Vad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet

Transkript

1 Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning på programmet läsår 2008/09, 20/11 respektive 2012/ /09 20/ /13 Antal Andel (%) kvinnor 77,0 78,4 73,1 Andel (%) män 23,0 21,6 26,9 Andel (%) utländsk bakgrund 8,5 9,8,7 Andel (%) av elever på alla program* 4,1 3,2 2,8 * Andelen av elever på alla program som avslutade sin gymnasieutbildning med slutbetyg respektive läsår Etableringsstatus år 2014 för ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning på programmet läsår 2008/09, 20/11 respektive 2012/ / / / Etablerad ställning Osäker ställning Svag ställning Högskolestudier Övriga studier Varken arbete eller studier

2 Skillnad i etableringsstatus år 2014 mellan kvinnor och män. Elever som avslutade sin gymnasieutbildning på programmet läsåret 20/11, verksamhet tre år efter avslutade gymnasiestudier. % Kvinnor (N=2 111) Män (N=583) Etablerad ställning Osäker ställning Svag ställning Högskolestudier Övriga studier Varken arbete eller studier Skillnad i etableringsstatus år 2014 mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund. Elever som avslutade sin gymnasieutbildning på programmet läsåret 20/11, verksamhet tre år efter avslutade gymnasiestudier. % Svensk bakgrund (N=2 429) Utländsk bakgrund (N=265) Etablerad ställning Osäker ställning Svag ställning Högskolestudier Övriga studier 3 6 Varken arbete eller studier

3 De tio vanligaste yrkena, för ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning på programmet läsåret 20/11, tre år efter avslutade gymnasiestudier. Total (N=1 227) % Kvinnor (N=940) % Män (N=287) % Barnskötare och elevassistenter m.fl. Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl. 27,7 Barnskötare och elevassistenter m.fl. 12,7 Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl. 31,4 Barnskötare och elevassistenter m.fl. 14,2 Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl. Butikspersonal 7,4 Vårdbiträden 8,1 Butikspersonal 6,5 Vårdbiträden 6,7 Butikspersonal 7,6 Lagerpersonal och transportledare m.fl. Snabbmatspersonal, köksoch restaurangbiträden m.fl. Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare 5,3 Snabbmatspersonal, köksoch restaurangbiträden m.fl. 4,4 Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare 6,6 Snickare, murare och anläggningsarbetare 5,1 Städledare och fastighetsskötare m.fl. Undersköterskor 3,2 Undersköterskor 3,7 Andra bevaknings- och säkerhetsyrken Lagerpersonal och transportledare m.fl. Andra bevaknings- och säkerhetsyrken Städledare och fastighetsskötare m.fl. 2,8 Lagerpersonal och transportledare m.fl. 2,5 Städare och hemservicepersonal m.fl. 2,0 Andra bevaknings- och säkerhetsyrken 2,2 Smeder och verktygsmakare m.fl. 2,2 Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl. 15,3 7,7 4,9 4,9 4,7 4,7 3,8 3,2 1,8 Montörer 3,1 Övriga yrken 25,3 Övriga yrken 17,1 Övriga yrken 41,2 Totalt 0 Totalt 0 Totalt 0 Andel per ämnesinriktning på högskola/universitet, för ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning på programmet läsår 20/11 och är högskolestuderande, tre år efter avslutade gymnasiestudier. Total (N=743) % Kvinnor (N=652) % Män (N=91) % Undervisning 61,6 Undervisning 63,8 Undervisning 46,2 Juridik och samhällsvetenskap 19,8 Juridik och samhällsvetenskap 18,7 Juridik och samhällsvetenskap 27,5 Vård och omsorg 9,4 Vård och omsorg 9,5 Humaniora och teologi 8,8 Humaniora och teologi 3,4 Humaniora och teologi 2,6 Vård och omsorg 8,8 Teknik 1,7 Teknik 1,5 Teknik 3,3 Naturvetenskap 0,7 Naturvetenskap 0,8 Naturvetenskap 0,0 Konstnärligt område 0,5 Konstnärligt område 0,6 Lant- och skogsbruk 0,0 Lant- och skogsbruk 0,1 Lant- och skogsbruk 0,2 Medicin och odontologi 0,0 Medicin och odontologi 0,1 Medicin och odontologi 0,2 Konstnärligt område 0,0 Okänt 0,1 Okänt 0,2 Okänt 0,0 Övrigt område 2,4 Övrigt område 2,0 Övrigt område 5,5 Totalt 0 Totalt 0 Totalt 0

4 Andel per typ av studier för ungdomar som avslutade sin gymnasie utbildning på programmet läsår 20/11 och som är i övriga studier tre år efter avslutade gymnasiestudier. Kvinnor (N=150) Män (N=42) Komvux Tekniskt basår vid universitet/högskola Yrkeshögskoleutbildning/Kvalificerad yrkesutbildning Folkhögskola, långa kurser Studiemedel för utlandsstudier Kompletterande utbildning Övriga med studiemedel Ej i utbildning 33 Komvux Tekniskt basår vid universitet/högskola Yrkeshögskoleutbildning/Kvalificerad yrkesutbildning Folkhögskola, långa kurser Studiemedel för utlandsstudier Övriga med studiemedel Ej i utbildning

5 Programbladen för ungdomars verksamhet efter gymnasie skolan sammanfattar per program statistik över vad ungdomar gör efter gymnasieskolan. Uppgifter avser ungdomar som avslutat gymnasiestudier med slutbetyg med grundläggande högskolebehörighet. Statistiken baseras på en totalundersökning av alla ungdomar som är folkbokförda i Sverige 31 december 2014 och har fullföljt gymnasieskolan med slutbetyg med grundläggande högskolebehörighet läsåren 2012/13, 20/11 eller 2008/09. Statistiken över ungdomars verksamhet efter gymnasieskolan gäller kalenderår Registerdata har sammanställts av SCB på uppdrag av Skolverket. Redovisningen som är aktuell för i år omfattar uppgifter om elever som läst enligt den tidigare gällande programstrukturen enligt Läroplanen för de frivilliga skolformerna från 1994 (Lpf-94) med revidering enligt Gy I redovisningen summeras vissa andelar inte till 0 på grund av avrundningar. Förklaringar & definitioner Program Avser det program som ungdomarna fick slutbetyg från. De ungdomar som har läst fristående skolors gymnasieutbildningar eller specialutformade program kategoriseras efter anknytning till nationellt program. Ungdomar som har läst specialutformade program utan anknytning ingår inte i redovisningen. Ungdomar som började på individuella program för att sedan gå över till ett nationellt program redovisas på det program som de har bytt till. Ungdomar som avslutat sin utbildning på individuella program kan inte få slutbetyg och ingår därmed inte i redovisningen. Gruppen ungdomar som avslutat gymnasieskolan med slutbetyg med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier inkluderar personer som erhållit diplom från International Baccalaureate (IB) eller omdöme från Waldorfskola. Grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier har den som i slutbetyg från nationellt program, specialutformat program eller utbildning vid fristående skola lägst har betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program (2 250 kurs poäng). Fr.o.m. år 20 har behörighetskraven förändrats så att slut betyget måste omfatta kurspoäng. Detta betyder att elever med reducerat program inte kan få behörighet. Utöver kravet om minst godkända kurspoäng krävs att eleven har lägst betyget Godkänt i kurserna Svenska A och B (alternativt motsvarande kurser i svenska som andraspråk), Matematik A samt Engelska A. Kön och svensk/utländsk bakgrund Ungdomar som är födda i Sverige och har minst en förälder som är född i Sverige kategoriseras som att de har svensk bakgrund. Utlandsfödda ungdomar samt ungdomar som är födda i Sverige och vars båda föräldrar är födda utomlands kategoriseras som ungdomar med utländsk bakgrund. Observera att om uppgiften baseras på färre än tre ungdomar, redovisas inte den. Etableringsstatus Individernas etableringsstatus är årsbaserad och total räknad. Variabeln klassificeras i sex olika kategorier utifrån individbaserade uppgifter från flera olika data källor, t.ex. inkomstuppgifter från kontrolluppgiftssystemet, syssel sättningsregistret på SCB och Arbetsförmedlingens sökanderegister. Kategoriseringen av etableringsstatus sker enligt följande (inkomstgränser gäller för verksamhetsåret 2014): Etablerad ställning på arbetsmarknaden Arbetsinkomst på minst kr, sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition (november månad 2014), inga händelser som indikerar arbetslöshet och inga händelser som indikerar arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte är att betrakta som sysselsättning. Osäker ställning på arbetsmarknaden Arbetsinkomst på minst kr och upp till kr. Vid inkomst av aktiv näringsverksamhet

