Räntekänsligheten är särskilt hög på bostadsrättsmarknaden, som samtidigt är mer volatil än småhusmarknaden.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Räntekänsligheten är särskilt hög på bostadsrättsmarknaden, som samtidigt är mer volatil än småhusmarknaden."

Transkript

1 Swedbank hur väl har hushållen råd med sina bostadsköp? Hög känslighet på bostadsrättsmarknaden i innerstadslägen I det låga ränteläget har hushållen goda marginaler vid köp av småhus och bostadsrätter sett till landet som helhet, men i storstadsregionerna är marginalerna sämre och i innerstadslägen är marginalerna små. På bostadsrättsmarknaden i både Stockholms stad och Göteborgs stad är marginalerna till och med negativa. För storstadregionerna når brytpunkten 100 vid en bolåneränta på 3,1 % för bostadsrätter och 3,7 % för småhus. Räntor på och ovan dessa nivåer riskerar alltså att skapa problem vid köp av bostad för snitthushållet. Under första kvartalet uppmättes den sammanlagda bolåneräntan på marknaden till 1,9 % (SCB). Räntekänsligheten är särskilt hög på bostadsrättsmarknaden, som samtidigt är mer volatil än småhusmarknaden. är 100 när 30 % av hushållens disponibelinkomst går till boendekostnader. Historiska erfarenheter visar att när mer än 30 % av hushållens disponibelinkomst går till boendet uppstår problem på bostadsmarknaden. Nu även med bostadrätter (tidigare endast villor) May Bättre 28, 2015 nedbrytning på storstäderna Please see important disclosures at the end of this document Page 1 of 20

2 Innehållsförteckning Swedbank... 1 Hög känslighet på bostadsrättsmarknaden i innerstadslägen... 1 Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Den svenska bostadsmarknaden... 4 Vad är Swedbank?... 5 sjönk till 126 första kvartalet... 7 Högre risk på bostadsrättsmarknaden Känslighetsanalys Metod på kommunal nivå För ytterligare information Jan Ihrfelt, Analytiker, Swedbank Research Mail: Tfn: Nästa utgåva kommer 20:e augusti May 28, 2015 Please see important disclosures at the end of this document Page 2 of 20

3 Kv2 Kv3 Kv4 Swedbank Research Sammanfattning Swedbank visar på en tudelad marknad med stark köpkraft i mindre kommuner och svag köpkraft för bostadsrätter i Stockholm och Göteborg. sjönk till 126,3 uppgick till 126,3 första kvartalet 2015, en nedgång från 129,1 för fjärde kvartalet förra året. Köpkraften för småhus och bostadsrätter försämrades i ljuset av ökade priser, trots kraftigt sjunkande räntor. Hushållens inkomstmarginaler vid husköp, sett till hela landet, var i genomsnitt 26 %, vilket är en hög siffra sett i ett historiskt perspektiv. för småhus uppgick till 129,2 och för bostadsrätter uppgick till 120,1. Krtiskt i centrala lägen Under första kvartalet uppgick den genomsnittliga bolåneräntan till 1,9 % (SCB), vilket gav hushållen goda marginaler vid småhus- och bostadsrättsköp sett till landet som helhet. Marginalerna var dock sämre i de tre storstadsregionerna och mycket låga i de tre största städerna Stockholm, Göteborg och Malmö. I Göteborg har prisökningstakten varit bland de högsta i landet och utvecklingen av talar för att en kraftig avmattning är att vänta i prisökningstakten. Historiskt finns en stark korrelation mellan årlig prisutveckling och Swedbank. Under den senaste sexmånadersperioden har kopplingen mellan köpkraft och prisutveckling släppt något, vilket kan bero på diskussionen om tvingande amortering. Högre risk på bostadsrättsmarknaden Vid en bolåneränta på 3,7 % för småhus och 3,1 % för bostadsrätt når vårt index 100, vilket betyder att snitthushållet inte har någon marginal vid bostadsförvärvet. Redan idag ser vi att index ligger under 100 för bostadsrätter i Göteborgs och Stockholm stad. Bostadsrättsmarknaden är allmänt förknippad med högre risk än marknaden för småhus eftersom: Hushållen har överlag sämre marginaler vid bostadsrättsköp Hushållen har större räntekänslighet Prisuppgången har varit snabbare och marknaden är mer volatil för Sverige med nedbrytning på villa och bostadsrätt Sverige Småhus Sverige BR Sverige tot Källa: Swedbank Research May 28, 2015 Please see important disclosures at the end of this document Page 3 of 20

4 Swedbank Research Den svenska bostadsmarknaden en tillbakablick Svenska bostadspriser har relativt väl följt med utvecklingen av bostadsköpkraft. Ett antal faktorer förklarar varför den svenska marknaden klarat sig utan en större nedgång till skillnad från många andra länder. Kraftig ökning av svenska bostadspriser, men ingen krasch Under inledningen av 2000-talet steg huspriserna i många länder till följd av en god ekonomisk tillväxt kombinerat med sjunkande räntor och en generös kreditgivning. När den finansiella krisen slog till 2008 stramades kreditgivningen åt kraftigt, och även den höga nybyggnadstakten under tidigare år bidrog till att fastighetspriserna i många länder sjönk kraftigt från 2008 och framåt. Prisutveckling i några utvalda länder USA Norge England Tyskland Japan Spanien Danmark Italien Sverige 50 Källa: Ecowin, år 2000 = index 100: Trots krascher i många andra länder har de svenska fastighetspriserna fortsatt uppåt. Det finns flera förklaringar till att den svenska marknaden klarat sig så pass bra, t ex Lång period av låg nybyggnadstakt Avsaknad av spekulation genom upplägget med bostadsrättsföreningar Högt sparande Starka statsfinanser som möjliggjorde betydande skattesänkningar Bytesbalansöverskott Relativt sund kreditgivning Swedbank mäter köpkraften hos svenska hushåll, vilket ger en uppfattning om hurivida prisökningarna varit rimliga. Vi kan konstatera att prisökningarna på fastigheter i Sverige relativt väl har följt utvecklingen av köpkraft bland svenska hushåll. Kraftigt sjunkande räntor, förbättrad utveckling av disponibel inkomst, slopandet av fastighetsskatten och energieffektiviseringar har förbättrat köpkraften hos svenska hushåll under de senaste 10 åren. May 28, 2015 Please see important disclosures at the end of this document Page 4 of 20

