Vansbro kommun Årsredovisning 2013

Transkript

1 Vansbro kommun Årsredovisning

2

3 Vansbro kommun Årsredovisning Innehåll Förvaltningsberättelse Förord 4 Förvaltningsberättelse 5 Organisation 24 Vart gick skattepengarna? 25 Fem år i sammandrag 26 Verksamheterna Utbildning och arbete 27 Vård och omsorg 35 Samhällsbyggnad 40 Övergripande inklusive kommunkansli 45 Kommunfullmäktige och övriga nämnder 48 Revisorer 49 Finansiering 51 Kommunkoncernen 53 Redovisning Driftredovisning 56 Resultaträkning 57 Investeringsredovisning 58 Kassaflödesanalys 59 Balansräkning 60 Nothänvisningar 61 Redovisningsprinciper 69 Ord- och begreppsförklaringar 71 Kommunstyrelsens ledamöter 72 Revisionsberättelse 73

4 ytterligare ett år med bra resultat Nu har tre fjärdedelar av mandatperioden passerat. Vi har inlett det så kallade supervalåret med både val till Europaparlamentet i maj och val till kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och riksdagen den 14 september. Men nu handlar det om årsredovisningen för. Vi kan konstatera att Vansbro kommun för fjärde året i rad redovisade ett positivt resultat. Det känns så bra! Och det är många som ska ta åt sig äran av detta och glädjas. Samtidigt ska vi ödmjukt konstatera att det fortfarande återstår en del innan vi kan säga att Vansbro kommun har en ekonomi i balans. En orsak till det positiva resultatet är att skatteintäkterna blivit större tack vare att fler människor är i arbete. En annan är att vi, som många andra kommuner, även detta år fick tillbaka försäkringspengar från AFA Försäkring. Den nya överenskommelsen med Rindi Västerdala AB och Nordisk Renting som beslutades 2012 påverkade också resultatet i positiv riktning. De olika verksamheterna har gjort storartade insatser. Ett stort tack till chefer och medarbetare för ett bra jobb! Grunden för den fortsatt positiva utvecklingen av kommunens ekonomi är den politiska samsyn som råder i Vansbro kommun i de flesta frågor trots att det egentligen inte finns något tydligt majoritetsförhållande. En nåd att stilla bedja om är att väljarna vid höstens val ser till att det blir ett tydligt majoritetsförhållande. Här nedan följer ett axplock av viktiga händelser under året : Den nya räddningsstationen började byggas och invigs i augusti Projekteringen och upphandlingen av Myrbacka skola är klar. Byggstarten sker i början av maj I slutet av året fick vi glädjande besked från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att man beslutat tilldela Vansbro kommun 12 miljoner kronor för invallning av Vansbro, med skyddsvall längs Vanån. Beskedet ledde till att kommunfullmäktige i december beslutade att skjuta till de ytterligare 8 miljoner kronor som behövs för att genomföra invallningsprojektet, som ska starta inom de närmaste tre åren. Den upprustade hängbron till Grönalid öppnades veckan före Vansbrosimningen. Upprustningen finansierades till nästan 100 procent av Region Dalarna. Projektet Utmaningen samverkan och samsyn för tillväxt, med finansiering från Tillväxtverket och Region Dalarna, har lett till utveckling inom flera viktiga områden, bland annat samverkan mellan skola och lokalsamhälle, kompetensförsörjning, kultursamverkan och medborgardialog. Projektet avslutas den sista oktober Under året har kommunen svarat på remisser om både den nationella trafikplanen (NTP) och länstransportplanen (LTP). Vi har tryckt på för en ny väg mellan Dala-Järna och Vansbro, åtgärder i Snöbyn och Nås samt att Västerdalsbanan ska rustas och åtgärder vidtas för att den södra delen av Inlandsbanan ska kunna öppnas igen. Som vanligt har våra duktiga företag och företagare vunnit utmärkelser, vilket är jätteviktigt för Vansbro kommun. Vi har avancerat ytterligare i rankningen av företagsklimat och är bäst i länet. Vår lilla gymnasieskola VUC fortsatte under året med framgångar inom Ung Företagsamhet (UF). Vi fortsätter vår ambition att arbeta för en positiv utveckling av vår kommun, ett arbete som vi vill ska präglas av engagemang, glädje, öppenhet och samsyn. Per-Anders Westhed, kommunalråd Mejladress: per-anders. westhed@vansbro.se Elisabeth Rooth Eriksson, kommunchef Meljadress: elisabeth. rooth-eriksson@vansbro.se 4 ytterligare ett år med bra resultat Vansbro kommun årsredovisning

5 Förvaltningsberättelse Strategisk plan 2015 I översiktsplanen kopplas den fysiska planeringen till en kommunal utvecklingsplan. Översiktsplanen beskriver de övergripande målen för kommunen vad gäller tillväxt och ekonomisk utveckling. I planen kartlägger kommunen problemområden och utvecklingsmöjligheter, samt utformar strategier för hur man ska nå målen och vilka områden man ska prioritera. Översiktsplanen ska följas upp med en mer kortsiktig strategisk plan, där kommunen tar med de mest angelägna åtgärderna i budgeten. Kommunens strategiska områden är: attityder befolkningsutveckling ekonomi. Inriktningsmålen är kommunens övergripande mål för planperioden. Kommunstyrelsen ska utifrån de övergripande målen bestämma mätbara verksamhetsmål som förvaltningen ska uppnå. På följande sidor redovisas i vilken utsträckning kommunen nådde inriktningsmålen. Kvalitetsarbete Det är viktigt att kommunen strävar efter hög kvalitet i all verksamhet. Därför har Vansbro de senaste åren jobbat med jämförelser med andra kommuner och utvecklat sina mått och mål. Styrsystemet I juni 2010 beslutade kommunfullmäktige om en ny styrmodell, Vansbro kommuns styrsystem, som innebär en tydlig mål- och resultatstyrning. Under beslutade kommunen att se över styrsystemet. Det finns inga tecken på att styrmodellen behöver ändras, men den behöver göras mer känd i politiken och i förvaltningen. Processen måste bli mer genomarbetad med exempelvis en tidplan som beskriver när olika aktiviteter ska ske. Vansbro kommun årsredovisning Förvaltningsberättelse 5

6 Servicedeklarationer Enligt visionen ska Vansbro vara en attraktiv kommun där människor kan finna både arbetsglädje och livskvalitet. Alla kommuninvånare ska få ett bra bemötande av kommunens anställda och tillgängligheten ska vara god. Kommunen vill vara en förebild i dessa frågor. För varje kommunal verksamhet finns en servicedeklaration som beskriver vilken servicegrad invånarna kan förvänta sig. Mål och måluppfyllelse Inriktningsmål Nyckeltal/mått Resultat 2012 Resultat 1. Vansbro kommun har en ekonomi i balans. Resultatet uppgår till minst 1,8 mkr i överskott. +11,8 mkr +14,8 mkr 2. Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetenser. 3. I Vansbro kommun ska skolan ge alla förutsättningar för att fritt välja vidare utbildning och arbete. 4. I Vansbro kommun skapar vi förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån. 5. Vansbro kommun är en attraktiv kommun att leva och bo i. 6. Vansbro kommun har en stabil befolkningsutveckling. 7. Medborgarna är nöjda med den äldreomsorg kommunen erbjuder. 1 Mätning ej genomförd. Frisktalet är minst 95 % Medarbetarindex ökar. 3,14 1 Hållbart medarbetarengagemang (SKL:s mått) % godkända elever i grundskolan. 75,3 % 75,9 % 100 % godkända elever i gymnasieskolans kurser 55,1 % 41,7 % (inom 3 år). 100 % kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning har 68 % 90 % 2 slutfört kurs med godkänt resultat. Övre halvan av Svenskt Näringslivs rankning Övre halvan i servicemätningen Kommunens myndighetsutövning (SKL:s Insikten). 2 Egen mätning, övriga mått för målet är hämtade från SIRIS (Skolverkets statistikdatabas). Nöjd-Region-Index (NRI) Antal invånare är minst Nöjd-Medborgar-Index (NMI) verksamhet äldreomsorg Kommunfullmäktige har bland annat valt inriktningsmål som mäts i samband med medborgarundersökningen. Medborgarundersökningen görs vartannat eller vart tredje år i kommunen. Inriktningsmål 4, 5 och 7 är sådana inriktningsmål. Inriktningsmål 1, att resultatet ska uppgå till minst 1,8 mkr i överskott, uppfylldes. Kommunen har dock sedan år 2000 fortfarande underskott som ska återställas. Inriktningsmål 2, att Vansbro kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetenser, mäts genom dels frisktalet som är 94 procent, oförändrat mot 2012, dels medarbetarindex och dels hållbart medarbetarengagemang (SKL:s mått). Medarbetarenkäten som mäter medarbetarindex har tagits bort och mätningen av medarbetarengagemang görs i början av Inriktningsmål 3, i Vansbro kommun ska skolan ge alla förutsättningar för att fritt välja vidare utbildning och 6 Förvaltningsberättelse Vansbro kommun årsredovisning

7 arbete, kommenteras i utbildning och arbetes verksamhetsberättelse. För inriktningsmål 4, att Vansbro kommun skapar förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån, förbättrade kommunen sin placering i Svenskt Näringslivs rankning. Kommunen deltog däremot inte i SKL:s mätning Insikten. Finansiella mål Kommunfullmäktige beslutade om tre finansiella mål för (resultatmål). Mål och måluppfyllelse redovisas i tabellen nedan. Finansiella mål Resultat 2012 Resultat Verksamhetens nettokostnad, inklusive finansnetto, överstiger inte 99,5 procent av skatter, generella statsbidrag och utjämning. 97 % 96 % Investeringar uppgår till maximalt 15 miljoner kronor i genomsnitt per budgetår över en femårsperiod. 7,5 mkr 27,4 mkr Återställning av det egna kapitalet enligt balanskravets regler. 11,6 mkr 14,6 mkr Två av tre finansiella mål uppfylldes, men eftersom kommunen haft underskott i flera år återstår 7,0 mkr att hämta igen ekonomiskt. Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Kommunens kvalitet i korthet, KKiK, är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv. Kommunens kvalitet i korthet drivs av SKL. I årets mätning deltog 220 kommuner. Syftet med KKiK är att ge kommuninvånarna information om kvaliteten på kommunens service, kunna föra en dialog om resultaten med medborgarna och använda måtten som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen. Varje år undersöks kommunens kvalitet ur de fem perspektiven: tillgänglighet trygghet information och delaktighet effektivitet kommunen som samhällsutvecklare. Nedan redovisas hur Vansbro kommun placerade sig jämfört med andra kommuner. Vansbro kommun årsredovisning Förvaltningsberättelse 7

8 Kommunens kvalitet i korthet mätning För att ge en snabb och enkel överblick över hur Vansbro står sig jämfört med andra kommuner har resultaten delats upp i fyra grupper: Bästa gruppen Näst bästa gruppen Näst sämsta gruppen Sämsta gruppen Mörkgrön anger att Vansbro tillhör kommunerna med bäst resultat. Ljusgrön anger att Vansbro tillhör kommunerna med näst bäst resultat. Gul anger att Vansbro tillhör kommunerna med näst sämst resultat. Röd anger att Vansbro tillhör kommunerna med sämst resultat. Tillgänglighet Tillgänglighet handlar om hur lätt, eller svårt, det är att komma i kontakt med kommunen. Håller kommunens verksamhet öppet på de tider allmänheten har möjlighet att ta del av kommunens tjänster och kontaktmöjligheter? I tillgänglighetsmåttet ingår också hur långa väntetider olika delar av kommunen hade, det vill säga hur snabbt man fick hjälp. Mått 2012 Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar Andel av medborgarna som via telefon får kontakt med en handläggare för att få svar på en enkel fråga Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen Öppettider utöver vardagar 8 17 på bibliotek, simhall och återvinningsstation (tim/vecka). 41 Antal timmar/vecka som huvudbiblioteket i kommunen har öppet utöver tiden på vardagar. 11 Antal timmar/vecka som kommunen har öppet i simhallen utöver tiden på vardagar. 36 Andel som erbjuds plats inom förskoleverksamheten vid önskat datum Väntetid förskola för de som ej fått plats på önskat datum, dagar. 0 Väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd. 5 7 Trygghet Trygghet omfattar om kommunen tillgodoser behovet av kontinuitet och trygghet för äldre och trygghet i barngrupperna inom förskolan. 8 Förvaltningsberättelse Vansbro kommun årsredovisning