6 gäller ingen nedre inkomstgräns. Inte klassificerad som studerande. Eller: Arbetsinkomst på minst kr och under året förekomst av arbetslöshet (hel- eller deltid), arbetsmarknadspolitiska åtgårder eller inte klassificerad som sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition. Inte klassificerad som studerande. Svag ställning på arbetsmarknaden Arbetsinkomst upp till kr. Inte klassificerad som studerande. Eller: Arbetsinkomst på minst kr och under året förekomst av heltidsarbetslöshet/arbetsmarknadspolitiska åtgärder som överstiger 274 dagar. Inte klassificerad som studerande. Högskolestudier Registrerad på högskolans grundutbildning vår terminen eller höstterminen 2014 och erhållit någon form av studie ersättning samma år. Inte klassificerad som etablerad på arbetsmarknaden. Övriga studier Erhållit någon form av studieersättning under Inte klassificerad som etablerad på arbetsmarknaden eller högskolestuderande. Varken arbete eller studier Avsaknad av arbetsinkomst aktuellt år. Inte klassificerad som studerande. Yrke Uppgifter om yrke redovisas bara för ungdomar som är klassificerade som att ha en etablerad eller osäker ställning på arbetsmarknaden år 2014 och som avslutade sin gymnasieutbildning läsår 20/11. Yrkesuppgifterna kommer från yrkesregistret vid SCB. Redovisningen är på 3-siffernivå, s.k. yrkesgrupper, enligt nomenklaturen Svensk standard för yrkesklassificering (SSYK). En uppdaterad yrkesklassificering, SSYK 2012 infördes från och med Det innebär att det inte går att göra jäm förelser med tidigare årgångar som är klassificerade enligt den tidigare yrkesklassificering (SSYK 96). Observera att om uppgiften baseras på färre än tre ungdomar, dubbelprickas den i redovisningen. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Ungefär 60 procent av dem med anknytning till arbete har en uppgift i yrkesregistret för De saknade upp gifterna har hanterats som ett svarsbortfall i en post enkät eller en intervjuundersökning. Ett uppräkningsförfarande, kalibrering, som utnyttjar hjälpinformation från register har använts för att reducera den skevhet som bortfallet kan ge upphov till. Den hjälpinformation som har använts är program i kombination med kön samt näringsgren och ovan nämnda variabeln etableringsstatus. Den uppräkningsvikt som fås från kalibreringen gör att en svarande person dels representerar sig själv och dels en del av bortfallet av yrkesuppgifter för andra personer med samma kön, utbildning, näringsgren och etableringsstatus. Uppgifter om yrke är därför behäftad med viss osäkerhet. Eftersom det kan finnas flera yrken där samma antal ungdomar arbetar kan det vara så att alla yrken inte tas med i redovisningen över de vanligaste yrkena trots att de har samma andel som ett yrke som redovisas. Ämnesinriktning på högskola/universitet Uppgifter om ämnesområde på högskola redovisas bara för ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning läsåret 20/11 och som är klassificerade som högskole studerande år 2014 (se definition ovan). Till ämnesinriktningskategorin övrigt område hör tvärvetenskap, idrott- och friskvård, transport samt militär utbildning. Typ av studier Uppgifter om typ av studier redovisas bara för ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning läsår 20/11 och är klassificerade som i övriga studier år 2014 (se definition ovan). Uppgifter om studerande är enligt registret för personer i utbildning där vissa utbildningar kan saknas. Därför kan vissa uppgifter om utbildning saknas.