5 Vad är Swedbank? Swedbank syftar till att mäta köpkraften vid förvärv av småhus och bostadsrätter. Vårt index når 100 då 30 % av disponibelinkomsten används till boendeutgifter. Ju högre siffra desto bättre marginal har hushållet vid köpet. En god indikator på hållbarheten i bostadsmarknaden Swedbanks speglar hushållens köpkraft i samband med hus- och bostadsrättsförvärv. Har hushållen har goda marginaler vid sina hus- och bostadsrättsköp, kan man vänta sig prisökningar på bostadsmarknaden. Vid negativa marginaler får många hushåll problem, och riskerna vid räntehöjningar ökar markant. Köpkraften mäts i de tre storstadsregionerna, kommuner med fler än invånare som grupp samt övriga kommuner som grupp. Dessutom mäts de 42 största kommunerna i landet separat. Swedbank har getts ut löpande sedan första kvartalet 2000 med data från och med Nytt för denna gång är att vi även skapat ett separat för bostadsrätter (tidigare avsåg undersökningen endast småhus). En annan nyhet är att vi har en bättre nedbrytning på storstadsregionerna i och med att vi även har med själva storstäderna, d v s Stockholm stad, Göteborg stad och Malmö stad. På så sätt får vi en bättre uppfattning av köpkraften i innerstadslägen, som kan skilja betydligt från regionerna. Samtliga löpande utgifterna för boendet summeras kvartalsvis och sätts i relation till disponibel inkomst. Erfarenhet visar att när andelen av disponibelinkomsten som går till att finansiera bostadsköp överskrider 30 procent (d v s underskrider 100), får många hushåll problem. Utgifter för boendet i förhållande till disponibel inkomst, ex hyresrätter, 2011 Källa: CECODHAS European Social Housing Observatory De länder vars snitthushåll år 2011 låg på gränsen till 30% av disponibel inkomst lagd på boendeutgifter har samtliga fått problem på bostadsmarknaden, inklusive Nederländerna, Grekland, England och Danmark. Andelen på 30 % ses generellt som en brytpunkt, och Swedbank når då 100. Ju högre desto May 28, 2015 Please see important disclosures at the end of this document Page 5 of 20

6 högre köpkraft. Är t ex andelen 25 % blir index 120 (30 %/25 %). Marginalen vid bostadsköpet blir då 20 %. Stockholmsregionen klarar en högre andel Normen är satt för landet som helhet, men med regional spridning. För Stockholmsregionen har vi t ex satt 36 % och för städer med färre än invånare 27 %. Då nödvändiga övriga utgifter är betalda har Stockholmaren mer att röra sig med. Pengar som kan läggas på boendet. Om gränsen för boendet ligger på 30 %, så borde alltså de resterande utgifterna på 70 % av disponibelinkomsten utgöras av övriga utgifter som hushållen har svårt att göra avkall på. Den genomsnittliga disponibelinkomsten för vårt typhushåll uppgick mellan åren till kr. Ca 70 % av detta borde alltså utgöras av övriga utgifter som är svåra att göra avkall på, d v s kr och resterande del som kan läggas på boendet blir därmed kr. Om vi drar övriga utgifter på ca kr ifrån t ex medianinkomsten i Stockholmsregionen så återstår i stället kr och inte kr. Andelen av disponibelinkomsten blir då istället 39 %. Teoretiskt borde alltså Stockholmaren kunna lägga nästan 50 % ( / ) mer på boende och ändå uppnå samma konsumtion som snittet för landet. Exemplet är naturligtvis lite grand hårddraget. Den totala kostnadsbilden i storstäderna är högre genom att lönekostnaderna är högre, butikshyrorna är högre etc. Med detta i åtanke så har vi satt Stockholmsregionens gräns vid 36 % (se tabell nedan). Det motsatta förhållandet gäller för kommuner med färre än invånare. Här återstår endast kr då kr lagts på utgifter som är högt prioriterade. Andelen av disponibelinkomsten som kan läggas på boende är då endast 27 %. Ställer vi denna summa gentemot den summa hushållet i Stockholm kan lägga på boende, så ser vi att Stockholmshushållet kan lägga 75 % mer på boendet än innevånare i kommuner med färre än innevånare. Här i ligger mycket av förklaringen till de mycket stora skillnaderna i pris mellan storstäder och mindre kommuner. Hur mycket kan läggas på boendet givet kr på övriga utgifter? kr Kvar till boendet Andel avd disp ink Andel enligt Stockholm 235,000 39% 36% Göteborg 191,000 34% 32% Malmö 166,000 31% 30% > ,000 30% 30% < ,000 27% 27% Sverige 159,000 30% 30% Källa: SCB samt beräkningar Swedbank Research: May 28, 2015 Please see important disclosures at the end of this document Page 6 of 20

