Swedbank Boindex kv

Transkript

1 Swedbank kv hur väl har hushållen råd med sina bostadsköp? Marknaden börjar normaliseras med Stockholm i spetsen sjönk till 119,1 under det fjärde kvartalet jämfört med 121,1 under tredje kvartalet. Köpkraften, som Swedbank mäter, sjönk för femte kvartalet i rad drivet av stigande priser för både småhus (+2 %) och bostadsrätter (+6 %). En marginell räntenedgång på två punkter kunde inte kompensera för prisuppgången. Båda delindexen för småhus och bostadsrätter sjönk. Indexet för småhus sjönk från 128 i tredje kvartalet till 126, medan indexet för bostadsrätter sjönk från 108 i tredje kvartalet till 106 i fjärde kvartalet. För bostadsrätter är detta den svagaste siffran sedan tredje kvartalet För bostadsrätter i Stockholms- och Göteborgsregionerna ligger nu, liksom tidigare, index nära den kritiska gränsen 100. Indexet för bostadsrätter i Stockholms och Göteborgs stad har under en längre tid planat ut på nivån 85. Medianpriset för en bostadsrätt i Stockholm stad har i princip legat still under hela Utvecklingen tyder på att situationen för bostadsrätter i Stockholm börjar normaliseras. Fortfarande överstiger dock prisökningstakten i Göteborg och Malmö köpkraftsutvecklingen. Vi räknar därför med en inbromsning av ökningstakten i dessa regioner framöver. är 100 när 30 % av hushållens disponibelinkomst går till boendekostnader. Historiska erfarenheter visar att när mer än 30 % av hushållens disponibelinkomst går till boendet uppstår problem på bostadsmarknaden.

2 Innehållsförteckning Swedbank kv Marknaden börjar normaliseras med Stockholm i spetsen... 1 Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 sjönk till Vad är Swedbank?... 8 Metod på kommunal nivå För ytterligare information Jan Ihrfelt, Analytiker, Swedbank Research Mail: jan.ihrfelt@swedbank.se Tfn: Bild sid 1: Södermalm, Stockholm 22 mars 2017 Se viktiga inskränkningar i slutet av detta dokument Sida 2 av 14

3 Sammanfattning Swedbank visar återigen på en tudelad marknad med relativt stark köpkraft i mindre kommuner och svag köpkraft för bostadsrätter i storstäderna. sjönk till 119,1 uppgick till 119,1 fjärde kvartalet 2016, en nedgång från 121,1 för tredje kvartalet. Hushållens inkomstmarginaler vid bostadsköp, sett till hela landet, var därmed i genomsnitt 19 %, vilket är något under snittet för 10-talet. Vårt delindex för småhus sjönk från 127,9 i tredje kvartalet till 125,7 i det fjärde. Den negativa trenden inleddes i fjärde kvartalet 2015 till följd av höjda priser, ökande amorteringar och utplaning av bolåneräntan. För bostadsrätter försämrades delindexet från 107,6 i tredje kvartalet till 106,5 i det fjärde kvartalet. Indexet har därmed sjunkit sex kvartal i följd. Ytterligare försvagning i centrala lägen i storstäderna Liksom tidigare är marginaler fortfarande goda vid bostadsköp sett till landet som helhet även om det skett en kraftig försvagning de senaste kvartalen. Marginalerna är dock sämre i de tre storstadsregionerna och mycket låga i städerna Stockholm, Göteborg och Malmö, speciellt gäller det bostadsrätter. De svaga marginaler vi såg förra kvartalet på bostadsrättsmarknaderna Stockholms, Göteborgs och Malmö stad har inte försvagats ytterligare utan planat ut. men relativt goda marginaler i mindre städer Köpkraften för både småhus och bostadsrätter är högre för städer med fler än invånare än i storstadsregionerna, speciellt gäller det bostadsrätter. För kommuner med färre än invånare är köpkraften vid bostadsköp större än i storstadsregionerna och mellanstora städer, även om de genom kraftiga prishöjningar börjar närma sig dessa. Prisökningarna högre än motiverat i Storstadsregionerna Historiskt finns en stark korrelation mellan årlig prisutveckling och Swedbank. Under de senaste två åren har kopplingen mellan köpkraft och prisutveckling på många ställen släppt, men börjar nu åter hitta tillbaka till varandra. Det gäller framför allt Stockholm där prisökningstakten på bostadsrätter planar ut, vilket vårt index indikerat sedan länge. För småhus är det mer balanserat överlag mellan pris- och köpkraftsutveckling. För samtliga Göteborg och Malmö räknar vi nu med att prisökningstakten bromsar in under för Sverige med nedbrytning på småhus och bostadsrätt Källa: Swedbank Research 22 mars 2017 Se viktiga inskränkningar i slutet av detta dokument Sida 3 av 14

