STOCKHOLM Liljeholmskajen Etapp III öster om cirkulationsplatsen. PM Geoteknik SYSTEMHANDLING. Förhandskopia WSP Uppdrag

Transkript

1 STOCKHOLM Liljeholmskajen Etapp III öster om cirkulationsplatsen PM Geoteknik SYSTEMHANDLING Förhandskopia Upprättat av: Michael Lindberg Granskad av: Godkänd av: WSP Uppdrag

2 STOCKHOLM Liljeholmskajen Etapp III öster om cirkulationsplatsen PM Geoteknik Kund JM AB, Gunnar Landing Konsult WSP Samhällsbyggnad SE Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Michael Lindberg (COWI AB, underkonsult) Tel: E-post: mllg@cowi.se Björn Albertsson Tel: E-post: bjorn.albertsson@wspgroup.se (9)

3 Innehåll Kund 2 Konsult 2 Kontaktpersoner 2 Innehåll 3 1 Uppdrag 4 2 Objektsbeskrivning, planerade byggnader och anläggningar 4 3 Utförda undersökningar 4 4 Befintliga anläggningar Kajspont Dagvattenkulvert 6 5 Mark- och jordlagerförhållanden Topografi Jordlagerföljd 6 6 Hydrogeologiska förhållanden Mälaren Grundvatten Översvämningsrisk 7 7 Sättningar 8 8 Stabilitet (9)

4 1 Uppdrag På uppdrag av JM AB har WSP utfört geotekniska undersökningar och utredningar för nya kvarter inom Liljeholmskajen vid Årstadal i Stockholm. Undersökning och utredning har utförts i olika skeden. Syftet med undersökningarna har varit att klarlägga jordlagerförhållanden och geotekniska förutsättningar för planerad byggnation inom området. 2 Objektsbeskrivning, planerade byggnader och anläggningar Inom Liljeholmskajen byggs en helt ny stadsdel. Väster om Sjöviksbacken är alla kvarter uppförda och även inflyttning har skett. Denna beskrivning avser etapp III öster om cirkulationsplatsen i korsningen Sjöviksbacken/Sjöviksvägen. Inom den östra delen finns Berghus 1 som uppfördes 2009 omedelbart sydöst om cirkulationsplatsen. Inflyttning har skett även här. Byggnaden är uppförd alldeles intill den gamla bergskärningen och viss bergschakt har utförts. Kvarteren Kajen 4-7 och Brohuset kommer att byggas utefter Sjövikskajen och Berghus 2-4 kommer att byggas mellan Sjöviksvägen och berget. Viss bergschakt kommer att utföras i den befintliga bergskärningen, men berghusen kommer inte att byggas mot berget. Dock utförs anslutningar till befintliga bergrum med infart från Sjöviksvägen. Grundläggningsarbeten har utförts för Kajen 4 under våren I läge för Kajen 5 finns en dagvattenkulvert under mark som kommer att ledas mellan Kajen 5 och Kajen 6. Lägsta golvnivå för kajkvarteren ligger på ca +2,4 à 2,5. Kajen 4-7 innefattar ett höghus med 24 våningar i varje kvarter. Renovering av spontkajens krönbalk har utförts i västra delen och kommer att utföras i den östra delen. Överkant krönbalk ligger idag på nivån ca +2,2 och denna nivå kommer inte att förändras, vilket innebär att marknivån närmast kajen kommer att vara densamma som tidigare. Byggnaderna inom Kajen 4-7 utförs med hel bottenvåning, vilket innebär att innergårdarna ligger på ett bjälklag. Gränderna mellan kvarteren kommer inte att underbyggas. Höjdskillnaden från kajplan till gränd upptas av trappor för alla gränder mellan Kajen 4-7. Mellan Kajen 7 och Brohuset byggs en körbar ramp från Sjöviksvägen ner mot Sjövikskajen. 3 Utförda undersökningar WSP har utfört geotekniska undersökningar i olika skeden inom Liljeholmskajens område. För att klarlägga vilka verksamheter som förekommit inom området har en Geohistorisk inventering utförts under , där även utfyllnadsskeden, kajutbyggnad och tidigare byggnader kartlagts. Inventeringen har också givit information om (9)

5 grundläggningssätt för byggnader, tidigare ledningar och lägen för oljetankar, verksamheter etc. I samband med detta har resultat från tidigare geotekniska undersökningar inhämtats och digitaliserats, vilket innefattar undersökningar från 1932 och framåt. De tidigare utförda geotekniska undersökningarna är av olika ursprung samt utförda med varierande syften under en ca 70 års period. Informationen har digitaliserats, vilket innebär vissa generaliseringar, men det bedöms inte påverka det sammantagna resultatet. Planläget för sonderingar från tidigare undersökningar har digitaliserats från tillgängliga ritningar. 4 Befintliga anläggningar Vin & Sprit (V&S) etablerade verksamhet inom området ca 1958 och har fram till ca 1987 uppfört flera olika byggnader och bergrumsanläggningar inom området. Fabriken, som var den stora byggnaden mitt för bergrummen, uppfördes i olika etapper. Hela denna del är numera riven. Fabriken var delvis motbyggd mot berget och en hög bergskärning blottades efter rivning. Den västra delen av fabriken var grundlagd med såväl pålar som plintar, medan berget till största delen är avsprängt för den tidigare fabriksbyggnaden och för den dagvattenkulvert som lades om i samband med att denna del av fabriken uppfördes på 1970-talet. Rivning har inte innefattat pålar, plintar eller övriga grundrester i mark, vilket innebär att dessa finns kvar. Enligt tillgängliga handlingar (schaktritningar) från uppförande av Vin & Sprit anläggning skall bergschakt ha utförts till nivån +3,0. Uppgift om verkliga bergnivåer efter bergschakten är inte kända, men de jord-bergsonderingar som utförts i området indikerar att bergnivån ligger något lägre. Sjöviksvägen är pålgrundlagd väster om Sjöviksbacken och gatan mellan Kajen 3 och Kajen 4 är delvis grundlagd med påldäck/bankpålning. En del av den planerade byggnadsytan blockeras i dagsläget av JM s bodetablering och boendeparkering. Söder om kvarteret är Berghus 1 uppfört och ytan närmast har utnyttjats för etablering. Omedelbart öster om gatan mot Kajen 5 finns en dagvattenkulvert som delvis är pålgrundlagd se kap 4.2 nedan. 4.1 Kajspont Kajen utgörs till ungefär halva kajsträckan av en spont som är bakåtförankrad med horisontella stag med förankringsplattor. Stålspontkaj, spont Larsen IVa (sammanställningsritning SH nr 15642, dat ). Spontens längdmätning enligt Stockholms Hamn räknas från väster. Vid Kajen 4 i väster har kajen längdmätningen ca 260. Lera har bortmuddrats till varierande djup (nivåer -6,7 till -10,0). På sträckan ca SH 187,5 280 m har därefter grusfyllning lagts ut till nivån -6,7. Berget ligger i de båda ändarna av sträckan på ca 10. I öster har sponten slagits till ca 0,5 m ovan berg. Sponten är bakåtförankrad med 21 m långa stag (c =2,4 m) som är förankrade i en med kajen parallell betongbalk. Även tvärsponten i öster är förankrad med 2 st 21 m (9)

