Vansbro kommun Årsredovisning 2014

Transkript

1 Vansbro kommun Årsredovisning 2014

2

3 Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Innehåll Förvaltningsberättelse Förord 4 Förvaltningsberättelse 5 Organisation 21 Vart gick skattepengarna? 22 Fem år i sammandrag 23 Verksamheterna Utbildning och arbete 24 Vård och omsorg 31 Samhällsbyggnad 36 Övergripande inklusive kommunkansli 41 Kommunfullmäktige och övriga nämnder 45 Revisorer 47 Finansiering 50 Kommunkoncernen 53 Redovisning Driftredovisning 58 Resultaträkning 59 Investeringsredovisning 60 Kassaflödesanalys 61 Balansräkning 62 Nothänvisningar 63 Redovisningsprinciper 70 Ord- och begreppsförklaringar 72 Kommunstyrelsens ledamöter 73 Revisionsberättelse -

4 2014 ett år att minnas Snart är 2014 ett minne blott! Ett år under vilket det hände mycket ute i världen och också i Vansbro kommun var det hundra år sedan det första världskriget bröt ut. Hundra år efter detta är flyktingströmmarna i världen lika stora om inte större än under andra världskriget som bröt ut för 75 år sedan. Vi tror att alla håller med om att också vi i Vansbro kommun måste ta vår del av ansvaret att välkomna personer som varit tvungna att fly från sina hemländer för att rädda sina liv. Samtidigt är vi medvetna om att det innebär påfrestningar på den kommunala organisa tionen, inte minst vad gäller skolan. Under 2014 har det hänt många positiva saker i Vansbro kommun. Vi har en ny, modern räddningsstation på plats och vi har snart en ny skola klar i Myrbacka, Dala-Järna. Två stora och jätteviktiga framtidsinvesteringar som vi kommer att ha nytta och glädje av i många, många decennier. Vi har påbörjat processen med utbyggnad av bredband, en absolut förutsättning för att Vansbro ska vara en attraktiv kommun. Vi har kommit en bra bit på vägen att skapa en gemensam gymnasieorganisation med Malung-Sälens kommun. En förutsättning för bibehållen gymnasieutbildning i Västerdalarna. Vi har under året fått besked om att en ny och mycket efterlängtad sträckning av E16 mellan Dala-Järna och Vansbro ska bli verklighet, med förmodad byggstart Vid årsskiftet avslutades projektet Utmaningen samverkan och samsyn för tillväxt, ett projekt som betytt och betyder mycket för utvecklingen av Vansbro kommun inom flera områden. Våra företag med duktiga företagsledare och medarbetare är fortsatt en grundförutsättning för en positiv utveckling och har bland annat inneburit att vi har en av de lägsta ungdomsarbetslöshetssiffrorna i länet. Fortfarande toppar Vansbro kommun listan över Dalarnas kommuners näringslivsklimat. Valet till kommunfullmäktige i september ledde till en majoritet för allianspartierna. Centerpartiet blev för första gången största parti i Vansbro kommun. Valresultatet innebar en ny politisk karta med två stora partier, Centerpartiet och Socialdemokraterna, och sex mindre partier i kommunfullmäktige. För femte året i rad redovisade Vansbro kommun ett positivt ekonomiskt resultat. Naturligtvis mycket glädjande, inte minst med tanke på att den ekonomiska situationen under många år varit besvärlig. Nu är vi ännu närmare att kunna säga att Vansbro kommun har en ekonomi i balans. Det känns väldigt bra och är jätteviktigt för att öka tron på framtiden. De olika verksamheterna har gjort storartade insatser. Ett stort tack till alla medarbetare för bra jobb! Liksom de närmast föregående åren är den politiska samsyn som råder en starkt bidragande orsak till förbättringen av Vansbro kommuns ekonomi. Min förhoppning är detta fortsätter kommande år med den majoritet som efter valet har ansvar för att skapa denna samsyn års resultat inspirerar oss alla att fortsätta arbeta för en positiv utveckling av vår fina kommun. Ett arbete som fortsatt ska präglas av engagemang, glädje, öppenhet, samsyn och framtidstro. Per-Anders Westhed Kommunstyrelsens ordförande (C) ett år att minnas

5 Förvaltningsberättelse

6 Strategisk plan I översiktsplanen kopplas den fysiska planeringen till en kommunal utvecklingsplan. Översiktsplanen beskriver kommunens övergripande mål vad gäller tillväxt och ekonomisk utveckling. I planen kartlägger kommunen problemområden och utvecklingsmöjligheter, samt utformar strategier för hur man ska nå målen och vilka områden man ska prioritera. Översiktsplanen ska följas upp med en mer kortsiktig strategisk plan, där kommunen tar med de viktigaste åtgärderna i budgeten. Kommunens strategiska områden är: attityder befolkningsutveckling ekonomi. Inriktningsmålen är kommunens övergripande mål för planperioden. Kommunstyrelsen ska utifrån de övergripande målen bestämma mätbara verksamhetsmål som förvaltningen ska uppnå. På följande sidor redovisas i vilken utsträckning kommunen nådde inriktnings målen Styrsystemet Vansbro kommun arbetar utifrån modellen mål- och resultatstyrning. Under 2014 påbörjade kommunen en översyn av styrmodellen. Det finns inga tecken på att styrmodellen behöver ändras, men den behöver göras mer känd i politiken och i förvaltningen. Processen måste bli mer genomarbetad med exempelvis en tidplan som beskriver när olika aktiviteter ska ske. En politisk arbetsgrupp är utsedd som tillsammans med kommunchef och ekonomichef ska genomföra arbetet. Mål och måluppfyllelse Inriktningsmål Nyckeltal/mått Resultat 2013 Resultat Vansbro kommun har en ekonomi i balans. Resultatet uppgår till minst 3,7 mkr i överskott. +14,8 mkr +10,2 mkr 2. Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetenser. 3. I Vansbro kommun ska skolan ge alla elever förutsättningar för att fritt välja vidare utbildning och arbete. 4. I Vansbro kommun skapar vi förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån. 5. Vansbro kommun är en attraktiv kommun att leva och bo i. 6. Vansbro kommun har en stabil befolkningsutveckling. 7. Medborgarna är nöjda med den äldreomsorg kommunen erbjuder. Frisktalet är minst 95 % Medarbetarindex ökar % godkända elever i grundskolan. 75,9 % 73,0 % 100 % godkända elever i gymnasieskolans kurser (inom 3 år). 41,7 % 72,5 % Övre halvan av Svenskt Näringslivs rankning (<145) Övre halvan i servicemätningen Kommunens myndighetsutövning (SKL:s Insikten). 2 2 Nöjd-region-index (NRI) Antal invånare är minst Nöjd-medborgar-index (NMI) verksamhet äldreomsorg Brukarna är nöjda med sitt särskilda boende Brukarna är nöjda med den hemtjänst de erhåller Ingen mätning gjordes 2013, från och med 2014 mäts istället hållbart medarbetarengagemang. 2 Ingen mätning genomförd. 3 NRI vid föregående mätning 2012 var NMI äldreomsorg vid föregående mätning 2012 var Nytt mått från Förvaltningsberättelse

7 Kommunfullmäktige har bland annat valt inriktningsmål som mäts i samband med medborgarundersökningen. Medborgarundersökningen görs vartannat eller vart tredje år i kommunen. Inriktningsmål 5 och 7 är sådana inriktningsmål. Inriktningsmål 1, att resultatet ska uppgå till minst 3,7 mkr i överskott, uppfylldes Kommunen har i och med 2014 års resultat återställt tidigare upparbetade underskott. Inriktningsmål 2, att Vansbro kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetenser, har två mått. Det första är frisktalet som var 94,8 procent 2014, ett mycket bra resultat. Det andra är medarbetarindex, som inte mättes 2013 och Från och med 2014 används istället SKL:s mått hållbart medarbetarengagemang där resultatet var 4,07 på en 5-gradig skala. Inriktningsmål 3, i Vansbro kommun ska skolan ge alla förutsättningar för att fritt välja vidare utbildning och arbete, kommenteras i utbildning och arbetes verksamhetsberättelse. För inriktningsmål 4, att Vansbro kommun skapar förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån, förbättrade kommunen sin placering i Svenskt Näringslivs rankning. Kommunen deltog däremot inte i SKL:s mätning Insikten. Inriktningsmål 5, Vansbro kommun är en attraktiv kommun att leva och bo i, mäts via medborgarundersökningen. Sedan förra mätningen har NRI (nöjd-region-index) inte förändrats. Inriktningsmål 6, Vansbro kommun har en stabil befolkningsutveckling, är inte kopplat till några särskilda verksamhetsmål. Antalet invånare den 31 december 2014 uppgick till 6 694, en minskning med 36 personer. Målet på invånare uppnåddes inte. Inriktningsmål 7, medborgarna är nöjda med den äldreomsorg kommunen erbjuder, mäts via NMI (nöjd-medborgar-index) för verksamheten äldreomsorg. Sedan mätningen 2012 har index ökat med mäts målet även med två mått från KKiK (Kommunens kvalitet i korthet). Resultaten från KKiK visade att brukarna är nöjda med sitt särskilda boende och nöjda med den hemtjänst de får. Dessa mått mäts varje år i KKiK och har sedan 2013 försämrats från 86 till 78 för boende och från 97 till 92 för hemtjänst. Finansiella mål Kommunfullmäktige beslutade om tre finansiella mål för 2014 (resultatmål). Mål och måluppfyllelse redovisas i tabellen nedan. Finansiella mål Resultat 2013 Resultat 2014 Verksamhetens nettokostnad, inklusive finansnetto, överstiger inte 99 procent av skatter, generella statsbidrag och utjämning. 96 % 97 % Investeringar uppgår till maximalt 15 mil i genomsnitt per budgetår över en femårsperiod. 27,4 mkr 32,9 mkr Återställning av det egna kapitalet sker senast år 2017 (att återställa). 7,0 0 Alla finansiella mål uppfylldes 2014, vilket även innebär att kommunen inte längre har några upparbetade underskott att återställa. Förvaltningsberättelse 7

8 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Kommunens kvalitet i korthet, KKiK, är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv. Kommunens kvalitet i korthet drivs av SKL. I årets mätning deltog drygt 220 kommuner. Syftet med KKiK är att ge kommuninvånarna information om kvaliteten på kommunens service, kunna föra en dialog om resultaten med medborgarna och använda måtten som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen. Varje år undersöks kommunens kvalitet ur de fem perspektiven: tillgänglighet trygghet information och delaktighet effektivitet kommunen som samhällsutvecklare. Nedan redovisas hur Vansbro kommun placerade sig jämfört med andra kommuner. Kommunens kvalitet i korthet mätning 2014 För att ge en snabb och enkel överblick över hur Vansbro står sig jämfört med andra kommuner har resultaten delats upp i fyra grupper: Grön anger att Vansbro tillhör kommunerna med bäst resultat (25%). Gul anger att Vansbro tillhör de mittersta kommunerna de mittersta kommunerna (50%). Röd anger att Vansbro tillhör kommunerna med sämst resultat (25%). Tillgänglighet Tillgänglighet handlar om hur lätt, eller svårt, det är att komma i kontakt med kommunen. Håller kommunens verksamhet öppet på de tider allmänheten har möjlighet att ta del av kommunens tjänster och kontaktmöjligheter? I tillgänglighetsmåttet ingår också hur långa väntetider olika delar av kommunen hade 2014, det vill säga hur snabbt man fick hjälp. Mått Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar Andel av medborgarna som via telefon får kontakt med en handläggare för att få svar på en enkel fråga Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen Huvudbibliotekets öppethållande utöver 8-17 på vardagar, timmar/vecka Simhallens öppethållande utöver 8-17 på vardagar, timmar/vecka Förvaltningsberättelse

9 Mått Återvinningscentralens öppethållande utöver 8-17 på vardagar, timmar/vecka Andel som erbjuds plats inom förskoleverksamheten vid önskat datum Väntetid förskola för de som ej fått plats på önskat datum, dagar Väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd Trygghet Trygghet omfattar om kommunen tillgodoser behovet av kontinuitet och trygghet för äldre och trygghet i barngrupperna inom förskolan. Mått Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? 68 *) 71 Antal olika vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar Planerat antal barn per personal i kommunens förskolor 5,8 5,5 4,9 Närvarande antal barn per personal i kommunens förskolor 3,4 3,8 4,2 Delaktighet och information Delaktighet och information handlar om förutsättningarna för medborgarinflytande och demokrati, och om kvaliteten på kommunens webbplats. Mått Andel av kommunens röstberättigade som röstade i senaste kommunvalet 81,2 81,2 82,8 Hur god kommunens webbinformation är till medborgarna Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? 34 *) 35 Förvaltningsberättelse 9

10 Effektivitet Frågor om kommunens effektivitet handlar om vilket resultat man får ut av de pengar kommunen lagt på olika saker och hur mycket medborgarna får för pengarna inom skola, särskilt boende och hemtjänst. Mått Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan Resultat i kommunala skolor åk 6 i de nationella proven Resultat i kommunala skolor i åk 3 i de nationella proven Resultat i kommunens grundskolor utifrån andel behöriga till gymnasiet Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs Hur effektiva kommunens grundskolor är utifrån kostnad per betygspoäng Resultatet för de gymnasieutbildningar som kommunens elever tar del av utifrån andel som fullföljer gymnasiet inom fyra år Kostnaden för gymnasieskolan i förhållande till den del som inte fullföljer ett gymnasieprogram Serviceutbud inom kommunens särskilda boenden Kostnad för en plats i kommunens särskilda boende Hur nöjda brukarna är med sitt särskilda boende Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänsten Kostnad per vårdtagare inom kommunens hemtjänst Brukarnas nöjdhet med den hemtjänst de erhåller Andel ej återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning (IFO) Samhällsutveckling Samhällsutveckling omfattar mått som kommunen själv kan påverka, men även mått för sådant som är utanför kommunens kontroll men som är viktigt för utvecklingen av ett samhälle. Här behandlas frågor som hur stor andel av befolkningen som har jobb, hur människor mår, hur väl kommunen jobbar med miljöfrågor och hur bra invånarna tycker att kommunen är att bo och leva i. Mått Så hög är kommunens sysselsättningsgrad Andel invånare som någon gång under året erhållit 1,4 2,0 ekonomiskt bistånd Antal nya företag som startats, per invånare i 4,1 4,1 4,5 kommunen Sjukpenningstalet bland kommunens invånare 8,6 9,5 9,8 Så effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall Andel miljöbilar av totala antalet bilar inom kommunorganisationen Andel inköpta ekologiska livsmedel Så ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och leva på 51 *) Förvaltningsberättelse

11 Omvärld och befolkning Svagare internationell utveckling och dämpad privat konsumtion skruvar ned BNP-tillväxten och 2014 har svensk ekonomi utvecklats förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag svensk export. Svensk BNP beräknas 2014 växa med 1,9 procent. Inför 2015 ser förutsättningarna bättre ut och BNP beräknas då växa med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. Den väntas successivt minska till omkring 6,5 procent Tack vare att ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas växer det reala skatteunderlaget relativt snabbt, med över två procent 2015 och omkring 1,5 procent året därefter. Underskottet i den offentliga sektorns finanser minskar långsamt men stannar ändå på 0,5 procent 2018, betydligt lägre än riksdagens och regeringens mål om ett sparande på +1 procent. Eftersom BNP samtidigt växer innebär det att statsskuldens andel av BNP inte ökar som andel av BNP. Tillväxten har dämpats markant sedan ett uppsving andra halvåret Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar att öka i god takt. Det betyder att produktiviteten utvecklas mycket svagt. I denna spretiga bild klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra, med ökningar runt 2 procent 2014 och 2015, främst tack vare den starka ökningen av antalet arbetade timmar, men även den för kommunsektorn gynnsamma priseffekten (kommun sektorns priser stiger långsammare än löneökningarna). En relativt liten ökning av grundavdraget spelar också roll. Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. En bidragande orsak är lägre räntor, men även den underliggande inflationen (KPIF) har varit mycket låg. Kronförsvagningen i kombination med en allt starkare inhemsk efterfrågan drar efterhand upp inflationstalen. Befolkning Vid årets slut hade Vansbro kommun invånare. Folkmängden minskade med 36 personer ( 49 personer 2013). I genomsnitt har befolkningen minskat med 43 personer varje år de senaste tio åren. Befolkningsminskningen 2014 var 0,9 procent, medan länet ökade med personer (0,5 procent). Sveriges totala befolkning ökade med 1,0 procent föddes 65 barn i Vansbro. De senaste tio åren har totalt 666 barn fötts i kommunen, i snitt 67 barn per år. Antalet avlidna under året var 93 personer. Antalet barn i förskoleåldern (0 6 år) minskade med 10 och antalet skolbarn (7 17 år) ökade med 5 jämfört med Antalet personer i arbetsför ålder (18 64 år) minskade med 55 personer medan ålderspensionärerna blev 24 fler. Ålderspensionärernas andel av befolkningen var högre i Vansbro (26,7 procent) än i både länet (23,3 procent) och riket (19,6 procent). De senaste tre åren har andelen ålderspensionärer ökat med 1,0 procent per år i genomsnitt. 1 Källa: Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär 2014:59. Förvaltningsberättelse 11