7 sjönk till 126 första kvartalet För andra kvartalet i följd sjunker trots sjunkande räntor, främst beroende av kraftigt stigande priser. Ett nytt år innebär även diverse avgiftshöjningar samt höjda nättariffer. Sett i ett längre perspektiv är marginalerna vid bostadsköp med nuvarande räntenivå goda frånsett bostadsrätter i storstadsregionerna och då speciellt innerstadslägen. uppgick till 126,3 första kvartalet i år, vilket är en nedgång från 129,1 under fjärde kvartalet förra året. Köpkraften för småhus och bostadsrätter försämrades genom ökade småhuspriser, trots kraftigt sjunkande räntor. Hushållens inkomstmarginaler vid husköp, sett till hela landet, är i genomsnitt 26 %, vilket är en hög siffra sett i ett historiskt perspektiv. Medianpriset för småhus i Sverige låg på 2,26 miljoner kronor i första kvartalet jämfört med 2,15 miljoner under det fjärde kvartalet. Den sekventiella uppgången uppgick därmed till 5 %, medan årstillväxten låg på 7 %. Medianpriset på vår typlägenhet uppgick till 2,62 miljoner i första kvartalet jämfört med 2,41 miljoner i det fjärde kvartalet Den sekventiella uppgången uppgick därmed till 8,5 %, medan årstillväxten låg på 12 %. Den sammanvägda bolåneräntan sjönk till 1,90 % från 2,07 % kvartalet innan. Den bundna räntan sjönk från 2,43 % till 2,19 %, och den rörliga räntan sjönk från 1,93 % till 1,80 %. Den årliga disponibelinkomsten för ett hushåll bestående av två vuxna där minst en arbetar har reviderats upp och ökade till kronor jämfört med kronor motsvarande kvartal förra året. per region Regioner Sm åhus BR Stockholm varav Stockholm stad Göteborg varav Göteborg stad Malmö varav Malmö stad > < Sverige totalt Källa: Swedbank Research May 28, 2015 Please see important disclosures at the end of this document Page 7 of 20

8 KV2 KV2 Swedbank Research Stockholm pre buy effekt Prisutvecklingen för bostadsrätter i Stockholmsregionen kan tyda på en pre-buy effekt. Priset för vår typlägenhet ökade med 13 %, samtidigt som utvecklingen av endast indikerar en uppgång på 5-10 %. En sannolik förklaring ligger i att differensen speglar en pre-buy effekt som kommit av Finansinspektionens förslag om amorteringskrav. En annan förklaring kan vara negativ styrränta. relativt årlig prisutveckling, bostadsrätter Stockholmsregionen % 20% 15% 10% 5% 0% -5% -10% -15% föregående kvartal Prisutv år/år % Källa: Swedbank Research och Mäklarstatistik: För bostadsrätter i Stockholms stad har marginalerna vid bostadsköpet varit i princip obefintliga de senaste 2-3 åren. En prisutveckling i paritet med köpkraftsutvecklingen indikerar en prisuppgång på 0-5 % och inte uppmätta 8 % i kvartalet. relativt årlig prisutveckling, Bostadsrätter Stockholm stad % % % 5% 0% -5% -10% föregående kvartal Prisutv år/år % 70-15% 60-20% Källa: Swedbank Research och Mäklarstatistik: På småhus marknaden ligger Stockholmsregionen på ett index på 127, vilket är en god marginal och dessutom bäst bland storstadsregionerna. Situationen i Stockholm stad är betydligt sämre än regionen med ett index på 110. May 28, 2015 Please see important disclosures at the end of this document Page 8 of 20

9 KV2 KV2 Swedbank Research Göteborg Kraftig prisökning speciellt i centrala lägen Priserna för central belägna småhus och bostadsrätter ökade mycket kraftigt under första kvartalet. För Göteborg stad var prisuppgången mätt i årstakt 21 % för bostadsrätter och 18 % för småhus. För regionen är ökningstakten något måttligare, +17 % för bostadsrätter och +14 % för småhus. För bostadsrätter i Göteborgs stad är marginalen negativ ( 97), vilket torde indikera en annalkande avmattning av prisökningstakten. relativt årlig prisutveckling, Bostadsrätter Göteborg stad % % % 10% 5% 0% föregående kvartal Prisutv år/år % 85-5% 80-10% Källa: Swedbank Research och Mäklarstatistik: Marginalen är dock positiv för köp av småhus i Göteborg stad ( 104), vilket torde tyda på en långsammare avmattning av prisökningstakten. relativt årlig prisutveckling, småhus Göteborg stad % % % 5% föregående kvartal % -5% Prisutv år/år % 80-10% Källa: Swedbank Research och Mäklarstatistik: För Göteborgsregionen ser det bättre ut. Marginalen vid köp av småhus i är 20 %, medan marginalen vid bostadsrättsköp är 9 %. May 28, 2015 Please see important disclosures at the end of this document Page 9 of 20

10 KV2 KV2 Swedbank Research Malmö ketchupeffekt på småhusmarknaden Malmöregionen har en längre tid haft en svag prisutveckling. För bostadsrätter har på senare tid köpkraftsutvecklingen varit starkare än prisuppgången, vilket gör att vi inte kan utesluta prisuppgångar framöver. Marginalen på 25 % är dessutom god. relativt årlig prisutveckling, bostadsrätter Malmöregionen % % % 10% 5% 0% -5% föregående kvartal Prisutv år/år % % % Källa: Swedbank Research och Mäklarstatistik: Prisutvecklingen för småhus har varit ytterst modest under hela 10-talet. Senaste kvartalet har priserna tagit ett kraftigt skutt uppåt, vilket är logiskt med tanke på den starka köpkraftsutvecklingen. relativt årlig prisutveckling, småhus Malmöregionen % 15% 10% 5% 0% föregående kvartal % -10% -15% -20% Prisutv år/år % Källa: Swedbank Research och Mäklarstatistik: May 28, 2015 Please see important disclosures at the end of this document Page 10 of 20