4 sjönk till 119 sjönk i fjärde kvartalet jämfört med det tredje. Fortsatta prisuppgångar på i storleksordningen 10 % kunde noteras på småhusmarknaden i Göteborgs- och Malmöregionen och för bostadsrätter i mindre orter, vilket sammantaget bidrog till att sänka index. En marginell räntenedgång på två punkter kunde inte kompensera för den totala prisuppgången. uppgick till 119,1 fjärde kvartalet, vilket är en nedgång från 121,1 under det tredje kvartalet. Delindexet Småhus sjönk från 127,9 i tredje kvartalet till 125,7 i det fjärde kvartalet. För Bostadsrätter sjönk det från 107,6 i det tredje kvartalet till 106,5 i det fjärde kvartalet. Med ett på 119 är hushållens inkomstmarginaler vid bostadsköp, sett till hela landet i genomsnitt 19 %, vilket är den svagaste siffran sedan första kvartalet Jämfört med perioden slutet av 2010 fram till 2012 är dock köpkraften högre. Då pendlade indexet mellan 110 och 120. Dock når det inte de nivåer som rådde efter de kraftiga räntesänkningar som skedde efter Lehmankraschen då indexet under ett par kvartal låg på 132 eller i mitten av Medianpriset för småhus i Sverige låg på 2,40 miljoner kronor i fjärde kvartalet jämfört med 2,35 miljoner under det tredje kvartalet. Den sekventiella uppgången uppgick därmed till 2,1 %. Medianpriset på vår typlägenhet uppgick till 3,06 miljoner kronor i fjärde kvartalet jämfört med 2,89 miljoner i det tredje kvartalet. Den sekventiella uppgången uppgick därmed till 5,9 %. Den sammanvägda bolåneräntan sjönk från 1.66 % i tredje kvartalet till 1,64 % i det fjärde. Den bundna räntan sjönk från 1,96 % till 1,94 %, medan den rörliga räntan låg kvar på 1,56 %. Då även andelen bundet sjönk från 23,3 % till 22,9 % sjönk den sammanlagda räntan. Den årliga disponibelinkomsten för ett hushåll bestående av två vuxna där minst en arbetar bedöms ha sekventiellt ökat med 0,7 % under fjärde kvartalet. per region, kv Regioner Småhus BR Stockholm varav Stockholm stad Göteborg varav Göteborg stad Malmö varav Malmö stad > < Sverige totalt Källa: Swedbank Research 22 mars 2017 Se viktiga inskränkningar i slutet av detta dokument Sida 4 av 14

