Vansbro kommun Årsredovisning 2015

Transkript

1 Vansbro kommun Årsredovisning 2015

2

3 Vansbro kommun Årsredovisning 2015 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse 6 Organisation 24 Vart gick skattepengarna? 25 Fem år i sammandrag 26 Verksamheterna Utbildning och arbete 28 Vård och omsorg 30 Samhällsbyggnad 32 Övergripande inklusive kommunkansli 34 Kommunfullmäktige och övriga nämnder 36 Revisorer 38 Finansiering 40 Kommunkoncernen 44 Redovisning Driftredovisning 50 Resultaträkning 51 Investeringsredovisning 52 Kassaflödesanalys 53 Balansräkning 54 Nothänvisningar 55 Redovisningsprinciper 62 Ord- och begreppsförklaringar 64 Kommunstyrelsens ledamöter 65 Revisionsberättelse 66

4 4 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse

5 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse 5

6 Strategisk plan I översiktsplanen kopplas den fysiska planeringen till en kommu nal utvecklingsplan. Översiktsplanen beskriver kommunens övergripande mål vad gäller tillväxt och ekonomisk utveckling. I planen kartlägger kommunen problemområden och utvecklings möjligheter, samt utformar strategier för hur man ska nå målen och vilka områden man ska prioritera. Översiktsplanen ska följas upp med en mer kortsiktig strategisk plan, där kommunen tar med de viktigaste åtgärderna i budgeten. Kommunens strategiska områden är: attityder befolkningsutveckling ekonomi. Inriktningsmålen är kommunens övergripande mål för planperioden. Kommunstyrelsen ska utifrån de övergripande målen bestämma mätbara verksamhetsmål som förvaltningen ska uppnå. På följande sidor redovisas kommunens måluppfyllelse för inriktningsmålen Styrsystemet Vansbro kommun arbetar utifrån modellen mål- och resultatstyrning. Kommunen har gjort en översyn av styrmodellen och ska uppdatera den Mål och måluppfyllelse Inriktningsmål Nyckeltal/mått Resultat 2014 Resultat Vansbro kommun har en ekonomi i balans Resultatet uppgår till minst 1,9 mkr i överskott ,2 mkr +9,0 mkr 2. Vansbro kommun är en attraktiv Frisktalet är minst 95 % arbetsgivare 94,8 94,6 3. I Vansbro kommun ska skolan ge alla elever förutsättningar för att fritt välja vidare utbildning och arbete 4. I Vansbro kommun skapar vi förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån 5. Vansbro kommun är en attraktiv kommun att leva och bo i 6. Medborgarna är nöjda med den äldreomsorg kommunen erbjuder 100 % godkända elever i grundskolan % godkända elever i gymnasieskolans kurser (inom 3 år) Övre halvan av Svenskt Näringslivs rankning (<145) Vansbro kommun ska finnas på övre halvan av SKL:s Insikt (NKI) 74 Nöjd-region-index (NRI) 51 - Nöjd-medborgar-index (NMI) verksamhet äldreomsorg 90 - Brukarna är nöjda med sitt särskilda boende Brukarna är nöjda med den hemtjänst de får Kommunfullmäktige har bland annat valt inriktningsmål som mäts i samband med medborgarundersökningen, som görs vartannat eller vart tredje år i kommunen. Inriktningsmål 5 och 6 är sådana inriktningsmål. 6 Förvaltningsberättelse

7 Inriktningsmål 1, att resultatet ska uppgå till minst 1,9 mkr i överskott, uppfylldes Kommunen har i och med 2014 års resultat hämtat igen de samlade underskotten från tidigare år. Inriktningsmål 2, att Vansbro kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare, mäts med frisktalet som var 94,6 procent 2015, ett mycket bra resultat. Inriktningsmål 3, i Vansbro kommun ska skolan ge alla förutsättningar för att fritt välja vidare utbildning och arbete, kommenteras i utbildning och arbetes verksamhetsberättelse. För inriktningsmål 4, att Vansbro kommun skapar förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån, försämrade kommunen sin placering i Svenskt Näringslivs rankning med 12 placeringar. Kommunen ligger dock fortfarande på övre halvan, med placering 94 av 290 kommuner. I Insikt, som är en servicemätning av kommunens myndighetsutövande gentemot företag, hamnade kommunen på NKI (nöjd-kund-index) 74, vilket var högre än medelvärdet för alla deltagande kommuner, som var 68. Inriktningsmål 5, att Vansbro kommun är en attraktiv kommun att leva och bo i, mäts via medborgarundersökningen. Kommunen deltog inte i undersökningen Inriktningsmål 6, att medborgarna är nöjda med den äldreomsorg kommunen erbjuder, mäts med tre olika mått. NMI (nöjd-medborgar-index) för verksamheten äldreomsorg mättes inte Resultaten från KKiK (Kommunens kvalitet i korthet) visade att brukarnas nöjdhet försämrats för särskilt boende och även för hemtjänsten. Dessa mått mäts varje år i KKiK och har sedan 2014 försämrats från 78 till 73 för boende och från 92 till 90 för hemtjänst. Finansiella mål Kommunfullmäktige beslutade om tre finansiella mål för 2015 (resultatmål). Mål och måluppfyllelse redovisas i tabellen nedan. Finansiella mål Resultat 2014 Resultat 2015 Verksamhetens nettokostnad, inklusive finansnetto, överstiger inte 99,5 % av skatter, generella statsbidrag och utjämning, % Investeringar uppgår till maximalt 17 mkr i genomsnitt per budgetår över en femårsperiod, mkr 32,9 10,0 Återställning av det egna kapitalet sker senast år 2017 (att återställa), mkr 0 0 Alla finansiella mål uppfylldes 2015, och från 2014 har kommunen inte längre några upparbetade underskott att återställa. Förvaltningsberättelse 7

8 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Kommunens kvalitet i korthet, KKiK, är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv. Kommunens kvalitet i korthet drivs av SKL. I mätningen 2015 deltog omkring 240 kommuner. Syftet med KKiK är att ge kommuninvånarna information om kvaliteten på kommunens service, kunna föra en dialog om resultaten med medborgarna och använda måtten som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen. Varje år undersöks kommunens kvalitet ur dessa fem perspektiv: tillgänglighet trygghet information och delaktighet effektivitet kommunen som samhällsutvecklare. Nedan redovisas hur Vansbro kommun placerade sig jämfört med andra kommuner. Kommunens kvalitet i korthet mätning 2015 * För att ge en snabb och enkel överblick över hur Vansbro står sig jämfört med andra kommuner har resultaten delats upp i tre grupper: Grön anger att Vansbro tillhör kommunerna med bäst resultat (25 %). Gul anger att Vansbro tillhör de mittersta kommunerna (50 %). Röd anger att Vansbro tillhör kommunerna med sämst resultat (25 %). *) Kommunen deltar inte i alla mätningar varje år. 8 Förvaltningsberättelse

9 Tillgänglighet Tillgänglighet handlar om hur lätt, eller svårt, det är att komma i kontakt med kommunen. Till exempel om kommunens verksamhet har öppet på de tider allmänheten har möjlighet att ta del av kommunens tjänster och kontaktmöjligheter. I tillgänglighetsmåttet ingår också hur långa väntetider olika delar av kommunen hade 2015, det vill säga hur snabbt man fick hjälp. Mått Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar, % Andel av medborgarna som via telefon får kontakt med en handläggare för att få svar på en enkel fråga, % Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen, % Huvudbibliotekets öppethållande utöver 8-17 på vardagar, timmar/vecka Simhallens öppethållande utöver 8-17 på vardagar, timmar/vecka Återvinningscentralens öppethållande utöver 8-17 på vardagar, timmar/vecka Andel som erbjuds plats inom förskoleverksamheten vid önskat datum, % Väntetid förskola för de som ej fått plats på önskat datum, dagar Väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats, dagar Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd, dagar Förvaltningsberättelse 9

10 Trygghet Trygghet handlar om kommunens förmåga att tillgodose behovet av kontinuitet och trygghet för äldre och trygghet i barngrupperna inom förskolan. Mått Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Index *) 71 *) Antal olika vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar Planerat antal barn per personal i kommunens förskolor 5,5 4,9 5,6 Närvarande antal barn per personal i kommunens förskolor 3,8 4,2 4,0 Delaktighet och information Delaktighet och information handlar om förutsättningarna för medborgarinflytande och demokrati, och om kvaliteten på kommunens webbplats. Mått Andel av kommunens röstberättigade som röstade i senaste kommunvalet 81,2 82,8 Hur god kommunens webbinformation är till medborgarna, procent Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling, procent av maxpoäng Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? Index *) 35 *) 10 Förvaltningsberättelse

11 Effektivitet Frågor om kommunens effektivitet handlar om vilket resultat kommunen får ut av de pengar den lagt på olika saker och hur mycket medborgarna får för pengarna inom skola, särskilt boende och hemtjänst. Mått Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan, tkr per år Resultat i kommunala skolor åk 6 i de nationella proven, procent Resultat i kommunala skolor i åk 3 i de nationella proven, procent Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet, % Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8, % 74 ej deltagit Hur effektiva kommunens grundskolor är utifrån kostnad per betygspoäng, kronor Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen, % Kostnad för elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram, tkr per elev Serviceutbud inom kommunens särskilda boenden Kostnad för en plats i kommunens särskilda boende, tkr per år Hur nöjda brukarna är med sitt särskilda boende, procent Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänsten Kostnad per vårdtagare inom kommunens hemtjänst, tkr per år Brukarnas nöjdhet med den hemtjänst de erhåller, procent Andel ej återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning (IFO), procent Förvaltningsberättelse 11

12 Samhällsutveckling Samhällsutveckling omfattar mått som kommunen själv kan påverka, men även mått för sådant som är utanför kommunens kontroll men som är viktigt för utvecklingen av ett samhälle. Här behandlas frågor som hur stor andel av befolkningen som har jobb, hur människor mår, hur väl kommunen jobbar med miljöfrågor och hur bra invånarna tycker att kommunen är att bo och leva i. Mått Andelen förvärvsarbetare i kommunen, procent Andel invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, procent 1,4 2,0 2,1 Antal nya företag som startats, per invånare i kommunen 4,1 4,5 3,6 Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens service för företag (Insikten), index 74 Sjukpenningstalet bland kommunens invånare, dagar 9,5 9,8 10,2 Så effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall, procent Andel miljöbilar av totala antalet bilar inom kommunorganisationen Andel inköpta ekologiska livsmedel Så ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och leva på *) 51 *) Omvärld och befolkning Svensk ekonomi mot högkonjunktur 1 Den svenska ekonomin växer för närvarande i mycket snabb takt beräknas BNP ha ökat med närmare 4 procent och 2016 väntas tillväxten bli lika hög. Snabbt växande investeringar och kraftigt ökad offentlig konsumtion är två faktorer som driver på de höga tillväxttalen. Kommunernas kostnader beräknas 2016 växa snabbt till följd av det stora flyktingmottagandet. Den starka tillväxten i den svenska ekonomin för med sig att sysselsättningen och skatteunderlaget växer snabbt. Skatteunderlaget väntas växa med närmare 3 procent 2016, vilket är den största ökningen på mycket länge. Samtidigt beräknas kommunsektorns kostnader öka med närmare det dubbla. 1 Källa: SKL:s, Sveriges Kommuner och Landstings, cirkulär 2016:7. 12 Förvaltningsberättelse

13 2016 bedöms exporten och hushållens konsumtionsutgifter växa i ungefär samma takt som Tillväxten i investeringarna förväntas minska något, men ändå vara fortsatt höga. Mest anmärkningsvärt för 2016 är den offentliga konsumtionens mycket starka ökning. Totalt beräknas ökningen bli drygt 5 procent den starkaste tillväxten sedan Särskilt stark beräknas ökningen bli i kommunerna. Utvecklingen beror till stor del på det omfattande flyktingmottagandet. Även fortsättningsvis beräknas den kommunala konsumtionen vara hög, med ökningstal kring 3 procent åren Samtidigt ökar antalet invånare i landet med omkring 2 procent årligen. De historiskt stora ökningstalen är en följd av en förutsedd och omfattande nettoinvandring. Tillväxten i svensk ekonomi beräknas bland annat av detta skäl bli stark också Därefter beräknas ökningstakten för BNP mattas beroende på en försvagad utveckling av exporten, investeringarna och hushållens konsumtion. Befolkningsutveckling Vansbro kommun (invånare) Befolkning åldersfördelning (antal) Befolkning Vid årets slut hade Vansbro kommun invånare. Det var en ökning med 21 invånare, medan befolkningen 2014 minskade med 36 invånare. I genomsnitt har befolkningen minskat med 35 personer varje år de senaste tio åren. Befolkningsökningen 2015 var 0,3 procent, medan länet ökade med personer (0,8 procent). Sveriges totala befolkning ökade med 11 procent föddes 60 barn i Vansbro. De senaste tio åren har totalt 661 barn fötts i kommunen, i snitt 66 barn per år. Antalet avlidna under året var 101 personer. Antalet barn i förskoleåldern (0 6 år) ökade med 6 och antalet skolbarn (7 17 år) ökade med 22 jämfört med Antalet personer i arbetsför ålder (18 64 år) minskade med 10 medan ålderspensionärerna blev 3 fler. Ålderspensionärernas andel av befolkningen var högre i Vansbro (26,7 procent) än i både länet (23,1 procent) och riket (19,8 procent). De senaste åren har andelen ålderspensionärer ökat med 1 procent per år i genomsnitt. Denna ökning skedde inte Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av många faktorer där kommunen kan påverka vissa, medan andra ligger utanför kommunens kontroll. Tabellen nedan visar hur kommunens kostnader påverkas av olika förändringar. Händelse Förändring +/ tkr 10 öres förändring av kommunalskatten Förändrat invånarantal med Löneförändring med 1 %, inklusive PO* Förändrad upplåning med 10 mkr heltidstjänster * Personalomkostnadspålägg. Förvaltningsberättelse 13

14 Analys och ekonomisk översikt 2015 års resultat Resultatet för 2015 var ett överskott på 9,0 mkr, vilket var mindre än resultatet 2014 som var 10,2 mkr. Kommunstyrelsens budget var på 379 mkr netto. Kommunstyrelsens verksamheter redovisade ett överskott på 8,9 mkr, vilket var 2,6 mkr bättre än enligt oktoberprognosen. Alla verksamheter inom kommun styrelsen redovisade överskott. Orsakerna till resultaten beskrivs närmare i de olika verksamhetsberättelserna. Resultatet för finansiering blev ett minus på 1,6 mkr. De olika posterna beskrivs i avsnittet Finansiering. Mellan 2014 och 2015 ökade verksamheternas intäkter med 17,2 mkr (24 procent) och kostnaderna ökade med 28,6 mkr (7 procent). Orsaken till de ökade intäkterna och kostnaderna var främst att kommunen fick ersättning för asylsökande och ensamkommande barn. Verksamheternas resultat och kommen tarer till resultatet finns i driftredovisningen och i varje verksamhetsberättelse. Avstämning av balanskravet (tkr) Årets resultat enligt resultaträkningen Reducering av alla realisationsvinster 280 Årets resultat efter balanskravsjusteringar Balanskravsresultat God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning har både en finansiell aspekt och en verksamhetsaspekt. Den finansiella aspekten innebär bland annat att varje generation ska bära kostnaderna för den service den konsumerar och att ingen generation ska behöva betala för det som tidigare generationer förbrukat. Verksamhetsaspekten är kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. En förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. För att skapa ett sådant samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot mål och budget. Kommunfullmäktige har beslutat om inriktningsmål som visar prioriteringar för verksamheterna för att nå god ekonomisk hushållning. Utifrån dessa har kommunstyrelsen utarbetat konkreta verksamhetsmål som gör inriktningsmålen tydliga för verksamheterna. 14 Förvaltningsberättelse

15 Nettoinvesteringar i löpande priser (tkr) Investeringar 2015 beslutade kommunen om investeringar för 8,9 mkr och den totala investeringsutgiften blev 10,5 mkr. I investeringarna ingår även tidigare beslutade investeringar som löper över flera år. Tabellen visar investeringar som pågått Därefter kommen teras de större pågående investeringarna Budget År Utfall t o m 2015 Resterande/ förbrukat Invallning Vansbro Verksamhetssystem VoO och IFO Ljud- och AV-utrustning teatern och Pelarsalen Räddningsstation Vansbro / Myrbacka skola, om- och tillbyggnad / Brandskyddsåtgärder Renovering simhallens duschutrymmen Utbyggnad bredband / Projektering Söderåsens äldreboende / Våtutrymmen Rättargården, Snöå bruk It-investeringar Ripstigen 3, HVB-hem Årliga investeringar 0 0 Infrastruktur, skydd och fastighetsunderhåll It-investeringar Akuta verksamhetsinvesteringar Summa Invallning av Vansbro Budget 200 tkr beslutad Förbrukade medel till och med 2014: 2,6 mkr. Detta är ett investeringsprojekt som pågått sedan Kommunen har beviljats ett bidrag på 11,8 mkr från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Arbetet pågår och nytt ställningstagande krävs av kommunstyrelsen om fortsättningen av investeringen. Ljud- och AV-utrustning i teatern och Pelarsalen Budget 1,5 mkr beslutad Avsatta medel är förbrukade, 52 tkr. Investeringen avser inköp av biohögtalare, bio- och konferens projektorer, konferensljud, hörslingor med mera i teatern och Pelarsalen. Anläggningen är igång men det fattas omkring 300 tkr för fortsatt arbete. Arbeten som återstår är hörslinga till Pelarsalen samt höj- och sänkbar upphängning av biohögtalare bakom bioduken. Förvaltningsberättelse 15