11 Kv2 Kv3 Kv4 Swedbank Research Högre risk på bostadsrättsmarknaden Lägre marginaler redan från början, större räntekänslighet och en klart starkare prisuppgång gör bostadsrätten mer känslig än småhuset. Marginalerna är sämre bland bostadsrättsköpare jämfört med småhusköpare (se sid 3). Detta kan delvis jämnas ut av att småhusägaren till exempel måste ta höjd för en kall vinter, som medför ökade uppvärmningskostnader. Vidare är jämförbarheten större för bostadsrätter i och med att det finns många liknande objekt. Bostadsrättsägaren kan därför känna sig mer säker på värdet på bostaden än på småhuset som är mer individuellt prissatt. Vidare har bostadsrättsägaren en större räntekänslighet. Jämför vi småhuset med bostadsrätten på Sverigenivå, så ser vi att andelen ränteutgifter av totala boendeutgifter är 20 % för småhuset, men 22 % för bostadsrätten. Förklaringen ligger i att i utgifterna för småhuset ingår mycket annat som t ex uppvärmningskostnader och högre underhållskostnader. Jämförelse utgiftsstruktur för boendet småhus kontra bostadsrätt Småhus Bostadsrätter 13% 7% 20% Ränteutgift 1% 5% 4% 22% 24% 19% Amortering Fastighetsskatt/avg VA Försäkring uppvärmn rep o UH Hushållsel 45% 21% Ränteutgift Amortering Avg. till föreningen Försäkring rep o UH Hushållsel 5% 6% 5% Källa Swedbank Research För bostadsrättsinnehavaren finns även en dold räntekostnad i föreningen. Vi uppskattar att ca 17 % av avgiften till föreningen utgörs av räntekostnader. Med en andel på 45 % av totala boendeutgifter för avgiften till föreningen ökar ränteberoendet med ytterligare 8 % (17 % x 45 %). Dessa 8 % har inte heller någon ränteavdragsmöjlighet. Totalt blir alltså ränteandelen 30 % för bostadsrätten, men bara 20 % för småhuset. Den tredje faktorn värd att notera är att bostadsrätter stigit mycket mer i pris än småhus samt att även volatiliteten är större. Årlig prisökningstakt jämförelse bostadsrätter och småhusindex 30% 25% 20% 15% Småhus BR 10% 5% 0% -5% % -15% Källa: Mäklarstatistik May 28, 2015 Please see important disclosures at the end of this document Page 11 of 20

12 Känslighetsanalys Vi har valt att titta på vid vilken ränta når 100 d v s då hushållet nätt och jämnt klarar av boendeutgifterna utifrån vår fastlagda norm. Vi har också sett på hur ett antal andra utgiftsförändringar slår på vårt Vid vilken bolåneränta når boindex 100? ligger i närheten av 130 för vår grupp med kommuner med mindre än invånare för såväl småhus som bostadsrätter. Marginalerna är därmed goda och det är knappast troligt att en nedgång i bostadspriserna skulle börja här. För storstadsregionerna är marginalerna överlag något sämre. Därför väljer vi att titta på just dessa grupper i vår känslighetsanalys. Nedan framgår vid vilken nivå på bolåneräntan som vårt index når 100, d v s då hushållet nätt och jämt klarar kalkylen enligt vår fastlagda norm givet allt annat lika. Vi har t ex inte fört in någon ytterligare skärpning av amorteringskraven. Nivån på bolåneräntan för att nå = % 4.5% 4.0% 3.5% 3.0% 2.5% 2.0% 1.5% 1.0% 0.5% 0.0% 4.6% 3.9% 3.7% 3.6% 3.4% 3.1% 3.1% 2.6% 1.9% Källa Swedbank Research Hur slår andra utgiftsökningar på vårt? Det är inte endast ökade räntor som kan slå mot småhusägaren. Vi har sammanställt ett antal möjliga förändringar. Exempelvis så kan en extrem kall vinter, som t ex år 2010, försämra kalkylen. Vidare så har det diskuteras skärpta amorteringskrav (2 % på hela lånet per år). En annan möjlighet som förts fram i diskussionen är sänkta ränteavdrag. Vi har i vår känslighetsanalys valt en sänkning av ränteavdragen från 30 % till 25% av ränteutgifterna. Även om en återinförd fastighetsskatt inte är särskilt trolig, kan det vara av intresse att se hur det skulle slå i förhållande till andra förändringar. May 28, 2015 Please see important disclosures at the end of this document Page 12 of 20

13 Effekten på utifrån olika utgiftsökningar, småhus Sverige (idag 129) Stockholmsregionen (idag 127) Stockholm stad (idag 111) Återstår Kall vinter (2010) Återinförd fastighetsskatt 2% amortering på hela lånet Endast 25% ränteavdrag Källa Swedbank Research Skulle samtliga förändringar inträffa för småhus, förutom fastighetsskatten, så skulle för Sverige bli 105, för Stockholmsregionen 102 och för Stockholm stad 86. Nedan finns en sammanställning hur motsvarande förändringar slår på för bostadsrätter. Effekten på utifrån olika utgiftsökningar, bostadsrätt Sverige (idag 120) Stockholmsregionen (idag 118) Stockholm stad (idag 99) Återstår Återinförd fastighetsskatt 2% amortering på hela lånet Endast 25% ränteavdrag Källa Swedbank Research May 28, 2015 Please see important disclosures at the end of this document Page 13 of 20

14 Kv2 Kv3 Kv4 Swedbank Research Metod Vi har tagit fram en modell som i mycket stor utsträckning liknar den kalkyl en köpare har vid ett förvärv av bostad. I stort sett samtliga kostnader på en detaljerad nivå ingår. Som tidigare nämnts ställer vi dessa kostnader mot disponibelinkomsten. återspeglar en typisk familj som köper bostad Vi har i vår undersökning utgått från en familj med två vuxna där minst en förvärvsarbetar och som har två barn. Vi tänker oss att denna familj antingen väljer att bo i småhus eller i lägenhet. Genomsnittlig boendearea per person för småhus är 33 kvm och 23 kvm för bostadsrätter. Vi har därför valt en normalvilla på 135 kvm och en normallägenhet på 95 kvm för att få bästa jämförbarhet. Vi har valt att utgå från medianpriser Priserna i under sökningen är hämtade från Svensk Mäklarstatistik. Vi har valt att utgå från medianpriser för att bättre kunna se på vilken nivå tyngdpunkten marknaden ligger samt även få en mindre slagighet mellan kvartalen. Risken med genomsnittpriser är att ett fåtal dyra objekt drar upp genomsnittet utan att så värst mycket har hänt bland övriga objekt på orten. Prisutveckling för småhus och typlägenhet 95 kvm, kvartal = Småhus Bostadsrätter Källa: Svensk Mäklarstatistik: och medianinkomster För att inkomsten ska korrespondera med bostadens pris har vi valt att även utgå från medianinkomst. Vi har valt disponibelinkomst som bäst återspeglar det utrymme ett hushåll har att röra sig med. I detta ingår löne- och näringsinkomster, räntor, utdelningar, kapitalvinster, sjukersättningar och föräldrapenning samt transfereringar minus skatt. Statistikframtagningen för medianinkomster uppvisar stor eftersläpning. Vår uppskattning är att disponibelinkomsten ökade med 2,4 % under För 2015 räknar vi med en ökning på 2,6 %. Statistik visar att de som bor i bostadsrätt har 13 % lägre inkomster än de som bor i småhus. Vi har därför valt att justera för detta i vår undersökning. May 28, 2015 Please see important disclosures at the end of this document Page 14 of 20

