Utbildningsgapet - VI BEHÖVER FLER YRKESUTBILDADE INOM VÅRD OCH OMSORG

Transkript

1 - VI BEHÖVER FLER YRKESUTBILDADE INOM VÅRD OCH OMSORG

2 - VI BEHÖVER FLER YRKESUTBILDADE INOM VÅRD OCH OMSORG ANNA SPÅNT ENBUSKE

3 Innehåll SAMMANFATTNING...6 FÖRORD...7 BRIST PÅ YRKESUTBILDADE INOM VÅRD OCH OMSORG...9 Många arbetsgivare har brist på yrkesutbildade arbetssökande...9 Arbetsförmedlingen ser fortsatt brist på fem års sikt Arbetsgivarna behöver rekrytera allt fler under de närmaste tio åren På lång sikt kommer bristen på yrkesutbildade att kraftigt öka YRKESGRUPPER MED VÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNING PÅ GYMNASIAL NIVÅ En komplex och växande verksamhet Anställningsvillkoren skiljer sig åt mellan yrkesgrupper och arbetsgivare Nästan alla anställda har gymnasieutbildning EN GYMNASIAL YRKESUTBILDNING FÖR UNGA Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet Summering KOMMUNALA YRKESINRIKTADE VÅRD- OCH OMSORGSKURSER FÖR VUXNA Vård- och omsorgskurser inom den kommunala vuxenutbildningen Summering VIDARE- OCH SPECIALISTUTBILDNINGAR VID YRKESHÖGSKOLAN Yrkesutbildningar inom Hälso- och sjukvård samt socialt arbete ANDRA YRKESUTBILDNINGAR INOM VÅRD OCH OMSORG Arbetsförmedlingen har arbetsmarknadsutbildningar inom vård och omsorg Folkhögskolor och studieförbund erbjuder flera olika typer av yrkeskurser BEHOV AV YRKESUTBILDNING FÖR REDAN ANSTÄLLDA Allvarliga konsekvenser av bristen på yrkesutbildad arbetskraft EN UTBILDNINGSPOLITIK FÖR FRAMTIDENS VÅRD OCH OMSORG En sammanhållen utbildningspolitik med fokus på yrkes- och löneutveckling LITTERATURFÖRTECKNING BILAGA Tidigare satsningar på yrkesutbildning för redan anställda Omfattande brister i registrering av yrkesutbildningar

4 Sammanfattning Svensk arbetsmarknad står inför flera utmaningar. Inom de närmaste åren kommer behovet av välfärdstjänster att öka bland både unga och äldre, samtidigt som arbetskraftens andel av befolkningen minskar. Vi vet med säkerhet att det kommer att ske en kraftig ökning av antalet äldre (80+), vilket hittills har sammanfallit med ett ökat behov av vård och omsorg. Flera prognoser visar att arbetsgivarnas konkurrens om arbetskraften kommer att öka, både mellan och inom respektive verksamhet. Att det finns yrkesutbildade undersköterskor och vårdbiträden är avgörande för verksamheten. Kartläggningen visar att bristen på yrkesutbildade främst beror på en kombination av alltför små utbildningsvolymer i gymnasieprogrammet, höjda kompetenskrav och en omfattande generationsväxling med behov av både ersättnings- och nyrekrytering. Under flera år har antalet examinerade från yrkesprogrammet minskat och många elever väljer att studera vidare vid högskolan istället för att jobba kvar i yrket. Istället är det den kommunala yrkesinriktade vuxenutbildningen som utbildar dagens och morgondagens medarbetare inom vård och omsorg, men den är uppbyggd av kurser istället för sammanhållna yrkesprogram. Svårigheten för vuxenelever att kombinera kurser som motsvarar yrkesprogrammet innebär att många läser alltför få kurser i förhållande till arbetslivets krav. Det årliga antalet nyutbildade motsvarar ungefär hälften av arbetsmarknadens behov. Där troligtvis nära dubbelt så många vuxenelever som gymnasieelever avslutar en gymnasial yrkesutbildning till undersköterska uppemot vuxna i förhållande till ungdomar. Men det saknas offentlig statistik över antalet vuxenelever som avslutar en kurskombination som motsvarar yrkesprogrammet. För att kunna möta verksamhetens föränderliga krav krävs en nationell sammanhållen yrkesutbildning att stå på. Därför driver Kommunal en utbildningspolitik som bidrar till rätt och likvärdig kompetens för alla nyexaminerade oavsett om utbildningsvägen är ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller kurser inom den kommunala yrkesinriktade vuxenutbildningen. Där ingår att det nationella och de lokala programråden ska bidra till en tydlig koppling mellan skola och arbetsliv. Behovet av yrkesutbildning och utveckling för redan anställda är ingen nyhet. Bristen på yrkesutbildade och den framtida rekryteringen av yrkesutbildade kräver även insatser av studie- och yrkesvägledning, utveckling av en nationell valideringsmodell och kontinuerliga kompletterande yrkesutbildningar till tidsbegränsat anställda. Yrkeshögskolan och Vårdoch omsorgscollege är två positiva exempel på samverkan mellan utbildningsanordnarna och arbetslivet, där utvecklingen går mot ett nationellt innehåll i utbildningarna. För en framgångsrik rekrytering till vård och omsorg krävs både en säkerställd yrkes- och vidareutbildning med rätt innehåll, en bra arbetsmiljö och mer attraktiva arbetsgivare med en långsiktig plan för yrkes- och löneutveckling där normen är tillsvidareanställning och heltidsarbete. För att lyckas med rekryteringen behövs även kraftfulla insatser för att förbättra arbetsmiljön. Möjlighet till yrkes- och löneutveckling krävs för att fler erfarna ska vilja stanna krav, återvända och senarelägga sin pension. 6

5 Förord Kommunal driver frågor om yrkesutveckling för medlemmarna. Den här rapporten är en del i det arbetet och innehåller en kartläggning av behovet och tillgången på yrkesutbildad arbetskraft inom vård och omsorg. De politiska förslagen bygger på Kommunals beslutade utbildningspolitik och den avsiktsförklaring där Kommunal och SKL har kommit överens om att verka för tryggad kompetensförsörjning. I fokus för denna rapport är yrkesgrupper med gymnasial utbildning från vård- och omsorgsprogrammet, motsvarande kurser inom den yrkesinriktade kommunala vuxenutbildningen och särskilda kurser vid folkhögskolor samt specialist- och vidareutbildningar vid Yrkeshögskolan. I kartläggningen ingår även andra utbildningsanordnare som studieförbund och Arbetsförmedlingen. Sveriges befolkning blir allt äldre samtidigt som bristen på yrkesutbildade inom vård och omsorg ökar. Fler äldre kommer att leda till att fler arbetsgivare får svårt att rekrytera både nyexaminerade och yrkeserfarna med yrkesutbildning inom vård och omsorg. Den här rapporten kartlägger situationen för flera av Kommunals största yrkesgrupper såsom undersköterska, vårdbiträde, skötare och vårdare samt flera mindre yrkesgrupper inom sjukvården, till exempel ambulanssjukvårdare, barnsköterska och steriltekniker. Rapporten är framtagen vid Kommunals utredningsenhet och är skriven av utredare Anna Spånt Enbuske. Under arbetets gång har flera kollegor och externa referenser bidragit med värdefulla synpunkter. Det här är den andra underrapporten inom ramen för Kommunals utbildningspolitik som är presenterad i rapporten Rätt utbildning. Lenita Granlund Andre vice ordförande och avtalssekreterare Kommunal 7

6 8

7 Brist på yrkesutbildade inom vård och omsorg Under 2015 hade förvärvsarbetande en vård- och omsorgsutbildning. Av dem arbetade drygt 40 procent inom äldreomsorg, och cirka 15 procent arbetade inom hälsooch sjukvård respektive övrig vård och omsorg. 1 På kort sikt beräknar arbetsförmedlingen att antalet anställda kommer att fortsätta öka inom hälso-, sjukvård och äldreomsorg. På längre sikt riskerar den demografiska utvecklingen med lägre andel i arbetsför ålder, att leda till att bristen på arbetskraft hindrar den framtida tillväxten. Bristen på arbetskraft inom flera yrkesgrupper, på både gymnasial och eftergymnasial nivå, har flera orsaker som exempelvis en alltför låg utbildningsvolym, stora pensionsavgångar och låg attraktivitet för yrket. MÅNGA ARBETSGIVARE HAR BRIST PÅ YRKESUTBILDADE ARBETSSÖKANDE Under de senaste åren har allt fler arbetsgivare haft svårt att hitta yrkesutbildad personal inom vård och omsorg, både nyexaminerade och yrkeserfarna. Figur 1 visar att mellan åren 2014 och 2015 skedde en markant nedgång i tillgången på arbetssökande från yrkesprogrammet. Nedgången sammanfaller med att de första avgångseleverna lämnade gymnasieskolan efter införandet av den nya läroplanen, GY11, som ledde till en kraftig minskning av antalet elever på yrkesprogram. Figur 1. Andelen kommuner som svarar att tillgången på arbetssökande från vård- och omsorgsprogrammet är god eller balanserad (nyexaminerade och yrkeserfarna) 2 Källa: SKL (2017), Utbilda för framtidens välfärd. Statens roll för kompetensförsörjning i samarbete med kommuner, landsting och regioner, med omarbetning av diagram 1, s SCB (2017), Trender och Prognoser 2017, befolkningen, utbildningen, arbetsmarknaden med sikte på år 2035, s Värdena för år 2012 och 2013 saknas då alltför få har svarat. Dessa värden har skapats genomsnittet av värdet året före och efter. 9

8 Kommunernas rekryteringsproblem har därefter fortsatt. Under 2016 hade endast 25 procent av kommunerna god eller balanserad tillgång på yrkeserfarna arbetssökande och närmare 40 procent hade god eller balanserad tillgång på nyexaminerade från vård- och omsorgsprogrammet. 3 Även Arbetskraftsbarometern för 2017 visar att allt färre arbetsgivare bedömer att de har god tillgång på yrkeserfarna respektive nyexaminerade med vård- och omsorgsutbildning. 4 ARBETSFÖRMEDLINGEN SER FORTSATT BRIST PÅ FEM ÅRS SIKT Under de närmaste fem åren ser Arbetsförmedlingen en fortsatt brist på arbetskraft inom de flesta yrken inom hälso- och sjukvård. Orsaken beror främst på att det under längre tid har utbildats för få inom respektive yrke. Bristen på yrkesutbildade beror dels på att alltför få gymnasieelever väljer att läsa yrkesutbildningar, dels alltför få utbildningsplatser på många av de eftergymnasiala utbildningarna. 5 En annan orsak är omfattande pensionsavgångar och behov av ersättningsrekryteringar i kombination med ökade behov på grund av befolkningens ålderstruktur. Tabell 1. Bedömning av arbetsmarknadsläget för sex av Kommunals yrkesgrupper på fem års sikt. Yrke Fotterapeuter Skötare Undersköterskor, hemtjänst och äldreboende Undersköterskor, vårdavdelning och mottagning Vårdare och boendestödjare Vårdbiträden Källa: Arbetsförmedlingen (2018), Var finns jobben? På fem års sikt Balans Liten konkurrens Mycket liten konkurrens Liten konkurrens Balans Balans Tabellen visar att det på fem års sikt kommer att vara mycket liten konkurrens om jobben för undersköterskor som jobbar inom hemtjänst och äldreboenden. Konkurrensen om jobben kommer att vara liten för undersköterskor som jobbar på vårdavdelning och mottagning respektive för skötare. Det är tre yrkesgrupper som bygger på yrkesutbildningar. Bristen på undersköterskor har lett till en ökad efterfrågan på vårdbiträden. 6 Det har i sin tur inneburit ett behov av att tydliggöra utbildningskraven för vårdbiträden som idag omfattar en majoritet av vård- och omsorgsprogrammets programgemensamma kurser. 7 3 SKL (2017), Utbilda för framtidens välfärd. Statens roll för kompetensförsörjning i samarbete med kommuner, landsting och regioner, med omarbetning av diagram 1, s SCB (2017), Andel arbetsgivare som svarar god tillgång efter yrkeserfarenhet, utbildning och år, Statistikdatabasen. 5 AF (2018), Var finns jobben? Bedömning för 2018 och på fem års sikt, s AF (2017), Var finns jobben? Bedömning för 2017, s. 23 och Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Kommunal har träffat en avsiktsförklaring gällande vårdbiträdesutbildning på 800 gymnasiepoäng från vård och omsorgsprogrammets programgemensamma ämnen. 10

9 ARBETSGIVARNA BEHÖVER REKRYTERA ALLT FLER UNDER DE NÄRMASTE TIO ÅREN Under perioden 2016 till 2026 bedömer Sveriges kommuner och landsting (SKL) 8 att den demografiska utvecklingen i kombination med stora pensionsavgångar kommer att leda till ett stort nettorekryteringbehov på totalt undersköterskor och skötare i landsting, regioner och hos privata utförare. Rekryteringsbehovet är ännu större inom vård och omsorg där cirka undersköterskor och skötare i kommuner och privata utförare kommer att behövas. Det vill säga det totala rekryteringsbehovet omfattar årliga drygt yrkesutbildade undersköterskor. Därutöver tillkommer ett rekryteringsbehov av närmare vårdbiträden och vårdare. 9 PÅ LÅNG SIKT KOMMER BRISTEN PÅ YRKESUTBILDADE ATT KRAFTIGT ÖKA Den demografiska utvecklingen kommer att leda till allt fler äldre i befolkningen. Det leder i sin tur till en ökad efterfrågan på arbetskraft inom vård och omsorg. Utvecklingen går snabbt. SCBs senaste prognos visar på en dramatisk ökning av efterfrågan på gymnasial vård- och omsorgsutbildade fram till Figur 2 beskriver utvecklingen av tillgång och efterfrågan på vård- och omsorgsutbildade. Den demografiska utvecklingen innebär att efterfrågan på sikt kommer att öka med 65 procent, vilket främst påverkar efterfrågan på personal inom äldreomsorgen. Under prognosperioden kommer bristen på yrkesutbildade att öka från drygt år 2017 till år 2025, och landa på närmare år Figur 2. Prognos över tillgång och efterfrågan på vård- och omsorgsutbildade på gymnasial nivå fram till Källa: SCB (2017), Trender och Prognoser 2017, befolkningen, utbildningen, arbetsmarknaden med sikte på år 2035, s. 44. Bristen på yrkesutbildad personal går att åtgärda med långsiktiga utbildningsinsatser. När SCB räknar på en alternativ tillgång på vård- och omsorgsutbildade som innehåller dubbelt så många vuxenstuderande från och med läsåret 2018/19 (den streckade linjen), sker en ökning av antalet vård- och omsorgsutbildade med 25 procent. Det leder till att bristen på yrkesutbildade minskar från till år SKL (2018), Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden, Rekryteringsrapport 2018, s Det är betydligt färre är det beräknade behovet om närmare nyexaminerade per år. SOU (2017), Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer, (2017:21), Del 1, s