5 Stockholm kraftig inbromsning av prisökningstakten Prisökningstakten för bostadsrätter i Storstockholmsregionen saktar nu kraftigt in och närmar nu sig den nivån på köpkraften (vårt index). Under fjärde kvartalet låg den årliga prisökningstakten på 6 %, vilket är en kraftig försvagning jämfört med för ett år sedan då den låg på nästan 19 %. Vårt index pekar på en fortsatt inbromsning av ökningstakten under första kvartalet i år. relativt årlig prisutveckling, bostadsrätter Stockholmsregionen 30% % % 15% % 5% 0% föregående kvartal Prisutv år/år % 95-5% -10% 85 KV2 KV3 KV4 KV1 KV2 KV3 KV4 KV % Källa: Swedbank Research och Mäklarstatistik: Samma mönster fast ännu tydligare ser vi för bostadsrätter i Stockholms stad där marginalerna vid bostadsköp har varit i princip obefintliga de senaste 6 åren ( under 100 sedan 2010). Priserna i Stockholm stad har stått still under hela 2016, vilket är vad vårt index har indikerat i ett års tid. relativt årlig prisutveckling, Bostadsrätter Stockholm stad % % % 0% -10% föregående kvartal Prisutv år/år % 70-20% Kv3 Kv3 KV Källa: Swedbank Research och Mäklarstatistik: På småhusmarknaden ligger Stockholmsregionen på ett index på 114, vilket är en god marginal och dessutom bäst bland storstadsregionerna. Vårt index pekar här på en sekventiell uppgång på 0-5 % under första kvartalet. 22 mars 2017 Se viktiga inskränkningar i slutet av detta dokument Sida 5 av 14

6 Göteborg Fortsatt stort glapp mellan index och prisutveckling De senaste åren har den årliga prisökningstakten för bostadsrätter i regionen överstigit köpkraftsutvecklingen (vårt index). Visserligen har ökningstakten som ett tag översteg 20 % i princip halverats, men vi ser en fortsatt minskning av ökningstakten i första kvartalet. Vårt index indikerar en nolltillväxt. Liksom tidigare kvartal visar också situationen för centrala Göteborg (Göteborg stad) tecken på överhettning. Den årliga prisökningstakten uppgick till 10 % i fjärde kvartalet trots att vårt index även här indikerar nolltillväxt. Man kan säga att inbromsningen i Stockholm stad ligger före inbromsningen i Göteborg stad. Med en klart högre andel hyresrätter än i Stockholm är trycket på bostadsrätterna i Göteborg hårt. relativt årlig prisutveckling, Bostadsrätter Göteborg stad % % % % föregående kvartal 95 5% Prisutv år/år % % 80-5% Kv2 Kv3 Kv4 Kv2 Kv3 Kv Källa: Swedbank Research och Mäklarstatistik: På småhusmarknaden håller prisökningstakten i princip jämna steg med vårt index. Den acceleration av priserna vi såg i tredje kvartalet har nu fallit tillbaka och närmar sig nu vårt index. relativt årlig prisutveckling, småhus Göteborg stad % % % 10% 5% 0% föregående kvartal Prisutv år/år % 85-5% 80-10% Kv3 KV1 KV3 KV Källa: Swedbank Research och Mäklarstatistik: 22 mars 2017 Se viktiga inskränkningar i slutet av detta dokument Sida 6 av 14

7 Malmö För kraftig uppgång för att vara hållbar Malmöregionen har en längre tid haft en svagare prisutveckling än övriga landet. För bostadsrätter har de tre senaste åren köpkraftsutvecklingen varit starkare än prisuppgången. Mot slutet av 2015 kom utvecklingen av priserna ifatt. Det senaste året har dock den starka prisutvecklingen kraftigt överstigit köpkraftsutvecklingen. Vi räknar med en kraftig inbromsning av prisökningstakten under relativt årlig prisutveckling, bostadsrätter Malmöregionen % % 15% % 115 5% föregående kvartal 110 0% Prisutv år/år % -5% % % KV2 KV3 KV4 KV1 KV2 KV3 KV4 KV Källa: Swedbank Research och Mäklarstatistik: Prisutvecklingen för bostadsrätter i Malmö stad har under en längre tid hållit jämna steg med köpkraftsutvecklingen. Sedan något år tillbaka har dock köpkraftsutvecklingen varit betydligt svagare än prisutvecklingen. Med en årlig ökningstakt på ca 15 % och ett index som indikerar en nedgång på 5 % är Malmö stad den marknad där prisuppgången sticker ut mest. relativt årlig prisutveckling, bostadsrätter Malmö stad % % 15% % % 0% -5% -10% -15% föregående kvartal Prisutv år/år % 85 KV2 Kv3 Kv4 Kv2 Kv3 Kv % Källa: Swedbank Research och Mäklarstatistik: 22 mars 2017 Se viktiga inskränkningar i slutet av detta dokument Sida 7 av 14