12 Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av många faktorer där kommunen kan påverka vissa, medan andra ligger utanför kommunens kontroll. Tabellen nedan visar hur kommunens kostnader påverkas av olika förändringar. Händelse Förändring +/ tkr 10 öres förändring av kommunalskatten Förändrat invånarantal med Löneförändring med 1 procent, inklusive PO * Förändrad upplåning med 10 mkr heltidstjänster * Personalomkostnadspålägg. Analys och ekonomisk översikt 2014 års resultat Resultatet för 2014 var ett överskott på 10,2 mkr resultatet 2013 var ett överskott på 3,8 mkr. Kommunstyrelsens budget var på 362 mkr netto. I kommunstyrelsens budget fanns även ett besparingskrav på 3,7 mkr. Kommun styrelsens verksamheter redovisade ett överskott på 6,2 mkr, vilket var 4,8 mkr bättre än enligt oktoberprognosen. Samtliga verksamheter inom kommunstyrelsen redovisade överskott. Det totala överskottet för verksamheterna gjorde att kommunstyrelsen även klarade besparingskravet på 3,7 mkr. Orsakerna till resultaten beskrivs närmare i de olika verksamhetsberättelserna. Resultatet för finansiering blev ett plus på 265 tkr. De olika posterna beskrivs i avsnittet Finansiering. Beroende på vilket år ett underskott uppkommit ska det enligt lagen återställas inom två eller tre år. Om det finns synnerliga skäl kan kommunfullmäktige besluta att inte återställa ett underskott. De upparbetade underskotten sedan år 2000 var totalt 56 mkr. Kommunfullmäktige har sedan år 2000 beslutat att det finns synnerliga skäl för att inte återställa 36,6 mkr av det totala underskottet. Kommunen har även gjort justeringar för realisationsvinster. Kvar att återställa 2014 var därmed 7,0 mkr. Mellan 2012 och 2013 ökade verksamheternas intäkter med 8,2 mkr (13 procent) och kostnaderna ökade med 13,6 mkr (3 procent). Orsaken till de ökade intäkterna var främst att kommunen fick ersättning för asylsökande och ensamkommande barn. Verksamheternas resultat och kommentarer till resultatet finns i driftredovisningen och i varje verksamhetsberättelse. Målet för 2014 var att de upparbetade underskotten skulle minska och vara återställt senast år Med 2014 års resultat har kommunen nu återställt de tidigare upparbetade underskotten. Avstämning av balanskravet (tkr) Årets resultat enligt resultaträkningen Realisationsvinst Justerat resultat Förvaltningsberättelse

13 Åtgärder för ekonomi i balans Enligt kommunallagen ska kommunen göra en åtgärdsplan om man redovisat ett underskott och inte har återställt det egna kapitalet. I januari 2014 beslutade kommunfullmäktige om en åtgärdsplan med 19 olika åtgärder som förvaltningen arbetat med under året. Avrapportering har skett löpande till kommunstyrelsen. Kommunens tidigare upparbetade underskott är i och med 2014 års resultat återställt. God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning har både en finansiell aspekt och en verksamhetsaspekt. Den finansiella aspekten innebär bland annat att varje generation ska bära kostnaderna för den service den konsumerar och att ingen generation ska behöva betala för det som tidigare generationer förbrukat. Verksamhetsaspekten är kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. En förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. För att skapa ett sådant samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot mål och budget. Kommunfullmäktige har beslutat om inriktningsmål som visar prioriteringar för verksamheterna för att nå god ekonomisk hushållning. Utifrån dessa har kommunstyrelsen utarbetat konkreta verksamhetsmål som gör inriktningsmålen tydliga för verksamheterna. Investeringar 2014 beslutade kommunen om investeringar för 32,9 mkr och den totala investeringsutgiften blev 51,6 mkr. De större pågående investeringarna samman fattas nedan. Invallning av Vansbro Budget 200 tkr beslutad Förbrukade medel till och med 2014 var 1,4 mkr. Detta är ett investeringsprojekt som pågått sedan Kommunen har beviljats ett bidrag på 11,8 mkr från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Arbetet pågår. Ventilation och brandskydd Budget 4 mkr beslutad 2011 samt 1,5 mkr Förbrukade medel till och med 2014: 4,6 mkr. Investeringen pågår och tre objekt är klara; Skålö skola, Triangeln och Berghedens skola. Dessutom har brandlarm installerats på Nederborgs skola i Nås och Berghedens skola i Äppelbo. Byte eller förbättring av brandskydd sker även vid Söderåsen och Bäckaskog samt medborgarhuset. Investeringen genomförs i etapper och beräknas bli helt klar Förvaltningsberättelse 13

14 Ljud- och AV-utrustning i teatern och Pelarsalen Budget 1,5 mkr beslutad Förbrukade medel till och med 2014: 1,1 mkr. Investeringen avser inköp av ljud- och AV-anläggning samt filmduk med tillhörande kostnader för projektledning från Structor. Anläggningen används, men ytterligare utrustning ska köpas in. Byte av projektledare är en orsak till att projektet dragit ut på tiden. Gatubelysningsarmaturer Budget 3 mkr beslutad Förbrukade medel till och med 2014: 5 mkr. Investeringen avser utbyte av armaturer vilket är nästan klart, omkring 40 armaturer återstår. Det återstår även att slå ihop två eller flera abonnemang till ett, alternativt säkra ner abonnemang. I det redovisade resultatet ingår både armaturer och arbetet med att byta ut dem. Budgeten för detta har överskridits med 2 mkr till och med Orsaken är att i kalkylen för investeringen ingick inte kostnad för montering och ändring av abonnemang, omkoppling av el etc. De arbeten som återstår med ändring av abonnemang, nedsäkring och omkoppling kommer att medföra att budgeten överskrids ännu mer. Med anledning av överklagande har bytet skett senare än planerat, vilket gjort att den minskade elkostnaden inte fått det väntade genomslaget Till det bidrog också att säkringsombyte med mera inte heller är gjort. Det kommer att ta längre tid än planerat att återbetala investeringen eftersom det återstår arbete för att få full kostnadseffekt, samtidigt som nätavgifterna också ska höjas. Ny räddningsstation Vansbro Budget 30 mkr beslutad 2013 och Förbrukade medel till och med 2014: 33,2 mkr. Räddningsstationen är färdigställd och togs i bruk i september Allt är inte helt klart, bland annat återstår investering på 75 tkr i repeater (utrustning som förstärker mobiltelefonsignalerna inomhus). Kommunen har inte heller gjort en slutlig avstämning av alla leverantörsfakturor. Nils Skoglund AB har varit generalentreprenör och har utfört arbeten på totalt 23,8 mkr Myrbacka skola, om- och tillbyggnad Budget 20 mkr beslutad 2013 och Förbrukade medel till och med 2014: 17,2 mkr. Investeringen gjordes 2014, men hela projektet är inte klart. Huvudentreprenaden (byggnaden) slutbesiktades den 22 december Åtgärder som återstår är att koppla ihop brandlarm med befintliga brandlarm i Röda skolan och inköp av inredning. Alla kostnader för entreprenaden är dock inte redovisade och slutfakturor återstår från entreprenörer och inköp till verksamheten. Prognosen är att totalbudgeten ska hålla, med ett möjligt mindre överskott. Projektering Söderåsen Budget 500 tkr beslutad Förbrukade medel till och med 2014: 634 tkr. Investeringen är genomförd med projektering av Söderåsen för att ta fram ungefärliga kostnadsberäkningar och idéskisser. Investeringen är ett 14 Förvaltningsberättelse

15 underlag för framtida ombyggnation av Söderåsen. Kommunen bedömer att behovet finns, men inga politiska beslut har tagits och det krävs mer detaljerad projektering för ombyggnationen. Kommunens bioenergianläggning Vansbro kommun har sedan 1999 haft ett finansiellt leasingavtal med Nordisk Renting. Kommunen har även ett värmeleveransavtal med Rindi Västerdalarna sedan Enligt värmeleveransavtalet ska Rindi, å kommunens vägnar, betala Vansbro Fjärrvärmes hyra enligt leasingavtalet. I praktiken betalar kommunen leasingavgiften till bolaget och Rindi betalar motsvarande belopp till kommunen. Rindi hyr därmed anläggningen av kommunen och levererar värme till kommunen omförhandlades hyresavtalet mellan Vansbro kommun, Rindi och Nordisk Renting. Framför allt förtydligade man hyresavtalet mellan kommunen och Rindi. En viktig princip i avtalet är genomrinningsprincipen som innebär att kommunens skyldigheter gentemot Nordisk Renting så långt som möjligt återspeglas i hyresavtalet med Rindi. Det nya hyresavtalet gäller från och med 2013 till och med 2037, men går att säga upp tidigare. Också hyresavtalet mellan kommunen och Nordisk Renting gäller till och med Kommunen har gett Rindi ett anstånd med hyresbetalningen på 17 mkr för åren Hyrorna återbetalas enligt en betalningsplan under , som ett lån med ränta. Om Rindi skulle gå i konkurs efter 2013, men innan hyran är återbetalad, måste hela hyresbeloppet betalas direkt. Moderbolagsgarantin innebär att Rindi Energi AB kan krävas på hela hyresbeloppet för om Rindi inte betalar enligt betalningsplanen. Kommunen och Nordisk Renting har tecknat ett tilläggsavtal till det tidigare optionsavtalet. Tilläggsavtalet innebär att kommunen kan lösa ut anläggningen till bokfört värde varje år från och med den 31 december 2016 till och med den 31 december Resultaträkning Verksamhetens nettokostnader var 357,9 mkr, vilket tillsammans med skatteintäkter, generella bidrag och utgifter, finansiella intäkter och kostnader var en ökning med 10,2 mkr. Skatteintäkterna, inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter, var 360,2 mkr, en ökning med 8,8 mkr. Skatteintäkterna stod för 248,2 mkr och generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter för 120 mkr. Tillsammans utgjorde dessa intäkter 79 procent av de totala intäkterna. Övriga intäkter kom från riktade statsbidrag, avgifter, taxor, intäktsräntor med mera. Verksamhetens nettokostnader visar hur mycket som måste täckas av framför allt skattemedel. För att kommunen ska ha balans i ekonomin får nettokostnaderna inte öka mer än skatteintäkterna. Förhållandet mellan verksamhetens nettokostnader och skatteintäkter måste också ge utrymme för investeringar. Kommunen beslutade i sitt finansiella mål att verksamhetens nettokostnadsandel, inklusive finansnetto, inte fick överstiga 99 procent Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter, var 97 procent, vilket var en försämring med 1,3 procent mot Inkluderar man finansnettot blev nettokostnadsandelen 96,8 procent. Nettokostnaderna var alltså 3,2 procent lägre än intäkterna. I verksamhetens nettokostnader ingick avskrivningar med 12,2 mkr. Förvaltningsberättelse 15

16 Kommunen betalar hela den individuella delen i det kommunala tilläggspensionsavtalet. Kostnaden för detta var 10,6 mkr inklusive löneskatt. Pensioner som utbetalades via KPA uppgick till 9,9 mkr inklusive skatt. Avsättningar för pensionskostnader ökade med 0,3 mkr inklusive skatt. Kommunen redovisar skatteintäkter enligt rekommendation från Rådet för kommunal redovisning. Rekommendationen innebär att skatte intäkterna delas i tre delar: preliminära månatliga inbetalningar, prognos över slutavräkning för redovisningsåret och skillnaden mellan slutlig taxering och prognosen för året Verksamhetens nettokostnader, tkr Förändring, % Skatteintäkter 1, tkr Förändring, % Nettokostnader genom skatteintäkter1, % Finansnetto, tkr Nettokostnadsandel 2, % Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter. 2 Med nettokostnadsandel avses nettokostnader och finansnetto i förhållande till skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter Finansnettot (skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader) var 1,4 mkr. Kommunens lån uppgick till 25,0 mkr. Räntekostnaderna på lån till bank och Kommuninvest var 1,1 mkr. Räntan på pensionsavsättningar uppgick till 0,2 mkr. Balansräkning Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna (i huvudsak mark, byggnader och tekniska anläggningar) ökade med 38,8 mkr till 237,8 mkr. Omsättningstillgångar Fordringarna minskade med 0,9 mkr till 34,5 mkr. Kommunens likvida medel (kassa, bankgiro och bank) ökade med 32,5 mkr till 65,3 mkr. Likviditet Likviditeten, det vill säga den omedelbara betalningsförmågan, var vid årsskiftet 16,7 procent, vilket motsvarade 60 dagars utbetalningar. Förra året var likviditeten 8,2 procent. Likviditeten beräknas som de kontanta medlen i procent av driftkostnaderna. Eget kapital Kommunens eget kapital (anläggningskapital plus rörelsekapital) ökade med 10,2 mkr till följd av årets överskott. Det egna kapitalet uppgick till 213,0 mkr Anläggningskapital Rörelsekapital Eget kapital Förvaltningsberättelse

17 Avsättningar Avsättningar till pensionsförmåner var 25,2 mkr. Här ingick pensionsåtaganden exklusive ÖK-SAP (överenskommen särskild ålderspension) med 21,6 mkr. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelser. Avsättning för visstidspension för förtroendevalda var 2,5 mkr. Från och med år 2000 redovisas årets intjänade pensionsförmåner som individuell del under kortfristiga skulder. Långfristiga skulder Kommunens långfristiga skulder var 151 mkr. I långfristiga skulder ingick en skuld på 120 mkr för leasing av biobränsleanläggningen. Lån på 25,0 mkr hos banker och hypoteksinstitut var långfristiga skulder. Kostnads ersättningar och investeringsbidrag ska täcka investeringsutgifter av olika slag och fördelas proportionellt i förhållande till betalda utgifter och beräknad användnings period för de olika investeringsobjekten. Av investeringsbidragen på 6,3 mkr avskrevs 372 tkr Kortfristiga skulder De kortfristiga skulderna ökade med 5,0 mkr till 78,1 mkr. Här ingår leverantörs skulder med 9,3 mkr och upplupna löner med 2,3 mkr. Löner som utbetalas i januari 2015 men avser 2014 uppgick till 4,9 mkr. Upplupna semesterlöner var 14,5 mkr och den individuella delen var 11,8 mkr inklusive löneskatt. Under kortfristiga skulder redovisas även 5,9 mkr från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för översvämningsskydd. Soliditet Soliditeten var vid årsskiftet 46 procent, vilket var en förbättring jämfört med 2013 (44 procent). Tar man hänsyn till de pensionsåtaganden som redovisas som ansvarsförbindelse var soliditeten 7,7 procent. Med soliditet menas andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Soliditeten anger därmed hur stor del av tillgångarna som är finansierade med kommunens eget kapital. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser Kommunens borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser uppgick till 397 mkr, varav 187 mkr var pensionsförpliktelser intjänade före 1998, inklusive löneskatt. Pensionsförpliktelserna minskade med 10,0 mkr. Kommunens borgensåtagande för Stiftelsen Vansbrohem omfattade knappt 121 mkr för bostadslån och 303 tkr i samband med bredbandsinstallation. Totalt uppgick åtagandet till 121 mkr, vilket var en minskning med 1,0 mkr. Kommunens borgensåtagande för Vansbro Teknik AB:s lån var 73,6 mkr och för Dala Vatten och Avfall AB:s lån 6,5 mkr. Borgensåtaganden för egnahem och småhus utgjorde 40 procent av den utestående skulden. Vid årsskiftet uppgick dessa åtaganden till 227 tkr, en minskning med 44 tkr. Kommunen tecknade 1995 underborgen för landstingets borgen till Dalatrafik. Förpliktelsen ökade under året med 735 tkr till 1,6 mkr. År 2000 beslutade kommunen att teckna underborgen till Landstinget Dalarna för deras borgen till AB Transitio. Detta åtagande var vid årsskiftet 3,7 mkr. För närvarande bedöms risken vara liten för att kommunen behöver infria någon borgensförbindelse. Förvaltningsberättelse 17

18 Personalförhållanden Antalet anställda ökade under året med 9,3 årsarbetare. Totalt sett hade kommunen 660 anställda, varav 558 kvinnor och 102 män. Ökningen beror bland annat på att en ny verksamhet har startat, HVB-hem för ensam kommande flyktingbarn. Samverkan med Leksand, Gagnef och Rättvik kring personalsystemet Heroma och de delar som ingår där fortsätter och utvecklas i positiv riktning. Chefsdagar fortsatte under året och ett ledarutvecklingsprogram startade i november. Programmet, som riktar sig till kommunens chefer, pågår i sex månader och berör de delar chefer förväntas hantera, exempelvis ekonomi och personalfrågor. Facklig samverkan är ett viktigt område som kommunen arbetar mycket med. Tyvärr har fackförbundet Vision idag ingen klubb i Vansbro, vilket försvårar samverkan. Utbildning och dialog med skyddsombud samt arbete med systematiskt arbetsmiljöarbete pågår. Översyn av rapporter kring tillbud och olycksfall ska ske i slutet av varje år. Utifrån det personalpolitiska handlingsprogram som beslutades 2013 har kommunen antagit riktlinjer inom flera områden, bland annat rekrytering, rehabilitering, lönesättning och arbetsmiljö. I augusti deltog Vansbro kommun för första gången på en mässa som riktade sig till arbetssökande. Det är ett sätt att visa upp kommunen som arbetsgivare och på så vis få de som söker arbete att vilja bo och arbeta i kommunen. Många anställda går i pension de närmaste åren och kommunen behöver visa vilka arbetstillfällen som finns, både på kort och på lite längre sikt. Ett informationsmaterial har tagits fram för att visa Vansbro kommuns behov av arbetskraft under de närmaste åren. Två nya pensionsavtal antogs under året, AKAP-KL för anställda födda 1986 och senare, samt OPF-KL som är nya pensions- och omställningsvillkor för förtroendevalda. Under året började även ett nytt omställningsavtal, KOM-KL, att gälla. Enkät 2014 I februari 2014 gjorde kommunen en enkät bland de anställda som fick svara på nio frågor om motivation, ledarskap och styrning. Kommunen valde att använda SKL:s enkät HME (hållbart medarbetarengagemang), för att få en enkät som är genomarbetad och som gör det möjligt att jämföra resultaten med andra kommuner framöver. Totalt sett svarade 421 personer på enkäten, vilket var en svarsfrekvens på 75 procent. Alla arbetsplatser har fått ta del av sina svar på arbetsplatsträffar och utifrån svaren har de fått arbeta med gruppens egna resultat. Arbetsgrupperna har även fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan för de förbättringsområden som framkom i enkäten. 18 Förvaltningsberättelse

19 Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt Mitt arbete känns meningsfullt Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete Jag ser fram emot att gå till arbetet Jag är insatt i min arbetsplats mål Min närmaste chef visar uppskattning för mina arbetsinsatser Min närmaste chef ger mig förutsättningar att ta ansvar i mitt arbete Min närmaste chef visar förtroende för mig som medarbetare HME-enkät (hållbart medarbetarengagemang) i februari Enkäten innehåller nio frågor uppdelade på tre områden; motivation, ledarskap och styrning. Svarsskalan är 1 5, där 5 är det bästa betyget. I redovisningen ovan är medelvärdet av alla svar redovisade. Bilden visar svaren totalt sett för Vansbro kommun. Personalkostnader Personalkostnaderna ökade med 10,5 mkr (4,1 procent) jämfört med 2013, vilket var en betydligt större ökning än 2013 då personalkostnaderna ökade med 5,0 mkr (2,1 procent) mot Kostnaderna för löneökningar blev 4,1 mkr (4,2 mkr 2013). Antalet årsarbetare ökade med 9,3. Personalkostnaderna exklusive arvoden uppgick till 250 mkr (240 mkr 2013). Arvodeskostnaderna uppgick till 2,2 mkr (2,0 mkr 2013), en ökning med 10 procent. Frisktal Frisktalet visar andelen anställda utan sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid. Målet på 95 procent uppnåddes totalt sett 2014 då frisktalet uppgick till 95 procent. Kommunen har flera medarbetare som väntar på besked från Försäkringskassan vad gäller ansökan om sjukersättning, samtidigt som den långa sjukfrånvaron (60 dagar eller mer) fortsätter att sjunka. Totalt sett hade 50,8 procent av de sjukskrivna varit sjuka längre än 60 dagar. Nedan redovisas sju olika mått för sjukfrånvaro enligt redovisningslagen. Statistiken omfattar alla anställda. Sjukfrånvaro i procent Av tillgänglig arbetstid (totalt) 6,04 5,93 5,19 60 dagar eller mer per tillfälle 55,43 54,48 50,79 Kvinnor 6,45 6,4 5,88 Män 3,73 3,39 3,17 29 år 2,01 3,79 2, år 5,66 6,39 5,20 50 år 7,43 6,08 5,88 Förvaltningsberättelse 19

20 Pensioner Kommunens pensionsåtaganden framgår i tabellen nedan. tkr Individuella delen inklusive löneskatt Avsättning pensioner inklusive löneskatt Ansvarsförbindelser inklusive löneskatt Visstidspension till förtroendevalda Totala pensionsförpliktelser inklusive löneskatt Nyckeltal Frisktal i procent 94 94,1 94,81 Sjukfrånvarodagar per anställd 21,7 21,2 17,37 Antal årsarbetare 558,2 563,3 572,60 Antal anställda, totalt Antal anställda, kvinnor Antal anställda, män Antal heltidsarbetande, kvinnor Antal heltidsarbetande, män Antal deltidsarbetande, kvinnor Antal deltidsarbetande, män Genomsnittsålder, totalt ,5 Genomsnittsålder, kvinnor 47,2 47,1 46,7 Genomsnittsålder, män 45,7 45,4 45,3 Personalomsättning, procent 4,9 * 4,3 4,3 Övertid i procent av arbetad tid 4,0 4,2 3,3 Antal sparade semesterdagar per anställd 14,5 14,2 12,9 Sparad semester, tkr Medarbetarenkät, medelvärde 3,14 Hållbart medarbetarengagemang, medel av max 5 4,07 * Orsaken var främst organisationsförändringar. 20 Förvaltningsberättelse

21 Organisation Politisk organisation Sedan årsskiftet 2010/2011 har Vansbro kommun en alternativ politisk organisation, vilket innebär att det bara finns den obligatoriska valnämnden och en jävsnämnd förutom kommunstyrelsen som ansvarar för alla verksamhetsområden. Kommunstyrelsen har fyra utskott: Leva och bo Utbildning och arbete Omsorg Styrning och ekonomi Kommunfullmäktige har valt två ledord: öppenhet och tydlighet. Öppenhet i betydelsen insyn medborgarna ska känna sin rätt att ta del av det som händer inom kommunen och alla sammanträden ska hållas öppna i så stor utsträckning som möjligt. Tydlighet både i betydelsen att organisationen är tydlig i alla sina delar och att den är tydlig för både medarbetare och invånare. Demokratiberedningen Valnämnd Kommunfullmäktige 31 ledamöter Tillfälliga beredningar Tillfälliga beredningar Tillfälliga beredningar Revision Jävsnämnd 5 ledamöter/5 ersättare Styrning och ekonomi 4 ledamöter (ks presidium) Överförmyndare Kommunstyrelsen 11 ledamöter/11 ersättare Leva och bo 5 ledamöter Utbildning och arbete 5 ledamöter Omsorg 5 ledamöter Kommunförvaltningens organisation Förvaltningsorganisationen består av tre verksamheter: samhällsbyggnad, utbildning och arbete samt vård och omsorg. Därutöver ingår verksamhetsstöd ekonomi, verksamhetsstöd personal och kommunchefens kansli. Förvaltningschef kansli Verksamhetsstöd ekonomi Verksamhetsstöd personal Samhällsbyggnad Vård och omsorg Utbildning och arbete 22 Organisation

22 Vart gick skattepengarna? Härifrån fick kommunen sina pengar % Skatter och genrella statsbidrag 5% Riktade statsbidrag 13% Avgifter och ersättningar som kommunen får för den service kommunen erbjuder Och 100 kronor i skatt till kommunen användes under 2014 så här 0,08 kr Kommunfullmäktige 36,60 kr Utbildning och arbete 31,03 kr Vård och omsorg 21,53 kr Samhällsbyggnad 10,34 kr Övergripande inklusive kommunkansli 0,01 kr Jävsnämnd 0,10 kr Revisorer 0,33 kr Överförmyndare Nettokostnad per invånare (kr) Jävnämnd Kommun- Revisorer Överför- Övergripande Samhällsbyggnad Vård och omsorg Utbildning och arbete 11 fullmäktige 75 myndare inklusive kommunkansli Vart gick skattepengarna? 23

23 Fem år i sammandrag Finansiella nyckeltal (tkr om inget annat anges) Antal invånare 31/ Årets resultat Att återställa enligt balanskravet Nettokostnad i procent av skatteintäkter Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Nettoinvesteringar Finansiella kostnader Finansiella intäkter Omsättningstillgångar per invånare Likvida medel Anläggningstillgångar per invånare Totala tillgångar per invånare Låneskuld Låneskuld per invånare Eget kapital per invånare Soliditet i procent Soliditet i procent, inklusive pensionsåtagande Antal årsarbetare Frisktal i procent 96,3 95,4 94,0 94,1 94,8 Skattesats Vansbro kommun 22,54 22,54 22,54 22,77 22,77 Landstinget Dalarna 10,89 10,89 10,89 11,16 11,16 Begravningsavgift 0,30 0,30 0,30 0,30 0,30 Avgift till Svenska kyrkan 1,33 1,33 1,33 1,33 1,33 Summa inklusive kyrkoavgift 35,06 35,06 35,06 35,56 35,56 Summa exklusive kyrkoavgift 33,73 33,73 33,73 33,93 33,93 Mandatfördelning Majoritet Centerpartiet 11 Centerpartiet 9 Kristdemokraterna 3 Kristdemokraterna 3 Moderata samlingspartiet 1 Moderata samlingspartiet 2 Folkpartiet 1 Folkpartiet 1 Opposition Socialdemokraterna 10 Socialdemokraterna 10 Vänsterpartiet 2 Vänsterpartiet 3 Kommunpartiet 2 Kommunpartiet 3 Sverigedemokraterna 1 24 Fem år i sammandrag

24 Utbildning och arbete Utbildning och arbete redovisade ett sammantaget överskott på 7,4 mkr mot budget. De största överskotten fanns hos för- och grundskolan (+3,9 mkr) på grund av lägre personalkostnader, och individ- och familjeomsorgen (+3,8 mkr), också beroende på lägre kostnader. Gymnasieskolan redovisade däremot ett underskott på 2,7 mkr på grund av högre ersättningar än beräknat för elever som går i skola i en annan kommun. 24 Utbildning och arbete

25 Årets viktigaste händelser Vansbros överenskommelse med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande flyktingbarn började gälla 2014, och utbildning och arbete ansvarar för det boende som har iordningställts i centrala Vansbro. Tillsammans har de olika enheterna inom utbildning och arbetes verksamhet ansvar för att de barn som placeras i kommunen får bra omvårdnad och utbildning. Ett arbete startade med att bilda en gemensam gymnasieorganisation med Malung-Sälens kommun. Kommunfullmäktige beslutade i december om var olika gymnasieprogram ska finnas samt namn på en gemensam gymnasieskola. I april påbörjades om- och tillbyggnaden av Myrbacka skola i Dala-Järna. Skolan tas i bruk För- och grundskolan Förskola och pedagogisk omsorg Efterfrågan på förskoleplatser varierade i kommunen. I Nås har antalet barn ökat men i Dala-Järna har efterfrågan minskat. I Vansbro var efterfrågan ungefär densamma som I Äppelbo var efterfrågan stor på både förskola och pedagogisk omsorg. Antalet barn till asylsökande ökade 2014 i både Nås och Vansbro. Förskolan har arbetat med målet Utveckling och lärande med fokus på barns språkutveckling. Större delen av personalen i förskolan deltog i en föreläsning om barnuppfostran i andra kulturer. I december införde kommunen en e-tjänst för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem. E-tjänsten innebär att föräldrar via internet kan meddela inkomstförändringar, förändringar i barnens scheman med mera. Vårterminen 2014 startade bygget av en ny skola i Dala-Järna vilket ger en betydligt bättre arbetsmiljö för elever och personal. Det är den största satsningen inom skolområdet på många år och skolan beräknas bli klar våren Trådlöst internet installerades på kommunens skolor vilket har ökat tillgängligheten till internet. Alla undervisande lärare har fått tillgång till en egen dator. Särskola och särgymnasium Särskolan har omorganiserats så att pedagogerna har ett rullande schema, vilket gör att de träffar alla elever. Särskolan inrymmer också kommunens egen gymnasie särskola och har egen fritidsverksamhet. Fritidshem Alla fritidshem i kommunen har fått kompetensutveckling och utveckling med hjälp av statsbidrag inom satsningen Fritidshemmen kvalitetssäkring. Satsningen leds av rektorerna och innebär att fritidshemmen har arbetat i nätverk med att fördjupa sig i Skolverkets allmänna råd för fritidshemmen. Kulturskolan Kulturskolan har under året undervisat i nio olika instrument och i ensemblespel. Skolans elever har i olika konstellationer deltagit i ett tjugotal evenemang, bland annat konserter, kurser och instrumentdemonstrationer. I samarbete med Malung har Västerdala Stråkensemble gett två vårkonserter. Grundskola Läsåret 2014/2015 deltar alla lärare som undervisar i matematik i Skolverkets satsning Matematiklyftet. Grundskolan har även fortsatt arbetet med Sveriges Kommuner och Landstings matematiksatsning PISA 2015, ett projekt med syfte att höja matematikresultaten inför PISA-mätningen Lärare, rektorer, förvaltning och politiker deltar tillsammans i projektet. Alla F 9-skolor deltar dessutom i projektet Skapande skola. Även inom skolan ökade antalet asylsökande barn. De som går i åk 3 och uppåt går i förberedelseklass på Smedbergsskolan. De som är yngre går alla lektioner i ordinarie klass på Nederborgs skola. Fritidsgårdsverksamhet Fritidsverksamhet bedrivs sedan länge i Dala-Järnas allaktivitetshus, där även biblioteksfilialen finns. I Vansbro tätort har verksamheten på Smedbergsskolan funnits i drygt ett år. Betydligt fler ungdomar besöker fritidsgården i Dala-Järna än fritidsgården i Vansbro. Ungdomsmottagning Kommunen har i samarbete med landstinget en ungdomsmottagning för åldrarna år. Utbildning och arbete 25

26 Gymnasieskola Antalet elever i gymnasieskolan minskade. Det beror på att årskullarna är små i hela regionen, men också på att färre ungdomar väljer att gå sin gymnasie utbildning i Vansbro. Vansbro kommun och gymnasieskolan deltar i gymnasiesamverkan, Gysam, tillsammans med tio andra kommuner i Dalarna. Samverkan innefattar också Gysamnet, vilket gör det möjligt att via internet erbjuda kurser som Vansbro inte kan anordna i egen regi. Våren 2014 startade ett arbete med att bilda en gemensam gymnasieorganisation med Malung-Sälens kommun. Kommunerna har diskuterat formerna för samverkan, om den ska organiseras genom samverkansavtal, en gemensam nämnd, ett kommunalförbund eller ett gymnasieförbund. Lärcentrum Lärcentrum omfattar komvux, sfi, särvux, integration, uppdragsutbildningar och arbetsmarknadsenhet. Inom vuxenutbildningen har lärcentrum samarbetat med Dalarnas övriga kommuner i nätverket Dalawux. Lärcentrum utförde omkring 40 uppdragsutbildningar, bland annat omvårdnadslyft för personal inom omvårdnadssektorn och företagsutbildningar för 1 mkr till Sveriges järnvägsbransch. Lärcentrum ansvarar också för integrationen av nyanlända och nådde kommunens mål att ta emot 20 nyanlända med uppehållstillstånd. Arbetsmarknadsenheten, AME, har avtal med arbetsförmedling och Peab för att utföra vissa uppdrag. Vansbro kommun deltog i Region Dalarnas projekt Unga till arbete med goda resultat. Av omkring 90 deltagare, arbetslösa i åldern år, gick 70 procent vidare till arbete eller studier. AME anordnade också feriearbete för 20 ungdomar under sommaren. En samverkan med Fenix (daglig verksamhet) och dagcenter inleddes med syfte att ta fram en gemensam modell för arbetsträning och sysselsättning. Individ- och familjeomsorg I början av juni 2014 kom de första ensamkommande flyktingbarnen till Vansbro kommun. Det var innan överenskommelsen med Migrationsverket börjat gälla och individ- och familjeomsorgen fick snabbt hitta boendeformer för dessa barn. Från juni till och med december har kommunen tagit emot 16 ensamkommande barn. Det innebär att verksamheten fått ytterligare en arbetsuppgift som har tagit mycket kraft och energi eftersom det är ett helt nytt område. Inspektionen för vård och omsorg besökte Vansbros individ- och familjeomsorg under hösten. Inspektionen fokuserade på vård och omsorg för gruppen barn och unga. Driftredovisning tkr Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Kostnader Intäkter Netto Utbildning och arbete redovisade för 2014 ett överskott på 7,4 mkr. För- och grundskolan redovisade ett överskott på 3,9 mkr, bland annat till följd av vakanta tjänster, men också beroende på större intäkter än budgeterat. Störst överskott redovisade för- och grundskole chefen. Även verksamhetschefen hade ett stort överskott, 2,2 mkr, främst för att budgeterade medel för inköp av tjänster inte behövde användas. Gymnasieskolan redovisade ett underskott på 2,7 mkr på grund av att den interkommunala ersättningen blev dyrare än beräknat. Lärcentrums underskott på 533 tkr orsakades av lägre intäkter som en följd av färre utbildningar. Individ- och familjeomsorgen redovisade ett överskott på 3,8 mkr på grund av lägre kostnader för köp av huvudverksamhet 1. Intäkterna var också större än budgeterat. Överenskommelsen med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande barn är den största förklaringen till att intäkterna blev betydligt högre. Det boende (HVB, hem för vård och boende) som etablerats under året var inte budgeterat för Boendet redovisade ett överskott på 8 tkr. Bidrag från Migrationsverket påverkade också de högre intäkterna inom för- och grundskolan, IFO och verksamhets chefen. 1 Då kommunen betalar en extern part för att utföra verksamhet som är kommunens ansvar. 26 Utbildning och arbete

27 Måluppfyllelse Inriktningsmål 1: Vansbro kommun har en ekonomi i balans. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2013 Resultat 2014 Budget hålls Relation till budget, % 96,9% 94,4% Lärcentrum och gymnasieskolan är attraktiva Antal/Andel elever i gymnasieskolan i 1 72 % verksamheter med god tillgänglighet och flexibilitet förhållande till organisation (medel VT & HT) Antal studerande i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Andel studerande som erbjuds SFIundervisning 100 % 100% inom 3 månader Andel personer som bereds stöd i sin arbetslöshetssituation inom kommunens Arbetsmarknadsenhet och som går till anställning 29 % 20 % Inriktningsmål 2: Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetenser. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2013 Resultat 2014 Medarbetarna i Vansbro kommun har möjlighet till kompetensutveckling Medarbetarna känner engagemang och trivsel på sin arbetsplats Vansbro kommun främjar hälsa på arbetsplatsen Frisktalet är minst 95% Antal personer med kompetensutvecklingsplaner Medarbetarindex ökar 2 2 Inriktningsmål 3: I Vansbro kommun ska skolan ge alla förutsättningar för att fritt välja vidare utbildning och arbete. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2013 Resultat Det är god kvalité i förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, förskoleklass och grundskola Andel läskunniga elever i åk 3 87,5 % 94,8 % Andel godkända elever i grundskolan 76 % 73 % Andel godkända elever i gymnasieskolans 41,7 % 72,5 % nationella program (inom 3 år) Andel kursdeltagare i gymnasial 66,9 % 84 % vuxenutbildning som slutfört kurs med godkänt resultat Indikatorer för förskola, pedagogisk 88 % 3 omsorg och förskoleklass arbetas fram under Elevernas syn på skolan och undervisningen/sammanfattande värde av; 1. Trygghet, 2. Lust att lära, 36 % 3 3. Lärarnas hänsyn till elevernas åsikter, 55 % 3 4. Vet vad de ska kunna för att nå målen 78 % 3 i alla ämnen och 5. Får veta hur det går, 3 6. Får den hjälp de behöver och 3 7. Lärarna förväntar sig att eleverna ska nå målen. 87 % 3 Utbildning och arbete 27

28 Inriktningsmål 4: I Vansbro kommun skapar vi förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2013 Resultat Gymnasieskolan uppmuntrar Entreprenöriellt lärande 8. Lärcentrum ska erbjuda uppdragsutbildning till det lokala näringslivet 1 Nytt mått 2014 Andel godkända elevarbeten i årskurs % Antal personer som genomgått utbildningar utifrån behovet inom näringslivet och kommunen Ingen mätning gjordes 2013, från och med 2014 mäts istället hållbart medarbetarengagemang. 3 Ingen mätning gjordes Uppgift saknas. 28 Utbildning och arbete

29 Nyckeltal För- och grundskola Andel (%) barn i kommunens förskoleverksamhet (inklusive Olympica) Andel (%) inskrivna barn i fritidshem 60 62,6 * Kostnad per inskrivet barn i förskola Kostnad per inskrivet barn i familjedaghem Kostnad per inskrivet barn i fritidshem Kostnad per inskriven elev i grundskola Antal inskrivna barn per årsarbetare i förskolan 5,8 5,5 5,8 Antal barn per anställd i familjedaghem 5,1 5,2 5,1 Antal lärare per 100 elever 8,9 8,7 7,8 Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen i förskola Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen i fritidshem Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen i förskoleklass Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundskola Andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen i åk ,3 75,9 Andel (%) elever behöriga till gymnasieskolan 97 84,0 84,8 Genomsnittligt meritvärde i slutbetygen för elever i åk 9 ** ,8 209,5 * Ingen uppgift finns publicerad. ** Högsta möjliga meritvärde är 320. Flera av nyckeltalen för skolverksamhet är mått för föregående år men som publiceras hösten året efter. Gymnasieskola Kostnad per inskriven elev Antal lärare per 100 elever 13,9 14,1 13,9 Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen Andel (%) invånare, folkbokförda i Vansbro kommun, med fullföljd gymnasial utbildning inom 4 år Andel (%) invånare 20 år med grundläggande behörighet till universitet och högskola Lärcenter Antal inskrivna studerande i grundläggande vuxenutbildning Antal inskrivna studerande i särskild utbildning för vuxna Antal inskrivna studerande i svenska för invandrare Antal kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning varav från annan kommun Antal studerande i yrkeshögskoleutbildning Kostnad (kr) per heltidsstuderande i grundläggande vuxenutbildning Kostnad (kr) per heltidsstudera nde i gymnasial vuxenutbildning Kostnad (kr) per elev i särskild utbildning för vuxna Kostnad (kr) per heltidsstuderande i svenska för invandrare Andel (%) kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som slutfört kurs Andel (%) elever som godkänts i svenska för invandrare Individ- och familjeomsorg Barn och ungdom Antal placeringar i familjehem Antal placeringar, HVB Antal fastställda faderskap Missbrukare Antal vuxenplaceringar, HVB Ekonomiskt bistånd Antal hushåll Genomsnitt utbetalt per hushåll (kr) Utbildning och arbete 29

30 Framtid Vansbro kommun har tecknat en ny överenskommelse med Migrationsverket om att fördubbla antalet platser för ensamkommande flyktingbarn från och med januari Det innebär ett större åtagande beträffande boende, skolgång med mera för kommunen och berör alla verksamheter inom utbildning och arbete. För- och grundskola En utbyggnad av bredband är viktig för såväl förskolan som grundskolan. Verktyg som underlättar kontakter mellan verksamheterna och hemmen har börjat införas och fler moderna lärverktyg för eleverna börjar användas i takt med att nätets kapacitet ökar. Alla lärare är i dag utrustade med bärbara datorer, vilket underlättar deras pedagogiska arbete och dokumentation av elevernas lärande. Syftet är att det ska leda till både en bättre måluppfyllelse och bättre och enklare rutiner för det administrativa arbetet inom hela för- och grundskolan. I samverkan mellan skolan och folkbiblioteket har ett arbete startat med att ge elever tillgång till bibliotek. Användning av modern teknik får stor betydelse även i detta arbete. Utbildning och arbete har anställt en skolbibliotekarie till folkbiblioteket och ska rusta upp skolbiblioteken i Nederborgs skola och Berghedens skola. Lärcentrum Lärcentrum startar två YH-utbildningar 2015, spårsvets och e-trainer. AME och integrationsenheten har ett fortsatt stort behov av praktikplatser. Projektet Unga till arbete fortsätter våren 2015 och även där finns behov av praktikplatser. Region Dalarna har gjort en förstudie för kommande medel från Europeiska socialfonden. Integrationen ska se över och anpassa sfi-undervisningen efter det ökade behovet framöver. Här ingår även konsekvenserna av att ta emot fler ensam kommande ungdomar. Individ- och familjeomsorg Från och med januari 2015 erbjuder individ- och familjeomsorgen så kallade trappan-samtal till barn och unga som bevittnat våld eller som själva har blivit utsatta för våld. Från februari 2015 finns personal från Leksands familjerådgivning på plats i Vansbro en heldag varannan vecka. Tidsbeställning görs hos familjerådgivningen i Leksand. Gymnasieskola Förberedelserna för en gemensam gymnasieorganisation med Malung-Sälen fortsätter och blir allt mer intensiva. Samtidigt som gymnasieskolorna i respektive kommun förbereder sig på förändringen måste verksamheten fortfarande bedrivas med hög kvalitet. Gymnasieskolan i Vansbro leds från vårterminen 2015 en ny rektor. HVB Den nya överenskommelsen med Migrationsverket om fler platser för ensamkommande flyktingbarn innebär en stor utmaning för hela verksamhetsområdet utbildning och arbete. Kommunen behöver starta ytterligare ett boende och börja planera för utslussning av barn när de blir myndiga. Om utbildning och arbete För- och grundskola: förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, grundskola, kulturskola, fritidsgård, ungdomsmottagning (i samarbete med landstinget) och familjecenter (i samarbete med landstinget, individ- och familjeomsorgen samt kyrkan). Gymnasieskola: barn- och fritidsprogrammet, estetiska programmet, fordons- och transportprogrammet, industritekniska programmet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet samt nationell idrottsutbildning inom cykel (NIU). Lärcentrum: vuxenutbildning med grundläggande och gymnasial nivå, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare, yrkeshögskola och uppdragsutbildningar, integration och arbetsmarknadsenhet. Individ- och familjeomsorg: barn och unga, försörjningsstöd, missbruk, familjerätt och kvinnofrid. HVB: Boende för ensamkommande flyktingbarn. 30 Utbildning och arbete

31 Vård och omsorg Vård och omsorg redovisade ett överskott på närmare 1,9 mkr mot budget. Kostnaderna blev högre än beräknat, främst på grund av ökade behov inom hemtjänst och särskilt boende. Det kompenserades dock av ökade intäkter. Jämfört med 2013 var färre av brukarna inom hemtjänst och särskilt boende ganska eller mycket nöjda med sin äldreomsorg. Vård och omsorg 31

32 Årets viktigaste händelser I juni startades en särskild personalgrupp som ska ge boendestöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i ordinärt boende (som bor i egen bostad). Brukare med boendestöd har successivt överförts till den nya personalgruppen. Vård och omsorg arbetade med att utreda möjligheter till ökad samverkan mellan Fenix (sysselsättningsverksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning), Dagcenter och arbetsmarknadsenheten när det gäller personer som står utanför den reguljära arbetsmarknaden. Kommunen har beviljat brukare boende enligt LSS, lag om stöd till vissa funktionshindrade, och kommunstyrelsen har därför beslutat utreda hur behovet ser ut och hur ett boende enligt LSS kan organiseras i kommunen. Enligt Socialstyrelsens brukarundersökning var det färre äldre med hemtjänst eller särskilt boende som var ganska eller mycket nöjda med sin äldreomsorg i dess helhet, jämfört med Resultatet varierade dock mellan de olika boendena och hemtjänstdistrikten i Vansbro kommun. Antalet beviljade hemtjänst- och boendestödstimmar ökade under året, främst på grund av det ökade vårdbehovet hos individer som får denna omsorg. Kvalitetsarbetet inom vård och omsorg under året handlade mycket om att förankra den nationella värdegrunden för äldreomsorg bland medarbetare och att arbeta för att vården och omsorgen ska genomsyras av värdegrunden. Vård och omsorg gjorde särskilda insatser för att införa det länsövergripande vårdprogrammet för inkontinensvård och började också införa Senior alert 1 inom ordinärt boende. Vansbro kommun beslutade att tillsammans med övriga kommuner i länet och landstinget Dalarna starta en gemensam nämnd för hjälpmedel. Den nya nämnden tillträdde i januari Driftredovisning tkr Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Kostnader Intäkter Netto Både kostnader och intäkter för vård och omsorg blev högre än budgeterat. Hemtjänsten blev totalt sett dyrare än budgeterat. Orsaken var ökade personal 1 Ett nationellt kvalitetsregister inom vård och omsorg för att förbättra det förebyggande arbetet, riskhantering med mera inom äldreomsorgen. kostnader på grund av ökat hemtjänstbehov, främst i Vansbro. Personalkostnaderna på äldreboende och demensboende blev också högre än budgeterat på grund av extrabemanning vid ökade vårdbehov i samband med influensaperioder och brukare med behov av extra stöd. Resultatet jämnades dock ut av ökade intäkter. Kostnaderna för anhörigstödet har finansierats genom intäkter från projekt. Inom omsorg om funktionshindrade blev kostnaderna något högre än budgeterat med anledning av att en ny personalgrupp startades för boendestöd och att kostnaderna för personlig assistans blev högre än beräknat. Intäkterna inom LSS blev högre på grund av en retroaktiv ersättning på knappt 1 mkr från Försäkringskassan. Kostnaderna för färdtjänst och riksfärdtjänst blev lägre än budgeterat medan kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag blev högre. I driftredovisningen ingår både kostnader och intäkter för projekt, men de påverkar inte resultatet. Mål och måluppfyllelse Resultatet Det ekonomiska resultatet för vård och omsorg som helhet var bättre än budgeterat. Hemtjänst och särskilt boende har ungefär samma kostnadsnivå som jämförbara kommuner. Effektiviteten har följts upp genom att mäta nyttjandegraden, som har varit hög eller mycket hög inom alla enheter inom kommunens egen hemtjänst. LSS-verksamheten var dyrare än i jämförbara kommuner, främst för att Vansbro har höga kostnader för personlig assistans. Att Vansbro saknar gruppboende är också en bidragande orsak. Frisknärvaron ökade från 2013 och antalet långtidssjukskrivna minskade. De flesta av medarbetarna inom vård och omsorg har valt att medverka i ett resultat- och utvecklingssamtal. I den nationella brukarundersökningen var resultatet genomgående sämre än Andelen äldre som svarat att omsorgen de får är ganska eller mycket bra sjönk. Det gäller alla områden: att de är trygga i sitt boende, nöjda med bemötandet, nöjda med insatsen och nöjda med möjligheten till inflytande över hur insatsen ska utföras. Resultatet varierar dock mellan de olika enheterna. Åtgärder för att nå målen Den beviljade tiden och bemanningen inom hemtjänst följs upp varje månad, och verksamheten arbetar kontinuerligt med att anpassa scheman och bemanning. Inom särskilt boende gjordes en översyn av scheman och bemanning. 32 Vård och omsorg

33 En gång per år genomförs resultat- och utvecklingssamtal mellan chef och medarbetare, där man tillsammans tar fram en individuell utvecklings plan. Resultatet av medarbetarenkäten har diskuterats på varje arbetsplats och verksamheterna har tagit fram handlingsplaner för att åtgärda de brister som framkommit. Genom omvårdnadslyftet har kompetensnivån höjts. 13 vårdbiträden har deltagit i utbildningsinsatser för grundläggande kunskaper inom bland annat vård och omsorgsarbete, demens och psykiatri. Rutinerna har förbättrats för hantering och uppföljning av avvikelser. Förebyggande bedömningar och insatser har börjat införas genom Senior alert för äldre i ordinärt boende. Vård och omsorg påbörjade också ett värdegrundsarbete utifrån den nationella värdegrunden för äldreomsorg. Inriktningsmål 1. Vansbro kommun har en ekonomi i balans. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2013 Resultat 2014 Budget hålls. Relation till budget, %. 99,6 % 98,5 % Verksamheterna bedrivs effektivt och i nivå med Kostnad per hemtjänsttimme kr/timme kr/timme jämförbara kommuner. Kostnad per dygn i särskilt boende kr/dygn kr/dygn Nettokostnad för insatser enligt LSS, kr/ invånare kr/ invånare kr/ invånare 1 Avser resultat Jämförbara kommuner: 685 kr/timme 2 Avser resultat Jämförbara kommuner: 483 kr/timme 3 Avser resultat Jämförbara kommuner: kr/dygn 4 Avser resultat Jämförbara kommuner: kr/dygn 5 Avser resultat Jämförbara kommuner: kr/invånare 6 Avser resultat Jämförbara kommuner: kr/invånare Inriktningsmål 2. Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetenser. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2013 Resultat 2014 Medarbetarna i Vansbro kommun har möjlighet Antal personal med 95 % 87 % till kompetensutveckling. kompetensutvecklingsplaner. Medarbetarna känner engagemang och trivsel på Medarbetarindex. 1 1 sin arbetsplats. Vansbro kommun främjar god hälsa på arbetsplatsen. Frisktalet, minst 95 %. 92,3 % 93,8 % 1 Ingen mätning genomfördes 2013, från och med 2014 mäts istället hållbart medarbetarengagemang. Inriktningsmål 5. Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun att leva och bo i. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2013 Resultat 2014 Brukare inom äldrevården ska känna trygghet Andel som uppger att de känner 91 % 88 % i sitt boende. sig mycket eller ganska trygga i sitt boende. Det är god kvalitet i omsorgen om äldre. Personal inom äldreomsorgen ska lägst ha utbildning motsvarande undersköterska. Andel personal med utbildning. 65 % 66 % Det är god kvalitet i omsorgen om funktionsnedsatta. Utredningstid i antal dagar från ansökan till beslut om LSS-insats. Medelvärde 12 dagar Medelvärde 15 dagar Vård och omsorg 33

34 Inriktningsmål 7. Medborgarna i Vansbro kommun är nöjda med den äldreomsorg kommunen erbjuder. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2013 Resultat 2014 Brukare inom hemtjänst ska vara nöjda med bemötandet och den hemtjänst de får. Brukare inom särskilt boende ska vara nöjda med bemötandet och sitt särskilda boende. Brukare inom äldreomsorgen ska ges möjlighet till inflytande i hur insatsen ska utföras. Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten. Andel som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt. Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende. Andel som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt. Andel som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. 97 % 92 % 84 % 71 % 86 % 78 % 77 % 63 % 90 % 85 % Nyckeltal Beläggning särskilt boende, % Söderåsen 120, ,9 Bäckaskog 97,5 98,3 95,8 korttidsvård 93,5 83,3 86,6 Mellangården 95,7 85,4 88,0 Norrgården 108,7 116,7 106,3 Totalt 103,2 96,1 92,1 Hemtjänst beviljad insatstid, timmar Äppelbo Vansbro Dala-Järna Nås Totalt Riksfärdtjänst Total kostnad, tkr Färdtjänst Antal resor Snittkostnad per resa, kr Total kostnad, tkr Anhörigstöd, timmar Äppelbo Vansbro Dala-Järna Nås Totalt LSS-insatser t o m 31/12 Personlig assistans Ledsagarservice Kontaktperson Avlösarservice Korttidsvistelse Korttidstillsyn Boende barn och ungdom Boende vuxna Daglig verksamhet Totalt Socialpsykiatri insatser t o m 31/12 Boendestöd SoL Kontaktperson Besökare Fenix Boende vuxna externt Totalt Frisktal, % Andelen medarbetare med högst 5 sjukdagar under året 92,86 92,33 93,84 34 Vård och omsorg

35 Personal Sjukfrånvaron var lägre än tidigare år, bland medarbetarna inom vård och omsorg var frisktalet 93,8 procent. Frisktalet är andelen medarbetare med högst 5 sjukdagar under året. Tre grupper med personliga assistenter avslutades under året. Personalminskningen skedde genom omplaceringar, pensionsavgång och att några valde att säga upp sig för annat jobb. Utbildning Två undersköterskor på Söderåsens äldreboende påbörjade en utbildning i demensvård för undersköterskor (grundnivå 60 högskolepoäng). En sjuksköterska påbörjade utbildning i omvårdnadsvetenskap med inriktning demensvård (avancerad nivå, 30 högskolepoäng). Andra utbildningar som de flesta anställda genomgått är munvårdsbedömning och att förebygga hot och våld inom demensvård. Inom ramen för omvårdnadslyftet utbildades totalt 13 anställda. Framtid Behovet av insatser i form av hemtjänst och särskilt boende väntas öka de närmaste åren då kommunen kommer att ha fler invånare över 75 år. Kommande år bedömer vård och omsorg att insatsen daglig verksamhet förändras avsevärt. Yngre brukare med andra behov av sysselsättning och stimulans gör att daglig verksamhet behöver ändra inriktning. Därför är det viktigt att hitta möjligheter till samverkan mellan arbetsmarknadsenheten, Lärcentrum, Fenix (sysselsättningsverksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning) och daglig verksamhet enligt LSS. Behovet av ett LSS-boende har ökat och vård och omsorg bedömer att ett boende behöver startas inom nästa år och att det behövs ytterligare ett LSS-boende inom 5 10 år. Övriga händelser under året Samverkan Vansbro kommun tillsammans med övriga kommuner i länet och landstinget Dalarna bildade en gemensam nämnd med ansvar för hjälpmedel. I och med de statliga satsningarna för äldre och personer med psykiska funktionsnedsättningar har vård och omsorg i Vansbro samverkan med Landstinget Dalarna och övriga kommuner i länet i form av en stödstruktur inom Region Dalarna för gemensamma utvecklingsarbeten. Stödet till anhöriga ökade Vård och omsorg tillsatte anhörigsamordnare under året och utvecklade stödet till anhöriga genom att erbjuda möjlighet till stödinsatser bland annat i form av vägledning, anhörigcirkel, information och rekreationshelg. Hemtjänsten förbättrade sina rutiner för att tidigare kontakta anhöriga som beviljats avlösning i hemmet och planera för avlösningen. Om vård och omsorg Verksamhet Äldreomsorg: hemtjänst, särskilt boende, korttidsvård och dagverksamhet. Omsorg om funktionshindrade: stöd enligt LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade), socialpsykiatri i form av boendestöd, sysselsättning och stödboende. Hälso- och sjukvård: hälso- och sjukvård upp till sjuksköterske-, arbetsterapeutoch sjukgymnastnivå i särskilt boende, dagverksamhet och ordinärt boende. Övrigt: anhörigstöd, färdtjänst, parkeringstillstånd och bostadsanpassningsbidrag. Vård och omsorg 35

36 Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad redovisade sammantaget ett överskott på 223 tkr mot budget. Gata och park hade ett underskott på närmare 1,4 mkr, främst på grund av att projektet med den nya gatubelysningen blev försenat på grund av överklagad upphandling och inte gav de väntade besparingarna. Alla andra enheter redovisade överskott, där orsaken i de flesta fall var lägre löne- och personalkostnader än beräknat. 36 Samhällsbyggnad

37 Årets viktigaste händelser I början av året anställdes en ny verksamhetschef för samhällsbyggnad och flera vakanta tjänster tillsattes. Ett chefsbyte skedde inom miljö- och byggenheten, och kommunen tecknade avtal med Malung-Sälens kommun om köp av vissa specialkompetenser inom plan och byggområdet. Folkbiblioteket och simhallen fick också nya chefer. Bygget av ny räddningsstation blev klart och invigning skedde den 22 augusti. Om- och tillbyggnaden av Myrbacka skola påbörjades och inflyttning i den nya delen ska ske våren Vansbro kommuns räddningstjänst deltog aktivt med materiel och personal vid den stora skogsbranden i Västmanland under sommaren. Kommunens krisledningsförmåga stärktes genom införandet av digitalt ledningsstöd samt ombyggnation och anpassning av krisledningscentralen. Driftredovisning tkr Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Kostnader Intäkter Netto Verksamhetschef Den vakanta tjänsten som verksamhetschef tillsattes i januari. I slutet av sommaren anställdes en bredbandskoordinator med uppdrag att förverkliga kommunens mål på bredbandsområdet. Verksamhetschef redovisade ett överskott på 230 tkr, främst på grund av lägre lönekostnader till följd av tjänstledigheter. Energi- och klimatrådgivning samt energistrateg Energi- och klimatrådgivaren och energistrategen är båda organiserade under samhällsbyggnadschefen men finansieras av medel från Energimyndigheten. Båda tjänsterna delas mellan Vansbro och Malung-Sälens kommuner med 50 procent vardera. Energi- och klimatrådgivaren deltog i nätverket för hållbara transporter och gjorde ett antal företagsbesök för att informera om företagens möjligheter att effektivisera sin energianvändning. Projektet kring energieffektiviseringsåtgärder inom kommuner och landsting som drivits av energistrategen avslutades den 31 december. Fastigheter inklusive vaktmästeri Fastighet inklusive vaktmästeri redovisade ett överskott på 203 tkr. Trots ökade va-kostnader och extra kostnader för akuta fastighetsåtgärder lyckades enheten vända en negativ prognos till ett positivt resultat. Brandskyddet uppdaterades i alla fastigheter utom i medborgarhuset och på Bäckaskog där arbetet fortsätter som planerat. Simhall och gym Enhetschefen slutade sin anställning och en simhallsföreståndare tillförordnades för årets sista hälft. Simskoleverksamheten utökades under 2014 eftersom det tillkommit en skola från en grannkommun. För att i framtiden kunna erbjuda ytterligare en vattenundervisning förutom Plask och lek för yngre barn, har en av de anställda utbildats till babysiminstruktör. All personal har också fått utbildning i hjärt- och lungräddning på barn. Simhallens verksamhet redovisade ett överskott på ca 200 tkr som till största delen berodde på lägre lönekostnader. Lokalvården Lokalvården flyttade organisatoriskt in under fastighet i september. Arbetsmängden ökade med nya städobjekt som den nya brandstationen, gym i medborgarhuset och en ny avdelning på Söderåsen. Trots det redovisade enheten ett överskott på 217 tkr, på grund av besparingar inom personalkostnader. En ny enhetschef rekryterades och tjänsten tillsätts i början av Ytan att städa kommer att öka när den nya skolan på Myrbacka tas i bruk våren Gata och park 2014 var det första helåret med Peab som funktionsentreprenörer. Kostnaderna blev dock 631 tkr högre än budgeterat. Gatubelysningen är nästan helt utbytt men det återstår arbete med omkoppling av ljuspunkter för att minska kostnaden för nätavgifter. Totalt redovisade gata och park ett underskott på 1,38 mkr, bland annat beroende på att elkostnaderna för gatubelysningen inte minskade som förväntat eftersom projektstarten försenades. Det i sin tur berodde på att upphandlingen överklagades. Behovet av konsulthjälp var betydligt högre än budgeterat, och akuta reparationer på Bäckdalens återvinningsstation och hängbron i Saltvik bidrog också till underskottet. Samhällsbyggnad 37

38 Miljö och bygg Miljö- och byggenheten fick en ny chef under året och två miljöinspektörer rekryterades. Konverteringen till det nya höjdmätningssystemet RH 2000 påbörjades. Enheten hanterade också några stora byggärenden under året, främst den nya brandstationen och Myrbacka skola. Personal från enheten har också deltagit i arbetet med att revidera LIS-planen (landsbygdsutveckling i strandnära lägen). På grund av svårigheter att rekrytera en egen byggnadsinspektör har enheten köpt in detta som konsulttjänst för att täcka behovet inom byggområdet. Antalet ärenden inom enheten ökade något jämfört med Personalkostnaderna var på grund av vakanser lägre än budgeterat. Sammantaget redovisade enheten ett överskott för Bibliotek och kultur Biblioteksverksamheten tog i bruk självbetjäningsautomaterna i Vansbro och Dala-Järna, och har också påbörjat en viss utbildning och inlärning för låntagarna. I mars slutade bibliotekschef och en ny chef tillträdde som även har ansvar för kulturfrågor. Vansbro kommun har konsumentrådgivning samt budget- och skuldrådgivning för medborgarna via telefon och besök. Rådgivningen har också arbetat förebyggande genom att hålla föreläsningar och delta i förvaltningen på plats då kommunföreträdare träffar medborgare på de lokala servicepunkterna. Enheten bibliotek och kultur, inklusive budget-, skuldoch konsumentrådgivning, redovisade ett överskott som till stor del beror på lägre lönekostnader. Räddningstjänsten Året präglades av nybyggnationen och flytten till en ny räddningsstation, som invigdes den 22 augusti var också ett rekordår för larmen, med 202 utryckningar. En händelse som präglat Vansbros räddningstjänst och kommunens frivilliga resursgrupp var medverkan i bekämpningen av den stora skogsbranden i Västmanland under sommaren. Det gav stor erfarenhet både släcktekniskt och organisatoriskt. Räddningstjänsten medverkade också vid den stora industribranden i Malung under dansbandsveckan. De så kallade IVPA-larmen (I väntan på ambulans) ökade något jämfört med tidigare år. Räddningstjänsten redovisade 236 tkr i överskott som till största delen beror på ersättningar från engagemanget vid skogsbranden i Västmanland. 38 Samhällsbyggnad

39 Inriktningsmål 1. Vansbro kommun har en ekonomi i balans. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2013 Resultat 2014 Budget hålls. Nettoresultat i förhållande till budget, %. 105,6 % 99,7 % Verksamheterna bedrivs effektivt och i Räddningstjänst nettokostnad per kr/invånare kr/invånare nivå med jämförbara kommuner. invånare. Bibliotek nettokostnad per invånare kr/invånare kr/invånare Miljö och hälsoskydd nettokostnad per invånare kr/invånare kr/invånare Inriktningsmål 2. Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetenser. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2013 Resultat 2014 Medarbetarna i Vansbro kommun har möjlighet till kompetensutveckling. Antal personal med kompetensutvecklingsplaner, mål 100 %. 100 % 100 % Medarbetarna känner engagemang och Medarbetarindex. 7 trivsel på sin arbetsplats. Vansbro kommun främjar god hälsa på arbetsplatsen. Frisktalet ska uppgå till minst 95 %. 96,25 96,24 Inriktningsmål 4. I Vansbro kommun skapar vi förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2013 Resultat 2014 Korta handläggningstider enligt PBL (plan- och bygglagen). Handläggningstiden ska vara högst 10 veckor. Delegation 2 veckor Nämnd 7 veckor Delegation 4 veckor Nämnd 7 veckor 1 Avser resultat Genomsnitt alla kommuner 839kr/inv; liknande kommuner kr/inv; glesbygdskommuner kr/inv. 2 Avser resultat Genomsnitt alla kommuner 858 kr/inv; liknande kommuner kr/inv; glesbygdskommuner kr/inv. 3 Avser resultat Liknande kommuner 522 kr/inv; glesbygdskommuner 557 kr/inv. 4 Avser resultat Liknande kommuner 520 kr/inv; glesbygdskommuner 563 kr/inv. 5 Avser resultat Liknande kommuner 132 kr/inv; glesbygdskommuner 173 kr/inv. 6 Avser resultat Liknande kommuner 153 kr/inv; glesbygdskommuner 185 kr/inv. 7 Mätning genomfördes ej, from 2014 mäts hållbart medarbetarengagemang. Kommentarer till måluppfyllelse Budgeten hölls och samhällsbyggnad redovisade ett mindre överskott. Frisktalen var oförändrade jämfört med tidigare år. Handläggningstiderna för bygglovsärenden var klart under de lagstadgade tio veckorna men handläggningstiden för delegationsärendena ökade något. Kostnaderna för kommunens räddningstjänst ökade också, främst på grund av ett stort inköp av personlig skyddsutrustning. Kostnaderna för miljö och hälsoskydd var i nivå med liknande glesbygdskommuner i landet. Nyckeltal Simhallen Antal besök Kostnadstäckningsgrad, % Nettokostnad per medborgare, kr Nettokostnad per besök, kr Lokalvården Antal m Kostnad per m 2, kr Vägbelysning Antal gatubelysningspunkter Kostnad per ljuspunkt, kr Samhällsbyggnad 39

40 Skuld- och konsumentrådgivning Budget och skuldsanering, antal nya ärenden Konsumentvägledning, antal kontakter Förebyggande, antal föreläsningar 2 6 Kostnad för skuld- och konsumentrådgivning per invånare, kr 54,54 51,50 63,76 Bibliotek Utlåning Vansbro Utlåning Dala-Järna Utlåning totalt Utlån per invånare 10,48 10,49 9,94 Kostnad per utlån och invånare, kr 43,26 45,25 45,65 Bibliotekskostnad per invånare, kr Kostnad för allmänkultur per invånare, kr 15,88 17,37 10,07 Kostnad kulturföreningar per invånare, kr 36,52 44,69 39,85 Kostnad för studieförbund per invånare, kr 41,60 41,15 30,40 Miljö och bygg Antal registrerade ärenden Bygglov/bygg- och rivningsanmälningar Förhandsbesked Strandskyddsdispenser Värmepumpar varav bergvärme varav ytjordvärme Räddningstjänsten Antal larm Antal tillsyner Antal utbildade Energistrateg och energirådgivare Antal miljöfordon som uppfyller miljökrav Tillförd energi för uppvärmning och varmvatten till lokaler inklusive all elanvändning (kwh/m 2 ) 209,9 198,1 190,8 Framtid Förberedelserna inför projektering och byggnation av översvämningsskydd för Vansbro centralort intensifieras för att byggandet ska kunna påbörjas hösten Kommunens satsning inom bredband fortsätter och utvecklas. Under 2015 planeras bland annat upprustning av duschutrymmen och iordningställande av omklädningsrum anpassat för funktionshindrade på simhallen. Ett system för felanmälningar på kommunens fastigheter ska tas i bruk första halvan av En övningsplats för varm rökövning för räddningstjänsten ska iordningsställas under våren och nya intervall för brandskyddskontroller kommer att införas. Skolbiblioteksverksamheten ska komma igång 2015 i alla skolor. Övriga händelser under året Teatern i medborgarhuset fick en ny, modern ljudanläggning. Vissa akuta reparationer gjordes på hängbron i Saltvik. Verksamheten har också haft ett mycket bra samarbete med bland annat Trafikverket, där man haft ett första samråd om den nya sträckningen av E16 från Hulån till Vansbro. Kommunen mätte mobiltelefontäckningen under fyra veckor i samverkan med övriga Dalakommuner. En dialog har påbörjats med Malung- Sälens kommun om fördjupad samverkan inom miljö, bygg och planområdet. Om samhällsbyggnad Verksamhet Fastigheter inklusive vaktmästeri och lokalvård Gata och park Miljö och bygg Simhall och gym Räddningstjänst Bibliotek och kultur Verksamhetschef: Thomas Carlsson Mejladress: thomas.carlsson@vansbro.se 40 Samhällsbyggnad

41 Övergripande inklusive kommunkansli Resultat +190 tkr

42 Övergripande inklusive kommunkansli redovisade ett överskott på 190 tkr mot budget. Resultatet skiftade dock mellan olika verksam heter. Kansli redovisade ett underskott på 1,7 mkr bland annat på grund av höga kost nader för kollektivtrafiken medan verksamhets stöd ekonomi redovisade ett överskott på 1,2 mkr främst på grund av lägre personal kostnader än beräknat. Lägre livsmedelskostnader och högre intäkter inom kostverksamheten bidrog också till det positiva samlade resultatet. Årets viktigaste händelser De lokala servicepunkterna i Nås, Dala-Järna, Äppelbo och Vansbro utökades med en på Finnmarken. Konceptet Förvaltningen på plats, där medborgarna fick möjlighet att träffa tjänstemän från förvaltningen, fortsatte. Bland annat deltog kommunens anhörigsamordnare och samhällsbyggnadschef. Projektet Utmaningen har arbetat genom en rad fokusgrupper med deltagare från olika delar av samhället. Mycket arbete har bland annat gjorts kring samverkan mellan lokalsamhälle och skola. En turismstrategi har utarbetats. I projektet, som avslutas i januari 2015, har över 450 personer, 30 företag och 30 föreningar deltagit i projektet. Projektet finansieras av Tillväxtverket, Region Dalarna och Vansbro kommun. En demokratidag genomfördes på högstadiet och gymnasiet, där politiker och tjänstemän deltog. Seminariet Sundare barn resulterade i att kommunen startade ett arbete kring barns och ungdomars mat- och motionsvanor. Den årliga drogvaneundersökning genomfördes. Kommunen anordnade tio kommundelsträffar. Val genomfördes till EU-parlamentet och till riksdag, landsting och kommunfullmäktige. Ett ledarutvecklingsprogram för alla enhetschefer startade hösten 2014 och fortsätter En revidering av LIS-planen startade och slutförs i början av Kostnaderna för kollektivtrafiken ökade markant i och med att en ny regional upphandling gjordes. Kommunen fortsatte att utveckla det personal administrativa systemet Heroma. En bemanningsenhet startades som ska bistå cheferna inom vård och omsorg med rekrytering av vikarier vid semester och annan ledighet. Under året har bemanningsenheten främst hjälpt Söderåsens och delar av Bäckaskogs särskilda boenden med att skaffa vikarier. Inom verksamhetsstöd ekonomi nyrekryterades en kostchef och en ekonomi assistent, en verksamhetsekonom slutade och rekrytering påbörjades. It-funktionen ansvarar för all it-drift i kommunen och inga större driftstörningar inträffade. Däremot utökades verksamheten rejält på grund av skolprojektet som innebar att datorparken utökades med cirka 160 bärbara datorer och ett 40-tal surfplattor. Även de trådlösa näten utökades vad gäller både antal och täckning. Inom it pågår även ett investeringsprojekt som rör backup installerades en ny backuplösning som av säkerhetsskäl placerats vid den nya räddningsstationen. Serverlösningen och datalagringen uppgraderades, liksom backupen. Förslagen från den första delen av kostutredningen beslutades av kommunstyrelsen, och innebär vissa förändringar i bemanningen. Driftredovisning tkr Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget Avvikelse Kostnader Intäkter Netto Ett överskott på 190 tkr innebar att övergripande och kommunkansli redovisade ett resultat nära budget. Kansli redovisade ett totalt underskott på 1,7 mkr, främst beroende på ökade kostnader för kollektivtrafiken och högre kostnader för turistbyråverksamheten, en konsekvens av att Vansbro kommun gick in i Visit Södra Dalarna.Verksamhetsstöd personal redovisade ett överskott på 664 tkr, som till största delen beror på minskat köp av tjänster inom företagshälsovård samt lägre personalkostnader på grund av frånvaro. Verksamhetsstöd ekonomi redovisade ett överskott på 1,2 mkr. Den främsta orsaken är lägre personalkostnader på grund av sjukfrånvaro, tjänstledighet och föräldraledighet samt lägre kostnader för kontorsmaterial och porto. Livsmedelskostnaderna blev lägre än beräknat på grund av färre brukare på äldreboende, lägre inköpspriser till följd av det nya livsmedelsavtalet, lägre transportkostnader och lägre personalkostnader då alla tjänster inte varit tillsatta. Intäkterna ökade på grund av fler sålda matlådor till hemtjänsten. 42 Övergripande inklusive kommunkansli

43 Mål och måluppfyllelse Inriktningsmål 1: Vansbro kommun har en ekonomi i balans. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2013 Resultat 2014 Budget hålls. Nettoresultat i förhållande till budget, % Inriktningsmål 2: Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetens. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2013 Resultat 2014 Medarbetarna i Vansbro kommun har möjlighet till kompetensutveckling. Medarbetarna känner engagemang och trivsel på sin arbetsplats. Vansbro kommun främjar god hälsa på arbetsplatsen. Antal medarbetare med kompetensutvecklingsplaner, mål 100 % Medarbetarindex, egen mätning Frisktalet, mål 95 % Inriktningsmål 5: Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun att leva och bo i. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2013 Resultat 2014 Medborgarna ges möjlighet att delta i KKiK, mål över 30. kommunens utveckling Medborgarna får ett gott bemötande. KKiK, mål över Enkäten genomfördes inte 2013 och 2014, fr o m 2014 mäts hållbart medarbetarengagemang. Nyckeltal Kostverksamheten Livsmedelskostnad (kr/producerad portion) 16,00 12,80 12,56 Andel ekologiska livsmedel1 < 1 % 1 19% 1 Under oktober december 2013 ökade andelen ekologiska inköp till 18 procent. Framtid 2015 är det första året i den nya mandatperioden. En rad utbildningar ska genomföras på olika nivåer, dels för kommunfullmäktiges ledamöter, dels för kommunstyrelsen och dels för utskottens ledamöter. Verksamheten ska anställa en informatör för att intensifiera utvecklingen av information och kommunikation, såväl internt som externt. Arbetet med att utveckla e-tjänster ska prioriteras. Arbetet med revidering av detaljplaner fortsätter. Förvaltningen behöver återuppta kartläggningen av Vansbro kommuns styrdokument. Övergripande inklusive kommunkansli 43

44 Projektet Utmaningen avslutas i början av 2015 och kommunen behöver säkerställa att det påbörjade arbetet fortsätter. Arbetet med samverkan mellan skola och lokalsamhälle har fått fortsatt stöd genom Vinnova. Ekonomisystemet ska uppgraderas, vilket innebär en investeringskostnad på tkr samt utbildningsinsatser för alla användare. Uppgraderingen är nödvändig eftersom support på den nuvarande versionen kommer att försvinna. Arbetet med standardisering inom it-verksamheten fortsätter. Närmast på tur står skrivare/kopiatorer. Itenheten ska också fortsätta sitt arbete med inriktning på att automatisera olika processer, eftersom standardisering och automatisering gör driften mer kostnadseffektiv. Den andra delen av kostutredningen ska påbörjas, med syfte att ta fram en kostpolicy och riktlinjer för mat i förskola, skola och äldreomsorg. Om övergripande inklusive kommunkansli Verksamhet Näringslivs-, utvecklings- och informationsfrågor samt föreningsbidrag Folkhälsofrågor, ungdomssamordning och kostverksamhet Övergripande fysisk planering Kollektivtrafik Administration för de politiska organen, ekonomi och personal Mark- och fastighetsfrågor Upphandling och it-drift 44 Övergripande inklusive kommunkansli

45 Kommunfullmäktige och övriga nämnder Kommunfullmäktige och övriga nämnder 45

46 Kommunfullmäktige Resultat: +100 tkr Kommunfullmäktige redovisade ett underskott på 100 tkr mot budget. Orsaken var högre arvodeskostnader och fler uppvaktningar av medarbetare som arbetat i kommunen i 25 år. Kommunfullmäktige består av 31 ledamöter och hade under året åtta sammanträden. Under året fattade kommunfullmäktige bland annat beslut om strategisk plan för och åtgärdsplan för 2014 principer för medborgardialog bredbandsstrategi utbyggnad av fjärrvärmenätet deltagande i projektet Fauré kring investering i elnät politisk organisation för kommande mandatperiod införande av kulturberedning och planberedning inriktningsbeslut för lokalisering av gymnasieprogram utifrån den nya gemensamma gymnasieorganisationen med Malung-Sälens kommun. I övrigt fick fullmäktige in åtta motioner från leda möter. Demokratiberedningen hade tio sammanträden och arbetade bland annat med utformning av information från fullmäktige, översyn av reglementen och hur uppföljning och återrapportering till fullmäktige ska ske. Fem av de tio mötena handlade om den organisationsförändring som kommunfullmäktige beslutade om den 29 september 2014, då demokratiberedningen fick i uppdrag att revidera arbetsordning och reglementen för den nya organisationen. Driftredovisning tkr Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Kostnader Intäkter Netto Jävsnämnd Resultat: +48 tkr Jävsnämnden redovisade ett överskott på 48 tkr mot budget. Jävsnämnden behandlar ärenden och myndighetsutövning om det uppstår jäv mellan kommunens egna verksamheter. Nämnden hade fem protokollförda sammanträden. Driftredovisning tkr Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Kostnader Intäkter Netto Överförmyndare Resultat: 35 tkr Överförmyndaren är en obligatorisk kommunal myndighet som utövar tillsyn för att förhindra att omyndiga barn, eller myndiga personer som inte själva kan ta tillvara sin rätt, missgynnas ekonomiskt eller rättsligt. Verksamheten regleras i första hand av föräldrabalken, förvaltningslagen och kommunallagen. Vansbro kommun ingår i Överförmyndare i samverkan i övre Dalarna, som är en gemensam överförmyndarnämnd för kommunerna Mora, Orsa, Leksand, Rättvik och Älvdalen. Under hösten anordnades i Vansbro en omfattande utbildning för gode män till ensamkommande flyktingbarn. Driftredovisning tkr Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Kostnader Intäkter Netto Kommunfullmäktige och övriga nämnder

47 Revisorer Revisorer +15 tkr Revisorer 47

48 Årets viktigaste händelser Kommunens revisorer genomförde 2014 en revision inom ramen för god revisionssed. Revisorerna ska förutom god revisionssed också i sitt arbete följa kommunallagen och fullmäktiges revisionsreglemente. Nedan beskrivs de aktiviteter revisorerna har genomfört för att få ett underlag för sin bedömning. Granskning av styrelsens och nämndernas ansvarsutövande Revisorerna har granskat styrelsens och nämndernas ansvarsutövning. Med ansvarsutövande menas aktiva åtgärder för att styra, följa upp och kontrollera verksamheten och ekonomin. Granskning av årsredovisningen Kommunens årsredovisning regleras i den kommunala redovisningslagen och det är den kommunala revisionens uppgift att bedöma om kommunen i sin redovisning följt denna lag och om redovisningen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ekonomiska ställning. Fördjupade granskningsprojekt I de fördjupade projekten granskar revisorerna utvalda delar av verksamheten. Revisorernas fördjupade granskning 2014 omfattade dessa delar: Kommunens delårsrapport Underhåll av gator och vägar Resurser för särskilt stöd inom grundskolan Uppföljning av tidigare granskningar Jämförelsetal Årsredovisning och bokslut Driftredovisning tkr Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Kostnader Intäkter Netto För 2014 års granskningsarbete fick revisorerna ett anslag på 521 tkr. Kostnaderna blev 506 tkr vilket gav ett överskott på 15 tkr. Mål och måluppfyllelse Revisorerna planerade ett antal specifika granskningar under året enligt revisorernas risk- och väsentlighetsanalys. Alla planerade granskningar genomfördes. Resultaten av granskningarna har redovisats. Revisionen bedömer att målen uppfylldes vad gäller planerad och utförd revision. Nyckeltal kr Revisionskostnad per invånare Framtid Allt mer kommunal verksamhet bedrivs genom samarbeten med andra kommuner. Revisionen kommer därför framöver att utveckla samarbetsformerna med revisorerna från Vansbros samarbetskommuner. Det är även viktigt att utveckla lekmannarevisionen i kommunens aktiebolag. Revisionen ska fortsätta utvecklingen inom ramen för sin risk- och väsentlighetsanalys. Löpande granskningsarbete Revisorerna följde nämndernas och kommun styrelsens verksamhet genom studiebesök, träffar med förtroendevalda och anställda, protokollgranskning samt uppföljningar och mindre granskningar utifrån revisorernas iakttagelser. Revisorerna biträddes under året av företaget KPMG AB som har gjort granskningar och uppföljningar på uppdrag av revisorerna. 48 Revisorer

49 Om revisorerna Revisorerna är ett demokratiskt kontrollinstrument som har kommunfullmäktiges uppdrag att granska alla kommunens verksamheter oavsett om de är organiserade i en styrelse, nämnd eller stiftelse under kommunens ansvar. Enligt kommunallagen ska revisionen varje år bland annat granska om kommunstyrelsens, fullmäktigeberedningars och kommunala bolags verksamhet utövas på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt om verksamheten bedrivs enligt de mål som kommunfullmäktige fastställt om räkenskaperna är korrekta och rättvisande om kommunen uppfyller lagens krav om den interna kontrollen som utövas inom verksamheten är tillräcklig. Revisorerna granskar årligen delårsrapporten och kommunens årsredovisning som regleras i den kommunala årsredovisningslagen, och bedömer då om redovisningen skett enligt denna lag och om redovisningen ger en rätt visande bild av kommunens resultat och ekonomiska ställning. Revisorerna ska varje år i revisionsberättelsen uttala sig i frågan om ansvarsfrihet för styrelsen och de enskilda ledamöterna i styrelsen. En viktig del i den årliga gransk ningen är att bedöma om kommun styrelsens ansvarsutövande är tillfreds ställande. Syftet är att pröva om styrelsens aktiva åtgärder är tillräckliga när det gäller att styra, följa upp och kontrollera verksamheterna. Den prövningen görs utifrån fyra perspektiv: Ledning och styrning Verksamhetsplanering Tillämpning och genomförande Resultat och måluppfyllelse Ordförande: Gösta Lindkvist Ledamöter: Elisabeth Lindén Brandt, vice ordförande, Jörgen Steffansson, Allan Holmgren och Carl Bergström Revisorer 49

50 Finansiering Resultat +0,3 mkr 50 Finansiering

51 Nettokostnad, tkr Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Kapitalkostnadsintäkt Realisationsvinster och -förluster Pensionskostnader med mera som inte fördelats på verksamheterna Momskompensation, omsorgsboende Återbetalning av AGS-premie Intäkt löneväxling Statliga investeringsbidrag 106 Återbetalning av moms 898 Kundförluster Löneökningar Avskrivningar Skatteintäkter Utjämningssystemet Utjämning, LSS-kostnader Fastighetsavgift Finansiella kostnader och intäkter Finansiell leasing av biobränsleanläggning Summa Kommentarer Kapitalkostnadsintäkt Kapitalkostnadsintäkt är den intäkt som motsvarar kapitalkostnaderna som fördelats på verksamheterna. Intäkt löneväxling Vid löneväxling för anställda tar kommunen en avgift, som i år blev 16 tkr, för att täcka sina administrativa kostnader. Realisationsvinster och realisationsförluster Realisationsförlusten blev totalt 136 tkr när fastigheterna Västgård 6:57, Snöån 14:21, Snöån 28:1 och Sveden 41:2 såldes. Pensionskostnader med mera som inte är fördelade på verksamheterna Arbetsgivaravgifter, pensionskostnader, fastighetsförsäkringar och fastighetsskatt fördelades schablonmässigt under året. Det innebär bland annat samma procentuella påslag för arbetsgivaravgifter oavsett de anställdas ålder. Fördelningen av arbetsgivaravgifterna och pensionskostnaderna resulterade i en underfinansiering. Fördelningen gjordes via personalomkostnadspålägget som rekommenderats av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Efter avstämning av kostnader för arbetsgivaravgifter och pensionskostnader mot budget blev resultatet ett överskott på 669 tkr. Momskompensation för omsorgsboende Kommunen momskompenserades med 218 tkr för lokalhyror inom omsorgsboende. Kundförluster Posten kundförluster reglerades med en ökad kostnad på 1 tkr. Löneökningar Löneökningar inklusive sociala avgifter fördelades till verksamheterna med 304 tkr mer än budgeterat. Avskrivningar Med avskrivningar menas en planmässig minskning av anläggningstillgångarnas värde som beräknas på anläggningarnas anskaffningsvärde. Avskrivningarna blev 1,3 mkr mindre än budgeterat. Avskrivningen av immateriella tillgångar var 914 tkr, avskrivningen av byggnader och anläggningar tkr och avskrivningen av maskiner och inventarier tkr. Skatteintäkter Skatteintäkterna bestäms av dels kommunens skattesats, dels invånarnas totala beskattningsbara inkomst. Finansiering 51