10 Under hela prognosperioden, kommer efterfrågan på yrkesutbildade att vara större än tillgången. Det kommer att råda brist på yrkesutbildade. Analysen utgår ifrån dagens nivåer i utbildningsystemet, förväntade pensionsavgångar och antalet yrkesutbildade som förvärvsarbetar inom verksamheterna. Utmaningen handlar dock inte bara om att rekrytera nya vård- och omsorgsutbildade. Kommunals stora medlemsundersökning från våren 2017 visar att utmaningen även omfattar arbetsgivarnas förmåga att behålla medarbetare med erfarenhet och yrkesutbildning. Inom äldreomsorgen övervägde drygt 25 procent av de tillfrågade att lämna yrket inom tre år. I förhållande till den tidigare medlemsundersökningen från 2012 har gruppens som vill lämna ökat med fem procentenheter. Av undersköterskorna som studerat på Komvux ville drygt 25 procent lämna yrket inom tre år. Fler vuxenelever kommer därmed inte själv att lösa personalförsörjningen. För att behålla yrkesutbildade måste arbetsgivarna även förbättra arbetsvillkoren och arbetsmiljön. De efterföljande kapitlen kommer därför att beskriva nuvarande utbildningsystem och vilka ytterligare förändringar som krävs för att öka attraktiviteten till arbeten inom vård och omsorg samt möjligheterna till yrkesutveckling för redan anställda. 12

11 Yrkesgrupper med vårdoch omsorgsutbildning på gymnasial nivå Den svenska hälso-, sjukvården och äldreomsorgen är till för alla efter individens enskilda behov och är styrd av lagar, förordningar och politiskt beslutade ekonomiska ramar. Där arbetar många olika yrkesgrupper och verksamheten rymmer allt från högteknologisk kirurgi till basala omsorgsbehov som personlig hygien. En examen från vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet, eller motsvarande yrkeskurser vid Komvux, har länge varit ett minimumkrav för anställningsbarhet. Bristen på arbetskraft har dock lett till att allt fler arbetsgivare tvingas rekrytera icke yrkesutbildad arbetskraft. Konsekvensen blir en ineffektiv organisation utan förutsättningar för specialisering och vidareutbildning för yrkeserfarna. Utan ökat ansvar och större möjligheter att använda spetskompetens minskar intresset för utbildning, samtidigt som det riskerar att medföra en försämring av kvaliteten i vården och omsorgen om de äldre. 10 Det här avsnittet innehåller en kort beskrivning av de största yrkesgrupperna och den komplexa verksamhet där de arbetar. EN KOMPLEX OCH VÄXANDE VERKSAMHET Under 2016 var landstingens kostnader för hälso- och sjukvård över 227 miljarder kronor. Kostnaderna ökade för både den specialiserade öppenvården och receptförskrivna- och receptfria mediciner. Kommunernas kostnader för äldreomsorg, var drygt 117 miljarder kronor. 11 Utvecklingen går mot allt fler hälso- och sjukvårdsinsatser inom öppenvården 12 och inom ordinärt boende 13. Socialstyrelsen rapporterar att under 2016 hade nästan personer åtgärder inom den kommunala hälso- och sjukvården. En majoritet av dem var 65 år eller äldre. 14 En annan växande verksamhet är kommunala insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453). Under 2016 hade över äldre personer minst en verkställd insats, vilket motsvarade 16 procent av alla 65 år eller äldre. 15 De vanligaste insatserna var trygghetslarm, hemtjänst och särskilt boende, se tabell. I förhållande till året innan skedde inga stora förändringar. 10 Socialstyrelsen (2017), Vård och omsorg om äldre Lägesrapport 2017, s SCB (2017), Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting. 12 Socialstyrelsen (2015), Sjukdomar i sluten vård , s Socialstyrelsen (2017), Vård och omsorg om äldre Lägesrapport 2017, s Socialstyrelsen (2017), Statistik om kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser 2016, Art.nr: Socialstyrelsen (2017), Statistik om kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser 2016, Art.nr: , s

12 Tabell 2. Antal personer med insatser 31 oktober och procentuell förändring Insats 2015 (antal) 2016 (antal) Förändring (antal) Förändring (%) Hemtjänst ,2 Särskilt boende ,7 Boendestöd ,3 Trygghetslarm ,7 Matdistribution ,3 Ledsagning ,0 Dagverksamhet ,0 Annat bistånd ,9 Korttidsplats ,0 Avlösning av anhörig ,7 Kontaktperson/-familj ,7 Totalt Källa: Socialstyrelsen (2017), Statistik om kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser 2016, Art.nr: , s. 2. Undersökningar av kommunernas insatser till äldre visar att deras behov kräver nya former av samarbeten mellan yrkesgrupper och över organisationsgränser. Där framgår att en majoritet (70 procent) av hemtjänstenheterna hade aktuella rutiner vid misstanke om att den enskilde var undernärd eller felnärd. Hälften (53 procent) erbjöd vård och omsorg av multiprofessionella demensteam i ordinärt boende till personer med demenssjukdom. Slutligen hade ungefär var tredje äldre person (35 procent) riskförebyggande åtgärder vid risk för fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa i ordinärt boende (hemsjukvård). Den åldrande befolkningen kommer att ställa krav på förändringar av organisation, innehåll i verksamheten och medarbetarnas kunskaper. Där ingår bland annat att utveckla metoder för att i multiprofessionella arbetslag bättre möta de äldres behov av både hemsjukvård och omsorg i det egna boendet. 16 Samtidigt har nästan alla äldre som får insatser i särskilt boende också behov av hälso- och sjukvård. 17 ANSTÄLLNINGSVILLKOREN SKILJER SIG ÅT MELLAN YRKESGRUPPER OCH ARBETSGIVARE Inom hälso-, sjukvård och äldreomsorg arbetar närmare en halv miljon anställda, varav majoritet är kvinnor. Under 2015 arbetade cirka anställda inom Kommunals organisationsområde. De flesta arbetade antingen i en kommun eller i ett landsting och en av fem arbetade hos en privat arbetsgivare. Undersköterska är den största yrkesgruppen på svensk arbetsmarknad med drygt anställda. De arbetade inom många olika typer av verksamheter. Inom landstingens verksamhet arbetade undersköterskor på vård- och specialavdelning, inom habilitering och på mottagningar. De flesta arbetade dock inom kommunal verksamhet såsom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende (motsvarande äldreomsorg). Kommunal organiserar även många andra yrkesgrupper inom hälso-, sjukvård och äldreomsorg som vanligtvis antingen arbetar inom landstingens eller kommunernas ansvarsområden. 16 Socialstyrelsen (2017), Vård och omsorg om äldre Lägesrapport 2017, s Socialstyrelsen (2016), Vård och omsorg om äldre Lägesrapport 2016, s

13 Kommunalt anställda Hösten 2012 arbetade drygt anställda inom Kommunals fyra största yrkesgrupper i kommunerna. Fem år senare hade antalet anställda ökat till närmare anställda. Undersköterska är den största yrkesgruppen även inom kommunal verksamhet. Under perioden har antalet anställda ökat inom alla fyra yrkegrupperna. 18 Den antalsmässigt största ökningen har skett bland undersköterskor med anställda, från närmare till anställda. Inom yrkesgrupperna vårdbiträden respektive vårdare har antalet anställda ökat med vardera drygt 5 000, från drygt till över anställda respektive från drygt till anställda. Den till antalet minsta yrkesgruppen, skötare med runt anställda, har under perioden ökat med något hundratal. Figur 3. Antalet kommunalt anställda skötare, undersköterskor, vårdare och vårdbiträden, åren Källa: Kommunals bearbetningar av den partsgemensamma statistiken för kommuner, Anställningsformen skiljer sig stort mellan de olika yrkesgrupperna och skillnaderna har ökat under de senaste fem åren. Figuren nedan visar att under de senaste fem åren har andelen tillsvidareanställda undersköterskor varit relativt konstant på drygt 80 procent. Skötarna inledde perioden på samma höga nivå som undersköterskor men har därefter minskat andelen tillsvidareanställda till under 80 procent. Vårdarna har under hela perioden haft en lägre nivå tillsvidareanställda, runt 75 procent, och uppvisar en liten minskning. För vårdbiträden har anställningstryggheten drastiskt minskat, från drygt 50 procent med tillsvidareanställning till under 40 procent. När det gäller personalomsättning förekommer stora skillnader mellan de fyra yrkesgrupperna. Personalomsättningen är nära 50 procent för vårdbiträden, vilket är avsevärt högre än för de tre andra yrkesgrupperna. För skötare och vårdare var personalomsättningen cirka 24 procent och för undersköterskor cirka 15 procent Kommunal (2017), Kommunals bearbetningar av den partsgemensamma statistiken för kommuner, Kommunals bearbetningar av den partsgemensamma statistiken för kommuner,

14 Figur 4. Andel tillsvidareanställda skötare, undersköterskor, vårdare och vårdbiträden, åren , i kommuner. Källa: Kommunals bearbetningar av den partsgemensamma statistiken för kommuner. Även åldersstrukturen skiljer sig åt mellan och inom de olika yrkesgrupperna. Av vårdbiträdena var var tredje under 26 år och hälften har inte fyllt 36 år. Det finns även många yngre anställda bland vårdare där var tredje är under 36 år. Bland undersköterskor varierar åldersstrukturen beroende på verksamhetsinriktning SCB (2016), Yrkesstatistik SSYK 2012 uppdelat efter åldergrupper år 2014, specialbeställning. 16

15 Landstingsanställda Hösten 2012 arbetade inom landstingens verksamhet drygt anställda inom Kommunals fyra största yrkesgrupper som fem år senare hade ökat till närmare anställda. Figuren visar att undersköterska är den största yrkesgruppen. Under perioden har antalet undersköterskor ökat från till anställda (motsvarar cirka 14 procent). Under samma period har antalet anställda ambulanssjukvårdare och barnsköterska minskat med 100 respektive 200 anställda. Antalet skötare var relativt oförändrat under perioden, drygt anställda. Figur 5. Antalet landstingsanställda ambulanssjukvårdare, barnsköterskor, skötare och undersköterskor, åren Källa: Kommunals bearbetningar av den partsgemensamma statistiken för kommuner och landsting (2017). En gemensam nämnare för tre av fyra yrkesgrupper är att andelen tillsvidareanställda har minskat under perioden. Den största minskningen har skett bland ambulanssjukvårdarna, från nära 90 procent hösten 2012 till drygt 80 procent hösten Minskningarna har varit mindre bland skötare och undersköterskor, från 73 till 69 procent respektive från 81 till 77 procent. Anställningstryggheten var i princip oförändrad bland barnsköterskor med drygt 80 procent tillsvidareanställda. När det gäller personalomsättning, det vill säga andelen nyanställda i förhållande till det totala antalet anställda, var den högst bland skötare och undersköterskor med cirka 20 procent, i förhållande till drygt tio procent bland ambulanssjukvårdare och barnsköterskor. 17

16 Figur 6. Andel tillsvidareanställda ambulanssjukvårdare, barnsköterskor, skötare och undersköterskor, åren , i landsting. Källa: Kommunals bearbetningar av den partsgemensamma statistiken för kommuner, När det gäller ålderstrukturen var runt 20 procent av barnsköterskorna, skötarna och undersköterskorna under 36 år. Det skiljer sig markant mot ambulanssjukvårdarna där färre än tio procent var under 36 år. 21 NÄSTAN ALLA ANSTÄLLDA HAR GYMNASIEUTBILDNING Förändrade krav inom verksamheten och utvecklingen av nya välfärdstjänster har lett till omfattande behov av yrkesutveckling för redan anställda och nyrekryteringar inom flera olika professioner. Kraven på yrkesutbildning ser dock olika ut inom verksamheterna. Arbetsgivarna inom hälso- och sjukvård har traditionellt haft höga krav på yrkesutbildning, samtidigt som arbetsgivarna inom äldreomsorg har haft mer otydliga krav på yrkesutbildning. Ett utdrag från SCBs yrkesregister 22, se figur, visar att nästan alla anställda inom Kommunals största yrkesgrupper har minst gymnasial utbildning. Många har också en eftergymnasial utbildning. För de tre yrkesgrupper skötarna, vårdarna 23 och undersköterskorna inom habilitering hade över 20 procent av de anställda en eftergymnasial utbildning. Den yrkesgrupp som har störst spridning mellan olika utbildningsnivåer är vårdbiträden där ungefär lika många har högst grundskola (19 procent) som eftergymnasial utbildning (16 procent) SCB (2016), Yrkesstatistik SSYK 2012 uppdelat efter åldergrupper år 2014, specialbeställning. Kommunal beställde ett utdrag ur SCBs yrkesregister (2014) med avseende på utbildningsnivå och de fem största utbildningsinriktningarna för anställda inom Kommunals största medlemsgrupper. Det bygger på både SCBs Yrkesregistret 2014 enligt SSYK 2012 respektive svensk utbildningsnomenklatur (SUN). Inklusive boendestödjare. 18

17 Figur 7. Andel anställda i de största yrkesgrupperna fördelat per utbildningsnivå år 2014, SSYK Källa: SCB (2016), Specialbeställning ur yrkesregistret. Nästan alla anställda har gymnasieutbildning, men långt ifrån alla har en dokumenterad yrkesutbildning inom verksamhetsområdet. Bland Kommunals största yrkesgrupper har undersköterskor inom mottagning respektive vård- och specialistavdelning högst andel med en registrerad utbildning inom hälso- och sjukvård samt omsorg, 70 respektive 65 procent. Inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende respektive habilitering är andelen undersköterskor med registrerad utbildning inom sjuk- och omvårdnad samt social service lägre, 55 respektive drygt 30 procent. Skillnader förekommer även mellan yrkesgrupper. Av barnsköterskor hade drygt 70 procent en registrerad utbildning inom barnomsorg, sjukvård och omvårdnad. Bland ambulanssjukvårdarna var det nära 60 procent som hade en registerad utbildning inom teknik med inriktning vård, omvårdnad, sjukvård och räddningstjänst. Däremot var det endast drygt 40 procent av skötarna som hade en registrerad utbildning inom omvårdnad, psykiatrisk vård, sjukvård och omsorg. Inom kommunal verksamhet hade drygt 20 procent av vårdarna en registrerad utbildning inom vård och omsorg. Den yrkesgrupp som hade lägst andel registrerad utbildning inom omvårdnad och sjukvård var vårdbiträden, med drygt tio procent. 19