16 Ny räddningsstation Vansbro Budget 30 mkr beslutad 2013 och Förbrukade medel till och med 2015: 33,5 mkr. Räddningsstationen är färdigställd och togs i bruk i september färdigställdes repeater (utrustning som förstärker mobiltelefonsignalerna inomhus). Myrbacka skola, om- och tillbyggnad Budget 20 mkr beslutad 2013 och Förbrukade medel till och med 2015: 19,5 mkr. Investeringen gjordes 2014, men hela projektet slutfördes 2015 och skolan invigdes våren tkr återstår av avsatta medel, avsikten är att använda dessa medel för bussangöring och en lämna/hämta-yta vid fritids. Brandskyddsåtgärder Budget 1,5 mkr för brandskyddsåtgärder på medborgarhuset, Söderåsen och Bäckaskog beslutad Förbrukade medel till och med 2015: 1,4 mkr. Denna investering är en del av åtgärder som genomförts och ska fortsätta för att klara brandskyddet i kommunens verksamheter. De totala åtgärderna kostar betydligt mer är 1,5 mkr (se Årsredovisning 2014). För de återstående 100 tkr av 2015 års budget ska kommunen göra åtgärder i medborgarhuset, teatern och Pelarsalen. För att klara alla åtgärder krävs mer investeringsmedel. Utbyggnad bredband Budget 5,4 mkr avsatta för utbyggnad av bredband i kommunen till och med Förbrukade medel till och med 2015: 4,8 mkr. Planen är att avsätta ytterligare 10,6 mkr för utbyggnaden 2016 och Kommunens vision är att alla invånare, hushåll, fritidsboende, företag och arbetsställen oavsett var i kommunen de befinner sig ska ha möjligheter till digitala kommunikationer på likvärdiga villkor utifrån de krav som finns i samhället. Kommunens mål är att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredbandshastighet på minst 100 Mbit/s och resterande 10 procent ska ha tillgång till minst 30 Mbit/s år Projektering Söderåsen Budget 3,0 mkr beslutad 2014 och Förbrukade medel till och med 2015: 666 tkr. Kommunen har gjort förprojektering och grovkalkyl och nästa steg är politiskt beslut om inriktningen för Söderåsens äldreboende. 16 Förvaltningsberättelse

17 Våtutrymmen Rättargården, Snöå bruk Budget 600 tkr Förbrukade medel till och med 2015: 33 tkr. Investeringen avser tre nya våtutrymmen i Rättargården, Snöå bruk. Byggstart planeras till Renovering simhallens duschutrymmen och tillgänglighetsanspassning Renovering av simhallens duschutrymmen och tillgänglighetsanpassning av simhallen påbörjades 2015 och genomförs HVB-hem Ripstigen 3 Ripstigen 3 avser iordningställandet av ett HBV-hem för ensamkommande barn. Investeringen påbörjades 2015 och färdig ställs 2016 för inflyttning mars april Denna investering finansieras av de medel som kommunen får för ensamkommande barn, från Migrationsverket. Kommunens bioenergianläggning Vansbro kommun har sedan 1999 haft ett finansiellt leasingavtal med Nordisk Renting. Kommunen har även ett värmeleveransavtal med Rindi Västerdalarna sedan Enligt värmeleveransavtalet ska Rindi, å kommunens vägnar, betala Vansbro Fjärrvärmes hyra enligt leasingavtalet. I praktiken betalar kommunen leasingavgiften till bolaget och Rindi betalar motsvarande belopp till kommunen. Rindi hyr därmed anläggningen av kommunen och levererar värme till kommunen omförhandlades hyresavtalet mellan Vansbro kommun, Rindi och Nordisk Renting. Framför allt förtydligade man hyresavtalet mellan kommunen och Rindi. En viktig princip i avtalet är genomrinningsprincipen som innebär att kommunens skyldigheter gentemot Nordisk Renting så långt som möjligt återspeglas i hyresavtalet med Rindi. Det nya hyresavtalet gäller från och med 2013 till och med 2037, men går att säga upp tidigare. Också hyresavtalet mellan kommunen och Nordisk Renting gäller till och med 2037 med optionstidpunkter. Kommunfullmäktige har under 2015 beslutat att använda optionen och löser avtalet med Nordisk Renting den 31 december Kommunen har gett Rindi ett anstånd med hyresbetalningen på 17 mkr för åren Hyrorna återbetalas enligt en betalningsplan under , som ett lån med ränta. Om Rindi skulle gå i konkurs efter 2013, men innan hyran är återbetalad, måste hela hyresbeloppet betalas direkt. Moderbolagsgarantin innebär att Rindi Energi AB kan krävas på hela hyresbeloppet för om Rindi inte betalar enligt betalningsplanen. Förvaltningsberättelse 17

18 Resultaträkning Verksamhetens nettokostnader var 368,8 mkr, vilket var en ökning med 9,2 mkr. Skatteintäkterna, inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter, var 377,6 mkr, en ökning med 9,3 mkr. Skatteintäkterna stod för 256,1 mkr och generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter för 121,5 mkr. Tillsammans utgjorde dessa intäkter 79 procent av de totala intäkterna. Övriga intäkter kom från riktade statsbidrag, avgifter, taxor, intäktsräntor med mera. Verksamhetens nettokostnader visar hur mycket som måste täckas av framför allt skattemedel. För att kommunen ska ha balans i ekonomin får nettokostnaderna inte öka mer än skatteintäkterna. Förhållandet mellan verksamhetens nettokostnader och skatteintäkter måste också ge utrymme för investeringar. Kommunen beslutade i sitt finansiella mål att verksamhetens nettokostnadsandel, inklusive finansnetto, inte fick överstiga 99,5 procent Nettokostnadernas andel av skatte intäkterna, inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighets avgifter, var 97,6 procent, vilket var en försämring med 0,1 procentenheter mot Inkluderar man finansnettot blev nettokostnadsandelen 97,2 procent. Nettokostnaderna var alltså 2,4 procentenheter lägre än intäkterna. I verksamhetens nettokostnader ingick avskrivningar med 13,5 mkr. Kommunen betalar hela den individuella delen i det kommunala tilläggspensionsavtalet. Kostnaden för detta var 12,2 mkr inklusive löneskatt. Pensioner som utbetalades via KPA uppgick till 9,9 mkr inklusive skatt. Avsättningar för pensionskostnader ökade med 0,7 mkr inklusive skatt. Kommunen redovisar skatteintäkter enligt rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning. Rekommendationen innebär att skatteintäkterna delas i tre delar: preliminära månatliga inbetalningar, prognos över slutavräkning för redovisningsåret och skillnaden mellan slutlig taxering och prognosen för året. Förändring i eget kapital (tkr) Nettokostnader andel av skatteintäkter (procent) Inkl. finansnetto Exkl. finansnetto Verksamhetens nettokostnader, tkr Förändring, % Skatteintäkter 1, tkr Förändring, % Nettokostnader genom skatteintäkter 1, % Finansnetto, tkr Nettokostnadsandel Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter. 2 Med nettokostnadsandel avses nettokostnader och finansnetto i förhållande till skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter. Finansnettot (skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader) var 131 tkr. Kommunens lån uppgick till 25,0 mkr. Räntekostnaderna på lån hos bank och Kommuninvest var 1,1 mkr. Räntan på pensionsavsättningar uppgick till 0,3 mkr. Finansnetto i relation till nettokostnaderna (procent) Förvaltningsberättelse

19 Balansräkning Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna (i huvudsak mark, byggnader och tekniska anläggningar samt finansiella anläggningstillgångar) minskade med 2,4 mkr till 365,4 mkr. Omsättningstillgångar Fordringarna ökade med 16 mkr till 50,5 mkr. Kommunens likvida medel (kassa, bankgiro och bank) ökade med 14,5 mkr till 79,8 mkr. Likviditet (procent) Likviditet Likviditeten, det vill säga den omedelbara betalnings förmågan, var vid årsskiftet 17,8 procent, vilket motsvarade 64 dagars ut betalningar. Förra året var likviditeten 15,5 procent. Likviditeten beräknas som de kontanta medlen i procent av driftkostnaderna Eget kapital Kommunens eget kapital (anläggningskapital plus rörelsekapital) ökade med 9,0 mkr till följd av årets överskott. Det egna kapitalet uppgick till 222,0 mkr. Eget kapital (tkr) Anläggningskapital Rörelsekapital Eget kapital Avsättningar Avsättningar till pensionsförmåner var 25,9 mkr. Här ingick pensionsåtaganden exklusive ÖK-SAP (överenskommen särskild ålderspension) med 22,3 mkr. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelser. Avsättning för visstidspension för förtroendevalda var 3,5 mkr. Avsättning för pensionsåtaganden för förtroendevalda enligt OPF-KL uppgick till 46 tkr. Från och med 2000 redovisas årets intjänade pensionsförmåner som individuell del under kortfristiga skulder. Lån (tkr) Långfristiga skulder Kommunens långfristiga skulder var 156 mkr. I långfristiga skulder ingick en skuld på 119 mkr för leasing av biobränsleanläggningen. Lån på 25,0 mkr hos banker och hypoteksinstitut var långfristiga skulder. Kostnadsersättningar och investerings bidrag ska täcka investeringsutgifter av olika slag och fördelas proportionellt i förhållande till betalda utgifter och beräknad användningsperiod för de olika investeringsobjekten. Av investeringsbidragen på 12,0 mkr avskrevs 285 tkr Förvaltningsberättelse 19

20 Kortfristiga skulder De kortfristiga skulderna ökade med 19,2 mkr till 91,4 mkr. Här ingår leverantörsskulder med 7,9 mkr och upplupna löner med 1,5 mkr. Löner som utbetalas i januari 2015 men avser 2014 uppgick till 6,2 mkr. Upplupna semesterlöner var 15,1 mkr och den individuella delen var 12,2 mkr inklusive löneskatt. Soliditet Soliditeten var vid årsskiftet 45 procent, vilket var en försämring jämfört med 2014 (46 procent). Tar man hänsyn till de pensionsåtaganden som redovisas som ansvarsförbindelse var soliditeten 9 procent. Med soliditet menas andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Soliditeten anger därmed hur stor del av tillgångarna som är finansierade med kommunens eget kapital. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser Kommunens borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser uppgick till 394 mkr, varav 179 mkr var pensionsförpliktelser intjänade före 1998, inklusive löneskatt. Pensionsförpliktelserna minskade med 9,0 mkr. Kommunens borgensåtagande för Stiftelsen Vansbrohem omfattade knappt 122 mkr för bostadslån, vilket var en ökning med 1,0 mkr. Kommunens borgensåtagande för Vansbro Teknik AB:s lån var 80,8 mkr och för Dala Vatten och Avfall AB:s lån 6,5 mkr. Borgensåtaganden för egnahem och småhus utgjorde 40 procent av den utestående skulden. Vid årsskiftet uppgick dessa åtaganden till 122 tkr, en minskning med 104 tkr. Kommunen tecknade 1995 underborgen för landstingets borgen till Dalatrafik. Förpliktelsen ökade under året med 0,1 mkr till 1,7 mkr. År 2000 beslutade kommunen att teckna underborgen till Landstinget Dalarna för deras borgen till AB Transitio. Detta åtagande uppgick vid årsskiftet till 3,6 mkr. För närvarande bedöms risken vara liten för att kommunen behöver infria någon borgensförbindelse. Soliditetsutveckling (procent) Personalförhållanden Antalet anställda ökade under året med 36,9 årsarbetare (anställningar omräknade till heltider), totalt 43 personer. Kommunen hade 703 anställda varav 590 kvinnor och 113 män. Ökningen beror bland annat på att ytterligare ett nytt HVBhem startade (tio personer), men den största ökningen skedde inom för- och grundskolan. Inom gymnasieskolan minskade personalen med tre personer. Samverkan med Leksand, Gagnef och Rättvik kring personalsystemet Heroma har stannat av eftersom Leksand beslutat sig för att avbryta avtalet med CGI för att bli en egen kund. En hel del arbete har lagts ner på att få denna delning att ske utan att det påverkar de övriga kommunerna. Ändring anställda från A Årsarbetare Antal C A = För och grundskola B = Lärcentrum C = Samhällsbyggnad D = Gymnasieskolan E = Verksamhetsstöd personal F = Vård och omsorg B D E F 20 Förvaltningsberättelse

21 Ledarutvecklingsprogrammet som riktade sig till kommunens alla chefer avslutades under våren och alla chefer har fått ta fram en plan att ha som underlag för det fortsatta arbetet i sina ledningsgrupper. Varje ledningsgrupp har haft uppföljning av detta vid ett par tillfällen. Vansbro kommun deltog under året på två mässor som riktade sig till arbetssökande. Det är ett sätt att visa upp kommunen som arbetsgivare och vilka möjligheter till arbete som finns på kortare och längre sikt. Många anställda går i pension de närmaste åren och kommunen behöver visa vilka arbetstillfällen som finns. Kommunen har även tagit fram ett informationsmaterial för att visa Vansbro kommuns behov av arbetskraft de närmaste åren. En ny kommunchef rekryterades, Oscar Fredriksson, som började sitt arbete den 1 januari Enkät 2015 I augusti 2015 genomfördes den så kallade HME-enkäten (hållbart medarbetarengagemang) som en del i att undersöka arbetsmiljön. HME-enkäten är ett verktyg som SKL har tagit fram och som innehåller nio frågor om motivation, ledarskap och styrning. Samma enkät ska göras varje år och på vissa arbetsplatser kommer den att kompletteras med andra frågor. Totalt svarade 359 av 575 medarbetare på enkäten, en svarsfrekvens på 62,4 procent. HME-enkät (hållbart medarbetarengagemang) i augusti Enkäten innehåller nio frågor uppdelade på tre områden; motivation, ledarskap och styrning. Svarsskalan är 1 5, där 5 är det bästa betyget. I redovisningen ovan är medelvärdet av alla svar redovisade. Bilden visar svaren totalt sett för Vansbro kommun. Förvaltningsberättelse 21

22 Personalkostnader Personalkostnaderna ökade med 13,7 mkr (5,4 procent) jämfört med 2014, vilket var en större ökning än 2014 då kostnaderna ökade med 10,5 mkr (4,1 procent) mot Kostnaderna för löneökningar blev 4,3 mkr (41 mkr 2014). Antalet årsarbetare ökade med 36,9. Personalkostnaderna exklusive arvoden uppgick till 263,8 mkr (250 mkr 2014). Arvodeskostnaderna uppgick till 2,3 mkr (2,2 mkr 2014), en ökning med 5,2 procent. Personalkostnader inlusive sociala avgifter (tkr) Sjukfrånvaro Frisktalet visar andelen anställda utan sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid. Målet på 95 procent uppnåddes inte 2015 då frisktalet uppgick till 94,6 procent. Vansbro kommun arbetar aktivt med sjukfrånvaro och stöd till de som är sjukskrivna genom att tidigt ha kontakt och göra planering för återgång i eget eller annat arbete. Den längre sjukfrånvaron (60 dagar eller mer) minskade till 47,5 procent av den totala sjukfrånvaron. Nedan redovisas sju olika mått för sjukfrånvaro enligt redovisningslagen. Statistiken omfattar alla anställda. Sjukfrånvaro i procent Av tillgänglig arbetstid (totalt) 5,93 5,19 5,43 60 dagar eller mer per tillfälle 54,48 50,79 47,54 Kvinnor 6,4 5,88 6,1 Män 3,39 3,17 2,22 29 år 3,79 2,66 3, år 6,39 5,20 6,11 50 år 6,08 5,88 5, Frisktal (procent) Förvaltningsberättelse

23 Pensioner Kommunens pensionsåtaganden framgår i tabellen nedan. tkr Individuella delen inklusive löneskatt Avsättning pensioner inklusive löneskatt Ansvarsförbindelser inklusive löneskatt Visstidspension till förtroendevalda, ansvarsförbindelse Totala pensionsförpliktelser inklusive löneskatt Nyckeltal Frisktal i procent 94,1 94,81 94,57 Sjukfrånvarodagar per anställd 21,2 17,37 17,4 Antal årsarbetare 563,3 572,60 609,5 Antal anställda, totalt Antal anställda, kvinnor Antal anställda, män Antal heltidsarbetande, kvinnor Antal heltidsarbetande, män Antal deltidsarbetande, kvinnor Antal deltidsarbetande, män Genomsnittsålder, totalt 47 46,5 46 Genomsnittsålder, kvinnor 47,1 46,7 46,2 Genomsnittsålder, män 45,4 45,3 44,8 Personalomsättning, procent 4,3 4,3 6,7 Övertid i procent av arbetad tid 0,4 0,3 0,3 Antal sparade semesterdagar per anställd 14,2 12,9 12,4 Sparad semester, tkr Hållbart medarbetarengagemang, medel av max 5 4,07 4,07 * Orsaken var främst organisationsförändringar. Förvaltningsberättelse 23

24 Organisation Sedan årsskiftet 2010/2011 har Vansbro kommun en alternativ politisk organisation, vilket innebär att det bara finns den obligatoriska valnämnden och en jävsnämnd förutom kommunstyrelsen som ansvarar för alla verksamhetsområden. Kommunstyrelsen har fyra utskott: Leva och bo Utbildning och arbete Omsorg Styrning och ekonomi Kommunfullmäktige 31 ledamöter Valnämnd Revision Överförmyndare Jävsnämnd 5 ledamöter/5 ersättare Kommunstyrelsen 11 ledamöter/11 ersättare Tillfälliga beredningar Tillfälliga beredningar Tillfälliga beredningar Demokratiberedningen Vård och omsorg Äldreomsorg Omsorg om funktionshindrade Hälso-och sjukvård Färdtjänst Bostadsanpassning Samhällsbyggnad Fastigheter Gata och park Miljö och bygg Simhall och gym Räddningstjänst Bibliotek och kultur Styrning och ekonomi 4 ledamöter (ks presidium) Leva och bo 5 ledamöter Utbildning och arbete 5 ledamöter Omsorg 5 ledamöter Utbildning och arbete För- och grundskola Gymnasieskola Lärcentrum Individ- och familjeomsorg Boende ensamkommande flyktingbarn Övergripande inkl. kommunkansli Näringsliv, utveckling, föreningsbidrag Kollektivtrafik Övergripande fysisk planering Folkhälsa Kommunfullmäktige har valt två ledord: öppenhet och tydlighet. Öppenhet i betydelsen insyn medborgarna ska känna sin rätt att ta del av det som händer inom kommunen och alla sammanträden ska hållas öppna i så stor utsträckning som möjligt. Tydlighet både i betydelsen att organisationen är tydlig i alla sina delar och att den är tydlig för både medarbetare och invånare. Kommunförvaltningens organisation Förvaltningsorganisationen består av tre verksamheter: samhällsbyggnad, utbildning och arbete samt vård och omsorg. Därutöver ingår verksamhetsstöd ekonomi, verksamhetsstöd personal och kommunchefens kansli. 24 Organisation

25 Vart gick skattepengarna? Härifrån fick kommunen sina pengar % Skatter och generella statsbidrag 9 % Riktade statsbidrag 12 % Avgifter och ersättningar som kommunen får för den service kommunen erbjuder Och 100 kronor i skatt till kommunen användes under 2015 så här 0,15 kr Kommunfullmäktige 34,81 kr Utbildning och arbete 34,02 kr Vård och omsorg 19,48 kr Samhällsbyggnad 11,08 kr Övergripande inklusive kommunkansli 0,03 kr Jävsnämnd 0,14 kr Revisorer 0,29 kr Överförmyndare Nettokostnad per invånare (kr) Utbildning och arbete kr Vård och omsorg kr Samhällsbyggnad kr Övergripande inklusive kommunkansli kr Överförmyndare kr Kommunfullmäktige - 85 kr Revisorer - 79 kr 0 Jävsnämnd - 16 kr Vart gick skattepengarna? 25