8 Vad är Swedbank? Swedbank syftar till att mäta köpkraften vid förvärv av småhus och bostadsrätter. Vårt index når 100 då 30 % av disponibelinkomsten används till boendeutgifter. Ju högre siffra desto bättre marginal har hushållet vid köpet. En god indikator på hållbarheten i bostadsmarknaden Swedbanks speglar hushållens köpkraft i samband med hus- och bostadsrättsförvärv. Har hushållen goda marginaler vid sina hus- och bostadsrättsköp, kan man vänta sig prisökningar på bostadsmarknaden. Vid negativa marginaler får många hushåll problem, och riskerna vid räntehöjningar ökar markant. Köpkraften mäts i de tre storstadsregionerna, kommuner med fler än invånare som grupp samt övriga kommuner som grupp. Dessutom mäts de 42 största kommunerna i landet separat. Swedbank har getts ut löpande sedan första kvartalet 2000 med data från och med Nytt för denna gång är att vi även skapat ett separat för bostadsrätter (tidigare avsåg undersökningen endast småhus). En annan nyhet är att vi har en bättre nedbrytning på storstadsregionerna i och med att vi även har med själva storstäderna, d v s Stockholm stad, Göteborg stad och Malmö stad. På så sätt får vi en bättre uppfattning av köpkraften i innerstadslägen, som kan skilja betydligt från regionerna. Samtliga löpande utgifterna för boendet summeras kvartalsvis och sätts i relation till disponibel inkomst. Erfarenhet visar att när andelen av disponibelinkomsten som går till att finansiera bostadsköp överskrider 30 procent (d v s underskrider 100), får många hushåll problem. Utgifter för boendet i förhållande till disponibel inkomst, ex hyresrätter, 2011 Källa: CECODHAS European Social Housing Observatory 2011 De länder vars snitthushåll år 2011 låg på gränsen till 30 % av disponibel inkomst lagd på boendeutgifter har samtliga fått problem på bostadsmarknaden, inklusive Nederländerna, Grekland, England och Danmark. Andelen på 30 % ses generellt som en brytpunkt, och Swedbank når då 100. Ju högre desto högre köpkraft. Är t ex andelen 25 % blir index 120 (30 %/25 %). Marginalen vid bostadsköpet blir då 20 %. 22 mars 2017 Se viktiga inskränkningar i slutet av detta dokument Sida 8 av 14

9 Stockholmsregionen klarar en högre andel Normen är satt för landet som helhet, men med regional spridning. För Stockholmsregionen har vi t ex satt 36 % och för städer med färre än invånare 27 %. Då nödvändiga övriga utgifter är betalda har Stockholmaren mer att röra sig med. Pengar som kan läggas på boendet. Om gränsen för boendet ligger på 30 %, så borde alltså de resterande utgifterna på 70 % av disponibelinkomsten utgöras av övriga utgifter som hushållen har svårt att göra avkall på. Den genomsnittliga disponibelinkomsten för vårt typhushåll uppgick mellan åren till kr. Ca 70 % av detta borde alltså utgöras av övriga utgifter som är svåra att göra avkall på, d v s kr och resterande del som kan läggas på boendet blir därmed kr. Om vi drar övriga utgifter på ca kr ifrån t ex medianinkomsten i Stockholmsregionen så återstår i stället kr och inte kr. Andelen av disponibelinkomsten blir då istället 39 %. Teoretiskt borde alltså Stockholmaren kunna lägga nästan 50 % ( / ) mer på boende och ändå uppnå samma konsumtion som snittet för landet. Exemplet är naturligtvis lite grand hårddraget. Den totala kostnadsbilden i storstäderna är högre genom att lönekostnaderna är högre, butikshyrorna är högre etc. Med detta i åtanke så har vi satt Stockholmsregionens gräns vid 36 % (se tabell nedan). Det motsatta förhållandet gäller för kommuner med färre än invånare. Här återstår endast kr då kr lagts på utgifter som är högt prioriterade. Andelen av disponibelinkomsten som kan läggas på boende är då endast 27 %. Ställer vi denna summa gentemot den summa hushållet i Stockholm kan lägga på boende, så ser vi att Stockholmshushållet kan lägga 75 % mer på boendet än innevånare i kommuner med färre än innevånare. Här i ligger mycket av förklaringen till de mycket stora skillnaderna i pris mellan storstäder och mindre kommuner. Hur mycket kan läggas på boendet givet kr på övriga utgifter? kr Kvar till boendet Andel avd disp ink Andel enligt Stockholm 235,000 39% 36% Göteborg 191,000 34% 32% Malmö 166,000 31% 30% > ,000 30% 30% < ,000 27% 27% Sverige 159,000 30% 30% Källa: SCB samt beräkningar Swedbank Research: 22 mars 2017 Se viktiga inskränkningar i slutet av detta dokument Sida 9 av 14

10 Metod Vi har tagit fram en modell som i mycket stor utsträckning liknar den kalkyl en köpare har vid ett förvärv av bostad. I stort sett samtliga kostnader på en detaljerad nivå ingår. Som tidigare nämnts ställer vi dessa kostnader mot disponibelinkomsten. återspeglar en typisk familj som köper bostad Vi har i vår undersökning utgått från en familj med två vuxna där minst en förvärvsarbetar och som har två barn. Vi tänker oss att denna familj antingen väljer att bo i småhus eller i lägenhet. Genomsnittlig boendearea per person för småhus är 33 kvm och 23 kvm för bostadsrätter. Vi har därför valt en normalvilla på 135 kvm och en normallägenhet på 95 kvm för att få bästa jämförbarhet. Vi har valt att utgå från medianpriser Priserna i undersökningen är hämtade från Svensk Mäklarstatistik. Vi har valt att utgå från medianpriser för att bättre kunna se på vilken nivå tyngdpunkten marknaden ligger samt även få en mindre slagighet mellan kvartalen. Risken med genomsnittpriser är att ett fåtal dyra objekt drar upp genomsnittet utan att så värst mycket har hänt bland övriga objekt på orten. och medianinkomster För att inkomsten ska korrespondera med bostadens pris har vi valt att även utgå från medianinkomst. Vi har valt disponibelinkomst som bäst återspeglar det utrymme ett hushåll har att röra sig med. I detta ingår löne- och näringsinkomster, räntor, utdelningar, kapitalvinster, sjukersättningar och föräldrapenning samt transfereringar minus skatt. Statistikframtagningen för medianinkomster uppvisar stor eftersläpning. Vår uppskattning är att disponibelinkomsten ökade med 1,9 % under För 2015 räknar vi med en ökning på 3,2 %. Statistik visar att de som bor i bostadsrätt har 13 % lägre inkomster än de som bor i småhus. Vi har därför valt att justera för detta i vår undersökning. Utveckling av hushållens disponibelinkomster i olika regioner , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,000 Kv Stockholm Göteborg Malmö >75000 <75000 Riket Källa: SCB: 22 mars 2017 Se viktiga inskränkningar i slutet av detta dokument Sida 10 av 14

11 Räntor är de faktisk uppmätta ett enskilt kvartal Vi har valt att utgå från de faktiskt uppmätta räntorna för nyutlåning enligt SCB. Detta är en kombination av fasta och rörliga räntor. De uppmätta räntorna avspeglar alltså förändringar i det allmänna ränteläget, men också förändringar i mixen mellan fast och rörligt. Bolåneräntor utifrån faktisk nyutlåning Vägd ränta Bunden ränta Rörlig ränta Källa: SCB: Kostnader på en detaljerad nivå Vi har valt att bryta ned kostnadsstrukturen så mycket som möjligt för att få en rättvisande bild av de kostnader som är förknippat med ett husköp. Endast de löpande kostnaderna är med. Så t ex är inte uppläggningsavgifter och lagfart med. Ränteutgiften utgår från 85 % belåningsgrad I vår undersökning har vi räknat med 85 % belåningsgrad. Vi räknar med att vårt typhushåll inte är förstagångsköpare. Eftersom bostadspriserna stigit mycket kraftigt de senaste åren är det troligt att hushållet kan utnyttja tidigare reavinst från tidigare boende, använda annat sparande eller kunna låna på goda villkor från föräldrar eller liknande. I räntekostnaden har vi även dragit ifrån ränteavdraget på 30 %. Schablonmässig amortering på 1 %, men viss skärpning andra halvåret 2014 Vi har räknat med en amortering på 1 % av bostadens värde historiskt. Detta stämmer väl med Bankföreningens rekommendation från december 2010 som innebar att belåningsgrader på 85 % ska amorteras ned till 75 % på 10 års tid vilket resulterar i en faktisk amortering på 1 % av bostadens värde. Kraven skärptes under det tredje kvartalet 2014 då en amortering ned från 85 % till 70 % på års tid föreslogs. Fr o m detta kvartal räknar vi med en amorteringstid i mitten på detta spann d v s 12,5 år. Sett utifrån bostadens värde innebär det 1,2 % per år. Finansinspektionens förslag innebär 2 % på lånets värde, vilket innebär 1,7 % av bostadens värde. Stora förbättringar för villaägarna vid slopandet av fastighetsskatten Slopande av fastighetsskatten och införandet av en kommunal fastighetsavgift innebar stora lättnader för villaägarna. För genomsnittsvillan innebar det en lättnad för hushållet på ca kr per år, men betydligt mer i Stockholmsregionen där lättnaden blev hela kr. För 2015 är avgiften maximalt kr. 22 mars 2017 Se viktiga inskränkningar i slutet av detta dokument Sida 11 av 14

12 Relativt modesta höjningar av avfallsavgifterna Avfallsavgifterna har vi hämtat från Avfall Sverige. Trots en del regionala skillnader så kan vi konstater att höjningarna varit måttliga. Räknar vi med per år under 10- talet uppgår de årliga höjningarna till under en procent. Vi har räknat med 1 procent för men kraftigare höjningar av vattenavgifterna... Till skillnad från avfallsavgifterna har vattenavgifterna stigit betydligt mer enligt statistik från Svenskt Vatten. Under 10-talet har de årliga höjningarna legat på ca 4 % per år sett som ett snitt för landet. För 2016 räknar vi med en ökning på 2.2%. och mycket kraftigt för försäkringar För en villaägare i landet utgör villahemförsäkringen ca 5 % av de totala boendekostnaderna, vilket innebär en fördubbling jämfört med situationen för 20 år sedan. För en bostadsrättsinnehavare är andelen i dagsläget endast 1,5 %. Enbart under de fem senaste åren har de årliga prisökningarna legat på 7,3 % enligt uppgifter från Konsumenternas försäkringsbyrå. Vi har räknat ut ett snitt mellan högsta och lägsta försäkringen som en approximation. För 2016 räknar vi med en ökning på ca 1 procent, vilket är lägre än det historiska snittet. Uppvärmningen utgör ca en fjärdedel av boendekostnaden för ett småhus En mycket viktig kostnadspost för småhusägaren utgörs av uppvärmning. Sett som ett snitt för landet utgör uppvärmningen ca 24 %, vilket är högre än utgiften för räntor (ca 19 %) och för amorteringar (ca 20 %). Energiförbrukning småhus TWh Källa: Energimyndigheten Förbrukningsstatistiken är hämtad från Energimyndigheten. Sedan 1995 har den uppmätta energimängden för uppvärmning av genomsnittsvillan i Sverige minskat med nästan 30 %. Trots kraftigt ökande energipriser, så har kostnaden för uppvärmning legat ganska konstant på kr per år frånsett de rekordkalla vintrarna 2010 och De ökade energipriserna har i mångt och mycket absorberats av minskad energiförbrukning. Även fördelningen mellan uppvärmningssätt har vi hämtat från Energimyndigheten. Under 2010 gjordes en detaljerad studie av fördelningen vilket vi använder oss av i denna studie. I och med att uppvärmning med olja och gas med åren nästan försvunnit (utgör mindre än 3 % av totalen) har vi valt att förbise från detta uppvärmningssätt. 22 mars 2017 Se viktiga inskränkningar i slutet av detta dokument Sida 12 av 14

