.00-16.00 Namn: Personnummer:.. Sifferkod:. Max: 60 p Godkänt: 36 p OBS!!! Skriv INTE namn och personnummer någon annan stans i tentamen

Läs mer

Hälsa i samhälle och miljö HT 2008, kurs 2 2008-11-14 Kl. 09.00-12.00

Hälsa i samhälle och miljö HT 2008, kurs 2 2008-11-14 Kl. 09.00-12.00 Hälsa i samhälle och miljö HT 2008, kurs 2 2008-11-14 Kl. 09.00-12.00 Namn:. Personnummer:... Sifferkod:... Max: Godkänt: OBS! Skriv INTE namn och personnummer någon annan stans i tentamen än på första

Läs mer

Tentamen Hälsa i samhälle och miljö (LKG022) VT 2009, kurs 2 2009-04-03 9.00-12.00 TENTA MED SVAR

Tentamen Hälsa i samhälle och miljö (LKG022) VT 2009, kurs 2 2009-04-03 9.00-12.00 TENTA MED SVAR Tentamen Hälsa i samhälle och miljö (LKG022) VT 2009, kurs 2 9.00-12.00 TENTA MED SVAR Namn: Personnummer:.. Sifferkod:. Max: 60 p Godkänt: 36 p OBS!!! Skriv INTE namn och personnummer någon annan stans

Läs mer

Karolinska Institutet

Karolinska Institutet Karolinska Institutet Tentamen Hälsa i samhälle och miljö (2LK100) HT13 2013-10-21 08.30-11.30 Namnteckning:.... Namnförtydligande:.... Personnummer:.... Sifferkod: Max: 60 p Godkänt: 36 p OBS!!! Skriv

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Tentamen Hälsa i samhälle och miljö (LKG088) VT 2011 2011-03-09 13.00-16.00

Tentamen Hälsa i samhälle och miljö (LKG088) VT 2011 2011-03-09 13.00-16.00 «Kod» Tentamen Hälsa i samhälle och miljö (LKG088) VT 2011 2011-03-09 13.00-16.00 Namnteckning: Namnförtydligande: Personnummer:.. Sifferkod: 1 Max: 60 p Godkänt: 36 p OBS!!! Skriv INTE namn och personnummer

Läs mer

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- HT08 kurs 1 1. Du tjänstgör som AT-läkare på en medicinklinik. En morgon när du kommer till avdelningen möts du av ett gråtande vårdbiträde. Du tar med honom in på läkarexpeditionen för att kunna fråga

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete 1 (5) 2019-04-11 Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete Bakgrund Hälsan i Stockholms län är allmänt god och den förväntade medellivslängden stiger för varje år. Hjärt- och kärlsjukdomar minskar, antalet

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Tentamen Hälsa i samhälle och miljö (2LK094) VT13 2013-03-12 08.30-11.30. Namnteckning:

Tentamen Hälsa i samhälle och miljö (2LK094) VT13 2013-03-12 08.30-11.30. Namnteckning: Tentamen Hälsa i samhälle och miljö (2LK094) VT13 2013-03-12 08.30-11.30 Namnteckning: Namnförtydligande: Personnummer:.. Sifferkod: Max: 60 p Godkänt: 36 p OBS!!! Skriv INTE namn och personnummer någon

Läs mer

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg april 2010 Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Arbets och miljömedicin i Västra Götalandregionen blir ofta ombedda

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom

Läs mer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 - Läkarundersökning - Hälsoundersökning - Biologisk exponeringskontroll - Tjänstbarhetsbedömning

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Regionala cancercentrums preventiva uppdrag

Regionala cancercentrums preventiva uppdrag Regionala cancercentrums preventiva uppdrag Senada Hajdarevic Processledare för Vägen in till cancervården & Cancerprevention datum namn Regionala cancercentrum ska förverkliga målen i den nationella cancerstrategin

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Sjukpenning. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Tobak BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Lite om rökning Varje brinnande cigarett är en liten kemisk fabrik som producerar 7 000 olika ämnen Ett 60 tal kan orsaka cancer Den som röker får själv i sig en fjärdedel

Läs mer

PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET

PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2016-07-01 POLICY Uttrycker

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Hälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård

Hälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård juni 2019 Hälsodataregister räddar liv och ger bättre vård Hälso- och sjukvården utvecklas snabbt, tack vare ny medicinsk kunskap, nya behandlingsmetoder, tekniska innovationer och modernare arbetssätt.

Läs mer

Tentamen i Hälsa i samhälle och miljö VT 2009, kurs Kl FACIT. Namn:. Personnummer:... Sifferkod:

Tentamen i Hälsa i samhälle och miljö VT 2009, kurs Kl FACIT. Namn:. Personnummer:... Sifferkod: Tentamen i Hälsa i samhälle och miljö VT 2009, kurs 1 2009-02-25 Kl. 13.00-16.00 FACIT Namn:. Personnummer:... Sifferkod: Sifferkod: 1. Inom hälsoekonomin arbetar man med olika typer eller kategorier av

Läs mer

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella

Läs mer

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning

Läs mer

Hanan Tanash Lungläkare Medicinkliniken, Lasarettet i Ystad

Hanan Tanash Lungläkare Medicinkliniken, Lasarettet i Ystad Hanan Tanash Lungläkare Medicinkliniken, Lasarettet i Ystad Överlevnad hos personer med svår alfa-1-antitrypsinbrist (PiZZ) Tidigare studier av AAT bristens naturalförlopp har varit få och omfattat främst

Läs mer

Farliga ämnen och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Farliga ämnen och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning Farliga ämnen och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Vad är farliga ämnen? Farliga ämnen är alla vätskor, gaser och fasta ämnen som utgör en risk för arbetstagares hälsa eller säkerhet

Läs mer

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla

Läs mer

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Energiförsörjningens risker November 9 2010 Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Mats Harms-Ringdahl Centrum för strålskyddsforskning CRPR Stockholms Universitet Riskbedömningar

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

PREVENTION Miriam Elfström, Med. Dr. Verksamhetsutvecklare cancerprevention

PREVENTION Miriam Elfström, Med. Dr. Verksamhetsutvecklare cancerprevention PREVENTION Miriam Elfström, Med. Dr. Verksamhetsutvecklare cancerprevention 2018-06-01 Prevention Primärprevention Sekundärprevention Tertiärprevention Normalt Pre-klinisk fas Klinisk fas Frisk Sjukdomen

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

2015-04-15. Nässjö 20-21 april 2015. Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland

2015-04-15. Nässjö 20-21 april 2015. Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland Nässjö 20-21 april 2015 Anmälan i SmiNet Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland Anmälan av sjukdomsfall och epidemiologisk övervakning 2 kap 5 En behandlande läkare som misstänker

Läs mer

Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL

Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL Vårdskada Utredningar av vårdskadorv Lex Maria Enskildas klagomål Händelse som inneburit en vårdskada? Exempel? Hur vet man att det är en händelse som ska rapporteras

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Yttrande avseende förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete, dnr 4.1.

Yttrande avseende förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete, dnr 4.1. Punkt 25 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2016-11-21 Diarienummer SU 2016-04087 Förvaltning/enhet Handläggare: Ali Khatami Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Yttrande avseende förslag till

Läs mer

Aktuell forskning och behandling av AAT-brist. Eeva Piitulainen Adj professor/överläkare Lung-och allergisektionen Skånes universitetssjukhus Malmö

Aktuell forskning och behandling av AAT-brist. Eeva Piitulainen Adj professor/överläkare Lung-och allergisektionen Skånes universitetssjukhus Malmö Aktuell forskning och behandling av AAT-brist Eeva Piitulainen Adj professor/överläkare Lung-och allergisektionen Skånes universitetssjukhus Malmö Agenda AAT-brist och risk för lungsjukdom Aktuell forskning

Läs mer

Grunderna i epidemiologi.

Grunderna i epidemiologi. Grunderna i epidemiologi emilie.agardh@ki.se Innehåll: Vad är epidemiologi? Beskriva 4 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket Den x månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma

Läs mer

Sektor Stöd och omsorg

Sektor Stöd och omsorg 0 (4) Dokumentbenämning/typ: Riktlinje Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg/hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS och MAR Fastställare: MAS och MAR Gäller fr.o.m: 2018-02-12 D.nr: KS 16.980 Utgåva/version:

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Anmälan och utredning enligt Lex Maria

Anmälan och utredning enligt Lex Maria SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-09-11 Beslutad av SN 2017-09-27 109 Anmälan och utredning enligt Lex Maria BAKGRUND Lex Maria innebär att vårdgivaren enligt lag

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer. Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också

Läs mer

Patientstatistik 2011

Patientstatistik 2011 Patientstatistik 2011 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker,

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för f r Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt

Läs mer

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar

Läs mer

Alkohol och cancer Alkoholen och samhället 2016

Alkohol och cancer Alkoholen och samhället 2016 Alkohol och cancer Alkoholen och samhället 2016 Alkohol orsakar cancer Konsumtion av alkohol är, efter rökning, den näst största faktorn bakom sjukdomsbördan av cancer globalt enligt WHO Incidens 5.5%

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki. Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?

Läs mer

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på!

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Henrik Nordin SCB:s forskardag 2013-10-08 Hälsodataregister Cancerregistret Medicinska födelseregistret Patientregistret Läkemedelsregistret

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin Cancerlarmet Ragnar Westerling Professor i socialmedicin Momentets syfte Hur kan man värdera vilken stöd som finns för uppmärksammade cancerrisker? Hur kan man analysera om det finns en ökad sjukdomrisk

Läs mer

Jämställd och jämlik vård och behandling

Jämställd och jämlik vård och behandling Jämställd och jämlik vård och behandling Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som kan förebyggas

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Röntgen och nuklearmedicin

Röntgen och nuklearmedicin Röntgen och nuklearmedicin Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar och som hjälp

Läs mer

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta Följande dokument redovisar datakällor och definitioner för indikatorerna i Statistikverktyget på Folkhälsa på karta. Samtliga indikatorer

Läs mer

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Screening av tuberkulos bland gravida Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Perinatal tuberkulos Transplacental spridning genom navelsträng till fostrets lever Nedsväljning

Läs mer

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är

Läs mer

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Epidemiologi Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Logi= = läran l om Deskriptiv resp. Etiologisk inriktning Kan man mäta m hälsa?

Läs mer

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning?

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning? Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao den 28 april 2008 Vad innebär riskbedömning? Jukka Takala: Riskbedömning är det viktigaste verktyget för att förhindra olyckor

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

Epidemiologi I. Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi

Epidemiologi I. Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi Epidemiologi I Läkarprogrammet Termin 5, VT 2016 Lars Rylander Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi E-post: Lars.Rylander@med.lu.se Tel: 046 222 1631 Epidemiologi

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma

Läs mer