15 Swedbank Research Utveckling av hushållens disponibelinkomster i olika regioner , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,000 Kv Stockholm Göteborg Malmö >75000 <75000 Riket Källa: SCB: Räntor är de faktisk uppmätta ett enskilt kvartal Vi har valt att utgå från de faktiskt uppmätta räntorna för nyutlåning enligt SCB. Detta är en kombination av fasta och rörliga räntor. De uppmätta räntorna avspeglar alltså förändringar i det allmänna ränteläget, men också förändringar i mixen mellan fast och rörligt. Bolåneräntor utifrån faktisk nyutlåning Vägd ränta Bunden ränta Rörlig ränta Källa: SCB: May 28, 2015 Please see important disclosures at the end of this document Page 15 of 20

16 Kostnader på en detaljerad nivå Vi har valt att bryta ned kostnadsstrukturen så mycket som möjligt för att få en rättvisande bild av de kostnader som är förknippat med ett husköp. Endast de löpande kostnaderna är med. Så t ex är inte uppläggningsavgifter och lagfart med. Ränteutgiften utgår från 85 % belåningsgrad I vår undersökning har vi räknat med 85 % belåningsgrad. Vi räknar med att vårt typhushåll inte är förstagångsköpare. Eftersom bostadspriserna stigit mycket kraftigt de senaste åren är det troligt att hushållet kan utnyttja tidigare reavinst från tidigare boende, använda annat sparande eller kunna låna på goda villkor från föräldrar eller liknande. I räntekostnaden har vi även dragit ifrån ränteavdraget på 30 %. Schablonmässig amortering på 1 %, men viss skärpning andra halvåret 2014 Vi har räknat med en amortering på 1 % av bostadens värde historiskt. Detta stämmer väl med Bankföreningens rekommendation från december 2010 som innebar att belåningsgrader på 85 % ska amorteras ned till 75 % på 10 års tid vilket resulterar i en faktisk amortering på 1 % av bostadens värde. Kraven skärptes under det tredje kvartalet 2014 då en amortering ned från 85 % till 70 % på års tid föreslogs. Fr o m detta kvartal räknar vi med en amorteringstid i mitten på detta spann d v s 12,5 år. Sett utifrån bostadens värde innebär det 1,2 % per år. Finansinspektionens tidigare förslag innebar 2 % på lånets värde, vilket innebär 1,7 % av bostadens värde. Stora förbättringar för villaägarna vid slopandet av fastighetsskatten Slopande av fastighetsskatten och införandet av en kommunal fastighetsavgift innebar stora lättnader för villaägarna. För genomsnittsvillan innebar det en lättnad för hushållet på ca kr per år, men betydligt mer i Stockholmsregionen där lättnaden blev hela kr. För 2015 är avgiften maximalt kr. Relativt modesta höjningar av avfallsavgifterna Avfallsavgifterna har vi hämtat från Avfall Sverige. Trots en del regionala skillnader så kan vi konstater att höjningarna varit måttliga. Räknar vi med per år under 10- talet uppgår de årliga höjningarna till under en procent. Vi har räknat med drygt en procent för både 2014 (statistik klar under hösten) och detsamma för men kraftigare höjningar av vattenavgifterna.. Till skillnad från avfallsavgifterna har vattenavgifterna stigit betydligt mer enligt statistik från Svenskt Vatten. Under 10-talet har de årliga höjningarna legat på ca 4 % per år sett som ett snitt för landet. För 2015 räknar vi med en ökning på 3,5 %. och mycket kraftigt för försäkringar För en villaägare i landet utgör villahemförsäkringen ca 5 % av de totala boendekostnaderna, vilket innebär en fördubbling jämfört med situationen för 20 år sedan. För en bostadsrättsinnehavare är andelen i dagsläget endast 1,5 %. Enbart under de fem senaste åren har de årliga prisökningarna legat på 7,3 % enligt uppgifter från Konsumenternas försäkringsbyrå. Vi har räknat ut ett snitt mellan högsta och lägsta försäkringen som en approximation. För 2015 räknar vi med en ökningstakt i linje med den historiska. Uppvärmningen utgör ca en fjärdedel av boendekostnaden för ett småhus En mycket viktig kostnadspost för småhusägaren utgörs av uppvärmning. Sett som ett snitt för landet utgör uppvärmningen ca 24 %, vilket är högre än utgiften för räntor (ca 19 %) och för amorteringar (ca 20 %). May 28, 2015 Please see important disclosures at the end of this document Page 16 of 20

17 Swedbank Research Energiförbrukning småhus TWh Source: Energimyndigheten Förbrukningsstatistiken är hämtad från Energimyndigheten. Sedan 1995 har den uppmätta energimängden för uppvärmning av genomsnittsvillan i Sverige minskat med nästan 30 %. Trots kraftigt ökande energipriser, så har kostnaden för uppvärmning legat ganska konstant på kr per år frånsett de rekordkalla vintrarna 2010 och De ökade energipriserna har i mångt och mycket absorberats av minskad energiförbrukning. Även fördelningen mellan uppvärmningssätt har vi hämtat från Energimyndigheten. Under 2010 gjordes en detaljerad studie av fördelningen vilket vi använder oss av i denna studie. I och med att uppvärmning med olja och gas med åren nästan försvunnit (utgör mindre än 3 % av totalen) har vi valt att förbise från detta uppvärmningssätt. Fördelning mellan olika uppvärmningsformer för småhus, Sverige 18% 34% Fjärrvärme Elvärme Olja och gas Biobränsle 3% 45% Källa: Energimyndigheten Statistik för största uppvärmningsformen, el, är hämtat från SCB och fjärrvärmepriserna kommer från Svensk Fjärrvärme. P g a svårigheter att få fram tillförlitliga ved och torvpriser, har vi utgått från att all uppvärmning med biobränsle sker med hjälp av pellets. I vår studie har vi hämtat data från Svenska Pelletsförbundet. Priserna på fjärrvärme har ökat med ca 2,8 % per år under 10- talet jämfört med pellets som sjunkit med 0,7 % under motsvarande period. May 28, 2015 Please see important disclosures at the end of this document Page 17 of 20

18 Reparation och Underhåll den mest svårbedömda posten Under denna post har vi gjort en bedömning av den årliga kostnad som åtgår för att hålla småhuset eller bostadsrätten i oförändrat skick. En större undersökning på olika utgiftsposter gjordes av SCB avseende år Av den framgår att den genomsnittlige villaägaren lade ut ca kr per år i reparation och underhåll. Motsvarande siffra för bostadsrättsinnehavaren var ca kr. Vi har specialbeställt data från SCB för att få så pass exakt siffra på hur denna utgiftspost har utvecklats över tiden. Svag ökning av hushållselen Förbrukningen av hushållsel har legat relativt konstant med en svag ökning de senaste åren trots att nya maskiner, ugnar, kylskåp och så vidare drar mindre energi. Förklaringen ligger i att hemelektroniken har ökat kraftigt, men även nya fenomen som t ex uppvärmda golv har blivit mer populärt. Det senare är en del av förklaringen till sänkta uppvärmningskostnader under senare år. Data har vi hämtat från Energimyndigheten. Avgiften till föreningen utgör ca 45 % av utgifterna för bostadsrättsägaren Skillnaden i storlek på avgiften varierar kraftigt mellan olika bostadsrättsföreningar utifrån fastighetens skick, hur pass ny föreningen är, möjlighet att hyra ut lokaler, föreningens ekonomi m m. För hela landet och de olika regionerna ligger snittavgiften till föreningen mycket jämt på ca 650 kr per kvm utom för Göteborg där avgiften är närmre 700 kr. Vi har även här utgått från medianavgifter som vi tycker ger en mer rätt visande bild. Statistik av avgifterna till föreningarn har vi hämtat från Värderingsdata. May 28, 2015 Please see important disclosures at the end of this document Page 18 of 20

Swedbank Boindex kv 2 2015

Swedbank Boindex kv 2 2015 Swedbank kv 2 2015 hur väl har hushållen råd med sina bostadsköp? Starkare köpkraft i spåren av fortsatta räntesänkningar steg till 129,3 i andra kvartalet jämfört med 126,8 i första kvartalet. Köpkraften

Läs mer

Swedbank Boindex kv 3 2015

Swedbank Boindex kv 3 2015 Swedbank kv 3 2015 hur väl har hushållen råd med sina bostadsköp? Negativa marginaler vid köp av bostadsrätter i innerstadslägen Under tredje kvartalet fortsatte priserna på bostadsrätter i Stockholms

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12 Boindex sjönk till 132,5 tredje kvartalet 2014 Ökade amorteringskrav förklarar nedgången Boindex uppgick till 132,5 tredje kvartalet

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex sjönk till 131,6 fjärde kvartalet 2014 Ökade småhuspriser förklarar nedgången Boindex uppgick till 131,6 fjärde kvartalet förra

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-08-31

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-08-31 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-08-31 Boindex steg till 126,6 andra kvartalet 2012 Lägre räntor och småhuspriser ökar husköpkraften Hushållens förutsättningar för att köpa

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-11-24

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-11-24 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-11-24 Boindex steg till 118,3 tredje kvartalet 2011 lägre räntor och småhuspriser stärker husköpkraften Boindex steg till 118,3 tredje kvartalet,

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-05-22

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-05-22 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-05-22 Boindex sjönk till 116,3 första kvartalet 2012 högre småhuspriser dämpar husköpkraften Boindex uppgick till 116,3 första kvartalet i

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-08-30

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-08-30 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-08-30 Boindex steg till 114,1 andra kvartalet 2011 lägre huspriser höjer husköpkraften Boindex steg till 114,1 andra kvartalet i år, från

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-12-03

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-12-03 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-12-03 Boindex steg till 146,7 tredje kvartalet 2009 uppgången det senaste året är den största i Boindex historia Boindex steg till 146,7 tredje

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-08-25

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-08-25 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-08-25 Boindex steg till 142,0 andra kvartalet 2009 husköpkraften har stärkts till tidigare höga nivåer Boindex steg till 142,0 andra kvartalet,

Läs mer

INNEHÅLL. Bostadsmarknaden i Sverige sedan 1990-talet Kassaflödesanalys. Villor i residensstäderna Bostadsrätter i residensstäderna

INNEHÅLL. Bostadsmarknaden i Sverige sedan 1990-talet Kassaflödesanalys. Villor i residensstäderna Bostadsrätter i residensstäderna BETALT FÖR ATT BO En kassaflödesanalys av pris- ch kstnadsutvecklingen under de senaste fem åren på villa- respektive bstadsrättsmarknaderna i Sverige 2014-06-09 1 INNEHÅLL Bstadsmarknaden i Sverige sedan

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter Skattejämförelse småhus och bostadsrätter En jämförelse av skatter och avgifter vid köp, under boendetiden och vid försäljning av småhus/äganderätter och lägenheter/bostadsrätter i Sverige Villaägarnas

Läs mer

Stabila bostadsrättspriser medan villapriserna ökar

Stabila bostadsrättspriser medan villapriserna ökar Stabila bostadsrättspriser medan villapriserna ökar Aktuellt på bostadsmarknaden januari juni 2015 Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 10 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Fortsatt stark prisökning på bostadsrätter och villor i Umeå Aktuellt på bostadsmarknaden juli december 2014

Fortsatt stark prisökning på bostadsrätter och villor i Umeå Aktuellt på bostadsmarknaden juli december 2014 Övergripande planering Fortsatt stark prisökning på bostadsrätter och villor i Umeå Aktuellt på bostadsmarknaden juli december 2014 Innehållsförteckning Bostadsrätterna upp med 20 procent 3 Störst prisökning

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 EN RESULTATSAMMANFATTNING FÖRORD Detta är en sammanfattning av rapporten Prisstudie av ett typhus för kontor år 2013. Den fullständiga rapporten är framtagen

Läs mer

Bolånet & Amorteringen del 2

Bolånet & Amorteringen del 2 Bolånet & Amorteringen del 2 - Det nya amorteringskravet gör att fyra av tio hushåll inte vill belåna sig till mer än halva bostadsvärdet - Endast en minoritet kommer att ha råd att förverkliga sin villadröm

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015 Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012

Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012 Storstadspriser Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012 Sidan 3 Spretigt på bostadsmarknaden Sidan 5 Bostadsrätter unga färgade av 15 års uppgång Sidan 6 Lägre

Läs mer

Nya rekord för bostadsmarknaden i Umeå!