52 I årets skatteintäkter ingår dessa delar tkr Preliminära skatteintäkter för bokslutsåret Prognos över slutavräkning för bokslutsåret 694 Prognos slutavräkning för året före bokslutsåret 0 Summa Utjämningssystem Syftet med utjämningen är att ge alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Systemet består av fem delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag eller regleringsavgift. Inkomstutjämning I huvudsak finansierar staten utjämningen. Alla kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst per invånare som motsvarar 115 procent av genomsnittet i landet. Utjämningen sker genom att den beskattningsbara inkomsten i kommunen jämförs med den garanterade beskattningsbara inkomsten. Kommuner som har en lägre skattekraft än den garanterade får ett utjämningsbidrag, medan kommuner som har en högre skattekraft än garantin får vara med och bidra till utjämningen till de andra kommunerna. Kostnadsutjämning Systemet syftar till att jämna ut strukturella behovsoch kostnadsskillnader, exempelvis skillnader i andelen barn eller äldre. Systemet utjämnar däremot inte kostnader som beror på skillnader i service eller avgiftsnivåer, inte heller skillnader i effektivitet. Strukturbidrag Strukturbidraget syftar till att stärka kommuner och landsting med en liten befolkning och/eller problem på arbetsmarknaden. Regleringsbidrag och regleringsavgift Regeringen anger i budgetpropositionen nivån på statsbidragen till kommunerna för nästa år. Om det uppstår en skillnad mellan den angivna nivån och den totala summa som behövs för att garantera alla kommuner 115 procent av medelskattekraften, plus kostnader för struktur- och införandebidrag och minus avgiftsintäkterna för de kommuner som ligger över den garanterade nivån, regleras detta genom ett lika stort bidrag eller en avgift i kronor per invånare. tkr Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Reglerings- och strukturbidrag Summa Utjämning av LSS-kostnader Kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade personer enligt LSS utjämnas genom avgifter eller bidrag. Kommunen fick 2014 betala en avgift på 6,6 mkr. Fastighetsavgift Den kommunala fastighetsavgiften, som kommunen får från staten, var 12,3 mkr. Den statliga fastighetsskatten på bostäder ersattes 2008 med en kommunal fastighetsavgift som kommunerna får från staten. Intäktsökningen åts dock upp genom att kommunens anslag till den kommunalekonomiska utjämningen minskades med samma belopp. Finansiella kostnader och intäkter Finansnettot var 1,3 mkr bättre än budgeterat, varav kostnadsräntorna på lån var 1,1 mkr, bankkostnaderna 10 tkr och räntan på pensionsavsättning 232 tkr. Finansiella intäkter bestod av ränteintäkter 169 tkr, ränta på lån som avslutades under året till Vansbro Teknik AB 977 tkr, ränteintäkter på kundfordringar 21 tkr och borgensavgifter 457 tkr. Finansiell leasing av biobränsleanläggning Finansiell leasing avser biobränsleanläggningen där Vansbro kommun finansierar anläggningen av Nordisk Renting och hyr ut den till Rindi Energi AB. Räntekostnaden 2014 var 4,7 mkr och ränteintäkten 5,9 mkr vilket gav en total intäkt på 1,1 mkr. 52 Finansiering

53 Kommunkoncernen Resultatet i kommunkoncernen var 12,9 mkr för Balansomslutningen uppgick till 700,4 mkr och soliditeten var xx procent. Vansbro Teknik AB redovisade ett överskott på 785 tkr, Dala Vatten och Avfall AB ett överskott på 963 tkr och Stiftelsen Vansbrohem ett överskott på 1,0 mkr. Kommunkoncernen 53

54 Vansbro kommunkoncern omfattar bolaget Vansbro Teknik AB som är helägt av kommunen, Dala Vatten och Avfall AB där kommunen äger 25 procent och Stiftelsen Vansbrohem som är en allmännyttig bostadsstiftelse helägd av kommunen. Nedan redovisas årets händelser och resultat för koncernen och de olika koncerndelarna. Nyckeltal för koncernen Årets resultat, tkr Nettokostnad genom skatteintäkter, % Nettokostnadsandel, % Investeringar, tkr Soliditet, % Eget kapital, tkr Kommentar: 1 Med nettokostnadsandel avses nettokostnader och finansnetto i förhållande till skatteintäkter. Tekniska nyckeltal Förbrukning, vatten (m³) Anslutna fastigheter antal vatten (m³) avlopp (m³) Andel otjänligt vatten producerat kemiskt, % mikrobiologiskt, % Antal vattenläckor per 10 km ledning 0,4 0,51 0,33 Behandlad mängd vatten, reningsverk (m³) Reningsgrad fosfor, % BOD (biologiskt nedbrytbart material), % Vansbro Teknik AB Resultat efter finansiella poster: +785 tkr Resultatet Årets resultat efter finansiella poster var 785 tkr och resultatet efter skatt 0 tkr. Vansbro Teknik AB nådde nästan det budgeterade resultatet. Avfallsverksam heten låg marginellt under budget och va-verksamheten hade ett resultat något över budgeten. Varje verksamhetsområde ska täcka sina egna kostnader med de intäkter de får. Framtid Bolaget utreder möjligheten till en ny vattentäkt i Vansbro för att höja kvaliteten på dricksvattnet. Bolaget har tagit fram långsiktiga förnyelseplaner för va-ledningar för alla fyra ägarkommuner (Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro) och nu arbetar man med handlingsplaner för det fortsatta arbetet. Bolaget har gjort en analys med förslag på hur Dala Vatten och Avfall AB och teknikbolagen ska kunna skapa en effektivare organisation. Beslut om förslaget ligger hos ägarna. Årets viktigaste händelser Kostnaden för årets investeringar var 4,6 mkr fördelat på bland annat utredning av ny vattentäkt i Vansbro, uppförande av garage vid reningsverket i Vansbro och renovering av vattentorn i Vansbro. Bolaget tog inga nya externa lån under året. Samarbetet med kommunens tjänstemän och politiker fungerade mycket bra. Finansiella nyckeltal tkr Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Justerat eget kapital Investeringar Långfristiga skulder Soliditet, % 8,4 6,3 7,0 Om Vansbro Teknik AB Vansbro Teknik AB är ett helägt dotterbolag till kommunen och är huvudman för vatten, avlopp och renhållning. Styrelsen består av politiker från Vansbro kommun. Bolaget har inga egna anställda utan köper drift och administration av Dala Vatten och Avfall AB. Vd: Örjan Furn Mejladress: orjan.furn@dalavattenavfall.se 54 Kommunkoncernen

55 Dala Vatten och Avfall AB Resultat efter finansiella poster: +963 tkr Resultatet Årets resultat efter finansiella poster var 963 tkr och resultatet efter skatt 172 tkr. Bolaget vidarefakturerade merparten av sina kostnader till driftbolagen i Vansbro, Rättvik, Leksand och Gagnef. Bolaget stärkte sin likviditet och började betala tillbaka till ägarna de lån som bolaget tog inför starten av Dala Vatten och Avfall AB Årets viktigaste händelser Styrelsen beslutade om en ny affärsplan med långsiktiga mål fram till Nya föreskrifter för avfall är framtagna och beslutade i respektive kommuns fullmäktige. Kundservice omorganiserades med målet att förbättra kvaliteten och servicen till kunderna. Va-organisationen sågs över och beräknas bli klar våren Syftet är att förbättra ledarskapet, säkra driften och öka servicen till kunderna. Kundnöjdheten inom vatten och avfall är mycket god enligt den senaste mätningen och fortsätter dessutom att öka. Bolaget har tagit fram långsiktiga förnyelseplaner för va-ledningar och håller på att utforma handlingsplaner för det fortsatta arbetet. Bolaget har utökat kompetensen genom att anställa en bygg- och projektledare för att säkra alla stora projekt framöver. Arbete med att ta fram kommunala va-planer pågår i samarbete med respektive kommun. En analys har lett till förslag på hur bolaget och teknikbolagen ska kunna skapa en effektivare organisation. Beslutet om att genomföra förslaget ligger hos ägarna. Personalomsättningen liksom sjukfrånvaron var fortsatt mycket låg inom Dala Vatten och Avfall AB Flera utbildningar har genomförts för att utveckla personal och företag. Våren 2014 gjordes en medarbetarundersökning med mycket goda resultat som visar att personalen trivs och mår bra. Nyckeltal tkr Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Justerat eget kapital Soliditet, % 1,5 1,6 3,9 Total sjukfrånvaro (inklusive långtidsfrånvaro), % 2,94 3,64 2,17 Framtid Under 2015 väntar flera olika utvecklingsarbeten för bolaget: Arbete med att säkra kompetensförsörjningen inom va med anledning av flertalet pensionsavgångar de närmaste åren. Ledarskapet ska utvecklas inom bolaget. Bolaget ska sjösätta den nya va-organisationen och rekrytera en ny affärsområdeschef. Arbetet med att effektivisera organisationen fortsätter. Generellt kommer också flera viktiga investeringsprojekt i alla kommuner att kräva stora resurser av Dala Vatten och Avfall AB framöver. Om Dala Vatten och Avfall AB Dala Vatten och Avfall AB samordnar driften och administrationen av vatten, avlopp och avfallshantering i Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro. Bolaget ägs till lika delar av kommunerna och startade Vd: Örjan Furn Mejladress: orjan.furn@dalavattenavfall.se Kommunkoncernen 55

56 Stiftelsen Vansbrohem Resultat: +1,0 mkr Resultatet Vansbrohem redovisade för 2014 ett överskott på 1,0 mkr, främst på grund av att ränte- och uppvärmningskostnaderna blev 586 tkr respektive 787 tkr lägre än budgeterat. Hyresintäkterna ökade med 1,6 mkr, delvis beroende på att fastigheten Tre Länkar 10 tillkommit. I övrigt har underhållskostnaderna och kostnaden för vatten och sophantering ökat. Årets viktigaste händelser Under 2014 beslutade Vansbrohem att bygga om fastigheterna Kantaren 2 och 3 till ett HVB-hem för ensamkommande barn, som kommunen hyr av Vansbrohem. Ombyggnationen blev klar vid årets slut. Vansbrohem beslutade också att flytta sin administration till polisens tidigare lokal i fastigheten Stinsen 2. Avsikten var att även delar av kommunens fastighetsavdelning skulle samlokaliseras med Vansbrohem, men man valde att inte fullfölja detta. Projektering och upphandling för ombyggnad av lokalen är genomförd och flytten är planerad till april Diskussioner har inletts med kommunen om att köpa den före detta brandstationen i Vansbro för att flytta driftverksamheten i Vansbro dit och sälja fastigheterna i Dalasågen Ett förråd för den egna verksamheten byggdes i Äppelbo. Fastigheten Järna Storbyn 69:16, Säljevägen 39 i Dala- Järna, såldes vilket innebär att fem av tretton radhus på Säljevägen är sålda. Underhållsåtgärder som Vansbrohem gjorde under året var bland annat omläggning av yttertak vid Hermelin gatan 8, Odd Fellowgatan 4 samt Norra Allégatan 37 i Vansbro. Antalet lediga bostäder ökade något och var i snitt 4,7 procent (33 lägenheter). En orsak till detta är att det gått trögt att hyra ut lägenheter i det nya seniorboendet vid Odd Fellowgatan 5. Nyckeltal Vakansgrad, % 3,4 3,7 4,7 Soliditet, % 4,78 5,53 6,22 Likviditet, % Driftkostnad/m², kr Bokfört värde/m², kr Resultat/m², kr 1:54 19:29 21:22 Framtid Fortsatt låga räntor och en förhoppning om ökad uthyrning gör att Vansbrohem ser fram emot 2015 med tillförsikt och förhoppningar om att öka underhållsåtgärderna ännu mer och även klara verksamheten med ett gott resultat. Vansbrohem ser också fram emot en flytt av såväl administration som driften till centralare delar av Vansbro, vilket ger en effektivare verksamhet och ökad tillgänglighet för kunderna. Om Stiftelsen Vansbrohem Vansbrohem är en bostadsstiftelse som äger, bygger och förvaltar bostäder i Vansbro. Fastigheterna omfattar totalt 704 lägenheter och 43 lokaler samt garage och bilplatser. Den totala arean är kvadratmeter och stiftelsen har 14 tillsvidareanställda. Chef: Jörgen Israelsson Mejladress: jorgen@vansbrohem.se 56 Kommunkoncernen

57 Redovisning

58 Driftredovisning tkr Bokslut 2014 Kostnad Intäkt Nettokostnad Budget 2014 Kostnad Intäkt Nettokostnad Avvikelse netto Bokslut 2013 Nettokostnad KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSEN Utbildning och arbete Vård och omsorg Samhällsbyggnad Övergripande inklusive kommunkansli Till KS förfogande KS anpassningskrav SUMMA KOMMUNSTYRELSEN JÄVSNÄMND REVISON ÖVERFÖRMYNDARE VALNÄMND SUMMA FINANSIERING SUMMA Driftredovisning

59 Resultaträkning tkr Utfall 2014 Utfall koncern 2014 Utfall 2013 Utfall koncern 2013 Verksamhetens intäkter Not Verksamhetens kostnader Not Jämförelsestörande intäkt Not Avskrivningar Not VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Not Generella statsbidrag och utjämning Not Finansiella intäkter Not Finansiella kostnader Not RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Skattekostnader Uppskjuten skatt PERIODENS RESULTAT Resultaträkning 59

60 Investeringsredovisning tkr Budget År Resterande/ förbrukat Projektering för invallning Vansbro Verksamhetssystem VoO och IFO Räddningsstation Vansbro, projektering Ventilation och brandskydd Ljud- och AV-utrustning teatern och Pelarsalen Självbetjäningsautomater bibliotek Gatubelysning Mattransportvagnar Räddningsstation Vansbro / Myrbacka skola, om- och tillbyggnad / Projektering Söderåsen Renovering simhallens duschutrymmen Utbyggnad bredband Övningscontainrar räddningstjänsten Trafikräknare gata/park Brandskyddsåtgärder Årliga investeringar 0 Infrastruktur, skydd och fastighetsunderhåll It-investeringar Akuta verksamhetsinvesteringar Summa Investeringsredovisning

61 Kassaflödesanalys tkr Kommunen Sammanställd DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Not Justering för gjorda avsättningar Not Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Not Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar 104 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapitalet Ökning rörelsefordringar Minskning förråd och varulager Ökning av rörelseskulder MEDEL FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar Not Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Not Försäljning av materiella anläggningstillgångar Not Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Not Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Not Investering finansiella tillgångar MEDEL FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utlåning Upptagna lån Not Ökning långfristiga fordringar Not Erhållna investeringsbidrag Not Ändring av leasingskuld Not Nyupptagna lån Amortering av skuld Not Minskning av förutbetalda anläggningsavgifter MEDEL FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL (1+2+3) Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring av likvida medel Kassaflödesanalys 61

62 Balansräkning Kommun Sammanställd tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Not 21 1,534 2,408 1,534 2,408 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not , , , ,223 Maskiner och inventarier Not 23 9,647 7,943 84,143 12,377 Övriga materiella anläggningstillgångar 193 Finansiella anläggningstillgångar Not , , , ,633 Summa anläggningstillgångar 367, , , ,641 Omsättningstillgångar Förråd m m Not Fordringar Not 26 34,474 35,366 41,268 41,545 Kassa och bank Not 27 65,320 32,780 83,847 52,563 Summa omsättningstillgångar 99,794 68, ,015 94,957 SUMMA TILLGÅNGAR 467, , , ,598 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ingående eget kapital 202, , , ,111 Årets resultat Not 28 10,206 14,830 12,089 13,843 Utgående eget kapital 213, , , ,954 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Not 29 25,157 23,528 25,157 24,276 Andra avsättningar Not 30 5, ,910 Summa avsättningar 25,157 29,438 26,056 30,186 Skulder Långfristiga skulder Not , , , ,787 Kortfristiga skulder Not 32 78,103 73,064 97,039 84,671 Summa skulder 229, , , ,458 Summa avsättningar och skulder 254, , , ,644 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 467, , , ,598 Ställda panter Uttagna pantbrev 1, ,214 77,840 Avgår i eget förvar ,200 39,567 Summa ställda panter ,014 38,273 Ansvars- och borgensförbindelser Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 Not , , , ,040 Borgen och andra förpliktelser gentemot kommunens företag 201, ,270 Kommunalt förlustansvar för egna hem Övriga förpliktelser 5,309 41,180 5,309 41,180 Visstidspension till förtroendevalda Not 34 3,515 2,219 3,515 2,219 Borgensåtagande i Kommuninvest Not 35 Summa ansvars- och borgensförbindelser 397, , , , BALANSRÄKNING (tkr)