18 20

19 En gymnasial yrkesutbildning för unga Det finns flera olika utbildningsvägar för yrkesutbildade inom vård och omsorg. Där ingår: Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet Kommunala yrkesinriktade vård- och omsorgskurser för vuxna Vidare- och specialistutbildningar vid yrkeshögskolan Arbetsmarknadsutbildningar inom vård och omsorg Yrkeskurser vid folkhögskolan Det här avsnittet handlar om vård- och omsorgsprogrammet vid ungdomsgymnasiet. Efter examen ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Socialstyrelsens allmänna råd och utbildningens innehåll motsvarar den lägsta nivån för personalens kunskap och förmåga vid arbete inom äldreomsorg och funktionshinderomsorg. Efter examen har eleverna möjlighet att studera vidare på yrkeshögskola, högskola eller universitet. Läsåret 2011/12 var första året som gymnasieskolan tillämpade den nya läroplanen (GY11). Konsekvensen blev en kraftig minskning av antalet elever på yrkesprogrammen. Läroplanen kännetecknas av ändrade behörighetskrav, både när det gäller olika nationella program och vilka kurser som ingår i den ordinarie studieplanen. Eleverna på både vård- och omsorgsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet kan fortfarande läsa in grundläggande behörighet till högskolan inom ordinarie studieplan. Motsvarande kurser är obligatoriska i alla högskoleförberedande programmen. Nedan följer en beskrivning av yrkesprogrammet med avseende på innehåll, elevantal och etablering på arbetsmarknaden efter utbildningen. VÅRD- OCH OMSORGSPROGRAMMET PÅ GYMNASIET Läsåret 2016/17 var vård- och omsorgsprogrammet ett av de medelstora yrkesprogrammen med närmare elever, varav majoriteten är kvinnor (cirka 80 procent). I hela landet fanns det nära 150 skolkommuner där majoriteten av skolenheterna var offentliga (78 procent). 24 Eleverna studerar hälsa, ohälsa, funktionsnedsättning, medicin, pedagogik och psykologi. Utbildningen är förberedande för yrken inom funktionshinderområdet, hälsooch sjukvård, psykiatri samt äldreomsorg. Bland de programgemensamma ämnena ingår hälsa, medicin, människan, psykiatri, psykologi, samhällskunskap, specialpedagogik, svenska eller svenska som andraspråk och vård och omsorg. 24 Skolverket (2017), Redovisning av uppdrag om uppföljning av gymnasieskolan 2017, Dnr 2016:01706, s

20 Programmet har inga inriktningar, istället har eleverna möjlighet att via programfördjupning eller individuella val bredda sin kunskap, men kursutbudet varierar mellan skolor. Kurserna går att kombinera inom de fyra verksamhetsområdena hälso- och sjukvård, psykiatri, äldreomsorg och funktionshinder. Antalet avgångselever minskar För snart tio år sedan, läsåret 2008/09, avslutade drygt elever dåvarande omvårdnadsprogram 25. Antalet avgångselever ökade flera år i rad fram till läsåret 2013/14. Då skedde en kraftig minskning med drygt elever, vilket sammanföll med den första elevkullen som genomgått gymnasiets nya läroplan. Antalet avgångselever har därefter legat kvar på den lägre nivån, runt avgångselever per år. När det gäller genomströmningen av nybörjarelever är det 75 procent som slutförde utbildningen inom tre år, vilket är en något lägre andel än på yrkesprogrammen över lag (78 procent). Bland eleverna slutförde kvinnliga elever utbildningen i högre utsträckning än manliga, 77 respektive 67 procent. En annan skillnad är att elever med svensk bakgrund slutförde utbildningen i större utsträckning än elever med utländsk bakgrund, 77 respektive 69 procent. När det gäller olika huvudmän och föräldrarnas högsta utbildningsnivå är det inga stora skillnader mellan andelen elever som slutför utbildningen. Figur 8. Antal avgångselever från vård- och omsorgsprogrammet läsåren 2008/ /17. Källa: Skolverket. I gruppen avgångselever, det vill säga elever slutfört gymnasieskolan och erhållit slutbetyg eller motsvarande, ingår nationella, speciellt utformade och individuella program samt fristående skolor. Bland de som slutförde fick cirka 86 procent en examen (genomsnitt 87 procent för alla yrkesprogram). 26 Elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning tar examen i större utsträckning än eleverna med föräldrar som har högst gymnasial utbildning, 92 respektive 84 procent. Samtidigt är skillnaderna stora mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund där 91 respektive 75 procent av eleverna tar examen Nuvarande Vård- och omsorgsprogram. En elev som inte uppfyller kraven för gymnasieexamen efter ett nationellt program ska få ett studiebevis. 27 Skolverket (2017), Redovisning av uppdrag om uppföljning av gymnasieskolan 2017, Dnr 2016:01706, s

21 Skolverket bedömer att den främsta orsaken till att eleverna med utländsk bakgrund har sämre resultat är att många elever saknar fullständig svensk grundskola, vilket innebär att de behöver stöd i flera ämnen, både på grund- och gymnasienivå. Eftersom många elever saknar tillräckliga förkunskaper i engelska från grundskolan, och det i princip är omöjligt att läsa in grund- och gymnasieskolans engelskakurser under tre år, blir följden att eleverna inte kan få en yrkesexamen. Därmed minskar också deras anställningsbarhet på arbetsmarknaden. 28 Många elever väljer att fortsätta studera vid högskolan Vård- och omsorgsprogrammet är det yrkesprogram med högst andel elever med högskolebehörighet. Av eleverna hade 60 procent grundläggande högskolebehörighet när de avslutade studierna våren 2016 i förhållande till 36 procent för samtliga yrkesprogram. 29 Kvinnliga elever hade något högre andel med högskolebehörighet än manliga, 61 respektive 57 procent. Det fanns även skillnader mellan enskilda och offentliga huvudmän, där 66 respektive 58 procent av elever uppnått grundläggande högskolebehörighet. Vård- och omsorgsutbildningarna har under lång tid utmärkt sig genom en hög andel elever som påbörjar eftergymnasiala studier. Figuren visar att andelen elever som påbörjade högskolestudier ökade kontinuerligt under en tioårsperiod från slutet av 1990-talet till finanskrisen, därefter minskade den särskilt för män. Figur 9. Andel i procent av antalet avgångna elever på programmet som påbörjat högskolestudier inom tre år från 1994/ /13, fördelat på kvinnor, män och totalt. Källa: SCB, (2017), Påbörjade högskolestudier inom tre år för avgångna från gymnasieskolans linjer/program 1990/ /13. Andel i procent av antalet avgångna på respektive linje/program och avgångsår. SCBs senaste treårsuppföljning visar att av avgångseleverna läsåret 2012/13 hade cirka 28 procent påbörjat högskolestudier inom tre år. Liksom tidigare år påbörjar kvinnliga elever högskolestudier i betydligt större utsträckning än manliga (30 respektive 17 procent). 28 Skolverket (2017), Redovisning av uppdrag om uppföljning av gymnasieskolan 2017, Dnr 2016:01706, s Skolverket (2017), Redovisning av uppdrag om uppföljning av gymnasieskolan 2017, Dnr 2016:01706, s

22 Etableringen på arbetsmarknaden efter ett, tre och fem år Ett år efter avslutade gymnasiestudier har många elever en osäker ställning på arbetsmarknaden. Tabellen nedan innehåller resultat från Skolverkets uppföljningar och visar att drygt hälften av eleverna antingen är etablerade eller studerar ett år efter gymnasiet. 30 Eleverna vid vård- och omsorgsutbildningarna har under 2010-talet haft en positiv utveckling av andelen etablerade, från 34 procent för avgångseleverna läsåret 2010/11 till 39 procent läsåret 2012/13. Den största ökningen skedde dock bland de första avgångseleverna från GY11 där 52 procent var etablerade ett år efter avslutade studier. Eleverna har generellt haft en bättre etablering än genomsnitten för alla yrkesprogram. 31 Av de förvärvsarbetande är det vanligaste yrket undersköterska inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende. Det näst vanligaste yrket är undersköterska inom vårdoch specialistavdelning. Kvinnor arbetar i större utsträckning än män i ett yrke inom vård och omsorg samt socialt arbete. 32 Programmet utmärker sig också med en hög andel elever som studerar ett år efter avslutad gymnasieutbildning. Andelen studerande elever var runt procent under början av 2010-talet. De första avgångseleverna från GY11 innebar dock en tydlig minskning till 19 procent. Motsvarande utveckling skedde även bland övriga yrkesprogram som minskade från runt 20 till drygt 10 procent studerande. Tabell 3. Andel elever från omvårdnadsprogrammet/vård- och omsorgsprogrammet samt samtliga yrkesprogram som ett år efter avslutade gymnasiestudier är etablerade respektive studerande läsåret 2010/ /14, det vill säga efterföljande år. 2010/ / / /14 Yrkesprogram Etabl. Stud. Etabl. Stud. Etabl. Stud. Etabl. Stud. Vård och omsorg Samtliga Differens Källa: Skolverket, Tabell 5A respektive 4: Etablerade respektive studerande ett år efter avslutade gymnasiestudier per läsår och program. Tre år efter avslutade gymnasiestudier har både andelen etablerade och studerande ökat bland de tidigare eleverna. Andelen etablerade elever ökar successivt för varje år från drygt 40 procent bland avgångseleverna läsåret 2008/09 till 50 procent för avgångseleverna läsåret 2011/12. Samtidigt ligger andelen studerande kvar på runt 30 procent. Manliga elever är i högre utsträckning etablerade än kvinnliga och det omvända gäller för studier. Uppföljningar av eleverna som lämnade gymnasieskolan läsåren 2008/09 respektive 2009/10 visar att efter fem år har andelen etablerade ökat till cirka 60 procent samtidigt som andelen studerande har minskat till runt 20 procent För den senaste uppföljningen (år 2015) innebar etablerad ställning en arbetsinkomst på minst kr, sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition (november månad aktuellt år), inga händelser som indikerar arbetslöshet och inga händelser som indikerar arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte är att betrakta som sysselsättning. 31 Skolverket, Tabell 5A: Etablerade respektive studerande ett år efter avslutade gymnasiestudier per läsår och program. 32 SCB (2017), Tabell Vård och omsorg (VO), examinerade 2013/14 med något förvärvsarbete under 2015, yrke Skolverket (2017), Tabell 5B Efter gymnasieskolan 2014 respektive Tabell 8A Efter gymnasieskolan

23 Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan Den första uppföljning av inträdet på arbetsmarknaden av eleverna som genomgått GY11 visar att närmare 60 procent av eleverna från vård- och omsorgsprogrammet har arbete som huvudsaklig sysselsättning. 34 Det är betydligt lägre än genomsnittet för samtliga yrkesprogram (drygt 80 procent) men på samma nivå som tidigare avgångselever. Den här undersökningen mäter dock inte om eleverna är etablerade eller inte, dvs. har uppnått en viss arbetsinkomst. 35 Den senaste uppföljningen innehåller flera nya frågor där eleverna urskiljer sig i förhållande till övriga yrkesprogram. Det handlar om att närmare 70 procent eleverna anser att vård- och omsorgsprogrammet har förberett dem för arbetslivet (i förhållande till drygt 40 procent för samtliga yrkesprogram). Av eleverna som arbetar anser en hög andel, 70 procent, att utbildningen överensstämmer helt eller till stor del med deras arbete (i förhållande till drygt 50 procent av samtliga elever på yrkesprogram). Många elever har också fortsatt att studera vid Komvux. Under de 2,5 åren som gått efter examen har cirka 20 procent av eleverna med grundläggande behörighet och runt 40 procent av eleverna utan grundläggande behörighet läst vidare vid Komvux. I förhållande till samtliga yrkesprogram är det en betydligt högre andel elever i gruppen som saknar grundläggande behörighet. Sammantaget är det nära 30 procent som har studerat vid Komvux, i förhållande till cirka 20 procent för samtliga yrkesprogram. En förklaring till den höga andelen studerande vid Komvux är att många elever har svårigheter med svenska språket och behöver en utökad studietid för att uppnå fullständiga betyg. Vid uppföljningstillfället var det cirka 30 procent av eleverna som studerade, i förhållande till cirka 10 procent bland samtliga yrkesprogram. Av de elever som någon gång studerat på högskolan anser 36 procent att utbildningen i stor utsträckning har förberett dem för högskolestudier, i förhållande till 27 procent bland samtliga yrkesprogram. 36 SUMMERING Antalet yrkesutbildade har minskat efter införandet av den nya gymnasieskolan (GY11). Många elever lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg. Inom tre år har många yrkesutbildade påbörjat högskolestudier. Etableringen på arbetsmarknaden tar lång tid. Eleverna är nöjda med innehållet i programmet som till stor del överensstämmer med arbetslivets krav. 34 SCB (2017), Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan, Sysselsättning och övergångar till vidare studier bland examinerade 2013/14, s Våren 2017 genomförde SCB en kombination av enkät- och telefonintervjuundersökning riktad till de första avgångseleverna som fokuserade på deras inträde på arbetsmarknaden. Den fokuserar på om avgångseleverna arbetar och om de arbetar inom ett relevant område för deras gymnasie utbildning. 36 SCB (2017), Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan, Sysselsättning och övergångar till vidare studier bland examinerade 2013/14, s. 90 samt SCB (2012 och 2014), Inträdet på arbetsmarknaden. Gymnasieavgångna 2006/2007 respektive Inträdet på arbetsmarknaden. Gymnasieavgångna 2008/

24 26

25 Kommunala yrkesinriktade vård- och omsorgskurser för vuxna Den kommunala vuxenutbildningen på gymnasial nivå erbjuder kurser enligt samma ämnesplaner som gymnasieskolans yrkesprogram, men den är indelad i enstaka kurser istället för sammanhållna yrkesprogram. Elevernas studietid varierar beroende på studietakt, förkunskaper och möjlighet till validering av yrkeserfarenhet. Tillgången till utbildningsplatser är till stor del beroende av statligt stöd, vilket påverkar medborgarnas möjligheter att genomföra studier, samtidigt som många kommuner avsätter betydande medel till vuxenutbildningen. Ansvaret för vuxenutbildningen är kommunalt, men det finns flera former av statlig styrning. 37 Det gäller bland annat det särskilda statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning. 38 Statsbidraget förutsätter en regional samverkan avseende planering och genomförande samt att kommunerna medfinansierar lika många utbildningsplatser. Syftet är att dels öka utbildningsutbudet för eleverna, dels tillgodose behovet på arbetsmarknaden i de samverkande kommunerna. Därför ska företrädare för arbetsgivare, organisationer och branscher i de samverkande kommunerna samt Arbetsförmedlingen och den aktör som har ett regionalt utvecklingsansvar i länet eller länen medverka i planeringen av utbildningarna. 39 Andra krav är att kommunen måste kunna erbjuda möjlighet till kartläggning av deltagarnas tidigare kunskaper och kompetens samt erbjuda studie- och yrkesvägledning. Skolverket bedömer att i princip samtliga kommuner har ansökt om och erhållit statligt bidrag. Inom yrkesinriktad vuxenutbildning är behovet av platser störst inom vård och omsorg. 40 Idag är den kommunala yrkesinriktade vuxenutbildningen den absolut största utbildningsvägen för rekryteringen av gymnasialt yrkesutbildade inom vård och omsorg. Nedan följer en beskrivning av vård- och omsorgskurserna med avseende på innehåll, elevantal och etablering på arbetsmarknaden efter utbildningen Skolverket (2017), Skolverkets lägesbedömning 2017, s. 70. Förordning (2016:937) ersätter den tidigare satsningen på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (Yrkesvux) from den 1 januari Villkoren är reglerade i förordning (2009:43) 4 Skolverket (2016), Redovisning av uppdrag om insatser inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning och lärlingsutbildning för vuxna m.m., s

26 VÅRD- OCH OMSORGSKURSER INOM DEN KOMMUNALA VUXENUTBILDNINGEN Det stora urvalet av kurser och möjliga kombinationer innebär svårigheter för både elever och arbetsgivare att få en överblick av kompetensförsörjningen. Skolverkets uppföljningar 41 visar att de flesta elever är unga vuxna, där många kompletterar sina studier från gymnasieskolan. För elever som saknar tidigare gymnasiepoäng och yrkeserfarenhet tar det cirka tre år med heltidsstudier att uppnå gymnasieexamen (2 500 poäng). 42 Av de tio populäraste kurserna på gymnasial nivå ingår sex i gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram. Kursen hälsopedagogik ingår i både barn- och fritidsprogrammet respektive vård- och omsorgsprogrammet. Två andra mycket populära yrkeskurser är medicin 1 och specialpedagogik 1. Den senare ingår både som en programgemensam kurs i vård- och omsorgsprogrammet och som en programfördjupning inom barn- och fritidsprogrammet. Tabellen nedan visar dock att antalet kursdeltagare har minskat kraftigt i nästan alla yrkesinriktade kurser mellan åren 2014 och Den största minskningen har skett inom psykologi 1 och psykiatri 1 samt vård- och omsorgsarbete 2. En bidragande faktor kan vara bristen på behöriga lärare i yrkesämnen. Det gäller även för kursen i svenska som andra språk 2. Tabell 4. Antal kursdeltagare vid Komvux som läst yrkeskurser som ingår i de programgemensamma kurserna i gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram under 2016 samt förändring i förhållande till Programgemensammakurser Antal deltagare 2016 Förändring Hälsopedagogik Psykologi Medicin Specialpedagogik Vård- och omsorgsarbete Svenska som andra språk Etik och människans livsvillkor Svenska Psykiatri Vård- och omsorgsarbete Källa: Skolverket, exklusive svenska 2, svenska som andra språk 2 och samhällskunskap 1b. I gymnasieskolan finns det fyra programfördjupningspaket med yrkesutgångar inom äldreomsorg, hälso- och sjukvård, funktionshinder och psykiatri. På Komvux fokuserar de fyra populäraste fördjupningskurserna på yrkeutgångar inom äldreomsorg respektive hälso- och sjukvård, vilket även gäller bland ungdomar. Av vuxeneleverna läste nära elever vård och omsorg vid demenssjukdom och över elever läste äldres hälsa och livskvalitet som är fördjupningar inom äldreomsorg. Närmare elever läste akutsjukvård respektive över elever läste medicin 2 inom fördjupningen hälso- och sjukvård. Antalet elever med fördjupning inom psykiatri och funktionshinder är betydligt lägre med cirka elever inom funktionshinder och runt inom psykiatri. 41 Skolverket (2017), Redovisning av insatser inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning och lärlingsutbildning för vuxna, Dnr : Motsvarande mellan 900 och gymnasiepoäng beroende på programfördjupning. 28

27 Tabell 5. Antal kursdeltagare vid Komvux som läste motsvarande fördjupningspaket i gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram under 2016 samt förändring i förhållande till Fördjupningspaket Antal deltagare 2016 Förändring Äldreomsorg Vård och omsorg vid demenssjukdom Äldres hälsa och livskvalitet Hälso- och sjukvård Medicin Akutsjukvård Funktionshinder Socialpedagogik Specialpedagogik Psykiatri Psykiatri Samhällsbaserad psykiatri Källa: Skolverket (2017). Hur många elever som läser respektive kurs är samtidigt styrt av utbildningsanordnarens kursutbud, som i sin tur är styrt av respektive upphandlande aktör och eventuella statliga bidrag. Även om ursprungstanken är god att utbudet av kurser ska matcha arbetslivets behov av yrkesutbildade är det svårt att styra vilka kurskombinationer som eleverna väljer att studera och slutföra samt vilka kurskombinationer som utbildningsanordnarna erbjuder. Stora variationer i elevantal under 2000-talet Varje år följer Skolverket upp hur många elever som studerar respektive kurs. Myndigheten följer också upp hur många studieplatser som är finansierade via statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå för vuxna (Yrkesvux) 43 som kommunerna har haft möjlighet att söka sedan Men det är ingen myndighet som har i uppdrag att systematiskt följa upp antalet vuxeneleverna som avslutar kurser motsvarande den gymnasiala yrkesutbildningen. 44 Uppföljningen av hur många elever som läser kurskombinationer motsvarande gymnasieskolans yrkesprogram är osystematisk. Figuren på nästa sida är ett försök att visa på alla elever som har studerat vård- och omsorgskurser på gymnasial nivå under perioden 2009 till Skolverkets redovisningar visar att antalet elever har varierat mellan budgetåren från cirka elever år 2010 till som mest nära elever år Förordning (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå. 44 Idag saknas både en databas för vuxenutbildning och korrekta uppgifter från alla utbildningsanordnare, enligt Skolverkets lägesrapport 2017, s

28 Figuren nedan visar också att antalet elever med en gymnasieexamen från yrkesprogrammet var drygt elever fram till läsåret 2013/14 för att därefter minska till drygt elever per läsår. När Föreningen Vård- och omsorgscollege 45 beställde motsvarande kurskombination av Skolverket 46 framkom att under perioden 2005 till 2007 avslutade årligen mellan och elever studier motsvarande det dåvarande omvårdnadsprogram. Kommunals uppföljning för perioden 2010 till 2012 visade att antalet vuxenelever hade minskat till årligen mellan och elever. 47 Utredningen om nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen uppföljning för åren 2014 och 2015 visade att antalet vuxenelever hade fortsatt att minska till drygt elever. 48 Det är viktigt att notera att valet av kurser, studietid och läroplaner varierar mellan mättillfällen. Figur 10. Antal avgångselever från omvårdnadsprogrammet/vård- och omsorgsprogrammet, elever som studerat vårdkurs inom den kommunala yrkesinriktade vuxenutbildningen och antal elever som studerat yrkeskurser inom den kommunala yrkesinriktade vuxenutbildningen motsvarande det gymnasiala yrkesprogrammet för läsåren 2009/ /16 respektive budgetår Källa: Skolverket, specialbeställning från SCB och SOU 2017:21. Bristen på en nationellt sammanhållen yrkesutbildning gör det svårt att beräkna antalet vuxenelever som faktiskt har avslutat en kurskombination motsvarande yrkesprogrammet på gymnasiet. Föreningen vård- och omsorgscolleges första redovisning av antalet vuxenelever som erhållit diplom (motsvarande p) visar på över elever. 49 De har också under flera år erbjudit sammanhållna yrkesutbildningar i enlighet med yrkesprogrammet Föreningen Vård- och omsorgscollege startade 2008 och består av parterna som tillsammans certifierar utbildningsanordnare. Medlemmar är arbetsgivar- och fackliga organisationer samt utbildningsanordnare med ett gemensamt ansvarar för att säkerställa kvaliteten utbildningarnas innehåll och elevernas anställningsbarhet. Under 2016 fanns det ett 20-tal regionala Vårdoch omsorgscollege som omfattade minst tre kommuner och ett landsting eller en region. Antalet lokala Vård- och omsorgscollege uppgick till närmare 90 och inkluderar närmare 100 gymnasieskolor. 46 Elever som under perioden 2005 till 2007 respektive 2010 till 2012 slutfört kurser inom Komvux motsvarande poäng i omvårdnad, SCB specialbeställd utbildningsstatistik, 2011 respektive 2014, under tre år till och med aktuellt årtal. 47 När det gäller Kommunals beställning omfattade den elever som under perioden 2010 till 2012 slutfört kurser inom Komvux motsvarande minst kurspoäng i omvårdnad ur den officiella utbildningsstatistiken under tre år till och med aktuellt årtal. 48 SOU (2017), Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer, Del 1, s En modell för nationellt sammanhållna yrkesutbildningar är något som branschen har drivit på via Vård- och omsorgscollege.

29 Etableringen efter kommunal yrkesinriktad vuxenutbildning Det är mycket svårt att följa upp vuxenelevernas etablering efter avslutade yrkesutbildningar, vilket till stor del beror på bristande dokumentation. 50 Skolverkets senaste uppföljning visar att ett år efter avslutade studier ha 60 procent av eleverna som har läst 800 poäng eller mer en etablerad ställning på arbetsmarknaden. 51 Myndigheten har valt att redovisa elevernas kurspoäng i två grupper, elever med mellan 400 och 799 kurspoäng respektive 800 poäng eller mer. Det innebär att det inte finns några jämförbara uppgifter mellan de elever som har läst gymnasieskolans sammanhållna yrkesprogram och de vuxenelever som har läst motsvarande kombination av yrkeskurser. Tabellen nedan innehåller en sammanställning av Skolverkets tvåårsuppföljning 52 av elevernas etablering efter avslutad kommunal yrkesinriktad vuxenutbildning. Den visar att elevernas förankring på arbetsmarknaden ökar med fler kurspoäng och längre tid efter avslutade studier. Två år efter avslutade studier var cirka 60 procent av eleverna som läst minst 800 poäng etablerade på arbetsmarknaden i förhållande till cirka 50 procent av eleverna som läst mellan 400 och 799 poäng. Efter två år är dock många av de tidigare eleverna inte etablerade på arbetsmarknaden. Eleverna som avslutade sina studier 2013 var färre i antal och var i större utsträckning etablerade på arbetsmarknaden efter två år i förhållande till eleverna som avslutade sina studier två år tidigare. Samtidigt hade andelen som inte var etablerade på arbetsmarknaden minskat. Det gällde oavsett antalet kurspoäng. En förklaring kan vara att de i större utsträckning än tidigare elever har läst sammanhållna yrkesutbildningar inom certifierade Vård- och omsorgscollege. På så sätt har eleverna fått en tydlig bild av vilka krav arbetslivet ställer samtidigt som eleverna har fått den utbildning som arbetslivet kräver. En annan förklaring kan vara den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden med fler lediga jobb. Tabell 6. Antalet elever vid den kommunala vuxenutbildningen som avslutat kurser omfattande minst 800 poäng respektive mellan 400 och 799 poäng med inriktning vård och omsorg fördelat på etableringsstatus två år efter avslutad utbildning, år 2013 respektive Etableringsstatus 2013 Etableringsstatus 2015 Kurspoäng Avslut 2011 Etabl. Studier Ej* etabl. Avslut 2013 Etabl. Studier Ej* etabl p p eller mer minst p** Källa: Skolverket (2016 och 2017), Etableringsstatus 2013 respektive 2015 för olika elevgrupper som avslutat Komvux 2011 respektive 2013*. I kategorin ej etablerad ingår elever som har en osäker eller svag ställning samt elever som varken studerar eller arbetar**. SCBs uppgift på uppdrag av Kommunal. 50 Orsakerna till problemen inom den kommunala vuxenutbildningen är flera, bland annat ett begränsat faktaunderlag och att eleverna deltar i en kombination av olika utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser. 51 Skolverket (2017), Redovisning av uppdrag om uppföljning av sysselsättning efter avslutade studier inom kommunal vuxenutbildning, Dnr: 2017:01587, s Skolverket (2015), Redovisning av uppdrag om uppföljning av sysselsättning efter avslutade studier inom kommunal vuxenutbildning och utbildning inom svenska för invandrare, Dnr :81, s

30 År 2011 ingår i både Skolverkets uppföljning och Kommunals beställning till SCB. Det innebär att det går att dela in eleverna i ytterligare en nivå, det vill säga de som har läst minst kurspoäng inom vård och omsorg. Resultatet blir att av de vuxeneleverna är det endast cirka (drygt 25 procent) som har avslutat kurspoäng motsvarande gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram. Resultat går att tolka på olika sätt. En tolkning är att närmare elever (cirka 75 procent) har läst en kurskombination som inte ger en fullständig yrkesutbildning enligt den officiella statistiken. 53 En annan tolkning är att den nya gymnasieskolan även innebar att flera programgemensamma ämnen, som tidigare ingick i omvårdnadsprogrammet, inte längre ingår som yrkesämnen, vilket har resulterat i en underskattning av antalet elever som har avslutat kurser inom inriktning vård och omsorg. SUMMERING Eleverna har stor flexibilitet och kan välja sin egen kurskombination. Vård och omsorg är den populäraste yrkesinriktningen. Många elever läser yrkeskurser, men inte hela yrkesutbildningen. Det saknas offentlig statistik över antalet elever som läser en sammanhållen yrkesutbildning i enlighet med yrkesprogrammet. Elever som har fler kurspoäng har bättre etablering. Etableringen på arbetsmarknaden tar lång tid. 53 Utifrån publicerade uppgifter går det tyvärr inte att mäta om elever som har avslutat minst kurs har en bättre etablering än de med färre kurspoäng. 32

31 33

32 Vidare- och specialistutbildningar vid yrkeshögskolan Yrkeshögskolan (YH) tillkom 2009 och bygger på den tidigare kvalificerade yrkesutbildningen (KY) där de sista kurserna avslutades under Målsättningen är att eleverna ska få kvalificerad kunskap inom efterfrågade yrkesgrupper på arbetsmarknaden där utbildningsutbudet och dess innehåll förändras över tid beroende på arbetslivets behov. Det ställer krav på en aktiv medverkan från arbetslivet där ett lokalt och arbetsplatsnära kursinnehåll är prioriterat i förhållande till en nationellt sammanhållen struktur. Det finns fem stora utbildningsområden Data/IT, Ekonomi, administration och försäljning, Hälso- och sjukvård samt socialt arbete, Samhällsbyggnad och bygg-teknik samt Teknik och tillverkning som tillsammans har nästan fyra femtedelar av alla antagna Den starkt könssegregerade arbetsmarknaden återspeglar sig bland eleverna inom respektive område. 55 Av eleverna som studerar kurser med inriktning på Hälso- och sjukvård samt socialt arbete är drygt 90 procent kvinnor och cirka 10 procent män. Avsnittet nedan fokuserar på utbildningsområdet Hälso- och sjukvård samt socialt arbete. YRKESUTBILDNINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SAMT SOCIALT ARBETE Utbildningarna är på eftergymnasial nivå och bygger på kunskap från vård- och omsorgsprogrammet eller motsvarande utbildning. Undervisningen kan antingen ske på distans eller vara utformad som en kombination av teoretiska studier och arbetsplatsförlagt lärande. Efter utbildningen ska eleverna kunna arbeta inom specifika yrkesroller eller med mer avancerade och komplexa arbetsuppgifter. Av eleverna som studerade kurser inom Hälso- och sjukvård, socialt arbete var examensgraden cirka 80 procent för kvinnor och drygt 70 procent för män. 56 Under 2016 var drygt elever antagna till utbildningar inom hälso- och sjukvård samt socialt arbete. För Kommunals medlemsgrupper finns det både breda utbildningar samt vidare- och specialistutbildningar. Flera vidareutbildningar för undersköterskor inom äldreomsorg omfattar 200 yrkeshögskolepoäng med inriktning på demens och äldres hälsa respektive psykiatri med inriktning psykisk ohälsa och neuropsykiatri. Några exempel på särskilda yrkesutbildningar är aktivitetspedagog/ boendestödjare, medicinsk fotterapeut samt instrument- och steriltekniker. Utbildningarnas omfattning varierar från 200 till 400 yrkeshögskolepoäng. 54 Myndigheten för yrkeshögskolan ska verka för att utbildningarna vid yrkeshögskolorna i Sverige tillgodoser arbetslivets behov av kompetens. Ett annat uppdrag är att skapa en nationell struktur för validering av utbildning och yrkeskompetens samt är nationell koordinator för EQF (European Qualifications Framework) som ska göra det lättare att jämföra utbildnings- och yrkeskvalifikationer inom EU. 55 Myndigheten för yrkeshögskolan (2017), Statistisk årsrapport 2017, s Myndigheten för yrkeshögskolan (2017), Statistisk årsrapport 2017, s

33 Etablering efter vidare- eller specialistutbildning Myndigheten för yrkeshögskolan och SCB har vid tre tillfällen följt upp etableringen på arbetsmarknaden efter slutförda utbildningar vid Yrkeshögskolan. Vid alla tre uppföljningstillfällena har över 90 procent av eleverna inom hälso- och sjukvård samt socialt arbete haft ett arbete ett år efter examen. 57 Tabellen nedan visar antalet elever och andel etablerade ett år efter avslutade studier inom utbildningsområdet Hälso- och sjukvård samt socialt arbete fördelat på två olika vidare- respektive yrkesutbildningar för åren Under de tre åren har den största vidareutbildningen fokuserat på undersköterskor inom äldreomsorg. Ett år efter examen hade nästan alla deltagare ett arbete. När det gäller vidareutbildningen av undersköterskor inom psykiatri har både antalet examinerade och andel i arbete ett år efter examen varierat, från drygt 80 till drygt 30 examinerade respektive 100 procent till cirka 90 procent i arbete. För de två yrkesutbildningarna till medicinsk fotterapeut respektive instrument- och steriltekniker visade uppföljning 2016 att alla elever hade ett arbete. Tabell 7. Antal och andel examinerade som har arbete året efter examen inom hälsooch sjukvård samt socialt arbete, samt två vidareutbildningar för undersköterskor och två yrkesutbildningar, åren Utbildningsområde 2014 (examen 2013) 2015 (examen 2014) 2016 (examen 2015) Antal Arbete Antal Arbete Antal Arbete Hälso- och sjukvård samt socialt arbete varav Vidareutbildning för undersköterskor psykiatri Vidareutbildning för undersköterskor äldreomsorg Yrkesutbildning medicinsk fotterapeut Yrkesutbildning instrument/ steriltekniker Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan och SCB, Uppföljningarna visar att många examinerade arbetar ett år efter avslutade studier, men långt ifrån alla har ett arbete som överensstämmer med utbildningen. För alla examinerade inom Hälso- och sjukvård samt socialt arbete hade runt 70 procent ett arbete som helt eller till största delen överensstämde med utbildningen Myndigheten för yrkeshögskolan och SCB (2015), Andel examinerade från kurser inom hälso-, sjukvård samt socialt arbete som hade arbete efter examen och där arbetet överensstämde helt eller till största delen med YH-utbildningen. 58 Myndigheten för yrkeshögskolan och SCB (2016), Tabell, Arbetets överensstämmelse med utbildningen året efter examen (av de som angett att de har arbete) efter utbildningsinriktning (SUN5) - totalt,

34 Av undersköterskorna som vidareutbildat sig inom äldreomsorg hade runt 50 procent ett arbete som helt eller till största delen överensstämde med utbildningen och cirka 40 procent där arbetet överensstämmer till viss del med utbildningen. För undersköterskor som vidareutbildat sig inom psykiatri var motsvarande uppgifter nära 60 procent respektive drygt 30 procent (endast examen 2014). 59 Yrkeshögskolan växer Inför höstterminen 2017 ställde SKL frågor till kommuner och landsting/regioner angående deras rekrytering av yrkeshögskoleutbildade yrkesgrupper. Bland kommunerna var det cirka 40 procent som hade sökt specialistutbildade undersköterskor. Ungefär 70 procent hade haft svårt att hitta sökande och ungefär hälften av kommunerna bedömde att behovet av yrkesgruppen skulle öka på tre års sikt. Inom landstingen var det en större spridning bland olika yrkesgrupper där över 60 procent hade sökt specialutbildade undersköterskor respektive ambulanssjukvårdare. Alla landsting hade sökt skötare, drygt 30 procent hade sökt medicinskt fotterapeuter och över 70 procent steriltekniker. Bristen på sökande var störst bland specialiserade undersköterskor och steriltekniker. Även landstingen tror att det är framförallt antalet specialiserade undersköterskor som kommer att öka på tre års sikt. 60 Arbetsgivarnas ökade behov av yrkesutbildade återspeglar sig i både valet av utbildningar och ett ökat antal utbildningsplatser. Myndigheten för yrkeshögskolan har beviljat över 500 utbildningar med ca nya utbildningsplatser, med start under hösten 2018 eller våren De beräknar att antalet årsplatser kommer öka från ca till årsplatser fram till 2022 (motsvarar ca 45 procent). 61 För undersköterskor återkommer flera vidare- och specialistutbildningar och yrkesutbildningen till steriltekniker. En specialistutbildning som kommer tillbaka är barnspecialistundersköterska och en ny utbildning är specialistundersköterska Multisjuka Äldre. Idag saknas ett system för nationellt likvärdigt innehåll i utbildningarna, vilket i dagsläget innebär att myndigheten har godkänt två specialistutbildningar inom välfärdsteknik med snarlik titel Specialistundersköterska respektive specialistutbildad inom välfärdteknik men med olika innehåll och kunskapskrav. Det leder troligtvis till förvirring för både studenter och arbetsgivare, vilket leder till problem vid matchningen på arbetsmarknaden. Ett motsatt exempel är yrkesutbildningen till steriltekniker som från och med höstterminen 2018 troligtvis kommer att omfattas av ett nationellt likvärdigt innehåll. Bakgrunden till de nationella föreskrifterna är att arbetsgivarna vill säkerställa att alla examinerade har rätt och likvärdig kompetens för att utföra arbetet På grund av det begränsade antalet medicinsk fotterapeut respektive steriltekniker examinerade är det inte möjligt att redovisa resultat för de två yrkesutbildningarna. 60 SKL(2017), Yrkeshögskolan, enkätsammanställning, s Myndigheten för yrkeshögskolan (2018), Nyheter, Många nya platser inom yrkeshögskolan, 26 januari Myndigheten för yrkeshögskolan (2018), Förslag på föreskrift om nationellt likvärdigt innehåll för utbildningar till steriltekniker, dnr MYH 2017/882, s

35 Andra yrkesutbildningar inom vård och omsorg Förutom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen erbjuder även folkhögskolor och studieförbund samt arbetsförmedlingen både yrkesutbildningar och kurser inom vård och omsorg. Det här avsnittet innehåller en genomgång av respektive verksamhet. Möjligheterna att följa upp kursdeltagare är begränsad, vilket innebär att elevernas etablering på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning inte går att redovisa. Likaså blir det komplicerat om elevernas kunskaper inte är dokumenterad på samma sätt som den gymnasiala yrkesutbildningen. ARBETSFÖRMEDLINGEN HAR ARBETSMARKNADSUTBILDNINGAR INOM VÅRD OCH OMSORG Arbetsförmedlingen har via lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program och förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program möjlighet att erbjuda en arbetsmarknadsutbildning (AMU) till personer med särskilda behov 63. Insatsen är riktat till personer med förhållandevis svag ställning på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen ansvarar för AMU som är yrkesinriktade utbildningar inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program. Utbildningen ska stärka deltagarnas möjligheter att få eller behålla ett arbete samtidigt som arbetsgivare ska få arbetskraft med specifik kompetens. 64 Utbildningsinsatserna är formade som moduler, vilket innebär att samma person kan delta i en eller fler kurser beroende på sina förkunskaper. Möjligheten att individanpassa utbildningarna innebär också att samma utbildning kan vara olika lång från person till person. Inom utbildningsinriktningen vård och omsorg har antalet deltagare varierat under 2000-talet. Strax efter millennieskiftet deltog i genomsnitt över personer för att tio år senare minska till drygt 600 personer. Under de senaste åren har antalet deltagare åter ökat inom vård och omsorg. Arbetsmarknadsutbildningen har bytt fokus till vårdbiträden Den ökade efterfrågan på yrkesutbildade inom vård och omsorg har lett till att Arbetsförmedlingen har justerat antalet platser inom arbetsmarknadsutbildningar. Under åren 2014 till 2016 har antalet nya beslut om arbetsmarknadsutbildning med inriktning 63 Deltagarna ska antingen ha fyllt 25 år; vara anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen och i behov av fördjupat stöd; vara ung och ha en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan; vara 18 år och stå långt från arbetsmarknaden på grund av särskilda skäl; uppfylla villkoren för att få delta i arbetslivsintroduktionen eller omfattas av lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare delta i jobbgarantin för ungdomar eller i jobb- och utvecklingsgarantin. 64 Förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program,

36 vård och omsorg ökat från cirka till närmare nya beslut. Yrkesutbildningarna inom vård och omsorg ska motsvara kurskombinationen vid Komvux som ger samma yrkeskompetens. Utbildningen ska följa Skolverkets krav där godkända kurser ger kursbetyg. Under perioden 2014 till 2016 har antalet deltagare som studerar till vårdbiträde ökat från drygt 800 till cirka deltagare samtidigt som antalet studerande till undersköterska har minskat från närmare till drygt 300 deltagare. Det är en konsekvens av myndighetens fokus på korta yrkesutbildningar. En annan konsekvens är att Arbetsförmedlingen under våren 2018 ska upphandla yrkesutbildningar till vårdbiträde. Tabell 8. Antalet nya beslut om utbildning inom vård och omsorg samt antalet deltagare som har lämnat en arbetsmarknadsutbildning till undersköterska respektive vårdbiträde, åren Yrkesinriktning Deltagare (antal) År Nya beslut inom vård och omsorg, Lämnat en yrkesutbildning till: - Undersköterska Vårdbiträde Källa: Arbetsförmedlingen (2017), specialbeställning av antal deltagare som lämnat arbetsmarknadsutbildning under och återrapporteringar om arbetsmarknadspolitiska program. Deltagarnas studietid tar olika lång tid. Av deltagarna som lämnat yrkesutbildningen till undersköterska har 60 procent studerat i mer än 12 månader och cirka tio procent i mindre än två månader. Bland deltagarna som lämnat yrkesutbildningen till vårdbiträde har cirka 40 procent studerat i tolv månader och drygt tio procent i mindre än två månader. Det finns flera skäl till varför deltagare har lämnat utbildningen. Vård- och omsorgsutbildningen är speciell då de kurser som en deltagare har klarat av ska ge ett betyg enligt Skolverkets krav och regelverk. Alla deltagare har inte fullföljt utbildningen. Några exempel är att deltagare har avbrutit i förtid, kanske för att utbildningen varit för svår och några har fått arbete under tiden. Längden på studierna beror till viss del på Arbetsförmedlingens möjligheter att individuellt anpassa utbildningen. 65 I det fall en deltagare inte uppnår de betygsmål för en specifik kurs, att få minst betyget godkänd, ska deltagaren istället få ett intyg på att denna deltagit i utbildning med det specifika utbildningsinnehållet. 66 Etablering efter utbildning via Arbetsförmedling Arbetsförmedlingens uppföljningar av deltagare efter 90 respektive 180 dagar visar på allt svagare resultat. För tio år sedan, under 2006 och 2007, hade över 70 procent av deltagarna ett arbete 90 respektive 180 dagar efter avslutad utbildning. Den höga effektiviteten i matchningen mellan deltagare och arbete har därefter drastiskt minskat. 65 Deltagare som inte uppnår kursens betygsmål, att få minst betyget godkänd, är dock berättigade till ett intyg med specificerat utbildningsinnehåll. 66 Arbetsmarknadsstyrelsen (2016), Sammanfattning av frågor och svar från Anna Spånt Enbuske Kommunal,

37 Under en tioårsperiod har andelen i arbete minskat med nära hälften. År 2016 hade närmare 35 procent av alla deltagare ett arbete 90 dagar efter avslutad utbildning och drygt 40 procent hade ett arbete efter 180 dagar. Tyvärr finns det ingen uppföljning av deltagarnas etablering fördelat per yrkesinriktning. LO har i sin analys av utbildningarna framhållit att kraven på yrkesutbildningarna har ökat, vilket innebär att dessa måste motsvara arbetsgivarnas krav. I annat fall leder dessa till effektivitetsförluster för både samhället och individen. 67 FOLKHÖGSKOLOR OCH STUDIEFÖRBUND ERBJUDER FLERA OLIKA TYPER AV YRKESKURSER Under 2016 fanns det drygt 150 folkhögskolor och 10 studieförbund som erbjuder folkhögskolekurser respektive studiecirklar. 68 Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. 69 Verksamheten är finansierad via en kombination av statsbidrag och landstingsbidrag. Undervisningen är avgiftsfri för de studerande, men skolan kan ta ut ersättning av deltagarna för kost och logi, studieresor, studerandeförsäkring samt läromedel/material som skolan erbjuder. 70 Riksdagen har angett att verksamheten har fyra syften: demokrati, påverkan, utbildning och bildning samt kultur. 71 Utbildningsformen är ett komplement till det ordinarie utbildningssystemet som möjliggör vidare studier. Folkhögskolorna kan också erbjuda egna yrkesutbildningar och profilerade utbildningar. De kan också utföra uppdragsutbildningar, exempelvis yrkehögskoleutbildningar, SFI, vissa fackliga utbildningar som skyddsombud och arbetsmarknadspolitiska insatser såsom Studieförberedande folkhögskolekurs. Studieförbunden erbjuder studiecirklar inom hälso- och sjukvård samt omsorg Under 2015 fanns det flera studiecirklar inom vård och omsorg. Den populäraste hade inriktningen hälso- och sjukvård med över deltagare. Två andra populära studiecirklar var utbildning inom terapi, rehabilitering och kostbehandling med drygt deltagare respektive omvårdnadsutbildning med inriktning mot psykiskt utvecklingsstörda med drygt deltagare. Andra utbildningar avsåg medicin samt omvårdnadsutbildning med inriktning mot äldreomsorg respektive funktionshindrade. Under 2015 var det närmare deltagare inom annan folkbildningsverksamhet. Enligt Folkbildningsrådet är det en friare form än studiecirklar med avseende på dess omfattning, upplägg och deltagarnas ålder. Aktiviteten bygger på att deltagarna och ledaren vid starten tillsammans ska planera studierna, dock med samma kvalitetskrav som studiecirkel- och kulturverksamheten. Betydligt färre deltagare studerade inriktningen hälso- och sjukvård, drygt personer, respektive utbildningen inom terapi, rehabilitering och kostbehandling, närmare personer. I förhållande till studiecirklar ökade antalet deltagare inom omvårdnadsutbildning med inriktning mot äldreomsorg. 67 LO (2015), Arbetsmarknadsutbildningen vid vägs ände eller vägen framåt?, s Folkbildningsrådet (2017), Folkbildningens betydelse för samhället 2016, s Folkbildningsrådet (2015), Årsredovisning med verksamhetsberättelse Folkbildningsrådets hemsida. 71 Folkbildningsrådet (2017), Folkbildningens betydelse för samhället 2016, s

38 Folkhögskolor erbjuder kurser inom medicin, hälso- och sjukvård På folkhögskolan har eleverna möjligheter att kombinera bildning och utbildning. Där finns både allmänna kurser på grundskole- och gymnasienivå som kan ge behörighet till vidare studier och särskilda kurser inriktade mot olika intresseområden och målgrupper respektive yrkesutbildningar. Höstterminen 2015 erbjöd folkhögskolorna kursinriktningen medicin, hälsa och sjukvård övrigt inom flera olika kurstyper. De korta kurserna hade närmare deltagare, de särskilda kurserna hade närmare 500 deltagare och uppdragsutbildningarna drygt 500 deltagare. Där ingår troligtvis utbildningar på gymnasial nivå, exempelvis till personlig assistent. Det finns ingen dokumentation över kursernas innehåll och yrkesutgångar. Det saknas också uppföljningar av deltagarnas etablering på arbetsmarknaden efter avslutad kurs. Bristen på jämförbarhet med de andra yrkesutbildningarna gör det svårt att bedöma om innehållet möter arbetslivets krav och leder till etablering på arbetsmarknaden samt yrkesutveckling. 40

39 Behov av yrkesutbildning för redan anställda De flesta av Kommunals medlemmar arbetar i verksamheter som är styrda av lagar och regler och helt eller delvis finansierade av skatteintäkter. Politiska beslut i olika demokratiskt valda församlingar påverkar utvecklingen av verksamheterna. Två exempel är ställningstaganden som kvarboendeprincipen och utvecklingen av hemsjukvård, vilka har präglat expansion av hemtjänst med vård av multisjuka äldre i hemmet. Även politiska reformer har påverkat verksamheten där både Psykiatri- och Ädelreformen innebar att landstingens tidigare ansvar för psykiatri respektive vård och omsorg av äldre övergick till kommunerna. Reformerna har också inneburit att många yrkesutbildade har lämnat landstingen och gått över till kommunerna, till exempel undersköterskor och skötare. Bytet ledde till att den dokumenterade utbildningsnivån inom kommunal verksamhet ökade. De förändrade kraven i arbetslivet har även påverkat utbildningarnas innehåll. I början av 1990-talet var tvåårigt gymnasium normen för de största yrkesgrupperna i landstinget 72. Drygt tjugo år senare är normen treårigt gymnasium med specialisering och en stor grupp med eftergymnasial utbildning. 73 ALLVARLIGA KONSEKVENSER AV BRISTEN PÅ YRKESUTBILDAD ARBETSKRAFT Trots bekräftade behov av högre kompetens och mer yrkesutveckling, ett utökat vuxenlärande och bättre anställningsvillkor blev inte alla förslag genomförda. De ekonomiska förutsättningarna för kommuner och landsting blev sämre. Samtidigt ökade konkurrensutsättningen och privatiseringarna. Arbetsgivarna fick allt sämre möjligheter för att genomföra en sammanhållen rekrytering på en övergripande organisatorisk nivå. Kortsiktig planering, per budgetår alternativt kvartal, hindrade en långsiktig personalrekrytering. Bristen på yrkesutbildade leder inom vissa yrken till att arbetsgivarna behöver sänka sina krav på både utbildning och yrkeserfarenhet. Det leder också till en sämre arbetsmiljö där erfarna yrkesutbildade ständigt måste lära upp oerfarna samtidigt som verksamheten ska utföras utan anpassningar av arbetsuppgifter och närvarande ledarskap. I en situation där skolsystemet levererar alltför få gymnasialt yrkesutbildade inom vård och omsorg blir riktade insatser av studie- och yrkesvägledning, en nationell valideringsmodell och kompletterande yrkesutbildning till tidsbegränsat anställda en lösning på både bristen på yrkesutbildade och den framtida rekryteringen av yrkesutbildade. 72 Kommunal (1995), Vår utbildning, vår framtid. Utbildningspolitiskt program. 73 SCB (2016), Specialbeställning ur Yrkes- och utbildningsstatistik 2014 års siffror. 41

40 Ett kompetenslyft för tidsbegränsat anställda inom hälso- och sjukvård samt äldreomsorg Tidigare kompetensinsatser har bidragit till fler anställda med yrkesutbildning, en bättre arbetsmiljö och en ökad patientsäkerhet i verksamheten. För många individer har insatserna bidragit till både yrkesutveckling, från vårdbiträde till undersköterska, bättre anställningsvillkor och högre lön. Den nuvarande regeringen har därför beslutat om att under fyra år, , göra det möjligt för kommuner att ansöka om ett särskilt statsbidrag för kompetensutveckling av tidsbegränsat anställda inom hälso- och sjukvård samt äldreomsorg. Statsbidraget omfattar totalt helårsplatser inom den kommunala vuxenutbildningen på gymnasial nivå. Satsningen kallas kompetenslyftet och utgår från arbetstagarnas behov av yrkesutveckling i kombination med verksamhetens krav på rekrytering- och kompetensförsörjning. En förutsättning för att bli beviljad statsbidrag är att kommunen erbjuder studie- och yrkesvägledning. Det handlar både om att tillvarata elevernas formella och informella kunskap, samt att säkerställa att utbildningen får en nationell status. Höstterminen 2017 har Skolverket godkänt 102 redovisningar där vissa blev beviljade ytterligare platser, 52 har fått återkrav och en har fått avslag utan återkrav. Totalt beviljade myndigheten statsbidrag som motsvarade cirka helårsplatser. Inför helåret 2018 har Skolverket hittills beviljat 143 ansökningar som omfattar drygt helårsplatser (av avsatta). Den korta planeringstiden och alltför få beviljade platser per kommun har troligvis bidragit till att flera kommuner har haft svårt att starta upp utbildningarna. En annan förklaring kan vara att arbetsgivarna saknar kompetenskartläggningar och att många tidsbegränsat anställda är oroliga för inkomstbortfallet vid studier. 42

41 43

42 En utbildningspolitik för framtidens vård och omsorg Verksamheterna inom hälso- och sjukvård samt äldreomsorg står inför stora utmaningar. Det handlar både om att behoven i befolkningen kommer att öka och att arbetsgivarna redan idag har svårt att rekrytera yrkesutbildade inom vård och omsorg. Att det finns yrkesutbildade undersköterskor har en avgörande betydelse för verksamhetens utveckling och kompetensförsörjningen i framtiden. 74 Dagens brist på yrkesutbildade beror främst på en kombination av alltför små utbildningsvolymer i gymnasieprogrammet, höjda kompetenskrav och en omfattande generationsväxling med behov av både ersättnings- och nyrekrytering. För att lyckas med rekryteringen behöver Kommunal driva en politik som bidrar till en positiv utveckling för verksamheterna. Det handlar om att skapa bättre förutsättningar för individen och kollektivet. Intressanta och utvecklande yrkesutbildningar ökar attraktiviteten till yrket, vilket stärker den kollektiva viljan att stanna kvar och gemensamt utveckla verksamheten genom yrkesoch löneutveckling. Det skapar också bättre förutsättningar för fler yrkesutbildade att återvända eller förlänga yrkeslivet. Tidigare avsnitt har pekat på flera utmaningar. En handlar om den demografiska utvecklingen med en allt äldre befolkning samtidigt som många yrkesaktiva kommer att gå i pension. En annan handlar om ett splittrat och komplext utbildningssystem med olika innehåll, vilket bland annat leder till sämre anställningsvillkor med fler tidsbegränsat anställda. En gymnasial utbildning är den minsta gemensamma nämnaren för de flesta medarbetare inom vård och omsorg. Däremot är det långt ifrån alla som har rätt yrkesutbildning för arbete inom det aktuella verksamhetsområdet. EN SAMMANHÅLLEN UTBILDNINGSPOLITIK MED FOKUS PÅ YRKES- OCH LÖNEUTVECKLING En förutsättning för en framgångsrik utbildningspolitik som bidrar till yrkes- och löneutveckling är att medlemmar, förbundet lokalt och centralt arbetar mot gemensamma mål med tydliga strategier. Därmed får vi större möjligheter och genomdriva förändringar på arbetsplatserna och i utbildningssystemet. Kommunal har formulerat sju strategier som tillsammans bidrar till att trygga den framtida rekryteringen av yrkesutbildade till verksamheterna. 1. Gymnasiala yrkesutbildningar ska ge både generell och yrkesspecifik kunskap 2. Möjlighet till kontinuerlig yrkesutveckling skapar attraktiva arbetsgivare, högre yrkesstatus och friska arbetsplatser. 74 SOU 2017:21, s

43 3. Fortsätt arbeta med löne- och yrkesutvecklingssystem. 4. Kommunal yrkesinriktad vuxenutbildning ska vara permanent med etablerade samverkansformer mellan skola och arbetsliv. 5. Yrkeshögskolan och arbetsmarknadens parter ska utforma vidare- och specialistutbildningar. 6. Utbildningsanordnarna ska ge stöd och kompletterande insatser för att stärka elevernas etablering på arbetsmarknaden. 7. Studie- och yrkesvägledning ska vara tillgänglig under ett helt yrkesliv. Utgångspunkten är att utbildningspolitiken ska komplettera redan fattade kongressbeslut om yrkes- och löneutveckling där ett framgångsrikt fackligt arbete kommer att öka attraktiviteten i yrket och trygga den framtida rekryteringen till verksamheterna. Ett nationellt vård- och omsorgsprogram som ger både generell och yrkesspecifik kunskap Yrkesprogrammets kursinnehåll ska vara nationellt reglerat och eleverna ska efter examen vara anställningsbara i hela landet. Utbildningarna ska vara av hög kvalitet både vad gäller undervisningstid och det handledda lärandet på arbetsplatsen. Det ska då också leda till att alla elever får bättre förutsättningar för sitt fortsatta lärande i arbetslivet och möjlighet till eftergymnasiala studier. För att kunna möta kommande demografiska utmaningar måste fler elever läsa yrkesförberedande program i gymnasieskolan. Vård- och omsorgsprogrammet ger grundläggande behörighet till högskolan inom ordinarie studiekurs. Det är ett yrkesprogram som ger både generell och yrkesspecifik kompetens och många av eleverna väljer att studera vidare vid högskolan. En stor tillgång på yrkesutbildade med både gymnasie- och eftergymnasial nivå är en förutsättning för att medarbetarna ska kunna leverera en verksamhet som möter medborgarnas och lagstiftarnas krav. Flertalet elever vid vård- och omsorgsprogrammet läser kurser som ger grundläggande behörighet till högskolan, och många läser vidare på högskolan. Trots möjligheten väljer många elever bort utbildningen till förmån för ett högskoleförberedande program. Kommunal är därför positiv till regeringens förslag om att återinföra grundläggande behörighet på alla yrkesprogram. Det är viktigt att alla får möjligheter att under arbetslivet välja att bredda eller fördjupa sina yrkeskunskaper. För detta krävs en bra grund att stå på. Förbundet är också positivt till det framgångsrika organisatoriska samarbetet inom Vård- och omsorgscollege som knyter ihop utbildning, praktik och arbetsliv vilket ökar elevernas anställningsbarhet. Samtidigt måste arbetsgivarna våga rekrytera nyexaminerade och tillsvidareanställda dem för att säkerställa bemanningen av verksamheten, på både kort och lång sikt. Heltidsarbete som norm och en bra arbetsmiljö lockar också till yrkesutbildningen. 45

44 En kontinuerlig yrkesutveckling skapar attraktiva arbetsgivare, högre yrkesstatus och friska arbetsplatser inom vård och omsorg Att möta förändrade krav med lärande och socialt stöd bidrar till ökat välbefinnande, bättre kontroll i arbetet, psykisk hälsa och bra arbetsprestationer. Det kan exempelvis vara utformat som arbetsplatslärande, internutbildningar eller som vidare- och specialistutbildningar vid yrkeshögskolan. Ett samarbete med universitet och högskolor kan också leda till yrkesutvecklingen. Utifrån dagens situation inom äldreomsorgen är det tyvärr en utopi. Bristerna i arbetsmiljön är en stor utmaning för kompetensförsörjningen. Våren 2017 genomförde Kommunal en stor medlemsundersökning (MU 2017). 75 Den visar att inom äldreomsorgen överväger drygt 25 procent av de tillfrågade medlemmarna att lämna yrket inom tre år. I förhållande till den tidigare medlemsundersökningen från 2012 har gruppen som vill lämna ökat med fem procentenheter. Viljan att lämna yrket är större bland yngre än bland äldre medlemmar. 76 Anställningsformen har betydelse för viljan att jobba krav i yrket, särskilt bland undersköterskorna. Av dem anger nära hälften av de timanställda (45 procent) att de inte vill jobba kvar inom tre år, i förhållande till var fjärde tillsvidareanställd (27 procent). Om medlemmarnas uppfattning är representativ för alla anställda är risken stor för att många yrkesutbildade lämnar verksamheterna. Därför är en snabbare etablering av yrkesutbildade och bra arbetsvillkor avgörande för rekryteringen av yrkesutbildade. Medlemsundersökningen visar också att de medlemmar som inom tre år vill lämna yrket upplever stora svårigheter att styra sitt arbeta och att påverka sin arbetsmiljö. I förhållande till gruppen som vill stanna upplever de i större utsträckning sitt arbete som psykiskt mer ansträngande, att de har små eller mycket små möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter på utsatt tid och inte heller kan påverka sin arbetsbelastning samt att de minst en gång i veckan inte hinner ta rast. I förhållande till dem som vill stanna känner de sig mindre motiverade i arbetet och är generellt sett mer missnöjda på arbetsplatsen. 77 Medlemmarnas upplevelser visar på ett omfattande behov av insatser för att bemanna verksamheten med etablerade yrkesutbildade och att attrahera nya till vård och omsorg. För att motverka bristen på yrkesutbildade krävs förbättringar i arbetsmiljön. Där ingår både kontinuerlig kontroll av det systematiska arbetsmiljöarbetet med risk- och konsekvensanalyser inför förändringar i verksamheten, samt goda förutsättningar till arbetsplatslärande och handledarskap. 78 Att skapa friska arbetsplatser handlar också om att förbättra yrkesutvecklingen på arbetsplatsen och yrkesväxlingen i arbetslivet. 75 Våren 2017 genomförde Kommunal en stor medlemsundersökning (MU 2017) där nära slumpvis utvalda medlemmar med arbete inom äldreomsorgen blev intervjuade per telefon. Medlemmarna fick bland annat besvara frågor om sin arbetsmiljö och sina anställningsvillkor. 76 Kommunal (2018), Personal som stannar en rapport om arbetsmiljön i äldreomsorgen, s Kommunal (2018), Personal som stannar en rapport om arbetsmiljön i äldreomsorgen, s Kommunal (2017), Rätt utbildning, s

45 En yrkesutvecklingstrappa inom vård och omsorg Verksamheterna är i ständig förändring med nya förutsättningar, lagar och förordningar. Inom äldreomsorgen sker en utveckling mot allt mer avancerade arbetsuppgifter där omsorgstagarna har komplexa vårdbehov och där arbetet i allt större utsträckning sker i hemmet. Inom hälso- och sjukvården är det istället den medicintekniska utvecklingen som fått stor påverkan på innehållet i arbetet, vilket ställer krav på kontinuerlig yrkes- och kompetensutveckling. Medlemmarnas möjlighet till yrkes-och löneutveckling påverkar också deras vilja att stanna kvar i yrket. Av de medlemmar som vill stanna kvar är det omkring 75 procent som upplever att de har möjlighet till utveckling i sin yrkesroll. För gruppen som vill lämna är endast drygt 40 procent som upplever att de har samma möjligheter. Medlemsundersökningen visar också att, oavsett viljan att arbeta kvar i yrket, finns det en svag koppling mellan lön och prestation. Den är dock något starkare bland de medlemmar som vill arbeta kvar i yrket. 79 Bristen på lärande och utveckling inom äldreomsorgen finns även dokumenterad i en nordisk studie. Den visar att i Sverige är det bara 17 procent av de anställda inom hemtjänsten och 19 procent inom äldreboende som anser att arbetet ger dem möjlighet att lära sig något nytt och utvecklas i yrket. Det är lägre än i övriga nordiska länder. Studien visar också att det finns ett nära samband mellan att allvarligt övervägt att sluta i yrket och möjligheten att lära nytt och utvecklas i yrket. 80 Tillsammans med SKL har Kommunal kommit överens om en avsiktsförklaring där parterna gemensamt ska verka för att trygga kompetensförsörjningen. Där ingår att förtydliga behovet av de två yrkesgrupperna undersköterskor och vårdbiträden. Där ingår också att synliggöra möjligheterna till yrkesutveckling från vårdbiträde till undersköterska till specialistundersköterska. Avsiktsförklaringen anger också att parterna ska verka för ett nationellt reglerat utbildningsinnehåll för respektive trappsteg i yrkesutvecklingen. För att stärka kopplingen mellan utveckling på arbetsplatsen, yrkes- och löneutveckling har Kommunal formulerat en sammanhållen utbildningspolitik. Bilden nedan visar Kommunals förslag till modell, den innehåller bland annat en legitimation av yrket undersköterska. 79 Kommunal (2018), Personal som stannar en rapport om arbetsmiljön i äldreomsorgen, s Szebehely, M., Stranz A. och Strandell R. (2017), Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?, s

46 Figur11. En yrkesutvecklingstrappa för vård- och omsorgsutbildade. Källa: Kommunal (2017). Många anställda har lång erfarenhet och djupa kunskaper inom äldreomsorg. De allra flesta anställda har redan en gymnasieutbildning, men deras kompetens finns inte dokumenterad. När kraven på dokumentation av kunskap och kompetens ökar måste detta även genomlysa alla skolformer och beröra alla huvudmän samt vara jämförbar och nationellt hållbar oavsett utförare. Medlemsundersökningen visar att nästan alla undersköterskor har gått en gymnasial yrkesutbildning riktad till yrket. För vårdbiträden har en majoritet av medlemmarna någon form av utbildning inom sitt yrke, och skillnaderna är stora mellan olika åldersgrupper. Däremot syns inga interna yrkesutbildningar, som varken är dokumenterade med betyg eller studiebevis. Inom båda yrkesgrupperna är andelen som har yrkesutbildning lägre bland medlemmar med tidsbegränsad anställning (både visstid och timanställning). För att kunna tydliggöra de olika utbildnings- och kunskapskraven i respektive trappsteg krävs en gemensam nationell valideringsmodell som kartlägger, bedömer, värderar och dokumenterar individernas yrkeskunskaper mot fastställda kurser i vård- och omsorgsprogrammet. Därigenom skapas en större förutsägbarhet och tydlighet gällande individens behov av kompletterande utbildningsinsatser. Den nationella valideringsmodellen kommer att göra det möjligt att kartlägga och bedöma formell och informell kunskap samt anpassningar av studietidplanen, vilket kan minska individens inkomstbortfall och frånvaro från arbetet. Detta gäller alla trappsteg i yrkesutvecklingen. För vårdbiträde skapar valideringen ökad tydlighet om utbildningens innehåll och arbetets krav, vilket minskar risken för inlåsning i lägre kvalificerat arbete till låg lön och med otrygga anställningar. Förslaget om en nationell vårdbiträdesutbildning omfattar gymnasiala yrkeskurser om 800 poäng från vård- och omsorgsprogrammets programgemensamma ämnen. 48

47 På motsvarande sätt ökar tydligheten för undersköterskor och specialistundersköterskor. För en legitimerad undersköterska är utbildningskravet det gymnasiala vård- och omsorgsprogrammet (2 500 p) eller motsvarande programgemensamma ämnen inom den kommunala vuxenutbildningen (1 500 p). En specialistundersköterska har därutöver en yrkesutbildning på yrkeshögskolan eller tidigare kvalificerad yrkesutbildning. En långsiktigt hållbar yrkesutvecklingstrappa som synliggör utvecklingsmöjligheter kommer att bidra till att öka attraktionskraften till vård och omsorg. Det är en av förutsättningarna vid införandet av en skyddad yrkestitel för undersköterskor. En sådan legitimation stärker patientsäkerheten och tydliggör behovet av yrkesutveckling under hela arbetslivet. En kommunal yrkesinriktad vuxenutbildning som är permanent med två nationellt sammanhållna yrkesutbildningar inom vård och omsorg För Sveriges största yrkesgrupp, undersköterska, har Komvux under lång tid varit den vanligaste utbildningsvägen. Komvux skapar möjligheter för yrkesbyten och omställning samt är en förutsättning för livslångt lärande. 81 Kompetenslyftet kommer i likhet med tidigare stimulansbidrag att skapa förutsättningar för många anställda att validera sina yrkeskunskaper och komplettera sin utbildning samtidigt som de fortsätter att arbeta. För att säkerställa en kontinuerlig tillgång på utbildningsplatser bör finansieringen av yrkesinriktad vuxenutbildning vara permanent och rikta sig till en större målgrupp. Att verksamheten ska behöva förlita sig på kortsiktiga särskilda statsbidrag är inte långsiktigt hållbart. Därutöver krävs ändrade urvalskrav till den yrkesinriktade vuxenutbildningen som ska möjliggöra för elever som står närmare arbetsmarknaden att kombinera studier med arbete för att yrkesväxla och förbättra sin förankring på arbetsmarknaden. Medlemsundersökningen bekräftar bilden av att vissa arbetsgivare tar ett ansvar för den långsiktiga rekryteringen genom att finansiera kompletterande yrkesutbildning för sina anställda. Andelen vårdbiträden som får sin utbildning finansierad av sin nuvarande arbetsgivare är större än bland undersköterskor, vilket sannolikt beror på brist på gymnasialt yrkesutbildade. Bland undersköterskorna är skillnaderna stora mellan olika anställningsformer och arbetsgivarkategorier, till fördel för tillsvidareanställning respektive offentliga arbetsgivare. Men dagens kurssystem skapar otydlighet och bristande jämförbarhet med yrkesexamen vid gymnasieskolan. Det är en stor utmaning när en majoritet av vuxeneleverna inte läser samma yrkeskurser som på gymnasieprogrammet. Det leder till osäkerhet hos arbetsgivarna om utbildningarna har rätt och likvärdigt innehåll. Samtidigt blir samhällets kostnader högre om många elever endast fullföljer ett fåtal kurser. På motsvarande sätt får eleverna en positiv inkomstutveckling när de har avslutat flera kurser 82, vilket också bekräftas av Skolverkets uppföljningar där fler kurspoäng leder till bättre etablering på arbetsmarknaden. 81 Långsiktiga uppföljningar av komvuxdeltagare visar på dels en positiv avkastning för kvinnor, dels en möjlighet till yrkesbyten vilket kan senarelägga pensioneringstidpunkten. Stenberg, A. (2016), s Stenberg, A. (2016), Att välja utbildning, Betydelse för individ och samhälle, s

48 Kommunal har gjort bedömningen att möjligheterna med en sammanhållen yrkesutbildning är större än hoten av en överutbildning. Avsiktsförklaringen mellan Kommunal och SKL innehåller därför krav på sammanhållna yrkesutbildningar inom vård och omsorg. Modellen följer Vård- och omsorgscolleges sammanhållna yrkesutbildning i enlighet med gymnasieskolans yrkesprogram. För att säkerställa en nationellt sammanhållen yrkesutbildning är det viktigt att förbundets alla nivåer i organisationen via sitt programråd påverkar innehållet av utbildningen. Kommunal måste aktivt delta i de lokala programråden och samverka med utbildningsanordnarna för att stärka elevernas anställningsbarhet efter avslutad utbildning. Yrkeshögskolan ska erbjuda nationella vidare- och specialistutbildningar inom vård och omsorg Yrkeshögskolan ska erbjuda skräddarsydda eftergymnasiala utbildningar som ger strategisk kompetens i arbetslivet. Inom ramen för partssamarbetet drivet Kommunal standardiseringar av yrkesinriktningar. Medlemsundersökningen visar att det finns undersköterskor som får sin utbildning finansierad av arbetsgivaren, men det är få medlemmar som studerar vid yrkeshögskolan. Av de tillfrågade var det endast offentligt anställda med en tillsvidareanställning som fått finansiering av sin nuvarande arbetsgivare. När arbetsgivarna bedömer att antalet anställda specialistundersköterskor kommer att öka kommer det att kräva fler utbildningsplatser vid Yrkeshögskolan. För att möta arbetslivets krav på rätt och likvärdig kompetens krävs en utveckling av nationella och återkommande kurser med reglerat innehåll. Ett exempel på positiv utveckling är att Myndigheten för yrkeshögskolan har föreslagit ett nationellt likvärdigt innehåll för utbildningarna till steriltekniker. 83 Den tidigare bristen på ett nationellt likvärdigt innehåll har inneburit att arbetsgivarna inte kunnat säkerställa att de examinerade har rätt och likvärdig kompetens samtidigt som de studerande har haft svårt att bedöma om deras utbildning motsvarar arbetslivets krav på kompetens. Kommunal deltar gärna i utformningen av fler yrkeshögskoleutbildningar med nationellt likvärdigt innehåll som ökar tydligheten om tillgång och efterfrågan utifrån individuella och kollektiva behov av yrkes- och verksamhetsutveckling. Det behövs mer stöd och kompletterande insatser för att stärka elevernas etablering inom vård och omsorg Möjligheten till etableringen på arbetsmarknaden varierar stort mellan eleverna som studerat olika grundläggande yrkesutbildningar. De flesta elever behöver stöd vid övergången mellan skola till arbetsliv. Bäst går det för elever som har fördjupade kunskaper och fullständiga betyg/examen. Vad de behöver är främst arbetslivskontakter och möjlighet till arbetsplatsförlagt lärande. För att underlätta övergången mellan utbildning och arbetsliv finns det redan idag olika former av stöd. Det kan till exempel handla om arbetsplatsförlagt lärande där individen 83 Myndigheten för yrkeshögskolan (2018), Förslag på föreskrift om likvärdigt innehåll för utbildningar till steriltekniker, MYH 2017/

49 under handledning får lära sig ett yrke med lön eller utbildning av språkombud som har till uppdrag att stötta kollegor i deras språkutveckling. 84 Det senare uppdraget är mycket viktigt eftersom arbete inom vård och omsorg är ett kontaktyrke som kräver god kommunikationsförmåga i svenska språket, både skriftligt och muntligt. Idag leder elevernas bristande förkunskaper i svenska till både anpassningar av undervisningen och studietiden, vid både ungdomsgymnasiet och Komvux. Bristande kunskaper i svenska bidrar till att många gymnasieelever behöver komplettera sina studier på Komvux. Det påverkar också deras möjligheter att etablera sig efter studierna. Det finns även verksamheter som har satsat på utbildning av vuxna i yrkeslivet som inte har tillräckliga språkkunskaper för att genomföra den gymnasiala yrkesutbildningen på Komvux. 85 Arbetsförmedlingen behöver också bli bättre på att ge deltagarna i arbetsmarknadsutbildning fördjupad vägledning och kvalificerad arbetsförmedling vid matchning av lediga jobb. Skolverkets uppföljningar av gymnasieelever visar att många har svårt att etablera på arbetsmarknaden. Myndighetens uppföljning av vuxenstuderande visar på liknande problem vid etableringen på arbetsmarknaden. Samtidigt har anställningsformen en stor betydelse för viljan att stanna kvar i yrket. För att säkerställa en långsiktig rekrytering och behålla yrkesutbildad arbetskraft i verksamheterna borde arbetsgivarna öka sin attraktionskraft och tillsvidareanställa de nyutbildade. Studie- och yrkesvägledning ska finnas inom vård och omsorg under hela yrkeslivet Idag är det svårt att få en samlad bild av olika utbildningsval förknippade med respektive yrkesutgång. Utbildningssystemet är komplext och valmöjligheterna är många. I Rätt utbildning ingår ett förslag om att Skolverket bör få i uppdrag att utforma en portal som innehåller en samlad studie- och yrkesvägledning. Målet är att både ungdomar och vuxna ska kunna förstå vilka utbildningar det finns, vad som skiljer dem åt och vilka yrkeskrav som ställs på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning. Därefter har en statlig utredning lämnat förslag om att Arbetsförmedlingen ska stärka och i större utsträckning samspela med annan vägledning genom att utforma en digital plattform för livslång vägledning där flera myndigheter samverkar. 86 Plattformen ska på nationell och regional nivå möta individers behov av information och orienterande vägledning inför val av studier och arbete, samt ge information om studiefinansiering och validering utifrån arbetsmarknadens behov. Utredningens förslag har redan resulterat i att Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att dels redovisa åtgärder för att fler arbetslösa ska ta del av utbildning genom vägledning, dels genomföra en förstudie om hur en digital plattform för vägledning kan etableras Utbildningen är framtagen i samarbete mellan Vård- och omsorgscollege, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och Svenskt Demenscentrum. Syftet är att språkombuden ska kunna bidra till en utveckling av språkstimulerande arbetsplatser. 85 Språksam 2011/ Stiftelsen Äldrecentrum (2015), Bättre språk, bättre omsorg, Språksam visar vägen 86 SOU 2017:82, Vägledning för framtidens arbetsmarknad. 87 Arbetsmarknadsdepartementet (2017), Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Arbetsförmedlingen. 51

50 52

51 Litteraturförteckning AFA (2014), Från risk till frisk om friskfaktorer i kommuner och landsting. Arbetsförmedlingen (2017), Återrapportering 2017, Arbetsmarknadspolitiska program, Årsrapport Arbetsförmedlingen (2018), Var finns jobben? Bedömning för 2018 och på fem års sikt. Arbetsförmedlingen (2017), Var finns jobben? Bedömning för Folkbildningsrådet (2017), Folkbildningens betydelse för samhället Folkbildningsrådet (2015), Årsredovisning med verksamhetsberättelse Kommunal (1995), Vår utbildning, vår framtid. Utbildningspolitiskt program. Kommunal (2018), Personal som stannar en rapport om arbetsmiljön i äldreomsorgen. Kommunal (2017), Rätt utbildning Kommunals utbildningspolitik LO (2015), Arbetsmarknadsutbildningen vid vägs ände eller vägen framåt? Myndigheten för yrkeshögskolan (2017), Statistisk årsrapport Myndigheten för yrkeshögskolan och SCB (2015), Andel examinerade från kurser inom hälso-, sjukvård samt socialt arbete som hade arbete efter examen och där arbetet överensstämde helt eller till största delen med YH-utbildningen. Myndigheten för yrkeshögskolan och SCB (2016), Tabell, Arbetets överensstämmelse med utbildningen året efter examen (av de som angett att de har arbete) efter utbildningsinriktning (SUN5) - totalt, Myndigheten för yrkeshögskolan (2018), Nyheter, Många nya platser inom yrkeshögskolan, 26 januari Myndigheten för yrkeshögskolan (2018), Förslag på föreskrift om nationellt likvärdigt innehåll för utbildningar till steriltekniker, dnr MYH 2017/882. Skolverket (2017), Redovisning av uppdrag om uppföljning av gymnasieskolan 2017, Dnr 2016: Skolverket (2017), Skolverkets lägesbedömning Skolverket, Tabell 5A: Etablerade respektive studerande ett år efter avslutade gymnasiestudier per läsår och program. Skolverket (2016), Redovisning av uppdrag om insatser inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning och lärlingsutbildning för vuxna m.m. Dnr :

52 Skolverket (2017), Redovisning av uppdrag om uppföljning av sysselsättning efter avslutade studier inom kommunal vuxenutbildning, Dnr 2017: Skolverket (2017), Redovisning av insatser inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning och lärlingsutbildning för vuxna, Dnr :696. Skolverket (2015), Etableringsstatus 2012 och 2013 för olika elevgrupper som avslutat Komvux Skolverket (2015), Redovisning av uppdrag om uppföljning av sysselsättning efter avslutade studier inom kommunal vuxenutbildning och utbildning inom svenska för invandrare, Dnr :81. Skolverket (2017), Tabell 5B Efter gymnasieskolan 2014 respektive Tabell 8A Efter gymnasieskolan Socialstyrelsen (2015), Omvårdnadslyftet, Slutredovisning av regeringens kompetenssatsning Socialstyrelsen (2013), Stimulansbidrag till insatser för vård och omsorg om äldre slutredovisning perioden Socialstyrelsen (2013), Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, Vård och omsorg om äldre. Socialstyrelsen (2015), Sjukdomar i sluten vård Socialstyrelsen (2017), Vård och omsorg om äldre Lägesrapport Socialstyrelsen (2017), Statistik om kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser 2016, Art.nr: Socialstyrelsen (2017), Statistik om kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser 2016, Art.nr: Socialstyrelsen (2016), Vård och omsorg om äldre Lägesrapport Språksam (2011) och Stiftelsen Äldrecentrum (2015), Bättre språk, bättre omsorg, Språksam visar vägen. Statens offentliga utredningar (2017), Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer, (2017:21), Del 1. Statistiska centralbyrån (2016), Specialbeställning ur Yrkes- och utbildningsstatistik 2014 års siffror. Statistiska centralbyrån (2016), Befolkningens utbildning 2015, Beskrivning av statistiken, UF0506. Statistiska centralbyrån (2015), Vård- och omsorgsutbildade idag och i framtiden, Temarapport 2015:4 Arbetsmarknad. Statistiska centralbyrån (2017), Tabell Vård och omsorg (VO), examinerade 2013/14 med något förvärvsarbete under 2015, yrke

53 Statistiska centralbyrån (2012 och 2014), Inträdet på arbetsmarknaden. Gymnasieavgångna 2006/2007 respektive Inträdet på arbetsmarknaden. Gymnasieavgångna 2008/2009. Statistiska centralbyrån (2017), Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan, Sysselsättning och övergångar till vidare studier bland examinerade 2013/14. Statistiska centralbyrån (2017), Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting. Statistiska centralbyrån (2017), Trender och Prognoser 2017, befolkningen, utbildningen, arbetsmarknaden med sikte på år Statistiska centralbyrån (2016), Yrkesstatistik SSYK 2012 uppdelat efter åldergrupper år 2014, specialbeställning. Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Kommunal. En avsiktsförklaring gällande vårdbiträdesutbildning på 800 gymnasiepoäng från vård och omsorgsprogrammets programgemensamma ämnen. Sveriges kommuner och landsting (2015) Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden Hur möter vi rekryteringsutmaningen? Sveriges kommuner och landsting (2018), Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden, Rekryteringsrapport Sveriges kommuner och landsting (2017), Utbilda för framtidens välfärd. Statens roll för kompetensförsörjning i samarbete med kommuner, landsting och regioner, med omarbetning av diagram 1. 55

54 56

55 Bilaga TIDIGARE SATSNINGAR PÅ YRKESUTBILDNING FÖR REDAN ANSTÄLLDA Behovet av omfattande personalförstärkningar av yrkesutbildade inom vård- och omsorg är ingen nyhet. Flera regeringar har avsatt särskilda statsbidrag, offentliga utredningar och myndighetsövergripande samarbeten har lagt fram förslag på insatser. Nedan följer några exempel under inledningen av 2000-talet. Ett stimulansbidrag för insatser inom vård och omsorg om äldre Under åren avsatte den dåvarande regeringen cirka fem miljarder kronor till stöd för kommuner och landsting i deras arbeta att höja kvaliteten i vården och omsorgen av äldre personer. Samtliga kommuner och landsting var involverade och genomförde knappt projekt inom sju prioriterade områden: demensvård, förebyggande arbete, kost och nutrition, läkartillgång, läkemedelsgenomgångar, rehabilitering och socialt innehåll. 88 En stor del av stimulansbidraget omfattade utbildningsinsatser till grupper av vård- och omsorgspersonal avseende personcentrerad omvårdnad och rehabiliterande arbetssätt, läkemedelskunskap och näringslära. Utbildningarna till de anställda omfattade både längre utbildningar på högskolenivå i demenskunskap och kortare utbildningsinsatser för stora grupper. De vanligaste utbildningsområdena var demenskunskap, kost och nutrition, rehabiliterande arbetssätt, fallprevention och socialt innehåll. Det är osäkert om de anställda som deltog i kortare utbildningsinsatser fick någon dokumentation efter slutförda studier. Tabell 1. Antal anställda i kommuner och landsting som deltog i utbildningsinsatser inom prioriterade områden åren Utbildning Demenskunskap Nationella riktlinjer Fallprevention Kost och nutrition Läkemedel för äldre, ordinärt boende Läkemedel för äldre, särskilt boende Rehabiliterande arbetssätt Fallprevention Strokevård Sociala innehållet Handledning Källa: Socialstyrelsen (2013), Stimulansbidrag till insatser för vård och omsorg om äldre slutredovisning perioden Socialstyrelsen (2013), Stimulansbidrag till insatser för vård och omsorg om äldre slutredovisning perioden

56 I sina kommentarer till Socialstyrelsen framhöll kommuner och landsting att om kunskaperna ska bli bestående måste utbildningarna upprepas, inte minst beroende på den stora personalomsättningen. Regeringen svarade med att under åren avsätta ytterligare statsbidrag för kompetenssatsningen Omvårdnadslyftet. Syftet var att höja kompetensen bland de kommunalt anställda inom äldre- och funktionshinderomsorg. Socialstyrelsen beslutade att de bidragsberättigade kurserna skulle följa allmänna råd och vägledningar som innehåller grundläggande utbildning på gymnasienivå, företrädesvis utbildningsinsatser för grundläggande kompetens som motsvarande poäng från vård- och omsorgsprogrammet, samt från och med år 2012 för studier på yrkeshögskole- och högskolenivå. För att bli beviljade det särskilda statsbidraget behövde kommunerna kartlägga och redovisa personalens utbildningsnivå. Totalt fördelade Socialstyrelsen drygt 970 miljoner kronor och antalet deltagare var omkring personer. 89 Varje år ansökte cirka 200 kommuner, där ett femtiotal inkluderade enskilda utförare i satsningen. Målgruppen var framförallt vårdbiträden, undersköterskor och boendestödjare. De vanligaste gymnasiepoängen var inom etik, gerontologi, och geriatrik samt medicin och sjukvård. Demenskunskap var den gemensamma nämnaren. Arbetsgivarna hade också möjlighet att validera kunskap och kompetens hos anställda utan formell vård- och omsorgsutbildning. De kunde också tillämpa metoden lärande på arbetsplatsen (APL). Socialstyrelsens slutrapport visar på blandade reaktioner från kommunerna på de detaljstyrda utbildningsinsatserna. Vissa kommuner önskade större flexibilitet utifrån lokala förhållanden och anpassningar av verksamheten. Andra kommuner uppskattade styrningen till nationella betygsgivande kurser. Deras motivering var kvalitetssäkring, både lokalt och nationellt, med återkommande och likartade kurser över hela landet. Socialstyrelsen modell för att jämföra äldre och yngre utbildningar fick både ris och ros. Vissa kommuner hade svårt att följa modellen. Andra kommuner tyckte att den möjliggjorde en systematisk kartläggning av personalens utbildning och erfarenhet, vilket gav en bra överblick och underlag inför rekrytering och fortbildning. Uppföljning av genomförda stimulanser Trots omfattande statliga satsningar på kompetensutveckling är det svårt att mäta deras resultat. Ett mål kan vara att alla anställda ska inneha en yrkesutbildning motsvarande Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre (SOSFS 2011:12) och Socialstyrelsens vägledning för arbetsgivare Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning Vägledning för arbetsgivare (2012) Socialstyrelsen (2015), Omvårdnadslyftet, Slutredovisning av regeringens kompetenssatsning Det motsvarar poäng i de programgemensamma karaktärsämnena och 300 poäng i ämnet gerontologi och geriatrik i vård- och omsorgsprogrammet eller genom annan motsvarande utbildning. 58

57 I sådana fall indikerar utvecklingen i öppna jämförelser på en nationell utveckling som går i positiv riktning. Inom särskilda boenden har andelen omsorgspersonal med minst gymnasiepoäng ökat från 78 till 86 procent mellan 2008 och Inom hemtjänsten har den ökat från 67 till 75 procent mellan 2009 och Tyvärr är bristerna i det redovisade underlaget mycket stora. 91 Samtidigt visar uppföljningen att många anställda saknar delar av yrkesutbildningen. OMFATTANDE BRISTER I REGISTRERING AV YRKESUTBILDNINGAR Kartläggningen av utbildningsinriktningar visar på stora skillnader bland de anställda inom vård och omsorg. Registret innehåller tyvärr omfattande brister som får till konsekvens att för de yrkesgrupper där Komvux är den vanligaste utbildningsformen framgår inte deras kurskombination som en registrerad utbildningsinriktning i den offentliga statistiken. Det finns flera förklaringar. Den första är att registret har svårt att dokumentera de personer som har fullföljt en 3-årig gymnasieutbildning och därefter kompletterat med en yrkesutbildning vid Komvux. Det får till följd att den 3-åriga högskoleförberedande gymnasieutbildningen klassas som högre utbildning än en utbildning från Komvux. Den andra är att de Komvuxelever som inte tidigare har en (svensk) avslutad 2-årig gymnasieutbildning inte blir klassade som yrkesutbildade om mindre än en tredjedel av de avklarade poängen är inom yrkesinriktade kurser. 92 Den tredje är att bristen på sammanhållna yrkeskurser innebär att insamlingen av individuella uppgifter per kurs bli mycket komplicerad. Därmed underskattas antalet personer som studerat en yrkesinriktad utbildning. 93 Skolverket har kompletterat problembilden med att brister på inrapporterat underlag från externa utbildningsaktörer bidrar till att kommunerna i sin tur inrapporterar ofullständiga uppgifter till Skolverket. Konsekvensen blir att det statliga registret endast innehåller uppgifter om kommunala utförare, trots att nästan hälften av eleverna har läst upphandlade kurser hos en extern utbildningsanordnare Socialstyrelsen (2013), Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, Vård och omsorg om äldre, s Statistiska centralbyrån (2016), Befolkningens utbildning 2015, Beskrivning av statistiken, UF0506, s Statistiska centralbyrån (2015), Vård- och omsorgsutbildade idag och i framtiden, Temarapport 2015:4 Arbetsmarknad, s Skolverket (2017), Skolverkets lägesbedömning 2017, s

58

59