Vansbro kommun Årsredovisning 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vansbro kommun Årsredovisning 2012"

Transkript

1 Vansbro kommun Årsredovisning

2 Brandstation: Hängbron: Vindkraft: Under har arbete och diskussioner pågått om ny brandstation, både placering och kostnad för nybyggnad har varit heta frågor. Nuvarande brandstation byggdes 1962 och var under uppförande då den tidigare brandstationen brann ner den 8 juni Under beslutades att en ny brandstation ska byggas på fastigheten Grönalid 1:1. Vid årsskiftet 2011/ beslutades att hängbron till Grönalid i Vansbro skulle stängas då den var i för dåligt skick för att användas. Under året har diskussioner förts med bland annat Trafikverket och Region Dalarna hur en ny lösning ska se ut. I juni beslutades om att en renovering ska genomföras och hängbron ska vara klar till Vansbrosimningen Det blåste ordentligt några veckor under sommaren och början av hösten med anledning av Bergvik Skogs tankar om en stor vindkraftsutbyggnad i södra delen av kommunen. Motståndet blev kraftfullt och utbyggnadstankarna ligger för närvarande nere.

3 Vansbro kommun Årsredovisning Innehåll Förvaltningsberättelse Året som gått - Förord 4 Förvaltningsberättelse 5 Organisation 22 Vart gick skattepengarna? 23 Fem år i sammandrag 24 Verksamheterna Utbildning och arbete 25 Vård och omsorg 35 Samhällsbyggnad 40 Övergripande inklusive kommunkansli 44 Kommunfullmäktige och övriga nämnder 47 Revisorer 48 Finansiering 50 Kommunkoncernen 52 Redovisning Driftredovisning 55 Resultaträkning 56 Investeringsredovisning 57 Finansieringsanalys 58 Balansräkning 59 Nothänvisningar 60 Redovisningsprinciper 68 Ord- och begreppsförklaringar 70 Kommunstyrelsens ledamöter 71 Revisionsberättelse 72

4 ett år som ger framtidstro När detta skrivs i början mars har mer än halva mandat perioden gått. Tiden går så fort! Vi tycker inte det var så länge sedan som vi gemensamt började våra uppdrag den 1 januari Och absolut inte alls länge sedan vi skrev förordet till årsredovisningen Men nu är det dags för bokslut för. Vi konstaterar stolt att Vansbro kommun för tredje året i rad visar ett positivt resultat. Det känns så efterlängtat! Och det är många som ska ta åt sig äran av detta. En av anledningarna är att förvaltningen gjort fantast iska insatser för att trimma verksamheterna som tillsammans redovisade överskott, vilket är mycket glädjande. En stor eloge till alla medarbetare som gjort ett jättefint jobb! En annan orsak är att skatteintäkterna blivit större är vad vi trodde och att vi, som många andra kommuner, fick tillbaka försäkringspengar från AFA. En tredje och viktig anledning är den politiska samsyn och som råder i Vansbro kommun i de flesta frågor trots, att det egentligen inte finns något tydligt majoritetsförhållande. Vi gläds åt resultatet för men vi är väl medvetna om att 2013 är en tuff utmaning. Här nedan följer ett axplock av viktiga händelser under året : Vi har lyckats göra en ny överenskommelse med Rindi Västerdala AB och med Nordisk Renting som innebär lägre kostnader och mindre risk för Vansbro kommun vad gäller bioenergikombinatet. Vi har lyckats få en helfinansiering av upprustningen av hängbron till Grönalid som vi tvingades stänga till julen Hängbron ska öppnas igen inför Vansbrosimningen Vi har beslutat om plats för ny räddningsstation. När detta skrivs är projekteringen snart klar och en ny räddningsstation på Grönalid blir klar för invigning våren Vi har startat Utmaningen samverkan och samsyn för tillväxt, ett utvecklingsprojekt med finansiering från Tillväxtverket och Region Dalarna. Vi har fått en Europaväg (E16) genom kommunen vilket ger stora förhoppningar om ett ökat resande genom vår kommun. Vi har ingen persontrafik på Västerdalsbanan längre. Det är djupt beklagligt och en situation som måste förändras. Vi jobbar hårt på att banan ska rustas så att vi till att börja med kan få en ökad godstrafik där. Vi har fantastiskt duktiga företag och företagare som vinner utmärkelser, skapar jobb och ger Vansbro kommun mycket marknadsföring. Och som starkt bidrar till att vår lilla gymnasieskola VUC fick utmärkelsen Sveriges bästa UF-skola. Det har aldrig hänt tidigare att en så liten gymnasieskola fått denna utmärkelse. Vi fortsätter vår ambition att medverka till en positiv utveckling av vår kommun ett arbete som vi vill ska präglas av engagemang, glädje, öppenhet och samsyn. Per-Anders Westhed, kommunalråd Mejladress: vansbro.se Elisabeth Rooth Eriksson, kommunchef Meljadress: vansbro.se 4 ett år som ger framtidstro Vansbro kommun årsredovisning

5 Förvaltningsberättelse Strategisk plan 2015 I översiktsplanen kopplas den fysiska planeringen till en kommunal utvecklingsplan. Här beskrivs de övergripande målen för kommunens utveckling, och målen för tillväxt och ekonomisk utveckling. I planen kartlägger kommunen problemområden och utvecklingsmöjligheter, samt utformar strategier för hur man ska nå målen och vilka områden som ska prioriteras. Översiktsplanen ska följas upp med en mer kortsiktig strategisk plan, där kommunen arbetar in de mest angelägna åtgärderna i budgeten. Kommunens strategiska områden är: attityder befolkningsutveckling ekonomi Inriktningsmålen är kommunens övergripande mål för planperioden. Kommunstyrelsen ska omsätta de övergripande målen till mätbara verksamhetsmål som förvaltningen ska uppnå. På sidan 6 redovisas i vilken grad kommunen nådde inriktningsmålen. Kvalitetsarbete Det är viktigt att kommunen strävar efter hög kvalitet i all verksamhet. Därför har Vansbro de senaste åren jobbat med jämförelser med andra kommuner och utvecklat sina mått och mål. Styrsystemet I juni 2010 beslutade kommunfullmäktige om en ny styrmodell, Vansbro kommuns styrsystem, för att förtydliga styrningen. Vansbro kommun använder mål- och resultatstyrning. Under 2011 och arbetade kommunen med att utveckla styrsystemet och 2013 ska riktlinjer kopplade till styrsystemet utarbetas. Servicedeklarationer Enligt visionen ska Vansbro vara en attraktiv kommun där människor kan finna både arbetsglädje och livs kvalitet. Alla kommuninvånare ska få ett bra bemötande av kommunens anställda och tillgängligheten ska vara god. Kommunen vill vara en förebild när det gäller dessa frågor. För varje kommunal verksamhet finns en servicedeklaration som beskriver vilken servicegrad invånarna kan förvänta sig. Vansbro kommun årsredovisning Förvaltningsberättelse 5

6 Mål och måluppfyllelse Inriktningsmål Nyckeltal/mått Resultat 2011 Resultat 1. Vansbro kommun är en attraktiv Nöjd-region-index (NRI) ökar kommun att leva och bo i. 2. Vansbro kommun har en ekonomi i Resultatet uppgår till 0 % (nollresultat, +2,4 mkr +11,8 mkr 2 balans. det vill säga enligt budget). 3. Vansbro kommun har en stabil Antal invånare är minst personer befolkningsutveckling. 4. I Vansbro kommun vill vi utveckla 10 kommundelsträffar genomförda formerna för dialog och ge möjligheter Genomföra demokratidag. Ja till ökat inflytande och delaktighet för Tillskapande av ungdomsforum. Ja våra invånare Medborgarna i Vansbro kommun Nöjd-medborgar-index (NMI) är nöjda med den service och omsorg kommunen erbjuder. 6. Vansbro kommun är en attraktiv Frisktalet är minst 96 % arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara Medarbetarindex ökar. 5 3,14 medarbetarnas kompetens. 7. I Vansbro kommun skapar vi Vansbro kommun ska finnas på övre förutsättningar för utveckling och underlättar för etablering av företag. halvan av Svenskt Näringslivs rankning. 8. I Vansbro kommun ska skolan ge alla 100 % godkända elever i grundskolan. 95 % 6 75 % 6 förutsättningar för att fritt välja vidare 100 % 7 98 % 7 utbildning och arbete. 100 % godkända elever i 63 % 8 63 % 8 gymnasieskolans kurser. 95 % 7 91 % 7 9. Vansbro kommun ska uppfattas som Nöjd-region-index (NRI), faktor fritid en kultur- och evenemangskommun. 10. Vansbro kommun verkar Energiförbrukning (gradjusterad) MWh för en utveckling av icke-fossil energiproduktion. Kommentar: 1 NRI 2008 = 56. NRI minskade från föregående mätning. 2 Trots positivt resultat under året har kommunen 21,6 mkr att återställa. 3 Nytt inriktningsmål för. 4 NMI 2008 = 48. NMI minskade från föregående mätning. 5 Medarbetarindex 2009 = 3,2. Medarbetarindex minskade. 6 Grundskolan. 7 Vuxenutbildning. 8 Gymnasieskolan. 9 NRI fritid 2008 = 66. Måttet är delvis förändrat till mätningen vilket gör att det inte är direkt jämförbart med tidigare resultat. 10 Varav (MWh): El 5 710, biobränsle 2 412, fjärrvärme 6 815, olja Varav (MWh): El 5 371, biobränsle 2 260, fjärrvärme 5 822, olja 160. Kommunfullmäktige har bland annat valt inriktningsmål som mäts i samband med att kommunen gör medborgarundersökningen. Medborgarundersökningen genomförs vartannat eller vart tredje år i kommunen. Inriktningsmål 1, 5 och 9 är sådana mål. SCB (Statistiska centralbyrån) har dessutom förändrat vissa av måtten så att de inte längre är direkt jämförbara med tidigare mätningar. För inriktningsmålen 1, 5 och 9 kan man dock konstatera att resultatet var sämre än vid den förra medborgarundersökningen Förvaltningsberättelse Vansbro kommun årsredovisning

7 De senaste åren har dialogen med medborgarna varit viktig, och under våren och hösten genomförde kommunen kommundelsträffar i Vansbro, Dala-Järna, Nås, Äppelbo och Finnmarken. Kommentarer till övriga inriktningsmål finns i förvaltningsberättelsen. Jämförelser Kommunen deltar sedan 2004 i SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) Kvalitetsnätverk Bergslagen. Syftet har varit att finna eller konstruera mått för kvalitet och kostnad ur ett medborgarperspektiv och ett kommunledningsperspektiv. Mätmetoder för relationen mellan kostnader och kvalitet ska tas fram. förändrades uppdraget i nätverket och fokus har varit inriktat på att analysera verksamhetsnyckeltal och styrning. Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Kommunens kvalitet i korthet, KKiK, är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv. Kommunens kvalitet i korthet drivs av SKL. I årets mätning deltog cirka 200 kommuner. Syftet med KKiK är att kommuninvånarna ska få information om kvaliteten på den service som kommunen tillhandahåller, att kunna föra en dialog kring resultaten med medborgarna och att använda måtten som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen. Varje år undersöks kommunens kvalitet ur de fem perspektiven: tillgänglighet trygghet information och delaktighet effektivitet kommunen som samhällsutvecklare. Nedan redovisas hur Vansbro kommun placerade sig jämfört med andra kommuner. Kommunens kvalitet i korthet mätning För att ge en snabb och enkel överblick över hur Vansbro står sig jämfört med andra kommuner har resultaten delats upp i fyra grupper: Bästa gruppen Näst bästa gruppen Näst sämsta gruppen Sämsta gruppen Mörkgrön anger att Vansbro tillhör kommunerna med bäst resultat. Ljusgrön anger att Vansbro tillhör kommunerna med näst bäst resultat. Gul anger att Vansbro tillhör kommunerna med näst sämst resultat. Röd anger att Vansbro tillhör kommunerna med sämst resultat. Vansbro kommun årsredovisning Förvaltningsberättelse 7

8 Tillgänglighet Tillgänglighet handlar om hur lätt, eller svårt, det är att komma i kontakt med kommunen. Håller kommunens verksamhet öppet på de tider allmänheten har möjlighet att ta del av kommunens tjänster och kontaktmöjligheter? I tillgänglighetsmåttet ingår också hur långa väntetider olika delar av kommunen hade, det vill säga hur snabbt man får hjälp. Mått 2011 Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar Andel av medborgarna som via telefon får kontakt med en handläggare för att få svar på en enkel fråga Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen Antal timmar/vecka som huvudbiblioteket i kommunen har öppet utöver tiden 8 17 på vardagar Antal timmar/vecka som kommunen har öppet i simhallen utöver tiden 7 17 på vardagar Andel som erbjuds plats inom förskoleverksamheten vid önskat datum Väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats (dagar) Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd (dagar) Trygghet I år har vi frågat medborgarna direkt hur trygga de känner sig i Vansbro. Tryggheten är även om kommunen säkrar behovet av kontinuitet och trygghet för äldre och tryggheten i barngrupperna inom förskolan. Mått 2011 Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? 1 68 Antal olika vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar Planerat antal barn per personal i kommunens förskolor 5,8 5,8 Närvarande antal barn per personal i kommunens förskolor 2,7 3,4 Delaktighet och information Mått för delaktighet och information handlar om förutsättningarna för medborgarinflytande och demokrati, och om kvaliteten på kommunens webbplats. Mått 2011 Hur god kommunens webbinformation är till medborgarna Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? Kommunen mätte inte denna faktor Förvaltningsberättelse Vansbro kommun årsredovisning

9 Effektivitet Frågor om kommunens effektivitet handlar om vilket resultat man får ut av de pengar man lagt på olika saker och hur mycket medborgarna får för pengarna vad gäller skola, särskilt boende och hemtjänst. Mått 2011 Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan (kr) Resultat i kommunala skolor i åk 3 i de nationella proven Resultat i kommunens grundskolor utifrån andel behöriga till gymnasiet Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 49 Hur effektiva kommunens grundskolor är utifrån kostnad per betygspoäng Resultatet för de gymnasieutbildningar som kommunens elever tar del av utifrån andel som fullföljer gymnasiet inom fyra år Kostnaden för gymnasieskolan i förhållande till den del som inte fullföljer ett gymnasieprogram (kr) Serviceutbud inom kommunens särskilda boenden Kostnad för en plats i kommunens särskilda boende Hur nöjda brukarna är med sitt särskilda boende (kr) Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänsten Kostnad per vårdtagare inom kommunens hemtjänst (kr) Brukarnas nöjdhet med den hemtjänst de erhåller Andel ej återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning (IFO) Samhällsutveckling Måtten för samhällsutveckling omfattar mått som kommunen själva kan påverka, men även mått för sådant som är utanför kommunens kontroll men som är viktigt för utvecklingen av ett samhälle. Här behandlas frågor som hur stor andel av befolkningen som har jobb, hur människor mår, hur väl kommunen jobbar med miljöfrågor och hur bra invånarna tycker att kommunen är att bo och leva i. Mått 2011 Kommunens sysselsättningsgrad 77,4 79,1 Andel fler/färre förvärvsarbetare som tillkommit/försvunnit 7 22 i kommunen Antal nya företag som startats, per invånare i 6,5 4,1 kommunen Sjukpenningtalet bland kommunens invånare 6,3 8,6 Hur effektiv kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall är Andel miljöbilar av totala antalet bilar inom kommunorganisationen Andel inköpta ekologiska livsmedel 1 0 Så ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och leva på 51 Vansbro kommun årsredovisning Förvaltningsberättelse 9

10 Omvärld och befolkning Samhällsekonomisk utveckling 1 Risken för en djupare lågkonjunktur och en förnyad finansiell oro har minskat. I både Sverige och omvärlden signalerar de finansiella marknaderna tillsammans med olika förtroendeindikatorer att utvecklingen är positiv. Trots det håller SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) ändå i huvudsak fast vid bedömningen från i december. Det kommer att ta tid innan svensk ekonomi fullt ut är på fötter igen och den främsta anledningen är en fortsatt svag ekonomisk utveckling i omvärlden. Även 2013 blir därför för svensk del ett relativt svagt år med en BNP-tillväxt på enbart 1,4 procent. Den svaga tillväxten gör att arbetsmarknaden försvagas ytterligare, men uppgången i arbetslösheten beräknas inte bli så hög. Under sensommaren beräknas arbetslösheten nå 8,2 procent. Det är en halv procentenhet högre än genomsnittet för. Trots den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden fortsätter skatteunderlaget att växa i relativt god takt. I reala termer beräknas skatteunderlaget växa med 1,3 procent En bidragande orsak till den starka tillväxten är ökande pensioner. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt, men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också löne- och prisökningstakten. Befolkning Vid årets slut hade Vansbro kommun invånare. Folkmängden minskade med 39 personer (+13 personer 2011). I genomsnitt har befolkningen minskat med 59 personer varje år sedan Befolkningsminskningen var 0,6 procent, minskningen i länet var 10 personer (0 procent). Sveriges totala befolkning ökade med 0,8 procent. föddes 66 barn i Vansbro. Antalet födda sedan 2001 är 810 barn, i snitt 68 barn per år. Antalet avlidna under året var 103 personer. Antalet barn i förskoleåldern (0 6 år) minskade med tre och antalet skolbarn (7 17 år) minskade med 13 jämfört med Antalet personer i arbetsför ålder (18 64 år) minskade med 43 personer medan ålderspensionärerna blev 20 personer fler. Ålderspensionärernas andel av befolkningen var högre i Vansbro (25,7 procent) än i både länet (22,7 procent) och riket (19,1 procent). De senaste tre åren har andelen ålderspensionärer ökat med 0,8 procent per år. Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av många faktorer varav kommunen kan påverka vissa, medan andra ligger utanför kommunens kontroll. Nedan redovisas de ekonomiska konsekvenserna av olika händelser. 1 Källa: Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär 2013:06 Befolkningsutveckling Vansbro kommun (invånare) Befolkning åldersfördelning (antal) Förvaltningsberättelse Vansbro kommun årsredovisning

11 Händelse Förändring +/ tkr 10 öres förändring av kommunalskatten Förändrat invånarantal med Löneförändring med 1 procent, inklusive PO Förändrad upplåning med 10 mkr heltidstjänster Analys och ekonomisk översikt års resultat Resultatet för var ett överskott på 11,8 mkr en förbättring med 9,4 mkr jämfört med Kommunstyrelsens budget var på 346 mkr netto. I kommunstyrelsens budget fanns även ett besparingskrav på 3 mkr. Kommunstyrelsens verksamheter redovisade ett överskott på 44 tkr, vilket innebär att man klarade besparingskravet trots att prognoserna för kommunstyrelsen under hela året pekade på underskott. Förbättringarna inom kommunstyrelsens verksamheter i förhållande till prognoserna skedde framför allt för utbildning och arbete och övergripande inklusive kommunkansli. Orsakerna till resultaten beskrivs närmare i de olika verksamhetsberättelserna. Det största överskottet uppstod inom finansiering (+12 mkr), främst beroende på: 7,8 mkr i återbetalning av 2007 och 2008 års AGSpremier (försäkringspremier) 1,0 mkr högre skatteintäkter än budgeterat 0,7 mkr lägre avskrivningar 0,8 mkr högre finansnetto 2,5 mkr lägre pensionskostnader De avsatta budgetmedlen för års löneöversyn räckte dock inte löneöversynen kostade 0,7 mkr mer än budgeterat. Beroende på vilket år ett negativt resultat uppkommit ska det enligt lagen återställas inom två eller tre år. Om det finns synnerliga skäl kan kommunfullmäktige besluta att inte återställa ett underskott. De upparbetade underskotten sedan år 2000 var 56,0 mkr eftersom det totala underskottet minskade. Kommunfullmäktige har sedan år 2000 beslutat att det finns synnerliga skäl för att inte återställa 36,6 mkr. Justeringar har även gjorts för realisationsvinster. Kvar att återställa var därmed 21,6 mkr. Mellan 2011 och minskade verksamheternas intäkter med 6,5 mkr (7,9 procent) och kostnaderna ökade med 1,6 mkr (0,4 procent). Orsaken till de minskade intäkterna var främst att kommunen fick mindre interkommunala ersättningar för gymnasieskolan och grundskolan och minskade statsbidrag för Lärcentrums utbildningar. Verksamheternas resultat och kommentarer till resultatet finns i driftredovisningen och i respektive verksamhetsberättelse. Vansbro kommun årsredovisning Förvaltningsberättelse 11

12 Målet för var att de upparbetade underskotten inte skulle öka. Kommunen nådde det målet och kunde även minska det upparbetade underskottet med 11,6 mkr. Avstämning av balanskravet (tkr) Årets resultat enligt resultaträkningen Realisationsvinst 245 Justerat resultat Åtgärder för ekonomi i balans Enligt kommunallagen ska kommunen upprätta en åtgärdsplan om man redovisat ett underskott och inte har återställt det egna kapitalet. Kommunstyrelsen fick 108 förslag till besparingar på totalt 29 mkr av förvaltningen under hösten 2011, och det dokumentet har varit kommunens åtgärdsplan för. Av sparförslagen har en del genomförts, vissa ska inte genomföras och en del återstår att genomföra. Under året har åtgärdsplanen följts upp vid varje kommunstyrelsesammanträde. I samband med budgetarbetet för 2013 håller kommunstyrelsen på att arbeta fram en ny åtgärdsplan för God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning har både en finansiell aspekt och en verksamhetsaspekt. Den finansiella aspekten innebär bland annat att varje generation ska bära kostnaderna för den service den konsumerar och ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Verksamhetsaspekten är kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. En förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot mål och budget. Kommunfullmäktige har beslutat om inriktningsmål som visar prioriteringar för verksamheterna för att nå god ekonomisk hushållning. Utifrån dessa har kommunstyrelsen utarbetat verksamhetsmål för att förtydliga inriktningsmålen för verksamheterna. Finansiella mål Kommunfullmäktige beslutade om fyra finansiella mål för (resultatmål). Mål och måluppfyllelse redovisas i tabellen nedan. 12 Förvaltningsberättelse Vansbro kommun årsredovisning

13 Finansiella mål Resultat 2011 Resultat Verksamhetens nettokostnad, inklusive finansnetto, överstiger inte 100 procent av skatter, generella statsbidrag och utjämning. 99 % 97 % Investeringar uppgår till maximalt 15 miljoner kronor i genomsnitt per budgetår över en 5-årsperiod. 15,0 mkr 7,5 mkr Låneskulder minskar på sikt. 65,0 mkr 50,0 mkr Återställning av det egna kapitalet enligt balanskravets regler. 4,6 mkr 11,6 mkr Nettoinvesteringar i löpande priser (mkr) Tre av fyra finansiella mål uppfylldes. Som en följd av kommunens negativa resultat under flera år kvarstår 21,6 mkr att återställa. Investeringar Fram till och med 2003 var kommunens investeringar för stora för att kunna finansieras med egna medel. I juni 2003 införde kommunen ett investeringsstopp med möjlighet till dispens. Genom investeringsstoppet har kommunen minskat sina avskrivningar och förbättrat finansnettot hade kommunen inga lån, men vid årsskiftet 2013 var låneskulden 50 mkr efter att kommunen amorterat 15 mkr på sina lån under året. beslutade kommunen om investeringar för 7,5 mkr. Den totala investeringsutgiften var 11,9 mkr. Investeringsbesluten under skedde i slutet av året, därför har inga större utgifter bokförts för dessa ännu. De större pågående investeringarna sammanfattas nedan. Ny räddningsstation, förstudie och projektering Budget 1,2 mkr, beslutad 2011, varav förbrukade medel till och med är 956 tkr. Investeringen är inne i slutfasen. Under mars 2013 blir förfrågningsunderlaget för nybyggnation klart. Därefter behandlas investeringsärendet för nybyggnationen. Ventilation och brandskydd Budget 4,0 mkr, beslutad 2011, varav förbrukade medel till och med är 956 tkr. Investeringen ska åtgärda brister i brandskyddet enligt räddningstjänstens brandföreläggande. När investeringsbudgeten är förbrukad ska kommunen utvärdera projektet, då avsatta 4,0 mkr inte räcker för att åtgärda alla brister. Ombyggnad av hissar Budget 2,0 mkr, beslutad 2011, varav förbrukade medel till och med är 1,6 mkr. Ombyggnaden behövs för att hissar i kommunala fastigheter ska uppfylla nya krav på hissar. Troligen blir kostnaden lägre än de avsatta medlen. Vansbro kommun årsredovisning Förvaltningsberättelse 13

14 Lokalanpassning av bibliotek i Vansbro Budget 1,0 mkr, beslutad Förbrukade medel till och med är 1,5 mkr. I samband med slutredovisningen av investeringen kommer orsaken till den högre kostnaden att redovisas. Lokalanpassningen ska skapa nya kontor till bibliotekspersonal, konsumentrådrivare samt energirådgivare för att åtgärda arbetsmiljöproblem. Driftkostnaden minskar också med 52 tkr per år tack vare uppsägning av ett externt hyreskontrakt. Ombyggnad av VUC (Vansbro Utbildningscenter, gymnasieskolan) för inflyttning av Lärcentrum Medlen för denna investering har tagits ur anslaget för strukturinvesteringar. Förbrukade medel under är 706 tkr. Ombyggnaden ska möjliggöra flytten av Lärcentrums verksamhet till VUC. Nuvarande Lärcentrums lokaler töms och fastigheten kan säljas eller användas till annan verksamhet. Driftkostnaderna (exklusive kapitalkostnader) minskar med cirka 185 tkr per år vid eventuell avyttring. Ombyggnad av receptionen i medborgarhuset i Vansbro Budget 900 tkr, beslutad 2011, varav förbrukade medel till och med är 759 tkr. Ombyggnaden ska förbättra miljön kring kommunkontoret och skapa bra arbetsplatser för receptionspersonalen. Investeringen är en del i MSB:s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) beslutade bidrag till projektet Åtgärder för ökad kommunal ledningsförmåga i Vansbro kommun. Investeringen väntas inte förbruka hela den avsatta budgeten och dessutom betalar MSB ut ett bidrag på preliminärt 150 tkr. Påverkar driftkostnaden marginellt. MSB-anpassning, reservkraft, serverrum, entrépartier med mera Budget 2,0 mkr, beslutad Förbrukade medel till och med är 4,7 mkr. För investeringen får kommunen bidrag från MSB. Investeringen avser åtgärder för att öka den kommunala ledningsförmågan i Vansbro kommun och säkra medborgarhuset med nya dörrpartier och nytt passagesystem. Investeringen är inte klar, mindre arbeten, reservkyla i serverrum och markarbeten kvarstår och beräknas bli klara före halvårsskiftet Verksamhetssystem för äldreomsorgen, LSS och IFO Budget 1,5 mkr, beslutad 2010, varav förbrukade medel till och med är 959 tkr. Verksamhetssystemet VO (vård och omsorg) ska fasas ut och kommunen har upphandlat ett nytt verksamhetssystem. Nytt verksamhetssystem för äldreomsorgen, LSS och IFO omfattar flera delprojekt. Delprojekt 1 är genomfört att ta fram förfrågningsunderlag och upphandla nytt 14 Förvaltningsberättelse Vansbro kommun årsredovisning

15 system. Delprojekt 2, att införa verksamhetssystem för handläggare och enhetschefer, är klart för IFO. Delprojekt 3, att införa verksamhetssystem för omvårdnadspersonal, har startat. Investeringen är dock genomförd under. Kommunens bioenergianläggning Vansbro kommun har sedan 1999 haft ett finansiellt leasingavtal med Vansbro Fjärrvärme KB som ägs av Svenskt Fastighetskapital och SFK Kommunfastigheter. Avtalet löper till och med Efter det första avtalet som tecknades 1999 har nya investeringar tillkommit, och tidigare avtal har inkluderats i och ersatts av ett avtal med löptiden Kommunen har även ett värmeleveransavtal med Rindi Västerdalarna sedan 1999 som också gäller till och med Enligt värmeleveransavtalet ska Rindi, å kommunens vägnar, betala Vansbro Fjärrvärmes hyra enligt leasingavtalet. I praktiken betalar kommunen leasingavgiften till bolaget och Rindi betalar motsvarande belopp till kommunen. Rindi hyr därmed anläggningen av kommunen och levererar värme till kommunen. Den ekonomiska innebörden av ett finansiellt leasingavtal är att hyresmannen (kommunen) påtagit sig samma finansiella risk och värdemässiga ansvar som om anläggningen hade köpts på avbetalning. Kommunen kan inte bryta leasingavtalet utan måste betala leasingavgifterna under hela avtalsperioden. Därför står kommunen för risken om det framtida värdet av anläggningen minskar. Under har Vansbro kommun och Rindi arbetat med att omförhandla hyresavtalet mellan kommunen och Nordisk Renting och förtydliga hyresavtalet mellan kommunen och Rindi. Ett nytt avtal tecknades i slutet av och ska gälla från och med Ett nytt 25-årigt hyresavtal har förhandlats fram som innebär en modernisering av det gamla avtalet från 1999, men det innehåller också vissa förtydliganden. En viktig princip i avtalet är genomrinningsprincipen som innebär att kommunens skyldigheter gentemot Nordisk Renting så långt som möjligt återspeglas i hyresavtalet med Rindi. Det nya hyresavtalet gäller från den 1 januari 2013 till och med år 2037, men är möjligt att säga upp tidigare. Också hyresavtalet mellan kommunen och Nordisk Renting gäller till och med år Kommunen har gett Rindi ett anstånd med hyresbetalningen på cirka 17 mkr för åren Hyrorna ska återbetalas enligt en betalningsplan under På lånet löper en ränta. Om Rindi skulle gå i konkurs efter 2013, men innan lånet är återbetalat, måste hela hyresbeloppet betalas direkt. Moderbolagsgarantin innebär att Rindi Energi AB kan krävas på hela hyresbeloppet för 2013 om Rindi inte betalar enligt betalningsplanen. Kommunen och Nordisk Renting har tecknat ett tilläggsavtal till tidigare optionsavtal, som innebär att kommunen kan lösa ut anläggningen till bokfört värde varje år från och med den 31 december 2016 till och med den 31 december Vansbro kommun årsredovisning Förvaltningsberättelse 15

16 Resultaträkning Verksamhetens nettokostnader var 333,4 mkr, vilket var en minskning med 0,3 mkr. I kostnaderna ingick en jämförelsestörande intäkt på 7,8 mkr för återbetalning av 2007 och 2008 års AGSpremie. Skatteintäkterna, inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter var 351,3 mkr, en ökning med 7,6 mkr. Skatteintäkterna stod för 237,3 mkr och generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter för 114 mkr. Tillsammans utgjorde dessa intäkter 80 procent av de totala intäkterna. Övriga intäkter kom från riktade statsbidrag, avgifter, taxor, intäktsräntor med mera. Verksamhetens nettokostnader visar hur mycket som måste täckas av framför allt skattemedel. För att kommunen ska ha balans i ekonomin får nettokostnaderna inte öka mer än skatteintäkterna. Förhållandet mellan verksamhetens nettokostnader och skatteintäkter måste också ge utrymme för investeringar. Kommunen beslutade i sin finansiella målsättning att verksamhetens nettokostnad, inklusive finansnetto, inte fick överstiga 100 procent. I verksamhetens nettokostnader ingick avskrivningar med 17,2 mkr. Kommunen betalar hela den individuella delen i det kommunala tilläggspensionsavtalet. Kostnaden för detta var 10,8 mkr inklusive löneskatt. Pensionsmedel som utbetalades via KPA uppgick till 8,5 mkr inklusive skatt. Förändringen av avsättningar för pensionskostnad uppgick till 0,5 mkr inklusive skatt. Kommunen redovisar skatteintäkter enligt rekommendation från Rådet för kommunal redovisning. Rekommendationen innebär att skatteintäkter delas i tre delar: preliminära månatliga inbetalningar, prognos över slutavräkning för redovisningsåret och differens mellan slutlig taxering, och prognos för föregående år. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter var 94,9 procent, vilket var en förbättring med 2,2 procent mot Inkluderar man finansnettot blev nettokostnads andelen 96,6 procent. Nettokostnaderna understeg därmed intäkterna med 3,4 procent. Förändring av eget kapital (mkr) Nettokostnadernas andel av skatteintäkter (procent) Exklusive finansnetto Inklusive finansnetto 16 Förvaltningsberättelse Vansbro kommun årsredovisning

17 Verksamhetens nettokostnader, tkr Förändring, % Skatteintäkter 1, tkr Förändring, % Nettokostnader genom skatteintäkter 1, % Finansnetto, tkr Nettokostnadsandel 2, % Kommentar: 1 Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter. 2 Med nettokostnadsandel avses nettokostnader och finansnetto i förhållande Finansnetto i relation till nettokostnaderna (procent) till skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter. Finansnettot (skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader) var 6,0 mkr och har varit negativt sedan Kommunens lån uppgick till 50,0 mkr. Räntekostnaderna på dessa lån var 2,3 mkr. Räntan på pensionsavsättningar uppgick till 0,7 mkr. Räntekostnaden för den leasade biobränsleanläggningen var 6,0 mkr. Anläggningen har ingått i kommunens redovisning sedan Likviditet (procent) Balansräkning Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna (i huvudsak mark, byggnader och tekniska anläggningar) minskade med 5,5 mkr till 362,0, mkr Omsättningstillgångar Fordringarna minskade med 73 tkr till 38,9 mkr. Kommunens likvida medel (kassa, bankgiro och bank) ökade med 7,9 mkr till 46,8 mkr Eget kapital (mkr) Likviditet Likviditeten, det vill säga den omedelbara betalningsförmågan, var vid årsskiftet 11,7 procent, vilket motsvarade 42 dagars utbetalningar. Förra året var likviditeten 9,7 procent. Likviditeten (omedelbar betalningsförmåga) är de kontanta medlen i relation till de externa driftkostnaderna. Eget kapital Kommunens eget kapital (anläggningskapital plus rörelsekapital) ökade med 11,8 mkr till följd av årets överskott. Det egna kapitalet uppgick till 188,0 mkr. tkr Anläggningskapital Rörelsekapital Eget kapital Vansbro kommun årsredovisning Förvaltningsberättelse 17

18 Avsättningar Avsättningar till pensionsförmåner var 20,8 mkr. Här ingick pensionsåtaganden exklusive ÖK-SAP (överenskommen särskild ålderspension) med 19,1 mkr. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelser. Avsättning för visstidspension för förtroendevalda var 1,7 mkr. Från och med 2000 redovisas årets intjänade pensionsförmåner som individuell del under kortfristiga skulder. Under avsättningar redovisas även 518 tkr som var återstående medel för rivning av Filipstadsbron. Långfristiga skulder Kommunens långfristiga skulder var 144,7 mkr. I långfristiga skulder ingick en skuld på 119,7 mkr för leasing av biobränsleanläggningen. Av lån på 50 mkr hos banker och hypoteksinstitut var 25,0 mkr långfristiga skulder och 25,0 mkr kortfristiga skulder. Låneskuld (mkr) Kortfristiga skulder De kortfristiga skulderna ökade med 17,5 mkr till 93,7 mkr. Här ingår leverantörsskulder med 8,0 mkr och upplupna löner med 1,9 mkr. Löneposter som utbetalas i januari 2013 men avser uppgick till 4,6 mkr. Upplupna semesterlöner var 15,0 mkr och den individuella delen var 10,8 mkr inklusive löneskatt. Den kortfristiga delen av upplånade medel var 25 mkr. Soliditet Soliditeten var vid årsskiftet 42 procent, vilket var en förbättring jämfört med 2011 då soliditeten var 40 procent. Tar man hänsyn till de pensionsåtaganden som redovisas som ansvarsförbindelse var soliditeten 0,8 procent. Med soliditet menas andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Soliditeten anger därmed hur stor del av tillgångarna som är finansierade med kommunens eget kapital Soliditetsutveckling (procent) Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser Kommunens borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser var 346,4 mkr. Av den summan var 184,5 mkr pensionsförpliktelser intjänade före 1998, inklusive löneskatt. Pensionsförpliktelserna ökade under året med 1,1 mkr. Kommunens borgen för Stiftelsen Vansbrohem gällde borgen på 121,3 mkr för bostadslån, samt borgen på 347 tkr i samband med bredbandsinstallation. Totalt uppgick åtagandet till 121,7 tkr, vilket var en ökning med 5,6 mkr. Kommunens borgensåtagande för Vansbro Teknik AB:s lån var 8,0 mkr, och för Dala Vatten och Avfall ABs 26,0 mkr. Borgensåtagandena för egnahem och småhus utgjorde 40 procent av den utestående skulden. Vid årsskiftet uppgick detta åtagande till 346 tkr, en minskning med 87 tkr. Kommunen tecknade 1995 underborgen för landstingets borgen till Dalatrafik. Förpliktelsen minskade under året 18 Förvaltningsberättelse Vansbro kommun årsredovisning

19 med 181 tkr till 1,1 mkr. År 2000 beslutade kommunen att teckna underborgen till Landstinget Dalarna för deras borgen till AB Transitio. Detta åtagande var vid årsskiftet 3,7 mkr. Risken bedöms för närvarande inte vara överhängande för att kommunen behöver infria någon borgensförbindelse. Personalkostnader inklusive sociala avgifter (mkr) Personalförhållanden minskade antalet anställda med totalt 22 personer. Verksamhetsförändringarna under året som gällde personal var verksamhetsövergången till Adium Omsorg dit 21 personer valde att följa med. Kommunen arbetar med ökad samverkan kring det personaladministrativa systemet Heroma tillsammans med Leksand, Rättvik och Gagnefs kommuner. Arbetet innebär framför allt samverkan i frågor som rör systemet och systemförvaltning för att få ett så användarvänligt och säkert system som möjligt. Under året har vakansprövning på ersättningsrekryteringar gjorts i 38 fall. En nytillsättning gjordes i samband med förändringen av ledningsorganisationen, när en ny tjänst som för- och grundskolechef inrättades. Denna nytillsättning innebar ingen utökning då rektorsområdena samtidigt omfördelades. En ny förvaltningsorganisation sjösattes den 1 april. Kommunen arbetade med en lönestrategisk plattform under året. Ledningsgruppen har arbetat med detta och alla chefer och fackliga förtroendemän har tillsammans arbetat fram ett dokument med lönekriterier för chefer, pedagogiska arbeten och medarbetare. Alla medarbetare har fått en halvdagsutbildning i lön, lönekriterier och hur de centrala avtalen är uppbyggda. Nu ska dessa dokument, resultat och medarbetarsamtal 2013, användas av alla chefer och alla medarbetare ska efter samtalet ha en kompetensutvecklingsplan. Årets chefsdagar handlade till stor del om arbetsrätt och personalfrågor. Under hösten påbörjade kommunen övertagandet av hemsjukvården från landstinget. Organisations- och inrangeringsförhandlingar har genomförts och sammanlagt har tre distriktssköterskor erbjudits anställning. Övertagandet sker den 7 januari Personalkostnader Personalkostnaderna minskade med 1,9 mkr (0,8 procent). Motsvarande minskning 2011 var 1,2 mkr (0,5 procent). Personalkostnaderna har minskat de senaste åren trots löneökningskostnader, som uppgick till 5,4 mkr (3,1 mkr 2011). Antalet årsarbetare minskade med 15,1. Personalkostnaderna exklusive arvoden uppgick till 234,7 mkr (237 mkr 2011). Arvoden uppgick till 1,9 mkr (2,2 mkr 2011), en minskning med 15 procent. Vansbro kommun årsredovisning Förvaltningsberättelse 19

20 Frisktal Frisktalet visar andelen friska i procent av tillgänglig arbetstid. Målet är 96 procent, vilket kommunen inte nådde. Den totala sjukfrånvaron för var 6,0 procent vilket gav ett frisktal på 94 procent. Anledningen till att sjukfrånvaron ökade var bland annat att flera anställda blivit svårt sjuka och att annan långtidssjukskrivning också ökat. För att stödja cheferna i arbetet för att minska sjukskrivningarna har kommunen tagit fram riktlinjer för rehabilitering. Nedan redovisas sju olika mått för sjukfrånvaro enligt redovisningslagen. Statistiken gäller alla anställda. Sjukfrånvaro i procent Frisktal (procent) Av tillgänglig arbetstid (totalt) 3,74 4,64 6,04 >60 dagar eller mer per tillfälle 40,97 43,43 55,43 Kvinnor 4,41 4,94 6,45 Män 3,60 2,92 3,73 29 år 1,07 2,21 2, år 3,84 4,11 5,66 50 år 5,78 5,70 7,43 Pensioner Kommunens pensionsåtaganden framgår i tabellen nedan. tkr Individuella delen inklusive löneskatt Avsättning pensioner inklusive löneskatt Ansvarsförbindelser inklusive löneskatt Visstidspension till förtroendevalda Totala pensionsförpliktelser inklusive löneskatt Nyckeltal Frisktal i procent 96,26 95,36 94 Sjukfrånvarodagar per anställd 13,43 15,5 21,7 Antal årsarbetare 598,85 573,3 558,2 Antal anställda, totalt Antal anställda, kvinnor Antal anställda, män Antal heltidsarbetande, kvinnor Antal heltidsarbetande, män Antal deltidsarbetande, kvinnor Antal deltidsarbetande, män Genomsnittsålder, totalt 46, Genomsnittsålder, kvinnor 46,7 47,1 47,2 Genomsnittsålder, män 45,7 45,7 45,7 Personalomsättning, procent 2,2 2,1 4,9* Övertid i procent av arbetad tid 4,0 2,25 4,0 Antal sparade semesterdagar per anställd 12,9 12,8 14,5 Sparad semester, tkr Medarbetarenkät, index 3,14 Årsarbetare (antal) * På grund av organisationsförändringar 20 Förvaltningsberättelse Vansbro kommun årsredovisning

21 Vilket sammanfattande omdöme vill du ge företagsklimatet i kommunen 4,00 3,75 3,50 3,25 3,00 2,75 2, Vansbro Kommunsnitt Näringslivssamverkan i Vansbro ekonomisk förening Vansbro Dalarnas mest vitala näringsliv var ett bra år. Per-Erik Andersson fick ta emot priset som årets företagare i Sverige (för 2011) i Stockholms stadshus. För tredje gången på fyra år hade Vansbro Dalarnas bästa tillväxt i aktiebolagen. Hydroforming Design Light var Dalarnas mest snabbväxande företag. Andreas Hedbom blev årets företagsledare i Dalarna och Vansbro Utbildningscenter (VUC) blev årets UF-skola i Sverige. Kommunens övergripande mål för näringslivsutvecklingen är: förbättrat företagsklimat fler nystartade företag entreprenörskap i utbildningssystemet fler nyetableringar. Utifrån de övergripande målen bestämde näringslivssamverkans styrelse om dessa mått för att mäta målen: Placering i Svenskt Näringslivs ranking: bland topp tre i länet inom fem år. Vansbro nådde målet och hamnade på plats 96 i Sverige och plats 2 i Dalarna. Nystartade företag: minst 30 nya företag. Enligt Almi startades 30 företag under. Kvinnliga nyföretagare: ska vara över rikssnittet på 35 procent. Tio företag startades av kvinnor, vilket var 33 procent av alla nystartade företag. Här nådde kommunen inte riktigt fram. UF-företag: minst fem UF-företag. Hösten fanns 15 UF-företag. 62 procent av gymnasieeleverna i årskurs tre har UF-företag. Den goda utvecklingen beror på ett stort engagemang från lärare och skolledning på Vansbro Utbildningscenter. VUC blev årets UF-skola i Sverige och belönades med kronor till utbildning för lärarna och kronor i sändningstid på TV4. Vansbro kommun årsredovisning Förvaltningsberättelse 21

22 Organisationsöversikt Politisk organisation Sedan årsskiftet 2010/2011 har Vansbro kommun en alternativ politisk organisation. Det innebär att det bara finns den obligatoriska valnämnden och en jävsnämnd kvar. I övrigt är det kommunstyrelsen som ansvarar för alla verksamhetsområden. Genom den nya organisationen vill man uppnå en effektiv styrning av kommunen som ska leda till en ekonomi i balans. Fokus har lagts på resultat det vill säga det som produceras till medborgarna. Tre olika teman som är viktiga för medborgarna, för att kunna bo och verka i Vansbro kommun, har identifierats: Leva och bo Utbildning och arbete Omsorg Kommunstyrelsens utskott har tilldelats ansvarsområden i enlighet med dessa teman. Kommunfullmäktige har valt två ledord: öppenhet och tydlighet. Öppenhet för att man vill ha insyn medborgarna ska känna sin rätt att ta del av det som händer inom kommunen och alla sammanträden ska hållas öppna i så stor utsträckning som möjligt. Tydlighet för att det är viktigt att organisationen är tydlig i alla sina delar och att det är viktigt att tydliggöra den för alla. Demokratiberedningen Valnämnd Kommunfullmäktige 31 ledamöter Tillfälliga beredningar Tillfälliga beredningar Tillfälliga beredningar Revision Jävsnämnd 5 ledamöter/5 ersättare Styrning och ekonomi 4 ledamöter (ks presidium) Överförmyndare Kommunstyrelsen 11 ledamöter/11 ersättare Leva och bo 5 ledamöter Utbildning och arbete 5 ledamöter Omsorg 5 ledamöter Kommunförvaltningens organisation En ny förvaltningsorganisation infördes den 1 april. Den nya organisationen innebär en större samstämmighet relativt den politiska organisation som infördes den 1 januari Den nya organisationen består av tre verksamheter: Samhällsbyggnad, Utbildning och arbete, Vård och omsorg. Därutöver ingår verksamhetsstöd: ekonomi och personal. Förvaltningschef kansli Verksamhetsstöd ekonomi Verksamhetsstöd personal Samhällsbyggnad Vård och omsorg Utbildning och arbete 22 Organisationsöversikt Vansbro kommun årsredovisning

23 Vart gick skattepengarna? Härifrån fick kommunen sina pengar 80 % Skatter och genrella statsbidrag 4 % Riktade statsbidrag 16 % Avgifter och ersättningar som kommunen får för den service kommunen erbjuder Och 100 kronor i skatt till kommunen användes under så här 0,09 kr Kommunfullmäktige 36,50 kr Utbildning och arbete 31,57 kr Vård och omsorg 20,93 kr Samhällsbyggnad 10,59 kr Övergripande inklusive kommunkansli 0,02 kr Jävsnämnd 0,12 kr Revisorer 0,18 kr Överförmyndare 0,00 kr Valnämnd Nettokostnad per invånare 10 kr Jävsnämnd Överförmyndare 58 kr Kommunfullmäktige 73 kr Revisorer 110 kr kr Övergripande inklusive kommunkansli kr Samhällsbyggnad kr Vård och omsorg kr Utbildning och arbete Vansbro kommun årsredovisning Vart gick skattepengarna? 23

24 Fem år i sammandrag Finansiella nyckeltal (tkr om inget annat anges) Antal invånare 31/ Årets resultat Att återställa enligt balanskravet Nettokostnad i procent av skatteintäkter Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Nettoinvesteringar Finansiella kostnader Finansiella intäkter Omsättningstillgångar per invånare Likvida medel Anläggningstillgångar per invånare Totala tillgångar per invånare Låneskuld Låneskuld per invånare Eget kapital per invånare Soliditet i procent Soliditet i procent, inklusive pensionsåtagande Antal årsarbetare Frisktal i procent 94,5 95,5 96,3 95,4 94,0 Skattesats Vansbro kommun 22,54 22,54 22,54 22,54 22,54 Landstinget Dalarna 10,89 10,89 10,89 10,89 10,89 Begravningsavgift 0,36 0,34 0,30 0,30 0,30 Avgift till Svenska kyrkan 1,29 1,29 1,33 1,33 1,33 Summa inklusive kyrkoavgift 35,08 35,06 35,06 35,06 35,06 Summa exklusive kyrkoavgift 33,79 33,77 33,73 33,73 33,73 Mandatfördelning Majoritet Centerpartiet 8 Centerpartiet 9 Kristdemokraterna 7 Kristdemokraterna 3 Moderata samlingspartiet 3 Moderata samlingspartiet 2 Folkpartiet 1 Folkpartiet 1 Opposition Socialdemokraterna 11 Socialdemokraterna 10 Vänsterpartiet 4 Vänsterpartiet 3 Kommunpartiet 3 Kommunpartiet 3 24 Fem år i sammandrag Vansbro kommun årsredovisning

25 Utbildning och arbete Resultat: +1,8 mkr Årets viktigaste händelser Den 1 april anpassades förvaltningsorganisationen till den politiska organisationen och den tidigare verksamhetschefen för barn och utbildning fick uppdraget som verksamhetschef för utbildning och arbete och verksamhetsområdet utökades med Lärcentrum och individ- och familjeomsorgen. Tjänsten som barn- och elevhälsachef togs bort och en för- och grundskolechef tillsattes i augusti. Ledningsgruppen för utbildning och arbete består av verksamhetschefen tillsammans med för- och grundskolechef, rektor för gymnasieskolan, rektor för Lärcentrum samt chef för individ- och familjeomsorgen. Eftersom kommunen endast haft en förskolechef för alla förskolor inom kommunen, tillsatte förvaltningen ytterligare en förskolechefstjänst i augusti. Två förskolechefer ansvarar sedan dess för alla förskolor och familjedaghem i kommunen. Alla grundskolor har också haft rektorsbyte under året. För- och grundskolan Smedbergsskolan åk 6 9 har haft tre olika rektorer under läsåret Inför höstterminens start förändrades skolskjutstiderna och även skoltiderna för elever och lärare på Smedbergsskolan 6 9. Det förändrade schemat skulle ge förutsättningar för ett ökat samarbete och ökad måluppfyllelse. I mars öppnade förskolan Skogsgläntan i Dala-Järna en femte avdelning. En ny lokal färdigställdes i gamla biblioteket i Äppelbo för familjedaghemmens verksamhet. Ett matematikprojekt startade på våren i samverkan med Högskolan Dalarna och fortsatte året ut. Alla grundskolor arbetade med att införa den nya läroplanen. Projektet Läsa-skriva-räkna fortsatte med stöd av statsbidrag från Skolverket, och alla grundskolor deltog i projektet Skapande skola. 20 elever undervisades i svenska som andraspråk. Alla fritidshem i kommunen har med statsbidrag bedrivit kompetensutveckling inom fritidshemmen. Förskolan har genom den nya läroplanen fått ett tydligare kunskapsuppdrag och förskollärarna har fått ett särskilt ansvar. All personal inom förskolan och familjedaghemmen deltog under året i ett utvecklingsarbete som leds av förskolecheferna och förskolans specialpedagog. En stor del av arbetet har ägnats åt att införa den nya läroplanen och åt uppföljning, utvärdering och utveckling. Förskolan har också utvecklat den pedagogiska dokumentationen och barnens deltagande i utvärderingen. Tre förskolor är certifierade för Grön Flagg, en certifiering för förskolor som arbetar med hållbar utveckling. En förskola har varit certifierad i ett par år och två är helt nya. Politikerna har i dialog med ungdomarna i kommunen beslutat om fritidsaktiviteter i kommunen. Kommunen har planerat ett allaktivitetshus i Dala- Järna och Smedbergsskolans lokaler kommer även att användas för fritidsaktiviteter. Gymnasieskolan Vansbro kommun och gymnasieskolan blev vid årsskiftet fullvärdiga medlemmar i Gysam, gymnasiesamverkan tillsammans med flera andra kommuner i Dalarna, vilket har gjort det möjligt att erbjuda förstahandsmottagning av elever inom samverkansområdet. Gymnasieskolan fortsatte arbetet med entreprenöriellt lärande och på våren belönades skolan med flera fina utmärkelser inom UF, Ung Företagsamhet, bland annat som bästa UF-skola i Dalarna och bästa UF-skola i Sverige. Flera elever tävlade också framgångsrikt med sina UF-företag, bland annat blev Kit UF Dalarnas bästa UF inom Enterprise Without Borders (EWB), och deltog i en mässa i Schweiz. Gymnasieskolan deltog i Nordplusutbyte, ett utbyte mellan Norden och de baltiska länderna, tillsammans med skola 21, Tallinn i Estland, och Katedralskolen i Hamar, Norge. Lärcentrum En rektor rekryterades och tillsattes 1 april. Lärcentrums flytt till VUC påbörjades. En ny skollag, Vux 12, började gälla den 1 juli. Vuxenutbildningen deltar i nätverket Da- Vansbro kommun årsredovisning Utbildning och arbete 25

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Bakgrund till KKiK Fr om 2006 drivet projekt av Sveriges Kommuner och Landsting för att utveckla viktiga mått och mätetal, ur ett förtroendevald- / medborgarperspektiv

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet

Kommunens kvalitet i korthet Kommunens kvalitet i korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att ta fram information som ger en god kunskap om kommunens kvalitet i förhållande till sig själv över tid och i jämförelse

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar?

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? 1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? stahammar 60 61 61 6364 60 45 49 60 64 65 65 6769 73 7577 73 72 73 73 82 83 82 82 81 82 82 77 7981 83

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet ) Datum Sida 2014-03-24 1 (3) Kommunens Kvalitet i Korthet Ett resultat som är bättre eller lika med snittet i nätverket Ett resultat som är sämre än snittet i nätverket Mått 2014 TILLGÄNGLIGHET Andel

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal Kommunens Kvalitet i Korthet 160 kommuner deltog 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Din kommuns tillgänglighet Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Definition

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens kvalitet i korthet 18 Mått 15 (VoO): Andel fullvärdiga särskilda boendeplatser 3 Mått 1 (Demokrati): Förutsättningar för medborgardialog 19

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan. Kommunens Kvalitet i Korthet Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer årligen undersökningar av kommunens kvalitet och effektivitet ur fem perspektiv. Tillgänglighet Trygghet Information och

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

KKiK med information (Gullspång)

KKiK med information (Gullspång) KKiK med information (Gullspång) Område Mått Syfte Metod Redovisning mått Enhet 1. Din kommuns tillgänglighet Mått 1. Hur stor andel medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 41 62 64 87 Tyresö 26 Gullspång

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 41 62 64 87 Tyresö 26 Gullspång Tillgänglighet & Information Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Plac Tanum Medel Bäst Bästa kommun Sämst Sämsta kommun 41 65 77 96 Östersund

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Så här är vi jämfört med andra kommuner

Så här är vi jämfört med andra kommuner Så här är vi jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommu - nernas kvalitet ur ett meborgarperspektiv.

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Extraordinära intäkter - - - Extraordinära kostnader - - - Årets resultat 17,1 35,4 12,2

Extraordinära intäkter - - - Extraordinära kostnader - - - Årets resultat 17,1 35,4 12,2 RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter 1 207,0 216,5 201,5 Verksamhetens kostnader 2-1 067,1-1 000,9-971,2 Avskrivningar 3-35,9-35,5-36,3 Verksamhetens nettokostnader -896,0-819,9-806,0 Skatteintäkter

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse MÅTT MÅTT 1 Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? MÅTT 2 Hur stor andel

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 1. Invånare totalt, antal (index (basår = 100)) U Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB, SKL, Kolada N01951 40 av 290 40 av 290 41 av 290 Befolkningsökningen vi haft i Falun

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige)

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) OMRÅDE / Alue Mått Haparanda Senaste kommentaren 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET / Kunnan saatavuus 1. Hur många

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagandet Östersunds kommun 20 oktober 2009 Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor 2009-10-20 Anneth Nyqvist, uppdragsledare Allan Andersson, projektledare Innehållsförteckning

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Vår kvalitet jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet

Vår kvalitet jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet Vår kvalitet jämfört med andra kommuner Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer