Utredning gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning - valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet enligt LSS

Transkript

1 Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0606/17 Handläggare Lars Eriksson, Mona Lundahl Davies Telefon: E-post: Utredning gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning - valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet enligt LSS Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige 1. Utredning gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet enligt LSS i enlighet med bilaga 1 och 2 samt stadsledningskontorets tjänsteutlåtande med beaktande av remissinstansernas synpunkter godkänns. 2. Grundläggande principer i enlighet med bilaga 1 och stadsledningskontorets tjänsteutlåtande för den ekonomiska ersättningsmodellen fastställs. 3. Kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen att vidta förberedande åtgärder för att införa valfrihetssystem inom daglig verksamhet enligt lagen om valfrihet förklaras fullgjort. Sammanfattning Kommunstyrelsen har ( 939) fattat beslut om att skicka tjänsteutlåtande och utredning gällande avgränsningar, krav, samt ekonomisk ersättning valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet enligt LSS på remiss till samtliga stadsdelsnämnder, Social resurs nämnd, nämnden för Intraservice, nämnden för Konsument och Medborgarservice, nämnden för Inköp och Upphandling, samt Trafiknämnden med begäran om yttrande. Kommunstyrelsen har därefter ( 62) fattat beslut om att skicka remissen även till Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor, relevanta branschorganisationer, intresseorganisationer samt relevanta fackliga organisationer. Remissen avser remissinstansernas uppfattning om hur utredningen om införande av valfrihetssystemet påverkar utifrån organisation och ekonomi. Stadsledningskontoret har ställt samman remissinstansernas svar, övervägt och bedömt synpunkterna, vilket i vissa frågor lett till en förändrad bedömning. Staden har höga kostnader för daglig verksamhet i jämförelse med andra kommuner. Införandet av valfrihetssystem LOV förutsätter att den ekonomiska ersättningen till utförare bestäms i förväg och anges i förfrågningsunderlaget. Stadsledningskontoret föreslår i utredningen en ersättningsmodell som utformas med 10 procent under stadens nuvarande kostnadsnivå, vilket innebär effektiviseringskrav på knappt 60 miljoner kronor. En anpassning till en lägre kostnadsnivå medför därför en större omställning för Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 1 (32)

2 de nämnders utförarverksamheter som idag har en hög kostnadsnivå eller som säljer platser som är dyrare än vad den egna produktionen kostar. Stadsledningskontoret föreslår att förfrågningsunderlag inte skickas på remiss då underlaget bygger på utredningen och beaktande av remissinstansernas synpunkter. Tidplanen förutsätter att beslut i Kommunfullmäktige kan fattas om förfrågningsunderlag absolut senast i juni Om beslut fattas vid senare tillfälle måste tidplanen revideras till ett senare datum än kommunstyrelsens tidigare beslut om införande Ekonomiska konsekvenser Staden har höga kostnader för daglig verksamhet i jämförelse med andra kommuner. Den höga kostnadsnivån kan inte förklaras av ambitionsnivå eller högre kvalitet i verksamheterna. Införandet av valfrihetssystem LOV förutsätter att den ekonomiska ersättningen till utförare bestäms i förväg och anges i förfrågningsunderlaget. Ersättningsmodellen kommer att bli styrande för kostnadseffekterna och stadsledningskontoret förordar i utredningen att modellen utformas 10 procent under stadens nuvarande kostnadsnivå. Detta innebär ett effektiviseringskrav på knappt 60 miljoner kronor. Stadsdelsnämndernas kostnader för daglig verksamhet är idag olika. Detta beror dels på skillnader i verksamheterna (beroende på olika personers behov av stöd i den dagliga verksamheten) och dels på skillnader i effektivitet i utförandet. Införandet av en gemensam ersättningsmodell i LOV medför därmed också olika konsekvenser. En anpassning till en lägre kostnadsnivå medför därför en större omställning för de nämnders utförarverksamheter som idag har en hög kostnadsnivå, eller som säljer platser som är dyrare än vad den egna produktionen kostar. Eftersom ersättningsmodellen medför ett effektiviseringskrav på samtliga utförarverksamheter (kommunala och privata) kommer detta också innebära minskade kostnader för stadsdelsnämnderna beroende på hur väl verksamheterna lyckas i sitt omställningsarbete. Frågan om och i så fall när stadsdelsnämndernas ramar ska justeras med anledning av den förväntade minskade kostnaden för daglig verksamhet, bör behandlas i den ordinarie budgetberedningen. Utredningen föreslår införandet av en ny befattning, planeringsledare för nivåsättning, med ansvar för nivåsättning enligt ersättningsmodellen. Utredningen bedömer att det finns behov motsvarande två tjänster. Tjänsterna kommer att organisatoriskt vara placerade på enheten för kontrakt och uppföljning. Dessa tjänster kommer att kontinuerligt arbeta med nivåsättning av beslut om daglig verksamhet. Inför valfrihetssystemets införande ska ca enskilda beslut om daglig verksamhet nivåsättas, som en del i ersättningsmodellen. Arbetet behöver ske under hösten 2018 för att vara färdigt tills valfrihetssystemet träder ikraft. För att skapa förutsättningarna för genomförandet av det omfattande arbetet behöver rekrytering av planeringsledare påbörjas under april Med anledning av den omfattande volymen av antal beslut som behöver nivåsättas krävs också en tillfällig organisation som stödjer arbetet med nivåsättning. Kostnaden för insatsen beräknas till tkr för år Frågan om finansiering har hänskjutits till vårens kompletterande budgetunderlag och i ordinarie budgetprocess. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 2 (32)

3 Barnperspektivet Insatsen daglig verksamhet vänder sig till personer i yrkesverksam ålder och riktar sig därför inte till barn. Införandet av ett valfrihetssystem kräver dock att det finns god, adekvat och kvalitetssäkrad information för de ungdomar som går på särskolans gymnasieprogram och som sedan befinner sig i ålder att ansöka om insatsen daglig verksamhet. Det behöver också finnas möjlighet att besöka och praktisera på daglig verksamhet. Mångfaldsperspektivet De enskilda som har insatsen daglig verksamhet är människor med olika socioekonomiska förutsättningar, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön och sexuell läggning och åldrar, samt funktionsnedsättning av olika art och omfattning. Alla ska bemötas och behandlas på ett likvärdigt sätt och få lika tillgång till välfärdstjänster och service. Vid framtagandet av förfrågningsunderlag för valfrihetssystem inom daglig verksamhet ska dessa aspekter beaktas så att insatsen utformas utifrån den enskildes individuella behov och förutsättningar. Förfrågningsunderlaget ska möjliggöra för utförare att profilera sig och sina tjänster utifrån olika inriktningar och målgrupper så att den enskildes behov och önskemål tillgodoses. Jämställdhetsperspektivet Insatsen daglig verksamhet vänder sig till både män och kvinnor. Vid framtagande av förslag till förfrågningsunderlaget ska jämställdhetsperspektivet beaktas både ur ett brukarperspektiv och ett medarbetarperspektiv. Miljöperspektivet Då de verksamheter som finns inom daglig verksamhet har en spridning över hela staden kan den enskildes val av utförare medföra ökade transporter. Denna del har särskilt beaktas vid förslag om organisering av resor till och från daglig verksamhet, vilket ger möjlighet till ökad samordning. Vid framtagandet av förfrågningsunderlag för valfrihetsmodell inom daglig verksamhet beaktas miljöperspektivet och möjligheten att ställa miljökrav. Omvärldsperspektivet I november 2017 hade 28 kommuner infört ett valfrihetssystem enligt LOV inom daglig verksamhet. Stadsledningskontoret valt fem referenskommuner: Stockholm (har stadsdelsnämnder), Uppsala, Västerås, Örebro och Linköping Referenskommunerna har valts utifrån att det är dom största kommunerna i Sverige som infört valfrihetssystem för daglig verksamhet. De har haft valfrihetssystem sedan en längre tid, vilket gett fördjupning av olika erfarenheter. Övrigt stöd har inhämtats från Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen, Inspektionen för Vård och Omsorg Konkurrensverket m.fl. Det finns begränsat med resultat gällande forskning och utvärdering om valfrihetssystem inom daglig verksamhet. Det resultat som finns avser som regel äldreomsorg. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 3 (32)

4 Samverkan Regelbundna avstämningar har skett i den av CSG utsedda fackliga referensgruppen Samverkan sker i CSG Bilagor 1. Utredning gällande avgränsningar, krav, samt ekonomisk ersättning valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet enligt LSS. 2. Trafikkontoret som huvudman för resor till och från daglig verksamhet 3. Kommunfullmäktiges protokoll Protokollsutdrag samt yrkande, yttrande från samtliga remissinstanser Samtliga remissvar finns tillgängliga i databasen kommunstyrelsens smtr.rum. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 4 (32)

5 Ärendet Kommunfullmäktige beslutade att uppdra till stadsledningskontoret att vidta åtgärder för att införa lagen om valfrihet (LOV) inom daglig verksamhet. Kommunfullmäktige har beslutat att ett valfrihetssystem enligt LOV ska införas med start Stadsledningskontoret har i tjänsteutlåtande daterat dnr 1255/15 till kommunstyrelsen återkommit med förslag på upplägg av utredningsarbetet samt tidsplan. Kommunstyrelsen beslutade dnr 0606/17 om att uppdra till stadsledningskontoret att vidta förberedande åtgärder för att införa valfrihetssystem inom daglig verksamhet enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) Lag (2008:962) med organisering av utredningen och tidplan för införande. Beskrivning av ärendet Stadsledningskontoret har arbetat med den förberedande utredningen utifrån fem områden; Organisation, HR och krav på tjänstens utförande IT digitalisering och kommunikation Ekonomi och ersättningsmodell Kontraktstecknande och uppföljning Genomförande Stadsledningskontoret har i utredningsarbetet tagit hänsyn till och beaktat slutsatser från utredning avseende förberedelser inför ett införande av LOV inom Göteborgs stads hemtjänst, som bedömts ha bäring på utredning gällande införande av LOV inom daglig verksamhet. De specifika delar och frågeställningar som hör till daglig verksamhet utifrån lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och insatsens utförande är särskilt omhändertagna och utredda i föreliggande utredning. Utredningen med bedömning och beaktande av inkomna remissvar är grund för de delar som kommer att föras över till det förfrågningsunderlag som utgör grund för införandet av valfrihetssystemet och som kommunfullmäktige har att besluta om. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 5 (32)

6 I Göteborgs stad finns ett ramavtal avseende daglig verksamhet som är upphandlad enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Det finns idag 14 privata utförare inom det ramavtalet. Med ett års tidigare förlängning löper avtalet ut Ytterligare förlängning av avtalet är inte möjlig. Stadsledningskontorets har tidigare tillsammans med förvaltningen för Inköp och upphandling gjort bedömning att den tid som uppstår från avtalets upphörande till dess att valfrihetssystem införs kan accepteras som en avtalslös period. Förvaltningen för Inköp och upphandling gör nu en annan bedömning av rättsläget i frågan och menar att en ny upphandling för den avtalslösa perioden behöver genomföras. Den föreliggande tidplanen är avgörande för att valrfrihetssytemet kan införas i januari Tidplanen förutsätter att beslut i kommunfullmäktige gällande förfrågningsunderlaget fattas som allra senast i juni Skulle beslut fattas vid ett senare tillfälle, måste tidplanen revideras till ett senare datum än kommunstyrelsens tidigare beslut om införande Sammanställning av remissinstansernas synpunkter Samtliga remissvar har sammanställts utifrån vad remissinstanserna beslutat och de synpunkter som förts fram. Varje delområde hänvisar till sidnummer i utredningen. Stadsledningskontoret har övervägt och bedömt inkomna synpunkter. Förslag och eventuella justeringar som skiljer sig åt från det som förordats i utredningen framkommer efter respektive delområde. Dessa delar ligger också till grund för kommande förslag till förfrågningsunderlag. Remissinstans SDN Angered SDN Askim-Frölunda-Högsbo SDN Centrum Beslut Tillstyrker under förutsättning att synpunkterna tjänsteutlåtandet beaktas. Tjänsteutlåtande som eget yttrande Tillstyrker. Tjänsteutlåtande som eget yttrande. Protokollsanteckning från M, L och KD: Om bättre verksamhet finns i en grannkommun måste det vara möjligt att bevilja för våra medborgare. Ang bil 2 om brukare anses skör, tveksamt med allmän färdtjänst Tillstyrker med hänsynstagande till synpunkterna i förvaltningens tjänsteutlåtande avseende utredningens påverkan på organisation och ekonomi med undantag av punkten 2. Stadsdelsdelsnämnden förordar alternativ 2 avseende transporter Tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. SDN Lundby Yrkande S, MP, V: yrkar vi därför bifall till förvaltningens förslag med undantag för att-sats 2 i tjänsteutlåtandet där vi till skillnad från förvaltningen förordar alternativ 2 gällande transporter. Tillstyrker med önskemål om förtydliganden som framgår av bifogat tjänsteutlåtande. Tjänsteutlåtande som eget yttrande. Kompletteringsyrkande S, MP, V: Förfrågningsunderlaget bör skickas ut på remiss till samtliga stadsdelsnämnder. Det bör Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 6 (32)

7 Remissinstans SDN Majorna-Linné SDN Norra Hisingen SDN Västra Göteborg SDN Västra Hisingen SDN Örgryte-Härlanda SDN Östra Göteborg Social resursnämnd Nämnden för Inköp och upphandling Beslut möjliggöras att låta brukare vara inskrivna hos flera utförare samtidigt Tillstyrker med de synpunkter som framgår av förvaltningens överväganden. Tjänsteutlåtande som eget yttrande. Synpunkter: Förfrågningsunderlaget bör skickas ut till samtliga stadsdelsnämnder. Det bör möjliggöras att låta brukare vara inskrivna hos flera utförare samtidigt Tillstyrker.Tjänsteutlåtande som eget yttrande med beaktande av de synpunkter som framkommer under förvaltningens överväganden Tillstyrker under förutsättning att de synpunkter som framkommer under förvaltningens överväganden beaktas. Tjänsteutlåtande som eget yttrande. Protokollsanteckning M, L, KD: De av förvaltningens föreslagna tre månaderna för byte är för lång. Lämplig tidsperiod fyra veckor Inget svar på remiss Tillstyrker. Tjänsteutlåtande som eget yttrande med förvaltningens bedömning av konsekvenserna för stadsdelsnämnden ut ekonomiskt och organisatoriskt perspektiv. Tilläggsyrkande S, V, MP: Förfrågningsunderlaget bör skickas ut på remiss till samtliga stadsdelsnämnder. Bör utredas hur deltagare kan var inskrivna hos flera utförare samtidigt. Att ickevals alternativ ska vara kommunal verksamhet med lämplig inriktning nära hemmet. Tillstyrker med hänsynstagande till synpunkterna i förvaltningens tjänsteutlåtande alla utom ett av stadsledningskontorets förordnanden avseende utredningens påverkan på organisation och ekonomi. Avstyrker att organisera ansvaret för resor under Trafiknämnden. Tillstyrker i stället alternativ 1, att ansvar för resorna ska ligga kvar på stadsdelarna. Tjänsteutlåtande som eget yttrande. Protokollsanteckning KD, M, L: Tillstyrker med hänsynstagande till förvaltningens tjänsteutlåtande. Vill att valfrihet ska utvecklas inom välfärden. Glädjande att det tillkommer människor i daglig verksamhet Tillstyrker remissen om avgränsningar med önskemål om vissa förtydliganden som framgår nedan. Social resursnämnd beslutar att komplettera remissvaret med yrkandet enligt bilaga 4 till protokollet. Social resursnämnd beslutar att skicka svaret till Kommunstyrelsen. Yrkande S, V, MP: Det bör utredas hur brukare ska kunna vara inskrivna hos flera utförare samtidigt. Att icke-vals alternativ ska vara kommunal verksamhet med lämplig inriktning nära hemmet Införandet av LOV påverkar nämndens ekonomi och verksamhet i mindre omfattning och innefattas i de normala förändringar som löpande sker av nämndens ekonomi och verksamhet. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 7 (32)

8 Remissinstans Nämnden för Intraservice Beslut Tillstyrker med förslag på kompletterande text: Förvaltningen önskar att en komplettering görs i bilaga 1 sid 65 rubrik IT digitalisering och kommunikation, underrubrik Stadsledningskontoret förordar för att öka tydligheten i texten avseende ekonomiska konsekvenser. Privata utförare kommer att faktureras för utbildning av IT-kontaktpersoner samt vissa licenskostnader Vid ökade kostnader kopplat till drift och vidmakthållande av befintliga tjänster kommer de att fördelas bland stadsdelsförvaltningarna utifrån ansvaret för befolkningen Nämnden för konsument- och medborgarservice Trafiknämnden GRF Göteborgs råd för handikappfrågor Funktionsrätt (HSO) FUB Famna SKOOPI GR Svenska Vård Vårdföretagarna Kommunal Vision SACO SSR Vårdförbundet FSA Tjänsteutlåtande som eget yttrande Tillstyrker förslaget avseende resor till och från daglig verksamhet som stadsledningskontoret Lämnar övriga delar i förslaget utan eget ställningstagande. Tjänsteutlåtande som trafiknämndens eget yttrande. Tillstyrker remissens förslag med synpunkterna från intresseorganisationerna. Ledamöterna som representerar de politiska partierna deltar inte i beslutet. Intresseorganisationerna yttrar sig i detta gemensamma svar från Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor. Se ovan Se ovan Lämnar synpunkter utifrån utredningens text Lämnat remissvar Lämnat remissvar Lämnat remissvar Inget remissvar Lämnat remissvar Lämnat remissvar Lämnat remissvar Inget remissvar Organisation, HR och krav på tjänstens utförande sid 14 Påverkan på organisation Stadsdelsnämnderna bedömer att införandet av LOV inom daglig verksamhet kommer att påverka organisationen på flera sätt, såväl utförandet av daglig verksamhet som myndighetsutövning. Daglig verksamhet bedöms som mer komplext än hemtjänst och att det kommer att ställa andra krav på myndighetsutövande personal. Både roll och uppdrag påverkas och socialsekreterarna ska vara konkurrensneutrala i vägledningen. Ansvar och resurser för att formulera målet med insatsen, verkställa besluten och följa upp och Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 8 (32)

9 utvärdera insatsen kommer att flyttas från utförare av daglig verksamhet till myndighetsutövningen. För socialsekreterarna innebär det: En ökad arbetsbelastning Mer omfattande utredningsarbete vid ansökan Utmaning som oberoende rådgivare Stort ansvar för att vägleda den enskilde med aktuell och adekvat information Ökad administrativ börda Ökad arbetstid kring varje ärende Behov av utökad personalstyrka Kontroll av vistelsetid, fakturakontroll och attest av ersättningsunderlag Krav på mer utbildning och ny kunskap Preliminär nivåbedömning I utredningen föreslås att socialsekreteraren ska göra en preliminär nivåbedömning som ska gälla de första tre månaderna. Tre av stadsdelsnämnderna (Majorna-Linné, Norra Hisingen och Örgryte-Härlanda) föreslår att även den preliminära nivåbedömningen ska göras av centralt anställda medarbetare. Det skulle bli mer enhetligt, vara kvalitetssäkrat och främja likabehandlingsperspektivet. En stadsdelsnämnd (Lundby)bedömer att tidsgränsen för den preliminära nivåsättningen bedöms vara rimlig, viktig att hålla på, samt att den ordinarie bedömningen utförs av en centralt placerad person med kompetens för uppgiften. Behöver tydligt framgå i såväl socialtjänstprocess som övriga styrande dokument. Stadens arbete med uppföljning av tecknade avtal bedöms idag ha bristergällande kvalitet och innehåll och det är angeläget att det sker en utveckling. En stadsdelsnämnd (Majorna- Linne) bedömer att centralt anställda medarbetare ska ha ansvar för både information till den enskilde och vägledningen vid val och omval. En stadsdelsnämnd (Centrum) bedömer att det är en svårighet att göra en första nivåbedömning då funktionsnedsättningens omfattning påverkas av den situation som individen befinner sig i och att en första förenklad nivåbedömning vore att föredra. Det är även svårt att bedöma vilken omfattning i tid som de nya arbetsuppgifterna kommer att ta vid nyval och omval, då det är oklarheter i utredningen om processen. En stadsdelsnämnd (Västra Göteborg) framför att det i utredningen inte finns någon analys av vad det förändrade arbetssättet innebär. Andra synpunkter som framförs är behov av klargörande om socialsekreterarna kommer att ha fortsatt behov av en processvägledare inom ramen för utredningsarbetet (Lundby) En stadsdelsnämnd (Östra Göteborg) framför att daglig verksamhet borde kunna bedömas vid samma tillfälle, förslagsvis av planeringsorganisationen i Örgryte Härlanda. Nämnden för inköp och upphandling bedömer att de förändringar som förslaget ger på förvaltningens organisation och ekonomi ligger inom de normala förändringar som sker löpande. Nämnden för konsument och medborgarservice bedömer att det inte är någon påverkan på organisationen. Göteborgs råd för funktionshinder anser att det är viktigt att de handläggare som arbetar med att bedöma deltagarnas behov har tillräckligt goda kunskaper de Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 9 (32)

10 funktionsnedsättningar som kan vara aktuella för målgruppen. Det är även viktigt att de deltagare som vänder sig till sina handläggare med synpunkter eller klagomål blir väl bemötta och tagna på allvar. De synpunkter rörelsen lämnat tidigare i processen har beaktats. Ledamöterna vill även lämna ytterligare synpunkter till staden: Viktigt att den valfrihet som beskrivs i teorin också förverkligas i praktiken. Berörda personer behöver informeras om de olika valmöjligheterna redan under skoltiden. Möjligheterna att byta och eller prova på olika verksamheter måste följas upp så att dessa blir en realitet. En ökad integrering i ordinarie verksamheter (så kallade utflyttade verksamheter), uppfattas som positivt, men får ske på bekostnad av de personer som har behov av en starkt anpassad arbetsmiljö. Samverkan mellan gruppboende och daglig verksamhet är en viktig förutsättning för att den enskildes behov ska tillgodoses. Samarbetet mellan verksamheterna ska vara utformat utifrån den enskilde deltagarens behov och önskemål. Vision, Vårdförbundet och SSR vill att arbetsgivaren följer upp Socialsekreterarnas arbetssituation då de anser att den kommer att förändras vid införandet av LOV. Förslagsvis görs en risk och konsekvensanalys vid införandet så att det på ett tydligt sätt kan följas upp. Budget/ekonomi Några synpunkter som framförs är att ökad arbetsbelastning kan innebära behov av ytterligare personal med ökade personalkostnader (Lundby). Att den högre belastning som kan kräva utökning av antalet personal, samt med krav på mer utbildning och ny kunskap kommer sammantaget att vara kostnadsdrivande (Västra Göteborg). En stadsdelsnämnd (Östra Göteborg) har gjort en mer ingående beräkning att socialsekreterarna kommer att lägga ca tre timmar mer för varje utredning och uppföljning, med behov av ca 20 % utökning socialsekreterare. Samt att kontroll och uppföljning av vistelsetid och fakturakontroll ger behov av ca 20 % administrativ tjänst. Stadsledningskontorets överväganden och bedömning av inkomna synpunkter Myndighetsutövningen inom funktionshinderområdet i respektive stadsdelsnämnd utreder, bedömer och fattar beslut om daglig verksamhet enligt LSS, vilket inte innebär förändring av de arbetsuppgifterna i och med införandet av LOV. Utredningarna genomförs i enlighet med stadens socialtjänstprocess. När den enskilde beviljas daglig verksamhet lämnar socialsekreteraren uppdrag till utföraren för daglig verksamhet. Utföraren i stadsdelen ansvarar sedan för att verkställa besluten, antingen i stadsdelens egen regi, eller genom att köpa plats. Arbetskonsultenter eller motsvarande funktioner stödjer den enskilde vid val av daglig verksamhet. Det innebär att stadsdelarna redan har ansvar för och utför de delar som i vid ett införande av LOV kommer att organiseras inom myndighet. Stadsledningskontoret instämmer i att både roll och uppdrag avseende stöd till brukaren vid val av daglig verksamhet samt den fortsatta processen förändras för socialsekreterarna. I planeringen inför införandet av LOV ser stadsledningskontoret att stadsdelsnämnderna behöver ta ställning till organisering kring hur en förflyttning av Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 10 (32)

11 arbetsuppgifter ska göras från utförarna till myndighet, samt hur kompetensen som idag finns hos utförarna ska tas tillvara. Stadsledningskontoret instämmer i att ersättningssystemet i LOV innebär en ökad administration kring bland annat fakturakontroll för brukare som har sin dagliga verksamhet i stadsdelens egna regi. Dock bedöms det att en minskad administration blir följden av att nuvarande köp och säljsystem av verksamhet mellan stadsdelarna upphör. Stadsledningskontoret ser att stadsdelsnämnderna behöver ta ställning till ett omfördelningsarbete av resurser inom organisationen, från utförarsidan till myndighetsutövningen. Exempel på det kan vara den synpunkt som framförs av Lundby stadsdelsnämnd med frågeställningen om socialsekreterarna kommer att ha ett fortsatt behov av stöd av processvägledare eller motsvarande funktion. Synpunkterna avseende socialsekreterarnas arbetssituation och fackliga företrädares bedömning om behovet av risk- och konsekvensanalyser är viktig. Stadsledningskontoret ser att stadsdelsnämnderna bör överväga att genomföra en sådan, då påverkan blir varierande beroende av hur de olika nämnderna väljer att organisera arbetet. Preliminär nivåbedömning Avseende synpunkterna gällande den första preliminära nivåbedömningen och nivåsättning delar stadsledningskontoret förslaget att det blir enhetligt, kvalitetssäkrat och främjar likabehandlingsperspektivet om de centrala planeringsledarna för nivåsättning gör nivåbedömningen i stället för socialsekreterarna. Den första nivåbedömningen kommer att göras i intervju med socialsekreteraren. De två centrala planeringsledarna för nivåsättning kommer att organiseras inom enheten för kontrakt och uppföljning, som är placerad på stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret förordar Att planeringsledare för nivåsättning ansvarar för både preliminär nivåbedömning samt den i utredningen föreslagna nivåbedömningen när den enskilde varit i den valda dagliga verksamheten tre månader. Samarbete Fyra stadsdelsnämnder lyfter fram olika frågor om samarbete (Centrum, Lundby, Västra Göteborg, och östra Göteborg): Det saknas platser för vissa målgrupper och det bör snarast påbörjas ett gemensamt arbete för att tillgodose behoven. Förbättrad samordning kommer att behövas mellan stadsdelar när det gäller kompetens, inriktning och öppettider. Säkra upp och skapa tillgång till platser som matchar efterfrågan i det yttersta ansvaret. Gemensamt arbete behövs utifrån kostnadseffektivitet och attraktivitet behöver fortsätta. Bör undersöka möjligheten att samutnyttja resultaten av behovsbedömningarna som görs inom boendeplaneringen för bostad med särskild service. Gemensamt arbete är påbörjat. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 11 (32)

12 En stadsdelsnämnd (Örgryte Härlanda) framför att gemensam organisation för daglig verksamhet kan bli aktuell och fördelen skulle vara mer flexibilitet när det gäller personal och samordning av administration. En stadsdelsnämnd (Västra Göteborg) framför att det kanske är behov av att utreda gemensam planeringsorganisation av daglig verksamhet, liknande den som finns inom bostad med särskild service. En stadsdelsnämnd (Centrum) förordar inte för närvarande en gemensam organisation. En stadsdelsnämnd (Östra Göteborg) förordar inte en gemensam organisation av daglig verksamhet utifrån kostnadseffektiviteten och samordningsvinsterna som redan gjorts i stadsdelen. Stadsledningskontorets överväganden och bedömning av inkomna synpunkter Stadsledningskontoret bedömer att dessa synpunkter hör till stadsdelsnämndernas gemensamma arbete och gör inget närmare övervägande. Kompetenskrav på den som är ansvarig för den dagliga driften sid 24 En stadsdelsnämnd (Angered) bedömer att kraven som följer av utredningen kommer att öka, vilket gör att det kan bli risk för svårigheter att rekrytera, ofta oerfarna, enhetschefer. En stadsdelsnämnd (Norra Hisingen) bedömer att kompetenskraven är relevanta, men det är viktigt att Göteborgs Stad som gör bedömning om kompetens och erfarenhet är tillräcklig för att godkänna ansökan. SKOOPI GR bedömer att kravet på verksamhetschef är ett mycket högt krav som kan omöjliggöra för många mindre utförare att vara med. Kraven bör formuleras som ska ha tillräcklig kompetens och erfarenhet. Arbeta minst 30 % i verksamheten. Ska ha adekvat högskoleutbildning, till exempel sociala omsorgslinjen, socionomexamen, eller paramedicinsk utbildning samt tre års sammanlagd erfarenhet av målgruppen på heltid, förvärvad de senaste 10 åren. Vitsordad personlig lämplighet. God kännedom om de lagar och föreskrifter som styr verksamheten. Svenska vård bedömer att när den som är ansvarig för den dagliga driften ska inlämna CV till Göteborgs Stad inklusive dokumentation av relevant utbildning, yrkeserfarenhet, anställningstid, examensbevis etc. endast leder det till ökad administrativ börda då verksamheter som har tillstånd från IVO redan inlämnat dylika uppgifter och därmed bör anses ha uppfyllt kravet. Detsamma gäller skrivningen där stadsledningskontoret föreslår att Göteborgs Stad ska godkänna ersättare för den chef som fanns vid kontraktsskrivandet. Även i detta fall bör IVO: s bedömning vara tillräcklig för de verksamheter som har tillstånd. Stadsledningskontorets överväganden och bedömning av inkomna synpunkter Stadsledningskontoret beskriver i utredningen vikten av kompetenskrav för den som ska leda verksamheten både ur ett brukarperspektiv och ledning av medarbetarna. Bedömningen görs att inte ändra på det som förordas i utredningen, där det också finns beskrivet att kraven på formell kompetens kan vara lägre än vad som beskrivs om utföraren kan påvisa att den har en ändamålsenlig organisation för att säkerställa kraven. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 12 (32)

13 Det är Göteborgs Stad som gör bedömningen om kompetens och erfarenhet inom organisationen är tillräcklig för att ansökan ska godkännas. Stadsledningskontoret delar inte uppfattningen att tillstånd från IVO räcker, då förändringar kan ha skett från det att tillstånd beviljats av IVO. Göteborgs Stad måste säkerställa och också förbehålla sig rätten att göra nödvändig bedömning. Stadsledningskontoret förordar Att inte ändra det som förordas i utredningen Omsorgspersonalens kompetens sid 27 En stadsdelsnämnd (Angered) bedömer att det i dagsläget är svårt att rekrytera stödassistenter med rätt kompetens och att med språkkravet kan det bli ännu tuffare rekryteringssituation. En stadsdelsnämnd (Askim Frölunda Högsbo) bedömer att minst 20 % av medarbetarna ska ha relevant eftergymnasial utbildning, vilket innebär bättre förutsättningar för god arbetsmiljö och att arbetet sker utifrån bästa tillgängliga kunskap och forskning. Svenska vård bedömer att det vore klokt med mer flexibel syn på omsorgspersonalens kompetens och se till vilken kvalitet som den samlade verksamheten tillhandahåller. I det fall gränsen på 90% ska finnas med som krav i valfrihetssystemet bör även staden uppfyller detta i de egna enheterna för konkurrensneutralitet. Det är viktigt att Göteborgs Stad tydliggör hur man ser på individer som har en äldre 2-årig undersköterskeutbildning. Är en sådan utbildning tillämpar inom valfrihetssystemet? GRF bedömer att kontinuitet och trygghet är mycket viktiga förutsättningar på en väl fungerande daglig verksamhet. Viktigt att personalbemanningen organiseras på ett optimalt sätt. Tillfällig arbetspersonal behöver ha goda kunskaper om deltagarna, personalen ska vara känd. Viktigt att bemanningen är tillräcklig för att varje deltagare inom varje behovsnivå stimuleras och utvecklas och inte enbart täcker det dagliga omvårdnadsbehoven. Stadsledningskontorets överväganden och bedömning av inkomna synpunkter I utredning framgår vikten av att alla medarbetare har goda kunskaper i svenska så man utan hinder kan kommunicera med den enskilde, anhöriga samt kollegor och kunna dokumenterainsatser enligt LSS och HSL. I övrigt följer kompetenskraven socialstyrelsens allmänna råd. Stadsledningskontorets bedömning är att dessa ska följas. Utredningen förordar att medarbetarna kan ha annan utbildning/kompetens som komplement och att det ska godkännas av Göteborgs Stad. Stadsledningskontoret finner inte att ökade kompetenskrav med eftergymnasial utbildning ska ställas. Det hindrar inte att man i verksamheten kan ha högre krav. Stadsledningskontoret förordar Att inte ändra det som förordas i utredningen Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 13 (32)

14 Arbetsrättsliga villkor sid 29 Vision, Vårdförbundet och SSR menar i sitt remissvar att man kan ställa krav om kollektivavtal, men arbetsgivaren har valt att ställa krav om kollektivavtalsliknande former. Remittenterna vill veta vad det innebär. De krav som anges att man skall reglera är: pensionsavsättning, arbetstid, semester, övertid, ob-tillägg med angiven nivå från ett avtal upphandlaren hänvisar till. Remittenterna menar också att även om man använder sig av underleverantörer skall samma krav omfatta även dem. Stadsledningskontorets överväganden och bedömning av inkomna synpunkter Frågan är belyst och utredd av stadsledningskontorets jurist inom HR-området, och finns beskriven i utredningen. Det är inte tillåtet för upphandlande myndighet att kräva att utförare ska vara bundna av kollektivavtal under kontraktstiden. Den upphandlande myndigheteten kan ställa krav på särskilda arbetsrättsliga villkor (kollektivavtalsliknande villkor). Arbetstid, ledighet, semester, avsättning till tjänstepension m.m. pension som utifrån AB 17 och HÖK 16 kommer att finnas med som krav i förfrågningsunderlagets bilagor. Stadsledningskontoret delar uppfattningen att samma krav ska gälla för underleverantörer. Stadsledningskontoret förordar Att krav på att utföraren ansvarar för att underleverantören följer och uppfyller de krav som anges i förfrågningsunderlaget Att AB 17 och HÖK 16, bilagor, finns med som krav i förfrågningsunderlaget Heltidsanställningar sid 33 En stadsdelsnämnd (Västra Göteborg) bedömer att förslaget om att minst 75 % ska ha grund anställning på heltid hos privat utförare, medan Göteborgs Stad har heltid, ger betydande effekter att ställa om vid omval och frånvaro. Innebär att den kommunala organisationens ekonomi snabbt kan komma att påverkas och att man behöva förekomma det genom att ha en ännu lägre grundbemanning. SKOOPI GR bedömer att I flera fall väljer de anställda att arbeta %. Kravet på att 75 % av de anställda ska ha en heltidsanställning är för högt. Måste i ett uppbyggnadsskede få möjlighet att ha deltidsanställda då det inte finns volymgaranti. Föreslås att leverantören har liksom kommunen målsättning att erbjuda heltid eller önskad sysselsättningsgrad. FAMNA bedömer att många mindre dagliga verksamheter inte kommer kunna konkurrera med större, som har annan flexibilitet och lättare att erbjuda större tjänster/flera olika arbetsplatser. Risk att mindre utförare inte kan bedriva sin verksamhet utan får stänga. Stadsledningskontorets överväganden och bedömning av inkomna synpunkter Göteborgs Stad har krav på heltid. Utredningen konstaterar att det inte går att ställa krav som gäller samtliga medarbetare om de inte arbetar på kommunens uppdrag. Eftersom Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 14 (32)

15 Göteborgs Stad har stor volym i daglig verksamhet, så ger det möjlighet att ha en flexibel organisation. Stadsledningskontoret bedömer att kravet att minst 75 % av den arbetade tiden ska utföras av omsorgspersonal med grund anställning på heltid är relevant. Även om det kan vara svårigheter under exempelvis uppbyggnad av verksamhet, så finns det en enkelhet i att verksamheten bedrivs dagtid på vardagar. Stadsledningskontoret förordar Att inte ändra det som förordas i utredningen Skyldigheten att utföra uppdrag sid 40 En stadsdel (Askim Frölunda Högsbo) framför att det är lämpligt att ange en tydlig process för hur föreståndare som är tveksam till att ta emot brukare med hänvisning till befintliga brukares situation alternativt bristande kompetens, trots att det finns ledig kapacitet. Stadsledningskontorets överväganden och bedömning av inkomna synpunkter Stadsledningskontoret bedömer att det i utredningen är tydligt med skyldigheten att åta sig och fullfölja uppdrag, vilket gör att en särskild process inte är nödvändig för den delen. Då privat utförare ansöker om att ingå i LOV-systemet accepteras även villkoren i förfrågningsunderlaget. Om utföraren sedan inte följer det som accepterats i förfrågningsunderlaget och i kontraktet, kan det ytterst leda till hävning av kontraktet. Stadsledningskontoret förordar Att inte ändra det som förordas i utredningen Öppettider sid 44 En stadsdelsnämnd (Majorna-Linné) framför att det är positivt att annan tid kan komma ifråga än mellan kl utifrån specifik inriktning på verksamheten. En stadsdelsnämnd (Norra Hisingen) ser det som positivt att annan tid än kan komma ifråga utifrån specifik inriktning på verksamheten men bedömer också att de utökade öppettiderna kan medföra ökade personalkostnader. Positivt med förslaget att verksamheten kan stänga för planeringsdagar två heldagar per år och förordar att planeringsdagarna samordnas så att det blir samma dagar för alla utförare för att underlätta planering av övrig verksamhet. En stadsdelsnämnd (Örgryte Härlanda) bedömer att den föreslagna öppettiden kl för möjlighet till en mer flexibel arbetsdag för den enskilde, inte bör medföra ökade kostnader då tiden ligger inom ramen för femdagarsvecka för medarbetarna. GRF bedömer att öppettider som anges i utredningen (7-17) kan i de fall deltagaren bor hos yrkesverksamma föräldrar eller liknande behöva kompletteras med andra stödinsatser. Behovsanpassade öppettider kan vara ett alternativ. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 15 (32)

16 Semester En stadsdelsnämnd (Örgryte-Härlanda ) ser det som viktigt att erbjuda fyra veckors semester så att den enskilde får samma villkor som andra i arbetslivet och att detta bör vara inskrivet i förfrågningsunderlaget. Två stadsdelsnämnder (Lundby och Majorna- Linné) bedömer att det behöver regleras vem som har ansvar för att behovet tillgodoses och vem som gör bedömningen. En stadsdelsnämnd (Östra Göteborg) framför att det är lämpligt ur ett hela-staden perspektiv att någon eller några verksamheter är öppna för att tillgodose behovet för samtliga stadsdelar. Social resursnämnd bedömer att om daglig verksamhet ska efterlikna ordinarie arbetsliv är det av vikt att det tydligt framgår att den dagliga verksamheten har möjlighet att stänga sin verksamhet under semesterperiod, samt att stängning av verksamheten regleras i avtal. När det är önskvärt att daglig verksamhet ska efterlikna arbetslivet bör brukarna, likt arbetstagare i övrigt, om möjligt uppmuntras att ta ut fyra veckors semester. GRF vill poängtera att det är viktigt att den enskildes behov står i centrum. Många deltagare bor hemma hos sina föräldrar vilka kan ha svårt att tillgodose deltagarens behov av stimulans, sociala kontakter med mera under en så pass lång tid som 4 veckor. Även BmSS behöver tillräcklig bemanning för att täcka upp dessa behov. Stadsledningskontorets överväganden och bedömning av inkomna synpunkter Stadsledningskontorets bedömning är att inte förändra den i utredningen föreslagna öppettiden mellan , men delar uppfattningen om att semester ska vara inskrivet i förfrågningsunderlaget, samt förtydliga vem som har ansvaret om den enskilde inte vill ha semester. I förslag till förfrågningsunderlag behöver det vara tydligt avseende de föreslagna planeringsdagarna, så som stadsdelsnämnden Norra Hisingen föreslår att dessa samordnas. Stadsledningskontoret bedömer att även semesterperioden på sommaren behöver samordnas. Stadsledningskontoret förordar Öppettiden ska utgå från de enskildas behov och kunna förläggas mellan och 17.00, det är socialsekreterarens uppdrag till utföraren som är styrande. Verksamheten kan stänga för semester fyra sammanhängande veckor i juli månad om de enskildas behov tillgodoses Utföraren har ansvaret för att tillfråga den enskilde och att ansvara för att daglig verksamhet utförs om den enskilde inte vill ha semester. Praktikplatser och samverkan med gymnasieskolan sid 51 En stadsdelsnämnd (Majorna-Linné) bedömer att ansvaret för praktikplatser behöver tydliggöras till privata utförare som idag inte tar emot praktikanter från Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 16 (32)

17 särskolegymnasiet. Det finns behov av att precisera vilken omfattning och skäl som godtas för att säga nej till praktikant. Social resursnämnd bedömer att nuvarande dagliga verksamheter, inriktning förvärvad hjärnskada, inte tar emot praktikanter från särskolan då dessa har en medfödd skada. Förvaltningen ser utredningens förslag som problematisk eftersom verksamheterna inte arbetar med målgruppen utan de som skall ta emot praktikanter från särskolan skall också ha den målgruppen som ordinarie verksamhet. FAMNA bedömer att om utföraren inte får ersättning bör handledning till eleven tillhandahållas av respektive utbildning, detta kan inte läggas på utföraren. Svenska vård bedömer att de förutsätter att Göteborgs Stad tillgodoser att eleven har med sig stödpersonal från skolan. En förutsättning för att utförarna ska vara skyldig att ta emot en praktikant är att efter avslutad skola kunna erbjuda plats. Stadsledningskontorets överväganden och bedömning av inkomna synpunkter Stadsledningskontorets bedömning är att samma villkor ska gälla både för Göteborgs Stads dagliga verksamhet som för privata utförare, och delar uppfattningen om att det kan förtydligas avseende inriktning och målgrupp som svarar mot den enskildes behov. Det borde även vara i verksamhetens intresse att ta emot praktikanter för att vara valbar efter gymnasietiden. Stadsledningskontoret förordar Att utföraren ska ta emot praktikanter från gymnasiesärskolan om inriktning och målgrupp stämmer överens med den enskildes behov Hälso- och sjukvård sid 52 Grundutrustning En stadsdelsnämnd (Östra Göteborg) framför att det behöver förtydligas vilken grundutrustning med medicintekniska produkter som avses, som exempelvis Göteborgs stads lista för grundutrustning. Svenska vård delar stadsledningskontorets bedömning när det gäller att ansvaret för hälso- och sjukvård ska ligga i Göteborgs Stads sjukvårdsverksamhet inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Det är en klok hantering som bidrar till högre kontinuitet och därigenom god kvalitet. Oavsett utförare. Stadsledningskontorets överväganden och bedömning av inkomna synpunkter Stadsledningskontoret delar uppfattningen om att det ska vara tydligt vilken grundutrustning som avses. Göteborgs stads lista för grundutrustning kommer att vara bilaga i det förfrågningsunderlag som föreslås. Stadsledningskontoret förordar Att utföraren bekostar och ansvarar för att verksamheten utrustas med de medicintekniska produkter som ingår i Göteborg Stads grundutrustningslista Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 17 (32)

18 Resor till och från daglig verksamhet sid 60 Påverkan på organisation Stadsdelsnämnderna bedömer att den förordade organiseringen av resor till och från daglig verksamhet med att ansvaret läggs i en organisation, Trafiknämnden, innebär både för- och nackdelar. Förslaget påverkar främst stadsdelarnas organisering av att utföra resor i egen regi. Fyra av stadsdelsnämnderna (Lundby, Majorna-Linné, Norra Hisingen och Örgryte Härlanda) bedömer att det finns fördelar: Samlad organisering av resorna skulle medföra fördelar ex som samplanering. Positivt ur ekonomisk som miljömässig synvinkel Daglig verksamhet får möjlighet att renodla sitt huvuduppdrag På längre sikt effektivare resor ur kostnads- och organisationsperspektiv Krav som behöver uppfyllas: God planering och samverkan mellan den enskildes boende, alternativt hem, daglig verksamhet samt de som utför resorna. Det behöver finnas alternativ för de som utifrån sina funktionsvariationer ha andra behov. Behov av förtydligande om de som reser med allmänna kommunikationer förväntas betala själv. Risker: Kvaliteten kan minska vid återkommande kontakter med nya chaufförer. Brukare som har specifika behov som kräver planering Kan innebära ökad risk med olika chaufförer med bristande kunskaper och minskad kontinuitet Organisationen som kör resor i egen regi påverkas. Tre stadsdelsnämnder (Angered, Askim Frölunda Högsbo och Västra Göteborg) bedömer att de finns nackdelar: Ansvaret skulle inte längre ligga på utföraren och att stadsdelens stödassistenter inte längre kan åka med under resorna. Kan medföra problemskapande beteende i bilen och otrygghet hos brukarna. Svårigheter att få till smidiga lösningar kring enskilda deltagare med stort stödbehov. Införandet av LOV som endast omfattar utförare i Göteborgs Stad kan innebära fler och längre resor och även ökad förbrukning av fossila bränslen. Det finns brukare i stadsdelen som har närmare till exempelvis Mölndal och Kungsbacka, en bredare omfattning skulle ge bredare utbud och kortare resor. Incitamentet att arbeta mot ökad självständighet minskar om Trafiknämnden tar över ansvar. Negativa effekter för de med störst behov av kontinuitet, målgruppskompetens och tydliga rutiner/bemötande. Det finns brukare som Trafiknämnden inte kör på grund av utagerande beteende och att budget för mertid för boendepersonal finns inte medtagen i kalkylen. Tre stadsdelsnämnder (Askim Frölunda Högsbo, Västra Göteborg och Östra Göteborg) med resor i egen regi, ser fördelar och framför att kvalitet och kostnader har kunnat säkerställas på bästa sätt. Det ger personalkontinuitet och att det inte är troligt att trafiknämnden kan upprätthålla samma kontinuitet. De stödassistenter som är utbildade chaufförer kör stadsdelens brukare (Östra Göteborg). Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 18 (32)

19 Trafiknämnden bedömer att om resor till och från daglig verksamhet läggs inom en organisation ställer det krav på en utökad bemanning på trafikkontoret. Principfrågan kring utförandet av samhällsbetalda transporter är minst lika viktig som de ekonomiska frågorna. Att samla samhällsbetalda transporter inom en organisation ligger i linje med trafiknämndens reglemente och den trend som råder i landet att samla och verka för att samhällsbetalda transporter utförs trafiksäkert och med goda samplaneringsmöjligheter. Svenska vård bedömer risk för minskad kvalitet i det fall ansvaret för resorna samlas i en organisation under Trafiknämnden. En rad brukare har även särskilda behov som kräver lösningar utifrån den enskildes förutsättningar. Utredningen pekar själv på ökad risk för olika chaufförer, bristande kunskap om funktionsvariationer och minskad kontinuitet. Till detta ska fogas att kostnaden för stödassistenter som behöver åka med som ledsagare riskerar att fördyra resorna. Göteborgs stads råd för funktionshinder ser fördelar och nackdelar med samtliga alternativ (vilket också uppmärksammats av utredarna) men förordar alternativ tre förutsatt att utförande verksamhet minimerar de nackdelar som nämnts i utredningen. Ledamöterna anser också att man måste kunna vara flexibel i de fall som en sådan utförare inte kan uppfylla brukarens behov och att man då måste vara öppen för alternativa lösningar. Exempelvis att personal från boende eller dagligverksamhet kan vara medföljande passagerare. Påverkan ekonomi- och ersättningsmodell Stadsdelsnämnderna bedömer att den förordade organiseringen av resor till och från daglig verksamhet med att ansvaret läggs i en organisation, Trafiknämnden, får ekonomiska konsekvenser främst för de stadsdelar som utför resor i egen regi. Risk för övertalighet bland medarbetare vid avveckling. Ökade kostnader under omställning/övergångsperiod. Långa leasingtider för fordon ger kostnader/höga kostnader. Risk för att stadsdelen behöver bistå med ledsagning. Planering, organiserande och genomförande av resor till och från verksamheten beskriv som ett komplext uppdrag. Några övriga delar som föreslås är att: En eventuell överföring av resorna även innefattar leasade fordon. Att komma överens vilken verksamhet som ansvarar för eventuella personalkostnader vid resor för brukare med utagerande beteende och behov att ha med ledsagare. Att resorna under övergångsperiod till Trafiknämnden samordnas och utförs med befintliga fordon och personal inom DV resor, vilket ökar möjligheten att utarbeta rutiner och former för en fungerande och hållbar trafik. Trafiknämnden gör följande bedömningar i sitt remissvar Krävs åtta till tio nya tjänster inom serviceresors verksamhet, varav två av dessa är projekttjänster för år Tillkommer kostnader för att genomföra upphandling av utökade trafikvolymer. Totalt bedöms kostnader inom organisationen för tjänster tills vidare bli inom intervall 3,75 5,15 mnkr/år. För projekttjänster samt upphandlingsarbete under år 2018 bedöms kostnad bli cirka 1,15 mnkr. Tillkommande årlig kostnad på trafikkontoret i form av utökad bemanning behöver inte innebära en ökad kostnad för staden. Dessa kostnader är troligen fördelade på flera funktioner inom stadsdelarna. Det som sker vid en Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 19 (32)

20 överflyttning av ansvaret till en organisation är att det blir en samlad bemanning, och inte nödvändigtvis en utökad bemanning, utifrån ett helhetsperspektiv i staden. Tillkommer kostnader för trafiken. Idag utför trafikkontoret resor till och från daglig verksamhet på uppdrag av två stadsdelar. Det är svårt att uppskatta omfattningen av resor om ytterligare åtta stadsdelar skulle gå över, detta eftersom antal verksamheter ser olika ut i stadsdelarna, och så även behov av transporter för enskilda individer. En tidigare uppskattning har varit tusen resor årligen. Mer omfattande kartläggning krävs avseende behoven, geografiska områden samt tider för trafikutförandet. Totalt bedöms den samlade kostnadsbilden för resor till och från daglig verksamhet inte bli högre än dagens kostnad. Mer detaljerad tabell avseende tjänsterna och kostnadsbilden finns att läsa i bilaga. Stadsledningskontorets överväganden och bedömning av inkomna synpunkter Det som konstaterats i utredningen utifrån stadsdelsnämndernas tidigare synpunkter beskrivs även i remissvaren. Det vill säga att det finns både för- och nackdelar med på vilket sätt som man kan välja att organisera resorna till och från daglig verksamhet. Stadsledningskontoret delar uppfattningen att frågan om resor är komplex. Trafiknämnden har i sitt remissvar tillstyrkt utredningens förslag om att lägga ansvaret för alla resor i en organisation. Stadsdelsnämnden i Centrum förordar i sitt beslut alternativ 2, vilket innebär att ansvaret för resorna ska ligga på respektive utförare. Stadsledningskontoret vidhåller tidigare bedömning att de negativa konsekvenserna överväger både vad gäller kostnads- och samordningsperspektiv. I insatsen daglig verksamhet ingår resor till och från daglig verksamhet, Göteborgs stad har således ansvaret och kostnaderna oavsett val organisering. Att ansvaret skulle överlämnas till respektive utförare bedöms inte ge något mervärde. Tre stadsdelsnämnder (Centrum, Västra Göteborg och Östra Göteborg) förordar alternativ 1, vilket innebär att ansvaret för resorna ligger kvar på stadsdelarna. Stadsledningskontorets bedömning är att vidhålla utredningens föreslagna alternativ. Förslaget kräver initialt ett omställnings-, utvecklings- och organiseringsarbete. Skulle ett sådant beslut fattas, ser stadsledningskontoret att ett gemensamt arbete behövs mellan stadsdelsnämnderna och Trafiknämnden kring omställning av verksamheterna. Stadsdelsnämndernas erfarenheter av till exempel brukarnas olika behov i samband med resor, eventuella behov av medföljande personer som stöd vid resor och individuella behov av enskilda resor behöver omhändertas. Möjlighet till individuella lösningar behöver finnas. Stadsledningskontoret ser att att särskilt uppdrag behöver ges till Trafiknämnden och stadsdelsnämnderna. Stadsledningskontoret förordar Att inte ändra det som förordas i utredningen Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 20 (32)

21 Hur utförare ska presentera sin verksamhet samt hur den enskilde ska kunna jämföra utförare sid 71 En stadsdelsnämnd (Majorna Linné) bedömer att det behöver definieras vad som räknas med gåvor och andra förmåner för att välja viss utförare som exempelvis skatteverkets förmånsbeskattning och att då jämföra daglig verksamhet med anställning. Nämnden för konsument och medborgarservice bedömer att det är viktigt att ta höjd för att utveckla ett effektivt utförarregister där utförare kan underhålla informationen samt att e-tjänsten Hitta utförare är enkel och begriplig för användarna så man får ett bra stöd i att lista relevanta utförare i stadens jämförelsetjänst. Viktigt att det finns ett tydligt digitalt stöd då användare har hittat en relevant utförare hur man kan välja/anmäla intresse om denna. Vad gäller beskrivning kring IT och kommunikation gentemot brukare är nämnden för konsument- och medborgarservice positiv till att utredningen föreslår att använda befintliga och nya tjänster som ger brukare och företrädare egen delaktighet för självständiga val. Ansvaret för enheten som administrerar valfrihetssystemet bör utökas med ansvar för övergripande information i stadens externa digitala kanaler om valfrihetssystemet och de utförare som kan väljas. Nuvarande skrivning kan tolkas som att enheten enbart ansvarar för information gentemot utförare. Även brukare och för enheten för kontrakt och uppföljning, så har dess företrädare har behov av information och enheten bör därför också ha fakta- och publiceringsansvar för denna information i stadens digitala kanaler. Likaså bör enheten ansvara för att uppdatera och följa upp utförarnas information i stadens externa digitala kanaler. Stadsledningskontorets överväganden och bedömning av inkomna synpunkter Stadsledningskontorets bedömning är att den skrivning som förordas i utredningen, att det inte är tillåtet att erbjuda någon form av ersättning, gåvor eller andra förmåner för att välja en viss utförare, kvarstår. De synpunkter som framförs av nämnden för konsument- och medborgarservice gällande ansvar för övergripande information i stadens externa digitala kanaler bedöms vara en organiseringsfråga som kan tas med i det fortsatta arbetet i införandet av valfrihetssystemet. Stadsledningskontoret förordar Att inte ändra det som förordas i utredningen Kommunikation sid 74 FAMNA bedömer att det kan bli en stor kostnad om utföraren ska ansvara för att vid behov anlita och bekosta tolk ej bör läggas på den enskilde utföraren. Svenska vård bedömer att i det fall tolk behöver anlitas av utföraren ska det rendera särskild ersättning inom ramen för valfrihetssystemet då det kan innebära en betydande tilläggskostnad som är svårt att förutse. Att utföraren ska verka för att det vid behov anställs medarbetare med kunskaper i finska bör enbart gälla myndighetsutövningen och ej de enskilda verksamheterna. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 21 (32)

22 Stadsledningskontorets överväganden och bedömning av inkomna synpunkter Stadsledningskontorets bedömning är att ansvar och kostnad för tolk är ett utföraransvar. Den föreslagna ersättningsmodellen avses att täcka samtliga kostnader. I övrigt har utföraren ansvar för att stödja och underlätta kommunikationen för den enskilde i verksamheten oavsett kommunikationsbehov. Stadsledningskontoret förordar Att inte ändra det som förordas i utredningen Ekonomi och ersättningsmodell sid 76 Påverkan ekonomi och ersättningsmodell Stadsdelsnämndernas bedömning avseende påverkan till följd av ersättningsmodellen ser olika ut. De övergripande perspektiven som framförs är att: Enheter med specialinriktning samt små enheter påverkas. Ytterligare arbete för att samordning av mindre verksamheter kommer att krävas både i stadsdelen och i staden. Effektiviseringskravet påverkar all verksamhet inom funktionshinderområdet. Om många befintliga brukare väljer andra verksamheter innebär det övertaliga medarbetare och kostnader för lokaler som inte används. Kostnader inom funktionshinderområdet kan på längre sikt öka på grund av tröghet vid omställningssituationer för berörda medarbetare och lokaler. Kan vara så att de resurser som den nya ersättningsmodellen generar inte räcker för att bedriva en kvalitativ och säker verksamhet och att stadsdelen måste omprioritera medel från andra verksamheter. Krav på omställningsarbete där brukarnas tid i verksamheten i allt högre grad behöver schemaläggas på för- och eftermiddagar för att optimera personalresurserna, vilket begränsar den enskildes frihet att välja när under dagen hen vill vara på sin dagliga verksamhet. Alternativet är att fler brukare väljer att delta på heltid. För många krävs aktivt motivationsarbete samtidigt som det inte får uppfattas som påtryckningar. Risk för ekonomiska konsekvenser i samband med omställningar av de interna dagliga verksamheternas omfattning och innehåll. Fördelningen av personer i egen regi och privat regi kan förändras utifrån vilket val den enskilde gör. Nedläggning och/eller omstrukturering av någon eller flera enheter kan bli aktuellt, vilket medför extra kostnader för personal och lokaler. Ersättningsnivån kommer att få effekt på stadsdelen på grund av att kostnadsnivån kommer att behöva sänkas i hela staden. Påverkar stadsdelarna olika. Mer exakt beräkning av konsekvenserna kommer att kunna göras då budgetunderlaget för 2010 blir färdigt och ersättningsnivåerna blivit fastställda. Risk för ökade svårigheter att lägga budget då det inte går att förutse vilken utförare som den enskilde väljer. Remissen lyfter inte helhetssynen för brukarnas behov avseende samtliga beviljade insatser, vilket kan innebära övervältringskostnader på exempelvis bostad med särskild service. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 22 (32)