6 långa stag (c = 4,8 m) i en 7,4 m lång betongbalk. Stagen är horisontella och fästa på nivån ca +0,4 både vid kajen och vid betongbalken, vars överkant ligger på nivån ca +2,2. Den längsgående betongbalken som även nyttjats för kranspår är totalt ca 2,4 m hög och består av en ca 2,0 m hög och 0,6 m bred balk på en 0,4 m hög och 1,3 bred bottensula. Väster om Kajen 4 är kajen renoverad och såväl stag som förankring är utfört enligt handlingar upprättade av ELU (ritning 01K32102). Från östra delen av Kajen 4 till ungefär mitt på Kajen 5 finns en slänt med en betongbalk på släntkrönet i kajlinjen. Det finns inga bakåtförankringar inom denna del (ELU ritning 01K32107). Från mitten av Kajen 5 och vidare mot öster finns ytterligare en kajspont med horisontella stag med separata förankringsplattor. Staglängden är här ca m (ELU ritningar 01K ). I samband med utförande av sponten utfördes delvis bergschakt under vatten för att åstadkomma en hylla att ställa sponten på. Vid östra änden har spont slagits ca 13 m söderut vinkelrätt mot kajlinjen. I samband med renovering utförs nya horisontella stag med förankring i en balk som kommer att ingå i grundläggningen för respektive kvarter. Mellan kvarteren utförs nya förankringsplattor. Renovering av den östra delen av sponten har inte påbörjats. 4.2 Dagvattenkulvert En dagvattenkulvert finns mellan en bergtunnel och utloppet i Mälaren. Bergtunnelpåslaget finns omedelbart intill nätstationen som finns i mark intill Berghus 1 och själva kulverten ligger i mark i västra kanten av Kajen 5. Kulverten ligger delvis i bergschakt och undersökningar visar att bergschaktbotten ligger på nivån ca -2. Fabriken var grundlagd på plintar som nedförts till berget kring dagvattenledningen. Kulverten är troligen pålgrundlagd där den inte ligger i bergschakt. Kulverten kommer att läggas om i ett läge mellan kvarteren Kajen 5 och Kajen 6. 5 Mark- och jordlagerförhållanden 5.1 Topografi De tidigare marknivåerna varierar kring ca 2,1-4 med de högsta nivåerna i söder. Delen närmast kajen i norr är relativt plan. Uppfyllning har delvis utförts med krossad betong från den rivna fabriken, till nivån ca 5,3 i södra delen (inom planerade Sjöviksvägen). 5.2 Jordlagerföljd Området utgörs av ett gammalt industriområde, där såväl bergschakt som utfyllningar utförts. Fyllningsjord finns inom hela området. Närmast kajspont finns fyllningsjord ner till friktionsjord (huvudsakligen morän) och berg. Fyllningsmäktigheten är här som mest ca m (9)

7 Ett lerskikt finns sannolikt inom den centrala delen av Kajen 4. Lerskiktet är 0- ca 3 m tjockt och leran är troligen lös, eftersom den finns under grundvattennivån. Leran överlagras här av 2-3 m fyllningsjord. Längre mot öster finns troligen ingen lera alls mellan fyllningsjord och naturligt lagrad friktionsjord. Djup till berg varierar inom området mellan ca 1,5-17 m. Berget finns alltså som högst kring nivån ca +3 inom den aktuella ytan och som lägst ca -15 (inom nordvästra delen av Kajen 4). Fyllningsjorden består huvudsakligen av friktionsjord, men inslag av lera och organisk jord förekommer tillsammans med betong, tegel, byggavfall etc. De utförda sonderingarna visar att sten och block förekommer i fyllningen såväl ytligt som i djupare delar. Block förekommer närmast kajen ner till mellan 8 och 9 meters djup. Bortom sponten vid östra änden finns ett område med huvudsakligen naturlig jord. 6 Hydrogeologiska förhållanden 6.1 Mälaren Mälarens medelvattenstånd (MW) är +0,30. Högsta högvatten (HHW) och lägsta lågvatten (LLW) är +1,01 respektive -0,12. Medelhögvatten (MHW) är +0,83 och medellågvatten (MLW) är +0,15. Aktuell vattennivå i Mälaren är +0,39 ( ) enligt Stockholms Hamnars mätningar vid Karl Johansslussen. 6.2 Grundvatten Grundvattenförhållandena påverkas dels av närheten till Mälaren och dels av högre belägna områden i söder. Två olika grundvattenmagasin förekommer i den västra delen av området, dels ett undre i friktionsjorden under leran och dels ett övre i den genomsläppliga fyllningsjorden ovan leran. Mot öster, där fyllningsjord finns direkt på berg, finns endast ett grundvattenmagasin. Inom Kajen 4 och vidare mot öster är inte grundvattennivåerna separerade och Mälarens nivåer gäller i fyllningsjord och i naturlig friktionsjord. Grundvattenmagasinet påverkas huvudsakligen av närheten till Årstaviken i Mälaren, av infiltration från nederbörd samt av tillrinning i friktionsjorden från höjdområdet i söder. Ev. länshållning i bergrummen kan ha påverkan på grundvattennivån. Grundvattenmagasinet påverkas, eftersom fyllningen närmast kajen till stor del består av sprängsten som är genomsläpplig, av Mälarens vattennivå vilken varierar mellan ca +1,0 (HHW) och ca -0,1 (LLW). 6.3 Översvämningsrisk I en rapport från Länsstyrelsen från augusti 2006 som avser översvämningsrisker i fysisk planering för Mellansverige, finns rekommendation för markanvändning vid nybebyggelse. Rekommendationerna riktar sig i första hand till kommunerna, men även till andra aktörer som arbetar med fysisk planering (9)