26 Fem år i sammandrag Finansiella nyckeltal (tkr om inget annat anges) Antal invånare 31/ Årets resultat Att återställa enligt balanskravet Nettokostnad i procent av skatteintäkter Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Nettoinvesteringar Finansiella kostnader Finansiella intäkter Omsättningstillgångar per invånare Likvida medel Anläggningstillgångar per invånare Totala tillgångar per invånare Låneskuld Låneskuld per invånare Eget kapital per invånare Soliditet i procent Soliditet i procent, inklusive pensionsåtagande Antal årsarbetare Frisktal i procent 95,4 94,0 94,1 94,8 94,6 Skattesats Vansbro kommun 22,54 22,54 22,77 22,77 22,77 Landstinget Dalarna 10,89 10,89 11,16 11,16 11,16 Begravningsavgift 0,30 0,30 0,30 0,30 0,30 Avgift till Svenska kyrkan 1,33 1,33 1,33 1,33 1,33 Summa inklusive kyrkoavgift 35,06 35,06 35,56 35,56 35,56 Summa exklusive kyrkoavgift 33,73 33,73 33,93 33,93 33,93 Mandatfördelning Majoritet Centerpartiet 9 Centerpartiet 11 Kristdemokraterna 3 Kristdemokraterna 3 Moderata samlingspartiet 2 Moderata samlingspartiet 1 Folkpartiet 1 Folkpartiet 1 Opposition Socialdemokraterna 10 Socialdemokraterna 10 Vänsterpartiet 3 Vänsterpartiet 2 Kommunpartiet 3 Kommunpartiet 2 Sverigedemokraterna 1 26 Fem år i sammandrag

27 Verksamheterna Förvaltningsberättelse 27

28 Utbildning och arbete 28 Utbildning och arbete

29 Resultat Budget, netto (tkr) Drift, netto (tkr) Avvikelse (tkr) Investeringar, netto (tkr) 0 0 Antal årsarbetare* 274,63 Män 52,15 Kvinnor 222,48 Frisktal (%) 95,6 95,00 * Uppgift om antal årsarbetare avser den 31 december respektive år. Måluppfyllelse Andelen elever som var godkända i alla ämnen i åk 9 var lägre än 2014, men meritvärdet var högre. Andelen behöriga till yrkesprogram på gymnasiet var lika stor som 2014, vilket beror på att det 2015 var nio elever fler som gick ut grundskolan. Skillnaden mellan resultaten i läskunnighet i åk 3 beror sannolikt på en ökad andel nyanlända som inte gjorde provet i svenska Medarbetare Verksamheten anställde ett 15-tal personer till kommunens HVB-hem (hem för vård eller boende). Svårigheten att rekrytera rektorer har lett till till fälliga lösningar. Sedan november har en för- och grundskolechefstjänst varit vakant och sedan september har det administrativa stödet saknats på grund av sjukdom. Årets resultat Utbildning och arbete redovisade 2014 ett stort överskott. Orsakerna var bland annat lediga tjänster och obudgeterade intäkter. HVB-hemmet startade försommaren 2014 och påverkade resultatet mer 2015, då det både har varit igång hela året och vuxit i omfattning. Överskottet på 2,5 mkr 2015 beror bland annat på svårigheten att beräkna intäkter kopplade till fler ny anlända. Andra oförutsedda intäkter var statsbidraget för lågstadiesatsningen. Viktiga händelser Tillströmningen av flyktingar har haft stor inverkan på alla enheter inom utbildning och arbete. Kommunen startade två boenden för ensamkommande barn. Boenden där Migrationsverket har det övergripande ansvaret har också ökat kraven på individ- och familjeomsorg, förskola och skola. Rektorsområdena i grundskolan omorganiserades. Om- och tillbyggnaden av Myrbacka skola blev klar. Den 1 juli bildades kommunalförbundet Västerdalarnas utbildningsförbund, VDUF. Lärcentrum, tillsammans med LSS och dagcenter, arbetade med att hitta nya former för sysselsättning för de som står långt från arbetsmarknaden. Skolan och folkbiblioteket påbörjade samverkan kring skolbiblioteksverksamheten. Framtiden Flyktingsituationen i Europa kommer att påverka alla verksamheter i en omfattning som är svår att förutse och som innebär ökade behov av personal och lokaler. För- och grundskola Bristen på behöriga lärare är ett problem i hela landet. Fler barn i Äppelbo innebär att det behövs nya lokaler för barnomsorgen. I Vansbro är lokalerna i sådant skick att kommunen behöver börja planera för en nybyggnation snarast. Utbyggnaden av bredband är viktigt för förskolan och grundskolan. Verktyg som underlättar kontakter mellan verksamheterna och hemmen leder till bättre rutiner och bättre måluppfyllelse. Folkbiblioteket och skolan ska också utveckla skolbiblioteket. Gymnasieskola Kommunalförbundet Västerdalarnas utbildningsförbund, VDUF, är bildat, men gymnasieskolan övergår till förbundet först den 1 januari Lärcentrum Integrationsverksamheten ska flyttas till den integrations enhet som bildas Modellen för sysselsättning för dem som står långt från arbetsmarknaden organiseras till sammans med LSS och dagcenter. Dessa omorganisa tioner innebär att lärcentrum i kommunens regi avvecklas. Individ- och familjeomsorg Det ökande antalet ensamkommande barn gör det svårare att hitta platser för barnen såväl i som utanför Vansbro kommun. IFO behöver hitta fler familjehem i kommunen. HVB Ett ytterligare HVB-hem öppnar Tillströmningen av ensamkommande gör det nödvändigt att hitta tillfälliga boendelösningar, samtidigt som kommunen måste börja planera långsiktigt för utslussning av de ensamkommande när de når vuxen ålder. Utbildning och arbete 29

30 Vård och omsorg 30 Vård och omsorg

31 Resultat Budget, netto (tkr) Drift, netto (tkr) Avvikelse (tkr) Investeringar, netto (tkr) 40 0 Antal årsarbetare* 226,86 Män 16,10 Kvinnor 210,76 Frisktal (%) 93,8 93,4 * Antal årsarbetare den 31 december respektive år Måluppfyllelse Det ekonomiska resultatet för vård och omsorg var bättre än budgeterat. Antalet beviljade hemtjänsttimmar ökade och kommunen hade lägre kostnader för hemtjänst än jämförbara kommuner. Nyttjandegraden har varit hög eller mycket hög inom alla hemtjänstenheter i kommunens egen regi. Kostnaderna inom särskilt boende ökade på grund av utbildning av personal samt många boende med högt omvårdnadsbehov. LSS-verksamheten var dyrare än i jämförbara kommuner. Det beror på kommunens höga andel ärenden inom personlig assistans och därmed höga kostnader för dessa. Frisktalet sjönk från 2014 och långtids sjukskrivningarna ökade. I den nationella brukarundersökningen försämrades Vansbros resultat något för hemtjänst och särskilt boende när det gäller hur nöjda brukarna är och deras inflytande över insatsen. För bemötandet var resultatet bättre, med fler äldre som var ganska eller mycket nöjda. Resultaten varierar dock mellan de olika enheterna. Medarbetare Det är fortsatt svårt att rekrytera personal med rätt kompetens inom flera yrken, främst sjuksköterskor och undersköterskor. Flera utbildningar genomfördes under året, bland annat en utbildning i förflyttningsteknik och läkemedelshantering. Några grupper inom äldreomsorgen fick utbildning i psykiska sjukdomar bland äldre och några personalgrupper inom omsorgen om funktionshindrade utbildades i neuropsykiatriska sjukdomstillstånd. Två undersköterskor på Söderåsens äldreboende går en grundutbildning i demensvård. En sjuksköterska utbildades i omvårdnadsvetenskap med inriktning demensvård. Årets resultat Vård och omsorg redovisade ett överskott på drygt 2,6 mkr. Orsakerna är flera. Intäkterna för avgifter blev omkring 270 tkr högre än budgeterat med anledning av fler ärenden och att fler äldre har råd att betala sin avgift. Kostnaderna var samtidigt lägre än budgeterat då verksamheten bara använde hälften av budgeten för oförutsedda utgifter. Andra orsaker var återhållsamhet i inköp av förbrukningsmaterial och lägre drivmedelskostnader. Köp av entreprenaddrift för särskilt boende och hemtjänst i Äppelbo blev omkring 200 tkr dyrare än budgeterat. Viktiga händelser Upphandlingen av fortsatt entreprenaddrift av särskilt boende och hemtjänst i Äppelbo resulterade i ett förnyat avtal med Adium Omsorg AB. En utredning om behov av gruppbostad och servicebostad enligt LSS gjordes som visar att båda boendeformerna behövs och att behovet ökar de närmaste åren. Det statliga stimulansbidraget för ökad bemanning inom äldreomsorgen användes till personal förstärkning inom särskilt boende och hemtjänst samt förstärkt nattbemanningen på Bäckaskog i slutet av året. Ökat behov inom äldreomsorgen medförde en utökning av hemtjänsten och längre väntetid till särskilt boende. Framtiden Befolkningsprognosen visar att antalet äldre i kommunen ökar de närmaste åren vilket ökar behovet av äldreomsorg. Under 2016 inför hemtjänsten ett digitalt planeringssystem som ska effektivisera ruttplaneringen och öka kvaliteten genom att den utförda tiden registreras. På så sätt kan verksamheten alltid styrka att personal har varit hos vårdtagaren. Personalen får även en kort beskrivning av vilken hjälp vårdtagaren ska ha vid besöket. Svårigheterna att rekrytera personal med rätt komp - e tens väntas fortsätta. Därför är det positivt med omvård nadsutbildningen som startat på Vansbro utbildningscenter. Vård och omsorg 31

32 Samhällsbyggnad 32 Samhällsbyggnad

33 Resultat Budget, netto (tkr) Drift, netto (tkr) Avvikelse (tkr) Investeringar, netto (tkr) Antal årsarbetare* 58,38 Män 22,0 Kvinnor 36,38 Frisktal (%) 96,2 95,0 * Antal årsarbetare den 31 december respektive år Måluppfyllelse Arbetet med att ställa i ordning evakueringsboendet för flyktingar i november innebar att samhällsbyggnad inte lyckades uppfylla alla mål för Handläggningstiderna för bygglovsärenden var samma som föregående år. Kostnaderna för miljö och hälsoskydd var i nivå med liknande glesbygdskommuner i landet, men kostnaderna för bibliotek och räddningstjänst var något högre än för jämförbara kommuner. Frisktalen sjönk något jämfört med tidigare år, beroende på några längre sjukskrivningar i slutet av året. Årets resultat Samhällsbyggnad redovisade ett överskott på 2 mkr i förhållande till budget. Överskotten uppstod inom övergripande verksamhet, miljö och bygg samt fastighet. Överskottet inom gata och park beror i första hand på garantiavgifter på omkring 400 tkr för grävning i gata i samband med fibergrävning. Några vakanta tjänster bidrog också till överskottet, liksom ökade intäkter inom miljö och bygg. Viktiga händelser Myrbacka skola blev färdigbyggd och invigdes på våren. Ett tillfälligt HVB-hem gjordes i ordning i tomma lokaler på Söderåsens äldreboende. Smedbergsskolans gymnastikhall gjordes i ordning för att i fyra veckor i slutet av november och början av december fungera som evakueringsboende åt Migrationsverket. Vansbro kommun startade utbyggnaden av ett eget fibernät. Biblioteket införde tjänsten Boken kommer som ger möjlighet att få låneböcker hemlevererade. Kommunen tog fram och beslutade om en ny LISplan (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) för Vansbro. Fullmäktige antog en kulturpolicy. Framtiden Förberedelserna för projektering och byggnation av översvämningsskydd för Vansbro centralort fortsätter. Kommunen har lämnat en ansökan om vattenverksamhet till Mark- och miljödomstolen och slutfört markundersökningarna. Kommunens satsning inom bredbandsområdet utveck las. Under 2016 planeras också för ett ökat samarbete mellan bygg- och miljökontoren i Vansbro och Malung-Sälens kommuner som på sikt ska leda till en tryggare kompetensförsörjning. Renovering och ombyggnad av simhallens duschutrymmen med tillgänglighetsanpassat omklädningsrum ska prioriteras Verksamheten behöver också de närmaste åren ta fram långsiktiga planer för lokalförsörjning, gatu- och vägunderhåll samt vägbelysning. Samhällsbyggnad 33