23 En stadsdelsnämnd (Angered) beräknar att man ligger något lägre i förhållande till stadsdelarna i staden, men kommer att behöva se över och inventera alla verksamheter ur både ett ekonomiskt- kvalitets- och deltagarperspektiv. Verksamheten behöver förberedas på att kunna ställa om verksamhetens omfattning, innehåll och utbud efter brukarnas framtida val, en mer flexibel organisation behövs. En stadsdelsnämnd (Askim Frölunda Högsbo) beräknar att genomförda tester av bedömningsmodellen inte kommer att innebära någon större skillnad och att stadsledningskontoret borde beräknat ekonomiska konsekvenser för stadsdelarna i och med att remisstiden är kort. En stadsdelsnämnd (Västra Göteborg) bedömer att den ekonomiska processen behöver klargöras och tydliggöras, till exempel hur hanteringen av ekonomistyrning gällande administrativt stöd på myndigheten utformas. Nämnden för inköp och upphandling bedömer att de förslag som stadsledningskontoret lämnar inte berör Inköp och upphandling i något större avseende utifrån organisation eller ekonomi. Nämnden för konsument och medborgarservice bedömer att det går att till stor del dra erfarenhet kring lösning och kostnadskalkyler från införandet av LOV Hemtjänst då denna har en mycket likande lösning med koppling till stadens jämförelsetjänst. Det tillkommer kostnader för upprättande av utförarregister där utförare kan underhålla information till brukare och företrädare samt kostnad för att ta fram en särskild e-tjänst, Hitta utförare, som hjälper att lista relevanta utförare i stadens jämförelsetjänst. Då införande för LOV Hemtjänst har en mycket likande lösning bör kostnadsberäkning kunna utgå från denna. Nämnden för social resurs bedömer att de dagliga verksamheter som finns inom nämndens ansvar behöver förbereda sig för att anpassa verksamheten utifrån den nya kostnadsnivån. Planerad flytt av Eldorado Daglig verksamhet till Dalheimers hus kan underlätta det förberedande arbetet. Risk att det i ersättningsmodellen ska byggas incitament som gynnar höga deltagandegrader. Deltagandegraden bör styras av den enskildes behov och förmåga att delta. Verksamheter som riktar sig till personer med förvärvad hjärnskada kan slås ut av en sån modell. Det finns brukare som inte klarar att vara i verksamheten på heltid på grund av sin hjärnskada eller annan funktionsnedsättning. Det är avgörande för verksamheter med dessa målgrupper att inte missgynnas av ersättningsmodellen. Förordar att det i modellen ges ersättning för uppföljning, dokumentation och administration kring varje brukare. SKOOPI GR bedömer att verksamheten inte kan betala för heltider om de inte har några utnyttjade platser som räcker till heltider. Vårdföretagarna är positiva till samma krav ställs på egen regi som privat. Viktigt att lika villkor för all verksamhet oavsett utförare och ersättningen måste vara densamma. Viktigt att ersättningsnivåerna, oavsett hur justeringen från nuvarande system ser ut, blir densamma för privat verksamhet och egen regi-verksamhet. Instämmer i vad de externa utförare som har kontaktats av utredningen säger om vikten av att ersättningen måste ge förutsättningar för god kvalitet i arbetet och sysselsättningen för målgruppen, att den måste vara rimlig i förhållande till kostnaderna, att ersättningsmodellen verkligen möjliggör lika villkor för alla utförare och att det behöver framgå vad som ska ingå i ersättningen utöver direktarbetet med deltagaren. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 23 (32)

24 Vårdföretagarna noterar att utredningen föreslår sänkta ersättningsnivåer, men att ersättningen efter sänkning kommer att vara i nivå med de ersättningar som ges av Stockholms stad och högre än ersättningarna i många andra jämförbara kommuner. Ersättningsnivåernas storlek måste vara sådana att de motsvarar kraven i respektive vårdnivå och att de ger förutsättningar för att bedriva en verksamhet av hög kvalitet. I förfrågningsunderlaget behöver det därför regleras att ersättningsmodellen årligen ska revideras. Ser inget behov av att själva ersättningsmodellen årligen revideras, men pekar på vikten att ersättningen årligen justeras upp enligt SKL:s vård- och omsorgsprisindex, det är avgörande för att upprätthålla kvaliteten och vara goda arbetsgivare. Årliga uppräkningar är viktigaste åtgärden för att stärka förutsättningarna för långsiktigt hållbar omsorg, såväl ekonomiskt som kvalitetsmässigt. Om kommunen ändå blir tvungen att täcka upp underskott i den offentligt drivna verksamheten bör ersättningen till de privata omsorgsgivarna i efterhand regleras i motsvarande grad. Det skulle säkra lika villkor för alla aktörer att ge en god omsorg till sina brukare. Famna bedömer att man med minskning på 10 % i lägre ersättning kommer ha svårt att leva upp till LSS:s intentioner (goda levnadsvillkor) och leverera kvalitativ daglig verksamhet med trygga anställningar och personal utbildad enligt förslaget. Svenska vård bedömer att införandet av LOV kommer att ge brukarna möjlighet till ökad delaktighet och stärkt medbestämmande. Rätt hanterat kan valfrihetssystemet bidra till kvalitetskonkurrens och innovation. Fordrar dock att systemet utformas med utgångspunkt i kvalitet och konkurrensneutralitet och att den ekonomiska ersättning som ges är rimlig i förhållande till de insatser som erbjuds samt att ersättningsmodellen möjliggör lika villkor för alla utförare. Stadsledningskontorets överväganden och bedömning av inkomna synpunkter Stadsledningskontoret konstaterar i utredningen att Göteborgs Stad har en hög kostnadsnivå och bedömer att den höga kostnadsnivån inte kan upprätthållas i ett LOVsystem. Stadsledningskontoret ser att arje stadsdelsnämnd behöver utifrån de lokala förutsättningarna beräkna effekter av de föreslagna nivåerna, samt hur verksamheten behöver vara organiserad. För de stadsdelsnämnder som redan effektiviserat den dagliga verksamheten är bedömningen att ersättningsmodellen inte kommer att få stor påverkan. Behovsnivåer Vårdföretagarna bedömer att de inget har att erinra om antalet vårdnivåer, men vill påpeka vikten av att utgående ersättning svarar mot de kostnader, krav och åtaganden som följer av respektive vårdnivå. Ersättning till utförare per avtalad eller utförd tid Famna förordar ersättning utifrån avtalad tid. Svenska vård delar stadsledningskontorets syn att ersättning till utföraren ska avse avtalad tid, det antal dagar som framgår av uppdraget från myndighet. Samtliga stadsdelsnämnder bedömer att förslagen avseende planerad och oplanerad frånvaro får olika konsekvenser: Vid längre tids frånvaro blir det minskad ersättning samtidigt som platsen inte kan tillsättas av annan deltagare Kan medföra personalkostnader utan ekonomisk täckning och ersättning. Betydande svårigheter att göra omställning efter så kort tid. Brukare kan mista sin plats vid längre frånvaro om det finns annan i behov av plats. Verksamheter med brukare som väljer att vara lediga hela sommaren eller besöker sina hemländer under sommarhalvåret får inte ersättning. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 24 (32)

25 Kostnader för lokaler kvarstår. Risk för negativa ekonomiska konsekvenser i samband med snabba omställningar av omfattning, innehåll och utbud, vilket kan leda till begränsning av brukarnas självbestämmande. Svårigheter att hålla jämn bemanning med bibehållen kompetensnivå när deltagarantalet skiftar stort med kort varsel. Deltagare med hög frånvaro kräver personalresurser vid motiveringsarbete. Stor vikt att kunna arbeta med motivering, minskad närvaro kan leda till isolering och sämre livskvalitet. Svårigheter att hålla plats vid lång planerad frånvaro då verksamheten inte får ersättning. Kan medföra ekonomiska konsekvenser om brukare väljer att förlägga ledighet på andra tider än när verksamheten ha semesterstängt. En stadsdelsnämnd (Angered) bedömer att det är behov av att se över förlaget om utebliven ersättning vid frånvaro över tio dagar och att det krävs ett brukarcentrerat synsätt på arbetet med närvaro, vilket behöver få genomslag i ersättningsmodellen. Fem stadsdelsnämnder (Centrum, Lundby, Majorna-Linné, Västra Göteborg och Östra Göteborg) framför att det är otydligt/finns oklarheter som behöver redas ut: Oklarheter om platsen ska räknas som uppsagd efter tio dagars frånvaro, eller hur länge platsen ska kvarstå, fyra veckor borde gälla. Hur ska kostnaderna täckas från elfte dagen vid oplanerad frånvaro och då frånvaro kan vara en del av funktionsvariationen Vilken framförhållning/inom vilken tidsram den enskilde ska meddela kommande frånvaro för att denna ska klassas som planerad. Ta ställning till om platsen ska hållas tillgänglig efter den tionde frånvarodagen, oklart om platsen ska räknas som uppsagd. Hur lång tid innan är det rimligt att verksamheten informeras vid planerad frånvaro Hur lång tid kan en planerad ledighet vara. Famna bedömer att det är liten marginal att bara få ersättning vid oplanerad frånvaro de första 10 dagarna. Det behövs också en definition av planerad frånvaro. Svenska vård bedömer att det är problematiskt med ger ersättning de första 10 dagarna och därefter ingen ersättning är oplanerad frånvaro. Svårt att anpassa verksamheten med så kort varsel. Den korta omställningstiden medför även personalkostnader utan ekonomisk täckning och ersättning. Bör redas ut är hur långt i förväg ska den enskilde meddela frånvaro för att den ska klassas som planerad. Förändrat behov En stadsdelsnämnd (Örgryte Härlanda) bedömer att det blir extra kostnader för personal innan ny nivåbedömning gjorts och den förändrade ersättningen betalas ut. Beräkning av ersättning Tre stadsdelsnämnder (Angered, Västra Göteborg och Örgryte Härlanda) förordar att deltagandegraden i ersättningsmodellen ska vara två nivåer, halvtid och heltid. En stadsdelsnämnd (Angered) bedömer att få av stadsdelens brukare kommer att bedömas som heltid, vilket leder till sänkt ersättningsnivå med krav på bibehållen bemanning. Två stadsdelsnämnder (Centrum och Västra Göteborg) framför att halvtid behöver vara kopplat till för- eller eftermiddag. En stadsdelsnämnd (Örgryte Härlanda) bedömer att en liten andel av brukarna klarar av en heltidsvistelse. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 25 (32)

26 Social resursnämnd förordar två mått för heltid och deltid till skillnad från utredningens förslag. SKOOPI GR bedömer att timantalet för heltid är för högt ställt och motverkar syftet att få fler brukare att arbeta heltid. Spannet på deltid timmar är för stort. Föreslår att heltid definieras i spannet timmar. FAMNA bedömer att spannet för Heltid är för litet och Deltid 2 för stort. Föreslår Heltid 40 t/v utifrån att många grupper upplever 30 timmar som fullt tillräckligt som heltid. Deltid 1: 7-19 timmar, Deltid t/v. Deltagarens val av hur många timmar hen orkar/vill vara på daglig verksamhet borde inte ha någon koppling till ökade heltider. Deltagarnivån beror, enligt vårt sätt att se, på deltagarens individuella ork, behov och motivation. Ersättningsperiod Svenska vård bedömer att månadsersättning bör användas, det skapar tydlighet och minskar behovet av administrativa insatser. Spannet inom deltid 2 är för stort och förordar istället att det blir tre nivåer under deltid. Vår modell skulle innebära att deltid 2 omfattade och deltid 3 omfattade timmar per vecka. Annat alternativ skulle kunna vara att heltidsmåttet gäller från 30 timmar per vecka om det är två deltidsnivåer. Brukares behov, till exempel de som bor hos förvärvsarbetande föräldrar, överstiger ofta 40 timmar per vecka. I dessa fall bör särskild ersättning utbetalas. I de fall där stödassistent medföljer vid resor utöver chaufför bör tiden ingå i daglig verksamhetstid. Vid eventuella revideringar ersättning är det viktigt att information till utförare sker i god tid, att villkoren ändras i samma utsträckning för samtliga utförare och vilka konsekvenser som uppstår i det fall en utförare inte accepterar en villkorsändring. I grunden handlar det om konkurrensneutralitet och utförarnas möjlighet att konkurrera på lika villkor. Stadsledningskontorets överväganden och bedömning av inkomna synpunkter Stadsledningskontoret har i utredningen konstaterat att antalet personer vars vistelsetid är heltid i daglig verksamhet är lågt i förhållande till den stora andelen som vistas på halveller deltid, samt att det förkommer varierade vistelsetider ända ned till 20 % av heltid. Vid införandet av LOV är det socialsekreteraren som kommer att lämna uppdrag till utföraren beräknat utifrån de tre föreslagna deltagandegraderna. Den dagliga verksamheten ska vara anpassad utifrån den enskildes behov, vilket innebär möjlighet till lugn och eventuellt kunna gå ifrån en stund eller att kunna vila. Med de varierade öppettider som finns i stadsnämnderna idag så gynnas inte alltid brukarnas behov av vistelsetider, utan det kan finnas behov av högre flexibilitet i verksamheten. För unga personer som gått ut gymnasieskolan finns en vana vid långa vistelsetider med både skola och fritidsverksamhet och att då komma till verksamhet med korta vistelsetider kan till exempel innebära ett problem i familjer där föräldrarna har förvärvsarbete. Gällande vistelsetidens förläggning vid deltid med koppling till för- eller eftermiddag så menar stadsledningskontoret att utföraren har i uppdrag att tillsammans med den enskilde planera utifrån dennes behov och att upprätta en genomförandeplan som har sin grund i socialsekreterarens beslut och uppdrag. Olika synpunkter har framförts gällande vistelsetider och de deltagandegrader som definierats i ersättningsmodellen. Utredningens förslag med en övre gräns för deltagandenivå 1 (20 tim/vecka) uppfattas försvåra förutsättningarna att planera verksamhet och samordna nyttjandet av platser för flera brukare med låga deltagandegrader. Vidare konstateras att det är en liten andel brukare som i nuläget är på daglig verksamhet i sådan omfattning att det motsvarar heltid i modellen. En sänkning av Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 26 (32)

27 intervallet för heltid i ersättningsmodellen skulle skapa bättre förutsättningar för utförarna att anpassa verksamheten. Stadsledningskontoret föreslår därför en viss förändring av timantal. Stadsledningskontoret konstaterar vidare att utgångspunkten i utredningen har varit att i ersättningsmodellen, utifrån ett brukarperspektiv, skapa incitament som möjliggör högt deltagande i daglig verksamhet. Effekter av föreslagna deltagarnivåer behöver utvärderas och ligga till grund för en eventuell framtida revidering av ersättningsmodellen. Stadsledningskontoret förordar definition av deltagandenivåer enligt följande: Nivå 1: 5-18 tim/vecka Nivå 2: tim/vecka Heltid: 33- tim/vecka Bonus Två stadsdelsnämnder (Askim Frölunda Högsbo och Majorna-Linné) framför synpunkter om den föreslagna bonusen: Bonusen är för låg för att utgöra incitament för verksamheterna Viktigt med noggrann uppföljning då det finns risk att det utnyttjas och tillämpas felaktigt. Det behöver göras tydligt vilken typ av anställning och omfattning, samt hur stabil anställningen ska vara för att den ska berättiga till bonus. Brukare kan ha svårt att behålla anställning utan stöd, en sådan del av bonusen skulle underlätta övergången och kunna göra anställningar med hållbara över tid. Tydliggörande behövs även vilket ansvar olika verksamheter har för personer med funktionsnedsättning för att komma ut på den ordinarie arbetsmarknaden. När den enskilde fått beviljat LSS är ansvaret tydligt, men innan man når dit bör andra möjligheter utredas. Stadsledningskontorets överväganden och bedömning av inkomna synpunkter Stadsledningskontoret delar uppfattningen att det behövs en ökad tydlighet vad som avses för att bonus ska betalas ut. Ett förtydligande föreslås om att det avser ett arbete på ordinarie arbetsmarknaden som varat mer än sex månader. Göteborgs stad har inte tidigare haft ett sådant system för sina verksamheter. Bedömningen görs att en utvärdering bör ske då LOV varit infört något år, för att bedöma effekter och eventuellt revidera villkor för bonusen. När det gäller ansvaret innan den enskilde beviljas LSS så ingår inte detta i stadsledningskontorets uppdrag med att planera för införande av LOV. Ett sådant uppdrag ser stadsledningskontoret att det kan utföras av stadsdelsnämnderna, exempelvis i samverkan med nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning. Stadsledningskontoret förordar en bonus med kr vid en anställning på den ordinarie arbetsmarknaden som varat mer än sex månader Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 27 (32)

28 Kapacitetstak, verksamhetsinriktning och behov sid 92 Kapacitetstak En stadsdelsnämnd (Askim Frölunda Högsbo) bedömer att det blir viktigt för att snabbt kunna ställa om vid omval att möjligheten att ändra kapacitetstak bör öka från två till fyra gånger per år. En stadsdelsnämnd (Västra Göteborg) bedömer att det kan vara svårt att ange ett kapacitetstak eftersom det styrs av brukarens behov och lokalens storlek och dessutom att brukaren har möjlighet att stanna kvar inom befintlig verksamhet vid förändrade behov. Social resursnämnd bedömer att antalet tillfällen då verksamheten kan ändra kapacitetstak bör öka från två till fyra tillfällen per år. Viktigt för att snabbt behöver kunna ställa om vid omval och nyval för att kunna säkerställa en god verksamhet och ekonomi. Svenska vård bedömer det som problematiskt att utförarens IVO-tillstånd ska vara det som definierar kapacitetstaket avseende antal personer/platser. Bör istället vara brukarens behov och den kvalitet som utföraren tillhandahåller som står i centrum. Rimligt att utförare ges möjlighet att bestämma den egna verksamhetens kapacitetstak och därmed hur många av platserna som är tillgängliga på respektive enhet och respektive verksamhetsinriktning. Bör även vara möjligt för utföraren att inom samma enhet ha flera olika grupper utifrån inriktning. Till exempel 3 platser med en viss inriktning och 4 platser med en annan inriktning på samma enhet. Sedan ska det inom ramen för valfrihetssystemet ske uppföljning utifrån tydliga kvalitetskriterier. Verksamhetsinriktning En stadsdelsnämnd (Askim Frölunda Högsbo) bedömer att det i utförarens presentation av verksamhet bör ställas krav avseende tillgänglighet i form av bildstöd, talsyntes och andra relevanta anpassningar. Om inte stödet är tillgängligt kommer det att finnas behov av en lotsfunktion som kan stötta brukare att undersöka utbudet. Mycket positivt att ställa krav på att utförare ska ha kompetens inom Alternativ och Kompletterande Kommunikation. En stadsdelsnämnd (Majorna-Linné) bedömer att det i innehåll och verksamhetsinriktning behöver finns med punkt kring deltagande i samhällslivet. Svenska vård anser att det bör tydliggöras av socialsekreteraren om det ska ingå i uppdraget kring den enskilde. Idag finns en stor andel brukare som står långt ifrån den öppna arbetsmarknaden trots stöd i form av till exempel lönebidrag. Det är viktigt att utföraren ges möjlighet att definiera olika verksamhetsinriktningar inom samma verksamhet och vid ledig plats ange vilken inriktning som gäller för den specifika platsen. Därtill anser vi att det ska vara upp till utföraren att avgöra vilka uppdrag som ryms inom verksamheten, att det är utföraren som meddelar när det finns ledig plats och att det ska vara möjligt att höja eller sänka kapacitetstaket fyra gånger per år. Kö Två stadsdelsnämnder (Askim Frölunda och Högsbo) lyfter fram frågan om kö, vilket behöver utvecklas och analyseras ytterligare. När skolorna slutar söker många daglig verksamhet samtidigt som vissa verksamheter är mycket populära. Möjligheten för brukare att ställa sig i kö till viss verksamhet som nått sitt kapacitetstak, behöver klargöras. En stadsdelsnämnd (Askim Frölunda och Högsbo) föreslår att genomgången och för verksamheten relevant utbildning kan utgöra kriterium för företräde. Stadsledningskontorets överväganden och bedömning av inkomna synpunkter Kapacitetstak avser privata utförare och är kopplat till de tillstånd som handläggs och beviljas av IVO, samt vad som skrivs in vid ansökan om att bli utförare av daglig Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 28 (32)

29 verksamhet. Kapacitetstaket i privata utförares IVO-tillstånd är en del i ansökan om tillstånd hos IVO. Privata utförare kan inte överstiga det beviljade kapacitetstaket. Stadsdelsnämnderna kan också ha en begränsning för hur många brukare som verksamheten har möjlighet att kunna ta emot. Stadsledningskontorets bedömning är att förändra frekvensen för höjning eller sänkning till fyra gånger per år. Situationen som uppstår då det inte finns ledig kapacitet inom den verksamhet som brukaren har valt, kö, behöver utföraren ansvara för. Den brukare som har längst kötid ska erbjudas plats. Utföraren ansvarar för att meddela den handläggare som kontaktat verksamheten om den enskildes val. Vad gäller frågan om stöd till den enskilde så är det socialsekreterarens arbetsuppgift. Frågan om bildstöd m.m. finns med i arbetet med jämförelsetjänsten och får ses som en teknisk utvecklingsfråga i det fortsatta arbetet. Stadsledningskontoret förordar Utföraren ska anmäla till enheten för kontrakt och uppföljning om utföraren vill förändra sitt kapacitetstak under kontraktstiden, dock maximalt fyra gånger per år Utföraren ansvarar för kö och är skyldig att meddela den enskildes socialsekreterare när det blir ledig kapacitet igen Kötid ska vara avgörande vid erbjudande av plats Utföraren ska meddela enheten för kontrakt och uppföljning om det finns ledig kapacitet utan kö Kontraktstid sid 95 En stadsdelsnämnd (Askim Frölunda Högsbo) föreslår att kontraktstiden ska vara tre år. Social resursnämnd bedömer att kontraktstiden bör vara tre år. Svenska vård bedömer att kontrakt tills vidare är att föredra, då det bidrar till kontinuitet och goda möjligheter till att bygga upp långvariga relationer mellan uppdragsgivaren och utförarna och till gagn för brukarna. Stadsledningskontorets överväganden och bedömning av inkomna synpunkter Stadsledningskontorets bedömning är att den i utredningen föreslagna tiden ska vara kontraktstid tills vidare. Stadsledningskontoret förordar Att inte ändra det som förordas i utredningen Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 29 (32)

30 Val, icke-val och omval sid 106 Omval Sex av stadsdelsnämnderna (Angered, Askim Frölunda Högsbo, Majorna-Linné, Lundby, Norra Hisingen, Västra Göteborg och Östra Göteborg) bedömer att den föreslagna bytestiden med 4 veckor är för kort. Påverkan på organisation Det som framförs är: Mycket kort tid om det krävs lokalanpassningar, behov av hjälpmedel och speciell kompetens/specifika kunskaper hos personalen. Stora krav på snabb omställning. Det får konsekvenser att personal på kort tid behöver byta arbetsplats tillfälligt eller långsiktigt. Det innebär omställning för lämnande och mottagande utförare Påverkan på myndighetsutövningen och arbetsbelastning för handläggare som ska administrera omvalsprocessen. Verksamheten hinner inte förbereda tillräckligt vid behov av nyanställning eller särskilda anpassningar. Risk för utföraren med överkapacitet av personal med höga personalkostnader innan ny brukare börjar. Det finns förslag på annan tid. Två stadsdelsnämnder (Norra Hisingen och Östra Göteborg) föreslår två månader. En stadsdelsnämnd (Västra Göteborg) föreslår tre månader. En stadsdelsnämnd (Västra Göteborg) föreslår dessutom att antalet byten per år bör begränsas. Stadsdelsnämnden bedömer också att då ersättning utbetalas till en utförare, medför detta minskat inflytande för den som har verksamhet på flera enheter. En stadsdelsnämnd (Majorna-Linné och Norra Hisingen) föreslår att omval ska administreras av centralt anställda medarbetare. En stadsdelsnämnd (Västra Göteborg) föreslår att kontaktcenters roll gällande valfrihetssystemet och utförare behöver tydliggöras extra noggrant liksom hänvisning till socialsekreterare vid önskan om byte, samt att det bör finns processkarta för byte av verksamhet och överlämning, tex folder med information om rutiner, kontaktuppgifter, information om utföraren m.m. En stadsdelsnämnd (Centrum) framför att det är oklarheter i utredningen när det gäller verkställandet av nyval och omval. Två stadsdelsnämnder (Lundby och Örgryte-Härlanda) bedömer att det bör utredas hur deltagare ska kunna vara inskrivna hos flera utförare samtidigt. Icke val Två stadsdelsnämnder (Norra Hisingen och Västra Göteborg) bedömer det som positivt med den föreslagna närhetsprincipen. En stadsdelsnämnd (Västra Göteborg) ser det även som positivt att den enskilde kan vara kvar på sin dagliga verksamhet om utföraren blir godkänd vid införandet av LOV och inte tvingas att byta. Svenska vård bedömer att bytestiden vid omval med fyra veckor skulle leda till försämrad kvalitet. Inte möjligt att göra en överlämning eller ett mottagande med god kvalitet på fyra veckor. En uppsägningstid på 3 månader skulle ge verksamheten en rimlig chans att ställa om - inte minst ur ett arbetsrättsligt perspektiv. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 30 (32)

31 Stadsledningskontorets överväganden och bedömning av inkomna synpunkter Utredningen beskriver att omval ska vara enkelt, gå snabbt och leda till ett minimum av omställningskostnader. Ur ett brukarperspektiv är det viktigt att omval hanteras skyndsamt. Flertalet av remissinstanserna bedömer att tiden för byte med fyra veckor är för kort, därför föreslår stadsledningskontoret att tiden för byte blir två månader. Socialsekreteraren uppgift är att stödja den enskilde på ett konkurrensneutralt sätt vid val av daglig verksamhet. Stadsledningskontoret ändrar inte sin bedömning att socialsekreteraren även ansvarar för omval. Den enskildes rätt att välja verksamhet i ett valfrihetssystem bedöms inte kunna begränsas till några byten per år. I och med den föreslagna perioden om två månader i omställning finns det en relativt långsam process i systemet. Socialsekreterarens uppgift att utgå från beslutet om den enskildes val, skapa ett tydligt uppdrag till utföraren. Stadsledningskontoret förordar en förändring av bytestid till två månader. Tiden kan förkortas om båda parter är överens. Ersättning utgår till en utförare. Remisstid Två stadsdelsnämnder (Centrum och Västra Göteborg) framför att det varit en kort remisstid. Stadsledningskontorets överväganden och bedömning av inkomna synpunkter Stadsledningskontoret är medvetna om synpunkterna att det har varit en kort tid remisstid. Tidplanen har inte medgett att ha en längre remisstid. Förfrågningsunderlagets utformning Tre stadsdelsnämnder (Lundby, Majorna-Linné och Örgryte-Härlanda) framför att förfrågningsunderlagets utformning kommer att ha stor påverkan och ser en remiss av densamma som en viktig del. Stadsledningskontorets överväganden och bedömning av inkomna synpunkter Stadsledningskontorets bedömning är att föreslå att det inte blir en remiss gällande förfrågningsunderlaget. Tidplanen ger inte förutsättning för en remissomgång. Underlaget till förfrågningsunderlaget är det som förordas i utredningen och med beaktande av remissvar. Sammantaget har inkomna synpunkter i vissa delar medfört förändringar utifrån stadsledningskontorets bedömning, vilket presenteras i denna sammanställning. Övrigt Svenska vård bedömer att det initiativ som Göteborgs Stad tagit avseende att införa ett valfrihetssytem enligt Lagen om valfrihetssytem (LOV) är något som välkomnas då det stärker den enskilde individens egenmakt och bidrar till ökad mångfald. Vårdföretagarna är i grund och botten positivt inställda till att använda LOV för upphandlingar av vård och omsorg. Rätt genomförd kan en LOV-upphandling både bidra till valfrihet för brukaren och en större flexibilitet för den upphandlande kommunen. Med ett LOV-system är möjligheterna stora att på ett flexibelt sätt justera antalet leverantörer och platser för att svara upp mot förändrade behov under kontraktsperioden. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 31 (32)

32 Förvaltningens bedömning Remissinstanserna har haft värdefulla synpunkter som har beaktats i sammanställning av svar. Stadsledningskontoret har i tjänsteutlåtandet ställt samman remissinstansernas svar, övervägt och bedömt synpunkterna, vilket i vissa frågor lett till en förändrad bedömning. Lars Eriksson Mona Lundahl Davies Louise Odengard Planeringsledare Projektledare T f avdelningschef Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 32 (32)

33 Utredning gä llände ävgrä nsningär, kräv sämt ekonomisk ersä ttning välfrihetssystem enligt LOV, däglig verksämhet enligt LSS Louise Odengard Lars Eriksson Mona Lundahl Davies 1

34 Innehåll... 1 Inledning... 6 Myndigheters ansvar... 7 Upphandlingsmyndigheten... 7 Konkurrensverket... 7 LOV, lag om valfrihetssystem... 8 Grundprinciper för ett valfrihetssystem... 9 Olika typer av utförare... 9 Förändring av beslutat förfrågningsunderlag Utredningens genomförande Dialog med branschorganisationerna Referenskommuner Studiebesök, litteratur m.m Innovativa idéer Daglig verksamhet Utredning Definition daglig verksamhet Stadsledningskontoret förordar Utredning Stadsledningskontorets bedömning HR, krav på kompetens och arbetsrättsliga villkor Kompetenskrav för den som är ansvarig för den dagliga driften Stadsledningskontoret förordar Utredning Stadsledningskontorets bedömning Omsorgspersonalens kompetens Stadsledningskontoret förordar Utredning Stadsledningskontorets bedömning Arbetsrättsliga villkor (kollektivavtalsliknande villkor) Stadsledningskontoret förordar Utredning Stadsledningskontorets bedömning Heltidsanställningar

35 Stadsledningskontoret förordar Utredning Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret förordar Arbetad tid utförd av timavlönade medarbetare Utredning Stadsledningskontorets bedömning Arbetsplatser Stadsledningskontoret förordar Utredning Stadsledningskontorets bedömning Övrigt Identifierade övriga frågor Skyldighet att utföra uppdrag Stadsledningskontoret förordar Utredning Verksamhetens innehåll och möjlighet till inriktning Stadsledningskontoret förordar Utredning Öppettider Stadsledningskontoret förordar Utredning Omvärldsbevakning Verksamhetens kvalitet Stadsledningskontoret förordar Utredning Sekretess Stadsledningskontoret förordar Lokaler Stadsledningskontoret förordar Utredning Genomförandeplan Stadsledningskontoret förordar Utredning Avvikelser och Lex Sarah Stadsledningskontoret förordar Utredning

36 Måltider Stadsledningskontoret förordar Utredning Praktikplatser och samverkan med gymnasiesärskolan Stadsledningskontoret förordar Utredning God man och förvaltare Stadsledningskontoret förordar Utredning Hälso- och sjukvård Stadsledningskontoret förordar Utredning Stadsledningskontorets bedömning Resor till och från daglig verksamhet Stadsledningskontoret förordar Utredning Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret förordar Utredning Stadsledningskontorets bedömning Hur utförare ska presentera sin verksamhet samt hur den enskilde ska kunna jämföra utförare Stadsledningskontoret förordar Utredning Stadsledningskontorets bedömning Kommunikation Stadsledningskontoret förordar Utredning Finskt förvaltningsområde i ett LOV system Ekonomi och ersättningsmodell Stadens kostnader Ersättningsmodell generellt om Behovsnivåer Stadsledningskontoret förordar Utredning Omvärldsbevakning Ersättning per bedömningsnivå

37 Bonus Stadsledningskontoret förordar Geografisk indelning Utredning Handlägga ansökan Kapacitetstak, verksamhetsinriktning och behov Stadsledningskontoret förordar Utredning Stadsledningskontoret bedömning Kontraktstid Stadsledningskontoret förordar Utredning Stadsledningskontorets bedömning Insyn och uppföljning Stadsledningskontoret förordar Utredning Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Krav på Göteborgs Stads insyn och uppföljning Utredning Val, icke-val och omval Stadsledningskontoret förordar Utredning Val Ickeval Utredning Omval Stadsledningskontorets bedömning Miljökrav Stadsledningskontoret förordar Utredning Upphandling grundförutsättning Stadsledningskontorets bedömning Förvalta och utveckla Litteraturförteckning

38 Inledning Kommunfullmäktige beslutade att uppdra till stadsledningskontoret att vidta åtgärder för att införa LOV inom daglig verksamhet. Kommunfullmäktige har beslutat att ett valfrihetssytem enligt LOV ska införas med början Stadsledningskontoret har i tjänsteutlåtande daterat dnr 1255/15 till kommunstyrelsen återkommit med förslag på upplägg av utredningsarbetet samt tidsplan. Kommunstyrelsen beslutade dnr 0606/17 om att uppdra till stadsledningskontoret att vidta förberedande åtgärder för att införa valfrihetssytem inom daglig verksamhet enligt lagen om valfrihetssytem (LOV) Lag (2008:962) med organisering av utredningen och tidplan för införande. Kommunfullmäktige beslutade att införa valfrihetssytem enligt Lag om valfrihetssytem (LOV) med början inom hemtjänsten. Stadsledningskontoret fick i uppdrag att vidta åtgärder för att införa valfrihetssystemet. Utredning har genomförts, förfrågningsunderlag har tagits fram och ny enhet har etablerats, enheten för kontrakt och uppföljning. LOV daglig verksamhet kommer att höra till enheten i genomförandet. Enhetens uppdrag är att administrera valfrihetssytem enligt LOV för både hemtjänst och daglig verksamhet. I enheten finns chef och tre medarbetare, varav två medarbetare har kompetens från socialtjänst och en är ekonom. Halvtid jurist och halvtid kommunikatör finns knutna till enheten. Utifrån budget 2018 kommer enheten att utökas med ytterligare fyra tjänster inför att LOV daglig verksamhet tillkommer. Enheten ansvarar för att: information till utförare som är intresserade av att bedriva verksamhet (möten, webb) utredning och underlag för att godkänna externa utförare/skriva kontrakt utifrån förfrågningsunderlag förhandling enligt 38 MBL med fackliga organisationer underlag för att skriva överenskommelser med SDN utifrån kravspecifikation ge förutsättningar, information och stöd till godkända utförare (informationsmöten, info på webb, enskilda möten) inrätta och anordna branschråd genomföra systematisk avtalsuppföljning och verksamhetsuppföljning/kvalitetsuppföljning på enhetsnivå gällande samtliga utförare externa och Göteborgs stads hemtjänst. genomföra riktad uppföljning utifrån fokusområden genomföra händelsestyrd uppföljning utifrån indikatorer vid behov ta fram förslag till revidering av förfrågningsunderlag för beslut i KF. Stadsledningskontoret har i utredningsarbetet av LOV i daglig verksamhet valt att utgå från och ta tillvara delar från utredningen valfrihetssytem inom hemtjänsten då vissa grundläggande delar är gemensamma. Det som skiljer sig åt har utretts utifrån de specifika delar och frågeställningar som hör till daglig verksamhet utifrån lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och insatsens utförande. Arbetet har skett utifrån en förberedande utredning med fem områden; Organisation, HR och krav på tjänstens utförande IT digitalisering och kommunikation Ekonomi och ersättningsmodell Kontraktstecknande och uppföljning 6

39 Genomförande Stadsledningskontoret har valt att dela upp utredningens struktur utifrån de fem områdena som huvudrubriker. Utredningen ligger till grund för de delar som kommer att föras över till kommande förfrågningsunderlag, utifrån vad som beslutas. Varje delområde i utredningen inleds med det som stadsledningskontoret förordar. I de fall där stadsledningskontoret identifierat flera alternativ att ta ställning till, så återfinns dessa i varje delområde under rubriken alternativ. Stadsledningskontoret förordar ett alternativ där det finns flera. I utredningen tydliggörs vad daglig verksamhet enligt LSS innebär i ett valfrihetssytem. Stadsledningskontoret har i utredningen valt att se på fördelar och nackdelar med de olika delområdena och lämnar förslag på vad som bör ingå i valfriheten inom daglig verksamhet enligt LSS. Vissa delar utifrån gällande lagstiftningar finns också med i och med att de i insatsen daglig verksamhet måste finnas med. Processen för att införa och förvalta ett valfrihetssytem för daglig verksamhet består av tre delprocesser: 1. förbereda 2. genomföra 3. förvalta och utveckla Delprocesserna hänger samman och ingår i utredningens olika delar. Privata utförare av daglig verksamhet är idag upphandlade enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU). Med ett års möjlighet till förlängning löper avtalet ut , vilket medför att det inte finns något avtal fram tills Stadsledningskontorets bedömning är att den korta tiden kan accepteras. Möjlighet till ytterligare förlängning av nuvarande avtal finns inte. Det är därför av stor vikt att tidplanen för införandet av LOV kan hållas. Vid upphandling enligt LOU tar det ca ett år innan nya avtal kan träda i kraft, vilket innebär konsekvenser för både stadsdelarna och externa utförare med risken att vara avtalslösa och nödgas göra direktupphandlingar för varje enskild person. Myndigheters ansvar Upphandlingsmyndigheten Upphandlingsmyndigheten ger stöd genom att utveckla och förmedla kunskap, verktyg och metoder för offentlig upphandling och valfrihetssystem. De ska verka för en rättssäker, effektiv och socialt och miljömässigt hållbar upphandling till nytta för medborgarna och näringslivets utveckling. Upphandlingsmyndigheten ansvarar för driften av en nationell databas, Valfrihetswebben för annonsering av förfrågningsunderlag inom hälso- och sjukvård samt socialtjänster. Där finns annonser till alla kommuner och landstings valfrihetssystem enligt LOV. Annonserna är tillgängliga för alla. Konkurrensverket Konkurrensverket är tillsynsmyndighet för olika valfrihetssystem och har i uppgift att uppmärksamma regelöverträdelser som är av större betydelse eller av principiellt intresse 7

40 följa och redovisa den rättsliga utvecklingen på området och även uppmärksamma om det finns lagstiftning och praxis som motverkar en effektiv modell för valfrihetssystem förebygga regelöverträdelser och verka för en enhetlig lagtillämpning genom att ge generell vägledning och lättillgänglig information om LOV LOV, lag om valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem, LOV, reglerar vad som ska gälla för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva kommunala och landstingskommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd, vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten. Valfrihetssystem enligt LOV är ett alternativ till upphandling enligt Lag om offentlig upphandling (LOU). Det är ett regelverk som beskriver hur privata utförare kan bli leverantörer av välfärdstjänster. Lagen bygger på grundläggande EG-rättsliga principer: konkurrens, icke-diskriminering, öppenhet och proportionalitet. Grunderna i lagstiftningen innebär följande: Förfrågningsunderlaget ska löpande annonseras på den nationella webbplatsen, valfrihetswebben. Förfrågningsunderlaget ska innehålla - grunderna för den ekonomiska ersättningen - ska anges på vilket sätt ansökan ska lämna inom vilken tid beslut om godkännande kommer fattas - särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras får ställas och ska anges i förfrågningsunderlaget En utförare får vid behov åberopa andra företags ekonomiska, tekniska och yrkesmässiga kapacitet i ansökan, dvs. använda underleverantörer Göteborgs Stad ska lämna information om samtliga leverantörer som staden tecknat kontrakt med inom ramen för valfrihetssystemet. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. För den enskilde som inte väljer leverantör ska Göteborgs Stad tillhandahålla ett ickevalsalternativ. Den upphandlande myndigheten ska godkänna samtliga sökande som uppfyller de krav som angetts i förfrågningsunderlaget och som inte har uteslutits med stöd av 7 kap. 1 Den upphandlande myndigheten får utesluta en utförare som; 1. är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud, 2. är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, ackord eller annat liknande förfarande, 3. genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott som avser yrkesutövningen, 4. har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande myndigheten kan visa detta, 5. inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom EES-området, eller 6. i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av denna paragraf. Om sökanden är en juridisk person, får sökanden uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för 8

41 sådant brott som avses i första stycket 3 eller gjort sig skyldig till sådant fel som avses i första stycket 4. Den upphandlande myndigheten får begära att en sökande visar att det inte finns någon grund för att utesluta denne med stöd av första stycket 1, 2, 3 eller 5. Grundprinciper för ett valfrihetssystem När en upphandlande myndighet genomför en upphandling enligt LOV ska myndigheten beakta de EU-rättsliga grundprinciperna för all offentlig upphandling. Detta betyder att myndigheten ska behandla utförare på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt att upphandlingen ska genomföras på ett öppet sätt. Principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet ska också beaktas. Bestämmelserna i LOV ska alltid tolkas mot bakgrund av dessa fem principer. (Upphandling enligt LOV en processbeskrivning. Vägledning, 2011:03, Kammarkollegiet). Icke-diskriminering Principen om icke-diskriminering innebär att det är förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera en utförare på grund av faktorer som nationalitet. Den upphandlande myndigheten får inte ställa några krav som enbart svenska företag kan känna till eller utföra. Likabehandling Principen om likabehandling innebär att alla utförare ska ges samma förutsättningar. Alla utförare måste till exempel få tillgång till samma information samtidigt, så att ingen utförare får ett övertag. Ömsesidigt erkännande Principen om ömsesidigt erkännande innebär att intyg och certifikat som har utfärdats av en medlemsstats behöriga myndigheter ska gälla också i övriga EU- och EES-länder. Proportionalitet Proportionalitetsprincipen innebär att kraven på utförare och tjänsten måste ha ett naturligt samband och stå i rimlig proportion till det som ska upphandlas. De krav som ställs ska vara både lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Om det finns flera alternativ bör det alternativ väljas som är minst belastande för utföraren. Öppenhet Principen om öppenhet (transparens) innebär att den upphandlande myndigheten är skyldig att skapa öppenhet och lämna information om upphandlingen och det praktiska tillvägagångssättet vid denna. Förfrågningsunderlaget ska vara förutsägbart, det vill säga klart och tydligt formulerat och innehålla samtliga krav som ställs. Olika typer av utförare I ett valfrihetssystem enligt LOV kan både små och stora utförare liksom non-profit/idéburna, stiftelser och ideella föreningar vara utförare. I proposition (Prop. 2008/09:29) beskriver regeringen att LOV ska ses som en del i strävandet mot att sätta brukaren i fokus genom att makten förskjuts från politiker och tjänstemän till mottagaren av tjänsten. Möjligheten för den enskilde att själv få avgöra vem som får i uppgift att utföra uppdraget anses stärka individens rätt till självbestämmande och delaktighet. Förutom ökat brukarinflytande är målet att skapande av valfrihetssystem ska leda till nytänkande och mångfald, ökade möjligheter för kvinnors företagande och för små företag att leverera tjänster till den offentliga sektorn samt förbättrade villkor för arbetstagarna. Enligt Göteborgs Stads budget för 2018 ska staden främja små- och medelstora företags möjlighet att delta i upphandlingar genom att exempelvis bryta upp kontrakt i mindre delar. 9

42 Former ska utvecklas för hur innovationsupphandling kan användas för att utveckla stadens verksamheter i samverkan med forskning, företag och andra offentliga aktörer. (sid 60) Göteborgs Stads inköpspolicy tydliggör Vid inköp och upphandling ska möjligheterna för små och medelstora företag att delta beaktas och en bedömning av de samlade kravens inverkan 21(187) på möjligheterna för små och medelstora företag att delta i upphandlingen ska också ingå i konsekvensanalysen. I både propositionen och i stadens inköpspolicy nämns små företag. Enligt Svenskt näringsliv är definitionen av små företag att de ska ha mellan 10 och 49 anställda. Deras årliga omsättning ska dessutom understiga 10 miljoner euro eller ha en balansomslutning som inte överstiger 10 miljoner euro. Stadsledningskontorets avvägningar av vilka krav som bör ställas i förfrågningsunderlaget har utgått från de EU-rättsliga grundprinciperna, att valfrihetssystemet ska ge den enskilde möjlighet att välja olika typer av utförare och ambitionen att möjliggöra för små företag att delta i upphandlingar. Förändring av beslutat förfrågningsunderlag De krav och villkor som ställs i ett valfrihetssystem kan komma att behöva revideras, vilket kommer med i kommande förslag till förfrågningsunderlag. Inte minst gäller detta vilken ersättning som ska ges. Utifrån det höga kostnadsläget för daglig verksamhet som Göteborgs Stad, så kan behov av årlig revidering behöva ske. Valfrihetssystemen syftar dessutom till att fungera under många år och därför måste kunna anpassas efter prisförändringar och andra förändringar i samhället. Om villkoren ska kunna ändras måste det anges i förfrågningsunderlaget hur detta ska ske. Villkoren måste också ändras i samma utsträckning för samtliga utförare. Det är viktigt att utförarna ges information om eventuella villkorsändringar i god tid för att kunna anpassa sina verksamheter. Det är också viktigt att det framgår av förfrågningsunderlaget vad som ska gälla i det fall utförarna inte accepterar villkorsändringarna. Utredningens genomförande Utredningen har organiserats enligt bilden nedan. 10

43 Styrgruppen har bestått av stadsledningskontorets ledningsgrupp som haft regelbundna möten med utredningsledarna från juni Kommunstyrelsens arbetsutskott har utgjort den politiska avstämningsgruppen. Utöver information och samverkan i den centrala samverkansgruppen, CSG har avstämningar och dialog förts med en facklig referensgrupp. Information och dialog har förts med Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor (GRF). Utredningsarbetet inom och mellan de fem presenterade områdena har varit föremål för regelbundna avstämningar då många av utredningsfrågorna står i beroende till varandra på olika sätt. Ambitionen har varit att utgå från tidigare utredning gällande valfriheten hemtjänst i de delar som redan är utredda och beslutade. För att utreda mer specifika frågeställningar har flera olika arbetsgrupper med representation från stadsledningskontoret, stadsdelsförvaltningarna, Intraservice, Konsument och Medborgarservice, samt Trafikkontoret utgjort ett stöd. Medarbetare från Upphandlingsbolaget och Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet har tidigare i utredningen om valfrihet i hemtjänsten bidragit med expertkunskap. Ett flertal frågor ur ett brukarperspektiv har beskrivits och omhändertagits, exempelvis behov av regelverk kring brukarens val samt hantering av frågor kring de brukare som inte vill eller har förmåga att välja utförare (ickevalsalternativ). Utredningen tar även ställning till hur tjänsten bör utformas avseende begränsning, kapacitetstak, inriktning och behov, samt grund för ersättning. Dialog med branschorganisationerna Enligt stadens inköpspolicy ska dialog föras med leverantörer och anbudsgivare i syfte att främja goda affärer och stärka stadens anseende som avtalspart och upphandlande myndighet. Stadsledningskontoret har i utredningen kontaktat branschorganisationerna Famna och Vårdföretagarna med förfrågan om intresse i ett LOV-förfarande. Samtliga privata utförare med ramavtal har inbjudits att svara på marknadsundersökning och komma med synpunkter under utredningens gång. Stadsledningskontoret har även inbjudit Famna, Vårdföretagarna och de privata utförare som staden har ramavtal med, till informationsmöte. Representanter till arbetsgrupp avseende jämförelsetjänst och presentation av daglig verksamhet har utsetts. Referenskommuner I april 2017 hade 29 kommuner infört ett valfrihetssystem enligt LOV inom daglig verksamhet. Stadsledningskontoret valde tidigt, utifrån olika perspektiv, ut fem referenskommuner: Storstäder; Stockholm, Uppsala, Västerås, Örebro och Linköping Kommun med stadsdelsnämnder; Stockholm Referenskommunerna har valts utifrån att de är de största kommunerna i Sverige som infört valfrihetssystem för daglig verksamhet. Detta för att kunna jämföra vad som är väsentligt för Göteborgs Stad i utredningsarbetet. De har även haft valfrihetssystem sedan längre tid, vilket gett fördjupning av olika erfarenheter. Att välja andra och mindre jämförelsekommuner har inte heller varit relevant då de har betydligt mindre antal brukare och färre privata utförare, 11

44 vilket exempelvis ger enklare sätt att organisera och är enklare i det kontinuerliga arbetet med brukarens val. Studiebesök, litteratur m.m. Stadsledningskontoret har inledningsvis genomfört studiebesök i Stockholm och Uppsala för att få en allmän orientering av hur de organiserat och bedriver arbetet med LOV daglig verksamhet. De utvalda kommunerna har lång erfarenhet av LOV och Stockholm har dessutom stadsdelsnämnder. Därefter har studiebesök genomförts i Örebro för att få en mer fördjupad kunskap i och med att utredningen framskridit. Utöver detta har stadsledningskontoret haft personliga kontakter och läst referenskommunernas förfrågningsunderlag. I enskilda frågor har även andra kommuners förfrågningsunderlag varit en del av omvärldsbevakningen. Valet av litteratur har handlat till stor del handlat om frågor kring forskning, lagstiftning och allmänna råd, se referenslitteraturlistan. Gällande aktuell forskning så finns mycket lite utvärderat om valfrihetssystem inom daglig verksamhet, då det som står att finna som regel avser äldreomsorg. Stadsledningskontoret har tidigare i utredningen om LOV hemtjänst fått utbildning av Upphandlingsmyndigheten, genomfört träffar med Sveriges kommuner och landsting (SKL), läst rapporter från myndigheter så som Konkurrensverket, Kammarkollegiet, Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting (SKL) samt annan litteratur, se referenslitteraturlistan. Innovativa idéer En inriktning som beskrivs i Göteborgs Stads budget 2018 är att fokus ska vara att så många som möjligt ska få stöd ute på den ordinarie arbetsmarknaden. Några av referensstäderna, Västerås och Uppsala, har ett bonussystem för att stimulera de dagliga verksamheterna till att den enskilde går vidare till den öppna arbetsmarknaden. Det kan som i Västerås handla om en engångsersättning motsvarande tkr alternativt att ersättning betalas ut under sex månader om den dagliga verksamheten ger ett stöd ute på arbetsplatsen till den enskilde. Särskilt Uppsala som har en engångsersättning om 50 tkr uppger vid studiebesök att det gett positivt resultat med en ökning av enskilda som har fått arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Daglig verksamhet Utredning Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) trädde i kraft år LSS som är en rättighetslag ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. LSS ger rätt till tio insatser för särskilt stöd och särskild service som människor kan behöva utöver det som de kan få genom annan lagstiftning. LSS är ett komplement till andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger. En begäran om stöd och service från en person som ingår i lagens personkrets bör i första hand prövas enligt LSS om 12

45 det är en insats som regleras i lagen. Motivet är att det i allmänhet får antas vara till fördel för den enskilde. Den enskilde ansöker om insats, handläggaren utreder, bedömer och fattar sedan beslut. Myndighetsbeslutet fattas i Göteborgs Stad av den stadsdel där den enskilde är folkbokförd. Över tid har daglig verksamhet utvecklats från att främst vara en gruppverksamhet i särskilda lokaler till att i delar bli mer integrerad med näringslivet, så kallade utflyttade verksamheter. De flesta som ansöker om daglig verksamhet är ungdomar som snart ska lämna gymnasiesärskolan. En del ansöker först efter några år, när de har haft kontakt med Arbetsförmedlingen men inte lyckats ta sig ut på arbetsmarknaden. Till skillnad mot tidigare generationer med funktionsnedsättningar har den unga generationen vuxit upp i ett samhälle präglat av delaktighet och integration, den så kallade integrationsgenerationen. Det finns både unga som gått i särskola och andra som har haft sin skoltid i den ordinarie skolan och först senare kommit i kontakt med kommunens insatser. Framförallt i den senare gruppen finns en del personer som inte heller är intresserade av exempelvis daglig verksamhet. Anledningen är att de inte vill ha samhällets stöd eller vill bli klassade som funktionshindrade. Betydelsen av att ha ett arbete eller en annan meningsfull sysselsättning påpekas i olika sammanhang. Det är viktigt inte minst för att överbrygga klyftor i levnadsvillkor och bidra till en ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Antalet personer som får daglig verksamhet ökar, och det är den insats enligt LSS som ökar mest i Sverige. En förklaring till detta är att fler unga får en diagnos, fler får också neuropsykiatrisk diagnos. Socialstyrelsen menar också att den hårdnande arbetsmarknaden och att övergången från särskola till aktivitetsersättning många gånger sker med automatik i och med att eleven får aktivitetsersättning för förlängd skolgång. Denna grupp prioriteras inte heller av Arbetsförmedlingen. Ytterligare förklaring till ökningen är att högre krav på arbetsförmåga ställs hos exempelvis Samhall. Definition daglig verksamhet Rätten till daglig verksamhet har personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig, om de ingår i personkrets 1 och 2 enligt LSS. Rätten upphör vid 67 års ålder. Daglig verksamhet kan enligt Socialstyrelsen utformas på olika sätt. Precis som alla andra insatser enligt LSS ska den anpassas till mottagarens individuella behov och tillförsäkra deltagaren goda levnadsvillkor. Daglig verksamhet bör innehålla såväl aktiviteter med habiliterande inriktning som mer produktionsinriktade uppgifter. Insatsen ska anpassas efter individuella behov, förutsättningar och intressen. Den enskilde ska erbjudas stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap efter den enskildes önskemål. Arbetsuppgifterna i daglig verksamhet kan vara de samma som hos arbetsgivare på den reguljära arbetsmarknaden. Skillnaden är bland annat att daglig verksamhet inte är en anställningsform och att syftet med verksamheten inte är att producera varor eller tjänster. Idag förekommer både verksamhet i gruppform och individuella placeringar, till exempel på företag. Ett övergripande mål med insatsen är att utveckla den enskildes möjligheter till arbete på kortare eller längre sikt. Enligt definitionen i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd är den som bedriver verksamhet enligt LSS: 13

46 kommunal nämnd, i fråga om sådan verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade som kommunen eller landstinget bedriver i egen regi annan juridisk person än staten, landsting eller kommun som bedriver verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade, till exempel aktiebolag eller stiftelser. Detta omfattar även juridiska personer som ägs av ett eller flera landsting eller kommuner enskild näringsidkare som bedriver verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla som bedriver verksamhet enligt LSS ska ha ett ledningssystem för sin verksamhet. Det gäller både vid myndighetsutövning, till exempel ärendehandläggning och vid genomförandet av insatser. Vägledning I Göteborgs stads vägledning står även beskrivet att: Den som har daglig verksamhet enligt LSS har enligt beslut av Kommunfullmäktige rätt till habiliteringsersättning. Daglig verksamhet/sysselsättning är avgiftsfri för den enskilde. Lunch kan erbjudas inom ramen för daglig verksamhet, avgift utgår enligt av kommunfullmäktige fastställd taxa. Kommunfullmäktige har beslutat att resor till och från insatser enligt LSS är kostnadsfria för den enskilde (den enskilde betalar ingen egenavgift). Insatser inom socialtjänsten ska utformas så att den stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv och medverka till att den enskilde kan leva som andra, dvs som personer i motsvarande ålder utan funktionsnedsättning. Det är viktigt att den enskilde ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att resa så självständigt som möjligt, t ex. genom fria buss- och spårvagnsresor. I insatsen daglig verksamhet enligt LSS ingår omvårdnad. Budget 2018 Göteborgs Stads budget 2018 har för området funktionsnedsättning som mål: Livsvillkoren för personer med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning ska förbättras. Göteborgs stad ska särskilt arbeta för ökad tillgänglighet och större möjlighet till arbete eller annan meningsfull sysselsättning Som en av inriktningarna finns Göteborg ska vara en hållbar och inkluderande stad där alla oavsett funktionalitet, kan delta på lika villkor. Personer med funktionsnedsättningar ska ha rätt till en meningsfull sysselsättning och vid behov erbjudas daglig verksamhet av god kvalitet. Valfrihet inom stadens dagliga verksamhet ska öka. Det är den enskildes önskemål som ska stå i centrum. Fokus ska vara att så många som möjligt ska få stöd ute på den ordinarie arbetsmarknaden. Organisation, HR och krav på tjänstens utförande Stadsledningskontoret förordar Valfrihetssystemet omfattar daglig verksamhet inom Göteborgs Stad. Valfriheten gäller endast den enskildes myndighetsbeslut om daglig verksamhet enligt LSS 14

47 Daglig verksamhet bedrivs på annan plats än i hemmet. Så kallade helhetslösningar där daglig verksamhet bedrivs i Bostad med särskild service (BmSS) ingår inte. Privata utförare ska ha tillstånd från IVO, vilket ska visas upp vid ansökan. I situationer där deltagare inom daglig verksamhet övergår till någon form av anställning inom ordinarie arbetsmarknad med en varaktighet på minst ett år, utgår en särskild ersättning på kr till utföraren. Utredning Principen i LOV innebär att den upphandlande myndigheten (kommunen) ska säkerställa konkurrensneutralitet mellan utförare, vilket innebär att kommunen får två roller. En roll som huvudman med ansvar för valfrihetssystemet. I den rollen bestämma värdet på tjänsten, godkänna leverantörer och sluta avtal med dem som uppfyller kraven för att vara med, samt ansvara för uppföljning och utvärdering. Dessutom ansvarig för att brukare som är beviljade insatsen daglig verksamhet får den utförd oavsett om det sker i Göteborgs Stads dagliga verksamhet eller av extern utförare. I den andra rollen som ägare av egen produktion, ska Göteborgs Stad också vara en bland andra leverantörer som producerar tjänsten och ska uppfylla samma krav som gäller för privata utförare. För att definiera behoven av verksamhetsinriktningar och skapa kunskap om vilka inriktningar som idag erbjuds, så har behovsanalys (stadsdelarna) och marknadsanalys (privata utförarna) genomförts. Samtliga stadsdelar har bidragit skriftligt med underlag, synpunkter och bedömning av behov, liksom muntligt vid olika delavstämningar under utredningens gång. Stadsdelsnämndernas organisering av daglig verksamhet kommer att påverkas av införandet av valfrihetssystem och utredningen beskriver och analyserar konsekvenserna för nämndernas organisation. Vid införande av LOV blir det förändrade roller för de som arbetar i och samarbetar med daglig verksamhet såsom enhetschefer, socialsekreterare, stödassistenter, stödpedagoger och andra yrkeskategorier, exempelvis arbetskonsuleter, processvägledare m fl. Utredningen har avgränsats till den dagliga verksamhet enligt LSS som inom Göteborgs Stad bedrivs i stadsdelarna och social resursförvaltning, samt de privata utförare som är upphandlade enligt LOU. Utgångspunkten har varit nuläget, samt konsekvenser av ett införande av LOV. Omvärldsbevakning har bidragit med ytterligare erfarenheter och perspektiv. Nuvarande organisation i Göteborgs stad Sektor IFO-FH finns i alla stadsdelar. Sektorernas organisering ser i vissa delar olika ut, då sektorerna är fria att organisera verksamheterna utifrån områden och på nästa chefsnivå. En del stadsdelar har tre områdesindelningar och några har två. Varje område leds av en områdeschef. I de flesta stadsdelarna ligger daglig verksamhet med arbetsmarknad/stöd/sysselsättning. I de stadsdelar där man har två områden ingår daglig verksamhet i området för utförande. Social resursförvaltning, som är en intern utförare i Göteborgs stad, har organiserat daglig verksamhet inom område funktionsstöd. Enheterna inom daglig verksamhet leds av enhetschefer som oftast är ansvariga för flera enheter i stadsdelen. Myndighetsutövning, dvs utreda, bedöma och fatta beslut om daglig verksamhet enligt LSS ligger inom område bistånd eller myndighet, vilket är samma organisering i hela staden. I 15

48 samband med att den enskilde ansöker om daglig verksamhet enligt 9.10 LSS, så sker en utredning av socialsekreterare. Utredningen genomförs i enlighet med stadens socialtjänstprocess. Om den enskilde beviljas daglig verksamhet lämnar socialsekreteraren ett uppdrag till utföraren. Socialtjänstprocessen: I samtliga stadsdelar ansvarar utförare av daglig verksamhet för att verkställa besluten, antingen i stadsdelens egen regi eller hos privat utförare. Dialog förs med den enskilde om vilka önskemål och behov som den enskilde har. Flera stadsdelar har arbetskonsulenter eller motsvarande funktioner som stödjer den enskilde i dessa frågor. Om behovet inte kan tillgodoses i den egna stadsdelen kan man välja annan utförare. Utförande köps då av såväl övriga stadsdelar och social resursförvaltning som av privata utförare via Göteborg stads ramavtal. Vid mycket speciella behov, önskemål eller omständigheter kan direktupphandling ske. Det finns också ärenden där bostad med särskild service (BmSS) verkställs på annan ort genom köp. Fåtalet beslut ingår också i så kallade helhetslösningar även inom Göteborgs Stad och verkställs i samband med boendebeslutet. Göteborgs stads dagliga verksamhet Strax över personer har beslut om daglig verksamhet enligt LSS. I stadsdelarna har ca 1460 personer (juni 2017) daglig verksamhet i eget utförande. Stadsdelarna köper sammanlagt ca 340 platser av övriga stadsdelar, social resursförvaltning och av privata utförare. Göteborgs Stads dagliga verksamheter är fördelade på 128 enheter. Social resursförvaltning som har 2 enheter, säljer utförande till stadsdelarna. Antalet enheter varierar mellan stadsdelarna som har mellan 8 till 20 olika enheter. Utifrån helheten så har stadsdelarna ett mycket varierat utbud av innehåll som riktas till personer som har en stor variation av behov och önskemål. Dock är detta inte heltäckande, vilket beskrivs närmare under kommande expansion. Exempel på olika behov kan vara kognitiva funktionsvariationer, låg till hög utvecklingsnivå, autism, neuropsykiatri, förvärvade hjärnskador m.m. Exempel på inriktningar kan vara café/service, produktion, hantverk, park 16

49 o natur, musik, teater, hantverk, textil, media, reparationer, måleri, keramik, vaktmästeri, sinnesträning m.m. Många stadsdelar har likartade verksamheter som övriga, vilket innebär att stadsdelarna har valt att ha samma och/eller liknande innehåll i stället för en högre grad av samverkan stadsdelarna emellan. Samtliga stadsdelar som interna utförare säljer även utförande till övriga. Inom området daglig verksamhet finns ett flertal olika yrkesbefattningar. Men de största är 548 stödassistenter, 87 stödpedagoger och 28 enhetschefer. De övriga yrkesgrupperna är enbart representerade av en till några få medarbetare med olika benämningar. Daglig verksamhet privata utförare 15 externa utförare (juni 2017) är upphandlade enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) där staden har ett ramavtal, dvs stadsdelarna avropar från avtalet vid behov av att köpa utförande. De privata utförarna består både av vinstdrivande och icke vinstdrivande företag. Upphandlingen av privata utförare har två indelningar: 1. Daglig verksamhet - arbetsplats I tjänsten ingår att erbjuda brukaren att delta i produktion av varor eller tjänster på arbetsplatsförlagd daglig verksamhet. Leverantören ska erbjuda stöttning för både brukaren och arbetsgivaren på arbetsplatsen (8 utförare). I tjänsten ingår att kartlägga brukarens möjligheter, föreslå/coacha brukaren ut till någon form av anställning (6 utförare) 2. Daglig verksamhet - i leverantörens egna lokaler I tjänsten ingår att erbjuda brukaren att delta i produktion av varor eller tjänster i daglig verksamhet (12 utförare). I tjänsten ingår att erbjuda brukare på tidig utvecklingsnivå en verksamhet som stimulerar brukarens olika sinnen (7 utförare). I tjänsten ingår att erbjuda brukare med förvärvade hjärnskador och demenssjukdom en verksamhet som stimulerar brukarens olika sinnen (7 utförare). De privata utförarna erbjuder verksamhet dels i en kategori till flera, dels i samtliga kategorier. Innehållet i de privata utföranas verksamheter är varierande och motsvarar till del stadsdelarnas inriktningar och utbud. Exempel på innehåll kan vara produktion, sinnestimulering, media, skapande aktiviteter, butik, hunddagis, trädgård, servicegrupp, café, hantverk m.m. Definition LSS-tillstånd daglig verksamhet Bolag, stiftelser, föreningar och andra externa aktörer som vill driva enskild verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska ha tillstånd innan verksamheten startar. Vid den privata utförarens ansökan till IVO om att bedriva verksamhet måste alltid ett kapacitetstak anges med antal personer/platser, samt vilken målgrupp man vänder sig till. Denna del kommer att vara ett underlag vid utförarens ansökan om att ingå i LOV-systemet i Göteborgs Stad. Konsekvensen för den enskilde vid val av daglig verksamhet kan exempelvis bli att verksamheten har nått kapacitetstaket och inte kan ta emot fler personer. En del verksamheter kan även ha olika inriktningar och vänder sig till personer med exempelvis specifika behov och önskemål, eller arbetsplatsförlagda platser vilket gör att verksamheten inte är lämplig för alla. Till detta kommer sedan att utföraren bör ha möjlighet att vända sig till olika målgrupper och personer som har olika behov, vilket kan handla om vilken kompetens som personalen har, lokalernas beskaffenhet m m. Delar som ingår i privata utförares IVO-tillstånd 17

50 Verksamhetens omfattning Verksamhetens innehåll Målgruppen Kvalitet Ledningssystem Lex Sarah Registerkontroll Tillstånd Det maximala antalet personer som ska delta i verksamheten. Vilken insats enligt LSS ska erbjudas och hur ska verksamheten utformas. Vilken eller vilka personkretsar enligt LSS. Hela personkretsen eller delar av den. Till vilken åldersgrupp vänder sig verksamheten. Verksamheten ska uppfylla krav på god kvalitet. Det innebär bl.a. att det finns särskilda krav på föreståndarens kompetens och att det i övrigt ska finnas den personal som behövs för att insatsen ska hålla god kvalitet. Verksamhetens kvalitet ska säkras genom ett systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete reglerar hur kvalitetssystemet ska vara uppbyggt. Verksamheten omfattas av bestämmelserna i lex Sarah om eventuella missförhållanden i verksamheten. För verksamheter som vänder sig till barn finns krav på registerkontroll av personal samt regler om anmälningsskyldighet vid misstanke om att barn far illa. Tillståndet är knutet till det bolag som fått tillståndet. Tillståndet gäller de uppgifter som står i beslutet och tillståndsbeviset. Avgränsning Daglig verksamhet enligt LOV avgränsas till Göteborgs stad. När bostad med särskild service köps utanför Göteborgs stad finns en del så kallade helhetslösningar där även daglig verksamhet köps om den enskilde beviljats det. Då det hänger samman med den enskildes hela behov och kan vara geografiskt beläget långt bort från staden behöver denna del ligga kvar med ansvar för myndighet funktionshinder vid införandet av LOV. Helhetslösningar omfattas därmed inte av valfrihetssystemet utan utförs separat i form av så kallad direktupphandling. Inte heller helhetslösningar som finns inom Göteborgs Stads BmSS, där utförande av daglig verksamhet sker i bostaden omfattas. Exempelvis finns det ett fåtal enskilda personer med mycket specifika behov där det är nödvändigt att dessa lösningar finns. Utgångspunkten blir då att daglig verksamhet bedrivs på annan plats än i hemmet. Vistelsetid på daglig verksamhet Tiden som den enskilde vistas på daglig verksamhet varierar. Som mått för heltid i daglig verksamhet på heltid avses 7 timmar eller mer per dag. Det är jämförelsevis ett lågt antal personer som har heltid i förhållande till den stora andelen personer som vistas i daglig 18

51 verksamhet på halv- eller deltid. Vad gäller deltidsmått så förekommer det att brukare vistas i daglig verksamhet varierat i olika grader ned till 20 % av heltid. Vistelsetid Antal personer i Göteborgs stads dagliga verksamheter Heltid 7 tim/dag eller mer Ca 130 Ca 110 Halv- eller deltid Ca 1160 Ca 230 Utförande i flera verksamheter inom Göteborgs Stads dagliga verksamhet Utförande mixat med utförande i Göteborgs Stads verksamhet och hos privata utförare Ca 88 Ca 8 Ca 15 Antal personer i köpta platser Kommande behov Utifrån möjlighet att planera för kommande expansion de närmaste åren, så har stadsdelarna god kunskap om hur många ungdomar som förväntas ha behov av daglig verksamhet och som kommer från särskolegymnasiet årligen. Även antalet personer som kommer att gå i pension från daglig verksamhet är väl känt. Ca 185 personer kan tillkomma under den kommande treårsperioden utifrån ovanstående behov. Detta förutsatt att de enskilda ansöker om daglig verksamhet. Då har det avräknats ca 58 personer som går i pension. Utöver dessa finns det ca 16 personer som stadsdelarna har kunskap om och som kan ha rätt till daglig verksamhet om de ansöker. Därmed är det ca 200 personer totalt som är kända av stadsdelarna. Utöver detta så kan det tillkomma personer som inte är kända av olika orsaker, det kan vara nyinflyttning, start av BmSS eller att man tidigare inte har ansökt om daglig verksamhet. Hänsyn måste dock tas till att behovet varierar över tid och även kan minska. Alla som går ut från särskolegymnasiet ansöker inte heller om daglig verksamhet. Utifrån nuvarande planerad bostadsproduktion Bostäder för personer med funktionsnedsättning, Förslag till plan , så beskrivs att 292 nya lägenheter ska byggas i perioden Som regel har personer i BmSS även behov av daglig verksamhet. En del återfinns i det som beskrivs ovan, en del har redan en plats i daglig verksamhet, varför dessa siffror inte helt återger ytterligare behov. Dock behöver varje stadsdel planera utifrån de lokala behoven och förutsättningarna, vissa stadsdelar växer också mer än andra till följd av nybyggnation. Stadsdelarna bedömer vidare att det är en ökning av unga personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, vilket ställer andra krav på både innehåll och inriktning och i de fall man inte heller vill förknippas med traditionell daglig verksamhet, personer dubbeldiagnostiserade med funktionsnedsättning/psykiatri, personer med autism och personer med förvärvade hjärnskador. Det saknas dessutom platser för personer med autism, personer på tidig utvecklingsnivå med flerfunktionshinder, samt verksamhet för personer med funktionsnedsättning från rättspsykiatrin. Utifrån stadsdelarnas lokala kännedom och bedömning av vilka behov som finns, så utgör det en god kunskapsbas i det fortsatta utvecklings- och förändringsarbetet. 19

52 Sammantaget behöver såväl Göteborgs stads dagliga verksamheter och privata utförare arbeta utifrån de faktiska behov som beskrivs, såväl som att öka samverkan. Samverkan Det finns ett kontinuerligt behov av samverkan mellan daglig verksamhet/alla utförare, bostad med särskild service (BmSS) anhöriga/närstående, hälso- och sjukvård. Denna samverkan blir än viktigare i och med införandet av LOV, då den egna produktionen av daglig verksamhet också konkurrensutsätts och samma villkor gäller. Alla utförare behöver även ha ett gemensamt strukturerat forum för informationsutbyte och samarbete när LOV införs. Vidare behöver samverkan med utbildningsförvaltningen och gymnasiesärskolan förbättras och förtydligas. Elever inom gymnasiesärskolan som kan vara aktuella inom daglig verksamhet gör ofta praktikperiod i daglig verksamhet under det sista skolåret och fortsatt möjlighet till praktikplatser behöver säkerställas i ett LOV system. Omvärldsbevakning SKL har sammanställt en översikt av beslutsläget i införandet av Lag om valfrihetssystem, LOV, i Sveriges kommuner. Det finns uppgifter inom vilka tjänster LOV tillämpas, vilket omfattar verksamheter inom såväl LSS som socialtjänstlagen (SoL). Den vanligaste insatsen avser hemtjänst med 127 kommuner och daglig verksamhet kommer på andra plats med 29 kommuner. Uppgifterna är hämtade till och med april 2017, vilket är den senaste uppföljningen. SKL beskriver att ett införande av valfrihetssystem ofta medför stora förändringar i styrningen av kommunen, landstinget eller regionen. Valfrihetssystem styrs genom de krav som ställs i förfrågningsunderlaget och i de avtal som tecknas med de privata utförarna. Valfriheten innebär att den enskilde brukaren kan välja och välja om utförare, samt att ersättningen till utföraren följer den enskildes val. Förutsättning för att välja är att det finns ett biståndsbeslut om insats. Genomgång av samtliga förfrågningsunderlag i de utvalda referenskommunerna visar att de i stora delar har liknade innehåll. I och med att daglig verksamhet omfattas av LSS ställs krav utifrån gällande lagstiftning. Det som kan skilja åt i förfrågningsunderlagen handlar mera om de lokala förutsättningarna i respektive kommun och på vilket sätt som man har valt att organisera. Vid studiebesök i både Stockholm och Uppsala så framhålls även att kvaliteten i den kommunala dagliga verksamheten har ökat i och med införandet av LOV. Vid studiebesök i Örebro påpekas vikten av att de interna utförarna arbetar med att förbereda verksamheterna i att vara konkurrensutsatta och att brukarens val måste säkerställas. De beskriver som erfarenhet att möjligheten att kunna välja även mellan kommunens verksamheter, dvs att kunna välja på samma sätt som man kan välja privat utförare har varit en utmaning. Samt vikten av att de kommunala verksamheterna hade behövt arbeta än mera med sitt varumärke, alltså det som kännetecknar och utmärker kvaliteten i en konkurrensutsatt verksamhet. Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Lagstiftningen är tydlig när det gäller insatsen daglig verksamhet. Den dagliga verksamheten ska ge en meningsfull sysselsättning utifrån den enskildes specifika förutsättningar. Den skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes 20

53 självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. För att uppfylla lagstiftarens intentioner ska handläggaren formulera målet med insatsen tillsammans med den enskilde. Ett tydligt mål är en viktig grund när den som ska genomföra insatsen sedan formulerar en genomförandeplan tillsammans med den enskilde. Utifrån målet kan insatsen sedan utvärderas. På detta sätt ökar delaktigheten för den enskilde. Handläggare och utförare ska vara öppna för individen och dennes situation. Det innebär att ha ett behovsinriktat arbetssätt som utgår från individens situation och önskemål. När de individuella behoven får styra kan det ibland betyda att hela verksamheten måste anpassas. Kvaliteten i verksamheten skall även systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. För verksamheten ska det enligt lagstiftningen finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges. Stadsdelarna har goda kunskaper om behov inom daglig verksamhet, både utifrån ett nuläge och i kommande expansion. Till allra största delen tillgodoses behoven redan idag utifrån det stora utbud som finns. Utvecklingsarbete behöver dock fortsätta att ta tillvara de erfarenheter stadsdelarna har av behovsförändringar och där vissa inriktningar saknas i ett stadsdelsregion- och hela staden perspektiv. I Göteborgs stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning, beskrivs att arbetslösheten för personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga är avsevärt högre än bland övrig befolkning. Låg försörjningsgrad leder bland annat till sämre hälsa och begränsade möjligheter till olika val exempelvis bostad. Arbete på den vanliga arbetsmarknaden ska därför vara första prioritet. Staden ska inom den egna organisationen verka för att öka antalet anställda med funktionsnedsättning. Stadens riktade arbetsmarknadsinsatser för människor med funktionsnedsättning ska intensifieras. I arbetet med utredning och kommande förfrågningsunderlag är det av stor vikt att samtliga delar tas med som krav för att utförarna ska arbeta med en god kvalitet, flexibilitet, samt ett fortsatt och än mer varierat utbud av innehåll som också följer de behov och önskemål som finns. Utförarperspektivet inom staden Konkurrensutsättning utifrån LOV kommer att innebära en stor omställning för stadsdelarna, då det blir samma krav som ställs på interna och externa utförare. Förändring av olika roller som handläggare inom myndighetsutövning och de delar av myndighetsutövningen som sker i utförandet när beslut fattas om vilken verksamhet som den enskilde ska få, kommer att påverkas till stor del. Stadsdelarna behöver intensifiera arbetet med förändringar av den egna verksamheten. Utifrån stadsdelarnas kunskap om brukarnas behov så saknas det olika inriktningar och fler arbetsplatsförlagda platser, såväl som tillgång till lokaler. Ungdomar som går ur gymnasiet idag har mer önskemål om att gå ut till mer samhällsintegrerad daglig verksamhet, vilket ställer andra krav på utförandet av daglig verksamhet än det traditionella. Vidare behöver tydligare inriktningar skapas och där det finns mer specifik kunskap om olika funktionsvariationer. Detta går hand i hand med att det ställs allt högre krav på utbildad personal, vilket i stadsdelarna märks bland annat genom att anhöriga/gode män efterfrågar specifik kunskap hos personalen. För att verksamheten ska fungera optimalt krävs även en förbättring av samverkan till exempel med psykiatrin då den enskilde kan ha flera och sammansatta behov. 21

54 I delar där den dagliga verksamheten i staden bedrivs med liknande inriktningar så behövs även förbättrad samordning mellan stadsdelar, regionvis och över staden med både kompetens, inriktningar och öppettider. Detta med hänsyn till lokala förutsättningar och lokalisering. Stadsdelarna har påbörjat ett gemensamt utvecklingsarbete med sektorcheferna IFO-FH som styrgrupp, processledare för stadsdelarna och regionvisa representanter. Vistelsetiden på den dagliga verksamheten är ytterligare del som behöver ingå i ett utvecklingsarbete. Exempelvis ungdomar som går ur särskolegymnasiet är vana vid att dels vara i skolan och sedan på fritids, vilket i sig ger längre dagar. Frågan om varför den enskilde ska ha en mer begränsad vistelsetid när hen börjar på daglig verksamhet behöver därför ställas. Verksamhet ska dessutom med utgångspunkt från lagstiftningen anpassas och formas utifrån de enskildas behov. Utförarperspektivet privata utförare Av de 15 tillfrågade externa utförarna så har de flesta i marknadsundersökning svarat på frågor gällande intresse av att erbjuda verksamhet vid ett införande av LOV. Samtliga utom en kommer ett vara intresserade. Den utförare som inte är intresserad har lagt ned verksamheten under 2017 på grund av att stadsdelarna inte köper platser i dagsläget, vilket inte är relaterat till införandet av LOV. En av utförarna menar att LOV ger brukarna möjlighet till delaktighet och medbestämmande vilket innebär ett ökat inflytande. Samma utförare bedömer även att LOV ger goda möjligheter att utveckla och driva verksamheten framåt tillsammans med brukarna. De målgrupper som de externa utförarna kan erbjuda verksamhet i ett valfrihetssystem, handlar exempelvis om personer med intellektuell funktionsvariation, autism eller autismliknande tillstånd och personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, arbetsplats som är lite mer ut mot arbetsmarknaden med riktiga jobb m m. Olika inriktningar som arbete med hundar, trädgård, ekonomi/administration, sinnesupplevelser, bad, konduktiv pedagogik, utevistelse, bakning, skapande verksamhet, tidningsredaktion, IT-verkstad, film, redigering, hantverk, café/restaurang, kartläggning och coachning mot arbetsplats, reklam, cykel reparation m m. Flera externa utförare tar vid marknadsundersökningen upp frågan om ersättning och att den måste ge förutsättningar till en god kvalitet i arbetet/sysselsättningen målgruppen att den måste vara rimlig i förhållande till kostnaderna, att ersättningsmodellen verkligen möjliggör lika villkor för alla utförare, inklusive de som drivs i offentlig regi, och att det behöver framgå vad som ska ingå i ersättningen utöver direktarbetet med deltagaren, som till exempel medräknade overheadkostnader. Ytterligare delar handlar om möjlighet att få informera om verksamheten på skolor osv på samma villkor som Göteborgs stad och kunna ha möjlighet att fortsätta att köpa in tjänster som MAS, sjuksköterska, arbetsterapeut mm och inte alltid behöva ha anställda inom den egna organisationen. Samma frågor främst gällande ersättning togs upp på stadsledningskontorets informationsmöte med privata utförare. Konsekvenser för staden Beslut om insats kommer som tidigare att fattas av myndighetsutövningen inom funktionshinderområdet, men blir det en mycket förändrad roll, vilket innebär stor skillnad mot hur man arbetar idag. När beslut är fattat ska brukarens rätt att välja enhet för utförande säkerställas och verksamheten ska medverka till att stödja den enskilde i valet av daglig verksamhet. För att göra informerade val måste information om varje utförare vara likvärdig och konkurrensneutral. Vill inte den enskilde välja, ska det vara fastställt vilken utförare som 22

55 blir aktuell för uppdraget. Socialsekreteraren har när beslutet har verkställts ett fortsatt ansvar för att individuell uppföljning görs av beslutet, vilket är samma som idag. Rollen för stadsdelsförvaltningarna förändras i och med att man utifrån ny ersättningsmodell ska lämna ersättning även till de egna utförarna. Stadsdelarna har ett viktigt arbete att både öka samarbete och att förändra verksamheterna utifrån behov, såväl som ett förändrat arbete i och med att stadens verksamheter blir konkurrensutsatta. Nuvarande organisering där utförarna ansvarar för köp av plats kommer inte heller att fortsätta, vilket leder till förändring för rollerna som arbetskonsulenter, processvägledare m.m. Ekonomiska perspektivet Utifrån Kostnad Per Brukare (KPB) 2016 har antalet insatser har ökat mellan 2007 och 2015 med 9% totalt för området LSS. Inom daglig verksamhet är detta 31%. I Kolada kan man se de 7 kommuner som är mest lika Göteborg. Referenskostnaden (fd standardkostnad) bygger på kostnadsutjämningen och indikerar vad kommunens verksamhet borde ha för nettokostnad, enligt kostnadsutjämningssystemet, om kommunen bedriver den verksamheten med genomsnittlig ambitionsnivå och effektivitet. Detta innebär att Göteborg har 6,8 procent högre kostnader än de borde för hela området LSS 2016, jämfört med Malmö, Uppsala, Linköping, Jönköping, Norrköping, Västerås och Stockholm. Jämfört med andra kommuner i Sverige och som har invånarantal över så ligger Göteborg högt i kostnader inom daglig verksamhet. Medelkostnaden för de jämförda kommunerna är 528 kr/dag, medan Göteborg ligger på 767 kr/dag. Kostnaden för daglig verksamhet för 2016 utifrån KPB visar att kostnaden för stadsdelarnas egen regi i genomsnitt ligger på 742 kr/dag. Den kommun interna kostnaden när stadsdelarna köper av varandra är dyrare och ligger på 961 kr/dag och därmed nästan i nivå med köp av externa utförare som kostar 966 kr/dag. Att stadsdelana säjer till ett dyrare pris än den egna produktionen är också en bidragande del till Göteborgs höga kostnadsläge. Mycket deltidsutförande i stadsdelarnas verksamheter och av privata utförare ger svårigheter till att det i ett längre perspektiv blir kostnadseffektivt om man inte har optimerat verksamheten tillräckligt. Samtidigt så finns risken vid hög andel deltider att fler platser upptas och att personaltäthet baseras på högre andel tid än de enskildas vistelsetid. I de fall som brukaren även har beviljad bostad med särskild service så krävs som regel bemanning på boendet den tid som brukaren inte är i den dagliga verksamheten. För att hålla en kostnadseffektivitet så krävs en mycket god planering av personalbemanning framför allt då de enskildas vistelsetid är på deltid. Detta för att det inte ska leda till höga kostnader eller kostnader både i bostad med särskild service och i daglig verksamhet samtidigt. En viktig fråga inför införandet av LOV blir vilka effekter som ersättningsnivåerna kommer att ha på stadsdelarna. Den höga kostnadsnivå som finns idag kommer inte att kunna upprätthållas, vilket medför nödvändighet av högre grad av samverkan, såväl som anpassningar. En eventuell anpassning till lägre kostnadsnivå kan innebära effektiviseringskrav för de stadsdelar som idag har en hög kostnadsnivå eller som säljer platser som är dyrare än vad den egna produktionen kostar. Även de privata utförarna har, precis som Göteborgs Stads dagliga verksamhet anpassat sig till stadens höga kostnadsnivå. I ett ekonomiskt perspektiv så behöver denna kostnadsutveckling bromsas upp. Vid en lägre ersättningsnivå i införandet av LOV så påverkas även privata utförare och möjligheten att kunna göra vinstuttag. 23

56 HR, krav på kompetens och arbetsrättsliga villkor Kompetenskrav för den som är ansvarig för den dagliga driften Stadsledningskontoret förordar Ansvarig för den dagliga driften ska ha socionomexamen, social omsorgsutbildning eller annan likvärdig högskoleutbildning samt minst 24 månaders chefserfarenhet inom äldreomsorg och/eller funktionshinderverksamhet. Den som är ansvarig måste kunna social dokumentation och, om det inte finns handledare i verksamheten, även vara handledare för medarbetare i dokumentation enligt besluten om daglig verksamhet. Den som ansvarar för den dagliga driften ska ha god kunskap om tillämpliga lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen samt det som gäller medarbetarnas villkor och arbetsmiljö. Chefen måste ha direktkontakt med sina medarbetare under en del av sin normalarbetstid. För att styrka att kravet är uppfyllt ska CV inlämnas till Göteborgs Stad tillsammans med ansökan. Av CV ska framgå relevant utbildning och yrkeserfarenhet i form av arbetsgivare, anställningstid (fr.o.m. och t.o.m. med år och månad), tjänstgöringsgrad, benämning på tjänsten och arbetsuppgifter. Med CV lämnas examensbevis etc. som styrker utbildning samt anställningsbevis och referenser från nuvarande alternativt tidigare arbetsgivare. Kraven på formell kompetens och erfarenhet kan vara lägre än vad som skrivs ovan om utföraren kan påvisa att den har en ändamålsenlig organisation för att säkerställa kraven enligt ovan. Det är Göteborgs Stad som gör bedömningen om kompetens och erfarenhet inom organisationen är tillräcklig för att ansökan ska godkännas. Utredning Den som ansvarar för den dagliga driften ska ha god kunskap om tillämpliga lagar och förordningar som gäller för verksamhetsområdet inklusive föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen samt det som gäller medarbetarnas villkor och arbetsmiljö. Den som är ansvarig måste kunna hantera social dokumentation och, om det inte finns särskilda metodhandledare i verksamheten, även vara handledare för medarbetare i dokumentation enligt besluten. Ansvarig ska finnas i verksamheten och vara tillgänglig i sådan omfattning som krävs för uppdraget. För att kunna arbetsleda personalen och säkra kvaliteten för brukarna måste chefen vara fysiskt närvarande under en del av sin arbetstid och inte enbart nåbar via telefon eller mail. För att hantera uppdraget att vara ansvarig för den dagliga driften och säkerställa god kvalitet för den enskilde krävs att enhetschefen har högskoleutbildning och erfarenhet av arbetsledning inom äldreomsorg och/eller funktionshinder. Ansvarig för den dagliga driften ska ha socionomexamen, social omsorgsutbildning eller annan likvärdig högskoleutbildning samt minst 24 månaders chefserfarenhet inom äldreomsorg och/eller funktionshinderverksamhet. Erfarenheten måste ha varit av en viss omfattning och längd minst 75 % av en heltid, inte ligga längre tillbaka än ca 7 år, samt vara aktuell och uppdaterad 24

57 med utvecklingen inom verksamhetsområdet d v s inte ligga allt för långt tillbaka i tiden. För att utbildning ska betraktas som likvärdig ska den, utöver högskoleutbildning inom vård- och omsorg eller beteendevetenskap, innehålla minst 15 hp inom social juridik eller social omsorg. I Göteborgs stad ställs krav på att enhetschefer har högskoleutbildning samt erfarenhet av arbete som chef. En enhetschef i Göteborgs stad ska, utöver att ha god kunskap om tillämpliga lagar och förordningar, leda och driva utvecklings- och kvalitetsarbete på sin enhet samt ha god förmåga att samverka och samarbeta. I huvudsak uppfyller stadens chefer de kompetenskrav som ställs även om det finns chefer som har annan bakgrund. Chefer i Göteborgs stad har tillgång till kvalificerat stöd av specialister inom HR, ekonomi och juridik. De har tillgång till nätverk av kollegor och andra chefer i Göteborgs Stad. Staden har ett väl utvecklat ledarförsörjningsprogram som bl a innehåller introduktion för nya chefer, samt chefsutveckling. Den som är ansvarig för verksamheten är enligt arbetsmiljölagen (AML) skyldig att känna till de arbetsmiljöregler och förordningar som gäller för att förebygga ohälsa och skada samt tillämpa systematiskt arbetsmiljöarbete. I övrigt finns inga formella krav på chefer. Det är respektive huvudman som fastställer vilka krav på kompetens som ska gälla utifrån uppdrag och verksamhet. Ett återkommande problem som uppmärksammats är att många LSS-verksamheter numera saknar en chef som finns på plats. Ofta beror det på att hen är chef över flera verksamheter. Kombinationen med en frånvarande chef och därmed svårigheter att få stöd i det dagliga arbetet och att utbildningsnivån hos personalen är låg innebär en risk för bristfällig kvalitet i verksamheten. Sammanfattningsvis utifrån ett HR- perspektiv kan konstateras att den som skall ansvara för drift av verksamhet skall uppfylla vissa specifika krav både beträffande utbildningsbakgrund och erfarenhet. Det är vanligt förekommande att man kräver högre utbildning från universitet eller högskola. Genomgående kan också konstateras att man inte kan vara novis på området utan bör ha erfarenhet av ledande befattning inom verksamhetsområdet. Omvärldsbevakning Samtliga referensstäder ställer krav på såväl utbildning som erfarenhet. Västerås och Linköping ställer kravet utifrån IVO-tillstånd. Stockholm har även specificerat vilken tid som krävs att chefen är närvarande. Referensstad Stockholm Krav på utbildning och erfarenhet för chef Adekvat högskoleutbildning, t ex sociala omsorgslinjen, socionomexamen eller paramedicinsk utbildning samt lägst tre års yrkeserfarenhet av målgruppen på heltid, förvärvad under de senaste 10 åren. Vitsordad personlig lämplighet från någon som har professionell erfarenhet av dennes arbete med målgruppen. Ansvarig chef ska arbeta minst 30 % inom verksamheten. 25

58 Uppsala Västerås Örebro Linköping Högskoleutbildning som ex sociala omsorgslinjen, socionom, arbetsterapeut, sjukgymnast, specialpedagog samt minst fem års dokumenterad erfarenhet av arbete på heltid inom omsorgen om funktionsnedsatta eller det specialpedagogiska området under de senaste 10 åren. Adekvat utbildning och lämplig erfarenhet motsvarande kraven för tillstånd hos IVO. Minst två års erfarenhet av ledande befattning inom verksamheter för socialt arbete och/eller hälso- och sjukvård, förvärvad inom de senaste fem åren. Finnas tillgänglig för deltagarna, personal, närstående/legala företrädare, besökare och beställare. Utbildning och erfarenhet inom verksamhetsområdet, minst två års dokumenterad erfarenhet av arbetsledande ställning inom området funktionshindrade. Den eller de som utövar den dagliga ledningen av verksamheten ska ha relevant högskoleexamen som har koppling till verksamheten, exempelvis social omsorg, eller likvärdig. Att verksamhetschef har lämplig utbildning och erfarenhet av liknande arbetsuppgifter beträffande den aktuella målgruppen, ska vara godkänd av IVO. Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Ur brukarperspektiv är det viktigt att den som är ansvarig för den dagliga driften är väl insatt i gällande regelverk och har egenskaper som kan skapa förtroende bland den enskilde och anhöriga. Verksamheten ska drivas så att det finns en god kvalitet för de enskilda och att möjlighet till inflytande finns. Enhetschefen, eller motsvarande, måste kunna bemanna verksamheten så att det skapas så hög grad av kontinuitet som möjligt. Chefen ska vara väl insatt i och kunna planera hur de olika professionerna, som arbetar enligt LSS och hälso- och sjukvårdslagen, möts runt individen. Utförarperspektivet För att kunna leda arbetet och skapa en god arbetsmiljö måste chefen ha både utbildning och erfarenhet. Det är nödvändigt att chefen finns på plats personligen och har direktkontakt med sina medarbetare en viss del av sin normalarbetstid. Det är inte tillräckligt att enbart kunna nås via mail eller telefon. Det måste finnas en utsedd ställföreträdare då chefen är frånvarande och under den delen av medarbetarnas arbetspass som ligger utanför chefens normalarbetstid. Utföraren ska meddela 26

59 Göteborgs Stad, samt ha tillstånd från IVO när det kommer att rekryteras ersättare för den chef som fanns vid kontraktskrivandet. Göteborgs Stad ska godkänna ersättaren på samma sätt som den ordinarie chefen. Konsekvenser för staden Socialsekreterare, medarbetare inom BmSS och kommunal hälso- och sjukvård är beroende av att samtliga utförare har kompetenta ledare så att samarbetet kring brukarna fungerar optimalt och inte skapar merarbete för de berörda personalgrupperna i staden Omsorgspersonalens kompetens Stadsledningskontoret förordar 90% av medarbetarna ska ha fullgjord omvårdnadsutbildning med godkända betyg från gymnasieutbildning/vuxenutbildningen d v s att man studerat hos en utbildare som beviljats betygsrätt av Skolinspektionen. I de fall medarbetare har annan utbildning/kompetens som komplement beroende på verksamhetens inriktning och art, ska detta godkännas av Göteborgs Stad. Alla medarbetare ska ha goda kunskaper i svenska så att man utan hinder kan kommunicera med den enskilde, anhöriga samt kollegor och andra och kunna dokumentera insatser enligt LSS och HSL. Utföraren ska tillse att nyanställda medarbetare får introduktion och ska ha skriftlig rutin för introduktion av nyanställda. Utföraren ska ansvara för att medarbetare kontinuerligt får utbildning, fortbildning och vid behov även handledning och bör ha skriftliga generella och individuella kompetensutvecklingsplaner Utredning Göteborgs Stad ställer krav på att omsorgspersonal som arbetar inom funktionshinder ska ha omvårdnadsutbildning motsvarande treårigt gymnasium. Vid genomgång avseende stödassistenter inom Göteborgs Stads dagliga verksamhet kan konstateras att ca 93 % har utbildning. Det senaste året har stadsdelsförvaltningarna dock rapporterat om tilltagande svårigheter att rekrytera både kompetenta stödassistenter och stödpedagoger. I en del fall är det svårt att få medarbetare med efterfrågad kompetens. I förslag till förfrågningsunderlag kommer Göteborgs Stad att efterfråga fullgjord omvårdnadsutbildning med godkända betyg från gymnasieutbildning/vuxenutbildningen d v s att man studerat hos en utbildare som beviljats betygsrätt av Skolinspektionen. Som komplement kan specifika utbildningar utgöra undantag beroende på verksamhetens inriktning och art exempelvis inom snickeri, konstnärlig verksamhet, trädgårdsarbete m.m. I de fall det kan vara aktuellt ska Göteborgs Stad godkänna detta. 27

60 Det är viktigt att alla medarbetare har goda kunskaper i svenska så att man utan hinder kan kommunicera med den enskilde, anhöriga samt kollegor och andra och kunna dokumentera insatser enligt LSS och HSL. Minimikravet är att man har godkänt betyg i svenska från grundskolan åk. 9 eller svenska som andraspråk på lägst grundläggande nivå vilket är vad som krävs för att vara behörig och kunna tillgodogöra sig studier på gymnasienivå. Utbildning Den som ska arbeta med stöd, service eller omsorg till personer med funktionsnedsättning kan uppnå kunskaper och förmågor i enlighet med Socialstyrelsens allmänna råd genom godkända kurser om poäng i de programgemensamma ämnena i vård- och omsorgsprogrammet samt 100 poäng i friskvård och hälsa, 100 poäng i socialpedagogik och 100 poäng i specialpedagogik 2 inom programfördjupning för yrkesutgång funktionshindersområdet, godkända kurser om poäng i de programgemensamma ämnena i vård- och omsorgsprogrammet samt 200 poäng i psykiatri 2 och 100 poäng i samhällsbaserad psykiatri inom programfördjupning för yrkesutgång psykiatri, godkända kurser om 700 poäng i de programgemensamma ämnena i barn- och fritidsprogrammet, 300 poäng inom inriktningen socialt arbete samt 100 poäng i grundläggande vård och omsorg, 100 poäng i specialpedagogik 1, 100 poäng i specialpedagogik 2 och 100 poäng i entreprenörskap för yrkesutgång stöd och service inom funktionshindersområdet, eller någon annan motsvarande utbildning. Personal som inte har behörighet att studera ämnet svenska eller svenska som andraspråk på programgemensam nivå kan uppnå förmågan att förstå, tala, läsa och skriva svenska i enlighet med dessa allmänna råd genom godkänd kurs i det gymnasiegemensamma ämnet svenska eller svenska som andraspråk eller genom någon annan motsvarande utbildning. (Från SOSFS 2014:2) Lagstiftning Enligt LOV 2 ska den upphandlande myndigheten behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt. Den upphandlande myndigheten ska iaktta principerna om öppenhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet när den tillämpar valfrihetssystem. Detta innebär att kommunen inte kan ställa högre krav på externa utförare än vad kommunen själv kan leva upp till i sin verksamhet. Kompetensutvecklingsplaner Utföraren ska tillse att nyanställda medarbetare får introduktion och ska ha skriftlig rutin för introduktion av nyanställda. Utföraren ska ansvara för att medarbetarna kontinuerligt får utbildning, fortbildning och handledning. Utföraren bör ha skriftliga generella och individuella kompetensutvecklingsplaner för medarbetarna. Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Att huvuddelen av stödpersonalen har utbildning är en förutsättning att bedriva verksamhet med god kvalitet för att kunna möta de enskildas behov och kunna uppfylla gällande dokumentationskrav. Goda kunskaper i svenska språket, även för två-språkig personal, är 28

61 viktigt för att kunna kommunicera och dokumentera. Dokumentationen är en del av den enskildes möjlighet till delaktighet. Utförarperspektivet Eftersom flera stadsdelsförvaltningar rapporterar om tilltagande svårigheter att rekrytera utbildade stödassistenter och stödpedagoger kan även externa utförare ha svårigheter att tillgodose behov av utbildade medarbetare även om kravet i förfrågningsunderlaget är ett obligatoriskt krav. Vid uppföljning ska man dels kontrollera andel arbetad tid utförd av utbildade medarbetare, men också hur aktivt utföraren försökt leva upp till kravet samt vad utföraren har för plan för att uppnå det ställda kravet. Undantag från kravet på utbildning kan göras för semestervikarier under sommarmånaderna. Konsekvenser för staden Konkurrensen om utbildade medarbetare skärps alltmer, vilket kan vara både en risk och en möjlighet för staden som arbetsgivare. Andelen stödassistenter med utbildning ligger högt inom Göteborgs Stad med ca 93 %. Även om det varierar mellan stadsdelarna så bedöms att krav på 90 % procent av den arbetade tiden utförs av medarbetare med omvårdnadsutbildning inte strida mot vad som sägs i LOV 2. Ekonomiska perspektivet Lönen mellan utbildade eller outbildade medarbetare skiljer sig något åt. I underlaget till ersättningsmodellen är beräkning att 90 % av medarbetarna har relevant utbildning. Arbetsrättsliga villkor (kollektivavtalsliknande villkor) Stadsledningskontoret förordar Utförare ska erbjuda sina anställda som genomför uppdrag för Göteborgs stad som lägst nedan angivna villkor. Villkoren är hämtade ur Allmänna Bestämmelser i lydelse samt HÖK 16 som bifogas förfrågningsunderlaget. Då nästkommande kollektivavtal träder i kraft gäller motsvarande villkor ur det. I de fall utföraren är ansluten till ett annat centralt kollektivavtal som organiserar omvårdnadspersonal ska utföraren ange vilket kollektivavtal de är anslutna till. Beloppet som ska betalas in till tjänstepension ska minst motsvara 4,5 procent av den anställdes lön årligen. Inbetalning bör göras även under föräldraledighet och sjukledighet. Intyg från pensionsförvaltare ska kunna uppvisas. Utföraren ska säkerställa att tillämplig arbetsrättslig lagstiftning efterlevs. Utredning Enligt Konkurrensverket är det inte tillåtet för upphandlande myndigheter att kräva att utförare ska vara bundna av kollektivavtal under kontraktstiden. Sådant krav står i strid mot proportionalitetsprincipen och bedöms även som problematiskt med hänsyn till föreningsfriheten. På den svenska arbetsmarknaden tillämpas den svenska modellen. Det innebär att det är arbetsmarknadens parter som genom kollektivavtal reglerar lägstalöner och andra anställningsvillkor. Det innebär samtidigt att det inte finns någon nedre gräns i de fall där kollektivavtal saknas, vilket innebär en risk för så kallad social dumpning. Därmed 29

62 uppkommer frågan om en upphandlande myndighet kan ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor med syfte att skydda medarbetarnas från orimliga löner och osäkra anställningsvillkor. Offentliga upphandlingar i Sverige ska genomföras med beaktande av de allmänna rättsprinciperna om likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkännande. Att ställa krav på kollektivavtal anses inte stå i proportion till kontraktsföremålet vid upphandling. Däremot kan den upphandlande myndigheten ställa krav på särskilda arbetsrättsliga villkor (kollektivavtalsliknande villkor). De förutsättningar som måste vara uppfyllda för att kunna ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor är att det är: kopplat till fullgörandet av kontraktet, tydligt angivet i förfrågningsunderlaget eller i annonsen, i överensstämmelse med de allmänna rättsprinciperna vara kontrollerbart Ur Göteborgs Stads budget 2018: Göteborgs Stad ska ta fasta på de möjligheter som följer med upphandlingslagstiftningen. Genom upphandlingsvillkoren ska Göteborgs Stad verka för att så långt det är möjligt ställa krav på arbetsvillkor motsvarande fullvärdiga svenska kollektivavtal. Utgångspunkten för de särskilda arbetsrättsliga villkor som ställs på externa utförare är att det handlar om ett långvarigt åtagande för Göteborgs stad. Utföraren ska erbjuda de anställda som utför tjänster åt Göteborgs stad grundläggande villkor som omfattar lön, arbetstid och semester. När det gäller villkor som är förenade med sjukledighet och föräldraledighet finns de inte med i Upphandlingsmyndighetens vägledningar. Stadsledningskontorets bedömning är att följa Upphandlingsmyndighetens råd och inte ta med dessa som särskilda kontraktsvillkor. Villkor för avsättning till tjänstepension är för den upphandlande myndigheten ett frivilligt villkor i propositionen till ny upphandlingslagstiftning. Det är tveksamt om villkoret är förenligt med de europeiska bestämmelserna för utstationering i alla upphandlingssituationer. Detta har lyfts bl.a. i Finansutskottet då propositionen var uppe för votering. I det fall de personer som utför ett upphandlat uppdrag är utstationerade från ett annat land blir villkoret om avsättning till tjänstepension oproportionerligt och otillåtet. Att ställa villkor på avsättning till tjänstepension i upphandlingen av ett LOV system för daglig verksamhet i Göteborg torde inte strida mot de europeiska bestämmelserna för utstationering. Avsättning till tjänstepension är en väsentlig trygghetsfaktor som har stor betydelse för anställdas framtida pension, inte minst ur jämställdhetssynpunkt och det är rimligt att ställa krav på att uppdrag som utförs för Göteborgs stad ska generera tjänstepension. Lagstiftning Sedan den 1 juni 2017 finns nya bestämmelser som avser arbetsrättsliga villkor. Bestämmelserna innebär att upphandlande myndigheter och enheter är skyldiga att ställa arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid om det är behövligt. Bestämmelserna gäller vid upphandling av varor, tjänster, byggentreprenader samt vid upphandling av koncessioner som uppgår till minst de tröskelvärden som gäller enligt respektive lag. Aktuella bestämmelser har dock inte införts i LOV utan endast i LOU, LUF och LUK. Det är dock fullt möjligt att ställa arbetsrättsliga villkor oavsett om någon skyldighet föreligger eller inte. Det följer av huvudregeln enligt upphandlingsrätten att en upphandlande myndighet eller enhet i 30

63 princip får ställa vilka krav den vill så länge kraven har anknytning till det som anskaffas och uppfyller de grundläggande principerna, dvs. att de bl.a. är proportionella och icke diskriminerande. Omvärldsbevakning Vilket man kan se i omvärldsbevakningen, så det skiljer en del på nivån i kraven. Det är allt från svepande formuleringar kring lagar och sociala avgifter till lite mer utförliga beskrivningar kring vad som krävs av leverantören, jämför exempelvis Stockholm med Örebro. Utifrån ett strikt HR- perspektiv är Örebros och även Västerås sätt att formulera kraven mest ambitiösa. Referensstad Stockholm Uppsala Västerås Örebro Krav Leverantören ska säkerställa att de anställdas rättigheter är förenliga med ILO:s kärnkonventioner samt nationell arbetsrättslagstiftning. Tillämpa kollektivavtalsenliga villkor avseende lön, arbetstid och semester. Villkoren ska ligga i nivå med branschen aktuella kollektivavtal. Observera att detta inte innebär ett krav på anslutning till kollektivavtal Fullt arbetsgivaransvar för den anställda personalen, vid varje tillfälle följa gällande lagar, avtal, föreskrifter och inte vidta åtgärder som på något sätt strider mot dessa lagar och avtal. Samma krav gäller för de underleverantörer som anlitas av utföraren. Utföraren ansvarar för löner, arbetsgivaravgifter och andra lagstadgade och avtalsenliga kostnader för sig och sin personal. För både anställda inom Västerås stad Vård och Omsorg och privata leverantörer av vård och omsorg, gäller att anställda ska erbjudas önskad tjänstgöringsgrad. Leverantören ska ha en rutin för erbjudande av önskad tjänstgöringsgrad som är känd av samtliga anställda. Ej krav på kollektivavtal, men motsvarande villkor ska gälla för leverantörens anställda. Skyldig att vidta åtgärder så att inte lag eller svenska kollektivavtal åsidosätts. Leverantören ansvarar för alla kostnader för t ex löner, sociala avgifter och andra avtalsenliga eller lagstadgade löneomkostnader. Skyldig att vidta åtgärder så att inte svensk lag eller svenska kollektivavtal för arbetstagaren åsidosätts. Om leverantören inte tecknat svenskt 31

64 Linköping kollektivavtal ska ändå motsvarande villkor gälla för leverantörens anställda. Detsamma gäller för eventuella underleverantörer som leverantören anlitat för att fullgöra avtalet. Redovisa eventuella kollektivavtalsförhållanden inkl. kollektivavtalade försäkringar eller andra träffade överenskommelser. Ingen skrivning men hänvisar till att Linköpings planer och program ska vara vägledande. Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Goda arbetsvillkor och god arbetsmiljö för medarbetare är positivt för verksamheten och hela branschen och påverkar kvaliteten i verksamheten. Goda arbetsvillkor har betydelse för att dämpa personalomsättning vilket i sin tur påverkar kontinuiteten för brukarna. Utförarperspektivet Stadsledningskontoret ser det som önskvärt att utföraren har kollektivavtal. Har utförare tecknat något av de förkommande centrala kollektivavtal som finns för motsvarande arbetstagare i branschen accepteras dessa i sin helhet. I de fall utföraren inte har kollektivavtal är det viktigt att säkerställa att medarbetarna har goda villkor och viktigt att det finns försäkringar och avsättning till tjänstepensioner. Det gör också att konkurrensförutsättningarna är likartade för alla utförare d v s genom att det ställs krav på vissa grundläggande arbetsrättsliga villkor är det kostnadsneutralt. Utförare ska erbjuda sina anställda som genomför uppdrag för Göteborgs stad som lägst nedan angivna villkor. Villkoren är hämtade ur Allmänna Bestämmelser i lydelse samt HÖK 16 som bifogas förfrågningsunderlaget. Då nästkommande kollektivavtal träder i kraft gäller motsvarande villkor ur det. Detta särskilda kontraktsvillkor kan också uppfyllas genom att utföraren är ansluten till ett annat centralt kollektivavtal som organiserar omvårdnadspersonal som utför uppdrag för Göteborgs stad. I de fall utföraren är ansluten till ett sådant centralt kollektivavtal ska utföraren ange vilket kollektivavtal de är anslutna till. Lägstalön enligt fastställda belopp i HÖK 16. Räknas upp då nya belopp för minimilöner fastställs i kommande löneavtal. Fast kontant lön lägst kronor för arbetstagare fyllda 19 år som saknar föreskriven utbildning och lägst kronor för arbetstagare som har föreskriven omvårdnadsutbildning, enligt bilaga E Lön ska utbetalas för hela arbetsdagen (inkl. förflyttning) enligt schema exklusive rast. Arbetstid 13 mom. 2, 3. Övertid 20 mom. 1 första stycket, mom. 2 första och andra stycket, mom. 3, mom. 4 Tillägg för obekväm arbetstid 21 mom. 1 Tillägg för förskjuten arbetstid 23 mom. 1,2 Semester 27 mom. 2, 3, 5, 6, 7, 8, 9 a), 15 32

65 Avsättning till tjänstepension. Beloppet som ska betalas in till tjänstepension ska minst motsvara 4,5 procent av den anställdes lön årligen. Inbetalning bör göras även under föräldraledighet och sjukledighet. Intyg från pensionsförvaltare ska kunna uppvisas. Utföraren ska säkerställa att tillämplig arbetsrättslig lagstiftning efterlevs. Konsekvenser för staden Goda villkor för medarbetarna gagnar hela branschen oavsett utförare. Alla måste medverka till att göra yrken inom område funktionshinder attraktiva så att man kan bemanna daglig verksamhet med utbildade medarbetare oavsett utförare. I sin beställarroll kan staden medverka till en positiv utveckling med justa villkor i hela branschen genom att ställa krav på externa utförare. Heltidsanställningar Stadsledningskontoret förordar Minst 75 procent av den arbetade tiden ska utföras av omsorgspersonal med grundanställning på heltid. Kravet gäller både för tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda. Utredning Utgångspunkten är att krav och villkor i upphandlingar måste ha ett samband med kontraktsföremålet, vilket innebär att kraven och villkoren endast kan gälla de medarbetare som utför de aktuella kontrakten. Det går alltså inte att ställa krav som gäller samtliga medarbetare om de inte arbetar på kommunens uppdrag. Det saknas rättspraxis där en kommun ställt krav på heltidsanställning i en upphandling. Däremot finns det exempel på upphandling av städtjänster där leverantörer som erbjuder heltidsanställningar premieras i utvärderingen. Detta skiljer sig dock från LOV eftersom upphandlingarna inte ska utvärderas, utan alla som är kvalificerade får vara med. I tidigare samtal med SKL:s arbetsrättschef är det inte prövat i domstol om det faktiskt är möjligt att ställa krav på heltid i förfrågningsunderlaget Enligt Upphandlingsbolaget kan det vara möjligt att ställa krav på att medarbetare som utför tjänster på uppdrag åt kommunen ska ha heltidsanställningar. Det finns dock risker med ett sådant krav. Om utförare utför tjänster åt andra kommuner och de inte har ställt ett sådant krav kan olika villkor gälla för medarbetare beroende på i vilken kommun de arbetar. Kravet kan också missgynna mindre utförare. I stadens egen dagliga verksamhet är 92.5 procent av den arbetade tiden utförd av anställda med grundanställning på heltid. Av de anställda (tillsvidareanställda och visstidsanställda) i daglig verksamhet har 95,2 procent en grundanställning på heltid. Lagstiftning Enligt 4 kap. 2 LOV får en upphandlande myndighet ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. Samtliga villkor ska anges i annonsen om valfrihetssystem eller i förfrågningsunderlaget. Arbetsrättsliga villkor, t.ex. arbetstid ingår i begreppet särskilda sociala villkor. Några för denna utrednings relevanta prejudicerande rättsfall finns inte. Enligt förarbetena till LOV ska särskilda kontraktsvillkor vara förenliga med de grundläggande gemenskapsrättsliga principerna, dvs. likabehandling, ickediskriminering, öppenhet, förutsebarhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet, samt 33

66 EU-fördragets regler om den inre marknaden. Proportionalitetsprincipen innebär att kraven på utföraren och tjänsten måste ha ett naturligt samband och stå i rimlig proportion till det som ska upphandlas. De krav som ställs ska vara både lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Om det finns flera alternativ bör det alternativ väljas som är minst belastande för utföraren. Omvärldsbevakning Sammanfattningsvis kan konstateras att det inte förekommer speciellt detaljerade krav i förfrågningsunderlagen kring personalbemanning. Det förekommer, vilket vi kan se formuleringar kring vad som är önskvärt men det är inte så vanligt förekommande att skarpa krav ställs. Referensstad Stockholm Uppsala Västerås Örebro Linköping Principer för personalbemanning Leverantören ska ha tillräckligt med personal så att samtliga uppdrag utförs enligt beställning under avtalstiden. Rutin för personalbemanning och kompetensutveckling ska finnas i utförarens ledningssystem. Anställda inom Västerås stad Vård och Omsorg och privata leverantörer av vård och omsorg, gäller att anställda ska erbjudas önskad tjänstgöringsgrad. Leverantören ska ha en rutin för erbjudande av önskad tjänstgöringsgrad som är känd av samtliga anställda. Leverantören har liksom kommunen som målsättning att erbjuda heltid eller önskad sysselsättningsgrad. Utföraren ska säkerställa att verksamheten är bemannad efter de krav som ställs på verksamheten samt att personalen har erforderlig utbildning och lämplighet utifrån målgruppens behov. Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Målet måste vara att skapa så hög grad av kontinuitet som möjligt för den enskilde. Det finns ingen absolut koppling mellan heltidsanställningar (anställningsform) och hög personalkontinuitet, men goda arbetsvillkor för medarbetare är i grunden positivt för verksamheten och hela branschen och påverkar indirekt möjligheten att skapa långsiktighet och kontinuitet och att vara en attraktiv arbetsgivare. Utförarperspektivet Utförare måste ha möjligheter att täcka luckor och hantera en flexibilitet utifrån olika och varierande behov på ett sätt som inte är kostnadsdrivande. Då behöver olika anställningsformer till viss del användas vid sidan av tillsvidareanställda på heltid. Ett 34