9 Mått 2012 Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? 68 Antal olika vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar Planerat antal barn per personal i kommunens förskolor. 5,8 5,5 Närvarande antal barn per personal i kommunens förskolor. 3,4 3,8 Delaktighet och information Mått för delaktighet och information handlar om förutsättningarna för medborgarinflytande och demokrati, och om kvaliteten på kommunens webbplats. Mått 2012 Hur god kommunens webbinformation är till medborgarna Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? 34 Effektivitet Frågor om kommunens effektivitet handlar om vilket resultat man får ut av de pengar kommunen lagt på olika saker och hur mycket medborgarna får för pengarna inom skola, särskilt boende och hemtjänst. Mått 2012 Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan Resultat i kommunala skolor åk 6 i de nationella proven. 95 Resultat i kommunala skolor i åk 3 i de nationella proven Resultat i kommunens grundskolor utifrån andel behöriga till gymnasiet Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs Hur effektiva kommunens grundskolor är utifrån kostnad per betygspoäng Resultatet för de gymnasieutbildningar som kommunens elever tar del av utifrån andel som fullföljer gymnasiet inom fyra år Kostnaden för gymnasieskolan i förhållande till den del som inte fullföljer ett gymnasieprogram Serviceutbud inom kommunens särskilda boenden Kostnad för en plats i kommunens särskilda boende Hur nöjda brukarna är med sitt särskilda boende Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänsten Kostnad per vårdtagare inom kommunens hemtjänst Brukarnas nöjdhet med den hemtjänst de erhåller Andel ej återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning (IFO). 100 Vansbro kommun årsredovisning Förvaltningsberättelse 9

10 Samhällsutveckling Måtten för samhällsutveckling omfattar mått som kommunen själv kan påverka, men även mått för sådant som är utanför kommunens kontroll men som är viktigt för utvecklingen av ett samhälle. Här behandlas frågor som hur stor andel av befolkningen som har jobb, hur människor mår, hur väl kommunen jobbar med miljöfrågor och hur bra invånarna tycker att kommunen är att bo och leva i. Mått 2012 Så hög är kommunens sysselsättningsgrad. 79,1 79 Andel invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd. 1,4 Antal nya företag som startats, per invånare i kommunen. 4,1 4 Sjukpenningstalet bland kommunens invånare. 8,6 9,5 Så effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall Andel miljöbilar av totala antalet bilar inom kommunorganisationen. 21 Andel inköpta ekologiska livsmedel. 0 1 Så ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och leva på. 51 Omvärld och befolkning Konjunkturen vänder upp 1 Efter en svag sommar och en svag höst blev det bättre fart i den svenska ekonomin i slutet av, och utvecklingen väntas bli fortsatt stark För helåret 2014 beräknas svensk BNP öka med 2,6 procent jämfört med 0,9 procent. SKL bedömer att framför allt exporten och investeringarna utvecklas betydligt bättre En ökad tillväxt i omvärlden innebär att den svenska exporten börjar växa igen, liksom näringslivets investeringar. Betydande ökningar väntas ske också i kommunsektorns investeringar. Ett omslag från minskade till ökande lagerinvesteringar i industrin och handeln bidrar också till att förstärka efterfrågan. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger relativt snabbt. Hushållens sparande har i två år legat på en mycket hög nivå. SKL förutser att hushållens konsumtion framöver växer snabbare och att nivån på sparandet minskar. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Sysselsättningen fortsätter öka 2014, vilket bidrar till att gradvis förbättra läget på den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten minskar dock inte så mycket på ett års sikt. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka prisoch löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter att vara mindre än 3 procent och inflationen mätt som KPIX (det 1 Källa: Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär 2014: Förvaltningsberättelse Vansbro kommun årsredovisning

11 vill säga KPI, konsumentprisindex, exklusive hushållens räntekostnader) håller sig runt 1 procent. Den låga inflationen begränsar tillväxten av skatteunderlaget. I reala termer, det vill säga efter avdrag för pris- och löneökningar, fortsätter däremot skatteunderlagets tillväxt beräknas tillväxten bli endast 1,3 procent till följd av sänkta pensioner, men det är ändå en bra bit över de 0,9 procent som varit tendensen tidigare. Befolkningsutveckling Vansbro kommun (invånare) (antal) Befolkning åldersfördelning Befolkning Vid årets slut hade Vansbro kommun invånare. Folkmängden minskade med 49 personer ( 39 personer 2012). I genomsnitt har befolkningen minskat med 51 personer varje år sedan Befolkningsminskningen var 0,7 procent, medan länet ökade med 794 personer (0,3 procent). Sveriges totala befolkning ökade med 0,9 procent. föddes 57 barn i Vansbro. Antalet födda sedan 2001 är 867 barn, i snitt 67 barn per år. Antalet avlidna under året var 101 personer. Antalet barn i förskoleåldern (0 6 år) minskade med 11 och antalet skolbarn (7 17 år) var oförändrat jämfört med Antalet personer i arbetsför ålder (18 64 år) minskade med 64 personer medan ålderspensionärerna blev 26 personer fler. Ålderspensionärernas andel av befolkningen var högre i Vansbro (26,2 procent) än i både länet (23,2 procent) och riket (19,4 procent). De senaste tre åren har andelen ålderspensionärer ökat med 1,0 procent per år i genomsnitt Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av många faktorer där kommunen kan påverka vissa, medan andra ligger utanför kommunens kontroll. Nedan redovisas de ekonomiska konsekvenserna av olika händelser. Händelse Förändring +/ tkr 10 öres förändring av kommunalskatten Förändrat invånarantal med Löneförändring med 1 procent, inklusive PO* Förändrad upplåning med 10 mkr heltidstjänster * Personalomkostnadspålägg. Analys och ekonomisk översikt års resultat Resultatet för var ett överskott på 14,8 mkr en förbättring med 3,0 mkr jämfört med Kommunstyrelsens budget var på 348,5 mkr netto. I kommunstyrelsens budget fanns även ett besparingskrav på 9,8 mkr. Kommunstyrelsens verksamheter redovisade ett underskott på 5,9 mkr, men det var ändå en tydlig förbättring jämfört med prognoserna under året. Enbart samhällsbyggnad redovisade ett under- Vansbro kommun årsredovisning Förvaltningsberättelse 11

12 skott på 3,7 mkr mot budget, medan övriga verksamheter inom kommunstyrelsen redovisade överskott. Det stora besparingskravet på 9,8 mkr gjorde dock att kommunstyrelsen totalt redovisade underskott. Orsakerna till resultaten beskrivs närmare i de olika verksamhetsberättelserna. Det största överskottet uppstod inom finansiering (+19 mkr), främst beroende på: 7,3 mkr i återbetalning av AGS-premier (försäkringspremier) 5,8 mkr förbättrat resultat genom förändringen av avtalen med Nordisk Renting och Rindi 2,1 mkr högre skatteintäkter än budgeterat 1,1 mkr högre finansnetto 1,7 mkr lägre pensionskostnader 0,9 mkr i återbetalad moms för åren 2011 och Budgetmedlen för års löneöversyn räckte dock inte löneöversynen kostade 1,0 mkr mer än budgeterat. Beroende på vilket år ett underskott uppkommit ska det enligt lagen återställas inom två eller tre år. Om det finns synnerliga skäl kan kommunfullmäktige besluta att inte återställa ett underskott. De upparbetade underskotten sedan år 2000 var 56,0 mkr eftersom det totala underskottet minskade. Kommunfullmäktige har sedan år 2000 beslutat att det finns synnerliga skäl för att inte återställa 36,6 mkr av det totala underskottet. Kommunen har även gjort justeringar för realisationsvinster. Kvar att återställa var därmed 7,0 mkr. Mellan 2012 och minskade verksamheternas intäkter med 12,4 mkr (16 procent) och kostnaderna ökade med 6,1 mkr (1,5 procent). Orsaken till de minskade intäkterna var främst att kommunen fick mindre interkommunala ersättningar för gymnasieskolan och grundskolan (ersättningar för elever från andra kommuner som går i Vansbro kommuns skolor) och minskade statsbidrag för Lärcentrums utbildningar. Verksamheternas resultat och kommentarer till resultatet finns i driftredovisningen och i varje verksamhetsberättelse. Målet för var att de upparbetade underskotten inte skulle öka. Kommunen nådde det målet och kunde även minska det upparbetade underskottet med 14,6 mkr. Avstämning av balanskravet (tkr) Årets resultat enligt resultaträkningen Realisationsvinst 242 Justerat resultat Åtgärder för ekonomi i balans Enligt kommunallagen ska kommunen göra en åtgärdsplan om man redovisat ett underskott och inte har återställt det egna kapitalet. I mars beslutade kommunfullmäktige om en åtgärdsplan med 11 olika åtgärder som förvaltningen 12 Förvaltningsberättelse Vansbro kommun årsredovisning

13 arbetat med under året. Avrapportering har skett löpande till kommunstyrelsen. Av åtgärderna i planen har försäljning av fastigheter, energieffektiviseringar i kommunens fastigheter samt åtgärder kopplade till personalkostnader gett mest effekt. Det finns även några åtgärder som inte har genomförts under året. Eftersom kommunens upparbetade underskott ännu inte är återställt har kommunen tagit fram en ny åtgärdsplan för God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning har både en finansiell aspekt och en verksamhetsaspekt. Den finansiella aspekten innebär bland annat att varje generation ska bära kostnaderna för den service den konsumerar och ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Verksamhetsaspekten är kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. En förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. För att skapa ett sådant samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot mål och budget. Kommunfullmäktige har beslutat om inriktningsmål som visar prioriteringar för verksamheterna för att nå god ekonomisk hushållning. Utifrån dessa har kommunstyrelsen utarbetat konkreta verksamhetsmål som gör inriktningsmålen tydliga för verksamheterna. Nettoinvesteringar i löpande priser (tkr) Investeringar Till och med 2003 var kommunens investeringar för stora för att kunna finansieras med egna medel. I juni 2003 införde kommunen därför ett investeringsstopp med möjlighet till dispens. Genom investeringsstoppet har kommunen minskat sina avskrivningar och förbättrat finansnettot. Vid årsskiftet 2014 var låneskulden 25 mkr efter att kommunen amorterat 25 mkr på sina lån under året. beslutade kommunen om investeringar för 27,4 mkr och den totala investeringsutgiften var 20,9 mkr. Kommunen har även fått bidrag från Region Dalarna och MSB för investeringar gjorda under året. Detta bidrag kommer att fördelas över avskrivningstiden. En del investeringar har blivit försenade, bland annat på grund av överklaganden. De större pågående investeringarna sammanfattas nedan. Vansbro kommun årsredovisning Förvaltningsberättelse 13

14 Invallning av Vansbro Budget 200 tkr beslutad Förbrukade medel till och med är 1,3 mkr. Ett investeringsprojekt som pågått sedan Under arbetets gång har medel ansökts för delfinansiering. I december beslutade MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) om ett bidrag på 11,8 mkr. Genomförandet av invallning av Vansbro ska påbörjas inom tre år. Verksamhetssystem äldreomsorg och IFO Budget 1,5 mkr beslutad Förbrukade medel till och med är 1,3 mkr. Verksamhetssystemet Treserva är upphandlat och i drift för både IFO och vård och omsorg i de flesta delar. Det återstår upphandling av modul för planeringssystem. Resterande medel väntas bli förbrukade till en modul för planeringssystem. Upphandlingen beräknas bli klar 31 december. Ny räddningsstation Vansbro Budget 1,2 mkr för projektering beslutad Projektet överskreds med 825 tkr. beslutade kommunen att avsätta ytterligare 27 mkr, 20 mkr och 7 mkr Kommunen har använt 7,3 mkr av dessa. Projekteringen av ny räddningsstation är klar, upphandling har genomförts och byggnation pågår. Den nya räddningsstationen beräknas bli klar hösten Ventilation och brandskydd Budget 4,0 mkr beslutad Förbrukade medel till och med är 3,9 mkr. Ventilation har bytts på Triangeln och brandskyddsåtgärder har gjorts i delar av kommunens fastigheter, främst förskolor och skolor. Mer pengar behövs för att färdigställa brandskydden Av medel för infrastruktur, skydd och fastighetsunderhåll har kommunen avsatt ytterligare 1,0 mkr för brandlarm i skolorna i Nås och Äppelbo. MSB-anpassningar Budget 2,0 mkr beslutad För investeringen har kommunen även fått bidrag från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) för reservkraft, ombyggnad av serverrum och byte av entrépartier och lås i Medborgarhuset. Projektet har kraftigt överskridit budgeten och orsaken ska analyseras. Totalt har projektet kostat 5,6 mkr exklusive bidraget från MSB. Bidraget kommer att fördelas över avskrivningstiden. Självbetjäningsautomater biblioteket Budget 400 tkr beslutad Inga pengar har använts. Självbetjäningsautomaterna är beställda och installeras våren Automaterna innebär självbetjäning på biblioteken i Vansbro och Dala-Järna, vilket gör att det går att låna böcker och andra medier när bibliotekets personal inte finns på plats i Dala- Järna. Det minskar även arbetsbelastningen vid manuell betjäning. Upphandlingen gjordes och priset blev 20 procent lägre än beräknat. Nyproduktioner primärkarta Budget 1,0 mkr beslutad Förbrukade medel till och med är 318 tkr. Nyproduktion och revidering av primärkartorna för Vansbro och Dala-Järna genomfördes. Investeringen har lett till ett utvidgat och bättre kartmaterial för dessa områden. Arbetet är avslutat. 14 Förvaltningsberättelse Vansbro kommun årsredovisning

15 Gatubelysningsarmaturer Budget 3,0 mkr beslutad Förbrukade medel till och med är 703 tkr. Investeringen avser byte av gatubelysningsarmaturer i kommunen. Upphandlingen har överklagats två gånger, men i december avslog förvaltningsrätten den sökandes ansökan om överprövning. Arbetet är därför försenat men beräknas bli klart Mattransportvagnar kostverksamheten Budget 400 tkr beslutad Förbrukade medel till och med är 215 tkr. Mattransportvagnar köptes för 215 tkr och ytterligare mattransportvagnar levereras Med de nya matvagnarna kan kostverksamheten ha en högre livsmedelssäkerhet. Fler matvagnar behöver bytas ut, men de mest brådskande bytena är nu gjorda. Myrbacka skola om- och tillbyggnad Budget 30 mkr beslutad (5,0 mkr och 25 mkr 2014). Förbrukade medel är 2,4 mkr. Projektering och upphandling av entreprenör är klar. Arbetet påbörjades i april och beräknas bli klart 30 juni Infrastruktur, skydd och fastighetsunderhåll Budget 1,75 mkr beslutad. Under har medlen fördelats på dessa delar: Ombyggnad av gymnasieskolan för inflyttning av Lärcentrum Förbrukade medel 142 tkr. Ombyggnationen är klar. Lärcentrums flytt till VUC är en del i kommunens besparingsplan. Lokaler och it-struktur anpassas för Lärcentrums verksamhet i nya lokaler. Upprustning av hängbro till Grönalid Förbrukade medel är 4,6 mkr. Upprustningen av Grönalidsbron är klar. Region Dalarna bidrog med strax under 4 mkr. Bidraget kommer att fördelas under avskrivningsperioden. Upprustning av tömningsficka vid Bäckdalens återvinningscentral Förbrukade medel är 73 tkr. Investeringen gäller upprustning av tömningsficka på grund av miljökrav. Projektet finansieras av Vansbro kommun och Dala Vatten och Avfall AB. Byte av ugnar i kök Förbrukade medel är 224 tkr. It-investeringar Budget 350 tkr beslutad. Förbrukade medel till och med är 207 tkr. I dessa investeringar ingår uppgraderingar av såväl maskin- som programvara för att säkerställa kommunens it-drift. Kommunen har investerat i nytt databashotell (server och programvara). Två versioner av databashanterare drivs parallellt eftersom det krävs för olika versioner av programvaror. De ska uppgraderas växelvis i framtiden. Denna del av investeringen är färdigställd. De återstående pengarna används för uppgraderingar av it-miljön Vansbro kommun årsredovisning Förvaltningsberättelse 15

16 Kommunens bioenergianläggning Vansbro kommun har sedan 1999 haft ett finansiellt leasingavtal med Vansbro Fjärrvärme som ägs av Svenskt Fastighetskapital och SFK Kommunfastigheter. Kommunen har även ett värmeleveransavtal med Rindi Västerdalarna sedan Enligt värmeleveransavtalet ska Rindi, å kommunens vägnar, betala Vansbro Fjärrvärmes hyra enligt leasingavtalet. I praktiken betalar kommunen leasingavgiften till bolaget och Rindi betalar motsvarande belopp till kommunen. Rindi hyr därmed anläggningen av kommunen och levererar värme till kommunen omförhandlades hyresavtalet mellan Vansbro kommun, Rindi och Nordisk Renting. Framför allt förtydligade man hyresavtalet mellan kommunen och Rindi. En viktig princip i avtalet är genomrinningsprincipen som innebär att kommunens skyldigheter gentemot Nordisk Renting så långt som möjligt återspeglas i hyresavtalet med Rindi. Det nya hyresavtalet gäller från och med till och med 2037, men går att säga upp tidigare. Också hyresavtalet mellan kommunen och Nordisk Renting gäller till och med Kommunen har gett Rindi ett anstånd med hyresbetalningen på 17 mkr för åren Hyrorna ska återbetalas enligt en betalningsplan under , som ett lån med ränta. Om Rindi skulle gå i konkurs efter, men innan hyran är återbetalad, måste hela hyresbeloppet betalas direkt. Moderbolagsgarantin innebär att Rindi Energi AB kan krävas på hela hyresbeloppet för 2012 om Rindi inte betalar enligt betalningsplanen. Kommunen och Nordisk Renting har tecknat ett tillläggsavtal till det tidigare optionsavtalet. Tilläggsavtalet innebär att kommunen kan lösa ut anläggningen till bokfört värde varje år från och med den 31 december 2016 till och med den 31 december Resultaträkning Förändring (tkr) i eget kapital Verksamhetens nettokostnader var 347,8 mkr, vilket var en ökning med 14,3 mkr. I kostnaderna ingick en jämförelsestörande intäkt på 7,3 mkr för återbetalning av 2005 och 2006 års AGSpremie. Skatteintäkterna, inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter, var 359,5 mkr, en ökning med 8,2 mkr. Skatteintäkterna stod för 242,4 mkr och generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter för 117,1 mkr. Tillsammans utgjorde dessa intäkter 83 procent av de totala intäkterna. Övriga intäkter kom från riktade statsbidrag, avgifter, taxor, intäktsräntor med mera. Verksamhetens nettokostnader visar hur mycket som måste täckas av framför allt skattemedel. För att kommunen ska ha balans i ekonomin får nettokostnaderna inte öka mer än skatteintäkterna. Förhållandet mellan verksamhetens nettokostnader och skatteintäkter måste också ge utrymme för investeringar. Kommunen beslutade i sitt finansiella mål att verksamhetens nettokostnadsandel, Förvaltningsberättelse Vansbro kommun årsredovisning

17 Nettokostnader andel av skatteintäkter (procent) Inklusive finansnetto Exklusive finansnetto inklusive finansnetto, inte fick överstiga 99,5 procent. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter var 96,8 procent, vilket var en försämring med 1,9 procent mot Inkluderar man finansnettot blev nettokostnadsandelen 95,9 procent. Nettokostnaderna understeg därmed intäkterna med 4,1 procent. I verksamhetens nettokostnader ingick avskrivningar med 13,1 mkr. Kommunen betalar hela den individuella delen i det kommunala tilläggspensionsavtalet. Kostnaden för detta var 10,3 mkr inklusive löneskatt. Pensioner som utbetalades via KPA uppgick till 8,4 mkr inklusive skatt. Avsättningar för pensionskostnader ökade med 2,7 mkr inklusive skatt. Kommunen redovisar skatteintäkter enligt rekommendation från Rådet för kommunal redovisning. Rekommendationen innebär att skatteintäkterna delas i tre delar: preliminära månatliga inbetalningar, prognos över slutavräkning för redovisningsåret och skillnaden mellan slutlig taxering och prognosen för året Verksamhetens nettokostnader, tkr Förändring, % Skatteintäkter 1, tkr Förändring, % Nettokostnader genom skatteintäkter 1, % Finansnetto, tkr Nettokostnadsandel 2, % Kommentar: 1 Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter. 2 Med nettokostnadsandel avses nettokostnader och finansnetto i förhållande till skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter. Finansnettot (skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader) var 3,1 mkr, vilket var ett trendbrott efter att finansnettot varit negativt åren Kommunens lån uppgick till 25,0 mkr. Räntekostnaderna på lånen var 1,4 mkr. Räntan på pensionsavsättningar uppgick till 0,4 mkr. Räntekostnaden för den leasade biobränsleanläggningen var 5,2 mkr. Anläggningen har ingått i kommunens redovisning sedan Vansbro kommun årsredovisning Förvaltningsberättelse 17

18 Balansräkning Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna (i huvudsak mark, byggnader och tekniska anläggningar) ökade med 7,6 mkr till 199,0 mkr. Efter justeringar har den ingående balansen på 105,6 mkr för biobränsleanläggningen bokförts som upplupen hyresintäkt i långfristig skuld. Finansnetto i relation till nettokostnaderna (procent) Omsättningstillgångar Fordringarna ökade med 8,2 mkr till 35,4 mkr, inklusive justerad fordran och upplupen hyresintäkt för bioenergianläggningen. Kommunens likvida medel (kassa, bankgiro och bank) minskade med 14,0 mkr till 32,8 mkr Likviditet (procent) Likviditet Likviditeten, det vill säga den omedelbara betalningsförmågan, var vid årsskiftet 8,2 procent, vilket motsvarade 30 dagars utbetalningar. Förra året var likviditeten 11,7 procent. Likviditeten beräknas som de kontanta medlen i procent av driftkostnaderna Eget kapital Kommunens eget kapital (anläggningskapital plus rörelsekapital) ökade med 14,8 mkr till följd av årets överskott. Det egna kapitalet uppgick till 202,8 mkr Eget kapital (tkr) Anläggningskapital Rörelsekapital Eget kapital Avsättningar Avsättningar till pensionsförmåner var 23,5 mkr. Här ingick pensionsåtaganden exklusive ÖK-SAP (överenskommen särskild ålderspension) med 21,3 mkr. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelser. Avsättning för visstidspension för förtroendevalda var 2,2 mkr. Från och med 2000 redovisas årets intjänade pensionsförmåner som individuell del under kortfristiga skulder. Under avsättningar redovisas även 5,9 mkr från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för översvämningsskydd Förvaltningsberättelse Vansbro kommun årsredovisning

19 Lån (tkr) Långfristiga skulder Kommunens långfristiga skulder var 152,4 mkr. I långfristiga skulder ingick en skuld på 121,2 mkr för leasing av biobränsleanläggningen. Lån på 25,0 mkr på hos banker och hypoteksinstitut var långfristiga skulder. Kostnadsersättningar och investeringsbidrag ska täcka investeringsutgifter av olika slag och fördelas proportionellt i förhållande till betalda utgifter och beräknad användningsperiod för de olika investeringsobjekten. Av investeringsbidragen på 6,3 mkr avskrevs 106 tkr. Kortfristiga skulder De kortfristiga skulderna minskade med 20,5 mkr till 73,1 mkr. Här ingår leverantörsskulder med 12,8 mkr och upplupna löner med 1,7 mkr. Löneposter som utbetalas i januari 2014 men avser uppgick till 4,3 mkr. Upplupna semesterlöner var 14,2 mkr och den individuella delen var 11,2 mkr inklusive löneskatt. Soliditetsutveckling (procent) Soliditet Soliditeten var vid årsskiftet 45 procent, vilket var en förbättring jämfört med 2012 (42 procent). Tar man hänsyn till de pensionsåtaganden som redovisas som ansvarsförbindelse var soliditeten 9,7 procent. Med soliditet menas andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Soliditeten anger därmed hur stor del av tillgångarna som är finansierade med kommunens eget kapital. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser Kommunens borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser uppgick till 382,0 mkr, varav 197,0 mkr var pensionsförpliktelser intjänade före 1998, inklusive löneskatt. Pensionsförpliktelserna ökade med 12,5 mkr, sänkningen av diskonteringsräntan innebar en ökning med 14,9 mkr. Kommunens borgensåtagande för Stiftelsen Vansbrohem omfattade 119,5 mkr för bostadslån och 303 tkr i samband med bredbandsinstallation. Totalt uppgick åtagandet till 119,8 mkr, vilket var en minskning med 1,9 mkr. Kommunens borgensåtagande för Vansbro Teknik AB:s lån var 15,0 mkr och för Dala Vatten och Avfall AB:s lån 6,5 mkr. Borgensåtaganden för egnahem och småhus utgjorde 40 procent av den utestående skulden. Vid årsskiftet uppgick dessa åtaganden till 271 tkr, en minskning med 75 tkr. Kommunen tecknade 1995 underborgen för landstingets borgen till Dalatrafik. Förpliktelsen minskade under året med 201 tkr till 0,9 mkr. År 2000 beslutade kommunen att teckna underborgen till Landstinget Dalarna för deras borgen till AB Transitio. Detta åtagande var vid årsskiftet 3,5 mkr. För närvarande bedöms risken vara väldigt liten för att kommunen behöver infria någon borgensförbindelse. Vansbro kommun årsredovisning Förvaltningsberättelse 19

20 Personalförhållanden Antalet anställda ökade under med 5,1 årsarbetare jämfört med 2012, från 558,2 till 563,3 årsarbetare. Totalt sett hade kommunen 650 anställda, varav 555 kvinnor och 95 män. Under året har Vansbro kommun samverkat med Leksand, Gagnef och Rättviks kommuner kring det personaladministrativa systemet Heroma. Det handlar framför allt om utbildningsinsatser och nätverk för utbyte av kunskaper för löneassistenter. Syftet är att tydliggöra och utbilda chefer och medarbetare i möjligheterna till det stöd i personalarbetet som systemet erbjuder, bland annat schemaläggning som ger en mycket bättre kontroll av personaltäthet och ekonomi på de olika enheterna. Kommunen godkände 60 vakansprövningar för ersättningsrekryteringar, varav 25 visstidsanställningar och 35 tillsvidareanställningar inom alla verksamheter. Sammanlagt har 655 personer sökt anställning hos Vansbro kommun under. Den 7 januari tog kommunen över ansvaret för hemsjukvården, från landstinget, vilket medförde ett stort arbete med att möta de behov som övertagandet innebar. För Vansbro kommuns del innebar kommunaliseringen ingen verksamhetsövergång eftersom alla som erbjöds övergång till den kommunala hemsjukvården tackade nej. All personal inom hemsjukvården, utom arbetsterapeuter och sjukgymnast inom rehabilitering, har rekryterats externt, det vill säga inte bland de som redan arbetar i kommunen. Chefsdagar fortsatte under året med teman som tillgänglighet, systematiskt arbetsmiljöansvar och SBA (systematiskt brandskyddsarbete). Även kreativ fredag fortsatte under våren med temat information och kommunikation. Facklig utbildning och samverkan har varit ett prioriterat område och den centrala samverkansgruppen diskuterar dessa frågor vid varje möte. Två heldagsutbildningar för skyddsombud genomfördes och ytterligare utbildningsdagar planeras för både medarbetare och chefer. Materialet om lönesamtal och lönekriterier som fackliga företrädare och chefer utarbetat började användas i löneöversynen. Materialet fick bra betyg av fackliga företrädare och chefer, och ska fortsätta användas. Kommunen antog ett nytt personalpolitiskt handlingsprogram i oktober, som ska ligga till grund för nya policyer och riktlinjer för bland annat rekrytering, rehabilitering, lönesättning, arbetsmiljö med mera. Stora pensionsavgångar väntas inom de närmaste åren, främst inom vård och omsorg och inom utbildning och arbete. Kompetensförsörjningen förmågan att möta arbetskraftsbehovet och använda resurser från gymnasieskola och Lärcentrum är därför en viktig fråga för ledningsgruppen. Kommunen har tagit fram ett informations- 20 Förvaltningsberättelse Vansbro kommun årsredovisning

21 material som visar Vansbro kommuns behov av arbetskraft de närmaste åren. Inom ramen för projektet Utmaningen har ett närmare samarbete inletts mellan personalenheten, Näringslivssamverkan och arbetsförmedlingen för att möta Vansbros behov av kompetensförsörjning. Personalkostnader inklusive sociala avgifter (tkr) Personalkostnader Personalkostnaderna ökade med 5,0 mkr (2,1 procent) mot 2012, då de istället minskade med 1,9 mkr (0,8 procent). Kostnaderna för löneökningar blev 4,2 mkr (5,4 mkr 2012). Antalet årsarbetare ökade med 5,1. Personalkostnaderna exklusive arvoden uppgick till 239,7 mkr (234,7 mkr 2012). Arvodeskostnaderna uppgick till 2,0 mkr (1,9 mkr 2012), en ökning med 5,2 procent Frisktal (procent) Frisktal Frisktalet är andelen anställda med 0 5 sjukdagar under året. Målet, 96 procent, uppfylldes inte utan frisktalet slutade på 94,1 procent. Sjukfrånvaron var i stort sett på samma nivå som 2012, liksom långtidssjukfrånvaron som är andel sjukfrånvaro på 60 sjukskrivningsdagar eller mer. Under året har flera anställda som haft mycket lång sjukfrånvaro blivit beviljade sjukersättning från Försäkringskassan, vilket på sikt minskar långtidssjukfrånvaron. Flera anställda har börjat delta i arbetslivsintroduktion via arbetsförmedlingen, vilket också kommer att påverka det måttet. Nedan redovisas sju olika mått för sjukfrånvaro enligt redovisningslagen. Statistiken omfattar alla anställda Sjukfrånvaro i procent Av tillgänglig arbetstid (totalt) 4,64 6,04 5,93 >60 dagar eller mer per tillfälle 43,43 55,43 54,48 Kvinnor 4,94 6,45 6,4 Män 2,92 3,73 3,39 29 år 2,21 2,01 3, år 4,11 5,66 6,39 50 år 5,70 7,43 6,08 Vansbro kommun årsredovisning Förvaltningsberättelse 21

22 Pensioner Kommunens pensionsåtaganden framgår i tabellen nedan. tkr Individuella delen inklusive löneskatt Avsättning pensioner inklusive löneskatt Ansvarsförbindelser inklusive löneskatt Visstidspension till förtroendevalda Totala pensionsförpliktelser inklusive löneskatt Årsarbetare (antal) Nyckeltal Frisktal i procent 95, ,1 Sjukfrånvarodagar per anställd 15,5 21,7 21,2 Antal årsarbetare 573,3 558,2 563,3 Antal anställda, totalt Antal anställda, kvinnor Antal anställda, män Antal heltidsarbetande, kvinnor Antal heltidsarbetande, män Antal deltidsarbetande, kvinnor Antal deltidsarbetande, män Genomsnittsålder, totalt Genomsnittsålder, kvinnor 47,1 47,2 47,1 Genomsnittsålder, män 45,7 45,7 45,4 Personalomsättning, procent 2,1 4,9* 4,3 Övertid i procent av arbetad tid 2,25 4,0 4,2 Antal sparade semesterdagar per anställd 12,8 14,5 14,2 Sparad semester, tkr Medarbetarenkät, index 3,14 - * Orsaken var främst organisationsförändringar. Näringslivssamverkan i Vansbro ekonomisk förening Vansbro ett näringslivsklimat i topp Vansbros näringsliv har en bredd som gör att kommunen klarar lågkonjunkturer betydligt bättre än förr. När vissa delar har det tungt ökar andra delar. Handel och jordbruk ökade, metallindustrin låg ganska stilla, byggindustrin minskade och träindustrin hade det kanske sämsta året någonsin. Även om dessa trender är påtagliga finns det stora variationer inom olika branscher. Arbetslösheten ökade i slutet av året, bland annat för att byggbranschen minskade antalet anställda. 22 Förvaltningsberättelse Vansbro kommun årsredovisning

23 Sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen 4,00 3,75 3,50 3,25 3,00 Mål för näringslivsutveckling Nyckeltal/mått Resultat 2012 Resultat Förbättrat företagsklimat Bland topp 3 i länet inom 2 1 fem år i Svenskt Näringslivs rankning Fler nystartade företag Minst 30 nya företag Entreprenörskap i utbildningssystemet Minst 5 UF-företag ,75 2, Vansbro Kommunsnitt Skolans attityder till företagande 5,0 4,5 4,0 3,5 3, Placering i Svenskt Näringslivs rankning: Ett mål som uppnåddes 2012 och där kommunen ökade ytterligare. I rankningen hamnade kommunen på plats 77 i riket och bäst i länet. Glädjande är också att företagarna uppskattar skolans arbete med entreprenörskap och kontakter med näringslivet. Nystartade företag: Enligt Almi startades 29 företag. 15 lades ner och 2 gick i konkurs, vilket gav en nettotillskott på 12 företag. Kvinnliga nyföretagare: 8 företag startades av kvinnor, vilket var 27 procent av alla nystartade företag. Målet uppfylldes inte. UF-företag: Hösten fanns 8 UF-företag på gymnasieskolan. 2, Vansbro Kommunsnitt Vansbro kommun årsredovisning Förvaltningsberättelse 23

24 Organisationsöversikt Politisk organisation Sedan årsskiftet 2010/2011 har Vansbro kommun en alternativ politisk organisation. Det innebär att det bara finns den obligatoriska valnämnden och en jävsnämnd kvar. I övrigt är det kommunstyrelsen som ansvarar för alla verksamhetsområden. Genom den nya organisationen vill man uppnå en effektiv styrning av kommunen som ska leda till en ekonomi i balans. Fokus har lagts på resultat det vill säga det som produceras till medborgarna. Tre olika teman som är viktiga för medborgarna, för att kunna bo och verka i Vansbro kommun, har identifierats: Leva och bo Utbildning och arbete Omsorg Kommunstyrelsens utskott har tilldelats ansvarsområden i enlighet med dessa teman. Kommunfullmäktige har valt två ledord: öppenhet och tydlighet. Öppenhet för att man vill ha insyn medborgarna ska känna sin rätt att ta del av det som händer inom kommunen och alla sammanträden ska hållas öppna i så stor utsträckning som möjligt. Tydlighet för att det är viktigt att organisationen är tydlig i alla sina delar och att det är viktigt att tydliggöra den för alla. Demokratiberedningen Valnämnd Kommunfullmäktige 31 ledamöter Tillfälliga beredningar Tillfälliga beredningar Tillfälliga beredningar Revision Jävsnämnd 5 ledamöter/5 ersättare Styrning och ekonomi 4 ledamöter (ks presidium) Överförmyndare Kommunstyrelsen 11 ledamöter/11 ersättare Leva och bo 5 ledamöter Utbildning och arbete 5 ledamöter Omsorg 5 ledamöter Kommunförvaltningens organisation En ny förvaltningsorganisation infördes den 1 april Den nya organisationen innebär en större samstämmighet relativt den politiska organisation som infördes den 1 januari Den nya organisationen består av tre verksamheter: Samhällsbyggnad, Utbildning och arbete, Vård och omsorg. Därutöver ingår verksamhetsstöd: ekonomi och personal. Förvaltningschef kansli Verksamhetsstöd ekonomi Verksamhetsstöd personal Samhällsbyggnad Vård och omsorg Utbildning och arbete 24 Organisationsöversikt Vansbro kommun årsredovisning

25 Vart gick skattepengarna? Härifrån fick kommunen sina pengar 83 % Skatter och generella statsbidrag 4 % Riktade statsbidrag 13 % Avgifter och ersättningar som kommunen får för den service kommunen erbjuder Och 100 kronor i skatt till kommunen användes under så här 0,10 kr Kommunfullmäktige 36,22 kr Utbildning och arbete 31,52 kr Vård och omsorg 21,64 kr Samhällsbyggnad 10,23 kr Övergripande inklusive kommunkansli 0,02 kr Jävsnämnd 0,10 kr Revisorer 0,17 kr Överförmyndare Nettokostnad per invånare (kr) Jävnämnd 14 Kommunfullmäktige 69 Revisorer 73 Överförmyndare 126 Övergripande inklusive kommunkansli Samhällsbyggnad Vård och omsorg Utbildning och arbete Vansbro kommun årsredovisning Vart gick skattepengarna? 25

26 Fem år i sammandrag Finansiella nyckeltal (tkr om inget annat anges) Antal invånare 31/ Årets resultat Att återställa enligt balanskravet Nettokostnad i procent av skatteintäkter Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Nettoinvesteringar Finansiella kostnader Finansiella intäkter Omsättningstillgångar per invånare Likvida medel Anläggningstillgångar per invånare Totala tillgångar per invånare Låneskuld Låneskuld per invånare Eget kapital per invånare Soliditet i procent Soliditet i procent, inklusive pensionsåtagande Antal årsarbetare Frisktal i procent 95,5 96,3 95,4 94,0 94,1 Skattesats Vansbro kommun 22,54 22,54 22,54 22,54 22,77 Landstinget Dalarna 10,89 10,89 10,89 10,89 11,16 Begravningsavgift 0,34 0,30 0,30 0,30 0,30 Avgift till Svenska kyrkan 1,29 1,33 1,33 1,33 1,33 Summa inklusive kyrkoavgift 35,06 35,06 35,06 35,06 35,56 Summa exklusive kyrkoavgift 33,77 33,73 33,73 33,73 33,93 Mandatfördelning Majoritet Centerpartiet 8 Centerpartiet 9 Kristdemokraterna 7 Kristdemokraterna 3 Moderata samlingspartiet 3 Moderata samlingspartiet 2 Folkpartiet 1 Folkpartiet 1 Opposition Socialdemokraterna 11 Socialdemokraterna 10 Vänsterpartiet 4 Vänsterpartiet 3 Kommunpartiet 3 Kommunpartiet 3 26 Fem år i sammandrag Vansbro kommun årsredovisning