13 Fördelning mellan olika uppvärmningsformer för småhus, Sverige 18% 34% Fjärrvärme Elvärme Olja och gas Biobränsle 3% 45% Källa: Energimyndigheten Statistik för största uppvärmningsformen, el, är hämtat från SCB och fjärrvärmepriserna kommer från Svensk Fjärrvärme. P g a svårigheter att få fram tillförlitliga ved och torvpriser, har vi utgått från att all uppvärmning med biobränsle sker med hjälp av pellets. I vår studie har vi hämtat data från Svenska Pelletsförbundet. Priserna på fjärrvärme har ökat med ca 2,8 % per år under 10- talet jämfört med pellets som sjunkit med 0,7 % under motsvarande period. Reparation och Underhåll den mest svårbedömda posten Under denna post har vi gjort en bedömning av den årliga kostnad som åtgår för att hålla småhuset eller bostadsrätten i oförändrat skick. En större undersökning på olika utgiftsposter gjordes av SCB avseende år Av den framgår att den genomsnittlige villaägaren lade ut ca kr per år i reparation och underhåll. Motsvarande siffra för bostadsrättsinnehavaren var ca kr. Vi har specialbeställt data från SCB för att få så pass exakt siffra på hur denna utgiftspost har utvecklats över tiden. Svag ökning av hushållselen Förbrukningen av hushållsel har legat relativt konstant med en svag ökning de senaste åren trots att nya maskiner, ugnar, kylskåp och så vidare drar mindre energi. Förklaringen ligger i att hemelektroniken har ökat kraftigt, men även nya fenomen som t ex uppvärmda golv har blivit mer populärt. Det senare är en del av förklaringen till sänkta uppvärmningskostnader under senare år. Data har vi hämtat från Energimyndigheten. Avgiften till föreningen utgör ca 45 % av utgifterna för bostadsrättsägaren Skillnaden i storlek på avgiften varierar kraftigt mellan olika bostadsrättsföreningar utifrån fastighetens skick, hur pass ny föreningen är, möjlighet att hyra ut lokaler, föreningens ekonomi m m. För hela landet och de olika regionerna ligger snittavgiften till föreningen mycket jämt på ca 650 kr per kvm utom för Göteborg där avgiften är närmre 700 kr. Vi har även här utgått från medianavgifter som vi tycker ger en mer rätt visande bild. Statistik av avgifterna till föreningarna har vi hämtat från Värderingsdata. Vid framtagningen och analysen av tror vi oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner. Swedbank AB (publ) kan dock inte ta ansvar för analysernas riktighet eller fullständighet och inte heller för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister i analyser som redovisas i. ger en bild av de svenska hushållens situation som grupp, men kan inte svara för enskilda hushåll. ger ingen direkt vägledning för affärsbeslut, inkl. kredit- och räntebeslut. speglar utvecklingen efter de försäljningar av småhus som gjorts, men ger ingen bild av framtida försäljningar. 22 mars 2017 Se viktiga inskränkningar i slutet av detta dokument Sida 13 av 14

14 på kommunal nivå Plac Kommun Småhus Bostadsrätter jfr kv3 småhus jfr kv3 BR 1 Sandviken Hässleholm i.u i.u. 3 Örnsköldsvik Vänersborg i.u. 6.9 i.u. 5 Kristianstad Piteå i.u i.u. 7 Västervik Sundsvall Skövde Skellefteå Gävle Växjö Borås Halmstad Luleå Norrköping Västerås Ängelholm Falkenberg Karlskrona Örebro Trollhättan Karlstad Landskrona Lidköping Borlänge Eskilstuna Stockholmsregionen Linköping Helsingborg Uddevalla Kalmar Uppsala Nyköping Falun Jönköping Göteborgsregionen Östersund Umeå Enköping Malmöregionen Varberg Gotland Sverige mars 2017 Se viktiga inskränkningar i slutet av detta dokument Sida 14 av 14