8 I rapporten rekommenderar länsstyrelserna i Mellansverige hur man vid fysisk planering bör ta hänsyn till översvämningsrisker. Målsättningen med rekommendationerna är att så långt som möjligt begränsa konsekvenserna av höga flöden. Rekommendationerna avser nybebyggelse och utgår från 100-årsflöde och högsta dimensionerande flöde. Rapportens rekommenderar att i områden som hotas av 100- årsflöde, dvs där sannolikheten för översvämningar beräknas till 63 procent eller högre under en 100-årsperiod, bör det inte tillkomma någon bebyggelse alls, med undantag för enkla byggnader som garage och uthus. I områden som hotas av högsta dimensionerande flöde, dvs där översvämningar beräknas ske mer sällan än vart hundrade år kan samhällsfunktioner av mindre vikt lokaliseras. En översvämningsanalys som utförts av WSP på uppdrag av Södertälje kommun har man tagit fram 100-års vattenstånd respektive dimensionerande vattenstånd för Mälaren. I höjdsystem RH00 är 100-års vattenstånd +1,3 och dimensionerande vattenstånd +2,3. Enligt studier av SMHI bedöms inte 100-årsnivån och dimensionerande nivå i Mälaren förändras med mer än någon decimeter i framtidens klimat. Med dagens avbördningskapacitet tar det ca 20 dygn att sänka vattenståndet i Mälaren med en meter. Vid en utbyggd avbördningskapacitet i Slussen kan tiden troligen minska till 15 dygn. I detta fall ger rekommendationerna att byggnaderna bör placeras högre än +1,3 för att undvika risk för översvämning enligt 100-årsflödet. Enligt planbestämmelserna anges nivån +2,3 som en gräns för vattentät betong. 7 Sättningar Marksättningar kan uppkomma i samband med pålslagning, packning och liknanade vibrationsalstrande verksamheter. Marksättningen kommer i så fall att ske relativt momentant på grund av packning i det befintliga materialet. Konsolideringssättningar kommer inte att bli aktuellt här. Pålningsarbeten kan även orsaka markförskjutning och risk finns även för viss hävning i samband med pålningen. Pålningsarbetet bör utföras så att pålning påbörjas närmast kaj och närmast befintligt påldäck för att minimera riskerna för markförskjutning och sättning närmast befintliga konstruktioner. 8 Stabilitet Lös lera saknas inom det aktuella området och kajen utgörs av en bakåtförankrad spont som kommer att renoveras. Marknivåerna närmast sponten kommer inte att höjas, vilket innebär att det inte föreligger några stabilitetproblem i området. De nya byggnaderna kommer att grundläggas på berg, med plintar till berg eller med pålar. Stockholm xx WSP Samhällsbyggnad (9)

9 Michael Lindberg Björn Albertsson (9)