63 Nothänvisningar Kommunen Sammanställd redovisning Not Not 1 Not 2 Not 3 Not 4 Not 5 Not 6 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter enligt driftredovisningen 77,584 67,131 Realisationsvinst Inlösen bilar 163 Momsbidrag omsorgsboende Hyresintäkt biobränsleanläggning Investeringsbidrag 106 Administrationsavgift löneväxling Återvunnen moms 898 Interna poster 5,451 4,137 Verksamhetens intäkter kommunen 72,762 64,496 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enligt driftredovisningen 437, ,948 Personalförsäkringar och pensionskostnader som ej fördelats ut på verksamheterna 4,598 4,510 Försäkring, fastighetsskatt, sjukförsäkringsavgifter 17 Reservation kundfordringar 1 95 Realisationsförlust 136 1,008 Kalkylerad kapitalkostnad 16,362 16,918 Interna poster 5,451 4,156 Verksamhetens kostnader kommunen 420, ,470 Jämförelsestörande intäkt Återbetalning 2007 och 2008 års AGS-premie Återbetalning 2005 och 2006 års AGS-premie 7,319 7,319 Summa 0 7, ,319 Avskrivningar Beräknas på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde. 12,207 13,153 19,758 20,317 I underlaget ingår årets investeringar i förhållande till när de togs i bruk Summa 12,207 13,153 19,758 20,317 Skatteintäkter Skatteintäkter Egna skatteintäkter preliminärt för bokslutsåret 248, , , ,883 Prognos slutavräkning för bokslutsåret 693 1, ,494 Rättning av prognos på slutavräkningen för året 1 1 före bokslutsåret Summa 248, , , ,390 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning 85,700 88,479 85,700 88,479 Kostnadsutjämning 26,348 20,002 26,348 20,002 Regleringsbidrag 2,261 3,095 2,261 3,095 Utjämning LSS-kostnader 6,587 6,630 6,587 6,630 Fastighetsavgift 12,318 12,174 12,318 12,174 Summa 120, , , ,120 Räkenskaper 63

64 Kommunen Sammanställd redovisning Not Not 7 Not 8 Finansiella intäkter Räntor likvida medel , Ränteintäkter kundfordringar Utdelning aktier och andelar 362 Ränteintäkt förlagslån Kommuninvest Ränteintäkt koncernbolag 977 2,344 Ränteintäkt Rindi 5,906 8,985 5,906 8,985 Summa 7,529 11,610 7,759 9,502 Finansiella kostnader Räntekostnad på lån 1,080 1,402 6,096 5,148 Räntekostnad leasad biobränsleanläggning 4,762 5,254 4,762 5,254 Ränta på pensionsavsättning 232 1, ,817 Bankkostnader m m Borgensavgift 264 Summa 6,084 8,484 11,354 12,272 Jämförelsestörande finansiell kostnad. Sänkning av diskonteringsräntan för beräkning av pensionsåtaganden. 1, ,397 Summa 0 1, ,397 Not 9 Not 10 Not 11 Not 12 Not 13 Justering för av- och nedskrivningar Avskrivningar enl Not 4 12,207 13,153 19,758 20,317 Summa 12,207 13,153 19,758 20,317 Justering för gjorda avsättningar Andra avsättningar 5,910 4,858 5,910 4,858 Avsättning för pension 1,628 2,733 1,628 2,733 Särskild löneskatt på pensionskostnader Summa 4,282 8,125 4,282 8,125 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Realisationsförlust Västgård 6: Realisationsvinst Muraren 2 96 Realisationsvinst Myrbacka 6:9 VA-verk förråd 7 Realisationsvinst Saltvik 118:19 0 Realisationsförlust försäljningar Stiftelsen Vansbrohem 90 Uppskjuten skatt obeskattad reserv 699 Summa Förvärv av materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier 2,678 1,554 23,065 2,840 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 42,519 17,491 37,507 24,966 Summa 45,197 19,045 60,572 27,806 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Summa Räkenskaper

65 Kommunen Sammanställd redovisning Not Not 14 Not 15 Not 16 Not 17 Not 18 Not 19 Not 20 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Försäljning Västgård 6: Försäljning Nås servicecenter Försäljning Snöån 14: Försäljning Fins kraft 6 6 Försäljning Muraren Försäljning Saltvik 118: Försäljning Myrbacka 6: Försäljning och inventarier (Stiftelsen Vansbrohem) Summa Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Visionsbolaget Visit Södra Dalarna AB Vansbro Teknik AB 1,105 Summa 98 1,105 3,880 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Äppelbovind, återbetalning av insats Summa Förändring av långfristiga fordringar Avskrivning biobränsleanläggning 1,880 Biobränsleanläggning 2,063 8,985 Vansbro Teknik AB 58,599 1,105 Ökning av långfristiga fordringar 2,203 6,926 Summa 60,662 8,210 2,203 6,926 Erhållna investeringsbidrag Upprustning hängbro Grönalid 4,314 Ökad teknisk ledningsförmåga 1,276 Ny räddningsstation Vansbro 700 Avskrivna investeringsbidrag Erhållna investeringsbidrag 6,291 Summa 371 6, ,291 Ökning av långfristig leasingskuld Räntekostnad för biobränsleanläggning 814 1,491 1,491 Summa 814 1, ,491 Amortering av skuld Amortering 1,958 Summa ,958 Räkenskaper 65

66 Kommunen Sammanställd redovisning Not Not 21 Immateriella tillgångar Ingående värde 2,408 2,559 2,408 2,559 Årets investeringar Avskrivningar Summa 1,534 2,408 1,534 2,408 Avskrivningstid är 5 år, linjär avskrivning Ackumulerade anskaffningsvärden 3,267 3,227 Ackumulerade avskrivningar 1, Summa 1,534 2,408 Not 22 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående värde mark, byggnader, tekniska anläggningar 188, , , ,305 Årets investeringar 47,403 17,491 27,245 55,896 Pågående ny- eller tillbyggnad 796 6,362 Justeringar av bokfört värde (netto) Försäljningar och utrangeringar , Avskrivningar 10,228 9,655 15,049 13,594 Summa 226, , , ,223 Avskrivningstid för byggnader, tekniska anläggningar är år, linjär avskrivning Ackumulerade anskaffningsvärden, mark, byggnader, 421, ,254 tekniska anläggningar Ackumulerade avskrivningar, mark, byggnader tekniska 194, ,588 anläggningar Summa 226, ,666 Not 23 Maskiner och inventarier Ingående värde maskiner och inventarier 7,943 8,059 12,377 12,709 Årets investeringar (netto) 3,355 1,554 74,809 4,451 Avskrivningar 1,651 1,670 3,339 4,783 Summa 9,647 7,943 83,847 12,377 Avskrivningstid är 3, 5 eller 10 år, linjär avskrivning Ackumulerade anskaffningsvärden 11,298 35,276 Ackumulerade avskrivningar 1,651 27,333 Summa 9,647 7,943 Kommunen har under året haft leasingkostnader för bilar uppgående till tkr, 2013 till tkr. Framtida förfallobelopp avseende bilar uppgår till tkr. Kommunen har haft leasingkostnader för kopiatorer uppgående till 749 tkr, 2013 till 714 tkr. Framtida förfallobelopp avseende leasade kopiatorer uppgår till 900 tkr. Kommunen har under året haft leasingkostnader för datorer uppgående till tkr, 2013 till tkr. Framtida förfallobelopp avseende leasade datorer uppgår till tkr. 66 Räkenskaper

67 Kommunen Sammanställd redovisning Not Not 24 Not 25 Not 26 Not 27 Not 28 Not 29 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar 2,751 2,654 2,751 2,656 Aktier och andelar koncernbolag 3,275 3,275 Långfristiga fordringar 123, , , ,870 Långfristiga fordringar koncernbolag 58,599 Långfristig fordran Rindi HBV Husbyggnadsvaror 803 Balans enligt lag om bostads- och underhållslån Summa 129, , , ,633 Förråd Råvaror och förnödenheter Vansbro Teknik AB Bränslelager Stiftelsen Vansbrohem Summa Fordringar Kundfordringar 3,456 3,224 8,324 6,796 Diverse kortfristiga fordringar 21,754 22,937 22,861 11,902 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 9,264 9,205 10,083 22,847 Summa 34,474 35,366 41,268 41,545 Kassa bank Kassa Bank 65,306 32,766 83,833 52,549 Summa 65,320 32,780 83,847 52,563 Eget kapital Avstämning balanskrav Ingående underskott att återställa 7,008 21,596 Årets resultat 10,206 14,830 Realisationsvinst 242 Utgående underskott att återställa 3,198 7,008 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Avsättning för pensionsåtaganden exklusive ÖK-SAP Ingående avsättning 21,309 19,098 21,309 19,098 Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Nya utbetalningar 803 1, ,137 Sänkning av diskonteringsränta 0 1, ,736 Intjänad PA-KL Slutbetalning FÅP Intjänad förmånsbestämd ålderspension 1, , Intjänad särskild avtalspension Nya efterlevandepensioner Övrig post Förändring löneskatt Summa 21,640 21,309 21,640 21,309 Räkenskaper 67

68 Kommunen Sammanställd redovisning Not Avsättning för visstidspension för förtroendevalda 2013: 2 personer, 2012: 2 personer 2,829 1,786 2,829 1,786 Löneskatt Summa 3,516 2,219 3,516 2,219 Avsättning skatter obeskattad reserv 748 Summa avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 25,157 23,528 25,157 24,276 Uppdelning per förmån Avsättning för pensionsåtaganden exklusiva ÖK-SAP Pensionsbehållning 2,016 2,117 2,016 2,117 Förmånsbestämd ÅP 13,934 12,264 13,934 12,264 Särskild avtalspension Pension till efterlevande 705 1, ,063 PA-KL pensioner 760 1, ,675 Löneskatt 4,225 4,160 4,225 4,160 Summa 21,640 21,309 21,640 21,309 Avsättning för visstidspension för förtroendevalda Ålderspension 2,200 1,403 2,200 1,403 Efterlevandepension Löneskatt Summa 3,515 2,219 3,515 2,219 Not 30 Not 31 Not 32 Andra avsättningar Avsättning för obeskattad reserv 899 Medel avsedda för översvämningsskydd 5,910 5,910 Summa 0 5, ,910 Långfristiga skulder Lån i banker och kreditinstitut 25,000 25, , ,589 Skuld vid finansiell leasing av biobränsleanläggning 120, , , ,186 Upprustning hängbro Grönalid 4,118 4,248 4,118 4,249 Ökad teknisk ledningsförmåga MSB 1,108 1,236 1,108 1,236 Ny räddningsstation Förutbetalda anläggningsavgifter/anslutningsavgifter 5,827 Summa 151, , , ,787 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 10,146 13,403 15,397 18,662 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 45,597 41,024 59,282 47,354 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 3,933 3,695 3,933 3,696 Diverse kortfristiga skulder 18,427 14,941 18,427 14, Räkenskaper

69 Kommunen Sammanställd redovisning Not Summa 78,103 73,063 97,039 84,671 Not 33 Ansvarsförbindelse Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 Ingående ansvarsförbindelse 197, , , ,512 Ränteuppräkning 1,328 1,571 1,328 1,571 Basbeloppsuppräkning 211 3, ,077 Gamla utbetalningar 7,147 5,881 7,147 5,881 Sänkning av diskonteringsräntan 0 11, ,964 Aktualisering 1, , Bromsen Övrig post Förändring löneskatt 1,949 2,446 1,949 2,446 Summa 187, , , ,040 Uppdelning per förmån Intjänad pensionsrätt 123, , , ,015 Livränta 4,236 4,336 4,236 4,336 Utgående pension till efterlevande PA-KL och äldre utfästelser 22,354 24,544 22,354 24,544 Löneskatt 36,520 38,468 36,520 38,468 Summa 187, , , ,040 Borgen och andra förpliktelser gentemot kommunens företag Stiftelsen Vansbrohem 121, ,770 Vansbro Teknik AB 73,599 15,000 Dala Vatten och Avfall AB 6,500 6,500 Summa 201, ,270 Not 34 Not 35 Visstidspension till förtroendevalda Ett pågående intjänande Ett ansvar för samordnad pension, påbörjad utbetalning 2,829 1,786 2,829 1,786 Löneskatt Summa 3,515 2,219 3,515 2,219 Vansbro kommun har i november 2007 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Vansbro kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. Räkenskaper 69

70 Redovisningsprinciper Redovisningen har skett enligt god kommunal redovisningssed. Avvikelser med motivering anges nedan. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar har en livslängd på minst tre år och ett anskaffningsvärde på minst kronor. Anläggningstillgångarna är i balansräkningen upp tagna till anskaffningsvärdet med avdrag för investerings bidrag och avskrivningar. Avskrivningarna beräknas på nettoinvesteringar till och med redovisningsåret i förhållande till när de togs i bruk. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Viss vägledning finns i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) förslag till avskrivningstider. Leasingavtal Leasingavtal med en kortare löptid än tre år hanteras som operationell leasing enligt rekommendation 13.1 från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Även längre avtal avseende bilar och kopiatorer redovisas som operationella leasingavtal. Dessa avtal har en löptid på maximalt fem år och bedöms därför ha en marginell påverkan på redovisningen. Kommunen leasar en biobränsleanläggning enligt ett finansiellt leasingavtal med löptid Anläggningen leasas vidare till Rindi under perioden Dessa båda leasing avtal klassificeras som finansiell leasing, det innebär en likartad redovisning. Kommunen redovisar en finansiell fordran på Rindi. Avtalen förändrades från och med 2012 men justeringen gjordes i samband med 2013 års årsredovisning. Fordringar Fakturafordringar med en förfallodag äldre än tre månader redovisas som osäkra fordringar. Lånekostnader Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar följaktligen resultatet för den period de gäller. Avsättning för pensioner Pensioner intjänade 1998 och 1999 redovisades till och med 2010 som en avsättning i balansräkningen. Utbetal ning av dessa skulder har skett under Pensioner intjänade från och med 2000 behandlas som en individuell del och betalas ut till de anställda under påföljande år. Dessa redovisas därför som en kortfristig skuld. Från och med 2006 har kommunens ansvar för intjänandet av visstidspension enligt bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda förtydligats under ansvarsförbindelser. Aktualiseringsgraden i KPA:s beräkningar av pensionsskuld och pensionskostnader är 81 procent. Löneskulder Vid beräkning av skulder för sociala avgifter avseende löneskulder använder kommunen ett generellt personalomkostnadspåslag (PO) på 38,46 procent. Driftredovisningen I driftredovisningen ingår interna kapitalkostnader för tillgångar samt PO för sociala avgifter enligt lag och avtal. PO-påslagen uppgick till totalt 38,46 procent. Driftredovisningen påverkas också av intäkter och kostnader mellan verksamheterna. Intäktsredovisning RKR:s rekommendation 18, redovisning av intäkter, tillämpas. Rekommendationen innebär bland annat att investeringsbidrag ska periodiseras över anläggningstillgångarnas nyttjandeperiod. Sammanställd redovisning I den sammanställda redovisningen ingår Stiftelsen Vansbrohem (100 procent), Dala Vatten och Avfall AB (25 procent) och Vansbro Teknik AB (100 procent). Inga justeringar har gjorts för att anpassa Stiftelsen Vansbro hems redovisning till kommunens redovisnings principer. Stiftelsens årsredovisning är upprättad enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. 70 Redovisningsprinciper

71 För mer detaljerad information om Stiftelsen Vansbrohems redovisningsprinciper hänvisas till stiftelsens årsredovisning. Stiftelsens redovisningsprinciper har inte justerats eftersom det inte skulle ha någon väsentlig påverkan på koncernens resultat. Från och med 2011 ingår Dala Vatten och Avfall AB, ägarandel 25 procent, och Vansbro Teknik AB, ägarandel 100 procent, i den sammanställda redovisningen. All VA- och renhållningsverksamhet har skett i bolagen. Systemdokumentation Systemdokumentation är under upprättande men är inte färdigställd. Redovisningsprinciper 71

72 Ord- och begreppsförklaringar Anläggningskapital Skillnaden mellan anläggningstillgångar, långfristiga skulder och långfristiga avsättningar. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder hänförbara till den löpande verksamheten. Anläggningstillgångar Fast och lös egendom avsedd att stadigvarande innehas. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt. Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Avsättningar Ekonomiska förpliktelser vilkas storlek eller betalningstidpunkt inte är helt bestämda. Balansräkning Den ekonomiska ställningen vid årets slut. Av den fram går hur kommunen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) respektive hur kapitalet har anskaffats (avsättningar, skulder och eget kapital). Eget kapital Kommunens totala kapital består av anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar med mera) och rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift- och investeringsändamål). Finansieringsanalys Visar hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet med mera påverkar rörelsekapitalet. Internränta Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) som utnyttjas inom en viss verksamhet. Kapitaltjänstkostnader Benämning på internränta och avskrivningar. Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag med mera. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Långfristiga skulder Skulder med en löptid som överstiger ett år. Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgång. Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter på de redo visningsperioder de tillhör. Resultaträkning Redovisar intäkter och kostnader samt återger hur förändringen av kommunens eget kapital framkommit. Denna förändring kan också erhållas genom att jämföra eget kapital i de två senaste årens balansräkningar. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar, kortfristiga avsättningar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Soliditet Andelen eget kapital av de totala tillgångarna, det vill säga graden av egenfinansierade tillgångar. 72 Ord- och begreppsförklaringar

73 Kommunstyrelsen år 2014 Per-Anders Westhed (C), kommunstyrelsen ordförande Nall Lasse Andersson (S), kommunstyrelsens förste vice ordförande Torsten Larsson (Kd), kommunstyrelsens andre vice ordförande Nils-Erik Edlund (S), kommunstyrelsens tredje vice ordförande Stina Munters (C) Lars-Olov Liss (C) Karl Björklund (M) Anders Edlund (S) Camilla Andersson (S) Anders Gyllenvåg (V) Wahan Harutun (Kp) Kommunstyrelsens ledamöter 73