Nya rekord för bostadsmarknaden i Umeå! Övergripande Planering Nya rekord för bostadsmarknaden i Umeå! Aktuellt på bostadsmarknaden januari juni 214 1 (8) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 6 214 Sammanfattning Under den

Läs mer

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats.

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats. Pressmeddelande 2006-03-20 Ny undersökning: Fattiga småhusägare ökar i antal Antalet familjer med småhus som lever under socialbidragsnormen är i dag 145 000. När den nya fastighetsskatten slår igenom

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

PM 5 - Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden

PM 5 - Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden PROMEMORIA Datum 2013-10-18 FI Dnr 13-11430 Författare Hanna Karlsson PM 5 - Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Bolånestatistik januari augusti 2004

Bolånestatistik januari augusti 2004 1 Bolånestatistik januari augusti 2004 Presentation hos Bankföreningen 16 september 2004 2 Bostadsutlåning från bostadsinstitut och banker Utlåning mot säkerhet i bostad, miljarder kronor, augusti 2003

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2014-08-13 Augusti 2014 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Christian Nilsson Tfn:

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 45 16 december 2003

FöreningsSparbanken Analys Nr 45 16 december 2003 FöreningsSparbanken Analys Nr 45 16 december 2003 Svag husköpkraft kan hämma tillväxten i storstäderna De regionala skillnaderna i husköpkraft är stora. Den lägsta husköpkraften finns i storstäderna. Här

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys

FöreningsSparbanken Analys FöreningsSparbanken Analys Nr 38 19 september 2000 Nu behöver hushållen förutsägbarhet och stabilitet i den ekonomiska politiken Sverige tillhörde tidigare OECD-länderna med de största räntefluktuationerna.

Läs mer

Hantering av ränteavdraget

Hantering av ränteavdraget ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR PÅ:

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning Lars Frisell, chefsekonom Per Håkansson, chefsjurist 16 februari 2010 Slutsatser Systemet fungerar överlag väl Betalningsförmågan sätts i centrum

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 16 mars 2011 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 16 mars 2011 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker ! Pressmeddelande från SKOP om 16 mars 211 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker - Stabila prisförväntningar för villor och bostadsrätter - Men i Stockholmsregionen stiger prisförväntningarna - Allt fler

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge Vad gör TRR? Hur står det till idag då? Då och då uppstår situationer då ändrade förutsättningar tvingar företagsledningen att förändra företagets organisation. Vissa gånger med expansion och nyrekrytering

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER 84 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER BOSTADSPRISER De svenska bostadspriserna mindre attraktiva för danskar Billigare bostäder, större och bättre bostad för pengarna var drivkraften bakom den

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004

Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004 Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 24 Innehållsförteckning sida: 1. Inledning... 1 2. Marknadsförutsättningar... 1 3. Instituten på den svenska bolånemarknaden... 4 4. Utlåningsförändringar...

Läs mer

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Bakgrund... 2 Analys & rekommendation... 2 Sammanfattning... 5 Ordlista... 6 Bakgrund Hem och Fastighet har

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011 Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2 Sidan 1 Greklandskrisen och boräntorna Sidan 4 Nedåt för bostadspriserna hittills under 2 Greklandskrisen och boräntorna Det verkar allt mer troligt att Grekland måste skriva

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2012-09-07 Publicerad i september 2012 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se 1 (11) Bolånemarknaden

Läs mer

Utvecklingen på fastighetsmarknaden

Utvecklingen på fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2007-05-30 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102 FÖRHANDLINGSANSVARIGA VID REVISION 2012-10-01 Detta är den ansvarsfördelning som görs av avdelningsstyrelsen. Ansvaret handlar om att vara den person som arbetsgivaren tar kontakt med inför kallelse till

Läs mer

Utvecklingen på bolånemarknaden

Utvecklingen på bolånemarknaden RAPPORT DEN 21 FEBRUARI 2008 DNR 07-12625-399 2008:6 Utvecklingen på bolånemarknaden INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKT 2 Förutsättningar 2 Omfattning och kvalitet 2 Kreditrisk i utlåning mot småhus

Läs mer

PM 3 Analys av hushållens nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden i Sverige

PM 3 Analys av hushållens nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden i Sverige PROMEMORIA Datum 2013-10-25 FI Dnr 13-11430 Författare Maria Wallin Fredholm PM 3 Analys av hushållens nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden i Sverige Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97

Läs mer

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas Biogas en klimatsmart vinnare Mattias Hennius, E.ON Gas Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 620 TWh TWh Vattenkraft 62 Biobränsle 116 Gas 12 Värmepumpar

Läs mer

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans Långsam minskning av storbankernas dominans Hushåll med bolån bör plocka russinen ur kakan! Ett genomsnittligt hushåll i Stockholm kan spara nära 2.500 kronor per år på att överföra sitt bolån från en

Läs mer

11-ÅRSKALKYL BRF SKÄPPLANDSGATAN 13-17 769625-6721 2013-06-14

11-ÅRSKALKYL BRF SKÄPPLANDSGATAN 13-17 769625-6721 2013-06-14 11-ÅRSKALKYL BRF SKÄPPLANDSGATAN 13-17 769625-6721 2013-06-14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Grunduppgifter... 3 2 Föreningens anskaffningskostnad... 3 3 Finansiering... 4 4 Föreningens utgifter... 5 4.1 Drifts-