67 generellt krav på att alla ska ha tillsvidareanställningar och på heltid, kan därför inte ställas i förfrågningsunderlaget. Alternativet till att ställa krav på heltid i förhållande till verksamhetsvolym är att ställa det som ett bör-krav i förfrågningsunderlaget d v s utföraren bör eftersträva att erbjuda anställda önskad tjänstgöringsgrad och då överlåta till utföraren att bemanna på ett sätt som motsvarar kvalitetskrav och övriga åtaganden. Bemanning med anställda som har grundanställning på heltid kräver dessutom en viss verksamhetsvolym för att vara kostnadseffektivt. En risk med att sätta en volymgräns är att utförare konsekvent lägger sig på en nivå strax under gränsen, men vid uppföljning får man i så fall ställa detta i förhållande till kapacitetstaket och då göra en samlad bedömning. Att ställa krav på att alla utförare, oavsett verksamhetsvolym, skall erbjuda alla anställda tillsvidareanställning på heltid skulle missgynna små företag och få till följd att många inte har möjlighet att lämna ansökan. Det skulle inte heller vara möjligt för nya utförare att börja etablera en verksamhet. Att inte ställa några krav alls på heltidsanställning, utan överlåta till utföraren att bemanna verksamheten på ett sätt som motsvarar kvalitetskrav och övriga åtaganden kan å andra sidan innebära risk att många av de anställda erbjuds deltid eller anställning på timmar. Stadsledningskontoret bedömer att det kan inte ställas krav på att alla utförare ska tillämpa samma arbetssätt som Göteborg har infört. Konsekvenser för staden Det är en konkurrensfördel för Göteborgs Stad att kunna erbjuda anställning på heltid. Göteborgs Stad har dessutom en gemensam bemanningsprocess optimerad bemanning för att nå de politiska målen om rätt till heltid och färre timavlönade. Eftersom daglig verksamhet utförs endast vardagar innebär det att det bör vara relativt lätt att bemanna och behovet av att ha deltidsanställda på olika procentsatser är mindre än vad det är i andra typer av omsorgsverksamheter som bedrivs på schemalagd arbetstid. Ekonomiska perspektivet Göteborgs Stad har heltidskravet redan idag och därmed kostnaderna och kravet bedöms därmed rimligt att ställa i förhållande till en viss verksamhetsvolym. Stadsledningskontoret förordar Utföraren bör organisera sin verksamhet på ett sådant sätt att arbetad tid utförd av timavlönade begränsas. Arbetad tid utförd av timavlönade medarbetare Utredning Göteborgs stad har en personalpolitisk inriktning att max 5 procent av den arbetade tiden i staden som helhet ska utföras av timavlönade medarbetare. Det gäller i samtliga verksamheter, men eftersom vård- och omsorg utgör nästan en tredjedel av stadens verksamhet får andelen timavlönade inom denna sektor stort genomslag på helheten. I oktober 2017 är den genomsnittliga tiden utförd av timavlönade i Göteborgs Stads dagliga verksamhet 3,5 procent. Det varierar mellan stadsdelarna, allt mellan 0,1 procent - 5,3 procent. Max 5 procent gäller dessutom för staden totalt och sett till statistik även för 2015 (4,6 procent) och 2016 (4 procent) så varierar detta och det finns enskilda stadsdelar som haft upp 35

68 till 7,4 procent Göteborgs Stad har en gemensam bemanningsprocess optimerad bemanning - för att nå de politiska målen om rätt till heltid samt färre timavlönade. Förutsättningarna att minska andelen tid utförd av timavlönade är knuten till användande av bemanningsenheter, ökad grundbemanning samt förläggning av s.k. resurspass. Hantering av detta regleras i ett lokalt kollektivavtal. Denna typ av lokala kollektivavtal ingår inte i begreppet kollektivavtalsliknande villkor d v s det är inte ett centralt kollektivavtal som tillämpas på motsvarande arbetstagare i hela riket. Det kan inte ställas krav på att externa utförare har ett sådant avtal. Det kan heller inte ställas krav på att alla utförare ska tillämpa samma arbetssätt som Göteborg har infört. Lagstiftning Enligt LOV 2 ska den upphandlande myndigheten behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt. Den upphandlande myndigheten ska iaktta principerna om öppenhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet när den tillämpar valfrihetssystem. Det innebär bland annat att kommunen inte kan ställa högre krav på externa utförare än vad kommunen själv kan leva upp till i sin verksamhet. Omvärldsbevakning Ingen annan kommun har så tydligt som Göteborgs Stad satt en gräns i sin budget för hur stor andel av den arbetade tiden som får utföras av timavlönade. I diskussion om timavlönade finns det de som menar att det inte enbart är negativt med timavlönade utan att det kan till och med kan gynna kontinuiteten för den enskilde genom att samma personer kan ta korta vikariat och att kontinuitet för den enskilde inte har något absolut samband med anställningsformen hos medarbetarna. Att vara timavlönad kan passa för vissa grupper (ex. studenter) under begränsade perioder men för de allra flesta är det en osäker anställningsform som är förknippad med negativa effekter så som osäker inkomst och svårigheter att planera sin tid. Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet En viss andel timavlönade måste alltid finnas för att täcka behov av korttidsvikariat, men timanställning är en osäker anställningsform och det är hög omsättning bland dessa. Även om timavlönade i vissa fall kan gynna kontinuiteten för den enskilde är det svårt att skapa en långsiktigt hållbar verksamhet med god kontinuitet om man har en allt för hög andel timavlönade. Utföraren bör organisera sin verksamhet på ett sådant sätt att arbetad tid utförd av timavlönade begränsas. Utförarperspektivet För att verksamheten ska vara långsiktigt hållbar är det viktigt att utföraren har en stabil grundbemanning och goda arbetsvillkor för medarbetarna. Timavlönade bör i första hand användas vid sjuktoppar och korttidsfrånvaro, såväl som snabbt ökade behov hos enskilda på den dagliga verksamheten. Det finns inget absolut samband mellan kontinuitet för den enskilde och anställningsform och en viss del timavlönade måste finnas, särskilt i ett uppbyggnadsskede. Utförare måste ha möjligheter att täcka vakanser på ett sätt som inte är kostnadsdrivande och då behöver olika anställningsformer användas vid sidan av tillsvidareanställda på heltid. Göteborgs Stad kan inte ställa högre krav på externa utförare än vad staden kan leva upp till i sin verksamhet, sett till att enskilda stadsdelar kan ligga högre än 5 procent periodvis. Det går därför inte att ange 36

69 något mått som skulle gälla även för alla privata utförare. I förfrågningsunderlaget kan det dock ställas som ett bör -krav. Ekonomiska perspektivet Det måste finnas möjligheter att täcka luckor och överlappning i schema på ett sätt som inte är kostnadsdrivande och då behöver olika anställningsformer användas vid sidan av tillsvidareanställda på heltid men så långt som möjligt bör användandet av timavlönade begränsas. Arbetsplatser Stadsledningskontoret förordar Utföraren ska tillhandahålla lokaler. Utföraren ska ha lokaler och utrustning som är tillgängliga och anpassade både till verksamhet och personal. Utföraren ska följa lagstiftning, föreskrifter, förordningar, allmänna råd och rekommendationer. Arbetsplatsen ska vara utrustad så att det motsvarar arbetsmiljökraven. Det ska ge förutsättningar för att utföra administrativt arbete kopplat till uppdraget, genomföra möten, pauser och luncher. På kontoren ska det finnas dokumentskåp som är säkert. Utföraren ska själv svara för sitt lokalbehov, utrustning, inventarier och skötsel av dessa. Utföraren ska se till att lokalerna är anpassade till verksamheten och godkända för sitt ändamål av berörda myndigheter. Utförarens anställda ska omfattas av meddelarfrihet liknande den som gäller för Göteborgs Stads anställda inom motsvarande verksamhetsområde. Utredning Lagstiftning I Arbetsmiljölagen (1977:18) och dess föreskrifter finns beskrivningar om arbetslokalers och personalutrymmens beskaffenhet och utformning. I arbetsmiljölagen (1977:1160) framgår att arbetslokal skall vara så utformad och inredd att den är lämplig från arbetsmiljösynpunkt. Systematiskt arbetsmiljöarbete I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete finns det regler om arbetsmiljöpolicy, kunskaper och hur arbetsgivaren regelbundet ska undersöka och bedöma vilka risker som kan förekomma i verksamheten. Där finns det också regler om att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att komma till rätta med riskerna. I föreskrift AFS 2015:4 om organisatorisk och social arbetsmiljö finns det utförliga regler kring vilka hänsyn man skall ta som arbetsgivare när det gäller arbetets planering och genomförande. Föreskriften är anpassade till dagens arbetsliv och förtydligar vad arbetsgivare och arbetstagare ska göra inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet som alla arbetsgivare har ansvar att bedriva. 37

70 Omvärldsbevakning Ur arbetsmiljösynpunkt kan man konstatera av omvärldsbevakningen att man i olika kommuner valt att formulera kraven på lite olika sätt. I vissa fall t.ex. i Örebro är man utförliga genom att precisera vad som krävs medan man i ett annat fall, exemplet Uppsala valt att ha en kort formulering om att utföraren skall följa svensk arbetsrättslig lagstiftning. Det är att rekommendera att vi formulerar oss ungefär som Västerås dvs. leverantören ska följa lagstiftning, föreskrifter, förordningar, allmänna råd och rekommendationer, riktlinjer, samt arbetsmiljöverkets rekommendationer om arbetsvillkor. Om man utöver detta lägger till en formulering om kraven på lokalerna så är det heltäckande på arbetsmiljöns område. Referensstad Stockholm Uppsala Västerås Örebro Linköping Arbetsplatser Lokalerna, som leverantören ansvarar för, ska vara ändamålsenliga för verksamheten och i gott skick. Lokalerna ska städas och vårdas så att god hygienisk standard och trivsel upprätthålls. Arbetsgivaransvar. Utföraren ska följa svensk arbetsrättslig lagstiftning. Leverantören ska följa lagstiftning, föreskrifter, förordningar, allmänna råd och rekommendationer, riktlinjer, samt nedanstående: Arbetsmiljöverkets rekommendationer om arbetsvillkor. Leverantören har arbetsmiljöansvar för sin personal. Leverantören ska regelbundet planera, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att hälsa främjas, ohälsa och olycksfall förebyggs och att en tillfredställande arbetsmiljö uppnås. Arbetsskador, tillbud, hot och våld kartläggs, analyseras och utreds, så att erfarenheter kan återföras till verksamheten. Leverantören har de arbetsmarknadsförsäkringar som krävs. Beställaren tillhandahåller inte lokaler. Utföraren ansvarar själv för lokal, lokalens lämplighet, utrustning och inventarier. Lokaler och utemiljö skall uppfylla vid varje tid gällande myndighetskrav, ha god tillgänglighet samt vara ändamålsenliga och anpassade efter den berörda målgruppens behov. Utrustning. Utföraren skall tillhandahålla maskiner, redskap, arbetskläder till deltagare om detta bedöms behövas i verksamheten samt personlig utrustning för personalen. 38

71 Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet En verksamhet som uppfattas som professionell och attraktiv för medarbetare att arbeta i, är positivt för de enskilda inom daglig verksamhet. Utförarperspektivet För utförarna gäller samma krav utifrån gällande lagstiftning och regelverk för lokaler och arbetsmiljö. Såväl Göteborgs Stads dagliga verksamheter som nuvarande privata utförare har anpassade lokaler, vilket inte utgör någon skillnad i och med införandet av LOV. Utföraren är skyldig att följa arbetsmiljölagen och dess föreskrifter så att anställda inte utsätts för risker och ohälsa i sitt arbete. Utföraren och den som ansvarar för verksamheten är skyldig att säkerställa att reglerna följs samt fastställa de processer som behövs för att säkra detta. Skyddsutrustning i form av plastförkläden, plasthandskar, munskydd och liknande ska tillhandhållas av arbetsgivaren. Ekonomiska perspektivet Ersättning för lokaler och övrig utrustning ingår in den ekonomiska ersättningsmodellen. Övrigt Förhandling enligt 38 MBL Reglerna i 38 MBL är tillämpliga när enheten för kontrakt och uppföljning föreslår att kontrakt ska skrivas med en utförare samt när tidigare upprättade kontrakt föreslås förlängas. De fackliga organisationer som kommunen har kollektivavtal med har rätt till förhandling. Enheten för kontrakt och uppföljning ska ge de fackliga organisationerna information om utförare som bedömts uppfylla kraven. De fackliga organisationerna ges därefter möjlighet att lämna synpunkter innan beslut fattas om att godkänna utföraren. Förhandlingen syftar till att de fackliga organisationerna ska få möjlighet att ta ställning till utförarna innan godkännande sker. I undantagsfall kan de fackliga organisationerna använda sig av sin vetorätt enligt 39 MBL, men möjligheten är mer begränsad än vad som vanligtvis gäller vid tillämpningen av denna paragraf. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens dom (HFD ) ska arbetsgivaren tillhandahålla skyddsutrustning vid arbete där det föreligger risk för smitta. Arbetsgivaren bör tillhandahålla sådan skyddsutrustning i sådan utsträckning där det finns behov av det. Arbetsmiljölagen innehåller inga krav på att arbetsgivaren ska tillhandahålla arbetskläder som inte är skyddsutrustning. Profilkläder och personliga hygienkläder för att förhindra smittspridning (SOSFS 2015:10) är inte skyddsutrustning. Regelverk för gåva/muta Det ställs särskilt höga krav inom omsorgsområdet, där utrymmet för att ta emot gåvor är mycket litet. Enligt 10 kap 5 Brottsbalken kan arbetstagare eller den som utövar uppdrag dömas för tagande av muta om denna tar emot gåva, löfte om gåva eller begär en otillbörlig förmån för att utföra sitt arbete. Det gäller också efter det att anställningen har upphört, som till exempel om man tar emot förmåner genom testamente. Utföraren ska informera samtliga medarbetare om förbudet att ta emot gåvor och förmåner samt att medarbetare inte ska hjälpa den enskilde med juridiska åtaganden som att bevittna eller skriva under handlingar. 39

72 Utföraren ska ha en skriftlig policy för hur medarbetarna ska förhålla sig till gåvor och testamenten, samt tillse att policyn är väl känd hos samtliga medarbetare. Meddelarfrihet Utförarens anställda ska omfattas av meddelarfrihet liknande den som gäller för Göteborgs Stads anställda inom motsvarande verksamhetsområde. Utföraren ska informera sina medarbetare om att de omfattas av meddelarfriheten. Utföraren förbinder sig att, med undantag för vad som nedan anges, inte ingripa mot eller efterforska den som lämnat meddelande till författare, utgivare eller motsvarande för offentliggörande i tryckt skrift, radioprogram eller dylikt. Förbudet gäller inte sådana meddelanden som avser företagshemlighet som skyddas av lagen om skydd för företagshemligheter eller omfattas av tystnadsplikt för utförarens medarbetare utanför det verksamhetsområde som uppdraget enligt detta kontrakt omfattar och inte heller i vidare mån än vad som omfattas av meddelarfrihet för offentligt anställda enligt 13 kap Offentlighets och sekretesslagen. Identifierade övriga frågor Under utredningens gång har ett antal olika frågeställningar identifierats som viktiga. Dels utifrån möjlighet att i ett valfrihetssystem och förfrågningsunderlag ställa krav på verksamhetsspecifika frågor, dels utifrån att verksamheterna ska uppfylla gällande lagstiftning och Göteborgs Stads vägledning. Skyldighet att utföra uppdrag Stadsledningskontoret förordar Godkänd utförare är skyldig att, inom ramen för de begränsningar om kapacitet som beskrivits i ansökan om godkännande, åta sig och fullfölja uppdrag. Uppstår ledig kapacitet kan inte utföraren sälja plats till annan kommun eller privat utförare om den lediga kapaciteten ligger inom det kapacitetstak som angivits vid ansökan. Utföraren kan inte heller, med hänvisning till kapacitetstaket säga nej till uppdrag vid förändrad behovsnivå hos befintliga deltagare eller om den enskilde förändrar sin tid, utan måste fullfölja uppdraget. Utredning Stadsledningskontoret bedömer att det i ett valfrihetssystem är brukaren som väljer den dagliga verksamheten och inte verksamheten som väljer brukaren. Hänsyn måste dock tas i den enskildes val av verksamhet utifrån att kapacitetstak, som också har sin grund i den privata utförarens IVO-tillstånd, kan vara begränsande. Risk finns att brist på kapacitet skulle kunna uppstå om många väljer samma verksamhet. Utförare har dessutom oftast olika inriktningar som också vänder sig till olika målgrupper, vilket inte heller passar alla. Utföraren behöver dessutom kunna vända sig till individer med olika behov. Det kan exempelvis handla om att lokalerna måste vara särskilt anpassade och olika hjälpmedel som måste finnas. Handläggaren kommer att utgöra stöd till den enskilde vid valet av daglig verksamhet. 40

73 Omvärldsbevakning Samtliga referenskommuner beskriver på olika sätt även skyldigheten för utförare att i mån av plats att ta emot varje person i målgruppen som fått beslut om daglig verksamhet. Referensstad Stockholm Uppsala Västerås Örebro Linköping Skyldighet att utföra uppdrag Skyldighet att i mån av plats att ta emot varje person i målgruppen som fått biståndsbeslut för daglig verksamhet enligt LSS och som omfattas av leverantörens avtal och som valt leverantören. Skyldig att, inom ramen för de begränsningar om kapacitet som angivits i ansökan om godkännande, åta sig och fullfölja uppdrag. Kan inte, med hänvisning till kapacitetstaket, säga nej till uppdrag vid förändrad behovsnivå hos befintliga deltagare. Skyldig att ta emot deltagare inom sitt givna kapacitetstak. Skyldig att ta emot och behålla uppdrag upp till det eventuella kapacitetstak som angivits. Kan inte säga nej till uppdrag vid förändrad behovsnivå hos befintliga deltagare eller om den enskilde ändrar sin tid för deltagande i verksamheten. Skyldig att ta emot alla som efterfrågar daglig verksamhet inom ramen för det eventuella kapacitetstak somutföraren angivit i ansökan. Om det uppstår situationer av andra skäl än platsbrist för att inte kunna ta emot brukare skall samråd ske med LSSlots, kommunen avgör om det föreligger sakliga skäl att säga nej. Verksamhetens innehåll och möjlighet till inriktning Stadsledningskontoret förordar Daglig verksamhet avser personer mellan år Verksamheten ska vara utformad med stor hänsyn till den enskildes behov, önskemål och intressen. Verksamhets ska grundas på respekt för den enskildes integritet och självbestämmande. Den enskilde ska genom inflytande och medbestämmande ges möjlighet att påverka och utforma innehållet I insatsen ingår omvårdnad, det vill säga en skyldighet att ge stöd och hjälp med dagliga personliga behov som det enskilde har svårigheter att klara själv. 41

74 Verksamheten ska på kortare eller längre sikt utveckla den enskildes möjlighet till arbete. Utredning Socialstyrelsen beskriver att daglig verksamhet ofta ses som en viktig och positiv del av livet. Enligt forskningen ger daglig verksamhet en identitet, vänskap och samvaro med arbetskamrater, någonting att göra, struktur på dagen, glädje i att tillverka och en känsla av att bemästra något. (Socialstyrelsen BmSS och Dv en forskningsöversikt 2014) Målsättningen med all verksamhet enligt LSS är att underlätta det dagliga livet för personer med omfattande funktionsnedsättning och främja full delaktighet i samhällslivet. Med goda levnadsvillkor menas att den enskilde ska ha möjlighet att leva som andra utifrån sina individuella förutsättningar, samt ges största möjliga inflytande över hur insatserna ges. Utifrån att det finns olika behov och önskemål så är det viktigt att det också finns en mångfald av olika inriktningar och specifika kompetenser. Utföraren behöver ha möjlighet att i ansökan kunna beskriva vilken inriktning och vilken typ av verksamhet, såväl som om man har nischat sig till någon specifik målgrupp. Hit räknas även särskild kompetens som språk, taktil stimulering och olika typer av kommunikationsstöd. Omvärldsbevakning I omvärldsbevakningen beskriver samtliga referensstäder utförligt innehåll i den dagliga verksamheten. Samtliga referensstäder är även tydliga med att verksamheten avser personer i yrkesverksam ålder, några skriver om år, eller till exempel Uppsala som skriver år. I Örebro kan den enskilde ansöka om fortsatt daglig verksamhet fram tills 67 års ålder. Referensstad Stockholm Uppsala Verksamhetens innehåll Ska vara utformad med stor hänsyn till den enskildes behov och önskemål samt med beaktande av dennes funktionsnedsättning. För en del personer kan det innebära en verksamhet som inriktar sig mot framtida deltagande förvärvsarbete. För andra en verksamhet som erbjuder sinnesstimulering, utveckling av alternativa kommunikationsvägar och träning av olika färdigheter. Syftet är att bidra till den enskildes personliga utveckling och främja deltagande i samhället. I insatsen ingår omvårdnad, det vill säga en skyldighet att ge stöd och hjälp med dagliga personliga behov som det enskilde har svårigheter att klara själv. Inslag av delegerad hälso- och sjukvård kan förekomma. Ska bidra till den enskildes personliga utveckling och delaktighet i samhället. Kan innehålla såväl aktiviteter med habiliterande inriktning som mer produktionsinriktade arbetsuppgifter. På kortare eller längre sikt utveckla den enskildes möjlighet till arbete. Utformad med stor hänsyn till den enskildes 42

75 Västerås Örebro Linköping önskemål, intressen, behov och förutsättningar. Ingår omvårdnad, det vill säga en skyldighet att ge stöd och hjälp. Inslag av delegerad hälso- och sjukvård kan förekomma Ska innehålla både habiliterande och mer produktionsinriktade uppgifter. Övergripande målet är att utveckla den enskildes möjlighet till arbete. Utföraren kan dessutom utifrån sin verksamhetsidé erbjuda daglig verksamhet med särskild profil/inriktning Skapa meningsfull sysselsättning som ska bidra till personlig utveckling, stimulans, gemenskap, samt främja delaktighet i samhället. Vara av habiliterande karaktär och ge miljöombyte, social gemenskap, självkänsla och självförtroende, samt skapa en trygg, glädjefull och meningsfull dag. Utveckla den enskildes möjlighet till arbete. Genom inflytande och medbestämmande ges möjlighet att påverka och utforma innehållet. Anpassas efter behov, förutsättningar, intressen och önskemål. I första hand i grupp, men med möjlighet till individuellt anpassade arbetsuppgifter. Varierat utbud, från sinnesstimulering till mer produktionsinriktade arbetsuppgifter. Finnas möjlighet till externa platser ute på öppna arbetsmarknaden. Det ingår omvårdnadsinsatser. Ska grundas på respekt för den enskildes integritet och självbestämmande. Den enskilde ska ha inflytande och medbestämmande över de insatser som ges. I de fall den enskilde önskar, ska kontakt och informationsutbyte ska med god man eller företrädare. Ingår också personlig omvårdnad som skall utföras med stor hänsyn till personlig integritet och självbestämmande. I vissa fall kan personlig assistans förekomma i den dagliga verksamheten. Ställa krav på den enskilde vad gäller närvaro, tider m.m. så att verksamheten så långt det är möjligt liknar en ordinarie arbetsplats. Skall aktivt verka för att regelbundet pröva möjligheten om den enskilde kan få arbete/sysselsättning i ordinarie arbetslivet eller i andra öppnare former. 43

76 Öppettider Stadsledningskontoret förordar Daglig verksamhet ska vara öppet alla vardagar. Öppettiden ska utgå från de enskildas behov och kunna förläggas mellan Annan tid kan komma ifråga utifrån de enskildas behov och specifik inriktning på verksamheten, det ska då anges i ansökan. Verksamheten kan stänga för semester fyra veckor under sommaren, om de enskildas behov tillgodoses. Daglig verksamhet kan stänga för planeringsdag för personalen en heldag på våren och en heldag på hösten. Utredning Det finns inga bestämmelser som reglerar hur många timmar per dag eller vecka som deltagaren har rätt till, varken i lag eller förordning eller i Socialstyrelsens föreskrifter eller allmänna råd. Det beror på deltagarens behov. När det gäller omfattningen av daglig verksamhet, bör samma generella riktlinjer användas som i arbetslivet. Men insatsen måste anpassas efter individuella önskemål och behov och tillförsäkra deltagaren goda levnadsvillkor. (se 7 LSS och prop. 1992/93:159 s. 90 och 181). Det går inte heller att säga i vilken omfattning en daglig verksamhet ska eller bör hållas öppen under sommarens semesterperiod. Det finns inte några bestämmelser som reglerar detta, varken i lag eller förordning, eller i Socialstyrelsens föreskrifter eller allmänna råd. Det är upp till den som bedriver den dagliga verksamheten hur den är utformad, och verksamheten får även till exempel ta hänsyn till organisationen och tillgången till adekvat personal. Det kan innebära att man också i verksamhetsplaneringen tar hänsyn till deltagarnas önskemål om ledighet när man planerar semesterstängning. Om deltagaren inte vill vara ledig under en planerad semesterstängning av den dagliga verksamheten måste kommunen se till att han eller hon tillförsäkras goda levnadsvillkor på annat sätt. Deltagaren kan till exempel få annan daglig verksamhet eller andra insatser om den enskilde behöver det. I Göteborgs Stads dagliga verksamheter varierar öppettiderna. Det kan exempelvis handla om öppettider mellan som mest eller mellan som minst. Det är även variationer vad gäller stängning för semester under sommaren. Samtliga stadsdelar utom Östra Göteborg stänger all verksamhet. Några stadsdelar (Majorna-Linne, Örgryte-Härlanda och AFH) beskriver att de upprättar separata avtal eller sommaravtal exempelvis då behov finns av att köpa hos annan utförare. I några stadsdelar (Centrum, Lundby, AFH) har inte funnits önskemål från deltagare om sommaröppet. En stadsdel (Lundby) gör bedömningen att arbetslivet ska efterliknas och då stänger daglig verksamhet. En stadsdel (Västra Hisingen) har sedan 2017 bemannat aktivitetshus 2ggr/vecka. Samtliga stadsdelar stänger verksamheten för planeringsdagar. Det varierar mellan 2-4 dagar varje år. Tiden behöver regleras så att den enskildes behov och önskemål kan tillgodoses. Samma generella riktlinjer som i arbetslivet ska tillämpas. Utifrån de enskildas behov och vid specifik verksamhetsinriktning kan även annan tid än dagtid också komma i fråga, vilket det kan 44

77 handla om vid exempelvis musik-, teater- föreställingar osv Det ska i så fall anges vid ansökan. Planeringsdagar är till för att chefer tillsammans med medarbetarna ska ha möjlighet att arbeta med aktuella verksamhetsfrågor. Omvärldsbevakning Samtliga referensstäder har krav på att verksamheten ska vara öppen alla vardagar. Referensstad Öppettider Stockholm Öppet alla vardagar. Vid behov Semester får inte påverka verksamhetens kvalitet och öppettider. Finns särskilda skäl att avvika, ska öppettider regleras i särskilt avtal. Stängning för planeringsdagar medges med en vardag vår och höst Uppsala Öppet alla vardagar. Stängning för sommarsemester medges med fyra veckor enligt avtal. Stängning för planeringsdagar medges med en vardag vår och höst. Västerås Öppet alla vardagar. Stängning för sommarsemester medges med fyra veckor enligt avtal. Stängning för planeringsdagar medges med en vardag vår och höst. Örebro Öppet alla vardagar. Stängning för sommarsemester medges med fyra veckor enligt avtal, stängning kan ske efter samråd med deltagaren och deras legala företrädare Linköping Öppet alla vardagar. Verksamheten ska vara öppen även så kallade klämdagar, samt tillgänglig vardag före röd dag, med undantag för midsommar-, jul- och nyårsafton. Öppettider ska anpassas efter behov och önskemål. Stängning för sommarsemester medges med fyra veckor enligt avtal. Stängning för planeringsdagar medges med en vardag vår och höst. Verksamhetens kvalitet Stadsledningskontoret förordar Utföraren ska ha ett kvalitetsledningssystem. Utföraren ska arbeta evidensbaserat och enligt beprövad erfarenhet. Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Verksamheten ska bedrivas med beaktande av allas likhet inför lagen. sakligt, opartiskt samt politiskt och religiöst obundet. Verksamheten ska följa gällande lagar, föreskrifter, mål och riktlinjer inom området. 45

78 Utföraren ska följa Göteborg Stads socialtjänstprocess. Utföraren kan utifrån sin verksamhetsidé erbjuda daglig verksamhet med särskild profil eller inriktning. Utföraren har skyldighet att erbjuda praktikplatser för ungdomar som går något av gymnasiesärskolans program. Utföraren ska årligen upprätta kvalitetsrapport som beskriver verksamhetens kvalitetsarbete. Utredning Begreppet goda levnadsvillkor medför inte att det ska tolkas på ett annorlunda sätt i och med införande av ett valfrihetssystem. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra och tillförsäkras goda levnadsvillkor. Detta innebär att personer med funktionsnedsättning inte skall ha sämre levnadsvillkor än personer utan funktionsnedsättning i motsvarande ålder i sin omgivning. Goda levnadsvillkor innebär en högre kvalitet än skälig levnadsnivå. LSS som rättighetslag ska garantera att personer med omfattande och varaktiga funktionshinder får den hjälp de behöver i det dagliga livet. De ska kunna påverka vilket stöd och vilken service de får. I insatsen ingår omvårdnad, det vill säga en skyldighet att ge stöd och hjälp med dagliga personliga behov som det enskilde har svårigheter att klara själv. Omvårdnad ska ges med stor hänsyn till personlig integritet och självbestämmande. Inslag av delegerad hälso- och sjukvård kan också förekomma. Verksamheten ska vara individuellt utformad med stor hänsyn till den enskildes behov och önskemål med utgångspunkt från den enskildes funktionsnedsättning. Möjlighet till arbete på den öppna arbetsmarknaden ska prövas regelbundet. För andra kan det innebära en verksamhet som erbjuder sinnesstimulering, utveckling av alternativa kommunikationsvägar och träning av olika färdigheter. Syfte är att bidra till den enskildes personliga utveckling och främja deltagande i samhället. Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet och bedrivas i samarbete med andra organ och myndigheter. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatserna. I de fall den enskilde önskar, ska kontakt och informationsutbyte ska med god man eller företrädare. I vissa fall kan personlig assistans förekomma i den dagliga verksamheten. Sekretess Stadsledningskontoret förordar Utföraren ska följa gällande lagstiftning och se till att sekretessbestämmelserna efterlevs. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. Tilldelade behörigheter ska enligt dessa bestämmelser motsvara befattningshavarens aktuella arbetsuppgifter. För tystnadsplikt rörande enskildas personliga förhållanden gäller 15 kap. 1 socialtjänstlagen och Patientsäkerhetslagen. Utföraren ska se till att sekretessbestämmelserna efterlevs. 46

79 Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet enligt SoL eller LSS får inte obehörigen röja vad man fått veta om enskildas personliga förhållanden. Enligt förarbeten är ståndpunkten från lagstiftarens sida är att den enskilde ska ha samma skydd för sin personliga integritet vare sig han eller hon behandlas av en offentlig eller privat vårdgivare. I verksamhet enligt SoL samt LSS ska handlingar som rör enskildas personliga förhållanden förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. Behörighetsstyrning av elektronisk åtkomst till personuppgifter inom social-tjänsten regleras av bestämmelserna SoL PUL samt säkerhetsbestämmelsen i 31 PUL. Tilldelade behörigheter ska enligt dessa bestämmelser motsvara befattningshavarens aktuella arbetsuppgifter. Därför behövs väl avpassade rutiner för tilldelning, förändring, borttagning och regelbunden uppföljning av behörigheter. Lokaler Stadsledningskontoret förordar Utföraren ska själv svara för sitt lokalbehov, utrustning, inventarier och skötsel av dessa. Utföraren ska se till att lokalerna är anpassade till verksamheten, de enskildas individuella behov och godkända för sitt ändamål av berörda myndigheter. I den dagliga verksamheten ska det finnas utrymme där den enskilde kan samtala ostört med personal, till exempel vid upprättande och uppföljning av genomförandeplanen. I den dagliga verksamheten ska det finnas ett avskilt utrymme där personalen kan föra dokumentation gällande insatsens genomförande, så att sekretess inte bryts. Utföraren ska ansvara för att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Utföraren ska ha en krisplan med rutiner för verksamheten. Utredning Bedömning av lokalen ingår som en del av tillståndsprövning som IVO gör för privata utförare. Vid bedömning av lokalen tas ställning till om lokalen är ändamålsenlig för den verksamhet som ska bedrivas där samt hur tillgänglig lokalen är för personer med olika funktionsnedsättningar. Den som ska bedriva verksamheten behöver ha tillgång till lokalen, det vill säga att det ska finnas ett giltigt hyresavtal eller en köpehandling. Därför behöver kravet på att leverantören själv ansvarar för sitt lokalbehov finnas med. Ofta kommer IVO, som en del av utredningsarbetet, ut och tittar på den aktuella lokalen, vilken då behöver vara så pass färdigställd att IVO kan bedöma om den är ändamålsenlig. Utföraren ska arbeta i enlighet med lagen om skydd mot olyckor, samt allmänna råd om skydd mot olyckor. Det innebär att ansvara för ett systematiskt brandskyddsarbete under avtalsperioden. Brandskyddsarbetet ska dokumenteras. Enligt gällande lagstiftningskall ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Leverantören ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA) som innebär att man på ett organiserat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar och följer upp brandskyddsarbetet i en byggnad eller verksamhet. 47

80 Kommunerna och de statliga myndigheter som ansvarar för verksamhet samordna verksamheten samt samarbeta med varandra och med andra som berörs. Utföraren ska fullgöra sina uppgifter även under höjd beredskap, krig, katastrof, kris/samhällsstörning eller extraordinär händelse. Utföraren ska ha en krisplan med rutiner för verksamheten. Dessa ska även omfatta längre tids el- eller vattenavbrott, svåra väderförhållanden och andra större händelser. Genomförandeplan Stadsledningskontoret förordar Utföraren ska ansvara för att genomförandeplan upprättas senast fyra veckor efter att den enskilde har börjat i den dagliga verksamheten, samt att genomförandeplanen utvärderas årligen eller oftare vid behov. Utföraren är skyldig att medverka vid handläggarens uppföljning, där genomförandeplanen utgör en del. Utföraren ska följa Göteborgs Stads socialtjänstprocess. Utföraren ska ha utsedd kontaktpersonal för varje enskild person i daglig verksamhet. Utföraren ska ansvara för införande och implementering av IBIC i den egna verksamheten. Utredning Grunden för genomförandeplanen är biståndsbeslutet om den eller de insatser som den enskilde beviljats samt det uppdrag som formulerats av handläggaren inom myndighet. Uppdraget från myndighet behöver vara så tydligt att det ger en god grund för genomförandeplanen som därefter ska beskriva hur utförandet av insatsen ska gå till. Genomförandeplanen ska göras tillsammans med den enskilde och/eller anhörig/företrädare. Tackar den enskilde nej till att medverka, ska en arbetsplan upprättas. Vid kartläggning inom Göteborgs Stads dagliga verksamheter har i genomsnitt ca 88 % aktuella genomförandeplaner. Syftet med genomförandeplanen är att skapa en tydlig struktur för genomförande och för att sedan kunna göra en uppföljning tillsammans med dem enskilde. Planen tydliggör både för den enskilde och för medarbetarna vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. Bestämmelser om dokumentation av genomförande finns både i socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. För att handläggaren ska fullfölja sitt ansvar att följa upp insatsen, där genomförandeplanen är en del, är utföraren skyldig att medverka. Vid utredningen av ansökan om daglig verksamhet ger den enskilde sitt samtycke till informationsöverföring. Bestämmelserna om dokumentation gäller både verksamheter som bedrivs i kommunal och enskild regi och innebär bland annat att: genomförandet av en insats ska dokumenteras dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet handlingar som rör enskildas personliga förhållanden ska förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem 48

81 För att det ska finas en bra samordning av den enskildes stöd i utförandet är det viktigt att någon av medarbetarna är utsedd att fungera som kontaktpersonal. Kontaktpersonalen ska medverka i mötet med den enskilde vid arbetet med genomförandeplan alternativt arbetsplan, samt uppföljning. Kontaktpersonalen ska vara väl känd för den enskilde. Kommande utveckling Göteborgs Stad planerar att införa IBIC i handläggningen vid årsskiftet 2018/2019 som grund för den sociala dokumentationen. Den utgår från elva livsområden och är ett strukturerat, behovsinriktat och systematiskt sätt att arbeta för att fånga det som är aktuellt för den enskilde. Det blir ett gemensamt språk med ICF, som är den internationella klassificeringen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. IBIC kommer efter införandet inom handläggning att påbörja införandet hos utförarna. Avvikelser och Lex Sarah Stadsledningskontoret förordar Utföraren ansvarar för att rapportera, utreda, avhjälpa och undanröja avvikelser, samt att dessa regelbundet följs upp i verksamheten som förbättringsarbete. Utföraren ska ha skriftlig rutin för hur den enskilde och andra ska kunna framföra synpunkter och klagomål. Utföraren ansvarar för att all personal känner till skyldigheten att rapportera missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande enligt SoL och LSS. Utföraren ansvarar för att Göteborgs Stad omedelbart informeras om inkommen rapport om missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande. Om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande är allvarligt ska den som bedriver verksamheten snarast anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg. Utföraren ska skicka kopian på anmälan till IVO och en kopia på den utredning som skickats till IVO med anledning av anmälan, till Göteborgs Stad. Utföraren ska systematiskt arbeta med avvikelser. Dessa ska sammanställas och finnas med i årlig kvalitetsrapport. Utredning Av socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår att varje verksamhet ska ansvara för att ett ledningssystem finns. I det systematiska kvalitetsarbetet ingår avvikelsehantering. En avvikelse kan till exempel vara bristfälligt utförd eller utebliven insats, bristande dokumentation eller informationsöverföring, brist i omvårdnad, fallolycka osv. Syftet är att öka kunskaperna om riskerna i verksamheten genom att tillvarata erfarenheter och arbeta med förebyggande åtgärder för att avvikelser inte ska upprepas. Varje brukare ska kunna känna sig trygg och säker i kontakten med verksamheten och varje medarbetare ska kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att verksamheten är kvalitetssäkrad. Utföraren ska ha 49

82 skriftlig rutin för hur den enskilde och andra ska kunna framföra synpunkter och klagomål. Utföraren ska säkerställa att samtliga brukare får information om vart man vänder sig med synpunkter på utförandet. Lex Sarah gäller inom socialtjänsten och i verksamheter enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det innebär att anställda ska rapportera missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden till den som bedriver verksamheten. Information om rapporteringsskyldigheten ska ges av den som bedriver verksamheten och ges till den som omfattas av skyldigheten när hen påbörjar en anställning, ett uppdrag, en praktikperiod eller liknande. Den anställde ska inte rapportera missförhållanden till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), utan det görs av den som är utsedd för detta. Information om vem i verksamheten som är utsedd att vara mottagare av rapporter ska också ges vid det första tillfället samt vid senare tillfälle om förändring av mottagare görs. Informationen ska därefter ges återkommande. Utföraren ansvarar för att all personal känner till skyldigheten att rapportera avvikelser, missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande. Utföraren ska i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ha skriftliga rutiner för hur skyldigheten att rapportera, utreda, avhjälpa och undanröja missförhållanden och risker för missförhållanden ska fullgöras. Utföraren ansvarar för att Göteborgs Stad omedelbart informeras om inkommen rapport om missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande. Om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande är allvarligt ska den som bedriver verksamheten snarast anmäla det till IVO. Utföraren ska särskilt informera Göteborgs Stad om en anmälan skickas till IVO. Utföraren ska skicka till Göteborgs Stad kopian på anmälan till IVO och en kopia på den utredning som skickats till IVO med anledning av anmälan. Informationen ska omfatta vad som framkommit under utredningen, ställningstagande samt vidtagna och planerade åtgärder. Synpunkter och klagomål Om den enskilde inte är nöjd med den stöd som utförs är det viktigt att veta var den enskilde ska kunna vända sig. I första hand bör den enskilde vända sig direkt till den som ansvarar för verksamheten, enhetschef eller annan personal som till exempel kontaktpersonal. Den enskildes handläggare är den som den enskilde ska vända sig till om exempelvis om den enskilde önskar att byta utförare. Utföraren ska arbeta systematiskt med synpunkter och klagomål, som ska sammanställas och analyseras, samt följas upp i verksamhetens förbättringsarbete. Utföraren ska ha skriftlig rutin för hur den enskilde och andra ska kunna framföra synpunkter och klagomål. Rutinen ska vara känd av samtliga medarbetare. Samtliga medarbetare ska känna till rutinen. Måltider 50

83 Stadsledningskontoret förordar Utföraren ska se till att de enskilda har möjlighet att inta medhavd lunch inom eller i anslutning till den dagliga verksamheten. Den enskilde ska vid behov få stöd i sin måltidssituation. Den enskilde ska ha möjlighet att förvara, värma och äta medhavd lunch i lokalerna. Utföraren ska underlätta för brukaren att antingen äta på nära belägen lunchrestaurang eller att lunch tillreds eller beställs till verksamheten i de fall brukaren inte vill äta medhavd mat. Om utföraren tillreder måltider under mer organiserade former i verksamheten, så ska registrering göras hos Miljöförvaltningen som livsmedelsföretag. Utföraren ska följa Göteborgs Stads Måltidsprogram. Utföraren ska följa Göteborgs stads riktlinjer om kostnad för lunch tas ut. Utredning Måltid i form av lunch ingår inte i insatsen daglig verksamhet utan den enskilde ansvarar själv för kostnaderna. Olika alternativ kan finnas som exempelvis att den enskilde har med sig egen matlåda eller har möjlighet att få beställd mat till den dagliga verksamheten eller att äta på någon närbelägen restaurang. Vid behov ska den enskilde få stöd i sin måltidssituation. Om utföraren tillreder måltider under mer organiserade former i verksamheten, så ska registrering göras hos Miljöförvaltningen som livsmedelsföretag. Praktikplatser och samverkan med gymnasiesärskolan Stadsledningskontoret förordar Utföraren är skyldig att ta emot praktikanter, ersättning utgår inte. Utföraren ska begära registerutdrag om verksamheten tar emot praktikanter som är under 18 år från särskolegymnasiet. Utredning Gymnasiesärskolan är till för de som på grund av en utvecklingsstörning inte bedöms klara av gymnasieskolans kunskapskrav. Det finns både nationella program med yrkesinriktning och individuella program med stora möjligheter att anpassa innehållet efter förutsättningar, behov och intresse. Programmen är fyraåriga och frivilliga. Det finns varje år ett behov av praktikplatser för att få prova på olika dagliga verksamheter. Utifrån införandet av LOV är det viktigt att både interna och externa utförare kan ta emot praktikanter. Därför är det viktigt att det i förfrågningsunderlaget ingår att man har skyldighet att ta emot praktikanter. Enligt lagen (1998:620) om belastningsregister ska den som erbjuds anställning i en kommun, ett företag eller en organisation, på begäran visa ett utdrag ur belastningsregistret. Detta om den anställde erbjuds eller tilldelas uppgifter som innebär direkt och regelbunden kontakt med barn, dvs under 18 år. (Lag (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn Svensk författningssamling 2013:852) God man och förvaltare 51

84 Stadsledningskontoret förordar Utförarens medarbetare eller personer i ledande ställning ska inte ha uppdrag som god man eller förvaltare för enskilda de utför daglig verksamhet åt. Utredning Godmanskap är ett uppdrag som innebär att den gode mannen utför uppgifter för någons räkning. Uppdraget är viktigt eftersom tanken med det är att alla i Sverige ska få lika rätt oavsett förmåga. Den som har fått en god man eller förvaltare kallas huvudman. Den gode mannen kan hjälpa sin huvudman. Men det räcker inte alltid med en god man för att hjälpa en person på ett bra sätt. Om någon inte kan ta hand om sig själv eller sin egendom, kan tingsrätten anordna en förvaltare. Den som har förvaltare måste, alltid eller i vissa fall, ha förvaltarens samtycke för att ingå avtal eller rättshandla på andra sätt. En förvaltare råder alltså ensam över den egendom som omfattas av förvaltarskapet. En god man eller en förvaltare har ett uppdrag som kan bestå av en, två eller tre olika delar. Uppdraget delas in i att: Bevaka rättigheter Förvalta egendom Sörja för person En person kan få en god man eller förvaltare av många olika anledningar. Oftast är det för att personen på något sätt hindrad att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller ta hand om sig själv. Vardagen kan bli lättare för en person med funktionsnedsättning med en god man som till exempel kan sköta kontakterna med sociala myndigheter och andra. Hjälpbehovet måste också vara kopplat till minst en av de tre delarna av godmanskapet. Överförmyndarnämnden har tillsyn över de gode män och förvaltare som finns i kommunen. Den som utses till god man eller förvaltare ska vara en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig person. En huvudman är i stor beroendeställning till sin gode man eller förvaltare. Stadsledningskontorets bedömning är att det inte är lämpligt att medarbetare eller personer i ledande ställning hos utförare inom valfrihetssystemet är god man eller förvaltare för de brukare som utföraren ger daglig verksamhet till. Detta främst då det kan uppstå intressekonflikt. Hälso- och sjukvård Stadsledningskontoret förordar Att ansvaret för hälso- och sjukvård ska ligga i Göteborgs Stads sjukvårdsverksamhet inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård. I hälso- och sjukvårdsansvaret ligger också ansvar för rehabilitering. Utföraren ansvarar för att utse verksamhetschef 52

85 Stadsdelarna ansvarar för att utse medicinskt ansvarig sjuksköterska, samt möjlighet att utse medicinskt ansvarig för rehabilitering Utföraren ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt de personer som vistas där, enligt Hälso- och sjukvårdslag Utföraren ska känna till och följa gällande lagar, föreskrifter, samt följa Göteborgs stads mål och riktlinjer för området. Medarbetarna hos respektive utförare ska ges förutsättningar för att kunna utföra delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter på ett patientsäkert sätt. Utföraren bekostar och ansvarar för och att verksamheten grundutrustas med medicintekniska produkter. Utföraren ska följa Socialstyrelsens föreskrift om basala hygienrutiner, tillse att medarbetarna har goda kunskaper, samt får kontinuerlig utbildning Utföraren ska senast den 1 mars eller då Göteborgs Stads hälso- och sjukvårdsenheter så begär, årligen medverka och lämna uppgifter till patientsäkerhetsberättelse. Utredning Nuvarande organisation hälso- och sjukvård Göteborgs Stad ansvarar för stadens kommunala hälso- och sjukvård i enlighet med Hälsooch sjukvårdslagen (HSL) och gällande hälso- och sjukvårdsavtal i Västra Götaland. Hälso- och sjukvården är organiserad inom sektor äldreomsorg i samtliga stadsdelar. I de kommunala hälso- och sjukvårdsenheterna i respektive stadsdel arbetar legitimerad personal, dvs. sjuksköterskor, arbetsterapeuter samt fysioterapeuter/sjukgymnaster. Verksamhetschef finns i samtliga stadsdelar, såväl som medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). I åtta stadsdelar finns medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR), förutom Norra Hisingen och Västra Göteborg där det är MAS fullgör ansvaret. Samarbete sker mellan sektor funktionshinder med daglig verksamhet och hälso- och sjukvårdsenheterna. Patientansvarig sjuksköterska finns riktad till funktionshinder, samt tillgång till arbetsterapeut och fysioterapeut/sjukgymnast, i något fall även dietist vid behov. Samverkansmöten eller tvärprofessionella möten sker regelbundet, såväl som strategisk samverkan med MAS/MAR. Vid behov av hälso- och sjukvårdsinsats, stöd eller förskrivning, kontaktas patientansvarig sjuksköterska, arbetsterapeut eller fysioterapeut/sjukgymnast av kontaktpersonal på daglig verksamhet. Hälso- och sjukvårdsenheterna ansvarar för delegering till personal inom daglig verksamhet. Rutiner finns i verksamheterna. En utmaning är dock hälso- och sjukvårdsansvar för de personer som bor i en stadsdel och som har sin dagliga verksamhet i en annan stadsdel då det krävs en god samverkan i utförandet. En annan utmaning är följsamhet till ordinationer från främst arbetsterapeut och fysioterapeut/sjukgymnast, vilket behöver vara med som krav oavsett utförare. De privata utförarna som är upphandlade enligt LOU och som Göteborgs Stad har ramavtal med, har ansvaret för hälso- och sjukvård i respektive verksamhet. I avtalen ingår att utförarna ska erbjuda en god hälso- och sjukvård där enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt gällande förordning om patientsäkerhet och fullgöra det som MAS. Det ingår även ansvar för rehabilitering. Utföraren kan ha anställd MAR i kombination med ovanstående sjuksköterska. 53

86 Av de 15 privata utförarna så har hälften svarat på enkät gällande hur man organiserat ansvaret för hälso- och sjukvård. Ansvaret som verksamhetschef organiseras olika hos de privata utförarna. De flesta har verksamhetschefen anställd i den egna verksamheten. Övriga har någon form av samarbetsavtal med någon av stadsdelarna eller via annan vårdgivare. Medicinskt ansvarig sjuksköterska organiseras på motsvarande sätt. Samma val av olika organisering gäller för tillgång till sjuksköterska i den dagliga verksamheten. Samtliga privata utförare utom en har svarat att det aldrig eller i något fall, nästan aldrig, förekommer behov av hälso- och sjukvårdsinsatser. Någon privat utförare svarat att det tidigare funnits behov av hälso- och sjukvårdsinsatser, men att det då blivit tillgodosett av personlig assistent. En privat utförare har svarat att det finns ett dagligt behov och att det tillgodoses av sjuksköterska i den egna verksamheten. Således ser behovet olika ut över tid och är helt individuellt utifrån den enskilde brukarens behov. Definition Personer som har beslut om insatsen daglig verksamhet ingår i de patientgrupper som kommunernas har hälso- och sjukvårdsansvar för enligt 12 kap. 1 HSL (2017:30): - Personer under vistelsetiden vid biståndsbedömd dagverksamhet (3 kap. 6 SoL) samt daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Vårdgivare I föreskrifterna finns samma definition av begreppet vårdgivare som i 1 kap. 3 patientsäkerhetslagen. Vårdgivare är: statlig myndighet, landsting eller kommun som bedriver hälso- och sjukvård i egen regi annan juridisk person än staten, landsting eller kommun som bedriver hälso- och sjukvård, till exempel aktiebolag eller stiftelser. Detta omfattar även juridiska personer som ägs av ett eller flera landsting eller kommuner enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård Vårdgivare är enligt patientsäkerhetslagen skyldiga att anmäla ny hälso- och sjukvårdsverksamhet till IVO. Myndigheten ansvarar för vårdgivarregistret som innehåller verksamheter som utför hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen. Även verksamheter som tar emot uppdrag från hälso- och sjukvården ska anmäla sin verksamhet till IVO. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete trädde i kraft den 1 januari Föreskrifterna är gemensamma för hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamheter enligt LSS. Varje sådan vårdgivare ska ha ett ledningssystem för den hälso- och sjukvårdsverksamhet som denne bedriver. För att säkerställa att ledningssystemet är ändamålsenligt uppbyggt för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten krävs ett fortlöpande systematiskt förbättringsarbete. Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras. Vårdgivaren ska även senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. 54

87 Socialtjänsten och hälso- och sjukvården hanterar en mängd uppgifter om enskildas personliga förhållanden och hälsotillstånd. Därför finns det sekretessbestämmelser för offentlig socialtjänst och hälso- och sjukvård. Inom hälso- och sjukvården gäller sekretess för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. På motsvarande sätt finns det bestämmelser om tystnadsplikt för verksamhet som bedrivs av privata vårdgivare eller enskilda verksamheter. Bestämmelserna är till för att skydda individens integritet och begränsar vilka som får ta del av uppgifterna. Inom hälso- och sjukvård skall vårdgivaren utse någon som svarar för verksamheten. Denna person benämns verksamhetschef. Varje verksamhetschef har inom ramen för de personella och övriga resurser som vårdgivaren ställer till förfogande, att leda arbetet och att fördela arbetsuppgifterna allt efter art och svårighetsgrad och med hänsyn till behovet av kompetens och yrkeserfarenhet. Verksamhetschefen svarar för att den personal som skall utföra olika arbetsuppgifter har erforderlig kompetens för detta, vilket är en viktig del när medarbetare kan bli delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter. Vid ett införande av LOV behöver varje utförare utse verksamhetschef, då det kommer att förekomma delegerade hälso- och sjukvårduppgifter. Inom den kommunala hälso- och sjukvården skall det för varje verksamhetsområde finnas MAS som skall svara för att patienterna får en säker och ändamålsenlig vård och behandling av god kvalitet samt att beslut att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerheten för patienterna. Med delegering avses att någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och som är formellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift överlåter denna till en annan person som saknar formell kompetens för uppgiften endast då detta är förenligt med en god och säker vård. Den som delegerar en arbetsuppgift till någon annan, ansvarar för att denne har förutsättningar att fullgöra uppgiften. Om den enskilde själv tar ansvar men behöver praktisk hjälp med någon hälso- och sjukvårdsuppgift kan den, efter beslut av ansvarig legitimerad hälso- och sjukvårdpersonal och i samråd med den enskilde, utföras som egenvård. Vid egenvård ska Socialstyrelsen föreskrifter, om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård följas. Den egenvård som den enskilde utför själv, eller med hjälp av någon annan räknas inte som hälso- och sjukvård och omfattas därför inte av hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Däremot är hälso- och sjukvårdens bedömning, planering och uppföljning att betrakta som hälso- och sjukvård. Med en medicinteknisk produkt avses i lagen en produkt som enligt tillverkarens uppgift ska användas, separat eller i kombination med annat, för att hos människor bland annat påvisa, övervaka, lindra eller kompensera en skada eller en funktionsnedsättning. I Västra Götaland är ansvaret för förskrivning av personliga hjälpmedel knutet till hälso- och sjukvårdsansvaret och styrs av: Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. I Västra Götaland styrs ansvarsförhållandena av Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland (Hälso och sjukvårdsavtalet) och Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel (Handbok). Utföraren ansvarar för att verksamheten grundutrustas med medicintekniska produkter utifrån de krav som ställs på egenregi-verksamheten inom Göteborgs Stad. Att förebygga vårdrelaterade infektioner är en viktig del i kvalitets- och säkerhetsarbetet 55

88 i alla former av vård och omvårdnad. I hälso- och sjukvårdslagen (HSL) anges uttryckligt krav på att vården ska vara av god hygienisk standard. Även när det gäller omvårdnad eller omsorg enligt annan lagstiftning än HSL är det viktigt att hålla en god hygienisk standard. En god hygienisk standard är en naturlig del i vårdgivarens uppdrag, både inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Vårdhygieniska rutiner inom kommunal vård och omsorg finns utarbetade. Utföraren ska följa Socialstyrelsens föreskrift om basala hygienrutiner, tillse att medarbetarna har goda kunskaper, samt får kontinuerlig utbildning. En förteckning över rekommenderade sårvårdsprodukter har upprättats där det framgår vilka produkter Västra Götalandsregionen har ett kostnadsansvar för. Vid en eventuell samordnad vårdplanering ska en överenskommelse ske mellan de olika parterna om vilka åtgärder som ska utföras under vistelsetiden. I samband med denna bör behov av sjukvårdsmaterial tas upp. Utföraren förväntas ha enkelt sårvårdsmaterial att tillgå i verksamheten, samt första hjälpen material anpassat för verksamheten. Samverkan Samverkan såväl internt som externt är en förutsättning för att säkra kvaliteten på de insatser som ges inom socialtjänsten och verksamhet enligt LSS och för att förebygga vård skador i hälso- och sjukvården. Parterna ska i egenskap av sjukvårdshuvudmän erbjuda en hälso- och sjukvård av god kvalitet samt den kompetens som krävs för att fullgöra sitt hälso- och sjukvårdsansvar. För patienter som får kommunal hälso- och sjukvård har parterna alltid ett gemensamt ansvar genom att kommunen ansvarar för sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut/sjukgymnast medan Västra Götalandsregionen (VGR) ansvarar för läkare och övriga kompetenser. Oavsett val av organisering av ansvaret för hälso- och sjukvård så är samverkan en viktig del, såväl internt mellan stadsdel och utförare som den externa samverkan med exempelvis primärvård, habilitering och specialistsjukvård. Viktiga grundläggande delar är med utgångspunkt från Hälso- och sjukvårdslagstiftningen och Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland. Organisatoriska gränser får inte utgöra ett hinder för sammanhållna insatser eller för informationsutbyte. Med delegering avses att någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och som är formellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift överlåter denna till en annan person som saknar formell kompetens för uppgiften. Uppgiftsmottagaren skall vara reellt kompetent för den aktuella uppgiften. Han/hon skall genom erfarenhet i sin praktiska yrkesverksamhet eller genom fortbildning ha visat sig ha blivit reellt kompetent för den uppgift som avses att delegeras. Det finns även krav på samordnad individuell plan, SIP, ska upprättas för personer som har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Planen ska upprättas om kommunen eller VGR bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (oftast läkare inom primärvården) bedömt och beslutat att en patient själv eller vårdnadshavare kan utföra och ansvara för. Egenvård är inte kommunal hälso- och sjukvård. 56

89 I de fall då patienten behöver praktisk hjälp med egenvården behöver den legitimerade yrkesutövaren samråda med den som ska hjälpa patienten, för att bedöma samt dokumentera om hälso- och sjukvårdsinsatsen kan ske på ett patientsäkert sätt. I enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter har parterna fastställt gemensamma rutiner som ska tillämpas i Västra Götaland. Om det inte finns en aktuell egenvårdsbedömning, kan verksamheten tillsammans med den enskilde kontakta den som har gjort tidigare egenvårdsbedömningen för att få en ny bedömning och planering, som ska dokumenteras. Är åtgärden bedömd som egenvård är det inte hälso- och sjukvård utan kan vara en del av socialtjänsten. Avtalet som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland har som mål med samarbetsavtalet och en gemensam hjälpmedelsförsörjning, att patienter i Västra Götaland på lika villkor ska få tillgång till funktionellt fullgoda hjälpmedel och god service oavsett bostadsort och huvudman. Detta samarbetsavtal reglerar försörjning av personliga hjälpmedel för Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna samt vårdgivarnas och Hjälpmedelscentralens samarbete kring denna verksamhet. Omvärldsbevakning Omvärldsbevakningen visar att det skiljer sig åt vad gäller organisering av hälso- och sjukvårdsansvaret. Örebro kommun har kommunen som vårdgivare och i Stockholm kan utföraren välja vårdgivaransvar. Referensstad Stockholm Organisering av hälso- och sjukvårdsansvar Staden har en separat enhet med hälso- och sjukvård som riktas till personer med funktionsnedsättning både hos staden och de privata utförarna. Privata utförare kan välja att ansvara för hälso- och sjukvård, ersättning utgår då från Stockholms stad. Det som motsvarar egenvård ska kunna utföras av utförarens personal, utföraren ska ha kännedom om rutiner för egenvård och att personal ska ha tillräcklig kompetens, samt att vårdgivare ska ge direktiv och säkerställa att verksamhetens ledningssystem innehåller rutiner för bedömning, samråd och planering i samband med egenvård. Krav på ledningssystem och samverkan, samt kvalitetsberättelse senast 1 april varje år. Utföraren ska tillhandahålla och bekosta alla arbetstekniska hjälpmedel. Bemanningen måste medge att personal deltar i handledning från hälso- och sjukvårdspersonal, samt tid för att utföra och dokumentera hälso- och sjukvårdande åtgärder efter delegering eller som biträde 57

90 Uppsala Västerås Örebro till eller på instruktion från hälso- och sjukvårdspersonal. Utföraren är vårdgivare om den enskilde bor i BmSS och har daglig verksamhet. Det som motsvarar egenvård ska kunna utföras av utförarens personal, utföraren ska ha kännedom om rutiner för egenvård och at personal ska ha tillräcklig kompetens, samt att vårdgivare ska ge direktiv och säkerställa att verksamhetens ledningssystem innehåller rutiner för bedömning, samråd och planering i samband med egenvård. Krav på ledningssystem och samverkan. Miljön ska vara utformad och basutrustad så att den motsvarar behov. Basutrustningen ska bekostas av utföraren. Vid delegering ska legitimerad personal ansvara för att personal erhåller den utbildning och har den kompetens som krävs för uppgiften. Utföraren är vårdgivare oavsett om det är privat eller kommunal utförare. Krav på ledningssystem och samverkan. Utföraren följa Västerås stads riktlinjer att den behandlande legitimerade yrkesutövaren ska göra en bedömning av, om en hälso- och sjukvårdsuppgift kan utföras som egenvård. Välfärdsteknologi är utförarens ansvar för hur de medicintekniska produkterna används och hanteras, dock inget om kostnadsansvar. Utföraren ska följa Västerås stads riktlinjer som beskriver att delegeringar av hälso- och sjukvårdsuppgifter ska göras utifrån ett helhetsperspektiv av patienternas behov så att inte patientsäkerheten äventyras. Personal som kommer ifråga för delegering ska genomgå särskild utbildning och klara de kunskapskontroller som görs inom området. Kommunen är vårdgivare medan den privata utföraren ska utse verksamhetschef. Hemsjukvård finns utifrån LOV. Krav på ledningssystem och samverkan. Utföraren ska samverka med hälso- och sjukvårdspersonal. Kostnadsansvar på kommunen och att medicintekniska produkter används enligt instruktion från sjuksköterska/arbetsterapeut. Vid delegering ska legitimerad personal ansvara för att personal erhåller den utbildning och har den kompetens som krävs för uppgiften. en del 58

91 Linköping hälso- och sjukvårdsinsatser ska utföras av personal i daglig verksamhet efter delegering eller instruktion av kommunens legitimerade personal. Utföraren är vårdgivare oavsett om det är privat eller kommunal utförare. det som motsvarar egenvård ska kunna utföras av utförarens personal, utföraren ska ha kännedom om rutiner för egenvård och att personal ska ha tillräcklig kompetens. Vårdgivare ska ge direktiv och säkerställa att verksamhetens ledningssystem innehåller rutiner för bedömning, samråd och planering i samband med egenvård. Krav på ledningssystem och samverkan. Krav på patientsäkerhetsberättelse 1 mars varje år. Utföraren ska ansvara för och bekosta den utrustning och det sjukvårdsmaterial för tillfälliga sjukdomstillstånd samt eventuella hjälpmedel/medicintekniska produkter som krävs för att motsvara brukargruppens behov. Verksamhetschefen ska ansvara för att personalen har kompetens för att ta emot delegering och att legitimerad personal ges förutsättningar för att handleda och instruera personal. Stadsledningskontorets bedömning Konsekvenser för staden Ansvaret för hälso- och sjukvård ligger idag med i den upphandling som gjorts enligt LOU. De externa utförarna har möjlighet att köpa insatser genom att upprätta samverkansavtal, både med stadsdelarna eller med andra externa utförare. Som liten utförare kan det vara svårt att ha egna anställda medarbetare, därav finns det olika val av organisering. Det innebär att Göteborgs Stads redan idag har flera samarbetsavtal med externa utförare. Om ansvaret för hälso- och sjukvård organiseras i respektive stadsdel där den dagliga verksamheten är belägen, så innebär det att stadens hälso- och sjukvårdsorganisationen skulle bli en del av beställarorganisationen och behöver säkra att samtliga utförare behandlas på likande sätt och att samverkan, rådgivning, utbildning, delegering mm till utförarna sker enligt samma principer. Hälso- och sjukvårdsorganisation kan få fler utförare att samverka med, vilket kan påverka den legitimerade personalens organisering och arbetssituation. I områden med flera vårdcentraler och flera utförare av daglig verksamhet kan kraven på medarbetarna att öka gällande samverkan och logistik. Det innebär krav på den legitimerade personalens kontroll av kompetens inför delegering och uppföljning av den samma. Ungefär hälften av deltagarna i daglig verksamhet bor i BmSS och när de senare är på daglig verksamhet bedöms det vara mer patientsäkert och mer sammanhållet för brukaren/patienten att fortsätta få hemsjukvård från samma utförare. Införande av nytt IT-stöd med sammanhållen journal 59

92 kommer att underlätta arbetet med att följa den enskildes behov oavsett var hen har sin dagliga verksamhet. Brukarperspektivet Ur brukarperspektivet är det en fördel om insatser enligt LSS och enligt hälso- och sjukvårdslagen kan utföras vid samma tillfälle av samma medarbetare så långt det är möjligt. Det innebär en högre person- och utförarkontinuitet samt en högre patientsäkerhet om så få personer som möjligt utgör stödet för brukaren. En högre kontinuitet och att personalen är känd av brukaren är en viktig kvalitetsaspekt. Ur ett brukarperspektiv ses inga nackdelar med att ansvaret för hälso- och sjukvård ligger på den stadsdel där den dagliga verksamheten är belägen och att den delegerade hälso- och sjukvården ingår för samtliga som är utförare. Utförarperspektivet Ur ett utförarperspektiv är det en fördel att ansvara för utförandet av den enskildes hela behov, det vill säga all hemsjukvård oavsett om den enskilde bor i BmSS eller i eget boende. Det är dock viktigt att de privata utförarna utser verksamhetschef med övergripande ansvar för verksamheten. Det ställer krav på kvalitet och kontinuitet, såväl som en god samverkan med alla berörda parter. Ur ett utförarperspektiv krävs att medarbetarna har rätt kompetens, vilket kan försvåra möjligheten att rekrytera medarbetare, samma gäller dock oavsett vem som är utförare. Ekonomiska perspektivet Enligt KPB:s analys av enhetskostnaden för 2016 utgör 5 % andel HSL av den totala kostnaden inom BmSS. Motsvarande kostnader för daglig verksamhet finns inte separat analyserade, men är troligen lägre då mer hälso- och sjukvårdsinsatser exempelvis ges i den enskildes bostad. Att ta med den delegerade hälso- och sjukvårdsinsatserna i en konkurrensutsättning är i sig inte kostnadsdrivande. Det som kommer att vara tydligt är att alla utförare måste hantera den delegerade hälso- och sjukvården på ett likvärdigt sätt. Resursfördelningsmodellen täcker delen för hälso- och sjukvårdsansvaret för stadsdelarna. Alternativ Två alternativ för ansvar för hälso- och sjukvård har identifierats - Ansvar för hälso- och sjukvård hos respektive utförare. - Ansvar för hälso- och sjukvård i Göteborgs Stads hälso-och sjukvårdsverksamhet inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård är det alternativ som stadsledningskontoret förordar. Resor till och från daglig verksamhet Stadsledningskontoret förordar att ansvaret för alla resor till och från daglig verksamhet läggs i en organisation, samt 60

93 att uppdra till Trafiknämnden att genomföra en fördjupad utredning gällande helhetsansvar för samtliga resor till och från daglig verksamhet att ny organisering för resor införs inom Trafiknämndens ansvar i samband med införandet av LOV daglig verksamhet. Utredning Brukarens resa till och från daglig verksamhet ingår i insatsen beslut om daglig verksamhet enligt 9 10 LSS. I Göteborgs Stad betalar den enskilde ingen egenavgift. Resorna avser enbart till och från daglig verksamhet och är inte en del av andra resor utifrån den enskildes önskemål. Stadsdelsnämnderna är ansvariga för såväl val av resorna som kostnadsmässigt. Resorna är organiserade utifrån tre olika sätt att resa. Åtta av de tio stadsdelarna (ej Centrum och Majorna-Linne) organiserar resor till och från daglig verksamhet i så kallad egen regi utförd av anställd personal och buss/bil. När det gäller resor till privata utförare så är det en mindre andel där stadsdelarna kör i den egna regin och tre av stadsdelarna (Centrum, Majorna-Linne och Angered) kör inte till någon av de privata utförarna. Det kan till del förklaras med att de privata utförarna inte ligger inom respektive köpande stadsdel, varför en del verksamheter kan ligga längre bort från den stadsdel där den enskilde bor. En angelägen fråga i utredningsarbetet har varit att belysa och analysera följande aspekter avseende hanteringen av resor till och från daglig verksamhet: För och nackdelar med att behålla ansvaret på SDF För och nackdelar med att utföraren ansvarar För och nackdelar med att ansvaret flyttas till särskild organisation (t ex färdtjänsten). Totalt har stadsdelarna en kostnad med ca mkr per år för arbetsresor, vilket utgör ca 10 % av kostnaden för all verksamhet riktad till personer med funktionsnedsättningar. Samtliga kostnader för arbetsresorna ligger på stadsdelarna, som också ansvarar för vilken typ av transport som man väljer och hur man kombinerar olika färdsätt. Färdsätt till och från daglig verksamhet Antal personer i Göteborgs stads dagliga verksamheter Antal personer hos privata utförare Egen regi Ca 433 Ca 39 Sektor färdtjänst på Ca 446 Ca 336 trafikkontoret Västtrafiks månads- eller årskort Ca 470 Ca 128 Definition Har man blivit beviljad daglig verksamhet enligt LSS, så har man rätt till resor till och från daglig verksamhet. I Göteborgs Stad betalar den enskilde ingen egenavgift. Resorna är mellan folkbokföringsadressen och den dagliga verksamheten där den huvudsakligen är belägen. Samverkan Det är viktigt att samverkan fungerar mellan bostad med särskild service (BmSS) alternativt det egna hemmet, daglig verksamhet och de som utför resorna oavsett vem som är utförare. Planeringen behöver vara god och snabba återkopplingar krävs vid förseningar, uteblivna 61

94 resor, sjukdom osv. För en del behöver resor ha specifik och samordnad planering när brukarens behov så kräver. Omvärldsbevakning I samtliga fem kommuner så ansvarar kommunen och inte de privata utförarna för resorna och på vilket sätt de utförs. Referensstad Stockholm Uppsala Västerås Örebro Linköping Ansvar och samordning av resorna Kommunen. Kommunen. Beslut om resor fattas av nivåbedömare och den enskilde måste vara beviljad färdtjänst, därefter samordnar daglig verksamhet resorna. Kommunen. Kommunen. Krävs så kallat arbetsresetillstånd/intyg för att bevilja arbetsresa, vilket ger en förmånlig månadsavgift för deltagaren. Kommunen Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Utifrån ett brukarperspektiv så lyfts olika delar fram av stadsdelarna som vikten av hög kvalitet, trygghet och säkerhet för brukarna, samt det positiva med utbildad personal. Oavsett vilket alternativ som beslutas så är det viktigt att kvaliteten tillgodoses av de som ska utföra resorna. Det finns även brukare som inte heller vill förknippas med färdtjänst och det behöver finnas alternativ för de som utifrån sina funktionsvariationer har andra behov. Utförarperspektivet Samtliga stadsdelar har lyft fram både positiva och negativa synpunkter med olika organisationsförslag. Oavsett organisation så finns det viktiga delar som möjlighet till god planering även vid långa resor och god samordning om det blir fler resor, där även miljöperspektivet behöver vara med. Några delar som är viktigt utifrån det som lyfts från stadsdelarna är det administrativa arbetet med egen verksamhet, bemanningsproblematik och svårigheter vid rekrytering. Vidare behövs ett förändringsarbete utifrån sektor färdtjänsts uppdrag när de inte vill göra eller vägrar att ta vissa körningar. Ekonomiska perspektivet Utifrån kostnader som stadsdelarna redovisat i inventering som gjorts för helåret 2016 så ligger genomsnittskostnaden för resor i eget utförande ca kr/brukare/år. Det är tveksamt om alla kostnader är beaktade som exempelvis administration och andra kringkostnader. Motsvarande resor inom sektor färdtjänst är ca kr/brukare/år. I de fall som brukare kan resa kollektivt med månads- eller årskort så är den genomsnittliga kostnaden ca kr/brukare/år. 62

95 Val av alternativ avgör hur resurserna ska fördelas. I och med att stadsdelarna blir konkurrensutsatta på samma sätt som privata utförare så behöver olika alternativ vägas utifrån såväl organisation och miljö som budget. Alternativ Tre alternativ för ansvar för resor till och från daglig verksamhet har identifierats - Ansvar för resorna ligger kvar på stadsdelarna, vilket motsvarar nuvarande organisering - är det alternativ som stadsledningskontoret förordar i andra hand - Ansvar för resorna ska ligga på respektive utförare - stadsledningskontorets bedömning är att alternativet inte kan förordas. De negativa konsekvenserna överväger både vad gäller kostnads- och samordningsperspektiv. Dessutom leder alternativet till en minskad samordning, vilket inte gynnar miljöperspektivet. - Ansvaret för resorna i en organisation under Trafiknämnden - det alternativ som förordas av stadsledningskontoret. Detta alternativ har varit föremål för utredning av Trafikkontoret. Se bilaga. Stadsledningskontoret ser detta alternativ som mycket intressant, där utgångspunkten är att daglig verksamhet är kärnverksamhet och inte resorna. Dock krävs fördjupad bedömning av det ekonomiska perspektivet, även utifrån kommande expansion, såväl som vilket uppdrag som Trafikkontoret ska ha i ett helhetsansvar för alla resor till och från daglig verksamhet. Trafikkontoret skulle med ett helhetsansvar ha möjlighet att organisera resorna utifrån de enskildas behov och med en ökad samordning över staden. Det skulle öka samordning i stället för att åtta stadsdelar (de som har både eget utförande och resor via Trafikkontoret) samordnar resorna. Huvuddelen av de nackdelar som beskrivs i detta alternativ är sådant som kan förändras kvalitetsmässigt i ett sådant uppdrag, både kostnadseffektivitet och för att kunna möta enskildas behov. Då Göteborgs Stad har resor till och från daglig verksamhet utan egenavgift för den enskilde, är stadsledningskontorets bedömning att resorna inte kan ligga inom färdtjänstlagen, utan i form av serviceresor. En helhetslösning med överföring av ansvar till trafikkontoret skulle kunna vara möjlig från i samband med införandet av LOV. Stadsdelarnas synpunkter Alternativ 1 - ansvaret för resorna ligga kvar på stadsdelarna Fördelar Hög kvalitet och trygghet genom att det är utbildade stödassistenter som kör, mindre antal personer är inblandade. Brukare och personal känner varandra. Brukare som uttrycker önskemål att inte förknippas med färdtjänst och då är den egna verksamheten bra alternativ. Nackdelar Svårighet att planera vid långa resor och att kunna samordna. Mycket administrativt arbete med egen verksamhet, bemanningsproblematik och svårigheter vid rekrytering. Sårbart vid oplanerad frånvaro av personal och att ändra körningstider. 63

96 Brukare, legala företrädare och BMSS överlag är väldigt nöjda med DV Resor. Brukare med ett utåtagerande beteende kan åka med DV resor de känner en trygghet med den som kör, en del kan även samåka med andra brukare, vilket inte hade varit möjligt via färdtjänsten, som även kan vägra att köra. Miljöaspekten lyfts fram, det ger större möjlighet att kombinera resor och minska körningarnas längd, eftersom fordonen utgår från och körs i stadsdelen. Kostnadseffektivt. Med LOV kan det bli fler längre körningar från stadsdelen och som innebär behov av större organisation, fler fordon och fler chaufförer. Ökar den ekonomiska sårbarheten (förutom verksamhetsrisken att inte kunna leverera det man ska) vid förändrad volym av brukare, sjukfrånvaro av personal m m Svårt att värdera kringkostnaderna för detta varför det tillsynes är ett billigare alternativ inte nödvändigtvis stämmer om all kringtid som exempelvis administration osv ska vägas in. Stadsdelen kan ta ett helhetsgrepp kring transporterna och själva kan avgöra om de vill använda sig av egna transporter eller färdtjänst, oavsett var deltagaren har sin dagliga verksamhet. Alternativ 2 - ansvaret för resorna ska ligga på respektive utförare Fördelar Nackdelar Utbildade stödassistenter som kör brukarna och att det är ett mindre antal personer, som brukarna träffar. Att brukare och personal känner varandra. Verksamheten skulle själva kunna välja om de vill utföra resorna i egen regi eller anlita färdtjänst. Helhetsgrepp runt deltagarens insats, både gällande utförande och resor. Ökad valfrihet kan innebära ökning av reslängd och resekostnad för stadsdelen, samåkning skulle minska, fler transporter. Man missar helhetssynen och samordningsvinsterna över staden. Har inte verksamheten har egen transportverksamhet blir det problem när färdtjänsten vägrar att utföra vissa transporter. Kan bli för små enheter för de privata utförarna som därför inte klarar uppdraget på grund av att brukarna är spridda över staden, vilket innebär långa körningar. Flexibiliteten i arbetstiderna kan minska för brukarna. Ojämn kostnadsfördelning beroende på om verksamheten arbetar med brukare som kräver specialfordon kontra om brukare åker kollektivt Svårt att kvalitetssäkra transporter och fordon. 64

97 Alternativ 3 - att lägga alla resor i en organisation. Fördelar Nackdelar Det kan bli en bättre samplanering om det är över staden. Tydligt vad resorna faktiskt kostar och att de inte belastar daglig verksamhet. Sparar tid utifrån att stadsdelarna lägger mycket tid på att pussla ihop körscheman. Brukaren drabbas inte vid sjukdom hos chaufförerna. Ökad logistik med helhetssyn då en enhet ansvarar. Utbildade yrkeschaufförer, större utbud av fordon. Miljöaspekten lyfts fram vid en ökad samordning. Färdtjänsten är inte alltid lika flexibel samt anpassningsbar som egna chaufförer. Ökad risk för olika chaufförer, bristande kunskap om funktionsvariationer och minskad kontinuitet. Kan medföra ökat problemskapande beteende i bilen samt otrygghet bland brukare. Svårare att få till smidiga lösningar kring enskilda deltagare med stort stödbehov. Kan bli samarbetsproblem mellan utförare av DV insatsen och utförare av LSS resor gällande tider, och bommade resor i de fall deltagaren låser sig och det blir problematik med samåkning. Färdtjänsten har idag ingen dialog med BMSS, anhöriga, legala företrädare vid exempelvis förseningar. Problem med de transporter som Färdtjänsten inte vill köra. Ur ett ekonomiskt perspektiv så verkar färdtjänst vara dyrare än att utföra i egen regi, troligen är inte skillnaderna så stora om sammantaget med kringkostnader och att tex egen regi alternativet inte innebär att föraren är yrkesförare är skillnaden troligen mindre. IT digitalisering och kommunikation Stadsledningskontoret förordar Privata utförare ska använda Göteborgs Stad IT-stöd Treserva för att dokumentera, rapportera och kommunicera enligt Göteborgs Stads riktlinjer Privata utförare bekostar och ansvarar för att (utifrån definierade krav i förfrågningsunderlaget) köpa in och förse sin verksamhet med de datorer, kringutrustning, internetuppkoppling samt den säkerhet/skydd som krävs för att kunna använda de IT-stöd som ingår i avtalet. Privata utförare bekostar licenser, utbildning till medarbetare och hanterar support av datorer, kringutrustning och internetuppkoppling. Privata utförare ska ha minst en utsedd IT-kontaktperson som ansvarar för alla informationssäkerhetsfrågor som rör uppdraget i staden, hantera behörigheter i IT- 65

98 systemen till användarna i sin organisation, fungera som första linjens support i den egna verksamheten, utbilda användare i sin organisation samt delta i informationsmöten som anordnas av Göteborgs Stad och sprida informationen/kunskapen vidare i sin organisation. Privata utförarens personal ska ha erforderlig datakunskap samt den kompetens som fodras för informationshantering via kommunens IT-stöd. Privata utförare kommer att fakturera staden för genomförd daglig verksamhet. Kommunala utförare fakturerar beställande SDF via försäljningsorder. Göteborgs stad ansvarar för att i god tid informera utföraren vid planerade driftavbrott i samband med underhåll. Det ingår även att skyndsamt informera utföraren vid oplanerade driftavbrott. Utredning Utgångspunkten för utredningen är att det ska finnas IT-stöd som stödjer processerna inom valfrihetssystemet. Det krävs tekniskt stöd på de flesta områden; för beställningar/uppdrag från handläggare till utförare, för kommunikation under utförandet, för dokumentation, för rapportering av uppdrag, för avgiftsberäkning och debitering, för kontroll och uppföljning och för samverkan mellan olika aktörer i Göteborgs Stads socialtjänstprocess. Göteborgs Stad använder IT-stödet Treserva för socialtjänstprocessens myndighetsutövning, utförarens sociala dokumentation samt avgiftshandläggning. Utredningen belyser vilka krav som ska ställas gällande externa utförares användning av kommunens IT-stöd (exempelvis verksamhetssystem). Utifrån tidigare utredning och arbete med valfrihetssystem inom hemtjänst, samt beslut att Göteborgs Stads verksamhetssystem för att dokumentera, rapportera och kommunicera ska användas, så är bedömningen den att samma förhållande behöver gälla för LOV daglig verksamhet. I den upphandling som staden för närvarande har enligt LOU avseende daglig verksamhet ställs inte dessa krav. Ställningstagande har gjorts gällande tillhandahållande av system och utbildning av användare. Vid införandet av valfrihetssystem behövs även IT-stöd för exempelvis hantering av icke-val, externt intranät för externa utförare., ersättning till utförare samt system för att hantera ansökan om att bli utförare av daglig verksamhet. Fram till dess att LOV daglig verksamhet startar , så finns delområden kvar att utreda vad gäller specifika delar i IT-stödet Treserva som exempelvis koordinatorsfunktion i uppdragsflödet, ekonomistyrning och avvikelser. Vidare behöver nya tjänster utredas relaterat till nivåsystem vid bedömning av den enskildes behov och val av daglig verksamhet med exempelvis hantering av kapacitetstak. För att brukare ska kunna göra aktiva val och välja utförare måste det finnas lättillgänglig och anpassad information. Det är även viktigt att stadens enheter inom myndighet har samma och lättillgängliga information för att på bästa sätt kunna stödja den enskilde i valet av daglig verksamhet. Angeläget är att kommunikationen görs på ett begripligt sätt och är anpassad till målgruppens behov. En sammanställning över aktuella utförare och en jämförelsetjänst för att underlätta valet för den enskilde är en av förutsättningarna för att skapa möjlighet för brukarna att göra aktiva val, såväl som handläggarens ansvar att stödja den enskilde i valet. Stadens jämförelsetjänst kommer till stor del att kunna användas som grund för daglig verksamhet, men behöver vidareutvecklas med delar som är specifika för daglig verksamhet. 66

99 Som ytterligare del är det viktigt att belysa behov av information och hur den säkerställs för eleverna på gymnasiesärskolan. Det avser även elevernas möjlighet till att ha praktikperioder under sin gymnasietid men också den information som krävs för att kunna göra ett aktivt val. Om privata utförare och Göteborgs Stads dagliga verksamheter använder stadens IT-stöd så får handläggaren på ett snabbt, säkert och utifrån socialtjänstsekretessen tillförlitligt sätt tillgång till genomförandeplaner och genomförandejournaler. Användandet av Treserva IT-stöd möjliggör att den privata utföraren samt ansvarig handläggare kan leva upp till gällande lagar, förordningar och föreskrifter, samt valda delar av Göteborgs Stads Socialtjänstprocess. Handläggaren skickar ett uppdrag, via Treserva till vald privat utförare. Privata utföraren ska via Treserva bekräfta att uppdraget är mottaget genom att skicka ett meddelande till handläggaren, samt dokumentera i genomförandejournalen. Samma dag som insatserna startas ska den privata utföraren registrera verkställighetsdatum samt meddela handläggaren att uppdraget är verkställt. Om brukare ej närvarar vid daglig verksamhet åligger det utföraren att registrera frånvaro i Treserva. Arbetssättet är beskrivet i valda delar av Göteborgs Stads Socialtjänstprocess och blir identiskt för kommunala respektive privata utförare, vilket ger en likvärdighet. Användning av Treserva meddelandefunktion möjliggör säker hantering av känsliga personuppgifter. Registrering av verkställighetsdatum möjliggör debitering till brukare och fakturaunderlag för privat utförare. Genomförda informationssäkerhets-klassningar gäller och de tekniska lösningar som idag används återanvänds även för privata utförare. De privata utförarna ska även förhålla sig till kommande säkerhetskrav. Göteborgs stad är informationsägare för den dokumentation som privata utförare har skapat i IT-stöden. Privata utförare ansluter till Göteborgs Stads nätverk från internet. Göteborgs Stads LAN- (trådbunden och trådlöst) och WAN-tjänst skall inte användas hos privata utförare) På så vis underlättas etableringen av privata utförare då det undviks omfattande insatser för etablering av tjänster för trådbunden och trådlös kommunikation. Internet är också den kommunikationsmetod som är tillgänglig hos brukarna. Intraservice tillhandahåller flera metoder för säker anslutning till IT-stöd från internet så som användarnamn och lösenord eller förhöjd autentisering med hjälp av exempelvis sms-kod. Identitetshantering (hantering av konton och behörigheter som krävs för åtkomst till de beslutade IT-stöden) beställs/avbeställs av den privata utföraren och utförs av Intraservice. Stadenkonto krävs för anslutning till infrastrukturen som levererar beslutade IT-stöd. Det krävs också för åtkomst till Treserva. En automatiserad hantering kopplad till t ex den privata utförarens HR-system innebär att höga krav ställs på den privata utföraren och riskerar att utesluta aktörer. Det är inte heller en förutsättning för åtkomst till de beslutade IT-stöden att IT-utrustning tillhandahålls av Göteborgs Stad. Privata utförare bekostar därför och ansvarar för att köpa in och förse sin verksamhet med de datorer, kringutrustning, internetuppkoppling samt den säkerhet/skydd som krävs för att kunna använda de IT-stöd som ingår i avtalet. Den privata utföraren får en ökad flexibilitet och valfrihet när de själva kan välja vilken IT-utrustning de ska använda i sitt uppdrag. Det saknas idag dessutom nödvändiga processer, rutiner och avtal för att Göteborgs Stad ska kunna förse privata utförare med IT-utrustning. Det är en omfattande insats att utreda och införa sådana processer, vilket inte bedöms vara ett alternativ i och med fattade beslut inom LOV hemtjänst. 67

100 Support av datorer, kringutrustning och internetuppkoppling åligger den privata utföraren att bekosta och hantera utifrån att det är den privata utförarens ansvar att införskaffa beskriven IT-utrustning. Privata utförare ansvarar själva för de abonnemang som krävs för att fullgöra uppdraget då nuvarande upphandling inte gäller för privata utförare. För Göteborgs Stad medför inte detta några konsekvenser, medan privata utförare inte klarar att utföra sitt uppdrag om de inte själva står för abonnemangen. Privata utförare ges tillgång till Treserva med följande förutsättningar: Privata utförare som ges tillgång till Treserva windows kan också ges tillgång till Treserva webb utan ytterligare inloggningsförfarande. Privata utförares tillgång till information i Treserva kommer styras med behörighetshantering. Privata utförare kommer endast ha tillgång till information i uppdrag som ska genomföras av den egna enheten. Privata utförare kommer använda nedanstående funktioner i Treserva: Ta emot uppdraget i Treserva windows. Uppdrag fördelas av utföraren till underenhet där uppdraget verkställs. Verkställighetsdatumet utgör tidpunkt för start av ersättning. Frånvaro registreras i Treserva per dag. Meddelandefunktionen i Treserva för sekretesskyddad meddelandeväxling och informationsöverföring. Treserva genomförandewebb används för att upprätta och revidera genomförandeplaner. Privata utförare har möjlighet att skriva och sammanfatta daganteckningar. Detta möjliggör för handläggare att följa genomförandet på samma sätt för kommunala utförare samt att avställningen sker på samma sätt för alla utförare. Socialtjänstprocessen kan följas i och med att alla utförare då kan meddela handläggaren att uppdraget är mottaget. Skulle privata utförare inte ha tillgång till Treserva Windows så kan man inte skicka meddelande på ett säkert sätt, utan meddelande behöver då skickas på annat sätt t ex via fax eller oskyddat meddelandehanteringssystem, vilket inte är ett alternativ. Åtkomst till Windows-baserade IT-stöd tillhandahålls via Intraservice deltjänst Mina Program (terminal server) och webgränssnitt. Tjänsten möjliggör säker åtkomst till IT-stöden oavsett vilken IT-utrustning (utifrån definierade krav) den privata utföraren använder och innebär att ingen information lagras lokalt på den privata utförarens datorer eller enheter. Definition IT-stöd handlar om de program som används via dator. Samverkan Allt eftersom arbetet fortskrider inför och efter införandet av valfrihetssystemet kommer samverkan och avstämningar att vara nödvändiga, främst mellan stadsledningskontoret, enheten för krav och uppföljning, Intraservice och Konsument och Medborgarservice. Vid genomförandet krävs också samverkan med privata utförare. 68

101 Omvärldsbevakning Det vanligaste är att de privata utförarna ska vara anslutna till kommunens IT-stöd. Referensstad Stockholm Uppsala Västerås Örebro Linköping Krav att använda kommunens IT-stöd Ja Ja Nej. Dock krav att leverantören antingen använder kommunens utförarportal, eller upprättar en integration mot kommunens system. Ja, Treserva. Kommunen tillhandahåller licenser, programvaror, och introduktionsutbildning. Kostnadstäckning för IT-stöd och utrustning ingår i leverantörens ersättning för utförd insats. Utföraren ska ta emot och dokumentera i Treserva, genomgå introduktion, ha kompetens som fordras för informationshantering, ansvara för att personalen har den datakunskap som krävs och ha namngiven person som är behörig beställare. Ja. Utföraren ska dessutom vara ansluten till kommunens växel Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Utifrån ett brukarperspektiv är det viktigt att det finns en god rättsäkerhet för den enskilde och att genomförandeplan kan upprättas så att den enskilde har möjlighet att påverka sin insats. Enligt Socialstyrelsen ska den som bedriver verksamhet bör så långt möjligt använda sig av verksamhetsanpassade kodverk, klassifikationer, blanketter och standardiserade mallar för dokumentation, samt hålla samman handlingar och hålla personakt ordnad. Det möjliggörs i Treserva både som myndighets- och utförardokumentation, såväl som Göteborgs Stads socialtjänstprocess. Ur sekretessynpunkt är det av vikt att inte känsliga uppgifter om den enskilde faxas eller skickas med post. Gällande regelverk handlar om den enskildes integritet och föreskrifterna ska tillämpas vid dokumentation under handläggning av ärenden som gäller enskilda samt under genomförande och uppföljning av beslut om insatser. I och med att även de privata utförarna använder Göteborgs Stads system så stärks den enskildes integritet. Utförarperspektivet För Göteborgs Stads dagliga verksamhet blir det ingen skillnad eftersom man idag arbetar med Treserva. I och med att externa utförare själva anskaffar sin utrustning ges de större möjligheter att välja utrustning fritt inom de ramar som kommer att beskrivas i förfrågningsunderlaget samt att de kan använda egen utrustning utanför det uppdrag de utför i Göteborgs Stad. De som idag är upphandlade enligt LOU har dessutom redan utrustning vilket är likvärdigt med Göteborgs Stads enheter. Genomförda informationssäkerhetsklassningar gäller och de tekniska lösningar som idag används återanvänds även för privata utförare. De privata utförarna ska även förhålla sig till 69

102 kommande säkerhetskrav. Privata utföraren ansvarar för att datorer som används ska ha ett installerat och uppdaterat antivirusprogram samt brandvägg. Privata utföraren ansvarar för att programvara, inklusive operativsystem, som är installerad på den utrustning som privata utföraren använder är uppdaterade med säkerhetsuppdateringar samt av leverantören supporterade versioner. Efter kontraktsskrivning ska privata utföraren utse en IT-kontaktperson med ansvar att: tilldela och avsluta behörigheter i IT-systemen till användarna i sin organisation fungera som första linjens support i den egna verksamheten utbilda användare i sin organisation delta i informationsmöten som anordnas av Göteborgs Stad och sprida informationen/kunskapen vidare i sin organisation. Denna modell med lokala IT-kontaktpersoner finns idag för kommunala enheter och blir därmed identisk för privata utförare. Det är därför viktigt att kontaktpersonerna hos privata utförare ska ha genomgått av Göteborgs Stad anordnade utbildningar för kunskap om Göteborgs Stads IT-stöd innan överenskommen verksamhetsstart. Den privata utförarens personal ska dessutom ha erforderlig datakunskap samt den kompetens som fodras för informationshantering via kommunens IT-stöd. Anställda hos den privata utföraren hanterar i sitt uppdrag information som ägs av Göteborgs Stad och arbetar på uppdrag av Göteborgs Stad och ska därför, i tillämpliga delar, följa Göteborgs Stads styrande dokument avseende informationssäkerhet. Konsekvenser för staden Principen från Intraservice är att privata utförare ska använda så få tjänster som möjligt och så liten del av tjänsterna som möjligt. Syftet är att staden inte ska bli helhetsleverantörer till privata utförare och dra på sig onödiga kostnader för utveckling, vidmakthållande, drift samt support. Viktigt är också att detta inte ger verksamheterna i staden ökad administration om tjänsterna kan underlätta. Ekonomiska perspektivet Att den privata utföraren skulle använda sig av Göteborgs Stads verksamhetssystem bedöms i sig inte vara kostnadsdrivande. Det bedöms i ersättningssystemet på ett likvärdigt sätt som med Göteborgs Stads verksamheter. Kostnadstäckning för IT-system och utrustning ingår därmed i leverantörens ersättning för utförd insats. Ett ändamålsenligt och säkert system för uppföljning och hantering av ersättning förutsätter att även den privata utföraren använder Göteborgs Stads verksamhetssystem. Treserva ekonomistyrning används då av beställaren (SDF) för att säkerställa att korrekta underlag ligger till grund för faktura från privata utförare, ersättning till kommunala utförare samt för beställarens egen bokföring. Utförare kan använda Treserva ekonomistyrning som grund för faktura. Detta möjliggörs av att nivåerna (utifrån de individuella behovsnivåerna) registreras i form av en insats i Treserva. För en effektiv och säker resultatrapportering och utbetalning bör detta ske via en integration från Treserva. Alternativ Utifrån de beskrivna delområdena i utredningen gör stadsledningskontoret bedömningen att det enda möjliga alternativet är att även den privata utföraren använder Göteborgs Stads ITstöd Treserva, samt ansvarar för att köpa in den IT-utrustning som krävs för uppdraget. Då även privata utförare använder Göteborgs stads IT-stöd så blir det likvärdigt för alla och en säker användning och hantering som också följer Göteborgs Stads Socialtjänstprocess. 70

103 Hur utförare ska presentera sin verksamhet samt hur den enskilde ska kunna jämföra utförare Stadsledningskontoret förordar Direktriktad marknadsföring, exempelvis genom oanmälda besök i hemmet, via telefon, sms eller e-post inte är tillåtet i Göteborgs Stad. Det är inte tillåtet att erbjuda någon form av ersättning, gåvor eller andra förmåner till brukare eller anhöriga för att välja en viss utförare. Utförarens informationsmaterial får inte distribueras med hjälp av Göteborgs Stads medarbetare. Göteborgs Stads Policy och riktlinjer för grafisk profil får inte användas av externa utförare av daglig verksamhet. Vägledning av den enskilde i samband med val och omval är en del av myndighetsutövningen och därmed ett ansvar för handläggarna i stadsdelarna. Utföraren ska använda Göteborgs Stads presentationsmall, samt ansvara för att informationen i jämförelsetjänsten är uppdaterad. Utföraren garanterar att informationen om verksamheten är korrekt. Förändringar under kontraktstiden ska omgående meddelas till Göteborgs Stad, som även ska godkänna förändringarna. Utförare ska använda formuleringen: Godkänd att utföra daglig verksamhet i Göteborgs Stad i anslutning till informationen. Marknadsföring ska ske med respekt för brukare och övriga utförare. Utredning Utgångspunkten för utredningen är att Göteborgs Stad ansvarar för att tillhandahålla saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig information om valbara utförare så att den enskilde har möjlighet att göra ett aktivt val. Lagstiftning Enligt 9 kap.1 LOV ska Göteborgs Stad som upphandlande myndighet lämna information till den enskilde om samtliga utförare som staden godkänt och tecknat kontrakt med inom ramen för valfrihetssystemet. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. Göteborgs Stad har ett informationsansvar gentemot medborgarna kring valbara utförare men utförarna har också möjlighet att marknadsföra sina verksamheter inom ramen för Marknadsföringslagen. Med stöd av Regeringens proposition 2008/09:29 kan dock Göteborgs Stad ställa krav i förfrågningsunderlaget på hur utförarna får marknadsföra sina tjänster. Ansvarig handläggare har ett ansvar att vägleda den enskilde vid val av utförare, men har inte möjlighet att rekommendera en utförare. I förarbetena till 9 kap. 1 LOV anges bland annat följande: För att kunna välja krävs att den enskilde ges möjlighet att göra rationella val utifrån egna behov och preferenser. Detta kräver tillgänglig och jämförbar information om alternativen. Vidare måste biståndshandläggaren förhålla sig konkurrensneutral i förhållande till de utförare som finns i valfrihetssystemet, inklusive verksamheter i egen regi. Information av intresse kan vara till exempel särskild kompetensinriktning, att det finns personal som talar andra språk än svenska, öppettider och tillgänglighet. 71

104 Jämförelsetjänst Konsument- och medborgarservice har utvecklat en jämförelsetjänst för Göteborgs Stad. I jämförelsetjänsten går det att jämföra service inom olika områden i Göteborgs Stad. De områden som finns i tjänsten idag är grundskola, förskola, äldreboende, ishallar och simhallar. Tjänsten lanseras årsskiftet 2017/2018. Jämförelsetjänsten kompletteras kontinuerligt med nya områden. De områden som är på gång är bl.a. hemtjänst. I jämförelsetjänsten presenteras varje verksamhet med en egen sida som består av tre block; enhetsdata/kontaktdata, sökkriterier och nyckeltal. Enhetsdata/kontaktdata består av en bild, en kort beskrivande text om enheten samt adress, telefonuppgifter och länk till enhetssida/webbplats. De flesta kommunala enheter har en egen enhetssida på goteborg.se där det finns mer information om enheten. De privata enheterna länkas till sina egna webbplatser. Sökkriterier är fakta som är aktuell för serviceområdet. Det kan vara t.ex. driftsform eller språk. Nyckeltal är kvalitetsmått som hämtas från t.ex. kundenkäter. Det går även för användaren att filtrera fram och sortera enheter utifrån de värden som användaren anser mest intressanta. Jämförelsetjänsten kommer att kompletteras med området daglig verksamhet, både kommunala och privata enheter. Vilken information om de dagliga verksamheterna som ska visas i de tre blocken behöver utredas i projektet. Nyckeltal kommer inte att kunna visas för enheterna i ett första skede. För konkurrensneutraliteten är det viktigt att det finns värden även för de privata enheterna innan några värden kan visas upp. Att utöka jämförelsetjänsten med nyckeltal för daglig verksamhet är aktuellt först när de första brukarundersökningar är genomförda där även de privata utförarna är med. Hitta daglig verksamhet Det är viktigt att den enskilde, eller dess företrädare, ges möjlighet att vara delaktig i valet av daglig verksamhet. All information om de olika dagliga verksamheterna kommer därför finns presenterad på ett enhetligt och tillgängligt sätt. Den information som visas om varje verksamhet kommer att ha samma utseende och innehåll som finns i jämförelsetjänsten. En hitta-tjänst gör det möjligt att avgränsa sökresultatet utifrån den enskildes behov och önskemål och underlättar därmed valet i form av färre alternativ för den enskilde. Vilka faktorer som ska ligga till grund för en sådan filterfunktion kommer att samskapas fram tillsammans med brukarna och verksamheten i utvecklingsarbetet av hitta-tjänsten. Den enskilde kommer, efter filtreringen, att få fram en lista med aktuella dagliga verksamheter. Den enskilde kan sedan välja ut den dagliga verksamhet som är mest intressant. Hur nästa steg i processen ska se ut, vart den enskilde ska skicka sitt förslag på daglig verksamhet, kommer att behöva utredas ytterligare tillsammans med verksamheten. En hitta-tjänst kommer även att vara, för handläggare och andra medarbetare som ska informera om olika utförare och/eller vägleda den enskilde i valet, ett modernt, effektivt och uppdaterat verktyg. Omvärldsbevakning Stadsledningskontoret har tidigare fört dialog med Upphandlingsmyndigheten som tagit över ansvaret för vägledning från Kammarkollegiet kring upphandling enligt LOV och Kunskapscenter mot organiserad brottslighet. Här delar man referenskommunernas uppfattning om vad som är relevant att lyfta med till förfrågningsunderlaget. Majoriteten av de tidigare undersökta referenskommunerna har valt att inte hänvisa till Marknadsföringslagen (SFS 2008:486) i förfrågningsunderlaget utan ger istället exempel på vad utförarna får och inte får göra som del i marknadsföringen. En förklaring som ges är att man är rädd att mindre aktörer som saknar juridisk kompetens på det marknadsrättsliga 72

105 området skulle avstå från att ansöka om att bli utförare. De kommuner som stadsledningskontoret har varit i kontakt med lyfter som stor utmaning att ta fram tillräcklig information för att brukarna ska kunna göra ett aktivt val. Flera kommuner lyfter vikten av en bra jämförelsetjänst om man väljer ett valfrihetssystem enligt LOV eftersom antalet utförare kan bli många. En rapport från Sveriges Kommuner och Landsting framkommer att bristfällig information om utförarna riskerar att öka belastningen på biståndshandläggarna i valsituationen. Konkurrensverkets slutrapport visar att flertalet kommuner upplever att det första mötet med den enskilde tar längre tid än före valfrihetssystemet införts till följd av ökat informationsbehov. Införande av en valfrihetsmodell innebär förändrade roller för både den enskilde och handläggare. Motsvarande utvärdering för myndighetsutövning för daglig verksamhet finns inte, men stadsledningskontorets bedömning är att grunderna vid biståndsbedömning är jämförbara. Samtliga referensstäder har formuleringar i sina förfrågningsunderlag. Gemensamt för majoriteten av referenskommunerna är att man valt att fokusera på liknande delar utifrån de risker man har identifierat. Det handlar om att tillämpa etiska principer efter målgruppens situation och behov och/eller följa beslutad marknadsföringspolicy. Referensstad Stockholm Uppsala Västerås Örebro Linköping Presentation av verksamhet Utföraren ska ha en utsedd person som ansvarar för att fortlöpande kontrollera att informationen är korrekt och aktuell I sin marknadsföring tillämpa etiska principer efter målgruppens situation och behov. Riksskatteverkets regler för förmånsbeskattning ska ses som ett riktmärke för eventuella erbjudanden till målgruppen. I sin marknadsföring tillämpa etiska principer efter målgruppens situation och behov. Ska följa den marknadsföringspolicy som nämnden beslutar. Har inte rätt att marknadsföra sig genom personliga kontakter via telefon eller genom besök i bostaden. Informationen ska vara saklig, korrekt och uteslutande avse kvalitén på daglig verksamhet. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. Ska lämna uppgifter och i övrigt vara behjälplig så att kommunen kan fullgöra informationsansvaret. Ska i sin marknadsföring tillämpa etiska principer anpassade efter målgruppens situation och behov. Informationen ska vara saklig och korrekt. Skatteverkets regler för förmånsbeskattning ska ses som ett riktmärke för eventuella erbjudanden till målgruppen. 73

106 Får inte ge osaklig eller felaktig information om andra dagliga verksamheter som erbjuds inom valfrihetssystemet, Utförares presentation av sin verksamhet Godkända utförare som har tecknat kontrakt med Göteborgs stad har rätt att marknadsföra sin verksamhet i enlighet med god marknadsföringssed enligt Marknadsföringslagen (SFS 2008:486) samt Tillkännagivande (2008:487) med anledning av marknadsföringslagen (2008:486), den så kallade svarta listan ICC:s Regler för reklam och marknadskommunikation. Baserat på de riskfaktorer som kommit fram utifrån referenskommunernas erfarenheter och tidigare dialog med Upphandlingsmyndigheten och Kunskapscenter mot organiserad brottslighet har stadsledningskontoret tagit fram underlag för kravställande. Förutom att all marknadsföring ska ske i enlighet med god marknadsföringssed enligt Marknadsföringslagen har stadsledningskontoret fokuserat på att marknadsföringen ska utformas så att den inte uppfattas som påträngande. Det innebär att direktriktad marknadsföring, exempelvis genom oanmälda besök i hemmet, eller via telefon inte är tillåtet i Göteborgs Stad. Inte heller att erbjuda någon form av ersättning, gåvor eller andra förmåner till brukare eller anhöriga för att välja en viss utförare. För att ge tyngd åt de krav som Göteborgs Stad ställer i förfrågningsunderlaget anser stadsledningskontoret att hänvisning till Marknadsföringslagen och Regeringens proposition 2008/09:29 ska göras i texten. Göteborgs Stads Policy och riktlinjer för grafisk profil får inte användas av externa utförare av daglig verksamhet. Stadsledningskontoret bedömer att riktlinjerna bör kompletteras med en text som anger vad som gäller för företag och organisationer som har godkänts och tecknat avtal med Göteborgs Stad att utföra daglig verksamhet. Stadsledningskontorets bedömning Externa utförare får i sin marknadsföring inte använda Göteborgs Stads logotyp. Däremot ska utförare i text i anslutning till avsändaren ange att de är godkända att utföra daglig verksamhet i Göteborgs Stad. Utförare ska använda formuleringen: Godkänd att utföra daglig verksamhet i Göteborgs Stad. Med hänsyn till målgruppen för daglig verksamhet förordar stadsledningskontoret att krav bör ställas i förfrågningsunderlaget hur utförare får marknadsföra sig inom ramen för valfrihetssystemet. För att säkerställa att brukare får den information som krävs för att kunna jämföra olika utförare förordar stadsledningskontoret att samtliga utförare använder Göteborgs Stads gemensamma presentationsmall, som samtliga godkända utförare utgår från när de presenterar verksamheten. Innehållet ska ligga till grund för den jämförelsetjänst som Konsument- och medborgarservice har tagit fram. Stadsdelsnämndernas handläggare informerar den enskilde om valbara utförare och utgår från den framtagna jämförelsetjänsten. Handläggaren har ansvaret att vägleda den enskilde i val och omval inom ramen för myndighetsutövningen. Göteborgs Stad kommer att begära in den information som behövs när utföraren är godkänd. 74

107 Kommunikation Stadsledningskontoret förordar Utföraren är ansvarig att stödja och underlätta kommunikationen för den enskilde i verksamheten, vilket innebär att möjlighet till alternativ kommunikation ska finnas. Utföraren ansvarar för att vid behov anlita och bekosta tolk Utföraren ska verka för att det vid behov anställs medarbetare med kunskaper i finska Utredning Alternativ kommunikation Att kommunicera är en grundläggande mänsklig rättighet alla kan inte tala, men alla kan kommunicera på något sätt. För att en person ska kunna uttrycka sig och förstå så bra som möjligt behöver omgivningen anpassa sig efter de enskildas behov. Om situationen ställer för höga eller obegripliga krav på individen kan det ta sig uttryck i utmanande beteende som utåtagerande- eller självskadande beteende. Ett sätt att förebygga detta är att försäkra sig om att alla kan uttrycka och förstå det de behöver i sin vardag. Kunskaper om kognition, kommunikation och språk växer i snabb takt. Tillsammans med den explosiva utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknologi (IKT) ger detta ständigt nya möjligheter att utveckla metodik och hjälpmedel för kommunikation och tillgänglighet. Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, är ett samlingsnamn för olika kommunikationssätt och metoder som stödjer kommunikation mellan människor och hjälper personer med kommunikationssvårigheter att förstå andra och att uttrycka sig. Det kan till exempel innebära tecken som stöd, bilder, symboler, konkreta föremål, talande hjälpmedel och datorer. Personer med behov av kommunikationsstöd är olika vad gäller kognitiva, kommunikativa och motoriska förmågor och behöver därför olika former av AKK för att kunna kommunicera. För att stödja kommunikation är det också minst lika viktigt hur medarbetarna i verksamheten arbetar med att stötta den enskilde som har kommunikationssvårigheter. Behov av tolk Myndigheter, sjukvård och andra offentliga organ ett lagstadgat ansvar att vid behov anlita tolk. Detta regleras i flera lagar, framför allt i Förvaltningslagen. För att kunna ha rätt till lika tillgänglig och rättssäker samhällsservice så kan en förutsättning vara tillgång till kvalificerad tolk. Vid vissa tillfällen både i myndighetsutövningen, men även i utförandet kan det finnas behov av att anlita tolk. Nationella minoriteter och minoritetsspråk Från1 januari 2010 började ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk att gälla. Lagen innehåller bestämmelser om nationella minoriteter, nationella minoritetsspråk, förvaltningsområden och rätten att använda minoritetsspråk hos förvaltningsmyndigheter och domstolar samt bestämmelser om vissa skyldigheter inom vissa verksamheter, exempelvis äldreomsorg. Lagen innehåller också bestämmelser om uppföljning av tillämpningen av lagen. 75

108 Sveriges nationella minoriteter är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Rätten att använda minoritetsspråk hos myndigheter Utanför ett förvaltningsområde har enskilda rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska vid muntliga och skriftliga kontakter i förvaltningsmyndigheters ärenden i vilka den enskilda är part eller ställföreträdare för part, om ärendet kan handläggas av personal som behärskar minoritetsspråket. Inom ett förvaltningsområde har enskilda rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med en förvaltningsmyndighet vars geografiska verksamhetsområde helt eller delvis sammanfaller med minoritetsspråkets förvaltningsområde.. Finskt förvaltningsområde i ett LOV system Myndighet Sverigefinnar som bor i Göteborg har rätt att använda sitt modersmål i sina muntliga och skriftliga kontakter med myndigheten. Om enskilda invånare väljer att använda finska är myndigheten skyldig att ge muntligt och vid behov skriftligt svar på finska. Utförandet Verksamheten ska verka för att det anställs medarbetare med kunskaper i finska Omvärldsbevakning Av referenskommunerna är det enbart Västerås som är finskt förvaltningsområde. Att vara förvaltningsområde innebär rätt för sverigefinnar att använda finska i sina kontakter med staden, om de så önskar. Ekonomi och ersättningsmodell Stadens kostnader Stadsdelsnämndernas nettokostnader för daglig verksamhet i bokslut för 2016 uppgår till 567 miljoner kronor. På olika sätt kan konstateras att Göteborg har en hög kostnadsnivå: Kostnad per invånare (kr) Kostnad per brukare (tkr)

109 Ovanstående diagram visar att kostnadsnivån i Göteborg är hög oavsett om jämförelse görs som kostnad per invånare eller kostnad per brukare. Stadens riktlinjer inom funktionshinderområdet har i vissa avseenden högre ambition än vad lagstiftning kräver. I samband med daglig verksamhet avser det habiliteringsersättningen och kostnadsfria resor (för brukaren) i samband med LSS-insatser. Verksamhetens ansvarar för att brukarens resor till och från daglig verksamhet ingår i insatsen. Göteborgsregeln om kostnadsfria resor avser alltså den enskildes egenavgift. Tidigare analyser har visat att dessa regler endast i mycket liten utsträckning bidrar till att förklara det höga kostnadsläget. Andra faktorer kring ambitionsnivåer och kvalitet har inte kunnat identifieras som förklaring. Den höga kostnadsnivån förklaras snarare av faktorer som att det många (ofta små) enheter med liknande/parallella verksamhet, en hög andel av personerna i den dagliga verksamheten med låga deltagandegrader och att prismodellen för stadsdelsförvaltningarnas köp sinsemellan är kostnadsdrivande. Ersättningsmodell generellt om Upphandlingsmyndigheten (Kammarkollegiet Upphandlingsstödet) redovisar i en rapport en vägledning som handlar om Ersättningsformer vid upphandling av vård och omsorg. I denna delas ersättningsformerna in i en fast respektive rörlig ersättning, beroende på om ersättningen varierar med producerad volym. Fast ersättning finns i en mängd olika former. Som grundregel betraktas en ersättning som fast om den inte är kopplad till faktiskt genomförda insatser för individen. Medan en rörlig ersättning kan vara kopplad till de insatser som behöver göras för respektive individ. Individer har olika behov av stöd och service. Ett sätt är att gruppera individerna efter förväntad resursinsats från utföraren. I upphandlingsmyndighetens vägledning konstateras vidare att: En fast ersättning tenderar att ge en god kostnadskontroll för kommunen, men negativa konsekvenser för produktionsvolym och kvalitet. En rörlig ersättning tenderar stimulera utförare att hålla uppe produktionsvolymen och hålla nere produktionskostnaderna. Men riskerar att ge negativa effekter på kvaliteten. Kostnadskontrollen är också dålig, normalt behöver ersättningen begränsas på något sätt (t ex införa takbelopp). En nackdel med både fast och rörlig ersättning är att ersättningen till utföraren i princip blir samma oavsett om insatserna har utförts med hög eller låg kvalitet. Ett sätt att gynna kvaliteten är att sätta upp kvalitetsmål och sedan ge ersättning till utföraren om denne uppfyller målen. Införandet av valfrihetssystem via LOV eller förutsätter att ersättningen bestäms i förväg och anges i förfrågningsunderlaget. Eftersom olika brukare har olika behov av stöd och service och olika omfattning på deltagande behöver ersättningen kunna relateras individuellt. Ett förslag till ersättningsmodell som beaktar olika personers individuella behov har tagit fram. Behovsnivåer Stadsledningskontoret förordar En ersättningsmodell med 7 nivåer. Bestämning av nivå ska grundas på en individuell bedömning för varje brukare. Bedömningen avser personens behov av stöd i sammanlagt 21 konkreta situationer i 4 block. Dessa block avser personens behov av stöd: -fysiskt, - intellektuellt och -socialt samt -behov av hjälpmedel och anpassning av lokal.

110 Bedömning av behov och nivåsättning genomförs av särskilt utsedda nivåsättare som ska vara neutralt organiserade skilt från utförandet. Bedömningarna ska ske genom intervjuer med personal i daglig verksamhet med kunskap om brukarens behov av stöd. Funktionen för nivåsättning föreslås organiseras i enheten för kontrakt och uppföljning. Utredning Behovsnivåer En arbetsgrupp med representanter från stadsdelsförvaltningarna (områdeschef, enhetschef för myndighetsutövning och daglig verksamhet samt verksamhetsutvecklare) har utarbetat ett förslag på instrument för bedömning av brukarnas behov av stöd när de är i sin dagliga verksamhet. Arbetet har grundats på erfarenheter från arbetet med bedömningar i stadsdelsförvaltningarna samt erfarenheter från andra kommuner. En slutsats är att olika instrument har stora likheter och i huvudsak fångar liknande frågeställningar. Det förslag som arbetsgruppen utarbetat bygger i stora delar på det instrument som används i Uppsala. Instrumentet innehåller totalt 21 konkreta situationer i 4 block. Dessa block avser personens behov av stöd: -fysiskt, -intellektuellt och - socialt samt -behov av hjälpmedel och anpassning av lokal. I varje frågeställning anges personens behov av stöd i en given struktur (kryssrutor). Varje frågeställning är poängsatt och poängen ligger sedan till grund för behovsnivå. Indelningen i nivåer bygger på den nivåindelning Göteborg använder i egen regi och i ramavtal som omfattar totalt 5 behovsnivåer. Förslaget har kompletterats med ytterligare två nivåer. En under nuvarande lägsta nivå för personer med mycket lite behov av stöd och en över nuvarande högsta nivå för personer med mycket omfattande och komplexa behov. Följande nivåer föreslås: Nivå poäng. Avser personer som ofta kan ha sin dagliga verksamhet individuellt integrerad på vanliga arbetsplatser. Personal från daglig verksamhet följer upp med viss regelbundenhet och kan vid behov ge stöd till personen och/eller till arbetsplatsens personal. Cirka en personal på 6 brukare eller fler. Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå poäng. Avser personer som kan arbeta i arbetslag/-grupp med stöd från personal från daglig verksamhet. Personerna är så självständiga att det räcker med i genomsnitt en kortare kontakt per dag, men vet att personal finns till hands vid behov, Arbetstagare på denna nivå kan ofta klara sig bra i s.k. enskild placering på en arbetsplats och ha en handledare i den ordinarie personalgruppen poäng. Personalen behöver i regel stödja personen att komma igång med aktiviteter/arbetsuppgifter. Personal kan medverka i enstaka moment, men behöver inte vara med hela tiden. Stödet kan även bestå i motivering att komma ihåg tider, vad som ska ske under dagen mm poäng. Personalen är oftast närvarande och ger stöd med flera moment när olika aktiviteter/arbetsuppgifter sker. Ger praktisk hjälp och/eller kontinuerligt stöd till personen av fysiska, psykiska och/eller sociala skäl. Vissa moment/aktiviteter kan personen klara själv poäng. En personal är närvarande i stort sett hela tiden. Personen har ett omfattande behov av stöd av fysiska, psykiska och/eller sociala skäl. Behöver tät tillsyn, stöd och hjälp. Tid behövs för motiverande stöd. 78

111 Antal personer Nivå 6 Nivå poäng. Personen behöver stöd av minst en personal för att kunna delta i verksamheten. Ofta krävs särskilda lösningar i den dagliga verksamhetens utformning och/eller läge. 120 poäng. Avser personer som har exceptionellt stort behov av stöd från personal. Ofta behöver även annan personal arbeta i närheten (för att kunna ge extra stöd vid behov). Dessutom krävs oftast särskilda specialanpassningar i verksamhetens utformning och/eller läge. Antal brukare (i urvalet) per nivå framgår av följande diagram: Antal personer per bedömningsnivå (urval exkl extra tunga BmSS) Bedömningsnivå Förslaget instrument har testats på ett slumpmässigt urval på 10 procent av brukare med dagligverksamhet. Varefter mindre justeringar och förtydliganden har i frågeställningar har gjorts. Personlig assistans För personer som har beslut om personlig assistans enligt LSS eller assistans enligt socialförsäkringsbalken inom daglig verksamhet sker nivåbedömningen enligt ett särskilt instrument. I detta instrument har frågeställningar i situationer där stödet utförs av den personliga assistenten exkluderats. Alternativt har frågeställningens vikt justerats om stödet ges av både personal i den dagliga verksamheten och av personlig assistent. Tillkommande brukare För nya brukare i dagligverksamhet (som har insatsen för första gången) föreslås att en preliminär nivåsättning ska genomföras. Denna görs då av brukarens handläggare enligt samma modell för bedömning av behov och föreslås gälla under tre månader. Efter tre månader genomfors en ny ordinarie nivåbedömning som gäller från och med månad fyra. Ingen retroaktiv ersättning alternativt krav på återbetalning föreslås. Anledningen är att ett system med retroaktiv ersättning alternativt återkrav behöver administreras samt att risk för eventuella återkrav skapar ekonomiska osäkerheter för utförare. Bedömningen grundas på att tre månader är en lämplig tid för personen att hinna etablera sig på den dagliga verksamheten och för personalen att ha hunnit lära känna 79

112 Antal personer personen och det stöd som hen har behov av. I det fall den preliminära nivåsättningen skulle gälla för en längre tid behövs skulle detta också innebära att behov att ersättningar justeras retroaktivt. Deltagandegrader Ersättnignsmodellen behöver utvecklas med hänsyn till personernas deltagande. I Göteborg idag ett stort antal olika nivåer från 20% upp till heltid. Antal brukare (i urvalet) per nivå framgår av följande diagram: Antal personer per deltagarnivå (urval exkl extra tunga BmSS) Deltagarnivå (%) Flertalet kommuner i jämförelsen har två nivåer, heltid och deltid, där heltid definieras som deltagande ca 25 timmar per vecka eller mer. Stadsledningskontoret bedömer att ett stort antal och flera låga deltagandenivåer inte skapar förutsättningar för utförarna att planera sin verksamhet effektivt och att detta i förlängningen kan bli kostnadsdrivande. I Göteborg definieras heltid som 7 timmar per dag eller 35 timmar per vecka. Låga deltaganden i daglig verksamhet medför ofta svårigheter för de familjer där personen bor kvar hemma. För personer som bor i ordinärt boende eller i BmSS innebär lågt deltagande på daglig verksamhet ofta behov utökade resurser i dessa andra verksamheter. Det är dessutom så att verksamheten ska anpassas utifrån den enskildes behov. Stadsledningskontoret föreslår därför att det i ersättningsmodellen ska byggas in incitament i ersättningsmodellen som gynnar höga deltagandegrader. Förslag ersättningsmodell LOV Deltagandegrad tim/vka Deltid Deltid Heltid

113 Ersättning till utförare per avtalad eller utförd tid Ersättningen till utföraren kan antingen bestämmas avse avtalad tid (det antal dagar som framgår av uppdraget från myndighet) eller utförd tid (det antal dagar som personen faktiskt deltagit). En ersättning för utförd tid innebär förmodligen ett incitament för utföraren att verka för ett högt deltagande. Men om personer behöver ett motiverande stöd för att ta sig till sin dagliga verksamhet är detta inte en uppgift som den dagliga verksamheten självständigt råder över. En ersättningsmodell baserad på utförd tid innebär vidare mer omfattande administration eftersom den faktiska ersättningen kommer att variera över tid. En ersättningsmodell baserad på avtalad tid är mer stabil över tid och har därmed större förutsättningar att kunna automatiseras. Stadsledningskontoret förordar därför att ersättningsmodellen ska bygga på avtalad tid eftersom fördelarna bedöms överväga. Ersättningen till utföraren behöver vidare kunna justeras om personen är frånvarande från den dagliga verksamheten. Justering föreslås ske vid planerad och vid längre tids oplanerad frånvaro. Kortare tids oplanerad frånvaro föreslås inte medföra avdrag eftersom sådan frånvara (t ex vid sjukdom) inte kan förutses och är svår att planera för. Stadsledningskontoret föreslår att följande karenser regleras i ersättningsmodellen: Vid oplanerad frånvaro har leverantören rätt att få ersättning enligt avtalad tid de första 10 arbetsdagarna, därefter utgår ingen ersättning. Vid planerad frånvaro utgår ingen ersättning. Ersättningsperiod Ersättningen kan ges på olika sätt: Månadsersättning: Ersättning per kalenderdag: Ersättning per arbetsdag: alltså viss extra administration som kan hamna på SDF eller ev. hanteras av utföraren själv Hantering av månadsersättning kräver en utveckling av Treserva, men bedöms bli mest lättbegriplig för utförare. Ersättning per kalenderdag kräver ingen utveckling av Treserva men bedöms blir mer svårbegriplig för utförare (eftersom den faktiska ersättningen då varierar med antal dagar i var månad). Ersättning per arbetsdag kräver ingen utveckling av Treserva, men kräver manuell närvaroregistrering. Stadsledningskontoret förordar månadsersättning eftersom detta bedöms som mest tydligt och minst administrativt. Eftersom det i nuläget inte är klargjort vad utvecklingen av Treserva kommer att innebära konstaterar stadsledningskontoret att frågan behöver utredas vidare. Förändrat behov För brukare där behovet av stöd förändras över tid behöver nivåbedömningen uppdateras. För flertalet brukare med pågående daglig verksamhet är behovet stabilt eller förändras långsamt över tid. Stadsledningskontoret bedömer därför att ett system mer regelbundet återkommande förnyade nivåbedömningar för samtliga brukare (som innebär ett mycket omfattande arbete) inte är motiverat. Förändrade behov föreslås därför fångas genom ett nomineringsförfarande där utförare eller uppdragsgivare påkallar en förnyad nivåbedömning. En förutsättning bör vara att inte fånga tillfälliga förändringar. Nomineringsförfarandet föreslås därför regleras med en förutsättning om att förändringen i personens behov av stöd konstaterat sedan minst tre månader. 81

114 Organisering av nivåsättningar Stadsledningskontorets bedömning är att nya roller behöver tillskapas, som planeringsledare för nivåsättning. Nivåsättningen bygger på bedömning av enskilda personers behov av stöd i den dagliga verksamheten. Detta är ett komplicerat uppdrag som behöver genomföras av personal med kompetens och erfarenhet. Det är av särskild vikt att nivåsättningen blir rätt eftersom denna styr ersättningen till utföraren. Rollen kan bli utsatt/ifrågasatt och bör därför organiseras skiljt från stadens egna utförarorganisationer. Stadsledningskontoret har identifierat två alternativ till organiseringar: inom enheten för kontrakt och uppföljning och inom resursnämndsuppdraget för boendeplanering inom funktionshinder Stadsledningskontoret konstaterar att båda alternativet uppfyller kravet på neutral organisering, men förordar alternativet att funktionen förs till enheten för kontrakt och uppföljning. Boendeplaneringen har erfarenhet från arbete med behovsbedömningar, men inom ett annat verksamhetsområde (bostäder med särskild service). En erfarenhet från dessa behovsbedömningar är att genomförandet av dessa också genererar en stor kunskap om den verksamhet där behovsbedömningarna genomförs. Genom att organisera nivåsättningarna inom kontrakt och uppföljning kan sådan kunskap tillföras till uppföljningsuppdraget. Denna organisering blir också en mer naturlig hemvist för dessa tjänster eftersom boendeplaneringen vänder sig mot ett annat verksamhetsområde. Genomförande och administrationen av kontinuerliga nivåsättningar bedöms motsvara 2 heltidstjänster. Inför start av valfrihetssystemet ska ca enskilda beslut om daglig verksamhet nivåsättas, vilket innebär ett omfattande arbete som behöver ske under hösten De föreslagna tjänsterna kommer under den perioden inte att räcka till, utan tillfälliga uppdrag behöver tillföras som ska vara avslutade innan årsskiftet 2018/2019. Omvärldsbevakning Referensstad Bedömning Nivåer Stockholm Antal nivåer: 7 Deltagarnivåer: Hel och halvtid, ersättning per dag. Nivåsättning utförs av: Särskild tjänsteperson i separat organisation. Förändrade behov: Ny nivåsättning enl. särskild rutin Uppsala Antal nivåer: 7 Deltagarnivåer: Hel- och halvtid, månadsersättning. Nivåsättning av särskild tjänsteperson inom organisationen för myndighetsutövning Förädrade behov: Ny nivåsättning initieras efter beslut av den särskilda tjänstepersonen inom organisationen för myndighetsutövning 82

115 Referensstad Bedömning Nivåer Västerås Antal nivåer: 4 Deltagarnivåer: Hel- och halvtid, ersättning per dag. Preliminär nivåsättning: Om det är svårigheter att fastställa nivå. Ersättning enligt nivå 2 under bedömningstiden som kan vara max 3 månader. Nivåsättning utförs av särskild tjänsteperson. Förändrade behov: Om behov ökar eller minskar markant. Biståndshandläggaren/ koordinatorn avgör om ny bedömning ska göras. Örebro Antal nivåer: 7 Deltagarnivåer: Hel- och halvtid, ersättning per dag. Preliminär nivåsättning. Ny bedömning efter 3 mån. Nivåsättningen utförs av särskild tjänsteperson i separat organisation, tillsammans med LSS-lots. Linköping Antal nivåer: 6 Deltagarnivåer: Hel- och halvtid, ersättning per dag. Nivåbedömning utförs av: Särskild tjänsteperson i separat organisation. Ersättning per bedömningsnivå Utgångspunkter för beräkning - kostnadsnivå Beräkningen utgår från stadens kostnader för daglig verksamhet. Från detta behöver justeras för sådana kostnader som utföraren inte ansvarar för och som därför inte ska ingå i ersättningsmodellen. Stadens kostnader har därmed justerats enligt följande: TKR Nettokostnade 2016 (tkr) Volymökning 2017 och 2018 (2,4 %) Index 2017 och 2018 (4,9 %) Resor Myndighetsutövning Hälso- och sjukvård Justerad nettokostnad Utgångspunkter för beräkning ersättning per behovsnivå Den relativa ersättningen per bedömningsnivå i ersättningsmodellen. Metoden för bedömning av personernas behov av stöd och nivåsättningen bygger på Uppsalas modell. I beräkningen av ersättningen per nivå har därför den relativa fördelningen av ersättningarna per nivå i Uppsala används som utgångspunkt. Detta innebär följande att följande relativ fördelning av ersättningen per nivå har använts i beräkningen: 83

116 Vikt Nivå 1 0,75 Nivå 2 1,00 Nivå 3 1,50 Nivå 4 2,00 Nivå 5 2,50 Nivå 6 3,00 Nivå 7 4,00 Utgångspunkter för beräkning ersättning per deltagarnivå Ersättningen i modellen ska bestämmas med utgångspunkt av den tid -deltagandegrad personen är i daglig verksamhet. I förslaget ingår heltid och två nivåer för deltid. Eftersom den faktiska tiden en person är i daglig verksamhet kan variera beroende på personens individuella behov innebär detta att ersättningen per deltagarnivå i praktiken blir en schablon grundat på ett snitt respektive deltagargrad. Följande schabloner per deltagarnivå har använts i beräkningen: Faktisk Schablon Deltagandegrad tim/vka tim/vka Deltid Deltid Heltid Beräkning av ersättning Kommunernas kostnader för daglig verksamhet redovisas i räkenskapssammandraget. I Kolada kan redovisningen sorteras per typ av kommun. Som ett underlag för beräkningen har Göteborgs stads kostnadsnivå relaterat till genomsnitt för rikets kommuner, stora städer, Stockholm och Malmö. Av Kolada framgår att kostnadsnivån för riket och för stora städer är 45 procent lägre, för Stockholm 10 procent lägre och för Malmö är 33 procent lägre än i Göteborg. En simulering av alternativa ersättningsmodeller utifrån Göteborgs, rikets, stora städer, Stokholms och Malmös kostnadsnivåer har beräknats enligt följande: Göteborg Månadsersättning per Nivå och Deltagandegrad Deltid 2 (21-34 Nivå Deltid 1 (5-20 t) t) Heltid (35- t) Riket / Stora städer Månadsersättnign per Nivå och Deltagandegrad Nivå Deltid 1 (5-20 t) Deltid 2 (21-34 t) Heltid (35- t)

117 Stockholm Månadsersättnign per Nivå och Deltagandegrad Deltid 2 (21-34 Nivå Deltid 1 (5-20 t) t) Heltid (35- t) Malmö Månadsersättnign per Nivå och Deltagandegrad Nivå Deltid 1 (5-20 t) Deltid 2 (21-34 t) Heltid (35- t) (Ovanstående belopp avser ersättning för kommunala utförare. För privata utförare behöver ersättningen kompletteras avseende 6 procent moms kommunen återsöker.) Stadsledningskontorets bedömning ersättningsmodell Som tidigare konstaterats har Göteborg höga kostnader för daglig verksamhet. Kostnadsnivån kan inte förklaras av ambitionsnivå eller kvalitet. Eftersom ersättningsmodellen kommer att bli styrande för kostnadseffekterna bedömer stadsledningskontoret att ersättningsmodellen behöver utformas under stadens nuvarande kostnadsnivå. Skillnader i struktur mellan olika kommuner gör det svårt att enbart utifrån ovanstående jämförelse avgöra vilken kostnadsnivå som är den rätta. En ersättningsmodell under stadens nuvarande kostnadsnivå kommer att ställa krav på effektivisering/omställning i utförarverksamheterna (både kommunala som privata). Stadsledningskontorets bedömning är att en rimlig ambition i modellen bör vara att denna utformas 10 procent under nuvarande kostnadsnivå. Effekterna av kostnadsmodellen behöver följas. Stadsledningskontoret bedömer vidare att Staden behöver beakta möjligheten att via ersättningsmodellen styra kostnadsutvecklingen. I förfrågningsunderlaget behöver det därför regleras att ersättningsmodellen årligen ska revideras. 85

118 Bonus I Göteborgs Stads budget 2018 finns inriktning som bland annat beskriver att fokus ska vara att så många som möjligt ska få stöd ute på den ordinarie arbetsmarknaden. Vid omvärldsbevakning kan konstateras att flera av referenskommunerna utger någon form av ersättning för att stimulera utvecklingen av att personer får arbete på den öppna arbetsmarknaden. Referensstad Stockholm Uppsala Västerås Örebro Linköping Bonus Nej Uppsala har en bonus som stimulanspeng. Utifrån att man hade höjt ersättningen från 30 tkr till 50 tkr så har man sett att det har gjort skillnad och fler personer har fått arbete på ordinarie arbetsmarknad. Målstyrd ersättning 30 tkr. Det ingår också CSN-berättigade studier och tidsgränsen är 6 månader. Det utgår dessutom en extra ersättning motsvarande nivå 1 under 6 månader och utföraren ska under den tiden ge den enskilde det stöd och den motivation som denne behöver för att behålla sin anställning. Särskild ersättning 30 tkr De enskilde ska ha en tillsvidareanställning i 12 månader innan ersättning går ut. Nej Stadsledningskontorets samlade bedömning Stadsledningskontorets bedömning är att ett bonussystem skulle kunna ge stimulans till verksamheten och ytterst gynna den enskilde positivt. Ekonomiska konsekvenser staden nivå Stadsledningskontorets bedömning är att ovanstående förslag till ersättningsmodell medför minska kostnader för daglig verksamhet. Trots att nivån i ersättningarna ligger 10 procent under nuvarande kostnadsnivå kommer minskningen av kostnaderna bli mindre.: Ersättningsmodellen är utformad så att den gynnar höga deltagarnivåer, vilket förväntas medför att en förskjutning i deltagargraderna med högre ersättningar som följd. Kostnader för godkännanden av kontrakt och uppföljning samt finansiering av två planeringsledare för nivåsättning tillkommer. Kostnader för omställningsarbete i stadens utförarverksamheter. Ekonomiska konsekvenser stadsdelsnivå Stadsdelsförvaltningarnas kostnader för daglig verksamhet är idag olika och de ekonomiska konsekvenserna kommer att bli olika. Stadsdelar med höga kostnader per brukare i förhållande till respektive brukares behovsnivå kommer att ställas inför högre krav på effektivisering/omställning. Nuvarande prismodell för köp/sälj av daglig verksamhet innebär att säljaren erhåller full finansiering av vad platsen kostar. Detta medför en särskild risk för 86

119 de SDF som säljer daglig verksamhet till andra och som dessutom har en hög kostnadsnivå i nuläget. Risk för stadsdelarnas utförarverksamhet beroende på hur deras verksamhet kommer att bli vald. Stadsledningskontoret har inte beräknat ekonomiska konsekvenser fördelat per SDF eftersom detta behöver ske av respektive stadsdelsförvaltning. Resursfördelning till stadsdelsnämnderna Effekterna av ersättningsmodellen beräknas leda till minskade kostnader. Konsekvenserna för SDN är svåra att bedöma beroende på kostnadsnivån i dag och krav på omställningsarbete. Stadsledningskontoret kommer först i budgetunderlaget för 2020 att kunna återkomma med förslag till eventuell förändring i utformningen av och ersättningsnivåer i kommunfullmäktiges resursfördelningsmodell för daglig verksamhet. Detta innebär att den kostnadseffektivisering som kommer att kunna ske under 2019 kommer att stanna i stadsdelsnämnderna. Kontraktstecknande och uppföljning Stadsledningskontoret förordar En process med aktiviteter och metoder för godkännande av utförare har tagits fram av enheten för kontrakt och uppföljning och ska följas Kommunfullmäktige beslutade att en enhet för tecknande av kontrakt och uppföljning av utförare inom valfrihetssystem enligt LOV ska tillskapas. Enheten ska godkänna och skriva kontrakt med externa utförare utifrån beslutat förfrågningsunderlag samt teckna överenskommelser med stadsdelarna utifrån beslutad kravspecifikation för Göteborgs Stads hemtjänst. Enheten för kontrakt och uppföljning är från den 1 april 2017 inrättad på stadsledningskontoret avdelning för Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård. Ett tillkommande uppdrag med anledning av införande av valfrihetssystem enligt LOV för daglig verksamhet har budgeterats för Geografisk indelning Valfrihet enligt LOV avser verksamhet belägen inom Göteborgs stads gräns. Vid behov av daglig verksamhet för personer som bor eller vistas på köpt plats utanför Göteborgs Stad, så hanteras dessa av respektive stadsdel genom direktupphandling. Utredning Ett valfrihetssystem enligt LOV innebär löpande annonsering, det innebär att det inte finns ett sista ansökningsdatum, utan godkända utförare släpps på successivt. När ansökan lämnats påbörjas arbetet med att godkänna utförare. Handläggningstiden är sex veckor efter det att en komplett ansökan har inkommit. Under semesterperioden juniaugusti kan handläggningstiden vara upp till tio veckor. Utförare som blivit godkända och skrivit kontrakt ska delta i bland annat utbildningar för att bli valbara för dem som har hemtjänst. Utifrån det fortlöpande arbetet inom enheten för kontrakt och uppföljning tar det minst tio veckor från ansökan till verksamhetsstart. I handläggning av ansökan ingår kontroll av att: 87

120 ansökan är korrekt och komplett utföraren uppfyller de krav som anges i förfrågningsunderlaget utföraren accepterar samtliga krav Process för att godkänna utförare Utifrån andra kommuners erfarenheter och den litteratur som stadsledningskontoret tidigare tagit del av har stadsledningskontoret tagit fram en övergripande process för godkännande av externa utförare. I och med att den nya enheten för kontrakt och uppföljning för hemtjänst är på plats sedan , är en av enhetens uppgifter att arbeta vidare med aktiviteterna i processen samt ta fram metoder och rutiner. Vid godkännande av utförare är det viktigt att en samverkan sker med stadsnämnderna och att referens tas från bl.a. fackliga organisationer. Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet är en viktig samverkanspartner för den nya enheten för kontrakt och uppföljning. Process för att godkänna utförare: Annonsera Förfrågningsunderlaget ska annonseras löpande i Kammarkollegiets nationella databas, Valfrihetswebben, Om en upphandlande myndighet inte annonserar sitt förfrågningsunderlag på Valfrihetswebben har ett valfrihetssystem enligt LOV inte införts.54 Uppgifterna i annonsen ska hållas uppdaterade. Enheten för kontrakt och uppföljning bör vara ansvariga för att uppgifter om exempelvis kontaktpersoner och länkar är korrekta. Det är av vikt att handläggningstiden framgår av förfrågningsunderlaget då utföraren inte längre är bunden av sin ansökan då den i förfrågningsunderlaget angivna tiden för handläggningen av ansökan överskrids. I förslag till förfrågningsunderlaget framgår inom vilken tid som enheten för kontrakt och uppföljning kommer att fatta beslut om godkännande. Handläggningstiden föreslås vara sex veckor efter det att en komplett ansökan inkommit. Under semesterperioden juni-augusti kan handläggningstiden dock vara upp till två månader. 88

121 Den upphandlande myndigheten ska antingen i annonsen eller i förfrågningsunderlaget ange på vilket sätt som ansökan ska lämnas in. En ansökan kan lämnas in exempelvis per post, fax eller genom elektroniska medel. En kombination av olika medel får också användas, det är myndigheten som bestämmer. Göteborgs Stad kommer att använda TendSign som IT-stöd för hantering av förfrågningsunderlag samt för elektroniskt mottagande av ansökningar. För att få in korrekta och kompletta ansökningar är det nödvändigt att utförarna har fått all nödvändig information om upphandlingen och att de även förstått informationen. Det ska därför finnas möjlighet att ställa frågor till den upphandlande myndigheten. I TendSign finns en funktion för frågor och svar som kan användas för detta syfte. Handlägga ansökan Information till utförare När förfrågningsunderlaget finns att tillgå på valfrihetswebben är det av vikt att en utförare kan få möjlighet till ytterligare information. Enheten för kontrakt och uppföljning bör regelbundet bjuda in externa utförare till informationsmöten med syfte att besvara frågor från utförare som är intresserade av att verka i Göteborg. Enheten för kontrakt och uppföljning bör även hantera FAQ, Frequently Asked Questions på för att ytterligare öka utförares möjlighet till nödvändig information. Kontaktcenter och BRG bör kunna besvara enklare frågor från utförare och hänvisa till valfrihetswebben.se. Mer komplexa frågor bör besvaras av enheten för kontrakt och uppföljning. Enheten för kontrakt och uppföljning bör säkerställa att likvärdig information lämnas oavsett om informationen ges av den egna enheten, kontaktcenter eller BRG. Kontrollera att ansökan är komplett Ansökningar ska diarieföras och arkiveras i enlighet med de bestämmelser som gäller inkomna handlingar 10 förvaltningslagen. När ansökan inkommit ska en kontroll göras för att se att ansökan är fullständig. Om ansökan bedöms som ofullständig ska dialog föras med utföraren och utföraren ska erbjudas att komplettera ansökan. Kontroll och bedömning av ansökan Utföraren uppmanas i ansökan att lämna tre skriftliga referenser. Enheten för kontrakt och uppföljning kan därutöver inhämta referenser från bl.a.: stadsdelarnas myndighetsutövning för personer med funktionsnedsättning, MAS/MAR och SAS kommuner där utföraren eller dess ledning bedriver eller bedrivit verksamhet fackliga organisationer Enheten för kontrakt och uppföljning ska bedöma om utföraren bör uteslutas enligt 7 kap. LOV. Uteslutningsgrunder enligt 7 kap. LOV är bland annat att utföraren: är i konkurs eller likvidation inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt är dömd för brott som avser yrkesutövningen har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande myndigheten kan visa detta. har allvarlig kritik från tillsynsmyndigheter som ej rättats till 89

122 ej har tillstånd från IVO att bedriva verksamhet enligt LSS vid kontraktsskrivning Enheten för kontrakt och uppföljning ska på ett systematiskt sätt kontrollera att kraven enligt förfrågningsunderlaget är uppfyllda. Kontrollen ska ske genom skriftligt inlämnad ansökan inklusive bifogade handlingar samt genom dialog med utföraren. Vid bedömning om en ansökan ska godkännas ska bedömningen göras utifrån enheten för kontrakt och uppföljnings samlade kompetens. Upprättade sammanställningar, protokoll mm ska diarieföras och arkiveras. För att utreda om det kan vara aktuellt att utesluta en utförare ska enheten för kontrakt och uppföljning samverka med Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet tar initiativ till, samt stödjer och driver nätverk och samarbetsprojekt som ska leda till konkreta åtgärder mot gängkriminalitet, organiserad brottslighet och otillåten påverkan. Kunskapscentrum arbetar även långsiktigt och strukturellt genom att försvåra för kriminell verksamhet och otillåten påverkan. Samarbetet består av, förutom Göteborgs Stad, Polismyndigheten i Västra Götaland, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Kronofogden, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket, Länsstyrelsen Västra Götaland, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. De brottsbekämpande myndigheterna ansvarar för att utreda brott och lagföra individer. Stadens förvaltningar och bolag ansvarar för att slå sönder infrastrukturen för den organiserade brottsligheten med hjälp av administrativa åtgärder. Som grund för uppdraget finns en avsiktsförklaring där man förklarar syftet med myndighetssamverkan. Förhandling enligt 38 MBL Reglerna i 38 MBL är tillämpliga när enheten för kontrakt och uppföljning föreslår att kontrakt ska skrivas med en utförare samt när tidigare upprättade kontrakt föreslås förlängas. De fackliga organisationer som kommunen har kollektivavtal med har rätt till förhandling. Enheten för kontrakt och uppföljning ska ge de fackliga organisationerna information om utförare som bedömts uppfylla kraven. De fackliga organisationerna ges därefter möjlighet att lämna synpunkter innan beslut fattas om att godkänna utföraren. Förhandlingen syftar till att de fackliga organisationerna ska få möjlighet att ta ställning till utförarna innan godkännande sker. I undantagsfall kan de fackliga organisationerna använda sig av sin vetorätt enligt 39 MBL, men möjligheten är mer begränsad än vad som vanligtvis gäller vid tillämpningen av denna paragraf. Fatta beslut Beslut om att godkänna eller avslå ansökan tas enligt delegationsordning och utföraren ska underrättas så snart som möjligt. Om utföraren uppfyller samtliga krav i förfrågningsunderlaget ska ansökan godkännas. Om utföraren inte uppfyller samtliga krav ska ansökan avslås. Utföraren ska informeras om vilka krav som inte uppfylls för att ha möjlighet att lämna in en ny ansökan. Vid avslag har utföraren möjlighet att ansöka om överprövning av avslagsbeslutet hos förvaltningsrätten. 90

123 Teckna kontrakt Enheten för kontrakt och uppföljning bör ha dialogmöte med utföraren inför kontraktskrivning för att gå igenom kontraktsvillkoren, parternas åtaganden gällande utbildningsinsatser samt planerat datum för uppstart av verksamheten. När en utförare godkänts och dialogmötet genomförts ska kontrakt tecknas med utföraren. Kontraktstecknade sker enligt delegationsordning. Av kontraktet ska bland annat de ekonomiska villkoren framgå, samt avtalstider och rätten för parterna att häva avtalet. Efter att kontrakt skrivits ska aktuella dokument arkiveras såsom ansökan med tillhörande bilagor och eventuella kompletteringar och rättelser eventuella sammanställningar, protokoll och liknande från godkännandeförfarandet Ansvar för skada och försäkring Utföraren ska under hela avtals- och ansvarstiden bekosta och ansvara för erforderliga företagsförsäkringar, inklusive ansvarsförsäkring till betryggande belopp. Det innebär ansvar för skada på person eller egendom som utföraren eller utförarens leverantörer orsakar vid fullgörandet av kontrakt oavsett om utföraren eller dennes leverantörer förfarit oaktsamt eller inte. Utföraren ska hålla Göteborgs stad skadeslös om Göteborgs stad blir skyldig att utge ersättning till tredje man anledning av skada för vilken utföraren ansvarar. Försäkringen ska vara tillräcklig i relation till riskerna med tjänsten. Utföraren ansvarar även för eventuella underleverantörer. Om utföraren inte kan inkludera underleverantörer i sina egna försäkringar ska utföraren i sin avtalsrelation med underleverantören reglera att motsvarande försäkringsskydd finns i detta led. Utföraren ska tillsända Göteborgs Stad kopia på försäkringsbrev vid undertecknande av kontrakt och därefter på anmodan. Möjliggöra start av verksamhet Efter att den sökande utföraren blivit godkänd och kontrakt tecknats startar utförarens arbete för att bli aktiv i valfrihetssystemet. Göteborgs Stad ska säkerställa att utföraren kan starta verksamheten genom att informera och utbilda ansvarig för den dagliga driften och ytterligare person i exempelvis; aktuella styrdokument och riktlinjer aktuella IT-stöd administrativa rutiner för ex. fakturering av ersättning Utföraren har ansvar att därefter utbilda vidare så att alla medarbetare har nödvändig kunskap. Först när utföraren har fått information och genomgått utbildningar m.m. ges inloggningsuppgifter till aktuella IT-stöd. Rutiner för när en ny utförare tillkommer i valfrihetssystemet säkrar enligt Kammarkollegiet att utföraren får den information och den administrativa hjälp som behövs för att få en så bra start i valfrihetssystemet som möjligt. Detta kan göras i form av så kallade uppstartsmöten med utföraren eller informationspärmar etc. Rutiner för stadens hantering tas fram i samverkan mellan stadsledningskontoret, stadsdelarna, intraservice och konsument och medborgarservice. Enheten för kontrakt och uppföljning ansvarar för information om godkända utförare till de stadsdelsnämnder och till konsument och medborgarservices kontaktcenter om 91

124 samtliga utförare som staden tecknat kontrakt med. Hur information om godkända utförare ska uppdateras på stadens hemsida, i jämförelsetjänsten samt i övrigt informationsmaterial ingår i arbetet enligt ovan. Rutiner för stadens arbete med att nya utförare kan starta upp sin verksamhet tas fram under våren 2018 i samverkan mellan stadsledningskontoret, stadsdelarna, intraservice och konsument och medborgarservice. Kapacitetstak, verksamhetsinriktning och behov Stadsledningskontoret förordar Utförare ska ange ett kapacitetstak i antal personer. Utförare kan ange specifik verksamhetsinriktning. Utförare kan ange till vilka behovsgrupper som man kan erbjuda verksamhet. Utföraren ska ta emot alla uppdrag, så länge det inryms i eventuellt kapacitetstak, verksamhetsinriktning och behov. Utföraren ska genomföra insatser åt redan befintliga enskilda även om behovet förändras. Utföraren ska skriftligt meddela då kapacitetstaket är nått och när utföraren åter kan ta nya personer. Utföraren kan anmäla om att höja eller sänka sitt kapacitetstak under kontraktstiden, dock maximalt två gånger per år. Sänkning av kapacitetstak innebär att utföraren inte kan få uppdrag för nya personer förrän utförarens uppdrag understigit angivet kapacitetstak. Den enskilde kan aldrig tvingas byta utförare mot sin vilja för att utföraren vill sänka sitt kapacitetstak. Utredning Utgångspunkten för utredningen är att det ska finnas en reell valfrihet att välja utförare som passar den enskildes behov oavsett var i staden den enskilde bor samt den politiska viljeinriktningen att Göteborgs Stad ska främja små och medelstora företags möjlighet att delta i upphandlingar. Proposition (2008/09:29) medger att kommunen kan ställa krav på utföraren gällande skyldighet att ta uppdrag eller att ta emot alla brukare som väljer leverantören samt den enskilde invånarens rätt att välja om. Kommunen bör i kravspecifikationen reglera leverantörens skyldighet att ta emot alla uppdrag, så länge det inryms i eventuellt kapacitetstak och verksamhetsinriktning, det vill säga det antal platser som erbjuds, samt vilken/vilka behov som verksamheten riktas till. Utifrån att i förfrågningsunderlaget ha med krav om kapacitetstak så är det nödvändigt utifrån hur många brukare som en verksamhet kan ta emot, som till exempel lokaler, tillgänglighet, anpassning, inriktning m m. Det har även koppling till det tillstånd för privata utförare som IVO medger, med ett tak för maximalt antal personer och som grundar sig på den ansökan som lämnas in inför start av verksamhet. Det är även krav på uppgifter om målgrupp, antal personer, vilket innehåll som finns, anpassning av 92

125 bemanning och vilken utbildning personalen har. Beviljas tillstånd får den privata utföraren ett tillståndsbevis. Det kommer att vara krav i förfrågningsunderlaget att tillstånd ska finnas vid ansökan. Det är vidare förbjudet att överlåta tillstånd för att bedriva privat verksamhet enligt socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Vill utföraren ändra i verksamheten, exempelvis byta föreståndare, lokal, målgrupp eller platsantal, måste det ansökas på nytt. Att flytta verksamheten från ett bolag till ett annat (eller från enskild firma till bolag), är inte en ändring utan kräver ett helt nytt tillstånd. Verksamheterna kan enligt IVO vända sig till olika personkretsar inom LSS och därmed personer med olika funktionsnedsättningar. Verksamheterna kan rikta sig till spridda åldersgrupper eller snäva åldersspann och variera från att omfatta några få till många personer. Inriktning på vilken verksamhet som erbjuds måste finnas med för utförarna, då det utgår från olika behov och önskemål hos brukarna. Det kan handla om allt från mer arbetsplatsförlagda verksamheter ute på reguljära arbetsmarknaden till verksamheter för personer med varierade funktionsvariationer, samt mer komplexa och sammansatta behov. Det kan också vara avgörande om verksamheten inriktar sig på olika behov, beroende på vilken kompetens som finns inom verksamheten. Kommuner behöver inte söka tillstånd men ska anmäla verksamheten till IVO innan den startas, likaså om det blir ändringar i verksamheten. Göteborgs Stads interna utförande ska i enlighet med konkurrensneutraliteten kunna leverera daglig verksamhet enligt förfrågningsunderlagets krav och pris. En grundläggande princip är att stadens dagliga verksamhet ska leva upp till de krav som kommer att ställas i förfrågningsunderlaget. Omvärldsbevakning Generellt finns det mycket lite vad gäller specifik utvärdering av valfrihetssystem daglig verksamhet. Det vanligaste är avseende hemtjänst, vilket inte är helt jämförbart. Dels utifrån olika ingång vad gäller lagstiftning, men även utifrån stora skillnader i utförande. Hemtjänst bedrivs i den enskildes hem på varierade tider och daglig verksamhet bedrivs dagtid, vardagar och i anpassade lokaler eller ute på arbetsplats. Utifrån en forskningsöversikt som beskriver vad vi vet om kundval, som presenterades 2010 på uppdrag av SKL, så beskrivs att flertalet studier från olika sektorer både nationellt och internationellt visar att när kundval introduceras ökar andelen alternativa producenter. Denna ökning förefaller inte motsvaras av en minskning av offentliga producenter i samma omfattning. Sammantaget förefaller därmed introduktionen av kundval leda till en ökning av antalet producenter och en ökad kapacitet. För att det skall uppstå en valsituation som är värd namnet måste det finnas något att välja mellan. För att stärka den enskildes situation i förhållande till producenten räcker det med att det finns flera producenter som tillhandahåller likartad service. Men för en mer dynamisk situation krävs det att det också finns skillnader i utbudet. Samtliga referenskommuner uppger att utföraren ska ange kapacitetstak. Detta även utifrån de tillstånd som beviljas av IVO. Det finns det några varierationer i övrigt, som på olika sätt motsvarar stadsledningskontorets förslag. Referensstad Stockholm Uppsala Kapacitetstak ska anges. Kapacitetstak ska anges. Behovsnivåer kan specificeras 93

126 Västerås Örebro Linköping Kapacitetstak ska anges. Utföraren har möjlighet att rikta verksamhet mot specifik målgrupp eller utifrån personkretstillhörighet. Kapacitetstak ska anges. Behovsnivåer kan specificeras. Kapacitetstak ska anges. Behovsnivåer kan specificeras. Utföraren har möjlighet att rikta verksamhet mot specifik målgrupp eller utifrån personkretstillhörighet Stadsledningskontoret bedömning Brukarperspektivet Sett utifrån brukarnas perspektiv så leder kapacitetstak, verksamhetsinriktning och behov till att valmöjligheterna begränsas eftersom alla utförare inte alltid finns tillgängliga. Å andra sidan skapar detta möjligheter för utförarna att exempelvis kunna erbjuda en verksamhet med högre kvalitet och specifik inriktning vilket många brukare ser som det viktigaste när de väljer utförare. Möjlighet till rätt matchning utifrån brukarbehovet ökar. Att alla brukare i praktiken inte kan välja alla utförare som ingår i LOV daglig verksamhet är en viktig aspekt. Det kan vara så att det bara finns en verksamhet som finns till för mycket specifika behov, såväl som att det kan finnas ett flertal utförare att välja mellan vid ett annat behov. Ett alternativ kan också vara att verksamheten vänder sig till personer med olika behov och samtidigt har ett utbud av flera inriktningar. Det gör att denna fråga är komplicerad och att det måste tas hänsyn till flera olika delar som också kan begränsa valmöjligheten för den enskilde, samtidigt som kvaliteten kan öka och vikten av att det blir rätt val för den enskilde. Utförarperspektivet Göteborgs Stad ska främja små och medelstora företags möjlighet att delta i upphandlingar. Enligt Svenskt näringsliv ska små företag ha mellan 10 och 49 anställda. Deras årliga omsättning ska dessutom understiga 10 miljoner euro eller ha en balansomslutning som inte överstiger 10 miljoner euro. För utförarna är det nödvändigt med kapacitetstak eftersom utförare måste styra verksamhetens omfattning när det gäller både brukares behov, samt antalet anställda och arbetsbelastning. Utifrån att det inom daglig verksamhet finns brukare med många olika eller sammansatta behov så är utförarperspektivet mer komplicerat. Dels kan antalet brukare inom en verksamhet behöva begränsas utifrån att man inte kan vara tillsammans med flera andra, eller ett mycket begränsat antal, dels hur många brukare som kan inrymmas inom en viss lokal eller samlokalisering. Till detta kommer vilket intresse, färdigheter och önskemål som brukare kan ha. Även vilket tillstånd som beviljats av IVO måste beaktas, då det redan där finns begränsning som kan reglera tak för antal platser/brukare, det så kallade kapacitetstaket. Konsekvenser för staden Kapacitetstak, verksamhetsinriktning och behovsnivåer ger en ökad administration eftersom den föreslagna staden gemensamma enheten för krav och uppföljning även 94

127 måste behandla anmälningar om förändringar från utförarna. Det är dock möjligt att begränsa hur ofta en utförare kan ändra exempelvis sitt kapacitetstak. Vid förändringar måste även ny ansökan göras till IVO av de privata utförarna, vilket i sig ger en längre planeringstid. Staden behöver bevaka vilka utförare som är valbara för de enskilda och uppdatera informationen utefter vilka utförare som nått taket och förändrat verksamhetsinriktning eller behovsnivåer som man vänder sig till. Staden behöver möjliggöra för utförarna att sätta kapacitetstak såväl som verksamhetsinriktning och behov. Det är viktigt att det finns ett lätthanterligt och överskådligt system för att ha koll på vilka utförare som är valbara när den enskilde ska välja. Jämförelsetjänsten är en viktig del i detta. Att informationen är korrekt är viktigt både för handläggare och enskilda. Kontraktstid Stadsledningskontoret förordar Kontrakt tills vidare. Om inte utföraren fått något uppdrag av Göteborgs Stad under 12 månader så upphör kontraktet automatiskt. Utföraren kan skriftligt säga upp avtalet med 3 månaders uppsägningstid Göteborgs Stad kan säga upp kontraktet med 6 månaders uppsägningstid, denna tid gäller ej vid fel och brister. Göteborgs Stad kan säga upp kontraktet med 12 månaders uppsägningstid om valfrihetssystem inte kommer att tillämpas. Utredning I propositionen i förarbetet med LSS beskrivs att kontinuitet, tillgänglighet, samordning och varaktighet ska karaktärisera LSS-insatserna. Varaktigheten är viktig för de som har beviljats daglig verksamhet, såväl som för utförarna. Omvärldsbevakning Samtliga referensstäder har inskriven möjlighet att säga upp avtal vid avtalsbrott och avvikelser, vilket ej berörs i detta avsnitt. Referensstad Stockholm Kontraktstid Tills vidare. Uppsägning på leverantörens begäran: Vid uppsägning på grund av ändring eller tillägg i upphandlingen tre veckor från det att den kommit staden tillhanda. På annan grund, tre månader. Om leverantören inte har några uppdrag, tre månader. Uppsägning på stadens begäran: Sex månader från det att det kommit leverantören tillhanda. Om leverantören inte har några uppdrag från staden, sex månader. Om det inte varit 95

128 Uppsala Västerås Örebro Linköping några uppdrag på tolv månader: staden kan säga upp kontraktet, gäller omedelbart. 3 år. Utföraren ska meddela fyra månader innan avtalet går ut om man önskar kvarstå som utförare. Utförarens egen begäran tre månader. För utförare som inte haft uppdrag inom det senaste året, upphör godkännandet med automatik. Om förfrågningsunderlag ändras kan utförare säga upp med tre månaders uppsägning. 5 år. Utföraren ska meddela sex månader innan avtalet går ut om man önskar kvarstå. Vid ändring av kontraktsvillkoren meddela inom tre veckor meddela beställaren om man accepterar villkoren eller ej. Om leverantören ej accepterar, upphör kontraktet efter tre månader. Tills vidare. Vid ändring av kontraktsvillkoren meddela inom femton dagar om man accepterar eller vill säga upp avtalet, avtalet upphör tre månader efter femtondagarsfristen. Kommunen kan häva avtalet om leverantören inte kommit igång med avtalet inom sex månader från avtalstecknande, eller inte haft något uppdrag under tolv månader. Tills vidare. Kommunen ska meddela sex månader innan nya avtalsvillkor träder i kraft, utföraren är skyldig att följa. Beror villkor på ex lagändring kan det vara kortare varsel än sex månader. Utförare har sex månaders uppsägningstid. Beror uppsägning på avtalsvillkor, gäller fyra månader. Om utförare saknar uppdrag tolv månader upphör avtalet automatiskt. Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet För att målen med LSS-insatserna ska kunna nås, ska insatserna anpassas efter den enskildes behov, som kan variera över tid. Den enskilde ska ha ett direkt inflytande över planering, utformning och genomförande av insatserna. Särskilt viktigt att den enskilde ska känna trygghet och att det ska finnas en kontinuitet och varaktighet i insatserna, vilket möjliggörs vid en längre kontraktstid. Utförarperspektivet privata utförare För att Göteborgs stad ska vara intressant att bedriva daglig verksamhet i, så behöver det vara en avtalstid som ger möjlighet till hållbarhet över tid. Det kan handla om 96

129 investeringar, lokalfrågor med hyreskontrakt, inköp av möbler, tekniska hjälpmedel, utrustning och personalförsörjning m.m. Konsekvenser för staden Enheten för kontrakt och uppföljning kommer kontinuerligt att följa upp utförarna, vilket är en kvalitetssäkring av att uppdraget utförs enligt det som finns med i förfrågningsunderlagets krav och innehållet i tecknat kontrakt. Från både brukar- och utförarperspektiv så är möjligheten till såväl hållbarhet som kontinuitet viktiga. Kravet på utvärdering och uppföljning av verksamheterna gör att det inte behöver vara en begränsning av kontraktstiden, utan att denna kan vara tills vidare. Alternativ Två alternativ för kontraktstid har identifierats - Kontrakt tills vidare vilket är det alternativ som stadsledningskontoret förordar - Kontrakt på tre år, samt att meddela Göteborgs stad fyra månader innan avtalet löper ut om man önskar kvarstå som utförare. Insyn och uppföljning Stadsledningskontoret förordar Företrädare för Göteborgs stad har rätt att under avtalstiden följa upp verksamheten. Göteborgs Stad har rätt att företa både oanmäld och planerad granskning av verksamhetens samtliga delar, vilket kan ske vid besök i verksamheten. Utföraren ska medverka i både oplanerade och planerade uppföljningar och tillhandahålla sådana uppgifter om verksamheten som staden anser vara nödvändiga Uppföljning ska göras utifrån förfrågningsunderlaget på verksamhets- avtalsoch systemnivå. Varje utförare inom valfrihetssystem för daglig verksamhet ska följas upp kontinuerligt, minst en gång per år och/eller vid behov. Stadsledningskontoret förordar en sanktionstrappa, vilket redan i förfrågningsunderlaget ger en tydlighet. Utgångspunkten i uppföljningen av utförarna är de krav som ställs i förfrågningsunderlaget. Uppföljningen sker på verksamhetsnivå, avtalsnivå samt genom uppföljning av tjänsten utförandet av daglig verksamhet Utföraren ska lämna uppgifter som efterfrågas av till exempel Sveriges kommuner och landsting, Statistiska centralbyrån, Socialstyrelsen och till de kvalitetsregister som Göteborg Stad lämnar uppgifter till. Utföraren ska ta fram efterfrågat material till Göteborgs uppföljningsrapporter. 97

130 Utföraren ska redovisa en årlig årsrapport, ekonomisk redovisning, årlig kvalitetsrapport samt patientsäkerhetsberättelse. Rapporteringen och redovisningen sker enligt anvisning från enheten för kontrakt och uppföljning i Göteborg Stad. Utföraren ska hålla Göteborgs Stad informerad om händelser i organisationen som kan påverka utförandet av tjänsten, samarbetet och vad som avtalats. Utföraren ska på eget initiativ meddela Göteborgs Stad om allvarliga händelser som föranleder anmälan enligt Lex Sarah och Lex Maria samt eventuell kritik från Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Arbetsmiljöverket eller som annan myndighet lämnat angående verksamheten. Kopia på eventuella utredningar, anmälningar, tillsynsrapporter och eventuella föreläggande ska omgående skickas, enligt anvisning, till Göteborgs Stad. Utredning Lagstiftning Kommunen ska säkerställa att det finns möjlighet att kontrollera och följa upp verksamhet som har lagts ut på någon annan aktör, samt att det finns information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i hur verksamheten bedrivs (3 kap19,19a Kommunallagen). Kommunallagen ställer följande krav på ansvariga nämnder (6 kap.7 ): att verksamheten bedrivs enligt de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt och de föreskrifter som gäller för verksamheten att den interna kontrollen är tillräcklig att verksamheten i övrigt bedrivs på ett tillfredsställande sätt För att leva upp till de krav som ställs i kommunallagen måste staden följa upp samtliga utförare, dvs uppföljning av både interna och externa utförare. I Kammarkollegiets56 vägledning lyfts det fram att den upphandlande myndigheten ska ange krav på att den sökande ska ge kommunen eller landstinget möjlighet till insyn i verksamheten. Här ska också krav ställas så att allmänheten kan få insyn i utförarens verksamhet Definition Kvalitet I SOSFS 2011:9 definieras kvalitet enligt följande: att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger: Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter skall finnas personer med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Uppföljning När lagen om valfrihet (LOV) tillämpas är det viktigt att det finns en fungerande modell för uppföljning av utförarna. Socialstyrelsen lyfter i sin rapport fram att uppföljning av samtliga utförare inom ramen för valfrihetssystem i huvudsak utgår i från förfrågningsunderlaget, avtalet och själva godkännandena av utförarna. Därför är det 98

131 viktigt att kraven som ställs på utföraren tydligt framgår och kommuniceras i förfrågningsunderlaget. Kraven som ställs är på olika nivåer och på så vis sker även uppföljningen på olika nivåer. I Konkurrensverkets58 vägledning beskrivs de olika uppföljningsnivåerna enligt nedan: A är den översta nivån, systemnivån, där uppföljningen sker gentemot politiska mål och uppföljning på befolkningsnivå. B är nästa nivå där verksamhetsområdet följs upp. Syftet med uppföljning på denna nivå är att se om vården och omsorgen som ges till befolkningen är jämlik i kommunen C uppföljning på denna nivå avser att följa upp hur vården och omsorgen utförs på utförarnivå. Syftet är att följa upp i vilken utsträckning som utförarna har uppfyllt de krav som ställts i avtalen samt stimulera utförarna att förbättra kvaliteten av vården och omsorgen. D är den lägsta nivån och avser uppföljningsansvar på individnivå. Har den enskilde fått det som hen behöver och/eller fått beslut om? A. Uppföljning på systemnivå (uppföljning politiska mål och uppföljning på befolkningsnivå Uppföljning på, verksamhetsnivå (ex all daglig verksamhet) C. Avtalsuppföljning (uppföljning av utförare och tjänstens utförande) D. Uppföljning på individnivå Samtliga nivåer behöver följas upp. Utredningen avgränsar sig ifrån den uppföljning som varje huvudman ansvarar för, dvs det systematiska uppföljningsansvaret och egenkontrollen av sin egen verksamhet. Det är skyldigheter som varje utförare har oavsett införande av valfrihetssystem eller ej. 99

132 Utredningen behandlar Göteborg Stads kravformuleringar avseende uppföljning av samtliga utförare inom daglig verksamhet, valfrihetssystem. Plan och arbetsordningen för uppföljningen inom valfrihetssystem, som enheten för kontrakt och uppföljning tagit fram, bygger på Göteborgs Stads program för uppföljning och insyn. Viktigt är att uppföljningen ser likadan ut och görs på samma sätt för egenregin som för den externa regin. Stadsledningskontorets förslag till organisation för uppföljning finns beskriven i utredningen LOV daglig verksamhet Organisation för att teckna och följa upp kontrakt, samt göra nivåsättningar. Sanktion Konkurrensverket menar att är det av stor betydelse att tillsynen är tillräckligt skarp i ett valfrihetssystem så att oseriösa sållas bort. De säger också att det är viktigt att det går att lita på att huvudmannen tar sitt ansvar och garanterar en trygg lägsta nivå som håller hög kvalitet. Bonus och viten och i förlängningen skadestånd och (hot om) kontraktshävning kan användas för att få utförarna att följa ingånget kontrakt enligt Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi60. Socialstyrelsen lyfter fram att om det framkommer kvalitetsbrister i en verksamhet behöver kvalitetsarbetet i verksamheten ses över och uppföljningen från kommunen öka. Vid avtalsuppföljning och kontroll av verksamheten är det mycket viktigt att både bristerna och vilka åtgärder som vidtas dokumenteras. Vidare menar de att en förutsättning för att kunna hävda att de vidtagna åtgärderna inte är tillräckliga är att ha en god systematik i arbetet med att följa upp avtalen. I detta sammanhang hänvisar de till Kammarkollegiet som i sin vägledning förordas en så kallad sanktionstrappa som är indelad i fyra steg enligt nedan: 2. Prisavdrag 3. Uppsägning av avtal 4. Hävning av avtalet 1. Dialog Även Konkurrensverket menar att man löpande under genomförandet av olika uppföljningsaktiviteterna kommer att behöva hantera eventuella avvikelser från avtalet som noterats. Vidare bör man i avtalsvillkoren reglera hur uteblivna eller felaktigt utförda tjänster ska hanteras. Konkurrensverket tycker att det är en fördel att ha tänkt ut och reglerat någon form av sanktionstrappa där det först finns utrymme för dialog och rättning innan det blir aktuellt med sanktioner som successivt blir mer och mer kännbara. Införande av valfrihetssystem i Göteborgs Stad är komplext då införandet berör tio självständiga stadsdelsnämnder. För att valfrihetssystemet ska upplevas som trovärdigt och fylla sitt syfte bör det råda konkurrensneutralitet mellan utförare i den egna regin och de externa utförarna, vilket enligt stadsledningskontoret bedömning även bör gälla sanktionstrappan. En sanktionstrappa bör byggas upp på ett sådant sätt att det som utförare inte lönar sig att bryta mot kontraktet utan att detta blir kännbart. 100

133 Omvärldsbevakning Uppföljning Samtliga kommuner som ingår i omvärldsbevakningen har kravställt området kvalitetsuppföljning samt kommunens yttersta ansvar. Genom omvärldsbevakningen konstateras att en viktig del angående uppföljning är krav på kommunens rätt till insyn hos utföraren, dvs utförarens skyldighet att tillhandahålla information tex i verksamhetsberättelser, årsredovisningar eller dylikt, samt att utföraren ska medverka till brukarundersökningar. Det är även nödvändigt att kunna göra både föranmälda och oanmälda besök i verksamheterna, kontroll av dokumentation, intervjuer och fokusgrupper. Exempelvis har Stockholm som Vidare står det skrivet i flera referenskommuners förfrågningsunderlag att granskningar och redovisningar av utförarens verksamhet kan offentliggöras tex i diariet eller publiceras på kommunens hemsida. Samtliga referensstäder har en årlig eller regelbunden uppföljning. Omvärldsbevakning sanktioner Samtliga kommuner har tydliga kriterier och kräver in en åtgärdsplan vid upptäckta fel och brister. Man har också säkrat rätten att häva avtalen om upptäckta fel och brister bedöms vara av allvarlig karaktär och inte åtgärdas inom en angiven tidsram. Utifrån konkurrensneutralitet så bedömer stadsledningskontoret att samma villkor gäller både för interna och externa utförare. Det blir därmed svårt att ha ekonomiska sanktioner i form av exempelvis vite. Referensstad Stockholm Uppsala Västerås Sanktioner Krav att revisorer, inspektörer och av kommunen fristående konsult, MAS och MAR med flera ska även äga rätt att på samma sätt som i verksamhet i kommunal regi kontrollera och utvärdera verksamheten. Leverantören ska aktivt medverka vid, bereda insyn och underlätta deras arbete. Ekonomiska sanktioner som att staden får åtgärda bristen på leverantörens bekostnad, respektive hålla inne med betalning. Staden har rätt att säga upp kontraktet. Utföraren ska lämna in en åtgärdsplan. Ekonomiska sanktioner i form av vite om de externa utförarna inte rättar till upptäckta fel och brister, trots uppmaning. Vitet är 20 % av utförarens genomsnittliga ersättning för den verksamhet som åtgärden avser. Avtalet kan hävas. Handlingsplan vid brister inom 7 dagar. Ekonomiska sanktioner i form av vite om de externa utförarna inte rättar till upptäckta fel och brister, trots uppmaning. Vitet är en tredjedels basbelopp per påbörjad vecka. 101

134 Örebro Linköping Underlåtenhet eller oskicklighet kan bli skäl till hävning av kontraktet. Tidsplan för årgärder ska lämnas. Kommunen får kräva att felet avhjälps, hålla inne med betalningen av tjänsten, göra avdrag på priset och/eller häva avtalet. Beställaren påtalar skriftligt brister till utföraren, som ska rätta till inom en månad och redovisa åtgärder som genomförts. Görs inte detta så kan avtalet sägas upp med tre månaders varsel. Avslutande av uppdrag Hur avtal får avslutas ska regleras i avtalet. Det kan till exempel avslutas om: - avvikelser inte rättats i tid, - leverantören inte uppfyller förändrade/nya krav, - leverantören själv väljer att gå ur avtalet (uppsägningstid brukar finnas), - att kommunen väljer att avsluta valfrihetssystemet. Stadsledningskontorets bedömning Uppföljning Hela förfrågningsunderlaget utgör grunden för uppföljningen. Det som finns kravställt i förfrågningsunderlaget kommer kontinuerligt att följas upp av Göteborgs Stad. Stadsledningskontorets bedömning är att det är viktigt att i förfrågningsunderlaget förmedla kommunens rätt till insyn och utförarnas skyldighet att enligt anvisning eller på eget initiativ lämna in uppgifter till Göteborgs Stad. Bedömningen är att förfrågningsunderlaget behöver innehålla vilken typ av uppgifter som kommer att efterfrågas i samband med att Göteborg Stad följer upp utförarna. Det är också viktigt att det i förfrågningsunderlaget framgår att det är utförarnas skyldighet att medverka i uppföljningen. En annan aspekt som är viktig att betona är att det är Göteborgs Stad som avgör hur uppföljningen ser ut utifrån vad Göteborgs Stad anser var nödvändigt. En kontinuerlig och systematisk uppföljning av utförarna skapar sannolikt goda förutsättningar för en ökad kvalitet hos varje utförare. Utförarna behöver följa Göteborgs modell för uppföljning och överlämna rapporter enligt anvisningar ifrån Göteborgs Stad. Brukarperspektivet Det är viktigt att säkerställa att utförarna är seriösa och att den enskilde får sina behov tillgodosedda utifrån beviljat bistånd samt att insatserna håller förväntad kvalitet. Staden ansvarar för att följa upp att verksamheten håller en kvalitet som stämmer med rådande lagstiftning, nationella föreskrifter/förordningar. För att kunna säkerställa att den enskilde får insatser enligt lagens intentioner behöver samtliga utförare följas upp kontinuerligt. 102

135 Utförarperspektivet Tydliga krav i förfrågningsunderlaget skapar en tydlighet och en vägledning för berörda utförare. Det bli tydligt att Göteborg har rätten till insyn och att Göteborg kommer att begära in uppgifter för att kunna följa upp om utföraren håller den kvalitet som är avtalad. Vidare ger uppföljningen en tydlig indikator på vilka områden utföraren eventuellt behöver utveckla ytterligare. Påföljder vid brister, sanktioner Stadsledningskontoret kan efter tidigare genomförd omvärldsbevakning konstatera att litteraturen förordar sanktionstrappa och att de flesta kommunerna har någon form av ekonomisk sanktion i sina trappor. Syftet med en sanktionstrappa är att snabbt kunna få till en rättelse när fel och brister upptäcks och att kunna häva kontrakt med utförare som inte uppfyller ställda krav. Stadsledningskontorets bedömning är att Göteborgs Stad ska ha en sanktionstrappa där det först finns utrymme för dialog och rättning innan det blir aktuellt med sanktioner som successivt blir mer och mer kännbara. Målet är att säkra brukarna en trygg lägsta nivå som håller hög kvalitet och uppfyller lagstiftarens krav på goda levnadsvillkor. När det gäller ekonomiska sanktioner ser stadsledningskontoret att det kan finnas både för och nackdelar med detta. De fördelar som stadsledningskontoret tagit del av är att när ekonomiska sanktioner utdelas så verkar utförarna snabbt rätta till fel och brister som påtalats. Det som stadsledningskontoret kan se som försvårande är att veta när felen och bristerna är av så allvarlig karaktär att de ekonomiska sanktionerna ska tillämpas. En annan försvårande aspekt är att valfrihetssystemet berör tio självständiga stadsdelar och att en utförare kan vara verksam i mer än en stadsdel. Det kan då vara svårt att bedöma om upptäckta fel och brister berör bara en stadsdel eller har effekter på alla stadsdelar som utföraren är verksam i. Följden kan bli att det blir svårt att veta hur den ekonomiska sanktionen ska beräknas. När valfrihetssystemet införs kommer Göteborgs Stad att skriva överenskommelser med stadsdelarna som utförare i egen regi för att tydliggöra att de krav på utförandet av tjänsten som ställs på externa utförare även gäller för utförare i egen regi. Ur neutralitets- och trovärdighetsperspektiv bedömer stadsledningskontoret att det är viktigt att samma krav på sanktioner som fastställs för externa utförare även gäller för utförare i den egna regin. Det medför att om ekonomiska sanktioner tillämpas ska de även tillämpas på utförare i intern regi. I dag består egen regi av 8-20 olika dagliga verksamheter i varje stadsdel och kvaliteten på tjänsterna kan skifta mellan grupperna. En fråga att ta ställning till vid tillämpning av ekonomiska sanktioner är om de ska tillämpas på hela stadsdelen eller på den eller de dagliga verksamheter som inte uppfyller kraven i ingångna överenskommelser. När det gäller möjligheten till hävning av avtalet är stadsledningskontorets bedömning att det är viktigt att ha med detta i en sanktionstrappa så att kommunen kan häva ingånget avtal med utförare som inte uppfyller kraven. Krav på Göteborgs Stads insyn och uppföljning Insyn Enligt kommunallagen ska Göteborg Stad tillförsäkra sig information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i hur verksamheten utförs. Utföraren är därför skyldig att lämna sådan information så att rätten till insyn för allmänheten säkras. Den information som Göteborgs Stad hämtar in från utföraren, med undantag för uppgifter om enskilda brukare, betraktas som offentliga handlingar. Göteborgs Stad informerar regelbundet sina kommuninvånare, via hemsidan eller annat informationsmaterial, om 103

136 stadens verksamheter och ansvarsområde i form av protokoll, årsredovisningar, rapporter, kvalitetsredovisningar mm. Påföljder vid brister, sanktioner Göteborgs Stad bör inte ha ekonomiska sanktioner i sanktionstrappan vid införandet av valfrihetssystemet. Däremot kan frågan åter aktualiseras vid uppföljning av effekterna av införandet av valfrihetssystemet då Göteborgs Stad samlat på sig erfarenheter av att bedriva daglig verksamhet i ett valfrihatssystem. De är även av största vikt att Göteborgs Stad kan häva ingånget avtal med utförare. Om en utförare uppvisar fel och brister i något avseende i förhållandet till de krav som framgår av ingånget kontrakt gäller nedanstående. Värdering Åtgärd Sanktion Ok Det finns inga fel och brister i den uppföljda avtalspunkten eller på annat sätt reglerade krav på verksamheten Ingen åtgärd krävs Anmärkningar Ges på sådant som innebär en direkt risk för den enskilde, är motstridigt kontraktet eller annan nationell regel. Avvikelser Icke åtgärdade anmärkningar blir avvikelser. Stor avvikelse. Om utföraren inte åtgärdat påtalat fel eller brist som bedöms som en avvikelse betraktas detta som fel och brister av större karaktär. Med fel och brist av större karaktär avses kontraktskrav eller andra regler som inte uppfylls alls eller bedöms efterlevas helt utan systematik och Dialog Anmärkningar följs upp vid nästa regelmässiga uppföljning Dialog Vid avvikelser begärd en åtgärdsplan in. Åtgärdsplanen ska godkännas av enheten för kontrakt och uppföljning. Avvikelsen ska vara åtgärdad inom fyra veckor. Dialog Omedelbar rättning och en åtgärdsplan för att avvikelsen inte ska upprepas. Åtgärdsplanen ska godkännas av enheten för kontrakt och uppföljning. Varning Hävning av avtal 104

137 detta innebär en risk för den enskilde eller annan. Varning Varningen gäller fram till dess att fel eller brist är åtgärdat alternativt till dess att det bedöms att utföraren inte klarar av att åtgärda fel eller brister. Hävning av kontraktet kan då komma att bli aktuellt. Hävning Om någon part inte fullgör sina åtaganden enligt avtalet och efter anmodan inte inom skälig tid vidtar rättelse får drabbad part antingen avhjälpa bristen på motpartens bekostnad eller göra avdrag på ersättningen. Vid avtalsbrott av väsentlig betydelse äger part rätt att häva avtalet. Följande omständigheter kan komma att utgöra avtalsbrott av väsentlig betydelse: Om det framkommer att utföraren lämnat oriktiga uppgifter, inklusive manipulation av dokument, i ansökan vilket, om korrekt uppgifter lämnats, skulle ha inneburit att kontrakt inte erhållits Om utföraren byter verksamhetsansvarig under kontraktsperioden och de nya personen inte uppfyller ställda krav Om utföraren saknar fungerande rutiner eller system som erfordras enligt detta förfrågningsunderlag, Om tillsynsmyndighet riktar allvarlig kritik mot verksamheten Om allvarliga fel eller brister eller avsteg från de krav som ställts i förfrågningsunderlaget uppvisas vid uppföljningen av kontraktet eller vid annan tidpunkt, Om större omfattning på upprepade anmärkningar och/eller avvikelser, om andra oegentligheter av allvarlig karaktär från utförarens sida förekommit Göteborgs stad alltid rätt att häva kontraktet om sådant förhållande som anges i 7 kap 1 LOV föreligger. Hävs avtalet är motparten skyldig att utge ersättning med ett belopp som motsvarar partens faktiska merkostnader med anledning av hävningen. Sådana merkostnader omfattar men begränsas inte till ersättningsköp, ökade personalkostnader och inkassokostnader. Genomförande Utredning Genomförandefasen kräver organisation för att starta och hantera valfrihetssystemet. Till stor del är organisering klar i och med att enheten för kontrakt och uppföljning är etablerad. Utökning av tjänster är planerad och resurssatt sedan tidigare i och med att valfrihetssystem för daglig verksamhet också tillförs enheten. För 2018 handlar det om fyra årsarbetare för att starta upp valfrihetssystemet för daglig verksamhet och arbetet med att godkänna utförare. Från halvårsskiftet 2019 ska enheten därefter systematiskt 105

138 genomföra avtalsuppföljning och verksamhetsuppföljning/kvalitetsuppföljning på enhetsnivå gällande samtliga utförare, externa såväl som Göteborgs stads daglig verksamhet. Ytterligare behov har identifierats under utredningens gång, vilket inte har varit känt innan utredningens start. Det handlar om funktioner som ska ansvara för att individuella nivåbedömningar ska göras för de som har får sitt beslut om daglig verksamhet och då det uppstår förändrade behov. Detta beskrivs närmare under ekonomiavsnittet. Planeringen av genomförandet sker parallellt med både utredningen och framtagande av förfrågningsunderlaget som bygger på utredningens delområden. I planeringen av införandet tas de frågeställningar som utredningen identifierat som strategiska ur ett hela-staden perspektiv om hand. Förberedelsearbetet har startat i stadsdelarnas utvecklingsarbete. Sektorcheferna IFO- FH har bildat styrgrupp och det finns en utsedd processledare för stadsdelarna. I arbetet medverkar regionvisa representanter av områdeschefer där daglig verksamhet ingår. Samtidigt med att förbereda inför att bli konkurrensutsatta så behöver stadsdelarnas organisation och utbud ses över, samordnas och utvecklas. Denna del kommer att innebära ett stort omställningsarbete till att arbeta konkurrensutsatt. För myndighet blir det också ett helt annat arbetssätt som krävs i att stödja den enskilde i dess val av daglig verksamhet och även i det arbetet vara konkurrensneutral. Stadsdelarna ansvarar för att utbilda och rusta såväl Göteborgs Stads utförare av daglig verksamhet som handläggare inom myndighet inför den förändrade yrkesrollen. Stadsdelarnas förberedelsearbete kommer att pågå fram tills LOV träder i kraft. Regelbunden avstämning och synkronisering med stadsledningskontorets utredningsarbete sker. Kostnadsbilden ser också olika ut i stadsdelarna och konsekvensen med en likvärdig nivå för både interna och externa utförare så finns risk för att ny ersättningsmodell initialt inte garanterar full kostnadstäckning i alla enheter. Detta behöver vägas mot att Göteborgs stad idag har ett högt kostnadsläge som knappast kan upprätthållas i ett LOV-system och stadsdelarnas egenproduktion kommer att behöva anpassas. Val, icke-val och omval Stadsledningskontoret förordar Närhetsprincipen utgör icke-vals alternativet. Men vid start av LOV kan den enskilde vara kvar inom sin nuvarande dagliga verksamhet, förutsatt att verksamheten blir godkänd utförare inom LOV. Bytestiden vid omval ska vara fyra veckor. Tiden kan förkortas om den enskilde och både avlämnande och mottagande verksamhet är överens. Handläggaren har ett ansvar att vägleda den enskilde vid val av utförare, men har inte möjlighet att rekommendera en utförare. 106

139 Handläggaren ska göra uppföljning och säkerställa att den enskilde är nöjd med sin utförare, eller om den enskilde vill välja annan utförare. Anmälan om byte kan ske genom att den enskilde informerar muntligt/ skriftligt till handläggare, muntligt till kontaktcenter som vidarebefordrar informationen till berörd handläggare. Avlämnande utförare eller dennes medarbetare får inte påverka den enskildes val av ny utförare. Ersättning betalas endast till en utförare. Avlämnande utförare ansvarar för att bytet innebär minsta möjliga negativa påverkan hos den enskilde och andra berörda. Avlämnande och mottagande utförare i samverkan med Göteborgs Stads olika professioner ska bidra till smidig och säker informationsöverföring och övergång för den enskilde. Utredning Val Den upphandlande myndigheten ska lämna information till enskilda om samtliga utförare som myndigheten tecknat kontrakt med inom ramen för valfrihetssystemet. Informationen ska enligt samma bestämmelse vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig och konkurrensneutral. Den upphandlande myndigheten är skyldig att informera de enskilda i ett valfrihetssystem om vilka leverantörer de kan välja mellan. Den enskilde bör till exempel få information om: vilka tjänster leverantörerna tillhandahåller kompetens hos personalen leverantörens verksamhetsmål och speciella inriktningar För att ett valfrihetssystem ska fungera väl ska den enskilde ha en möjlighet att själv välja utförare menar Konkurrensverket. Detta innebär att den enskilde får välja utifrån egna behov och önskemål. En viktig förutsättning för den enskildes val är tydlig och objektiv information om valalternativen, hur leverantör, uppsägningstider och var brukaren ska vända sig för att göra ett omval. Det är även viktigt att anpassa informationen och informationskanalerna. Det kan bland annat innebära att mer skriftlig information är nödvändig. Kommunen bör även publicera utförarnas kvalitetsresultat och kundundersökningar i samband med valsituationen så att brukarna kan jämföra utförarnas kvalitet. Den upphandlande myndigheten bör även ange villkoren i upphandlingsdokumenten. Efterfrågan utgörs av den enskildes val av utförare. Den bestäms av medvetenhet om valmöjligheten, om tillgången och förståelsen av information, samt av styrkan, eller förmågan, att aktivt välja utförare. Vidare är utformningen av valsituationen för den enskilde avgörande om det kommer att göras några aktiva och medvetna val överhuvudtaget. Att tvingas välja vid fel tillfälle fungerar inte. Att istället inbjudas att välja när man är redo, har tid samt har egna såväl som andras erfarenheter att luta sig tillbaka mot, förbättrar förutsättningarna för framgång avsevärt menar både Konkurrensverket samt Socialstyrelsen i sin uppföljning. Om inte brukarna har rimliga förutsättningar att välja den utförare som bäst uppfyller den enskildes behov kan 107

140 knappast ett valfrihetssystem fungera. Konkurrensverkets utgångspunkt är att valfrihetssystem där brukarna väljer utförare har goda möjligheter att ge upphov till en kvalitetshöjande konkurrens. Socialstyrelsen beskriver i sin uppföljning att följande effekter kunde skönjas vid en studie av befintlig kunskap om valets effekter. Vård- och omsorgstagare: hade svårt att ta till sig information om utförarna hade svårt att bedöma vad som skiljde utförarna åt tog till sig information beroende på hur deras hälsa och situation såg ut i ca procent av fallen inte hade klarat av att välja utan hjälp främst valde externa utförare om de var nytillkomna vård- och omsorgstagare valde externa utförare ju längre tid kundvalet funnits till inte fått tillgång till nya typer av tjänster hade färre valmöjligheter ju längre ut på landet de bodde bytte utförare i ca 10 procent av fallen valet av utförare styrdes av rekommendationer och geografisk närhet. Socialstyrelsen betonar att genom valsystemet ska den enskilde kunna få makt över verksamhetens innehåll och kvalitet. Genom valet ska den enskilde också kunna sortera bort de utförare som inte håller måttet. Att på så sätt stärka den enskilda människans ställning är avsikten. Människor med behov av vård och omsorg tycker att det är viktigt att kunna välja utförare. Vid införande av valfrihetssystemet i Göteborg finns ambition om att öka möjligheten för en större del av målgruppen att göra aktiva val av utförare. För att det ska bli möjligt kommer det vara av vikt att: staden ställer krav på utförare att lämna relevant information som underlag den enskilde kan få tillgång till relevant information om Göteborgs Stads dagliga verksamhet samt godkända utförare på ett enkelt och tillgänglighetsanpassat sätt tydliggöra handläggarens roll så att den enskilde kan få relevant vägledning i val och omval av utförare utifrån individuella behov och önskemål ta fram en checklista för vilken information som handläggaren ska ge den enskilde tydliggöra Kontaktcenters roll kring information om valfrihetssystemet och vilka utförare som den enskilde kan välja mellan. (Kontaktcenter ska inte vägleda den enskilde i valet då de uppgifter om den enskildes behov och önskemål som behövs för att kunna vägleda bedöms vara känsliga uppgifter som ansvarig handläggare ska hantera utifrån socialtjänstsekretessen) Inför införande av valfrihetssystemet så ska ca 1800 brukare som redan har sin insats kunna välja den dagliga verksamhet som de vill ha. Stadsledningskontorets bedömning är att de som inte vill göra ett val, har sin fortsatta insats i den dagliga verksamhet som de redan har. Det är av stor vikt för att inte personer ska bli tvungna att byta verksamhet där de redan har sin trygghet. Handläggaren har sedan ett ansvar för att fråga om den enskilde om ett byte önskas. Ickeval 108

141 Utredning I 9 kap. 2 LOV anges att för den enskilde som inte väljer utförare ska den upphandlande myndigheten tillhandahålla ett så kallat ickevalsalternativ. Det ska vara ett kvalitativt fullgott alternativ. Valet av utförare är en möjlighet för den enskilde. Den som inte vill välja ska kunna avstå. Handläggaren har ett ansvar att vägleda den enskilde vid val av utförare, men har inte möjlighet att rekommendera en utförare. Information av intresse kan vara till exempel särskild kompetensinriktning, att det finns personal som talar andra språk än svenska, öppettider och tillgänglighet. För personer som inte själva har förmågan välja utförare gäller i första hand handläggarens ordinarie arbetssätt gällande anmälan om behov av legal företrädare (god man/förvaltare) och ombud. Den upphandlande myndigheten måste i förväg bestämma vad som ska gälla i det fall en brukare inte väljer leverantör och kan därför inte slumpvis välja bland de leverantörer som den tecknat avtal med. Exempel på ett ickevalsalternativ är den upphandlande myndighetens egenregiverksamhet eller där det skett en fördelning av ickeväljare mellan samtliga leverantörer i valfrihetssystemet efter en i förväg uppställd turordning. Den upphandlande myndigheten kan också välja att fördela de brukare som inte väljer leverantör efter närhetsprincipen, vilket innebär att brukaren får den leverantör som ligger närmast dennes bostadsadress. Det går således i lagstiftning inte att ange vad ickevalet ska vara eftersom förutsättningarna för de olika tjänsterna som kan ingå i ett valfrihetssystem varierar. Dessutom regleras inte i LOV på vilket sätt ickevalsalternativet ska utformas, utan de upphandlande myndigheterna ska själva avgöra vad ickevalsalternativet ska vara. Det finns dessutom ingen möjlighet att överpröva den upphandlande myndighetens val av ickevalsalternativ. Det är viktigt att ickevalsalternativet är konkurrensneutralt mellan de leverantörer som tecknat avtal med den upphandlande myndigheten enligt lagen om valfrihetssystem. Det är också viktigt att den enskilde får information om ickevalsalternativet och vilken leverantör den enskilde kommer att få. I Socialstyrelsens rapport 2014 framkommer att i det hos de svarande kommunerna är ca 16 procent som inte väljer utförare medan det i en annan rapport framkommer att omkring 10 procent inte gör något aktivt val. Vilka orsaker som kan ligga bakom ickevalen har inte efterfrågats. Därmed ingår både de som inte vill och de som inte kan välja utförare. Hur fördelningen ser ut mellan dessa grupper är inte känt. I samma rapport framgår att kommunerna inte gör någon åtskillnad mellan brukare som inte kan välja och de som inte vill välja utförare. Vid införande av valfrihetssystemet i Göteborg finns ambition om att öka möjligheten för en större del av målgruppen att göra aktiva val av utförare. Omvärldsbevakning Referensstad Stockholm Uppsala Västerås Icke-valsalternativ Närhetsprincipen. Konkurrensneutralt och gäller tillsammans med att det ska vara en passande verksamhet oavsett driftsform. Kommunen Kommunen 109

142 Örebro Linköping Kommunen Ej angivet i förfrågningsunderlag Alternativ Två alternativ för icke-val har identifierats - Göteborgs Stads egen regi är ickevalsalternativet år Inför år 2021 kommer nytt ställningstagande gällande ickevalsalternativet att tas av kommunfullmäktige. Utifrån ett brukarperspektiv, med fokus på daglig verksamhet, och kravet på att ickevalsalternativet ska vara ett kvalitativt fullgott alternativ är bedömningen att det under en uppstart av valfrihetssystemet kan vara egenregin som är ickevalsalternativ. Under de två första åren med valfrihetssystem skapas då möjlighet att utreda och arbeta fram ett ickevalsalternativ utifrån både kvalitetsaspekter, individuella behov och konkurrensneutralitet. Denna process skulle då följa det fortsatta arbetet inom LOV hemtjänst. - Närhetsprincipen utgör icke-vals alternativet är det alternativ som förordas. Utifrån konkurrensneutralitet bör samtliga utförare vara ickevalsalternativ. Frågeställningen är dock komplicerad då kapacitetstak, inriktning och behov påverkar den enskildes val av daglig verksamhet, samtidigt som Göteborg är en stor stad med många dagliga verksamheter. Stadsledningskontorets bedömning är att ickevalet inom daglig verksamhet kan ske med tillämpning av närhetsprincipen. Det skulle innebära att den verksamhet som ligger närmast den enskildes bostad, som har ledig kapacitet och som har lämplig inriktning blir icke-vals alternativ oavsett om det är Göteborgs stads dagliga verksamhet eller privat utförare. På så sätt skulle icke-valet vara konkurrensneutralt och samtidigt säkerställa den enskildes behov. Om den enskilde vid införandet av LOV inte vill göra ett aktivt val av daglig verksamhet så är stadsledningskontorets bedömning att den enskilde kan vara kvar inom sin nuvarande dagliga verksamhet, förutsatt att verksamheten blir godkänd utförare inom LOV. Det är av stor vikt att den enskilde inte ska tvingas att byta verksamhet. Omval Socialstyrelsen menar att möjligheten att byta utförare stärker den enskildes ställning i vården och omsorgen när pengarna följer den enskilde och hans eller hennes val. Vetskapen om att vara utbytbar ger vård- och omsorgsgivarna incitament att anstränga sig för att erbjuda de tjänster de åtagit sig och på sådant sätt att de som behöver dessa tjänster blir nöjda. Inte bara det aktiva valet stärker den enskilde, utan också den potential som finns i det fria valet. Bristen på information antas vara det enskilt största problemet när det gäller möjligheter att utnyttja sin valfrihet inom vård och omsorg. I den upphandlande myndighetens informationsansvar ingår också skyldigheten att informera brukarna om hur de kan byta leverantör, till exempel uppsägningstider och var brukaren ska vända sig för att göra ett omval. Den upphandlande myndigheten bör även ange villkor för omval i upphandlingsdokumenten. Utifrån att ett omval ska vara enkelt, gå snabbt och leda till ett minimum av omställningskostnader för att kunna ge upphov till en kvalitetshöjande konkurrens mellan de olika utförarna, så är stadsledningskontorets bedömning att bytestiden ska vara så kort som möjligt. Ur ett brukarperspektiv är det också viktigt att ett omval hanteras så skyndsamt som möjligt när den enskilde har fattat beslut om att vilja byta till 110

143 annan utförare. Orsakerna till att den enskilde väljer att byta utförare är oftast ett missnöje. Stadsledningskontoret bedömer därför att omställningstiden ska vara 4 veckor, men med möjlighet till tidigare byte om man kommer överens om detta. Denna tid behövs även för att utföraren ska ha möjlighet till god planering och ett väl förberett mottagande av den enskilde. Hantering av byte av utförare (social dokumentation, formulera uppdrag till utförare) är en del av myndighetsutövningen. I de fall då handläggaren får information om att den enskilde önskar byta utförare från annan än den enskilde själv, kontaktar handläggaren den enskilde. Under uppsägningsperioden ansvarar den tidigare utföraren för insatserna. Infaller sista dag för uppsägningstiden på en lördag, söndag eller annan helgdag äger utförarbytet rum närmast följande vardag. Anmälan om byte ska ske genom att den enskilde kontaktar handläggare muntligt eller skriftligt. Omvärldsbevakning Fyra av referensstäderna har tydliga rutiner för omval utom Stockholm. De fyra städerna ger även med olika funktioner möjlighet till ett fördjupat stöd, utöver handläggarens stöd till den enskilde. Funktionerna har överblick och en större kunskap om samtliga dagliga verksamheter som ingår i den enskildes val. Referensstad Stockholm Uppsala Västerås Örebro Linköping Omval Den enskilde har möjlighet att byta till annan leverantör. Biståndshandläggaren meddelar leverantören bytet. Möjlighet för den enskilde att få stöd av LSS-koordinator. Byte ska aviseras två månader i förväg. Tiden kan förkortas om avlämnande och mottagande utförare är överens. Möjlighet för den enskilde att få stöd av LSS-koordinator, Uppsägningstiden för den enskilde är fyra veckor. Tiden kan förkortas om den enskilde, avlämnande och mottagande utförare är överens. Omval ska ske via LSS-vägledaren. Den enskildes uppsägning ska ske senast två månader före bytet. Tiden kan förkortas om den enskilde, avlämnande och mottagande utförare är överens. Vid byte får inte två leverantörer debitera ersättning för samma period. Möjlighet för den enskilde att få stöd av LSS-lots. Den enskildes uppsägning ska ske senast en månad före bytet. Om den enskilde, avlämnande och mottagande utförare är överens kan bytet ske innan uppsägningstiden löpt ut. Vid byte får inte två leverantörer debitera ersättning för samma period. 111

144 Stadsledningskontorets bedömning Konsekvenser för staden I Göteborgs Stad har ca 1800 personer daglig verksamhet. I ett LOV-system så kommer enheten för kontrakt och uppföljning att skriva överenskommelser med respektive stadsdel utifrån en kravspecifikation som ger en konkurrensneutralitet gentemot de som kommer att bli privata utförare i LOV-systemet. Den enskildes möjlighet att välja innebär att Göteborgs Stads dagliga verksamheter fortsatt behöver arbeta med attraktivitet och varumärke i sitt utvecklingsarbete. Det gemensamma utvecklingsarbete som stadsdelarna ansvarar för kommer att ha stor betydelse i att vara valbar. Konkurrensverket beskriver biståndshandläggaren som en viktig informationsbärare till brukaren. Uppgiften blir att informera om möjligheten att välja och vilka regler som gäller vid val av verksamhet. Information ska ges om olika alternativ och hur de skiljer sig åt, samt vara saklig, opartisk och relevant. Det beskrivs att inte alla biståndshandläggare klarar denna uppgift idag. Många är överdrivet försiktiga vad gäller rådgivning, exempelvis om vilka brukarens behov är, och om vilken inriktning hos utförarna som skulle passa bäst. Denna försiktighet har ofta sin grund i att man inte vill riskera att anklagas för att favorisera någon viss utförare. Biståndshandläggarnas roll är i vissa fall en akilleshäl i valfrihetssystemet. I en del storstadsregioner byts de ofta, kompetensutvecklingen är ibland eftersatt och de är överdrivet rädda att göra fel. En hög personalomsättning bland biståndshandläggare kan upplevas som mycket negativt hos de enskilda, som värdesätter kontinuitet och relationer. Det innebär att stadsdelarna behöver stärka handläggarna i den nya rollen inom myndighetsutövningen och att arbeta konkurrensneutralt. Den enskildes val av utförare är en del av och hanteras genom att den enskilde fått beslut om daglig verksamhet och handläggaren ska därefter skicka uppdrag till utföraren. Hur stor andel av de enskilda som kommer att göra omval är osäkert. Enligt den litteratur stadsledningskontoret tidigare tagit del av är det högst 10 procent av brukarna som genomför ett omval. Vid införandet av valfrihetssystemet kommer ansvarig handläggare att ha ett ansvar för att vägleda den enskilde vid val av utförare samt säkerställa att den enskilde är nöjd med valet av utförare eller det ickeval som tilldelats samt fråga om den enskilde önskar göra ett omval i samband med uppföljning av insatsen. För att handläggaren i ett så tidigt skede som möjligt ska få information om den enskilde inte är nöjd med sin utförare och orsakerna till eventuellt missnöjde är det av största vikt att omval hanteras av ansvarig handläggare, vilket är en del av handläggarens uppföljningsansvar av sina beslut. Brukarperspektivet Den enskilde ska själv påverka genom att kunna göra aktiva val och vara delaktig i viktiga beslut. Även om den enskilde kan vara beroende av andra, kan man ha möjligheter till självbestämmande i den aktuella situationen. Socialstyrelsen menar att det av den sociala dokumentationen ska framgå vilka önskemål om utförare som den enskilde har fört fram. Det ska också framgå vilken utförare som ska genomföra insatsen. Vidare framgår att det av dokumentationen bör framgå vilka åtgärder som i det enskilda fallet har vidtagits av nämnden för att hitta en utförare som svarar mot den enskildes behov och önskemål. 112

145 Genomförandeplanen som sedan ska upprättas i utförandet av daglig verksamhet ska stärka den enskildes rätt till inflytande över sin beviljade insats. Den uppföljning som handläggaren ska göra syftar i uppföljningsansvaret till att säkerställa att den enskilde är nöjd med sin utförare. Socialstyrelsen menar vidare att de allra flesta brukare klarar av att göra sitt val på egen hand. De som saknar beslutsförmåga uppges vanligen ha en företrädare (god man eller förvaltare), anhörig eller närstående som hjälper till i valet. Om även sådana saknas, så är kommunens ickevalsalternativ den vanligaste lösningen. Det kan diskuteras om det också är den bästa lösningen, särskilt med tanke på att vården och omsorgen i möjligaste mån bör vara individanpassad. Personer som saknar beslutsförmåga kan ha särskilda behov som kanske hanteras bäst av en utförare med speciell kompetens. Enligt samma rapport konstaterar Socialstyrelsen att vid en nedsatt beslutsförmåga så tillämpas vanligen kommunens ickevals-alternativ om ingen kan bistå den enskilde i valet. Stadsledningskontoret bedömer att exempelvis närhetsprincipen om det lyfts in om lämplig inriktning, tillgodoser krav på individanpassning. Vid behov av omval är det viktigt att omställningstiden blir så kort som möjligt för den enskilde. Det behöver dock beaktas att tillräckligt med tid behöver finnas för att mottagande verksamhet ska kunna planera inför att den enskilde ska börja så att det blir utifrån den enskildes behov och önskemål. Övriga delar som ingår i planering kan exempelvis vara informationsöverföring eller resor till och från den dagliga verksamheten, eller behov av olika anpassningar. Utförarperspektivet Vid uppstart av valfrihetssystemet kan utförare som uppfyller kraven i förfrågningsunderlag att kunna starta upp nya verksamheter, vilket medför en uppbyggnadsfas. Det är också oklart hur många privata utförare som kommer att ansöka om att få utföra daglig verksamhet av exempelvis de som är upphandlade enligt LOU och som Göteborgs Stad har ramavtal med idag, eller andra nytillkommande företag. Huvuddelen av de som staden har ramavtal med, har som tidigare i utredningen beskrivits uppgett att de kommer att vara intresserade. Hur detta kommer att ställa sig vid införandet av LOV kommer Göteborgs Stad inte att veta förrän ansökan och godkännande är klart under hösten Ingen av de privata utförarna har lyft frågan om icke-val som begränsning vid den marknadsundersökning som gjorts. I utredningen inför införandet av LOV inom hemtjänst har dock både Famna och Vårdföretagarna påtalat vikten av att Göteborgs Stad inte väljer att ha stadens egenregi som ickeval, då det starkt påverkar viljan att etablera sig som utförare i Göteborg. Enligt Konkurrensverket har de vid tidigare remissvar inget att invända mot förslaget att den enskilde ska erbjudas ett ickevalsalternativ, men har framhållit att det bör ställas krav på att myndigheten på ett tydligt och välmotiverat sätt redovisar hur ickevalsalternativet utses. Konkurrensverket avstyrkte dessutom förslagen om att utse egenregin eller en enligt LOU upphandlad entreprenör till ickevalsalternativ. Om det dessutom inte ställs krav på att samtliga utförare har möjlighet att ingå som icke-val kan det uppfattas som en konkurrensfördel gentemot den egna regin, som inte kan välja bort att delta och därmed måste ha en större beredskap för att ta emot nya brukare. I enlighet med lagen om valfrihetssystem framhåller Konkurrensverket att en upphandlande myndighet i förfrågningsunderlaget ska redogöra för hanteringen av ickeval. 113

146 Ekonomiska perspektivet Vid val av daglig verksamhet och ny ersättningsmodell så upphör systemet med köp och sälj mellan såväl stadsdelarna som köp av privata utförare. I ett hela staden perspektiv kommer det att frigöras tid då administrationen försvinner med nuvarande köp- och säljsystem vilket medför förändrade roller för de som idag utför daglig verksamhet och ansvarar för både stadens egna verksamheter och köp av platser. Mer tid kommer däremot att behöva läggas på handläggaren i och med ett utökat stöd till den enskilde i valet av verksamhet. Varken val, icke-val eller omval som den enskilde gör kommer att vara kostnadsdrivande i sig. Ersättning kommer dessutom att gå till en utförare, varför det inte heller kommer att ha någon påverkan vid exempelvis omval. Miljökrav Stadsledningskontoret förordar Utföraren ska bedriva ett systematiskt miljöarbete inom ramen för Göteborgs Stads miljöprogram för de delar som är tillämpliga för verksamheten. Utföraren ska senast ett år efter driftstart ha utarbetat ett miljöledningssystem som ska omfatta minst följande punkter: - en införd miljöpolicy med långsiktiga visioner - rutiner som säkerställer att lagar och föreskrifter som berör verksamheten efterlevs - rutiner och metoder som säkerställer att miljökrav följs i enlighet med kontraktet, inklusive rutiner för att hantera avvikelser - rutiner för kontinuerlig utbildning av medarbetare i miljöfrågor kopplade till uppdraget - årlig uppföljning av det egna miljöarbetet Utföraren ska vid start av verksamhet ha rutiner införda för kontroll av vilka förutsättningar till källsortering av avfall som finns i verksamheten. Utföraren ska ha rutiner för hur farligt avfall, såsom exempelvis smittförande och stickande skärande avfall samt läkemedelsrester ska hanteras. Utförare ska följa Göteborgs Stads resepolicy som anger att transport i första hand ska ske gåendes, med cykel eller kollektivt (spårvagn, buss, tåg, båt) därefter bil. Personbilar som används ska uppfylla kriterierna för miljöbil. Som miljöfordon räknas den personbil som uppfyller kraven för miljöbil i Vägtrafikskattelagen vid tidpunkt för första registrering. Utföraren ska göra miljömedvetna inköp. Utförare ska följa Göteborgs Stads måltidsprogram. Utredning Upphandling grundförutsättning Bestämmelserna i upphandlingslagarna ska alltid tolkas mot bakgrund av de i utredningen beskrivna fem grundprinciperna. Utöver de fem grundprinciperna finns även en konkurrensprincip som innebär att en upphandling inte får utformas i syfte att begränsa konkurrensen så att vissa leverantörer gynnas eller missgynnas på ett otillbörligt sätt. Lagen bygger på EG-rättsliga principer. (Icke-diskriminering, likabehandling, proportionalitet, öppenhet (transparens) och ömsesidigt erkännande). Utföraren kan överklaga och hänvisa till att beställaren inte följt dessa principer i sin kravställan/förfrågningsunderlag. 114

147 Utgångspunkten är att det inte kan ställas krav på utföraren utöver de krav som gäller för stadens dagliga verksamhet. Storlek och längd på uppdrag avgör nivå på kravställan eller vilka budgetförutsättningar som finns för stadens verksamheter jämfört med utföraren. En myndighet får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur kontraktet ska fullgöras. Villkoren ska anges i förfrågningsunderlaget. När Göteborgs Stad ställer ett krav måste det finnas tanke kring om och hur kravet kommer att följa upp och samtliga krav ska vara uppföljningsbara. Det måste också vara tydligt beskrivet vad det får för konsekvens för utföraren om kraven inte uppfylls. Det finns nationell vägledning från Upphandlingsmyndigheten som beskriver upphandlingskriterier för vårdtjänster. Den ger vägledning om särskilda kontraktsvillkor så som systematiskt miljöarbete, miljöpolicy, miljöprogram eller riktlinje för miljöarbete samt rutiner för hantering av avfall. Upphandlingsmyndighetens färdiga hållbarhetskrav ska göra det möjligt att ställa drivande krav. De kan utarbetas i tre nivåer basnivå, avancerad nivå och spjutspetsnivå. Användaren får själv avgöra med hjälp av tillgänglig marknadsinformation, ambition, resurser och behov vilken eller vilka nivåer som ska användas. (Upphandlingsmyndigheten) Basnivå Avancerad nivå Spjutspetsnivå Tanken är att det ska gå att genomföra en hållbar upphandling utan alltför stora resurser och kompetens. Krav som är fokuserade på att minska merparten av den miljö/hållbarhetspåverkan som är kopplad till det specifika produktområdet. Baskraven är mer ambitiösa än gällande lagstiftning. Det finns ofta god tillgång av varor och tjänster som uppfyller dessa krav. Kraven är enkla att använda och verifiera. Krav som går längre än basnivån och kan kräva en större insats i att följa upp och granska verifikationer. Fångar det bästa tillgängliga alternativet på marknaden vad gäller miljö- och andra hållbarhetsaspekter. Detta innebär att tillgången på varor och tjänster är mindre än för bas- och avancerade krav. Stadens organisationer, har ett antal styrande dokument som styr och vägleder i det dagliga arbetet. Göteborgs Stads miljöprogram, Policy och riktlinje för resor i tjänsten, Stadens miljöledningsysten/miljödiplomering, Göteborgs Stads plan för miljöfordonsarbete m m, Måltidsprogram för Göteborgs Stad samt Göteborgs upphandlings- och inköpspolicy. 115

148 I arbetet med tidigare utredning har exempel på miljökravställan inhämtats från kretslopp- och vatten, Upphandlingsbolaget och färdtjänst. Exemplen omfattar kravställan för miljöledningssystem, miljökrav, fordon och drivmedel. Omvärldsbevakning Genom att ställa hållbarhetskrav i upphandlingen kan offentlig sektor bidra till att miljökvalitetsmålen nås. En upphandlande myndighet får enligt gällande lagstiftning ställa särskilda miljömässiga, sociala, arbetsrättsliga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. Samtliga referenskommuner ställer mer långtgående övergripande miljökrav än Upphandlingsmyndighetens vägledning. Referensstad Stockholm Uppsala Västerås Miljöarbete Leverantörer ska så långt det är möjligt delta i Stockholms stads aktiva miljöarbete. Sökande ska beskriva hur miljöarbetet sker inom organisationen och hur negativ miljöpåverkan övervakas och så långt som möjligt elimineras. Ska i den egna verksamheten källsortera avfall, inklusive farligt avfall. Utföraren ska följa kommunens policy för hållbar utveckling. Ska svara för att verksamheten präglas av ett miljötänkande och bidra till en god miljö. Vid inköp av nya fordon ska miljöfordeon enligt definition i gällande lagstiftning införskaffas. Ska verka för att varor och tjänster köps in, produceras och levereras med så lite miljöpåverkan som möjligt. Socialhänsyn tas i så stor utsträckning som möjligt. Ska bidra till att mål om 100 % ekologiska livsmedel till år 2023 kan uppfyllas. Ska ha en plan för hur utsläpp av växthusgaser sänks. Ska bedrivas politiskt och religiöst obundet. Leverantören ska följa stadens miljöprogram. Ska verka för hållbar utveckling. Ekologisk hållbarhet - minskad klimatpåverkan, skyddande av natur- och kulturtillgångar, minska mängd och spridning av skadliga ämnen, arbeta för ett energi- och resurseffektivt samhälle. Social hållbarhet - byggandet av långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle, där mänskliga behov uppfylls. Ekonomisk hållbarhet ansvarstagande av medborgarnas skattepengar utifrån ett totalekonomiskt perspektiv. Ska redovisa sitt miljösystem minst var 12.e månad eller när beställaren så önskar. Vis hur säkerställer att gällande lagar och föreskrifter avseende miljöskydd uppfylls. 116

149 Örebro Linköping Redovisa miljöpolicy och identifiera miljöaspekter och metod för ständig förbättring, samt vilka förbättringar som uppnåtts. Utgå från stadens miljöprogram och miljömål, samt klimatplan. Ha dokumenterat system på lokal nivå för arbetet med miljöfrågor och införd miljöpolicy/en plan för miljöarbetet. En ansvarsfördelning för miljöarbetet. Rutin för ständiga förbättringar. Rutiner som säkerställer att lagar och föreskrifter efterlevs. Rutiner att miljöhänsyn beaktas vid inköp. Arbetet för minskad miljöpåverkan ska redovisas för kommunen på begäran. Transporter rationellt planerade med samordning. Fordon minst uppfylla Miljöklass 2005 eller Euro 4, vid nyanskaffning motsvara Euro5. Tvättning, rengöring och service utföras på godkänd anläggning. Förteckning på fordon. Redovisa hur bidrar till mål om att klimatbelastningen ska minska med 40 % till 2020 utifrån transporter. Sparsam körning och aktivt arbeta med trafiksäkerhet. Gärna att bilar med alkolås används. Ta aktivt samhällsansvar och bidra till hållbart samhälle. Sociala hänsyn. Medvetna inköp av Fairtrade, rättvisemärkt eller samarbete med biståndsorganisationer. Service på lika villkor och aktivt arbeta för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Övergripande mål att Linköping ska vara koldioxidneutral Krav på energieffektivitet ska ställas vid inköp/upphandling av elektriska och elektroniska produkter och elprodukter. Verka för att minimera utsläpp av växthusgaser vid resande, tillhandahålla cyklar eller elcyklar, vid inköp, leasing eller hyra av fordon välja fordon som drivs med förnyelsebart bränsle eller el och i andra hand fossilbränsledrivna miljöklassade fordon. Prioritera resfria möten. Informera och kommunicera energi- och klimatfrågor med personal och brukare, öka medvetenheten och kunskapen om vikten av att minska energianvändning. Använda miljömärkta kemiskt-tekniska produkter. Använda 117

150 miljömärkta produkter i övrigt. Vara ansluten till kommunens Omsorg om miljön. Utse person som ansvarar för miljöarbetet, miljöombud. Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Den miljömedvetne brukaren ska kunna känna trygghet att utföraren enligt LOV och stadens dagliga verksamhet utför miljöarbete i samma omfattning på sikt. Utförarperspektivet Vikten att ha krav utifrån utförarens storlek och branschmognad gör att det kan behöva finns anpassade krav. Stadsledningskontorets bedömning är att utföraren ska följa föreslagna styrande dokument på basnivå som lägst. Stadsledningskontoret anser att redovisade styrande dokument för staden ska utgöra underlag för miljökrav som ställs på utförare av daglig verksamhet. En avvägning om vad som kan vara relevanta krav för en extern utförare av LOV-tjänster vid utformning av förfrågningsunderlag bör göras utifrån intentionerna i dessa för stadens styrande dokument. Stadsledningskontorets slutsats är att följande styrande dokument/ delar av styrande dokument har betydelse för kravställande inom miljöområdet och bör vägas in vid utformning av förfrågningsunderlag: Stadens resepolicy avseende att resor i första hand ska ske gåendes, med cykel eller kollektivt (spårvagn, buss, tåg, båt) därefter bil. Göteborgs Stads miljöprogram Stadens miljödiplomering är exempel på ett miljöledningssystem som utövaren kan välja att följa. I stadens Måltidsprogram finns krav på bland annat kompetenskrav avseende livsmedelshantering. Målsättningen i Göteborgs Stads upphandlings och inköpspolicy är att sociala och etiska hänsyn och krav på funktion och miljöhänsyn blir en naturlig del av upphandlingsverksamhet. Konsekvenser för staden Hur staden organiserar och kopplar ihop arbetet med kravställande och uppföljning får en stor betydelse för hur de miljömässiga kraven kan följas. Utförare av LOV-tjänster har kanske inte en lokal som är placerad på ett sätt som möjliggör att exempelvis använda gång och cykel. Ekonomiska perspektivet För utföraren kan det innebära investeringar till exempel i nya fordon eller utbildning av medarbetare. Förvalta och utveckla När valfrihetssystemet är i drift och det finns aktiva utförare går valfrihetssystemet över i en förvaltande fas. Det innebär att säkerställa att det kontinuerligt går att ansöka och bli godkänd utförare men även uppföljning av utförarnas verksamhet och kontrakt genom att utöva tillsyn och kontroll. Dessa uppdrag är en del av uppdraget för enheten för kontrakt och uppföljning. Valfrihetssystemet ska även utvärderas för att säkerställa 118

151 att systemet fungerar och uppfyller de behov och politiska mål som valfrihetssystemet avsåg att nå. Litteraturförteckning Göteborgs Stad Kommunfullmäktige (2015). Göteborgs stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Göteborgs Stad Kommunfullmäktige. (2016) Riktlinjer för individuellt stöd till personer med funktionsnedsättning i Göteborgs Stad. Göteborgs Stad Kommunfullmäktige (2017). Göteborgs Stads budget ICC Sweden (2011). ICC:s Regler för reklam och marknadskommunikation.det finns inga källor i aktuellt dokument. Upphandlingsmyndigheten. (2017). Brukarens val av leverantör. Västkom, Västra Götalandsregionen. (2017). Hälso- och sjukvårdsavtalet

152 Bilaga Utfärdad Diarienummer N /17 Trafikkontoret sektor färdtjänst Magnus Junsäter Ledningskoordinator Telefon E-post: Trafikkontoret som huvudman för resor till och från daglig verksamhet Definition I utredning av utförandet av resor till och från daglig verksamhet presenteras tre alternativ för organiseringen av dessa resor. Nedan visas de tre alternativen. 1. ansvaret för resorna ligga kvar på stadsdelarna 2. ansvaret för resorna ska ligga på respektive utförare 3. att lägga alla resor i en organisation. Alternativ tre, att lägga alla resor i en organisation, kan innebära att Trafikkontoret tar över huvudmannaskapet för dessa resor. Redan idag utför sektor färdtjänst (Färdtjänsten) resor till daglig verksamhet på uppdrag av vissa stadsdelar, men merparten av stadsdelarna väljer att utföra resorna i egen regi. Att alla resor läggs inom Färdtjänsten innebär väsentliga skillnader i trafikvolymer och trafikplanering i förhållande till vad som görs i dagsläget. Samverkan Om ansvaret för resorna ska ligga inom Trafikkontoret är det viktigt att det finns tydliga samverkansformer med de verksamheter som berörs. Färdtjänsten ser fördelar att hitta former för utförande av resor i samverkan med företrädare från stadsdelarna. Ett förändrat huvudmannaskap från dagens arbete medför behov information till brukare och verksamheter. Det kommer att bli aktuellt såväl utforma information som att se till att rätt personer får ta del av informationen. Omvärldsbevakning Av utredning framgår hur fem andra LOV-kommuner arbetar avseende resor till och från daglig verksamhet. I samtliga kommuner är det kommunerna som ansvarar och samordnar resorna, och inte färdtjänst. I en av 1(5)

153 kommunerna finns det dock en förutsättning att brukaren har rätt till färdtjänst för att kommunen ska samordna resan. Samordning av särskilda transporter Regeringen har tillsatt en utredning som heter Samordning av särskilda persontransporter. I kommittédirektiv 2016:85 anges syftet med uppdraget, vilket är att möjliggöra en effektiv samordning av särskilda persontransporter och därigenom bidra till att kommuner och landsting kan skapa en långsiktig hållbarhet när det gäller såväl kostnader som kvalitet för särskilda persontransporter. Regeringen har, utifrån underlag i form av förstudie av Trafikanalys, konstaterat att utförande av särskilda persontransporter ska samordnas i största möjliga mån. I begreppet särskilda persontransporter innefattas sådana transporter och ersättningar för transporter som ges till resenärsgrupper med särskilda behov eller som genomförs under särskilda förutsättningar. Utredningen är pågående och hade i direktivet ett mål att bli klart till 30:e september Då utredare tillsatts senare än tänkt har tidsplanen reviderats till att det ska bli klart under våren Resor inom ram för lag (1997:736) om färdtjänst Resor till och från daglig verksamhet kan bedömas som resor som innefattas inom lag (1997:736) om färdtjänst (färdtjänstlagen). I de kommuner som ingått i omvärldsbevakningen tillämpas inte denna modell, men det finns andra kommuner i Sverige som utför resor till och från daglig verksamhet med utgångspunkt i färdtjänstlagen. Är resorna placerade inom färdtjänstlagen innebär det att brukaren ska ha rätt till färdtjänst för att kunna genomföra resor till och från daglig verksamhet. Resor till och från daglig verksamhet kan likställas med resor till och från arbete, vilka bedöms vara väsentliga resor och begränsas därmed inte till antalet. Det innebär vidare att utförande av resorna i form av service eller andra särskilda behov inte skiljer sig från övriga ev. färdtjänstresor resenären ska utföra. Utifrån brukarperspektiv är det en förändring jämfört med idag avseende resor till och från daglig verksamhet, men däremot är förändringen i linje med de eventuella övriga resor som resenären utför med färdtjänst. Bedöms det ligga inom färdtjänstlagen ska resor till och från daglig verksamhet inte skilja sig från övriga väsentliga resor såsom resor till studie eller arbete. Det innebär att det kommer att tas ut egenavgift för resorna i enlighet med färdtjänstens taxor. Brukarens eventuella resor till och från daglig verksamhet ska också föregås av en prövning av handläggare på Färdtjänsten. Trafikkontorets bedömning Brukarperspektivet I utredningen lyfter stadsdelarna vikten av hög kvalitet, trygghet och säkerhet för brukarna. Det framhävs även att det är positivt med utbildad personal. Vidare anger stadsdelarna att det finns brukare som inte vill förknippas med färdtjänst och att behöver finnas alternativ för personer med funktionsvariationer som har särskilda behov. Göteborgs Stad Trafikkontoret 2(5)

154 Utbildade förare Färdtjänsten är en verksamhet vars målgrupp är personer som till följd av funktionsnedsättning har svårigheter att resa eller förflytta sig självständigt. Målet gentemot alla resenärer är att utföra resor av god kvalitet, med fokus på trygghet och säkerhet. De förare som kör färdtjänstresor har utöver förarlegitimation för taxi även krav på att genomgå utbildningar hos färdtjänsten. Att det är förare som har taxilegitimation visar att det är förare som är rustade för yrkestrafik. Utbildningar i färdtjänstens regi behandlar bland annat bemötande och förhållningssätt till de vi är till för, våra resenärer. Inom ramen för utbildningarna ingår det även en övergripande del avseende funktionsvariationer. Det går dock inte förvänta sig att förare ska ha detaljerad eller specifik kunskap om särskilda funktionsnedsättningar. Förarens uppdrag är att ombesörja självaste transporten, och inte eventuella behov av stöd eller omsorg som finns före eller efter resan. Särskilda behov Finns det särskilda behov i förhållande till resa till/från daglig verksamhet kan det ställas krav på att resenären ska ha med sig en ledsagare, alternativt att resan utformas på ett särskilt sätt för att säkerställa att resan är möjlig att utföra. Det finns dock individuella behov eller önskemål som kan vara svåra att uppfylla. Ett återkommande exempel är att resenärer ska ha fasta förare. När det rör sig om resor flera dagar i veckan och olika tider på dagen är det svårt att planera utifrån att vissa resenärer enbart ska resa med vissa förare. Dels innebär resorna en avsevärt ökad kostnadsbild och dels är de av logistiska skäl svåra att utföra i någon vidare omfattning. Denna typ av resor utför färdtjänsten idag på uppdrag av stadsdelarna vid exempelvis skolskjuts och daglig verksamhet. Av erfarenhet ser Färdtjänsten skäl att vara restriktiva avseende denna typ av individuella anpassning av transporten. Vid resor där färdtjänsten är huvudman utförs idag inte färdtjänstresor med fasta förare. Ensamåkning är ett annat behov som färdtjänsten också ser ska tillämpas endast i de fall det bedömts absolut nödvändigt. Fordon som utför serviceresor Inom färdtjänsten används begreppet serviceresor eftersom färdtjänstens uppdrag inbegriper mer resor än färdtjänst, exempelvis skolskjuts. Fast trafik utgör en stor del av den upphandlade trafikvolymen, och den fasta trafiken har sedan avtalsstarten bilar med grön foliering. Bilar med grön foliering utför enbart serviceresor och det kan bli aktuellt att flera av transporterna till och från, samt inom, daglig verksamhet utförs av dessa. För vissa av de som går till daglig verksamhet kan en ny huvudman innebära ett annat fordon än det de är vana vid. Färdtjänsten är redan van att hantera flera olika typer av resor, och flera brukare som har daglig verksamhet har erfarenheter av att resa med färdtjänst i andra sammanhang. Likställighetsprincip Att lägga alla resor till och från daglig verksamhet i en organisation är i linje med likställighetsprincipen då det är mer sannolikt att resorna utförs på ett likartat sätt för medborgare om det är en huvudman som ansvarar för dem. Utförarperspektivet Färdtjänsten ser positivt på att vara huvudman för resor till och från daglig verksamhet utifrån ett logistiskt perspektiv. Det finns flera fördelar med Göteborgs Stad Trafikkontoret 3(5)

155 färdtjänst som utförare, som exempelvis att det finns många fordon i trafik, det är mindre känsligt för sjukdom hos förare, samt ställs det krav på miljöfordon som tillsammans med bättre samplaneringsmöjligheter samt nyttjande av fordonskapacitet bidrar till ett hållbart resande. Färdtjänst har även kontinuerlig uppföljning av sina trafikavtal för att se till att avtalsparter uppfyller de krav som ställts vid upphandling. Utökning av verksamhet Utifrån underlag i utredningen är det, för färdtjänsten, en uppskattad ökad trafikvolym på tusen resor per år, vilket motsvarar en ökning på % i förhållande till färdtjänstens trafikvolymer idag. En ökad trafikvolym medför vidare att resor ska bokas, ändras och planeras om, vilket innebär ökade kontakter in i form av exempelvis telefonsamtal eller e-post. Ökad trafikvolym och det som denna för med sig ställer krav på upphandling av mer trafik, anställning av mer personal på flera av befintliga funktioner på sektorn men även inrättande av nya funktioner som kan arbeta gentemot verksamheterna ute i staden. Det krävs nya rutiner och samverkansformer för att säkerställa att resorna planeras på rätt sätt. Vidare ställer det krav på nytt regelverk för resor till och från daglig verksamhet i färdtjänstens regi. För att kunna ha en hanterbar logistik kan det även finnas behov att justera önskade avresetider eftersom vissa tider är högt belastade redan idag, och trots en utökning av antal fordon är det svårt att komma runt detta problem. Färdtjänsten ser att detta är fullt möjligt att utöka verksamheten inom de tidsramar som anges, och är som tidigare nämnts även positiva till en utökning av färdtjänstens ansvarsområde. Trafiksäkerhet I utredningen anges att det behövs ett förändringsarbete utifrån färdtjänstens uppdrag då verksamheten inte vill genomföra eller vägrar ta vissa körningar. Detta är en punkt som kan kräva mer utveckling då det inte tydligt framgår av vilket skäl en resa inte kunnat genomföras. Färdtjänsten sätter alltid säkerheten först och skäl till att resa inte utförts kan bero på förutsättningar som äventyrar den aspekten. Det kan exempelvis röra sig om en resenär som är utåtagerande och bör ha med sig en ledsagare vid resan, men när resan ska genomföras finns det ingen ledsagare som ska resa med. Utåtagerande personer bör generellt ha ledsagare med sig, oavsett om de känner föraren eller inte, då den som framför fordonet ska ha fokus på att köra trafiksäkert, och inte behöva aktivt ingripa om en resenär börjar agera på ett farligt sätt. Konsekvenser för staden Att alla resor för daglig verksamhet är inom en organisation bidrar till ett hela staden-perspektiv. Oavsett vilken daglig verksamhet en brukare besöker blir det samma form av resa till och från denna. Detta ger också verksamheterna möjlighet att lägga tid och resurser på den faktiska verksamhet som de utför. Stadsdelarna ombesörjer idag transporten i egen regi eller köper tjänsten av färdtjänsten. Ligger resorna inom en annan organisation minskar stadsdelens möjligheter att utforma resorna specifikt utifrån sina egna behov. I vissa fall kan det exempelvis ställas krav på medföljande personal för att säkerställa att Göteborgs Stad Trafikkontoret 4(5)

156 resa kan utföras på ett trafiksäkert sätt. Detta kan bli en resurs- och kostnadsfråga för de verksamheter som berörs. Ekonomiska perspektivet Utredningen visar att genomsnittskostnaden för köp av resa från färdtjänst är cirka 50 tkr per brukare och år. För körning i egen regi av stadsdelen anges motsvarande kostnad vara 40 tkr. Dessa siffror baseras på en inventering utförd av stadsdelarna för helåret Det anges dock att det inte bör vara någon större ekonomisk skillnad om hänsyn även tas till kringkostnader i samband med transport. Färdtjänsten ser även att ökade volymer med goda samplaneringar kan ge bättre ekonomiska förutsättningar för att minska kostnaderna för resor per brukare och år. Ligger kostnaden för resorna på Trafikkontoret behövs det full kostnadstäckning för både trafik och egna personal- och OH-kostnader. Färdtjänsten återkommer gärna med kalkyler och underlag för dessa längre fram om det bedöms aktuellt. Ett sådant underlag bör samverkas med företrädare från stadsdelarna för att få ett väl avvägt material att presentera. Trafikkontorets samlade bedömning Trafikkontoret är överlag positiva till att resor för daglig verksamhet läggs inom en organisation. Blir det aktuellt behöver Färdtjänsten i samverkan med företrädare från stadsdelar och verksamheter utarbeta rutiner och former för att få en fungerande trafik. Det kommer även finnas behov att på sektorsnivå anställa personal för att möta de krav som den ökade trafikvolymen innebär, vilken uppskattas vara en volymökning på %. Det kommer även finnas behov av att upphandla trafik som motsvarar en ökad trafikvolym. Trafikkontorets samlade bedömning är att det skulle vara möjligt att vara huvudman för resorna utifrån att de ökade kostnaderna ges full täckning. Trafikkontoret bedömer att det är rimligt att nödvändiga åtgärder kan utföras under 2018 för att möjliggöra en trafikstart till januari år 2019, även här med förbehåll att ökade kostnader för planering och uppstart ges kostnadstäckning. Peter Norling Sektorschef Magnus Junsäter Ledningskoordinator Göteborgs Stad Trafikkontoret 5(5)

157 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Dnr 0415/14 Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag att belysa förslag till valfrihetsmodell inom daglig verksamhet Handling 2016 nr 232. Yrkanden Marina Johansson (S), Maria Grundel (V) och Karin Plejel (MP) yrkar bifall till förslaget från S, MP och V i kommunstyrelsen. Bo Anderssen (L), David Lega (KD), Tom Heyman (VägV) och Marie-Louise Hänel Sandström (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Tjänstgörande ordföranden ställer propositioner på yrkandena och finner att kommunstyrelsens förslag bifallits. Omröstning begärs. Omröstning Godkänd voteringsproposition: Ja bifall till kommunstyrelsens förslag. Nej för bifall till Marina Johannsson m fl yrkande.. Omröstningen utfaller med 41 Ja mot 40 Nej. Hur var och en röstar framgår av bilaga 2. Beslut Enligt kommunstyrelsens förslag: 1. Kommunfullmäktiges uppdrag ( ) att belysa sociala, ekonomiska, juridiska och administrativa konsekvenser av införande av en valfrihetsmodell inom daglig verksamhet förklaras fullgjort. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att vidta förberedande åtgärder för att införa valfrihetssystem inom daglig verksamhet enligt lagen om valfrihet. Reservation Ledamöterna från (S) reserverar sig mot beslutet. Expedieras Kommunstyrelsen Vid protokollet 1(5)

158 Christina Hofmann Ordförande Åse-Lill Törnqvist Justerare Jenny Broman Justerare Marie-Louise Bergström Göteborgs Stad Kommunfullmäktige, utdrag ur protokoll 2(5)

159 Ärendenr: 10 Bilaga 2 Ärendemening: Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag att belysa förslag till valfrihetsmodell inom daglig verksamhet Ja: 41 Nej: 40 Avstår: 0 Frånvarande: 0 Ledamot Parti Plats Funktion Resultat Aslan Akbas S 27 Ledamot Nej Bo Anderssen L 39 Ledamot Ja Bettan Andersson V 65 Ledamot Nej Mats Arnsmar S 9 Ledamot Nej Jonas Attenius S 1 Ersättare Nej Julia Bahner FI 74 Ledamot Nej Kristina Bergman Alme L 15 Ledamot Ja Gunvor Bergquist V 66 Ersättare Nej Marie-Louise Bergström VV 70 Ledamot Ja Maria Berjaoui VV 71 Ersättare Ja Daniel Bernmar V 55 Ledamot Nej Maria Berntsson KD 58 Ledamot Ja Åke Björk M 16 Ersättare Ja Lisbeth Boëthius M 17 Ledamot Ja Jenny Broman V 62 Ledamot Nej Kalle Bäck KD 57 Ledamot Ja Cecilia Dalman Eek S 12 Ledamot Nej Axel Darvik L 37 Ledamot Ja Cristian Delgado S 30 Ersättare Nej Johanna Eliasson V 61 Ersättare Nej Katarina Flisak M 60 Ledamot Ja Ann Catrine Fogelgren L 14 Ledamot Ja Jörgen Fogelklou SD 78 Ledamot Ja Eva-Lena Fransson S 10 Ersättare Nej Maria Grundel V 63 Ersättare Nej Birgitta Gunér M 72 Ersättare Ja Göteborgs Stad Kommunfullmäktige, utdrag ur protokoll 3(5)

160 Håkan Hallengren S 11 Ersättare Nej Robert Hammarstrand S 25 Ledamot Nej Alma Handzar S 24 Ledamot Nej Lars Hansson SD 76 Ledamot Ja Åsa Hartzell M 49 Ledamot Ja Tom Heyman VV 67 Ledamot Ja Christina Hjort Bröndt M 59 Ledamot Ja Christer Holmgren M 48 Ledamot Ja Saida Hussein S 29 Ledamot Nej Rustan Hälleby M 40 Ledamot Ja Marie-Louise Hänel Sandström M 18 Ledamot Ja Claes Johansson M 44 Ledamot Ja Marina Johansson S 5 Ledamot Nej Axel Josefson M 46 Ledamot Ja Ulf Kamne MP 36 Ledamot Nej Ann Karlsson V 64 Ledamot Nej Piotr Kiszkiel L 4 Ledamot Ja David Lega KD 56 Ledamot Ja Staffan Levinsson SD 77 Ledamot Ja Staffan Lindström S 26 Ersättare Nej Emilie Lotterberg M 41 Ledamot Ja Svetlana Lucic S 28 Ersättare Nej Ali Moeeni S 22 Ledamot Nej Henrik Munck MP 34 Ersättare Nej Tomas Nilsson M 47 Ersättare Ja Johan Nyhus S 6 Ledamot Nej Magnus Nylander M 19 Ersättare Ja Helene Odenjung L 13 Ledamot Ja Toni Orsulic M 43 Ersättare Ja Ann-Marie Palm S 32 Ledamot Nej Kristina Palmgren L 38 Ledamot Ja Theo Papaioannou VV 68 Ledamot Ja Catarina Pettersson VV 69 Ledamot Ja Göteborgs Stad Kommunfullmäktige, utdrag ur protokoll 4(5)

161 Karin Pleijel MP 35 Ledamot Nej Yasmine Posio Nilsson V 54 Ledamot Nej Jonas Ransgård M 21 Ledamot Ja Elisabet Rothenberg M 3 2:e v Ordf Ja Reger Shafik S 23 Ledamot Nej Anna Sibinska MP 53 Ledamot Nej Marcus Silverbåge SD 81 Ersättare Ja Birgitta Simonsson M 45 Ledamot Ja Jimmy Ståhl SD 80 Ledamot Ja Stina Svensson FI 75 Ledamot Nej Özgür Tasbas MP 50 Ledamot Nej Kristina Tharing M 20 Ledamot Ja Gudrun Tiberg FI 73 Ersättare Nej Björn Tidland SD 79 Ledamot Ja Derya Tumayer MP 51 Ersättare Nej Mattias Tykesson M 42 Ledamot Ja Michael Törnqvist MP 33 Ledamot Nej Åse-Lill Törnqvist MP 2 1:e v Ordf Nej Mariya Voyvodova S 7 Ledamot Nej Hillevi Werring MP 52 Ersättare Nej Camilla Widman S 8 Ersättare Nej Roshan Yigit S 31 Ledamot Nej Göteborgs Stad Kommunfullmäktige, utdrag ur protokoll 5(5)

162 GÖTEBORGS STAD PROTOKOLLSUTDRAG 1(1) Sammanträdesdatum Lundby stadsdelsnämnd Begäran om yttrande från Stadsledningskontoret - Remiss Kommunstyrelsen uppdras att vidta förberedande åtgärder för att införa valfrihetssystem inom daglig verksamhet enligt lagen om valfrihet (LOV) (SLK dnr 0606/17) Diarienummer N /18 Ärendet I maj 2017 fick Stadsledningskontoret i uppdrag att vidta förberedande åtgärder för att införa valfrihetssystem inom daglig verksamhet enligt LOV (lagen om valfrihetssystem) med organisering av utredning och tidplan för införande. Den 13 december 2017 beslutade Kommunstyrelsen att skicka Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande och utredning på remiss. Lundby stadsdelsförvaltning ställer sig i stort bakom tjänsteutlåtandet och utredningen. Handling Tjänsteutlåtande i rubricerat ärende daterat Bilaga 1: Utredning LOV daglig verksamhet Bilaga 2: Kommunstyrelsens TU LOV daglig verksamhet Bilaga 3: Trafikkontorets utredning avseende organisering av resor till och från daglig verksamhet Bilaga 4: Yrkande S, MP och V inkommet Ajournering 16:46-16:50 M och L deltar ej i beslut om yrkande från S, MP och V. Beslut 1. Lundby stadsdelsnämnd beslutar att tillstyrka remissen med önskemål om förtydliganden som framgår av bifogat tjänsteutlåtandet. 2. Lundby stadsdelsnämnd beslutar att anta förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt eget yttrande till kommunstyrelsen. 3. Lundby stadsdelsnämnd beslutar att anta tilläggsyrkande från S, MP och V. Vid protokollet Veronica Norell

163 Stadsdelsnämnden Lundby Kompletteringsyrkande till ärende 10 om LOV i Daglig verksamhet Diarienummer N /18 Stadsdelsnämnden är ombedd att ta ställning till ekonomiska och organisatoriska konsekvenser vid ett införande av LOV i daglig verksamhet. Detta är det enda tillfälle där det ges möjlighet för Stadsdelsnämnden att yttra sig, detta tycker vi är orimligt. Vi delar förvaltningens uppfattning att det av stor vikt att samtliga SDN ges möjlighet att också få yttra oss även när det gäller förfrågningsunderlaget. Det finns också fler än 100 brukare som deltar i fler än en daglig verksamhet, vi ser det som viktigt att den möjligheten kvarstår också i framtiden. Det vore synd om det inte går att behålla den möjligheten i LOV-systemet. Stadsdelsnämnden föreslås besluta -att påpeka att även förfrågningsunderlaget bör skickas ut på remiss till samtliga stadsdelsnämnder. -att det bör möjliggöras att låta brukare vara inskrivna hos flera utförare samtidigt.

164 Askim-Frölunda-Högsbo Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: Beslut (ex tillstyrker/avstyrker) Tillstyrker Eventuellt kommentarer/yrkanden, yttranden (1-5 rader) Exempelvis Kommentar Yttrande till kommunstyrelsen över remiss - Avgränsningar, krav och ekonomisk ersättning för valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet inom LSS 12, N /18 Förvaltningen har upprättat ett tjänsteutlåtande i ärendet daterat Stadsdelsnämndens beslut Stadsdelsnämnden tillstyrker remissen om avgränsningar, krav och ekonomisk ersättning för valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Protokollsanteckning Protokollsanteckning från M, L och KD enligt protokollsbilaga 1. Dag för justering Vid protokollet Sekreterare Anna Bäcklund Ordförande Camilla Widman (S) Justerande Peter Hermansson (M)

165 Protokollsanteckning (M)(L) (KD) Stadsdelsnämnden Askim/Frölunda/Högsbo Datum; Ärende; 11 Yttrande till kommunstyrelsen över remiss Avgränsningar, krav och ekonomisk ersättning för valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet inom LSS LOV i daglig verksamhet har avgränsats till Göteborgs kommun. TU:t konstaterar att detta kan leda till längre resor vilket då innebär högre kostnader. Detta är orimligt. Om motsvarande eller t o m för den enskilde bättre verksamhet finns i en grannkommun måste det vara möjligt att bevilja för våra medborgare. Vi instämmer i TU:ts mening att en bredare omfattning skulle kunna innebära ett bredare utbud och kortare resor. Angående bilaga 2. I händelse av att brukare kan anses vara psykiskt skör är vi tveksamma till att allmän färdtjänst används i stället för att brukaren blir transporterad av personal som känner och är väl känd för brukaren. Peter Hermansson (M) Berit Krantz (L) Jörgen Knudtzon (KD)

166 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Diarienummer N /18 Förberedande åtgärder för att införa valfrihetssystem inom daglig verksamhet Ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 13 december 2017 att utan eget ställningstagande remittera stadsledningskontorets tjänsteutlåtande och utredning gällande avgränsningar, krav och ekonomisk ersättning för valfrihetssystem inom daglig verksamhet samt Trafikkontorets bilaga gällande organisering av resor till och från daglig verksamhet till samtliga stadsdelsnämnder, social resursnämnd, nämnden för Intraservice, nämnden för Konsument och medborgarservice, nämnden för Inköp och upphandling samt Trafiknämnden. Yttrande från nämnderna ska ha inkommit senast den 2 mars Handlingar Förberedande åtgärder för att införa valfrihetssystem inom daglig verksamhet (Remiss) Yttrande över Utredning gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning för valfrihetssystem enligt LOV inom daglig verksamhet (Tjänsteutlåtande) Yrkande från S, MP och V Tilläggsyrkande Bosse Parbring (MP) yrkar att stadsdelsnämnden beslutar att lägga till följande synpunkter och översända dem till kommunstyrelsen: - att även förfrågningsunderlaget bör skickas ut på remiss till samtliga stadsdelsnämnder. - att det bör möjliggöras att låta brukare vara inskrivna hos flera utförare samtidigt. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på tilläggsyrkandet och finner att nämnden beslutat att bifalla det. Beslut i Stadsdelsnämnden Majorna-Linné Stadsdelsnämnden tillstyrker Utredning gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning för valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet enligt LSS med de synpunkter som framgår under förvaltningens överväganden. Förvaltningens tjänsteutlåtande översänds till kommunstyrelsen som eget yttrande. Stadsdelsnämnden lägger till följande synpunkter och översänder dem till kommunstyrelsen: - att även förfrågningsunderlaget bör skickas ut på remiss till samtliga stadsdelsnämnder. - att det bör möjliggöras att låta brukare vara inskrivna hos flera utförare samtidigt. Göteborgs Stad Majorna-Linné, Stadsdelsnämndens protokoll 1(2)

167 Vid protokollet Jenny Branegård Ordförande Bosse Parbring Justerare Marie-Louise Hänel Sandström Protokollsutdragets riktighet intygas av registrator Catrine Källström Göteborgs Stad Majorna-Linné, utdrag ur protokoll 2(2)

168 Utdrag ur protokoll Stadsdelsnämnden Sammanträdesdatum Yttrande över Utredning gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning - valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet enligt LSS 24 diarienummer N /18 Beslut 1. Stadsdelsnämnden beslutar att tillstyrka utredning gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning - valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet enligt LSS. 2. Stadsdelsnämnden översänder tjänsteutlåtandet som sitt eget yttrande till Stadsledningskontoret med beaktande av de synpunkter som framkommer under förvaltningens överväganden. 3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Ärendet Kommunstyrelsen beslutade att utan eget ställningstagande remittera Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande och Utredning gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet enligt LSS till samtliga stadsdelsnämnder, Social resursnämnd, nämnden för Intraservice, nämnden för Konsument och Medborgarservice, nämnden för Inköp och Upphandling samt Trafiknämnden med begäran om yttrande senast Stadsledningskontoret önskar att få remissinstansernas uppfattningar om hur valfrihetssystemet påverkar utifrån organisation och ekonomi. Handlingar Tjänsteutlåtande Yttrande över Utredning gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning - valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet enligt LSS Tjänsteutlåtande Utredning gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning för valfrihetssystem LOV, daglig verksamhet Utredning gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning för valfrihetssystem LOV, daglig verksamhet Trafikkontoret som huvudman för resor till och från daglig verksamhet Expedieras till: Stadsledningskontoret

169 Vid protokollet Linda Ringhage Ordförande Patrick Gladh (S) Justerare Arto Niskala (M)

170 Konsument och medborgarservice Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: Beslut (ex tillstyrker/avstyrker) ##Beslut##Nämnden för konsument- och medborgarservice översänder föreliggande tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen##beslut## Eventuellt kommentarer/yrkanden, yttranden (1-5 rader) ##Sammanfattning##Exempelvis Kommentar##Sammanfattning## ##Beslutstext## Svar på remiss avseende utredning gällande avgränsningar, krav samt ersättning för valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet 5, N /17 1. Nämnden för konsument- och medborgarservice översänder föreliggande tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. Handling Förvaltningen har upprättat ett tjänsteutlåtande i rubricerat ärende. Dag för justering Vid protokollet Sekreterare Nicklas Kristiansson Ordförande Tony Haddou Justerande Björn Jedvert

171 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Begäran om yttrande att vidta förberedande åtgärder för att införa valfrihetssystem inom daglig verksamhet 11 N /18 Kommunstyrelsen beslutade den 13 december 2017 att utan eget ställningstagande remittera Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande och utredning gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning för valfrihetssystem enligt LOV inom daglig verksamhet samt Trafikkontorets bilaga avseende organisering av resor till och från daglig verksamhet på remiss till samtliga stadsdelsnämnder, social resursnämnd, nämnden för Intraservice, nämnden för Konsument och medborgarservice, nämnden för inköp och upphandling samt Trafiknämnden. Yttrandet från nämnderna ska ha inkommit senast den 2 mars Remissen avser remissinstansernas uppfattning om hur utredningen om införande av valfrihetssystemet påverkar utifrån organisation och ekonomi. Tjänsteutlåtande, daterat , föreligger. Ordförande Kerstin Brunnström (S) framför tilläggsyrkandet från (S), (V) och (MP) som framgår av bilaga 2 till protokollet. Pär Gustafsson (L) yrkar bifall till att-sats 1 och 2 men avslag till att-sats 3 och 4 i tilläggsyrkandet från (S), (V) och (MP). Ordförande ställer proposition om bifall dels till sitt eget yrkande dels till Pär Gustafssons yrkande och finner det förstnämnda med övervägande JA besvarat. Omröstning begärs. Den som vill att nämnden beslutar enligt ordförandens yrkande röstar JA. Den som vill att nämnden beslutar enligt Pär Gustafssons yrkande röstar NEJ. Vid omröstningen röstar Kerstin Brunnström (S), Alice Vernersson (V), Klara Holmin (MP), Thore Backlund (S), Susanne Karlsson (S) samt Roland Dahlström (S) JA medan Pär Gustafsson (L), Hakan Önal (M), Lars Lindblom (M), Simon Påhlman (L) samt Tobias Björk (M) röstar NEJ. Omröstningen har utfallit med sex JA och fem NEJ. Stadsdelsnämnden beslutar således enligt ordförandens yrkande att bifalla att-sats 3 och 4 i tilläggsyrkande från (S), (V) och (MP). Beslut Stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda beslutar att tillstyrka remissen och att som sitt eget yttrande översända den till kommunstyrelsen med förvaltningens bedömning av konsekvenserna för stadsdelsnämnden ur ekonomiskt och organisatoriskt perspektiv. Stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda beslutar bifalla tilläggsyrkandet från (S), (V) och (MP). 1(2)

172 Vid protokollet Protokollet justerades Nämndsekreterare Samuel Kaufman Ordförande Kerstin Brunnström Justerare Pär Gustafsson Protokollsutdragets riktighet intygas av Samuel Kaufman Nämndsekreterare Göteborgs Stad Örgryte-Härlanda, utdrag ur protokoll 2(2)

173 Östra Göteborg Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: Yttrande till kommunstyrelsen över utredning gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning för valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet 28, N /18 Ärendet Kommunstyrelsen har utan eget ställningstagande begärt stadsdelsnämndens yttrande över utredningen som gäller avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning för valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet. Handlingar Förvaltningens tjänsteutlåtande daterat Skrivelse från (V), (S), (MP) daterad med tilläggsyrkande. Förvaltningen föreslår att nämnden med hänsynstagande till synpunkterna i förvaltningens tjänsteutlåtande tillstyrker samtliga utom ett av stadsledningskontorets förordanden i utredningen och avstyrker förordandet att organisera ansvaret för resor under trafiknämnden och i stället tillstyrker alternativ 1, att ansvar för resorna ligger kvar på stadsdelarna. Förvaltningen föreslår även att nämnden översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. Yrkanden 1:e vice ordföranden Lena Landén-Ohlsson (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Helen Edenryd (V) yrkar att nämnden hos kommunstyrelsen begär att även det kommande förfrågningsunderlaget ska remitteras till stadsdelsnämnderna. 2:e vice ordföranden Kalle Bäck (KD) yrkar avslag på yrkandet från Helen Edenryd. Propositionsordning Stadsdelsnämnden godkänner följande propositionsordning 1. Proposition på förvaltningens förslag 2. Proposition på Helen Edenryds tilläggsyrkande och Kalle Bäcks avslagsyrkande på detta. Proposition 1 Ordföranden Özgür Tasbas (MP) ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att stadsdelsnämnden beslutar bifalla detta. Proposition 2 Ordföranden ställer proposition på Helen Edenryds tilläggsyrkande och Kalle Bäcks avslagsyrkande på detta och finner att stadsdelsnämnden beslutar bifalla Helen Edenryds tilläggsyrkande.

174 Beslut 1. Stadsdelsnämnden tillstyrker med hänsynstagande till synpunkterna i förvaltningens tjänsteutlåtande alla utom ett av stadsledningskontorets förordanden i Utredning gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning för valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet avseende utredningens påverkan på organisation och ekonomi. 2. Stadsdelsnämnden avstyrker stadsledningskontorets förordande att organisera ansvaret för resor under trafiknämnden, och tillstyrker istället alternativ 1 att ansvar för resorna ligger kvar på stadsdelarna. 3. Stadsdelsnämnden översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. 4. Stadsdelsnämnden begär att även det kommande förfrågningsunderlaget ska remitteras till stadsdelsnämnderna. Protokollsanteckning från (KD), (M), (L) (KD), (M), (L) låter anteckna följande till protokollet: Vi tillstyrker Utredning gällande avgränsningar, krav, samt ekonomisk ersättning för valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet med hänsynstagande till förvaltningens tjänsteutlåtande. Alliansen vill att valfriheten ska utvecklas inom välfärden. Det är mycket glädjande att denna möjlighet nu också tillkommer människor som befinner sig i daglig verksamhet. Expedieras Kommunstyrelsen Dag för justering Vid protokollet Sekreterare Åke Ström Ordförande Özgür Tasbas (MP) Justerande Kalle Bäck (KD) Rätt utdraget intygar i tjänsten Gill Bengtsson Registrator

175 Västra Göteborg Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: (ex tillstyrker/avstyrker) Tillstyrker, under förutsättning att de synpunkter som framkommer under förvaltningens övervägande beaktas. Eventuellt kommentarer/yrkanden, yttranden (1-5 rader) Yttrande från M, L och KD: Alliansen i Västra Göteborg anser att de av förvaltningen föreslagna tre månader för byte av anordnare är för lång, vilket skulle missgynna brukarna. En mer lämplig tidsperiod borde vara fyra veckor i likhet med vad stadens centrala utredning föreslår Yttrande angående valfrihetssystem enligt LOV (Lagen om valfrihetssystem) inom daglig verksamhet 28, N /18 Beslut 1. Stadsdelsnämnden beslutar att tillstyrka Utredning gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning - valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet enligt LSS, under förutsättning att de synpunkter som framkommer under förvaltningens övervägande beaktas. 2. Stadsdelsnämnden antecknar ett yttrande från M, L och KD till protokollet. 3. Stadsdelsnämnden översänder tjänsteutlåtandet som eget yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 13 december 2017 att utan eget ställningstagande remittera stadsledningskontorets tjänsteutlåtande och Utredning gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet enligt LSS till samtliga stadsdelsnämnder, Social resursnämnd, nämnden för Intraservice, nämnden för Konsument och Medborgarservice, nämnden för Inköp och Upphandling samt Trafiknämnden med begäran om yttrande senast den 2 mars Remissen avser remissinstansernas uppfattning om hur utredningen om införande av valfrihetssystemet påverkar utifrån organisation och ekonomi. Handling Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 25 januari Protokollsanteckning Företrädarna för M, L och KD i SDN Västra Göteborg lämnar följande yttrande till protokollet: Alliansen i Västra Göteborg anser att de av förvaltningen föreslagna tre månader för byte av anordnare är för lång, vilket skulle missgynna brukarna. En mer lämplig tidsperiod borde vara fyra veckor i likhet med vad stadens centrala utredning föreslår. Protokollsutdrag skickas till Kommunstyrelsen

176 Dag för justering Vid protokollet Sekreterare Niklas Hall Ordförande Henrik Munck (MP) Justerande Andreas Eraybar (L)

177 Beslut (ex tillstyrker/avstyrker) ##Beslut## Tillstyrker med hänsynstagande till synpunkterna i förvaltningens tjänsteutlåtande. Förordar alternativ 2 avseende transporter ##Beslut## Eventuellt kommentarer/yrkanden, yttranden (1-5 rader) ##Sammanfattning##Yrkande S, MP, V##Sammanfattning## ##Beslutstext## 30 Utredning gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning för valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet diarienummer N /18 Stadsdelsförvaltningen har den 1 februari 2018 upprättat ett tjänsteutlåtande. En begäran om yttrande inkom den 8 januari 2018 till stadsdelsnämnden gällande ärende: Kommunstyrelsen uppdras att vidta förberedande åtgärder för att införa valfrihetssystem inom daglig verksamhet enligt lagen om valfrihet. Yttrandet gäller Utredning gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning för valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet. Kommunstyrelsen har utan eget ställningstagande remitterat stadsledningskontorets tjänsteutlåtande och ovan nämnda utredning med svarstid senast den 2 mars Yttrandet ska tydligt uttrycka om nämnden tillstyrker, avstyrker eller inte tar ställning till förslagen. Yrkande Aslan Akbas (S) yrkar, med stöd av S, MP och V i enlighet med bilaga 2 till protokollet, bifall till förvaltningens förslag, men förordar istället alternativ 2 gällande transporter Beslutsgång Ordförande Anna Sibinska ställer proposition på yrkanden från Aslan Akbas (S) och Mattias Tykesson (M) och finner Aslan Akbas (S) med övervägande Ja besvarat. Omröstning begärs. Omröstningspropositionen Ja för bifall till Aslan Akbas (S) yrkande och Nej för Mattias Tykesson (M) godkänns. Jan-Åke Ryberg (S), Tony Haddou (V), Jesper Eneroth (S), Kristofer Bergman (S), Aslan Akbas (S) och Anna Sibinska (MP) röstar ja. Mattias Tykesson (M), Henrik Edin (L), Britt Olsson (M), Ingemar Rössberger (M) och Christina Oltander (M) röstar nej. Då omröstningen utfallit med sex röster mot fem har nämnden beslutat i enlighet med yrkande från Aslan Akbas (S). Beslut i stadsdelsnämnden Centrum

178 1. Stadsdelsnämnden Centrum Göteborg tillstyrker med hänsynstagande till synpunkterna i förvaltningens tjänsteutlåtande förslagen i stadsledningskontorets Utredning gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning för valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet avseende utredningens påverkan på organisation och ekonomi med undantag av punkten Stadsdelsdelsnämnden förordar alternativ 2 avseende transporter. 3. Stadsdelsnämnden översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. Rätt utdraget intygar i tjänsten Maria Löwenadler, nämndsekreterare Anna Sibinska, ordförande Mattias Tykesson (M) Yrkande S, MP och V För oss är det viktigt att slå vakt om en rättvis och oberoende konkurrens där staden inte står för kostnader som i en anda av rättvis konkurrens annars torde åligga de privata aktörerna. Detta blir inte minst viktigt i frågan om de privata aktörernas deltagande i Treserva samt resor. Det är därför viktigt att de privata aktörerna betalar för hela den service som erbjuds av staden. Med anledning av ovanstående yrkar vi därför bifall till förvaltningens förslag med undantag för attsats 2 i tjänsteutlåtandet där vi till skillnad från förvaltningen förordar alternativ 2 gällande transporter.

179 Angered Stadsdelsnämnden Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum: Beslut (ex tillstyrker/avstyrker) ##Beslut##Tillstyrker##Beslut## Eventuellt kommentarer/yrkanden, yttranden (1-5 rader) ##Sammanfattning##Exempelvis Kommentar##Sammanfattning## ##Beslutstext## 56 Diarienummer N /17 Yttrande angående utredning gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning för valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet Kommunfullmäktige har beslutat att ett valfrihetssystem enligt lag om valfrihetssystem (LOV) inom daglig verksamhet ska införas med början den 1 januari Stadsledningskontoret har fått i uppdrag att vidta förberedande åtgärder för att införa valfrihetssystem inom daglig verksamhet enligt lagen om valfrihetssystem med organisering av utredningen och tidplan för införande. Stadsledningskontoret har färdigställt utredningen Utredningen gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning- valfrihet enligt LOV, daglig verksamhet enligt LSS. Kommunstyrelsen har remitterat stadsledningskontorets utredning till stadsdelsnämnden med begäran om yttrande senast den 2 mars Remissen avser remissinstansernas uppfattning om hur utredningen om införande av valfrihetssystemet påverkar utifrån organisation och ekonomi. Stadsdelsförvaltningen har den 2 januari 2018 upprättat ett tjänsteutlåtande med förslag att tillstyrka utredningen. Elisabeth Linde (S) yrkar på Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets vägnar bifall till tjänsteförslaget. Joanna Wolodarska (L) yrkar på Liberalernas och Moderaternas vägnar bifall till tjänsteförslaget. Beslut 1. Stadsdelsnämnden tillstyrker Utredningen gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet enligt LSS, under förutsättning att synpunkterna tjänsteutlåtandet beaktas. 2. Stadsdelsnämnden översänder upprättat tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen.

180 Dag för justering Vid protokollet Sekreterare Johanna Andersson Ordförande Ali Moeeni (S) Justerande Börje Olsson (M) Protokollsutdragets riktighet intygas:

181 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Nummer 1/18 29 Diarienummer 6380/17 Yttrande över utredning gällande avgränsningar, krav samt ersättning för valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet Yttrande kommunstyrelsen Förslag till beslut enligt trafikkontorets tjänsteutlåtande. Protokollsutdrag trafiknämndens färdtjänstutskott Peter Norling, trafikkontoret, redogör för ärendet. Redogörelsen antecknas till protokollet. Gertrud Ingelman (V) yrkar bifall till trafikkontorets förslag. Henrik Munck (MP) meddelar att han inte deltar i beslutet. Ordföranden Johan Nyhus (S) ställer proposition på bifall till trafikkontorets förslag. Trafiknämnden beslutar enligt trafikkontorets förslag. 1. Trafiknämnden beslutar att tillstyrka förslaget avseende resor till och från daglig verksamhet som stadsledningskontoret förordar i Utredning gällande avgränsningar, krav samt ersättning för valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet. 2. Trafiknämnden beslutar att lämna övriga delar i förslaget utan eget ställningstagande. 3. Trafikkontorets tjänsteutlåtande översänds till kommunstyrelsen som trafiknämndens eget yttrande. Vid protokollet Eva Nordqvist Justerat Johan Nyhus Axel Josefson Rätt utdraget intygar i tjänsten Eva Nordqvist

182

183

184

185

186 Trafiknämndens färdtjänstutskott Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: Utredning gällande avgränsningar, krav samt ersättning för valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet 6, 6380/17 Föredragning Magnus Junsäter. Förslag till beslut enligt trafikkontorets tjänsteutlåtande. Ordföranden Gertrud Ingelman (V) yrkar bifall till trafikkontorets förslag. Trafiknämndens färdtjänstutskott beslutar enligt trafikkontorets förslag. Beslut 1. Färdtjänstutskottet föreslår att trafiknämnden beslutar att tillstyrka förslaget avseende resor till och från daglig verksamhet som stadsledningskontoret förordar i Utredning gällande avgränsningar, krav samt ersättning för valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet. 2. Färdtjänstutskottet föreslår att trafiknämnden beslutar att lämna övriga delar i förslaget utan eget ställningstagande. 3. Färdtjänstutskottet föreslår att trafiknämnden översänder trafikkontorets tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som trafiknämndens eget yttrande. Dag för justering Vid protokollet Sekreterare Sara Olsson Ordförande Gertrud Ingelman Justerande Margareta Broang Göteborgs Stad [trafiknämndens färdtjänstutskott], protokollsutdrag 1 (1)

187 Nämnden för Inköp och upphandling Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: Beslut (ex tillstyrker/avstyrker) ##Beslut## Inköp och upphandlingsnämndens svar på remiss om utredning gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning för valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet är att införandet av LOV påverkar nämndens ekonomi och verksamhet i mindre omfattning och innefattas i de normala förändringar som löpande sker av nämndens ekonomi och verksamhet. ##Beslut## Eventuellt kommentarer/yrkanden, yttranden (1-5 rader) ##Sammanfattning## Eva Ternegren (MP) yrkar att nämnden ska besluta enligt följande: Inköp och upphandlingsnämndens svar på remiss om utredning gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning för valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet är att införandet av LOV påverkar nämndens ekonomi och verksamhet i mindre omfattning och innefattas i de normala förändringar som löpande sker av nämndens ekonomi och verksamhet. ##Sammanfattning## ##Beslutstext## Svar på remiss om utredning gällande avgränsningar, krav samt ersättning för valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet 23, 0354/17 Beslut Inköp och upphandlingsnämndens svar på remiss om utredning gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning för valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet är att införandet av LOV påverkar nämndens ekonomi och verksamhet i mindre omfattning och innefattas i de normala förändringar som löpande sker av nämndens ekonomi och verksamhet. Ärendet Kommunstyrelsen har beslutat att uppdra till stadsledningskontoret att vidta förberedande åtgärder för att införa valfrihetssystem inom daglig verksamhet enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) med organisering av utredningen och tidplan för införande. Utredningen, har lämnats till nämnden på remiss för yttrande kring hur utredningen påverkar nämndens organisation och ekonomi.

188 Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 22 januari 2018, Tjänsteutlåtande i kommunstyrelsen, daglig verksamhet LOV. Utredning daglig verksamhet LOV. Trafikkontorets utredning avseende organisering av resor till och från daglig verksamhet. Yrkanden Eva Ternegren (MP) yrkar att nämnden ska besluta enligt följande: Inköp och upphandlingsnämndens svar på remiss om utredning gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning för valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet är att införandet av LOV påverkar nämndens ekonomi och verksamhet i mindre omfattning och innefattas i de normala förändringar som löpande sker av nämndens ekonomi och verksamhet. Dag för justering Vid protokollet Sekreterare Stina Johansson Ordförande Eva Ternegren (MP) Justerande Nicola Hesslén (M)

189

190

191 Social resurs Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: Yttrande avseende förberedande åtgärder för att införa valfrihetssystem inom daglig verksamhet enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) 55, 0825/17 Social resursförvaltning har upprättat ett tjänsteutlåtande i rubricerat ärende. Yrkande Ordförande Marina Johansson (S) yrkar enligt bilaga 4 till protokollet. Proposition Ordföranden ställer proposition på tjänstutlåtandet och finner att nämnden bifaller det. Ordföranden ställer proposition på yrkandet enligt bilaga 4 till protokollet och finner att nämnden bifaller det. Beslut Social resursnämnd tillstyrker remissen om avgränsningar, krav och ekonomisk ersättning för valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet med önskemål om vissa förtydliganden som framgår nedan. Social resursnämnd beslutar att komplettera remissvaret med yrkandet enligt bilaga 4 till protokollet. Social resursnämnd beslutar att skicka svaret till Kommunstyrelsen. Reservation (L) och (M) reserverar sig mot beslutet att komplettera remissvaret enligt bilaga 5. Protokollsanteckning (KD) meddelar att de ställer sig bakom reservationen tillsammans med (L) och (M). Dag för justering Göteborgs Stad [Social resurs], protokollsutdrag 1 (2)

192 [Social resurs] Vid protokollet Sekreterare Halina Lind Ordförande Marina Johansson Justerande Kristina Bergman Alme Göteborgs Stad [Social resurs], protokollsutdrag 2 (2)

193

194

195 Famnas remissvar gällande Utredning gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning - valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet enligt LSS Famna ser mycket positivt på Göteborgs stads avsikt att införa LOV inom daglig verksamhet enligt LSS. Den viktigaste aspekten för Famna är den ersättningsmodell och den ersättningsnivå som Göteborgs stad beslutar om det blir totalt avgörande för om det kommer att vara möjligt för Famnas medlemmar att etablera sig som utförare av daglig verksamhet i Göteborg. Vi vill lämna följande synpunkter utifrån utredningens text: Sidan 33 Heltidsanställningar Minst 75 procent av den arbetade tiden ska utföras av omsorgspersonal med grundanställning på heltid. Kravet gäller både för tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda. Kommentar: Detta krav gör att många mindre dagliga verksamheter inte kommer kunna konkurrera med större, som kommer kunna ha en helt annan flexibilitet och lättare att erbjuda större tjänster/flera olika arbetsplatser etc. Risken är överhängande att mindre utförare inte kan bedriva sin verksamhet och därför får stänga. Sidan 51 Praktikplatser och samverkan med gymnasiesärskolan Utföraren är skyldig att ta emot praktikanter, ersättning utgår inte. Kommentar: Om utföraren inte får ersättning bör handledning till eleven tillhandahållas av respektive utbildning, detta kan inte läggas på utföraren.

196 Sidan 74 Kommunikation Utföraren ansvarar för att vid behov anlita och bekosta tolk Kommentar: Detta kan bli en stor kostnad som ej bör läggas på den enskilde utföraren. Sidan 81 Ersättning till utförare per avtalad eller utförd tid Ersättningen till utföraren kan antingen bestämmas avse avtalad tid (det antal dagar som framgår av uppdraget från myndighet) Kommentar: Vi förordar ersättning utifrån avtalad tid. Sidan 81 Ersättning till utförare per avtalad eller utförd tid Vid oplanerad frånvaro har leverantören rätt att få ersättning enligt avtalad tid de första 10 arbetsdagarna, därefter utgår ingen ersättning. Vid planerad frånvaro utgår ingen ersättning. Kommentar: Det är för liten marginal att bara få ersättning enligt avtal de första 10 dagarna. Det behövs också en definition av planerad frånvaro. Sidan 84 Förslag ersättningsmodell LOV Deltagandegrad tim/vka Deltid Deltid Heltid Kommentar: Vi anser att spannet för Heltid är för litet och spannet för Deltid 2 för stort. Förslag: Heltid bör vara timmar/vecka utifrån att många målgrupper upplever 30 timmar som fullt tillräckligt som heltid. Deltid 1 ;7-19 timmar/ vecka Deltid 2 : 20-29timmar/vecka

197 Sidan 85 Stadsledningskontorets bedömning ersättningsmodell Stadsledningskontorets bedömning är att en rimlig ambition i modellen bör vara att denna utformas 10 procent under nuvarande kostnadsnivå Kommentar: Med en minskning på 10 % i lägre ersättning kommer vi ha svårt att leva upp till LSS:s intentioner (goda levnadsvillkor) och leverera en kvalitativ daglig verksamhet med trygga anställningar och personal utbildad enligt förslaget. Sidan 86 Ekonomiska konsekvenser -staden nivå Stadsledningskontorets bedömning är att ovanstående förslag till ersättningsmodell medför minska kostnader för daglig verksamhet. Trots att nivån i ersättningarna ligger 10 procent under nuvarande kostnadsnivå kommer minskningen av kostnaderna bli mindre.: Ersättningsmodellen är utformad så att den gynnar höga deltagarnivåer, vilket förväntas medför att en förskjutning i deltagargraderna med högre ersättningar som följd. Kommentar: Deltagarens val av hur många timmar hen orkar/vill vara på daglig verksamhet borde inte ha någon koppling till ökade heltider. Deltagarnivån beror, enligt vårt sätt att se, på deltagarens individuella ork, behov och motivation. För Famna genom Bräcke diakoni Helene Mellström T.f direktor/vd Birgitta Niste Driftområdeschef psykiatri och daglig verksamhet

198 Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor Sammanträde :20 Remiss LOV i daglig verksamhet Rådets ledamöter som representerar intresseorganisationerna inom funktionshinderområdet har sammanställt sina synpunkter på remissen. Beslut Rådet tillstyrker remissens förslag med synpunkterna från intresseorganisationerna. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Ledamöterna som representerar de politiska partierna deltar inte i beslutet. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor ovanstående dag. 1(1)

199 Göteborgs Stad Stockholm Stadsledningskontoret Diarienummer 0606/17 Remissvar Utredning gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning valfrihetssystem enligt LOV, daglig verksamhet enligt LSS (Diarienummer 0606/17) Branschorganisationen Svenska Vård lämnar nedanstående remissvar avseende utredning med förslag till organisation och ekonomisk ersättningsmodell vid införande av valfrihetssystem enligt LOV inom daglig verksamhet. Övergripande syn Svenska Vård och våra medlemsföretag har det verksamhetsnära perspektivet som ledstjärna. Det initiativ som Göteborgs Stad tagit avseende att införa ett valfrihetssystem enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV) är något som vi välkomnar då det stärker den enskilde individens egenmakt och bidrar till ökad mångfald. För oss är det självklart att alltid sätta den enskilde vård- och omsorgstagaren i centrum och arbeta för stärkt kvalitet, ökad valfrihet och samhällsnytta. Vi anser dock att det finns skäl att belysa ett antal delar i utredningen där det finns utmaningar att hantera för Göteborgs Stad i det fall införandet av valfrihetssystemet ska ge önskad effekt. Grundprinciper för ett valfrihetssystem Vi vill understryka vikten av att Göteborgs Stad som upphandlande myndighet värnar de EUrättsliga grundprinciperna för offentlig upphandling. Inte minst gäller det principen att behandla samtliga utförare på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt att upphandlingen genomförs på ett öppet och transparent sätt. Till detta fogas ömsesidigt erkännande och proportionalitet. Olika typer av utförare Vi anser att det är glädjande att Göteborgs Stad slagit fast att staden ska främja möjligheterna för små- och medelstora företags att delta i upphandlingar samt att de samlade kraven ska bedömas utifrån dess påverkan på en mångfald av utförare.

200 Förändring av beslutat förfrågningsunderlag När det gäller eventuella revideringar av den ersättning som utbetalas inom ramen för det aktuella valfrihetsystemet är det viktigt att information till utförare sker i god tid, att villkoren ändras i samma utsträckning för samtliga utförare och vilka konsekvenser som uppstår i det fall en utförare inte accepterar en villkorsändring. I grunden handlar det om konkurrensneutralitet och utförarnas möjlighet att konkurrera på lika villkor. Organisation, HR och krav på tjänstens utförande I utredningen förordar stadsledningskontoret att valfrihetssystemet omfattar daglig verksamhet inom Göteborgs Stad. Frågan som uppstår är hur tidigare upphandlade avtal som ligger utanför Göteborg och som därmed inte har möjlighet att ingå i valfrihetssystemet hanteras? För Svenska Vårds medlemsföretag är det av stor vikt att detta tydliggörs. Definition LSS-tillstånd daglig verksamhet Vi anser att det är problematiskt att utredningen förordar att utförarens IVO-tillstånd ska vara det som definierar kapacitetstaket avseende antal personer/platser. Det bör istället vara brukarens behov och den kvalitet som utföraren tillhandahåller som står i centrum. Då är det rimligt att utförare ges möjlighet att bestämma den egna verksamhetens kapacitetstak och därmed hur många av platserna som är tillgängliga på respektive enhet och respektive verksamhetsinriktning. Det bör även vara möjligt för utföraren att inom samma enhet ha flera olika grupper utifrån inriktning. Till exempel 3 platser med en viss inriktning och 4 platser med en annan inriktning på samma enhet. Sedan ska det inom ramen för valfrihetssystemet ske uppföljning utifrån tydliga kvalitetskriterier. Kommande behov Vi vill understryka det som belyses i utredningen när det gäller ökningen av unga personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och de nya krav som då uppstår samt bristen på platser för personer med exempelvis autism. Här kan privata utförare bidra. Det kräver emellertid att valfrihetssystemet utformas så att det främjar en mångfald av aktörer och fördjupad samverkan till gagn för den enskilde vård- och omsorgstagaren.

201 Utförarperspektivet privata utförare Införandet av valfrihetssystem enligt LOV inom daglig verksamhet kommer att ge brukarna möjlighet till ökad delaktighet och stärkt medbestämmande. Rätt hanterat kan valfrihetssystemet bidra till kvalitetskonkurrens och innovation. Det fordrar dock att systemet utformas med utgångspunkt i kvalitet och konkurrensneutralitet. I detta ingår att den ekonomiska ersättning som ges är rimlig i förhållande till de insatser som erbjuds samt att ersättningsmodellen möjliggör lika villkor för alla utförare. Oavsett driftsform. Kompetenskrav för den som är ansvarig för den dagliga driften I utredningen förordar stadsledningskontoret att den som är ansvarig för den dagliga driften ska inlämna CV till Göteborgs Stad inklusive dokumentation av relevant utbildning, yrkeserfarenhet, anställningstid, examensbevis etc. Vår uppfattning är att detta endast leder till ökad administrativ börda då verksamheter som har tillstånd från IVO redan inlämnat dylika uppgifter och därmed bör anses ha uppfyllt kravet. Detsamma gäller skrivningen där stadsledningskontoret föreslår att Göteborgs Stad ska godkänna ersättare för den chef som fanns vid kontraktsskrivandet. Även i detta fall bör IVO: s bedömning vara tillräcklig för de verksamheter som har tillstånd. Omsorgspersonalens kompetens Stadsledningskontoret förordar att 90% av medarbetarna ska ha fullgjord omvårdnadsutbildning. Samtidigt belyser utredningen den problematik som rapporterats från stadsdelsförvaltningarna beträffande tilltagande svårigheter att rekrytera medarbetare med efterfrågad kompetens. Frågan som uppstår är om det över tid rimligt att upprätthålla gränsen på 90%? Vi anser det att vore klokt att ha en mer flexibel syn på omsorgspersonalens kompetens och istället se till vilken kvalitet som den samlade verksamheten tillhandahåller. I det fall gränsen på 90% ska finnas med som krav i valfrihetssystemet bör även staden uppfyller detta i de egna enheterna för konkurrensneutralitet. Utbildning I utredningen slås fast att den som ska arbeta med stöd, service eller omsorg till personer med funktionsnedsättning kan uppnå kunskaper och förmågor i enlighet med Socialstyrelsens allmänna råd genom godkända kurser om poäng i de programgemensamma ämnena i vård- och

202 omsorgsprogrammet samt 100 poäng i friskvård och hälsa, 100 poäng i socialpedagogik och 100 poäng i specialpedagogik 2 inom programfördjupning för yrkesutgång funktionshinderområdet. Vi anser därför att det är viktigt att Göteborgs Stad tydliggör hur man ser på individer som har en äldre 2-årig undersköterskeutbildning. Är en sådan utbildning tillämpar inom valfrihetssystemet? Verksamhetens innehåll och möjlighet till inriktning Stadsledningskontoret förordar att verksamheten ska, på kortare eller längre sikt, utveckla den enskildes möjlighet till arbete. Det är en lovvärd hållning men vi anser att det bör tydliggöras av socialsekreteraren om det ska ingå i uppdraget kring den enskilde. Idag finns en stor andel brukare som står långt ifrån den öppna arbetsmarknaden trots stöd i form av till exempel lönebidrag. Praktikplatser och samverkan med gymnasiesärskolan I utredningen föreslås att utföraren ska vara skyldig att ta emot praktikanter och att ersättning för detta inte utgår. Vi förutsätter att Göteborgs Stad tillgodoser att eleven har med sig stödpersonal från skolan. Därtill anser vi att en förutsättning för att utförarna ska vara skyldig att ta emot en praktikant är att vi efter avslutad skola kan erbjuda plats. Hälso- och sjukvård Vi delar stadsledningskontorets bedömning när det gäller att ansvaret för hälso- och sjukvård ska ligga i Göteborgs Stads sjukvårdsverksamhet inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Det är en klok hantering som bidrar till högre kontinuitet och därigenom god kvalitet. Oavsett utförare. Resor till och från daglig verksamhet Vi ser en risk för minskad kvalitet i det fall ansvaret för resorna samlas i en organisation under Trafiknämnden som stadsledningskontoret förordar. En rad brukare har även särskilda behov som kräver lösningar utifrån den enskildes förutsättningar. Utredningen pekar själv på ökad risk för olika chaufförer, bristande kunskap om funktionsvariationer och minskad kontinuitet. Till detta ska fogas att kostnaden för stödassistenter som behöver åka med som ledsagare riskerar att fördyra resorna.

203 Kommunikation Vi anser att det i det fall tolk behöver anlitas av utföraren ska det rendera särskild ersättning inom ramen för valfrihetssystemet då det kan innebära en betydande tilläggskostnad som är svårt att förutse. Att utföraren ska verka för att det vid behov anställs medarbetare med kunskaper i finska bör enbart gälla myndighetsutövningen och ej de enskilda verksamheterna. Ersättning till utförare per avtalad eller utförd tid Vi delar stadsledningskontorets syn att ersättning till utföraren ska avse avtalad tid. Med andra ord det antal dagar som framgår av uppdraget från myndighet. VI anser dock att de karenser som föreslås regleras i ersättningsmodellen avseende att oplanerad frånvaro ger ersättning de första 10 dagarna och därefter ingen ersättning är problematisk. Det svårt för utföraren att anpassa verksamheten med så kort varsel. Den korta omställningstiden medför även personalkostnader utan ekonomisk täckning och ersättning. En fråga som bör redas ut är hur långt i förväg ska den enskilde meddela frånvaro för att den ska klassas som planerad? Ersättningsperiod Vår uppfattning är att månadsersättning är det som bör användas. Det skapar tydlighet och minskar behovet av administrativa insatser. Utgångspunkter för beräkning ersättning per deltagarnivå Stadsledningskontoret förordar att ersättningen i modellen ska bestämmas med utgångspunkt ab den tid personen är i daglig verksamhet. I förslaget ingår heltid och två nivåer för deltid. Vi anser att spannet inom deltid 2 är för stort och förordar istället att det blir tre nivåer under deltid. Vår modell skulle innebära att deltid 2 omfattade och deltid 3 omfattade timmar per vecka. Ett annat alternativ skulle kunna vara att heltidsmåttet gäller från 30 timmar per vecka om det är två deltidsnivåer. Brukares behov, till exempel de som bor hos förvärvsarbetande föräldrar, överstiger ofta 40 timmar per vecka. I dessa fall bör särskild ersättning utbetalas. I de fall där stödassistent medföljer vid resor utöver chaufför bör tiden ingå i daglig verksamhetstid.

204 Kapacitetstak, verksamhetsinriktning och behov I utredningen framgår att stadsledningskontoret förordar att utföraren kan ange en specifik verksamhetsinriktning, att utföraren ska ta emot alla uppdrag, att utföraren skriftligen ska meddela då kapacitetstaket är nått samt att utföraren kan anmäla om att höja eller sänka sitt kapacitetstak maximalt två gånger per år. Vi vill istället se en annan lösning som är mer flexibel och som bidrar till kvalitetsutveckling. Vår uppfattning är att det är viktigt att utföraren ges möjlighet att definiera olika verksamhetsinriktningar inom samma verksamhet och vid ledig plats ange vilken inriktning som gäller för den specifika platsen. Därtill anser vi att det ska vara upp till utföraren att avgöra vilka uppdrag som ryms inom verksamheten, att det är utföraren som meddelar när det finns ledig plats och att det ska vara möjligt att höja eller sänka kapacitetstaket fyra gånger per år. Kontraktstid Svenska Vård delar stadsledningskontorets bedömning när det gäller att kontrakt tills vidare är att föredra. Det bidrar till kontinuitet och goda möjligheter till att bygga upp långvariga relationer mellan uppdragsgivaren och utförarna. Något som är till gagn för brukarna. Val, icke-val och omval I utredningen föreslås att bytestiden vid omval ska vara fyra veckor. Vi anser att en sådan ordning skulle leda till försämrad kvalitet. Det är inte möjligt att göra en överlämning eller ett mottagande med god kvalitet på fyra veckor. En uppsägningstid på 3 månader skulle ge verksamheten en rimlig chans att ställa om - inte minst ur ett arbetsrättsligt perspektiv. Avslutning Svenska Vård vill avslutningsvis understryka att vi finner det mycket positivt att Göteborgs Stad beslutat att införa ett valfrihetssystem enligt LOV inom daglig verksamhet. Vi vill emellertid höja ett varningens finger för Stadsledningskontorets bedömning att ambitionen i modellen ska vara att den utformas 10 procent under nuvarande kostnadsnivå. Vår uppfattning är att en sådan hållning riskerar att underminera modellen och göra det svårt att leva upp till lagens intentioner om goda levnadsvillkor. Det vore olyckligt. Här finns det skäl för Göteborgs Stad och dess beslutsfattare att säkerställa att modellen har en solid ekonomisk finansiering som är hållbar över tid.

205 För Svenska Vård Thomas af Bjur Förbundsdirektör