Läs mer

PwC:s Energiprisindex maj 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex maj 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer kostnadsutvecklingen

Läs mer

VINTER 2014. Norge sticker ut Sverige och Danmark mer stabilt Utbudet ökar mest i Norge. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VINTER 2014. Norge sticker ut Sverige och Danmark mer stabilt Utbudet ökar mest i Norge. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VINTER 2014 Norge sticker ut Sverige och Danmark mer stabilt Utbudet ökar mest i Norge Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight - Vinter 2014 Nordic Housing Insight är en

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2015-09-07 September 2015 Blasieholmsgatan 4B, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Tfn: E-post: Christian

Läs mer

Så vill unga bo. Sammanfattning

Så vill unga bo. Sammanfattning Så vill unga bo - Bosparandet bland unga har ökat - Sju av åtta 18-åringar vill inte bo hos sina föräldrar - Det egna länet lockar mest när unga väljer bostadsort SÅ VILL UNGA BO 1 SBAB PRIVATEKONOMI 28

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Finansinspektionen införde nyligen ett tak för belåningsgraden för nya bolån dvs. för hur mycket man får låna i förhållande till marknadsvärdet på den underliggande säkerheten

Läs mer

PwC:s Energiprisindex juni 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex juni 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer kostnadsutvecklingen

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

Hemförsäkring för dig som är HSB-medlem! En riktigt bra hemförsäkring anpassad till dig som HSB-medlem. Självklart till ett förmånligt pris!

Hemförsäkring för dig som är HSB-medlem! En riktigt bra hemförsäkring anpassad till dig som HSB-medlem. Självklart till ett förmånligt pris! Hemförsäkring för dig som är HSB-medlem! En riktigt bra hemförsäkring anpassad till dig som HSB-medlem. Självklart till ett förmånligt pris! Som kund hos If får du allt det här...... en hemförsäkring speciellt

Läs mer

Trendbrott! Litet utbud påverkar bostadsmarknaden mest just nu

Trendbrott! Litet utbud påverkar bostadsmarknaden mest just nu Sveriges största undersökning om bostadsmarknaden från Mäklarsamfundet Nr 1 2014 Trendbrott! Litet utbud påverkar bostadsmarknaden mest just nu Bostäder säljs snabbare än i fjol Oron har minskat och optimismen

Läs mer

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson Lite siffror om E.ON Gas Runt 100 anställda i bolaget. 25 000 kunder. 1.3 miljarder kronor i omsättning. Fordonsgasaffären

Läs mer

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Stockholm 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer

Mäklarbarometern Kvartal 3 16 Oktober 2014

Mäklarbarometern Kvartal 3 16 Oktober 2014 Mäklarbarometern Kvartal 3 16 Oktober 2014 Sidan 3 Storstäder sätter nya bostadsrekord Sidan 6 Indikatorer i topp Sidan 7 Prisrekord i Stockholm Sidan 9 Acceleration i Göteborg Sidan 11 Optimism i Malmö

Läs mer

Småhus kräver fler visningar

Småhus kräver fler visningar Sveriges största undersökning om bostadsmarknaden från Mäklarsamfundet Nr 4 2013 Stark bostadsmarknad Bankerna påverkar mest Småhus kräver fler visningar Mäklarsamfundet presenterar: Sveriges största rikstäckande

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2015 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2015 1531602 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2015, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

PwC:s Energiprisindex mar 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex mar 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy mar 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 MELLERSTA REGIONEN: Dalarnas län 3 enheter Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn 023-832 38 (behandlingshem) Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län

Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län Kronobergs län Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län

Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län Örebro län Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379 fastighetsmäklare.

Läs mer

Bedömning av bostadsrätt. Sammanfattning

Bedömning av bostadsrätt. Sammanfattning Sida 1 / 6 Adress: Förening: Organisationsnr: Värderingsdatum: Kärrhöksgatan 9B HSB Brf Kranskötaren i 757200-9194 Kommun: Bostadsyta: Andelstal: 63,5 m² 1,26% Räkenskapsår: 2008 Sammanfattning Sid Marknadsvärde

Läs mer

PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy : Energiprisindex Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll :s Energiprisindex Bilagor :s Energiprisindex Carl-Wilhelm Levert M: 0709 29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius

Läs mer

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2 Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm

Läs mer

LÖNSAMHET VID EFFEKTIVISERING. Så påverkas kostnaderna vid minskning av fjärrvärme-, el- och vattenanvändning samt hushållsavfall

LÖNSAMHET VID EFFEKTIVISERING. Så påverkas kostnaderna vid minskning av fjärrvärme-, el- och vattenanvändning samt hushållsavfall LÖNSAMHET VID EFFEKTIVISERING Så påverkas kostnaderna vid minskning av fjärrvärme-, el- och vattenanvändning samt hushållsavfall 11 maj 2011 SAMMANFATTNING Att utnyttja resurser effektivt är viktigt både

Läs mer

Bostaden & investeringen del 2

Bostaden & investeringen del 2 Bostaden & investeringen del 2 - Den genomsnittliga bostadsägaren tror sig ha 1,3 miljoner sparat i sin bostad - Framtidens boendekostnader oroar betydligt fler hyresgäster än bostadsägare - Lågt byggande

Läs mer

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarbarometern Kvartal 2 24 Juni 2015

Mäklarbarometern Kvartal 2 24 Juni 2015 Mäklarbarometern Kvartal 2 24 Juni 2015 Sidan 3 Svalare bostadsmarknader Sidan 6 Indikatorerna på väg ned Sidan 7 Uppdrivna förväntningar Sidan 8 Stockholm bromsar in Sidan 10 Riskabelt i Göteborg Sidan

Läs mer

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i %

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i % Webbtabell 1. Jämförelse mellan sjukhus av tiden från insjuknandet i stroke till ankomst till sjukhus samt andel som anländer till sjukhus inom 3 timmar. Tolkningsanvisningar Eftersom det ofta är svårt

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com januari 2014

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer