Vansbro kommun Årsredovisning 2016

Transkript

1 Vansbro kommun Årsredovisning 2016

2

3 Vansbro kommun Årsredovisning 2016 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse 5 Organisation 28 Vart gick skattepengarna? 30 Fem år i sammandrag 31 Verksamheterna Utbildning och arbete 34 Vård och omsorg 36 Samhällsbyggnad 38 Övergripande inklusive kommunkansli 40 Kommunfullmäktige och övriga nämnder 42 Revisorer 44 Finansiering 46 Kommunkoncernen 50 Redovisning Driftredovisning 56 Resultaträkning 57 Investeringsredovisning 58 Kassaflödesanalys 59 Balansräkning 60 Nothänvisningar 61 Redovisningsprinciper 69 Ord- och begreppsförklaringar 71 Kommunstyrelsens ledamöter 72 Revisionsberättelse 73

4 Året som gått Det har varit ett bra år för Vansbro kommun i stort. Vi fick fler invånare, vi har en mycket låg arbetslöshet och för sjunde året i rad gjorde Vansbro kommun ett positivt ekonomiskt resultat. Det har också varit ett förändringens år där vi båda varit nya i våra roller. I den här sammanfattningen av 2016 lyfter vi gärna fram att vi startade en ny enhet för att möta behovet av insatser och samordning av integrationen. En viktig del i den nya integrationsenhetens uppdrag har varit att samordna alla återsökningar av bidrag från Migrationsverket för att säkerställa att kommunen får täckning för sina ökade kostnader med anledning av flyktingsituationen. En annan framgångsfaktor är integrationsenhetens utveckling av en modell över de olika delar som krävs för ett väl fungerande integrationsarbete. Införandet av en fritidscheck till alla barn upp till 18 år samt en föreningspott för att ytterligare stärka det lokala föreningslivet har varit två uppskattade och framgångsrika satsningar inom integrationsområdet. Under året har vi också gjort större satsningar på bättre IT-stöd i skolan vilket mottagits mycket positivt av både lärare och elever. Den satsning på kvalitetsarbete och ökad måluppfyllelse i skolan som inletts under 2016 fortsätter 2017 då vi prioriterar just skolan. Det är ett långsiktigt arbete som kräver engagemang från alla parter. Vi ser även arbetet med att utveckla vårt gymnasieförbund som en viktig framtidsfråga. Kommunens egna verksamheter och de lokala företagens utveckling är beroende av att vi satsar på utbildningar som säkrar behovet av kompetens försörjning på orten. Vi hoppas även att fler Vansbroelever ska välja vår egen skola, i form av Västerdalarnas utbildningsförbund, och det ställer stora krav på en trivsam miljö i skolan och att vi levererar utbildning av hög kvalitet som leder till jobb. Kommunens bredbandssatsning kom igång på allvar 2016 och vi har nu börjat teckna avtal och ansluta abonnenter till Vansbro fiber. De första stegen mot en upprustning av järnvägsstationen och nya områdesbestämmelser för Järnvägsgatan inleddes och tankar om ett nytt bostadsområde på Skamsberget föddes. Frågan hur vi ska lösa framtidens behov av äldreomsorg ingår nu som en del av vår övergripande lokalförsörjningsplan där vi börjat kartlägga kom munens lokalbehov på längre sikt och hur vi kan utnyttja våra befintliga lokaler bättre. Vi har som arbetsgivare inlett ett stort förnyelsearbete inom förvaltningen, bland annat med en tydligare målstyrning där varje medarbetare har möjlighet att bidra till kommunens utvecklingsarbete. Målet är att skapa en ändamålsenlig organisation, sunda arbets platser och ett ständigt pågående förbättringsarbete som ger bästa möjliga kvalitet och service till medborgarna. Det har hänt mycket under 2016 men vi både kan och vill mer, så nu tar vi sikte på ett fortsatt utvecklingsarbete i Vansbro kommun under 2017 tillsammans med alla medarbetare inom politik och förvaltning. Stina Munters Oscar Fredriksson Kommunstyrelsens ordförande Kommunchef 4 Året som gått

5 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse 5

6 Strategisk plan Vansbro kommun planerar sin verksamhet i rullande treårsperioder och kommunfullmäktige fastställer i september den strategiska planen med den övergripande styrningen för planperioden i form av strategiska mål och budget. Utifrån den strategiska planen styr kommunstyrelsen sedan verksamheterna genom mål för varje verksamhet. Kommunen har fyra strategiska mål och varje mål är förtydligat med strategier. Måluppfyllelsen för de strategiska målen mäts genom olika indikatorer. Mål och måluppfyllelse Medborgare och kunder Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun, där medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet Strategier för att uppnå målet: Vansbro kommun ger god service, gott bemötande och är tydliga med vad kommunen kan erbjuda. Vansbro kommun för en öppen och aktiv dialog och ger möjlighet att vara med och påverka. Vansbro kommun tar vara på den resurs som nyanlända utgör. Indikator, % Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? mått 13 KKiK * Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? mått 3 KKiK Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? mått 14 KKiK Andelen förvärvsarbetare i kommunen, mått 31 KKiK * KKiK, Kommunens Kvalitet i Korthet. Resultatet för kommunens webbinformation har försämrats mellan 2015 och Orsaken är att måttet förändrats på grund av ökade krav på kommunala hemsidor från med borgarna och framför allt på tillgången till e-tjänster. Vansbro kommun påbörjar 2017 en uppdatering av hemsidan och ingår sedan 2016 i ett länsgemensamt projekt för införande av e-tjänster. Andelen av medborgarna som tycker att de får ett gott bemötande har minskat. Det är inte acceptabelt och det är därför viktigt att förbättra bemötandet. Mätningen som visar medborgarnas möjligheter att delta i kommunens utveckling har granskats utifrån syftet med varje delfråga i enkäten och svaren har sedan redigerats för att bättre följa instruktionen för enkätens olika frågor. Resultatet var egentligen inte sämre men ger en mer rättvis bild. Andelen förvärvsarbetande i kommunen var oförändrat och arbetslösheten var väldigt låg. 6 Förvaltningsberättelse

7 Framtidstro och utveckling Vansbro kommun skapar förutsättningar för en hållbar och positiv utveckling Strategier för att uppnå målet: Vansbro kommun verkar för bra infrastruktur och goda kommunikationer. Vansbro kommun bidrar i samverkan med andra aktörer till ett rikt fritids- och kulturliv samt utveckling av besöksnäringen. Vansbro kommun skapar förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån. Vansbro kommun arbetar med miljö- och energifrågor i enlighet med gällande energi- och klimatplan. Vansbro kommun skapar förutsättningar för goda uppväxtvillkor för barn och unga samt förändrade attityder till utbildning och bildning. Vansbro kommun arbetar för god folkhälsa. Vansbro kommun arbetar för ökad samverkan med andra kommuner, särskilt med Malung-Sälens kommun samt med andra myndigheter. Indikator Antal föreningar som får driftbidrag och bidrag för kulturarrangemang Hur många nya företag som har startats per 3,6 4, invånare i kommunen, mått 33 KKiK Tillförd normalårskorrigerad energi för uppvärmning och tappvarmvatten till lokaler som ägs av den kommunala organisationen ska kontinuerligt minska. Energi- och klimatplan mål 11, kwh/kvadratmeter 186,3 190,3 Andel godkända elever i nationella proven i åk 3, (%), mått 17 B KKiK Andel godkända elever i åk 6, (%), mått 17 A KKiK Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet, (%) mått 18 KKiK 76,7 83,6 Försäkringskassans ohälsotal 35,9 35,5 Antalet föreningar som erhållit bidrag har ökat med anledning av kommunens satsning på föreningsmiljonen. Under 2017 startades fler nya företag i kommunen vilket är positivt. Energiförbrukningen ökade från 2015 vilket innebär att trenden med minskad energianvändning i kommunen är bruten. Andelen godkända elever i nationella prov i årskurs 3 ökade från 2015 vilket är positivt, dock var inte ökningen tillräckligt stor då kommunen fortfarande placerade sig på den sämre halvan bland landets kommuner. Ett utvecklingsarbete pågår för att förbättra elevernas resultat. När det gäller andelen godkända elever i årskurs 6 mäts kunskapskraven i alla ämnen som eleven läser. Indikatorn är resultat i nationella prov, men ett sammanfattande mått för de nationella proven redovisas inte längre. Även för årskurs 6 har andelen ökat, vilket är positivt även om ökningen måste fortsätta. Förvaltningsberättelse 7

8 Andelen behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet ökade rejält från I resultatet ingår alla elever i årskurs 9, både svenskfödda elever och elever med utländsk härkomst. Ohälsotalet var oförändrat och fortfarande lite för högt. Medarbetare Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna känner engagemang och arbetsglädje Strategier för att uppnå målet: Vansbro kommuns arbetsplatser kännetecknas av tydliga mål, strukturer och rutiner. Vansbro kommun ger alla medarbetare möjlighet till inflytande och påverkan på verksamhetens utveckling och resultat. Vansbro kommun har engagerade och tydliga chefer. Vansbro kommun ger kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov. Vansbro kommun ger de anställda möjlighet att utvecklas i arbetet. Indikator Hållbart medarbetarengagemang, index Sjukfrånvaro, % 5,4 6,4 Personalomsättning, % 6,7 4,7 Indexet för medarbetarengagemang sjönk något jämfört med 2015 och förändringen har skett inom området ledning och styrning. Sjukfrånvaron ökade och innebar att kommunen inte nådde målet på högst 5 procent. Uppföljning av sjukfrånvaro sker löpande i både verksamheter och personalfunktion. Personalomsättningen minskade mot Förvaltningsberättelse

9 Ekonomi Vansbro kommun har en hållbar ekonomi 1 Strategier för att uppnå målet: Vansbro kommun för en ansvarsfull politik där ekonomin är i balans. Vansbro kommun förbättrar den ekonomiska planeringen genom väl genomarbetade investerings- och underhållsplaner samt ett utvecklat koncerntänkande. Vansbro kommun utvecklar arbetet med ekonomisk uppföljning, utvärderingar och analyser. Verksamhetens nettokostnad inklusive finansnetto överstiger inte 99,75 procent av skatter, generella statsbidrag och utjämning 2016 och 99,5 procent 2017 och Investeringar uppgår till max 17 mkr i genomsnitt per budgetår över en 5-årsperiod. Verksamhetens nettokostnad förändras inte mer än skatteintäkter och generella statsbidrag. Indikator Nettokostnad av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning, % 97,7 98,4 Ökning verksamhetens nettokostnad i förhållande till skatteintäkter, statsbidrag och utjämning från föregående år, tkr Investeringar uppgår till maximalt 17 miljoner kronor i genomsnitt per budgetår över en 5-årsperiod, snitt mkr 17 43,7 Soliditet för kommunen, inklusive pensionsåtagande *, % 9 11 Soliditet för koncernen, % * Soliditet visar hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Nettokostnaden i procent av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning var bättre än 2015 och 1,4 procentenheter bättre än målet. Verksamhetens nettokostnad ökade Orsaken är framför allt ökade kostnader i samband med flyktingmottagande och även vissa särskilda satsningar såsom IT i skolan och föreningscheckar. Självfinansieringsgraden (hur stor del av kostnaderna som finansierats med avgifter, hyror och riktade statsbidrag) var 24,8 procent, en förbättring mot Enligt kommunfullmäktiges beslut för investeringar får dessa uppgå till maximalt 17 mkr i genomsnitt över en femårsperiod. Det har varit vägledande vid investeringsbeslut men 2016 fattade kommunfullmäktige tre beslut om investeringar som inte fanns med i investeringsplanen. Det innebär att investerings nivån ökat och uppgick till 147,1 mkr. På sikt kommer det dock att ge kommunen lägre kostnader än om man avstått från dessa investeringar. Soliditeten inklusive pensionsåtaganden ökade. Soliditeten för koncernen minskade något. 1 Finansiellt mål. Förvaltningsberättelse 9

10 Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv. Kommunens Kvalitet i Korthet drivs av SKL. I mätningen 2016 deltog drygt 250 kommuner. Syftet med KKiK är att ge kommuninvånarna information om kvaliteten på kommunens service, kunna föra en dialog om resultaten med medborgarna och använda måtten som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen. Varje år undersöks kommunens kvalitet ur de fem perspektiven tillgänglighet trygghet information och delaktighet effektivitet kommunen som samhällsutvecklare. Nedan redovisas hur Vansbro kommun placerade sig jämfört med andra kommuner. Kommunens kvalitet i korthet mätning 2016 För att ge en snabb och enkel överblick över hur Vansbro står sig jämfört med andra kommuner har resultaten delats upp i tre grupper. Grön anger att Vansbro tillhör kommunerna med bäst resultat (25 %). Gul anger att Vansbro tillhör de mittersta kommunerna (50 %). Röd anger att Vansbro tillhör kommunerna med sämst resultat (25 %). 10 Förvaltningsberättelse

11 Tillgänglighet Tillgänglighet handlar om hur lätt, eller svårt, det är att komma i kontakt med kommunen. Till exempel om kommunens verksamhet har öppet på de tider allmänheten har möjlighet att ta del av kommunens tjänster och kontaktmöjligheter. I tillgänglighetsmåttet ingår också hur långa väntetider olika verksamheter i kommunen hade 2016, det vill säga hur snabbt medborgarna fick hjälp. Mått Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar, % Andel av medborgarna som via telefon får kontakt med en handläggare för att få svar på en enkel fråga, % Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen, % Huvudbibliotekets öppethållande utöver 8 17 på vardagar, timmar/vecka Simhallens öppethållande utöver 8 17 på vardagar, timmar/vecka Återvinningscentralens öppethållande utöver 8 17 på vardagar, timmar/vecka Andel som erbjuds plats inom förskoleverksamheten vid önskat datum, % Väntetid förskola för de som inte fått plats på önskat datum, dagar Väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats, dagar Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd, dagar Trygghet Trygghet handlar om kommunens förmåga att tillgodose behovet av kontinuitet och trygghet för äldre och trygghet i barngrupperna inom förskolan. Mått Antal olika vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar Planerat antal barn per personal i kommunens förskolor 4,9 5,6 4,1 Förvaltningsberättelse 11

12 Delaktighet och information Delaktighet och information handlar om förutsättningarna för medborgarinflytande och demokrati, och om kvaliteten på kommunens webbplats. Mått Hur god kommunens webbinformation är till medborgarna, index Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling, index Effektivitet Frågor om kommunens effektivitet handlar om vilket resultat kommunen får ut av de pengar den lagt på olika saker och hur mycket medborgarna får för pengarna inom skola, särskilt boende och hemtjänst. Mått Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan, tkr per år Resultat i kommunala skolor i åk 6 (betyg), andel med godkända betyg i alla ämnen, % Resultat i kommunala skolor i åk 3 i de nationella proven, andel som klarat alla delprov i Sv, Sv2 och Ma, % Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet, % Hur effektiva kommunens grundskolor är utifrån kostnad per betygspoäng, kronor Andelen elever som fullföljer gymnasie utbildningen i kommunen inom fyra år, % Kostnad per elev i ett gymnasieprogram, tkr Kvalitetsaspekter inom särskilt boende äldreomsorg, index Kostnad för en plats i kommunens särskilda boende, tkr per år Serviceutbud inom kommunens särskilda boenden, % Andel brukare som är nöjda med sitt särskilda boende, % Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänst, % Kostnad per vårdtagare inom kommunens hemtjänst, tkr per år Andel brukare som är nöjda med sin hemtjänst, % Andel ej återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning (IFO), % Förvaltningsberättelse

13 Samhällsutveckling Samhällsutveckling omfattar mått som kommunen själv kan påverka, men även mått för sådant som är utanför kommunens kontroll men som är viktigt för utvecklingen av ett samhälle. Här behandlas frågor som hur stor andel av befolkningen som har jobb, hur människor mår, hur väl kommunen jobbar med miljöfrågor och hur bra invånarna tycker att kommunen är att bo och leva i. Mått Andelen förvärvsarbetare i kommunen, % Andel invånare som någon gång under året fått ekonomiskt bistånd, % 2,0 2,1 1,5 Antal nya företag som startats, per invånare i kommunen 4,5 3,6 4,5 Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens service för företag (Insikten), index Sjukpenningtalet bland kommunens invånare, dagar/registrerad försäkrad 9,8 10,2 11,7 Så effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall, % Andel miljöfordon av det totala antalet motorfordon i kommunen, % * 1,8 1,7 4,8 * Andel inköpta ekologiska livsmedel, % * Detta mått avser numera andelen miljöbilar av alla motorfordon i kommunen, alltså även privatägda och företagsägda. Omvärld och befolkning Svensk ekonomi ångar på 2 Den svenska ekonomin avslutade 2016 starkt och BNP beräknas ha ökat med 3,5 procent. Skottår och många arbetsdagar bidrar till att höja nivån. Tar man bort dessa kalendereffekter blir tillväxten 3,2 procent. För 2017 räknar SKL med en fortsatt hög tillväxt i svensk ekonomi. BNP väntas växa med 2,8 procent. Den fortsatt höga produktionstillväxten baseras på ökad export och ökad konsumtion för hushållen Däremot beräknas investeringar och offentlig konsumtion växa långsammare. Den fortsatt positiva utvecklingen innebär att sysselsättningen och skatteunderlaget fortsätter att växa i snabb takt. Arbetslösheten pressas tillbaka och når mot slutet av 2017 ner till ungefär samma nivåer som vid föregående högkonjunktur strax innan finanskrisens utbrott. Trots det väntas löne utvecklingen bli fortsatt dämpad. Inte heller inflationen når några högre tal utan tolvmånaderstalen för KPI fortsätter att hålla sig under 2 procent Riksbanken antas därmed vänta med att höja styrräntan till i början av Källa: SKL:s, Sveriges Kommuner och Landstings, cirkulär 2017:6. Förvaltningsberättelse 13

14 Resursutnyttjandet i svensk ekonomi väntas bli stabilt hög Därefter väntas konjunkturläget bli mer normalt. Det innebär att BNP, sysselsättning och skatteunderlag utvecklas svagare. Särskilt svag blir utvecklingen 2019 och 2020 i samband med att konjunkturen gradvis försämras. BNP beräknas då årligen växa med cirka 1,5 procent att jämföra med 2,2 procent 2018 och 3 4 procent åren Sysselsättningen i form av arbetade timmar beräknas samtidigt inte längre öka. För kommunsektorn innebär det en betydligt svagare utveckling av skatteunderlaget och även svagare än normalt. Situationen för kommunerna blir särskilt problematisk av att befolkningen och behoven av skola, vård och omsorg samtidigt växer snabbt. Befolkning Vid årets slut hade Vansbro kommun invånare. Det var en ökning med 169 invånare, betydligt mer än 2015 då ökningen var 21 invånare. Innan dess hade befolkningen under tio år minskat med tio invånare i snitt per år, innan utvecklingen vände Befolkningsökningen 2016 var 2,5 procent, medan länet ökade med personer (1,2 procent). Sveriges totala befolkning ökade med 1,5 procent föddes 55 barn i Vansbro. De senaste tio åren har totalt 646 barn fötts i kommunen, i snitt 65 barn per år. Antalet avlidna under året var 97 personer. Antalet barn i förskoleåldern (0 6 år) minskade med 3 och antalet skolbarn (7 17 år) ökade med 56 jämfört med Antalet personer i arbetsför ålder (18 64 år) ökade med 95 medan ålderspensionärerna blev 21 fler. Ålderspensionärernas andel av befolkningen var högre i Vansbro (26,3 procent) än i både länet (23,8 procent) och riket (19,8 procent). Andelen utrikes födda var vid årets slut 619 personer, 9 procent av folkmängden. Invandringen till kommunen var 184 personer, varav de flesta från Syrien. Befolkningsutveckling Vansbro kommun (invånare) Befolkning åldersfördelning (antal) Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av många faktorer där kommunen kan påverka vissa, medan andra ligger utanför kommunens kontroll. Tabellen nedan visar hur kommunens kostnader påverkas av olika förändringar Händelse Förändring +/ tkr 10 öres förändring av kommunalskatten Förändrat invånarantal med Löneförändring med 1 procent, inklusive PO * Förändrad upplåning med 10 mkr heltidstjänster * Personalomkostnadspålägg. 14 Förvaltningsberättelse

15 Analys och ekonomisk översikt 2016 års resultat Resultatet för 2016 var ett överskott på 6,9 mkr, vilket var mindre än resultatet 2015 som var 9,0 mkr. Kommunstyrelsens budget var på 392 mkr netto. Kommunstyrelsens verksamheter redovisade ett överskott på 1,3 mkr, vilket var 4,9 mkr sämre än enligt augustiprognosen. Alla verksamheter inom kommun styrelsen redovisade underskott förutom övergripande inklusive kommunkansli. Orsakerna till resultaten beskrivs närmare i de olika verksamhetsberättelserna. Resultatet för finansiering blev ett plus på 5,4 mkr. De olika posterna beskrivs i avsnittet Finansiering. Mellan 2015 och 2016 ökade verksamheternas intäkter med 33,9 mkr (38 procent) och kostnaderna ökade med 50,1 mkr (11 procent). Orsaken till de ökade intäkterna och kostnaderna var främst att kommunen fick ersättning för asylsökande och ensamkommande barn. Verksamheternas resultat och kommen tarer till resultatet finns i driftredovisningen och i varje verksamhetsberättelse. Från 2016 bedrivs gymnasieverksamheten i kommunalförbundet VDUF, Västerdalarnas utbildningsförbund, tillsammans med Malung-Sälens kommun. Det innebär att alla kostnader och intäkter för gymnasiet inte längre redovisas i kommunen, och att kommunalförbundet ersätts genom ett medlemsbidrag. Denna förändring påverkar jämförelser mellan åren. Under 2016 har kommunen gjort en meravskrivning för investeringar i HVB-hem för ensamkommande barn. Syftet med avskrivningen är att anpassa kostnaderna till den planerade verksamheten. Från 2017 kommer staten att sänka ersättningarna för HVB-hem och kommunen planerar därför en övergång till stödboende för att anpassa kommunens kostnader till ersättningen från staten. Avstämning av balanskravet (tkr) Årets resultat enligt resultaträkningen Reducering av alla realisationsvinster Årets resultat efter balanskravsjusteringar Reservering av medel till resultatutjämningsreserv Balanskravsresultat Förvaltningsberättelse 15

16 God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning har både en finansiell aspekt och en verksamhetsaspekt. Den finansiella aspekten innebär bland annat att varje generation ska bära kostnaderna för den service den konsumerar och att ingen generation ska behöva betala för det som tidigare generationer förbrukat. Verksamhetsaspekten är kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. En förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. För att skapa ett sådant samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot mål och budget. Kommunfullmäktige har beslutat om strategiska mål som visar prioriteringar för verksamheterna för att nå god ekonomisk hushållning. Utifrån dessa har kommunstyrelsen utarbetat konkreta verksamhetsmål som gör de strategiska målen tydliga för verksamheterna. Resultatutjämningsreserv Kommunallagen ger kommuner och landsting möjlighet att bygga upp en resultatutjäm ningsreserv (RUR). Reserven gör det möjligt att avsätta en del av ett överskott i goda tider och sedan använda denna buffert för att täcka underskott som uppstår på grund av en svag utveckling av skatteunderlaget. Genom en sådan reserv kan resultatet justeras/utjämnas mellan olika år. Syftet är att kunna möta kon junkturvariationer för att ge jämnare ekonomiska förutsättningar för de verksamheter kommunen bedriver. (tkr) Ingående värde Reservering till resultatutjämningsreserv Disponering av resultatutjämningsreserv Utgående värde Förvaltningsberättelse

17 Nettoinvesteringar i löpande priser (tkr) Investeringar 2016 beslutade kommunen om investeringar på drygt 147,1 mkr och den totala investeringsutgiften blev 20,1 mkr. I investeringarna ingår även tidigare beslutade investeringar som löper över flera år. Tabellen visar investeringar som pågått Därefter kommenteras de större pågående investeringarna och när de beräknas bli klara (tkr) Budget År T.o.m Resterande/ förbrukat Invallning Vansbro / Verksamhetssystem VoO och IFO / Ljud- och AV-utrustning teatern och Pelarsalen / Räddningsstation Vansbro / Myrbacka skola, om- och tillbyggnad samt bussangöring / Brandskyddsåtgärder Bäckaskog, Söderåsen och Medborgarhuset Renovering simhallens duschutrymmen och tillgänglighetsanpassning / Utbyggnad bredband / Projektering Söderåsens äldreboende / Våtutrymmen Rättargården, Snöå bruk Ripstigen 3, HVB-hem Kantaren, HVB-hem Ombyggnad förskola Bergheden LSS-gruppboende Bioenergianläggning It-investeringar Infrastruktur, skydd, fastighetsunderhåll och verksamhetsinvesteringar Investeringsutgift Invallning av Vansbro Budget 3,2 mkr beslutad 2010 och Förbrukade medel till och med 2016: 2,9 mkr. Detta investeringsprojekt har pågått sedan Kommunen har beviljats ett bidrag på 11,8 mkr från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Investeringen avser byggandet av ett översvämningsskydd i form av en jordvall. Total kostnad är beräknad till mellan och tkr. Förberedande markundersökningar är utförda, ansökan om vattendom för byggande av vallen är inlämnad till Mark- och miljödomstolen i Nacka. Beslut om vattendom är ännu inte fattat. Projektering och byggnation återstår. 3,2 mkr är hittills upparbetade kostnader för geotekniska undersökningar, markmiljöundersökningar, detaljplan med MKB samt framtagande av masshanteringsplan. Investeringen väntas vara utförd runt år Förvaltningsberättelse 17

18 Räddningsstation Vansbro Budget 30 mkr beslutad 2013 och Förbrukade medel till och med 2016: 33,6 mkr. Räddningsstationen är färdigställd och togs i bruk i september färdigställdes repeater (utrustning som förstärker mobiltelefonsignalerna inomhus). Garantibesiktning gjordes 2016 och slutredovisning av investeringen sker Myrbacka skola, om- och tillbyggnad samt bussangöring Budget 20,5 mkr beslutad Förbrukade medel till och med 2016: 20,5 mkr. Investeringen avser tillbyggnad av Myrbacka skola med klassrum, grupprum, lärarrum samt utrymme för skolsköterska. Huvuddelen av investeringen gjordes 2014, men hela om- och tillbyggnaden slutfördes 2015 och skolan invigdes våren Under 2016 byggdes bussangöring. Investeringen har gett en skola som uppfyller myndighets kraven, med en godkänd miljö för undervisning. Innan den nya bussangöringen byggdes fanns ingen säker av- och påstigning för barnen till bussen och lärare fick hämta och lämna barnen vid bussen. Med den nya bussangöringen skapades en mer tillgänglig på- och avstigningsplats som blir trygg både för elever och busschaufförer. Projektet förväntas hålla budget. Alla arbeten blev klara i november 2016 och alla fakturor var betalade vid årsskiftet 2016/2017. Brandskyddsåtgärder Budget 1,5 mkr för brandskyddsåtgärder på medborgarhuset, Söderåsen och Bäckaskog beslutad Under 2016 beslutades om ytterligare budget med 2,9 mkr. Förbrukade medel till och med 2016: 1,7 mkr. Denna investering ingår i genomförda och framtida åt gärder för att klara brandskyddet i kommunens verksamheter. Investeringen ska ge ett fungerande byggtekniskt brandskydd i medborgarhuset, Söderåsen och Bäckaskog. Totalt kostar alla åtgärder betydligt mer är 1,5 mkr. 169 tkr av investeringen 2016 är kompletteringar av utrymningsvägar i Pelarsalen och Teatern. Det var en förutsättning för att jävsnämnden skulle besluta om anstånd till december 2018 för att färdigställa resten av åtgärderna i medborgarhuset. Resterande 108 tkr är projektering av brandsprinkler på Bäckaskogs sjukhem. Investeringen för detta ligger på 2,9 mkr plus 300 tkr i ökat driftanslag från kommunstyrelsen. Arbetet följer en handlingsplan över tre år för att färdig ställa brandskyddet på fastigheterna. Åtgärderna på Söderåsen är klara, och delvis klara på Bäckaskog där den avslutande etappen återstår. För medborgarhuset saknas medel för att påbörja de planerade arbetena. Kommunen begärde 2016 därför anstånd till 2018 för färdigställandet av åtgärderna i medborgarhuset och Bäckaskog och anståndet är beviljat för åtgärderna på medborgarhuset. 18 Förvaltningsberättelse

19 För Bäckaskog har kommunen fått anstånd för åtgärderna till den 30 september Projektering av åtgärder pågår och upphandling ska göras våren Den beslutade investeringen för detta beräknas räcka. Budgeten var från början för liten, kommunstyrelsen beslutade därför att följa handlingsplanen men utan finansiering. För medborgarhuset ska ett nytt åtgärdsförslag tas fram och budgeteras Renovering av simhallens duschutrymmen samt tillgänglighetsanpassning Budget 2,4 mkr. Förbrukade medel till och med 2016: 3,7 mkr. Renovering av simhallens duschutrymmen och tillgänglighetsanpassning av simhallen påbörjades 2015 och beräknas bli klart första kvartalet Investeringen bör kunna slutredovisas andra kvartalet Projektet omfattar renovering och utbyte av dusch utrymmenas tätskikt och ytskikt, samt ombyggnad för att tillgänglighetsanpassa omklädningsrummen. Reparationerna av tätskikten och ytskikten i duschutrymmet var mer omfattande än vad man räknat med, eftersom relationsritningar inte överensstämde med den faktiska uppbyggnaden. Det krävdes utökad rivning för att utreda omfattningen av vattenskadan. Därför beräknas projektet överskrida budget med 1,7 mkr. Utbyggnad av bredband Budget 9,4 mkr avsatta för utbyggnad av bredband i kommunen till och med Förbrukade medel till och med 2016: 11,0 mkr. Planen är att avsätta ytterligare 6,6 mkr för utbyggnaden Kommunens vision är att alla invånare, hushåll, fritidsboende, företag och arbetsställen oavsett var i kommunen de befinner sig ska ha möjligheter till digitala kommunikationer på likvärdiga villkor. Kommunens mål är att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredbandshastighet på minst 100 Mbit/s och resterande 10 procent ska ha tillgång till minst 30 Mbit/s år Investeringen avser utbyggnad av fiberoptiskt bredbandsnät i Vansbro kommun och är delfinansierad med statsbidrag dels från Tillväxtverket för utbyggnaden av det ortssamman bindande nätet, dels med stöd från Jordbruksverket för utbyggnad av spridningsnät i byar. Vansbro kommun har ansökt om stöd för utbyggnad av ortssammanbindande nät mellan Vansbro och Äppelbo, mellan Nås och Lindesnäs, delar av sträckan mellan Vansbro och Nås, från Vansbro till Dalasågen samt en del av en sträcka i Skamhed och Ilbäcken. Stöd är beviljat för alla de sökta sträckorna med ortssammanbindande nät samt för spridningsnät i Skamhed, Skålö Ilbäcken och Uppsälje. Totalt har Vansbro kommun hittills beviljats statsbidrag på 11,6 mkr. Anslutningsavgifter för kunderna i de områden som hittills byggts ut beräknas ge intäkter på 3,7 mkr. Förvaltningsberättelse 19

20 Projektering Söderåsen Budget 3,0 mkr beslutad 2014 och Förbrukade medel till och med 2016: 674 tkr. Investeringen avser förprojektering med en grovkalkyl för en eventuell ombyggnad på Söderåsen. Våtutrymmen på Rättargården, Snöå bruk Budget 600 tkr Förbrukade medel till och med 2016: 653 tkr. Investeringen avser tre nya våtutrymmen i Rättargården, Snöå bruk och ska slutredovisas våren Investeringen omfattar tre nya våtutrymmen på Rättargården som ger en högre standard på uthyrningsrum som klarar STF:s standarder. Kostnaderna blir 53 tkr mer än budgeterat på grund av konsultkostnader och en omfattande sanering av rör från det gamla värmesystemet i de ombyggda utrymmena. HVB-hem Ripstigen 3 och Kantaren Ingen budget är avsatt utan investeringen finansieras med medel från Migrationsverket. Förbrukade medel till och med 2016: 2,5 mkr. Ripstigen 3 är ett HVB-hem för ensamkommande barn. Investeringen påbörjades 2015 och hemmet blev klart för inflyttning i mars april Slutredovisning görs Kommunen har även övertagit investeringar i HVB-hemmet Kantaren från Stiftelsen Vansbrohem för att anpassa kostnader till verksamheten. Båda HVB-hemmen övergår 2017 till stödboende och kommunen gör därför meravskrivningar för investeringarna 2016 och Ombyggnad till förskola vid Berghedens skola Detta är ett beslut som går utanför planerade investeringar eftersom lokalerna inte räcker till antalet barn. Budget 2,7 mkr Förbrukade medel till och med 2016: 1,5 mkr. Investeringen avser ombyggnation av lokaler vid Berghedens skola för att anpassa dem till pedagogisk omsorg så att förskole verksamheten får nya ändamålsmässiga lokaler. Investeringen är projekterad och kommunen har upphandlat en entreprenör. Arbetet beräknas bli klart i mars 2017 och prognosen pekar mot att budgeten hålls. LSS-gruppboende Detta är ett beslut som går utanför planerade investeringar. Budget 15 mkr Förbrukade medel till och med 2016: 60 tkr. Investeringen avser byggandet av ett LSS-gruppboende med sex lägenheter och projektet påbörjades 2016 med geoteknisk undersökning samt gallring av fastigheten Lyckan 2. Projektet är tänkt att finansieras genom en justerad ersättning till utjämningssystemet då kommunen själv bedriver verksamheten. Upphandling av entreprenad görs våren 2017 och byggstart är planerad till hösten 2017 med färdigställande Förvaltningsberättelse

21 Bioenergianläggning Detta är ett beslut som går utanför planerade investeringar. Budget 120 mkr Förbrukade medel till och med 2016: 0 tkr. Kommunen har finansierat bioenergianläggningen via Nordisk Renting. Avtalet ger möjlighet till option att lösa avtalet sista december 2016 vilket kommunen har gjort. Det innebär att kommunen köper ett kommanditbolag från Nordisk Renting, avvecklar kommanditbolaget och finansierar bioenergi anläggningen med lån. Det gör finansieringen billigare än tidigare. Tillträde till kommanditbolaget sker 1 februari 2017 och därför har kommunen inte gjort någon betalning Kommunens bioenergianläggning Vansbro kommun har sedan 1999 haft ett finansiellt leasingavtal med Nordisk Renting. Kommunen har även ett värmeleveransavtal med Rindi Västerdalarna sedan Enligt värmeleveransavtalet ska Rindi, å kommunens vägnar, betala Vansbro Fjärrvärmes hyra enligt leasingavtalet. I praktiken betalar kommunen leasingavgiften till bolaget och Rindi betalar motsvarande belopp till kommunen. Rindi hyr därmed anläggningen av kommunen och levererar värme till kommunen omförhandlades hyresavtalet mellan Vansbro kommun, Rindi och Nordisk Renting. Framför allt förtydligade man hyresavtalet mellan kommunen och Rindi. En viktig princip i avtalet är genomrinningsprincipen som innebär att kommunens skyldigheter gentemot Nordisk Renting så långt som möjligt återspeglas i hyresavtalet med Rindi. Det nya hyresavtalet gäller från och med 2013 till och med 2037, men går att säga upp tidigare. Också hyresavtalet mellan kommunen och Nordisk Renting gäller till och med 2037 med optionstidpunkter. Kommunfullmäktige beslutade 2015 att använda optionen och löste avtalet med Nordisk Renting den 31 december 2016, tillträdet skedde dock den 1 februari Kommunen har gett Rindi ett anstånd med hyresbetalningen på 17 mkr för åren Hyrorna återbetalas enligt en betalningsplan under åren , som ett lån med ränta. Om Rindi skulle gå i konkurs efter 2013, men innan hyran är återbetalad, måste hela hyresbeloppet betalas direkt. Moderbolags garantin innebär att Rindi Energi AB kan krävas på hela hyresbeloppet för om Rindi inte betalar enligt betalningsplanen. Förvaltningsberättelse 21

22 Resultaträkning Verksamhetens nettokostnader var 393,0 mkr, en ökning med 24,2 mkr från Skatteintäkterna, inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter, var 399,5 mkr, en ökning med 21,9 mkr. Skatteintäkterna stod för 267,8 mkr och generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter för 131,7 mkr. Tillsammans utgjorde dessa intäkter 76 procent av de totala intäkterna. Övriga intäkter kom från riktade statsbidrag, avgifter, taxor, intäktsräntor med mera. Verksamhetens nettokostnader visar hur mycket som måste täckas av framför allt skattemedel. För att kommunen ska ha balans i ekonomin får nettokostnaderna inte öka mer än skatteintäkterna. Förhållandet mellan verksamhetens nettokostnader och skatteintäkter måste också ge utrymme för investeringar. Kommunen beslutade i sitt finansiella mål att verksamhetens nettokostnadsandel, inklusive finansnetto, inte fick överstiga 99,75 procent Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna, inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter, var 98,4 procent, vilket var en försämring med 0,7 procentenheter mot Inkluderar man finansnettot blev nettokostnadsandelen 98,3 procent. Nettokostnaderna var alltså 1,6 procentenheter lägre än intäkterna. I verksamhetens nettokostnader ingick avskrivningar med 17,1 mkr. Kommunen betalar hela den individuella delen i det kommunala tilläggspensionsavtalet. Kostnaden för detta var 12,5 mkr inklusive löneskatt. Pensioner som utbetalades via KPA uppgick till 10,2 mkr inklusive skatt. Avsättningar för pensionskostnader minskade med 0,6 mkr inklusive skatt. Kommunen redovisar skatteintäkter enligt rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning. Rekommendationen innebär att skatteintäkterna delas i tre delar: preliminära månatliga inbetalningar, prognos över slutavräkning för redovisningsåret och skillnaden mellan slutlig taxering och prognosen för året. Förändring i eget kapital (tkr) Nettokostnader andel av skatteintäkter (procent) Inkl. finansnetto Exkl. finansnetto Verksamhetens nettokostnader, tkr Förändring, % Skatteintäkter*, tkr Förändring, % Nettokostnader genom skatteintäkter**, % Finansnetto, tkr Nettokostnadsandel *Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter. **Med nettokostnadsandel avses nettokostnader och finansnetto i förhållande till skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter. 22 Förvaltningsberättelse

23 Finansnetto i relation till nettokostnaderna (procent) 1 0 Finansnettot (skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader) var 338 tkr. Kommunens lån uppgick till 145 mkr. Räntekostnaderna på lån hos bank och Kommuninvest var 1,1 mkr. Räntan på pensionsavsättningar uppgick till 0,2 mkr Balansräkning Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna (i huvudsak mark, byggnader och tekniska anläggningar samt finansiella anläggningstillgångar) ökade med 0,6 mkr till 366 mkr. Omsättningstillgångar Fordringarna ökade med 13,4 mkr till 63,9 mkr. Kommunens likvida medel (kassa, bankgiro och bank) ökade med 106,1 mkr till 185,9 mkr. Ökningen av likvida medel beror på nyupp låning av 120 mkr i slutet av 2016 som ska användas för att lösa en leasingskuld den 1 februari Likviditet (procent) Eget kapital (tkr) Likviditet Likviditeten, det vill säga den omedelbara betalnings förmågan, var vid årsskiftet 37,2 procent, vilket motsvarade 134 dagars utbetalningar. Om man räknar bort nyupplåningen på 120 mkr var likviditeten 13,2 procent, vilket motsvarade 47 dagars utbetalningar var likviditeten 17,8 procent. Likviditeten beräknas som de kontanta medlen i procent av driftkostnaderna. Eget kapital Kommunens eget kapital (anläggningskapital plus rörelsekapital) ökade med 6,9 mkr till följd av årets överskott. Det egna kapitalet uppgick till 228,9 mkr. (tkr) Anläggningskapital Rörelsekapital Eget kapital Avsättningar Avsättningar till pensionsförmåner uppgick till 25,3 mkr. Här ingick pensionsåtaganden exklusive ÖK-SAP (överenskommen särskild ålderspension) med 22,8 mkr och pensionsåtaganden enligt ÖK-SAP med 12 tkr. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelser. Avsättning för visstidspension för förtroendevalda var 2,4 mkr och avsättning för pensionsåtaganden för förtroendevalda enligt OPF-KL var 61 tkr. Från och med år 2000 redovisas årets intjänade pensionsförmåner som individuell del under kortfristiga skulder. Förvaltningsberättelse 23

24 Långfristiga skulder Kommunens långfristiga skulder uppgick vid årets slut till 157 mkr och 145 mkr av dessa var lån hos Kommuninvest. Kostnadsersättningar och investeringsbidrag ska täcka investeringar av olika slag och fördelas proportionellt i förhållande till betalda utgifter och beräknad användningsperiod för de olika investeringsobjekten. Av investeringsbidragen på 12,7 mkr avskrev kommunen 295 tkr Kortfristiga skulder De kortfristiga skulderna ökade med drygt 113,4 mkr till 204,9 mkr. Här ingår leverantörsskulder med 10,9 mkr och upplupna löner med 1,6 mkr. Löner som utbetalas i januari 2016 men avser 2015 uppgick till 6,0 mkr. Upplupna semesterlöner var 15,2 mkr och den individuella delen var 12,5 mkr inklusive löneskatt. Drygt 119 mkr avser kort del av en långfristig leasing som kommer att lösas den 1 februari Lån (tkr) Soliditet Med soliditet menas andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Soliditeten anger därmed hur stor del av tillgångarna som är finansierade med kommunens eget kapital. Soliditeten var vid årsskiftet 37 procent, vilket var en försämring jämfört med 2015 (45 procent). Tar man hänsyn till de pensionsåtaganden som redovisas som ansvarsförbindelse var soliditeten istället 11 procent. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser Kommunens borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser uppgick till 376 mkr, varav 163 mkr var pensionsförpliktelser intjänade före 1998, inklusive löneskatt. Pensionsförpliktelserna minskade med 15,9 mkr. Kommunens borgensåtagande för Stiftelsen Vansbrohem omfattade drygt 121,2 mkr för bostadslån, vilket var en minskning med 1,0 mkr. Kommunens borgensåtagande för Vansbro Teknik AB:s lån var 78,4 mkr och för Dala Vatten och Avfall AB:s lån 7,4 mkr. Borgensåtaganden för egnahem och småhus utgjorde 40 procent av den utestående skulden. Vid årsskiftet uppgick dessa åtaganden till 31 tkr, en minskning med 91 tkr. Kommunen tecknade 1995 underborgen för landstingets borgen till Dalatrafik. Förpliktelsen uppgick vid årsskiftet till 1,7 mkr. År 2000 beslutade kommunen att teckna underborgen till Landstinget Dalarna för deras borgen till AB Transitio. Detta åtagande uppgick vid årsskiftet till 3,6 mkr. För närvarande bedöms risken vara liten för att kommunen behöver infria någon borgensförbindelse. Soliditetsutveckling (procent) Förvaltningsberättelse

25 Personalförhållanden Antalet anställda ökade med 10,4 årsarbetare (anställningar omräknade till heltider), antalet anställda ökade med sex, till 709. Av de 709 anställda var 594 kvinnor och 115 män. Antalet heltidsarbetande kvinnor ökade med 28 under 2016 medan antalet heltidsarbetande män minskade med sex personer. Ett arbete kring Fas-avtalet 3 startade under senhösten. Det handlar om att börja använda samverkansavtalet genom att lära sig att samverka kring frågor framför allt på arbetsplatsnivå. Vansbro kommun deltog under året på mässor för arbetssökande och kommunens rekryteringar under året har främst varit lärare och andra medarbetare i skolan. Vansbro har liksom andra kommuner svårigheter att rekrytera men även att behålla personal och kommunen behöver nyrekrytera inom så gott som alla områden. Enkät 2016 I december 2016 genomförde kommunen den så kallade HMEenkäten (hållbart medarbetarengagemang) som en del i att mäta måluppfyllelsen för de strategiska målen. HME-enkäten är ett verktyg som SKL har tagit fram och som innehåller nio frågor om motivation, ledarskap och styrning. Samma enkät ska göras varje år och på vissa arbetsplatser ska den kompletteras med ytterligare frågor. Totalt svarade 583 av 939 medarbetare på enkäten, en svarsfrekvens på 61 procent. Resultaten har försämrats något inom ledarskap och styrning jämfört med Fas 05 (förnyelse, arbetsmiljö och samverkan) är ett centralt avtal mellan SKL och fackliga organisationer inom kommunsektorn. Förvaltningsberättelse 25

26 Personalkostnader Personalkostnaderna ökade med 16,2 mkr (6,1 procent) jämfört med 2015, vilket var mer än 2015 då kostnaderna ökade med 13,7 mkr (5,5 procent). Kostnaderna för löneökningar blev 4,5 mkr (4,3 mkr 2015). Personalkostnaderna exklusive arvoden uppgick till 280,1 mkr (264,3 mkr 2015). Arvodeskostnaderna uppgick till 2,2 mkr (2,3 mkr 2015), en minskning med 4,4 procent. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron var 2016 totalt 6,45 procent och den mäts i procent av tillgänglig arbetstid. Vansbro kommun har som mål att sjukfrånvaron ska vara högst 5 procent. Vansbro kommun arbetar med stöd till sjukskrivna medarbetare genom att tidigt ha kontakt och göra planering för återgång i eget eller annat arbete. Den längre sjukfrånvaron (60 dagar eller mer) fortsatte att minska 2016 till 44,8 procent av den totala sjukfrånvaron. Trots det ökade den totala sjukfrånvaron med 1 procentenhet mellan 2015 och Nedan redovisas sjukfrånvaron enligt sju olika mått. Statistiken omfattar alla anställda. Sjukfrånvaro (%) Av tillgänglig arbetstid (totalt) 5,19 5,43 6,45 60 dagar eller mer per tillfälle 50,79 47,54 44,83 Kvinnor 5,88 6,1 6,79 Män 3,17 2,22 4,85 29 år 2,66 3,32 6, år 5,20 6,11 7,87 50 år 5,88 5,42 5,25 Personalkostnader inlusive sociala avgifter (tkr) Frisktal (procent) Förvaltningsberättelse

27 Pensioner Kommunens pensionsåtaganden visas i tabellen nedan. (tkr) Individuella delen inklusive löneskatt Avsättning pensioner inklusive löneskatt Ansvarsförbindelser inklusive löneskatt Visstidspension till förtroendevalda, ansvarsförbindelse Totala pensionsförpliktelser inklusive löneskatt Nyckeltal Frisktal, % 94,81 94,57 93,55 Sjukfrånvarodagar per anställd 17,37 17,4 19,9 Antal årsarbetare 572,60 609,5 619,9 Antal anställda, totalt Antal anställda, kvinnor Antal anställda, män Antal heltidsarbetande, kvinnor Antal heltidsarbetande, män Antal deltidsarbetande, kvinnor Antal deltidsarbetande, män Genomsnittsålder, totalt 46, ,1 Genomsnittsålder, kvinnor 46,7 46,2 45,5 Genomsnittsålder, män 45,3 44,8 43,3 Personalomsättning, % 4,3 6,7 4,7 Övertid av arbetad tid, % 0,3 0,3 0,4 Antal sparade semesterdagar per anställd 12,9 12,4 11,7 Sparad semester, tkr HME, skala 1 5 4,07 4,07 HME, index Förvaltningsberättelse 27

28 Organisation Sedan årsskiftet 2010/2011 har Vansbro kommun en alternativ politisk organisation, vilket innebär att det bara finns den obligatoriska valnämnden och en jävsnämnd förutom kommunstyrelsen som ansvarar för alla verksamhetsområden. Kommunstyrelsen har fyra utskott: Leva och bo Utbildning och arbete Omsorg Styrning och ekonomi Valnämnd Revision Kommunfullmäktige 31 ledamöter Tillfälliga beredningar Tillfälliga beredningar Socialt stöd och omsorg Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Omsorg om funktionshindrade Hälso- och sjukvård Sysselsättningsåtgärder Färdtjänst Bostadsanpassning Överförmyndare Jävsnämnd 5 ledamöter/5 ersättare Demokratiberedningen Utbildning, kultur och fritid För- och grundskola Lärcentrum Simhall och gym Bibliotek och kultur Kommunstyrelsen 11 ledamöter/11 ersättare Samhällsbyggnad och service Fastigheter Gata och park Miljö och bygg Kollektivtrafik Räddningstjänst Övergripande fysisk planering Kommunfullmäktige har valt två ledord: öppenhet och tydlighet. Öppenhet i betydelsen insyn medborgarna ska känna sin rätt att ta del av det som händer inom kommunen och alla sammanträden ska hållas öppna i så stor utsträckning som möjligt. Tydlighet både i betydelsen att organisationen är tydlig i alla sina delar och att den är tydlig för både medarbetare och invånare. Kommunkansli och integration Näringsliv, utveckling, föreningsbidrag Integration Boende för ensamkommande flyktingbarn Kommunkansli 28 Organisation

29 Kommunförvaltningens organisation 2012 genomfördes en förändring i förvaltningsorganisationen utifrån att den politiska organisationen hade förändrats. För att möta de krav som idag finns har justeringar gjorts i den förvaltningsorganisationen under 2016 och inför Förändringarna presenteras här. Tidigare bestod förvaltningsorganisationen av tre verksamheter: samhällsbyggnad, utbildning och arbete samt vård och omsorg. Därutöver ingick verksamhetsstöd ekonomi, verksamhetsstöd personal och kommunchefens kansli. Ny övergripande organisation består av fyra förvaltningsområden som leds av kommunchef, tre förvaltnings områdeschefer och två stabschefer. Socialt stöd och omsorg socialchef Utbildning, kultur och fritid utbildningschef Samhällsbyggnad och service samhällsbyggnadschef Kommunkansli och integration kommunchef, stabschef personal och stabschef ekonomi. Förändringarna som skett är Flytt av individ och familjeomsorg) till socialt stöd och omsorg. Flytt av boende för ensamkommande barn till kommunkansli och integration Flytt av kost till samhällsbyggnad och service Flytt av AME (arbetsmarknadsenheten) till socialt stöd och omsorg. Flytt av simhall/gym till utbildning, kultur och fritid. Flytt av bibliotek/kultur till utbildning, kultur och fritid. Flytt av skuld- och konsumentrådgivning till socialt stöd och omsorg. I årsredovisningen redovisas verksamheterna enligt den förvaltningsorganisation kommunen hade under första halvåret Organisation 29

30 Vart gick skattepengarna? Härifrån fick kommunen sina pengar % Skatter och generella statsbidrag 15 % Riktade statsbidrag 4 % Avgifter och ersättningar som kommunen får för den service kommunen erbjuder Och 100 kronor i skatt till kommunen användes under 2016 så här 0,10 kr Kommunfullmäktige 25,27 kr Utbildning och arbete 33,70 kr Vård och omsorg 19,94 kr Samhällsbyggnad 10,59 kr Övergripande inklusive kommunkansli 9,77 kr Västerdalarnas utbildningsförbund 0,02 kr Jävsnämnd 0,14 kr Revisorer 0,49 kr Överförmyndare Nettokostnad per invånare (kr) Vård och omsorg kr Utbildning och arbete kr Samhällsbyggnad kr Övergripande inklusive kommunkansli kr Västerdalarnas utbildningsförbund kr Överförmyndare kr Revisorer - 78 kr Kommunfullmäktige - 55 kr Jävsnämnd - 12 kr 30 Vart gick skattepengarna?

31 Fem år i sammandrag Finansiella nyckeltal (tkr om inget annat anges) Antal invånare 31 december Årets resultat Att återställa enligt balanskravet Nettokostnad i procent av skatteintäkter Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Nettoinvesteringar Finansiella kostnader Finansiella intäkter Omsättningstillgångar per invånare Likvida medel Anläggningstillgångar per invånare Totala tillgångar per invånare Låneskuld Låneskuld per invånare Eget kapital per invånare Soliditet i procent Soliditet i procent, inklusive pensionsåtagande Antal årsarbetare Frisktal i procent 94,0 94,1 94,8 94,6 93,6 Skattesats Vansbro kommun 22,54 22,77 22,77 22,77 22,77 Landstinget Dalarna 10,89 11,16 11,16 11,16 11,16 Begravningsavgift 0,30 0,30 0,35 0,35 0,35 Avgift till Svenska kyrkan 1,33 1,33 1,28 1,28 1,28 Summa inklusive kyrkoavgift 35,06 35,56 35,56 35,56 35,56 Summa exklusive kyrkoavgift 33,73 33,93 34,28 34,28 34,28 Mandatfördelning Majoritet Centerpartiet 9 Centerpartiet 11 Kristdemokraterna 3 Kristdemokraterna 3 Moderata samlingspartiet 2 Moderata samlingspartiet 1 Folkpartiet 1 Folkpartiet 1 Opposition Socialdemokraterna 10 Socialdemokraterna 10 Vänsterpartiet 3 Vänsterpartiet 2 Kommunpartiet 3 Kommunpartiet 2 Sverigedemokraterna 1 Fem år i sammandrag 31

32 32 Förvaltningsberättelse

33 Verksamheterna Förvaltningsberättelse 33

34 Utbildning och arbete 34 Utbildning och arbete

35 Resultat Budget, netto (tkr) Drift, netto (tkr) Avvikelse (tkr) Investeringar, netto (tkr) 0 0 Antal årsarbetare * 274,6 280,2 Män 52,2 49,3 Kvinnor 222,5 230,9 Frisktal, % 95,0 94,0 * Statistik från den 31 december respektive år. Måluppfyllelse Resultaten för eleverna i årskurs 9 blev mycket goda. Meritvärdet ökade från 211,3 till 225,6 och Vansbro hade fler godkända elever och fler behöriga till gymnasiet än Främst är det pojkarnas resultat som förbättrats jämfört med 2015 då glappet mellan pojkar och flickor var mycket stort. Två satsningar i matematik (matematiklyftet och SKL:s matematiksatsning) börjar ge resultat i en höjning av elevernas resultat i matematik i årskurs 3, 6 och 9. Förskolan har fokuserat på personalens roller och uppdrag, med diskussioner om de specifika uppdragen för förskollärare och barnskötare och hur de ska samverka. Medarbetare Skolledningen kompletterades under våren med en nyrekryterad för- och grundskolechef och en rektor. Skolledningen på skolorna har också kompletterats med biträdande rektorer och specialpedagoger. Rekrytering av lärare var fortsatt svår och alla elever har inte behöriga lärare i alla ämnen. Framför allt är det svårt att rekrytera behöriga lärare i grundskolans äldre årskurser och då främst i matematik och naturvetenskapliga ämnen. Även på förskolan är det svårt att rekrytera behöriga förskollärare. Årets resultat Utbildning och arbete redovisade 2016 ett underskott på 470 tkr. År 2015 redovisades ett överskott på 2,5 mkr beroende på att överskott från HVB-hemmen användes för att täcka kostnader inom utbildning och arbetes övriga verksamheter. Kostnaderna för lärare i förskolan och i skolan minskade på grund av svårigheter att rekrytera behörig personal. Viktiga händelser Under året omorganiserades enheten utbildning och arbete under det nya namnet utbildning, kultur och fritid. Förberedelser inför att enheten också ska omfatta biblioteksverksamhet och simhallen från och med den 1 januari 2017 har gjorts under hösten. Tanken är att enheten även ska innefatta biblioteket och simhallen från och med Lärcentrum, IFO och HVB-hemmen lyftes bort från utbildning och arbete i september. Kommunen har omstrukturerat årskurserna så att årskurs 3 hör till de yngre klasserna och årskurs 6 numera är kvar på byskolorna. Det har bland annat inneburit att lärarna på byskolorna för första gången satt betyg. Arbetet med mottagandet av nyanlända fortsätter och rutinerna för detta håller på att förbättras. Kommunens flyktingmottagande har påverkat skolan med fler elever, och även påverkat individ- och familjeomsorgen samt vuxenutbildningen anställde IFO en kurator som ska arbeta med ensamkommande. Framtiden För att säkerställa kvaliteten i verksamhetens alla delar och på alla nivåer har vi påbörjat ett stort utvecklingsarbete kring systematiskt kvalitetsarbete. Vi behöver höja kvaliteten, se till att vi dokumenterar och kommunicerar vårt kvalitetsarbete uppåt och neråt i förvaltningen. För att förbättra elevernas resultat behöver kommunen utveckla undervisningen och skapa goda lärmiljöer där alla elever kan utvecklas så långt som möjligt. En stabil skolledning, trygga pedagoger, stöd av specialistkompetenser och digitala hjälpmedel är några framgångsfaktorer. Mottagandet av nyanlända fortsätter att utvecklas och en viktig del är skolans satsning tillsammans med Skolverket som ska pågå till våren Det är trångt i Vansbros förskolor och skolor. En ny förskoleavdelning i Äppelbo blir klar våren 2017 och ett nytt fritidshem har inretts på Nederborgs skola. Lokalbristen är akut på Parkskolan, Östra skolan byggs om och ska inredas till en förskola så att Parkskolan ska kunna använda Triangelns lokaler medan kommunen planerar för Parkskolan. Smedbergsskolan har utökat lokalerna för att inrymma de nyanlända och kulturskolan flyttar in i Medborgarhuset. I övrigt kommer tio pedagoger från förskola och skola att gå handledarutbildning våren 2017 i syfte att kunna ta emot lärarstudenter i samarbete med Högskolan Dalarna. Utbildning och arbete 35

36 Vård och omsorg 36 Vård och omsorg

37 Resultat 2016 (Belopp i tkr) Budget, netto Drift, netto Avvikelse Investeringar, netto Antal årsarbetare* 226,86 231,4 Antal män 16,10 19,6 Antal kvinnor 210,76 211,8 Frisktal, % 93,41 93,02 *Statistik från den 31 december respektive år. Måluppfyllelse I den nationella brukarundersökningen förbättrades Vansbros resultat något inom hemtjänst och särskilt boende när det gäller hur nöjda brukarna är och person alens bemötande. För brukarnas inflytande över insatsen var resultatet oförändrat. Inom hemtjänst svarade fler brukare att de känner trygghet i sitt boende medan resultatet försämrades inom särskilt boende. Totalt sett uppfylldes inte målen, men resultaten varierar mellan de olika enheterna. I snitt fick hemtjänsttagare besök av tolv hemtjänstmedarbetare under en tvåveckorsperiod. På grund av platsbrist inom särskilt boende och att det inte finns någon LSS-gruppbostad blev väntetiden för boende längre än tre månader. Andelen medarbetare inom äldreomsorgen som har utbildning motsvarande undersköterska ökade, men frisktalet bland personalen sjönk från Medarbetare Det var fortsatt svårt att rekrytera personal med rätt kompetens inom flera yrken, främst sjuksköterskor, socionomer och undersköterskor. Särskilt svårt var det att rekrytera sommarvikarier och även vikarier generellt. Med hjälp av statliga bidrag utbildades en grupp personliga assistenter som fick läsa två gymnasie kurser i psykiatri samt etik. Vård och omsorg fortsätter även att utbilda fler medarbetare, i nuläget två undersköterskor och en sjuksköterska inom demensvård. Årets resultat Vård och omsorg redovisade ett underskott på 148 tkr. Inom äldreomsorgen är orsaken främst ökade personalkostnader men även materialkostnader i samband med införande av planeringssystemet Tes, ökade kostnader för trygghetslarm och införandet av arbetskläder. Inom funktionshinderomsorgen beror underskottet främst på ökat behov av insatser. Köp av entreprenaddrift för särskilt boende och hemtjänst i Äppelbo blev också omkring 780 tkr dyrare än budgeterat. Verksamheternas underskott täcktes till största delen av budgeten för oförutsedda utgifter. Underskottet minskades även genom återhållsamhet i inköp av förbrukningsmaterial. Viktiga händelser Upphandlingen av fortsatt entreprenaddrift av särskilt boende och hemtjänst i Äppelbo resulterade i ett förnyat avtal med Adium Omsorg AB från och med 1 april. Kommunen beslutade att bygga en gruppbostad med sex lägenheter för brukare enligt LSS. En arbetsgrupp har arbetat med att ta fram underlag för hur gruppbostaden ska se ut och var den ska ligga. Det statliga stimulansbidraget för ökad bemanning inom äldreomsorgen användes till personalförstärkning inom särskilt boende och att starta ett projekt för att trygga hemgången efter sjukhusvistelse. Hemtjänsten införde ett digitalt planeringssystem som även innebär att den utförda tiden hos brukaren mäts och att personalen har med sig en kort beskrivning av vilken hjälp vårdtagaren ska ha. Daglig sysselsättning, Dagcenter, Fenix och AME fördes samman till en samlad sysselsättningsverksamhet med namnet Vansbro aktivitetscentrum. En omorganisation gjordes som innebar att vård och omsorg sammanfördes med individ- och familjeomsorg till det nya förvaltningsområdet socialt stöd och omsorg från och med 1 september. Framtiden Befolkningsprognosen visar att antalet äldre i kommunen ökar de närmaste åren. Det ökar i sin tur behovet av äldreomsorg och utmaningarna att klara rekrytering av personal. Kravet på tillgång till personal dygnet runt, som direkt kan uppmärksamma om en boende i särskilt boende behöver stöd och hjälp, kommer att kräva nya arbetssätt och utveckling av tekniska hjälpmedel. Den tekniska utvecklingen berör även hemtjänst och LSS-verksamhet. Framför allt finns behov av att införa möjlighet till mobil dokumentation för personalen och att byta till helt digitala trygghetslarm. Vård och omsorg har påbörjat en utredning om planeringen av särskilda boendeplatser och en ny gruppbostad enligt LSS ska bli klar under Vård och omsorg 37

38 Samhällsbyggnad 38 Samhällsbyggnad

39 Resultat Budget, netto (tkr) Drift, netto (tkr) Avvikelse (tkr) Investeringar, netto (tkr) Antal årsarbetare * 58,4 57,4 Män 22,0 21,0 Kvinnor 36,4 36,4 Frisktal, % 95,0 92,8 * Statistik från den 31 december respektive år. Måluppfyllelse Handläggningstiderna för bygglov var desamma som 2015 vilket innebär att målet uppfylldes. Handläggningstiderna för ansökningar om installation av enskilda avlopp minskade 2016 och målet (åtta veckor) uppfylldes. Totalt uppfyllde samhällsbyggnad de allra flesta av verksamhetens mål Årets resultat Samhällsbyggnad redovisade 2016 ett underskott på 1,1 mkr mot budget. Störst underskott uppstod inom fastighetsenheten, gata och park samt kollektiv trafiken. Underskottet inom gata och park beror på obudgeterade kostnader för samförläggning av kabel för vägbelysning och återställning efter fibergrävningen hösten Kollektiv trafiken hade ett underskott på omkring 600 tkr. Viktiga händelser Simhallens dusch- och omklädningsrum renoverades och i samband med det gjordes en tillgänglighetsanpassning av lokalerna. Fastighetsenheten påbörjade arbetet med att ta fram en långsiktig strategisk lokalförsörjningsplan och projektering av ett nytt LSS-boende. Arbetet med lokalförsörjningsplanen fortsätter våren Andra uppdrag för fastighetsenheten under året var nya klassrum i gymnastikhallen i Nås, tre toaletter vid Snöå Bruk, nytt HVB-hem vid Ripstigen och helrenovering av Smedbergsskolans restaurang. De första kunderna i kommunens stadsnät, Vansbro fiber, kopplades in och nätet sjösattes under sommaren. Utbyggnaden fortsätter Miljökontoren i Vansbro och Malung-Sälen inledde en utökad samverkan under sommaren 2016 genom att tillsätta en gemensam verksamhetsledare samt en miljö- och kvalitetsstrateg för miljökontoren. Ett arbete påbörjades med att ta fram områdesbestämmelser för Järnvägsgatan i Vansbro. Bestämmelserna beräknas vara klara för att antas under första halvåret Kommunen övergick från det tidigare nationella höjdsystemet RH 70 till det nya RH Framtiden Kommunens bredbandssatsning fortsätter. Framöver kommer kommunen att behöva uppdatera och revidera ett antal detaljplaner, både för att de ska stämma överens med befintlig bebyggelse och för att skapa möjlighet till nybyggande. Planering av ett nytt bostadsområde på Skamsberget har hög prioritet. Arbetet med gång- och cykelvägen förbi OKQ8 samt underhåll och renovering av kommunens belysningsanläggningar fortsätter Statusen på kommunens brobestånd behöver inventeras. Kommunens lokala ordningsstadga behöver också revideras under kommande år. Vansbro kommun ska under 2017 delta i ett utvecklingsprojekt tillsammans med Borlänge, Falun, Rättvik och Malung-Sälens kommuner med syfte att utveckla myndighetsrollen. Vansbro kommun övertar tillsynsansvaret för det förorenade området i Träkol under Samhällsbyggnad 39

40 Övergripande inklusive kommunkansli 40 Övergripande inklusive kommunkansli

41 Resultat 2016 (Belopp i tkr) Budget, netto Drift, netto Avvikelse Investeringar, netto Antal årsarbetare* 43,1 51,6 Män 9,9 12,0 Kvinnor 33,18 39,6 Frisktal, % *Statistik från den 31 december respektive år. Medarbetare Kommunstyrelsen beslutade i januari att bilda en integ rationsenhet som en del av kommunchefens kansli. Enhetens uppdrag förändrades under året och var vid årets slut bemannad med en integrationschef, en chef för HVB-hem, en ekonom och tre handläggare. I övrigt ingår 35 medarbetare på kommunens HVBhem i integrationsenhetens verksamhet från och med den 1 september En kommunikatör anställdes på heltid istället för den tidigare lösningen med externt konsultstöd. Sjukfrånvaron inom verksamhetsstöd ekonomi och personal ökade mellan 2015 och Orsaken är främst långtidssjukskrivningar. Under året övergick IT-samordnaren till en annan tjänst och ersattes av en nytillsatt driftsamordnare vilket inneburit en förändrad bemanning. Personalfunktionen nyanställde en personalsekreterare. I och med att VDUF, Västerdalarnas Utbildningsförbund, bildades och att Vansbro hanterar löne- och personaladministration åt förbundet har mängden arbetsuppgifter ökat på enheten. Årets resultat Övergripande inklusive kommunkansli redovisade ett överskott på 883 tkr totalt. Kommunchefens kansli inklusive integration redo visade ett underskott på 1,4 mkr medan ekonomi chef gick med överskott (1,4 mkr) liksom personalchef (886 tkr). Kommunchefs underskott beror främst på personal- och kompetensförstärkningar under året, samt högre kostnader än beräknat för feriejobb för ungdomar. Ekonomichefs överskott beror främst på längre sjukfrånvaro, vakanser och föräldraledigheter. Livsmedelskostnaderna överskred budget med 339 tkr, vilket beror på fler tillagade portioner då antalet elever ökat, liksom behovet av specialkost. Personalchefs överskott beror främst på minskade köp av företagshälsovårdstjänster samt lägre personalkostnader. Viktiga händelser Inrättandet av en integrationsenhet innebar en helt ny verksamhet för att möta behovet av insatser och samordning på integrationsområdet. En viktig del i integrationsenhetens uppdrag är att samordna alla återsökningar av bidrag från Migrationsverket och därigenom säkerställa att kommunen får täckning för ökade kostnader. En annan viktig del är enhetens arbete med att ta fram en modell över de olika delar som krävs för ett väl fungerande integrationsarbete. Detta arbete resulterade i Vansbromodellen som uppmärksammats nationellt, bland annat på SmåKoms 1 höstmöte 2016 då modellen presenterades för övriga medlemskommuner. IT-enheten införde ett incidenthanteringsprogram i slutet av 2015 som har inarbetats Brandväggen har kompletterats med ett system för att hitta och stoppa hot på nätet. I augusti övergick ansvaret för IT-driften vid gymnasieskolan (VDUF) till Malung-Sälens kommun, vilket innebar att driftansvaret för omkring 250 arbetsstationer lyftes från IT-funktionen. Samtidigt ökar antalet klienter (datorer/läsplattor) konstant inom alla verksamheter. Framtiden Integrationsenhetens verksamhet behöver förändras de närmaste åren då dagens HVB-boenden behöver ändra inriktning och ersättas av andra boendeformer. Verksamheten behöver även komma till rätta med bristerna inom kommunens informationshantering och systemstöd. Ett större förvaltningsövergripande arbete med nya rutiner, arbetssätt och systemstöd har startats och beräknas bli klart i slutet av Kommunen behöver även skapa någon form av servicecenter för att bättre möta medborgarnas behov och samla flera uppdrag såsom extern och intern kommun ikation, växel, reception, hemsida, e-tjänster och andra webblösningar. Inom IT-området går utvecklingen mot allt fler molntjänster för allt från datorprogram till lagring. Det innebär att hela infrastrukturen (servrar, lagring och nätkomponenter) behöver bytas framöver, för att i förlängningen ersättas av att kommunen köper serverkraft och lagring som tjänster i molnet istället för att äga teknisk utrustning. Tidsregistrering ska införas på arbetsplatserna för att verksamheterna ska få bättre överblick över personalresurserna och för att kvalitetssäkra löneutbetalningarna. Det behövs också en vikariepool och kommunkansliet ska utreda hur den skulle kunna se ut. 1 Ett nationellt samarbetsnätverk för kommuner med relativt liten befolkning. Övergripande inklusive kommunkansli 41

42 Kommunfullmäktige och övriga nämnder 42 Kommunfullmäktige och övriga nämnder

43 Kommunfullmäktige Resultat (tkr) Budget, netto Drift, netto Avvikelse Årets resultat Kommunfullmäktige redovisade ett överskott på 133 tkr. Viktiga händelser Kommunfullmäktige hade sju ordinarie sammanträden. Demokratiberedningen fortsatte sitt arbete och hade fem sammanträden. Planberedningen fortsatte sitt arbete under Information från kommunfullmäktiges sammanträden har publicerats på hemsidan dagen efter varje möte. Fullmäktige beslutade om ett antal planer och åtgärder: Övergripande plan för Vansbro kommuns krisorganisation Handlingsprogram för räddningstjänsten Uppdatering av Vansbro kommuns styrsystem Kostpolicy Policy för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv Reglementen för olika organ Gång- och cykelvägsplan Översyn av översiktsplan Bli delägare i Mittnät, som fungerar som ett stöd i fiberutbyggnaden Vämo Elnät AB lades ner Vuxenutbildningen övergick till Västerdalarnas utbildningsförbund från årsskiftet 2016/2017 Bildade Visit Dalarna tillsammans med länets övriga kommuner. Jävsnämnd Resultat (tkr) Budget, netto Drift, netto Avvikelse 31 5 Viktiga händelser Under året hade jävsnämnden nio sammanträden. Nämnden antog en tillsynsplan för miljö- och hälsoskydd och en kontrollplan för livsmedel. Nämnden behandlade ett stort antal tillsynsärenden om kommunens egna fastigheter och verksamheter. Nämnden uppdaterade även delegationsordningen. Överförmyndare Resultat (tkr) Budget, netto Drift, netto Avvikelse Årets resultat Resultatet blev ett underskott på 962 tkr mot budget. Kommunen återsöker kostnader för ensamkommande barn inskrivna hos Vansbro kommuns IFO (individoch familjeomsorg) hos Migrationsverket. Migrationsverkets bidrag för mottagandet av ensamkommande barn fördubblades från 2015 till 2016 till 2,1 mkr. Avtalet med Överförmyndare i samverkan i övre Dalarna (gemensam nämnd för överförmyndarverksamheten i Mora, Orsa, Älvdalen, Rättvik, Leksand och Vansbro) blev 552 tkr dyrare I resultatet ingår även en täckning på 70 tkr av underskottet för överförmyndare i samverkan samt en täckning av underskott på 8 tkr från Kostnader för gode män ökade med 1,6 mkr från 2015, vilket var mer än ökningen av återsökta medel från Migrationsverket. Framtiden Kostnaderna för överförmyndarverksamheten är osäker de närmaste åren då flyktingsituationen troligen kommer att förändras, men även för att Migrationsverket kommer att förändra sina ersättningar. Årets resultat Jävsnämnden överskred budgeten med 5 tkr. Kommunfullmäktige och övriga nämnder 43

44 Revisorer 44 Revisorer

45 Resultat Budget, netto (tkr) Drift, netto (tkr) Avvikelse (tkr) 1 17 Revisionskostnad (kr per invånare) Måluppfyllelse Revisorerna genomförde alla sina planerade granskningar under året. Resultaten av granskningarna har redovisats och meddelats till de berörda verksamheterna. Revisionen bedömer att målen uppfylldes vad gäller planerad och utförd revision. Årets resultat För 2016 års granskningsarbete fick revisorerna ett anslag på 554 tkr. Kostnaderna blev 537 tkr. Viktiga händelser Kommunens revisorer genomförde 2016 en revision inom ramen för god revisionssed. Revisorerna ska förutom god revisionssed också följa kommunallagen och fullmäktiges revisionsreglemente. Nedan sammanfattas revisorernas aktiviteter för att skaffa ett underlag för sin bedömning. Granskning av styrelsens och nämndernas ansvarsutövning Med ansvarsutövande menas aktiva åtgärder för att styra, följa upp och kontrollera verksamheten och ekonomin. Granskning av årsredovisning och kommunens delårsrapport 31 augusti 2016 Kommunens årsredovisning regleras i den kommunala redovisningslagen, och den kommunala revisionen har i uppgift att bedöma om kommunen i sin redovisning följt denna lag och om redovisningen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ekonomiska ställning. Fördjupade granskningsprojekt i utvalda delar av verksamheten Den fördjupade granskningen 2016 omfattade kommunens organisation och rutiner för aktivitetsansvar för ungdomar, samverkan kring ungdomar som far illa eller är i riskzonen, samt uppföljningsgranskning av gator och vägar och granskning av samhällsbetalda resor. Löpande granskningsarbete Revisorerna följde nämndernas och kommunstyrelsens verksamhet genom studiebesök, träffar med förtroende valda och anställda, protokollgranskning samt uppföljningar och mindre granskningar utifrån revisor ernas iakttagelser. Revisorerna biträddes under året av företaget KPMG AB som har gjort granskningar och uppföljningar på uppdrag av revisorerna. Framtiden Allt mer kommunal verksamhet bedrivs genom samarbete med andra kommuner. Revisionen kommer därför framöver att utveckla samarbetsformerna med revisorerna från Vansbros samarbetskommuner. Det är även viktigt att utveckla lekmannarevisionen i kommunens aktiebolag. Revisionen ska fortsätta sitt utvecklingsarbete inom ramen för sin risk- och väsentlighetsanalys. Revisorer 45

46 Finansiering 46 Finansiering

47 Nettokostnad (tkr) Bokslut 2015 Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse 2016 Realisationsvinster och -förluster Pensionskostnader med mera som inte fördelats på verksamheterna Momskompensation, omsorgsboende Momsjustering Återbetalning av AGS-premie Intäkt löneväxling Upplösning statliga investeringsbidrag Kundförluster/återvunna fordringar Löneökningar Avskrivningar Kapitalkostnadsintäkt Skatteintäkter Generella statsbidrag Utjämningssystemet Utjämning, LSS-kostnader Fastighetsavgift Finansiella kostnader och intäkter Finansiell leasing av biobränsleanläggning Summa Kommentarer Realisationsvinster och realisationsförluster Realisationsvinsten blev 63 tkr och kom från försäljning av bilar. Pensionskostnader med mera som inte är fördelade på verksamheterna Arbetsgivaravgifter, pensionskostnader, fastighetsförsäkringar och fastighetsskatt fördelades schablonmässigt under året. Det innebär bland annat samma procentuella påslag för arbetsgivaravgifter oavsett de anställdas ålder. Fördelningen gjordes via personalomkostnadspålägget som rekommenderats av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Fördelningen av arbetsgivaravgifterna och pensionskostnaderna resulterade i en underfinansiering och därför har kommunen budgeterat för en del av pensionskostnaderna under finansiering. Efter avstämning av kostnader för arbetsgivaravgifter och pensionskostnader mot budget blev resultatet ett överskott på tkr, det vill säga en dryg miljon kronor. Momskompensation för omsorgsboende Kommunen fick momskompensation på 220 tkr för lokalhyror inom omsorgsboende. Momsjustering Kommunen har gjort rättelser för momsersättning för åren och fått tillbaka 563 tkr. Intäkt löneväxling Vid löneväxling för anställda tar kommunen en avgift för att täcka sina administrativa kostnader. Avgiften gav en intäkt på totalt 17 tkr Upplösning av statliga investeringsbidrag Investeringsbidrag ska intäktsbokföras i takt med avskrivningarna för den investering bidraget gäller. Upplösningen av investeringsbidrag 2016 uppgick till 295 tkr. Kundförluster Kommunen redovisade 50 tkr i kundförluster (förluster/kostnader på grund av obetalda fakturor) och återvunna avskrivna fordringar uppgick till 0,4 tkr, vilket gav resultatet 49,6 tkr. Löneökningar Löneökningarna inklusive sociala avgifter blev 995 tkr lägre än budgeterat. Finansiering 47

48 Avskrivningar och kapitalkostnadsintäkt Med avskrivningar menas en planmässig minskning av anläggningstillgångarnas värde som beräknas på anläggningarnas anskaffningsvärde. Avskrivningen av immateriella tillgångar var 450 tkr, avskrivningen av byggnader och anläggningar 14,3 mkr och avskrivningen av maskiner och inventarier 2,3 mkr. Avskrivningarna blev 616 tkr högre än budgeterat beroende på mer avskrivning än planerat för två objekt för att bättre följa investeringarnas användningstid, samtidigt som andra investeringar inte blev klara i den takt som beräknades när kapitalkostnaden beräknades i budget för Verksamheterna belastas med kapitalkostnad som ska täcka avskrivningar inklusive ränta. Det blir samtidigt en kapitalkostnadsintäkt inom finansiering. Kapitalkostnadsintäkten blev 3,9 mkr högre än budgeterat av samma orsak som ovan, mer avskrivning än planerat på vissa objekt för att bättre följa investeringens användningstid. Skatteintäkter Skatteintäkterna bestäms av dels kommunens skattesats, dels invånarnas totala beskattningsbara inkomst. I årets skatteintäkter ingår dessa delar (tkr) Preliminära skatteintäkter för bokslutsåret Prognos över slutavräkning för bokslutsåret Prognos slutavräkning för året före bokslutsåret 287 Summa Generella statsbidrag Kommunen fick 14,3 mkr i tillfälligt statsbidrag 2015 för mottagande av flyktingar. Av detta bokfördes 1/13 (1,1 mkr) på 2015 och resterande 12/13 (13,2 mkr) har bokförts på Utjämningssystemet Syftet med utjämningssystemet är att ge alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Systemet består av fem delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag eller regleringsavgift. Inkomstutjämning I huvudsak finansierar staten utjämningen. Alla kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst per invånare som motsvarar 115 procent av genomsnittet i landet. Utjämningen sker genom att den beskattningsbara inkomsten i kommunen jämförs med den garanterade beskattningsbara inkomsten. Kommuner som har en lägre skattekraft än den garanterade får ett utjämningsbidrag, medan kommuner som har en högre skattekraft än garantin får vara med och bidra till utjämningen till de andra kommunerna. Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen syftar till att jämna ut strukturella behovs- och kostnadsskillnader, exempelvis skillnader i andelen barn eller äldre. Systemet utjämnar däremot inte kostnader som beror på skillnader i service eller avgiftsnivåer, inte heller skillnader i effektivitet. 48 Finansiering

49 Strukturbidrag Strukturbidraget syftar till att stärka kommuner och landsting som har en liten befolkning och/eller problem med arbetsmarknaden. Regleringsbidrag och regleringsavgift Regeringen anger i budgetpropositionen nivån på statsbidragen till kommunerna för nästa år. Om det uppstår en skillnad mellan den angivna nivån och den totala summa som behövs för att garantera alla kommuner 115 procent av medelskattekraften, plus kostnader för struktur- och införandebidrag och minus avgiftsintäkterna för de kommuner som ligger över den garanterade nivån, regleras detta genom ett lika stort bidrag eller en avgift i kronor per invånare. (tkr) Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsavgift 229 Summa Utjämning av LSS-kostnader Kostnader för stöd och service till vissa funktionsnedsatta personer enligt LSS utjämnas genom avgifter eller bidrag. Vansbro kommun fick 2016 betala en avgift på 10,6 mkr. Fastighetsavgift Den kommunala fastighetsavgiften, som kommunen får från staten, uppgick till 11,9 mkr. Fastighetsavgiften ersatte 2008 den statliga fastighetsskatten på bostäder. Denna intäkt åts dock upp genom att kommunens anslag till den kommunalekonomiska utjämningen minskades med samma belopp. Finansiella kostnader och intäkter Finansnettot var 443 tkr bättre än budgeterat. De finansiella kostnaderna bestod av kostnadsräntor på lån 1,1 mkr, bankkostnader 10 tkr, ränta på pensionsavsättning 197 tkr och kapitaltillskott/förlusttäckning för Vämo AB och FSF AB på totalt 327 tkr. De finansiella intäkterna bestod av ränteintäkter 63 tkr, ränteintäkter på kundfordringar 63 tkr, borgensavgifter 451 tkr och aktieutdelning 480 tkr. Finansiell leasing av biobränsleanläggning Finansiell leasing avser biobränsleanläggningen där Vansbro kommun leasar anläggningen av Nordisk Renting och i sin tur hyr ut den till Rindi Energi AB. Räntekostnaden 2016 var 3,7 mkr och ränteintäkten 4,6 mkr, vilket gav en total intäkt på 0,9 mkr. Finansiering 49

50 Kommunkoncernen 50 Kommunkoncernen

51 Vansbro kommunkoncern omfattar förutom kommunen även bolaget Vansbro Teknik AB som är helägt av kommunen, Dala Vatten och Avfall AB där kommunen äger 25 procent, Stiftelsen Vansbrohem som är en allmännyttig bostadsstiftelse helägd av kommunen och Västerdalarnas utbildningsförbund, VDUF, som är ett gemensamt kommunalförbund bildat av Malung-Sälens och Vansbro kommuner, där Vansbros andel är 40,2 procent. Det här avsnittet redovisar årets händelser och resultat för hela koncernen och de olika koncerndelarna Årets resultat, tkr Nettokostnad genom skatteintäkter, % Nettokostnadsandel*, % Investeringar, tkr Soliditet, % Eget kapital, tkr *Med nettokostnadsandel avses nettokostnader och finansnetto räknat som andel av skatteintäkter. Vansbro Teknik AB Vansbro Teknik AB ansvarar för kommunens vaverksamhet och för avfallsverksamheten i Vansbro, på uppdrag av Vansbro kommun. Både va-verksamheten och avfallsverksamheten drivs och administreras av Dala Vatten och Avfall AB. Måluppfyllelse Övergripande om vatten och avlopp Kommunfullmäktige i Vansbro beslutade om oförändrade brukningsavgifter för både va- och avfallsverksamheten inför Anläggningsavgiften för va-verksamheten höjdes däremot med 10 procent. Investeringarna 2016 uppgick till 10,8 mkr där de största resurserna lades på reinvesteringar på va-nätet, åtgärder på befintlig vattentäkt och inköp av lastmaskin vid Bäckdalens återvinningscentral. Avloppsreningsverk Renoveringen av reningsverket i Nås började 2015 och blev klar Vattenverk Vattentäkten i Vansbro har visat sig ha förhöjda halter av järn och mangan. Åtgärder för att säkerställa vattenkvaliteten fortsatte även Ledningsnät Under 2016 har Vansbro Teknik AB påbörjat den planerade ledningsförnyelsen. Ledningsnätet i kommunen är i vissa delar av dålig kvalitet, och större och mindre läckor i såväl vatten- som spillvattensystemen förekom under året. Utbyggnad av driftövervakningen sker enligt plan och fortsätter de närmaste åren. Resultat 2016 Årets resultat efter finansiella poster var 3,0 mkr och resultatet efter skatt 1 tkr, resultatet var 1,3 mkr bättre än budget. Avfallsverksamheten låg 799 tkr bättre än budget och va-verksamheten 531 tkr bättre än budget. Varje verksamhetsområde ska täcka sina egna kostnader med de intäkter de får. Viktiga händelser Kostnaden för årets investeringar var 10,8 mkr fördelade på bland annat löpande reinvesteringar på va-nätet, åtgärder på befintlig vattentäkt och inköp av lastmaskin vid Bäckdalens återvinningscentral. Likviditeten i bolaget är god och tillräcklig för mindre investeringar årligen. Samarbetet med kommunens tjänstemän och politiker fungerade bra. Finansiella nyckeltal (tkr) Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Justerat eget kapital Investeringar Långfristiga skulder Soliditet, % 7,0 8,8 10,8 Tekniska nyckeltal Förbrukning, vatten (m³) Anslutna fastigheter vatten (m³) avlopp (m³) Andel otjänligt vatten producerat kemiskt, % mikrobiologiskt, % Antal vattenläckor per 10 km ledning 0,33 0,06 0,05 Behandlad mängd vatten, reningsverk (m³) Reningsgrad fosfor, % BOD (biologiskt nedbrytbart material), % Kommunkoncernen 51

52 Framtiden Va Avloppsreningsverket i Vansbro ska renoveras Vattentäkten i Vansbro har förhöjda halter av järn och mangan. Bolaget har under 2015 och 2016 gjort en utredning av vilka åtgärder som behövs för att säkerställa vattenkvaliteten. Ett nytt vattenverk med nya filterlösningar ska byggas Avfall Under 2016 har kommunerna i Dala Vatten och Avfall samverkat om en gemensam anläggning för att förbehandla matavfall. Anläggningen ska placeras i Borlänge och startar under Efter förbehandlingen i anläggningen rötas matavfallet vilket ger såväl näring till åkermark som biogas till fordonstrafik, vilket är i linje med de nationella miljömålen. Dala Vatten och Avfall AB Dala Vatten och Avfall AB är ett gemensamt driftbolag för vatten, avlopp och renhållning för kommunerna Leksand, Rättvik, Gagnef och Vansbro. Medarbetare Resultatet från medarbetarundersökningen 2015 var mycket positivt. Trivseln hos personalen är hög och engagemanget i bolaget har ökat. Under 2016 har bolaget arbetat för att behålla engagemanget och ska fortsätta med det. Personalomsättningen (utom pensionsavgångar) liksom sjukfrånvaron var fortsatt låg inom Dala Vatten och Avfall AB. Ett flertal utbildningar har genomförts för att utveckla personalen. Nyckeltal (tkr) Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Justerat eget kapital Soliditet, % 3,9 3,3 2,6 Total sjukfrånvaro (ink lusive långtidsfrånvaro), % 2,17 3,15 4,30 Framtiden Kompetensförsörjning Med anledning av bland annat kommande pensionsavgångar behöver bolaget säkra kompetens och stärka sin position som en attraktiv arbetsgivare. Processer, rutiner och ledarskap Dala Vatten och Avfall AB kommer även framöver att driva många investeringsprojekt i de fyra kommunerna. Det är därför viktigt att fortsätta utveckla processer, rutiner, kommunikation och inte minst ledarskapet på olika nivåer. Kommunikation Bolagets roll och ansvar i samhället genom sina verksamheter gör det extra viktigt att kunder, ägare och medborgare har kunskap om verksamhet och uppdrag. För att öka den kunskapen ska bolaget utveckla sin externa kommunikation. Resultat 2016 Årets resultat efter finansiella poster var ett underskott på 52 tkr och resultatet efter bokslutsdispositioner och skatt 115 tkr. Bolaget vidarefakturerade merparten av sina kostnader till driftbolagen i Vansbro, Rättvik, Leksand och Gagnef. Viktiga händelser 2016 har drygt 30 större projekt pågått samtidigt, vilket är möjligt tack vare tydliga rutiner och riktlinjer. Bo laget byggde till förråd vid huvudkontoret för att uppfylla miljökraven för rent vatten och för vinterförvaring av vattentankarna som används vid driftstörningar. Både va- och avfallsverksamheten fortsatte att ha en mycket hög kundnöjdhet. 52 Kommunkoncernen

53 Stiftelsen Vansbrohem Vansbrohem är en bostadsstiftelse som äger, bygger och förvaltar bostäder i Vansbro. Fastigheterna omfattar totalt 685 lägenheter och 43 lokaler samt garage och bilplatser. Den totala ytan är kvadratmeter och Vansbrohem har 15 tillsvidareanställda. Resultat 2016 Vansbrohem redovisade för 2016 ett överskott på 1,9 mkr, i huvudsak på grund av fortsatt minskade ränte kostnader och ökad uthyrningsgrad. Det innebär att verksamheten har gått med överskott åtta år i rad, den tidigare förlusten har hämtats in och balansräkningen visar överskott. Räntekostnaderna minskade med 406 tkr och kostnaden för outhyrda lägenheter minskade med 797 tkr. Kostnadsökningarna bestod främst i en kraftig ökning av uppvärmningskostnaderna med 508 tkr i huvudsak på grund av kraftigt höjda fjärrvärmeavgifter. Den positiva ekonomiska utvecklingen gav samtidigt en möjlighet att öka underhållskostnaderna med 895 tkr under året. Viktiga händelser Under året färdigställdes en del av Ripstigen 3 till ett HVB-boende i kommunens regi. Vansbrohem beslutade att den resterande delen av Ripstigen 3, åtta lägenheter, ska iordningställas eftersom efterfrågan på bostäder har ökat under året. Dessa beräknas vara färdiga till april Fastigheten Dalasågen 15:8 såldes 2016 då verksamheten tidigare flyttats till Täppan 1 i centrala Vansbro. Bland underhållsåtgärderna kan nämnas att Vansbrohem har upphandlat och påbörjat utvändigt underhåll av fastigheterna Ripstigen 1, 3 och 5. En ny värmepumpsanläggning har installerats vid Solgärdet i Dala-Järna, vilket kommer att ge ytterligare energibesparing. Personalen har utökats med en ventilation stekniker vilket innebär att Vansbrohem nu kan göra OVK-besiktningar i egen regi. Två boendevärdar har också anställts på deltid för att hjälpa till att ta emot ny anlända hyresgäster. Antalet lediga bostäder fortsatte minska och i snitt var elva lägenheter lediga under året. Vid årets slut fanns det nio outhyrda lägenheter. Nyckeltal Vakansgrad, % 4,7 3,1 1,6 Soliditet, % 6,22 8,1 9,2 Likviditet, % Driftkostnad/m², kr Bokfört värde/m², kr Resultat/m², kr 21:22 60:28 42:15 Framtiden Fortsatt låga räntor och fortsatt efterfrågan på bo städer innebär nya utmaningar för Vansbrohem, som behöver möta efterfrågan på bostäder och åtgärda det eftersatta underhållet. Västerdalarnas utbildningsförbund, VDUF Västerdalarnas utbildningsförbund är ett gemensamt kommunalförbund bildat av kommunerna Malung Sälen och Vansbro för gymnasieutbildning var utbildnings förbundets första verksamhetsår. Faktaruta 2016 Intäkter (tkr) Kostnader (tkr) Nettokostnad (tkr) Medlemsbidrag (tkr) Finansnetto (tkr) 27 Årets resultat (tkr) 0 Investeringar, netto (tkr) 0 Antal årsarbetare* 108,4 Män 51,4 Kvinnor 57,0 Frisktal, % 95,3 *Statistik från den 31 december respektive år. Verksamheten redovisade ett underskott på 2,2 mkr Enligt förbundsordningen ska verksamheten, i den mån kostnaderna inte täcks på annat sätt, finansieras av medlemskommunerna. Fördelningen mellan kommunerna ska utgå från folkmängden i respektive medlemskommun den 1 november året före budgetåret. Fördelning av resultat VDUF 2016 Folkmängd Fördelning 1/ (%) Fördelning resultat Vansbro , Malung Sälen , Totalt , Måluppfyllelse Verksamheten ska bedrivas med god ekonomisk hushållning enligt uppdraget och de ekonomiska ramarna. Förbundet redovisade ett underskott 2016, men har utfört uppdrag inom gymnasieskolans ram som inte var budgeterade. Med hänsyn till det bedömer VDUF att det ekonomiska målet är uppnått. Ett annat mål är att andelen elever som går ut gymnasiet med en gymnasieexamen ska vara högre än rikets genomsnitt 75 procent. I Vansbros utbildningscentrum var andelen 82 procent Kommunkoncernen 53

54 vårterminen 2016 och i Malung Sälens gymnasieskola 92 procent. Rikssnittet 75 procent avser elever som är folkbokförda i kommunen, medan skolornas siffror rör alla elever som slutade gymnasiet i våras vid respektive skola. Skolorna nådde de nationella målen för sina elever. På båda skolorna finns dock plats för fler elever utan att man behöver förändra organisationen nämnvärt. Båda skolorna har en elevkostnad som är högre än den nationella riksprislistan, liksom den gemensamma prislistan inom Gysam 1 i elva kommuner i Dalarna. Den höga kostnaden beror till stor del på det mindre elevantalet och bredden av gymnasieprogram. Under 2016 har det interna arbetet fokuserat på att förbättra möjligheten till goda ekonomiska resultat. Årets resultat 2016 var Västerdalarnas utbildningsförbunds första verksamhetsår. Inför 2016 lade man in den befintliga budgeten från varje kommun avseende gymnasieverksamheten, i förbundets budget. Verksamheten redovisade ett underskott på 2,2 mkr för det första verksamhetsåret. En av de större budgetavvikelserna bestod i bidrag från Migrationsverket som var 7 mkr över budget på grund av fler nyanlända till kommunerna (omkring 80 fler elever i slutet av 2016 jämfört med januari). Det innebar också behov av fler lärare vilket gjorde att personalkostnaden blev 6,3 mkr högre än budgeterat. Med ökat elevantal och ökad personalstyrka ökade även övriga verksamhetskostnader med 2 mkr (inklusive lokalkostnader). Interkommunala intäkter blev 400 tkr lägre än budgeterat och interkommunala kostnader 100 tkr högre efter att man tagit hänsyn till interna ersättningar mellan Malung och Vansbro. 1 Gymnasieskolor i samverkan för att fler elever ska kunna gå gymnasiet i sin kommun eller region. Viktiga händelser De första månaderna 2016 ökade trycket på introduktionsprogrammet eftersom kommunerna fick många nyanlända i gymnasieåldern. Det innebar en utökning av verksamheten och svårigheter att hitta personal med rätt kompetens. Behöriga lärare är en brist i hela landet. Utökningen av elevantalet skapade även behov av fler lokaler. Utbildningen har fungerat i Vansbro utbildningscentrums befintliga lokaler, medan Malung Sälens gymnasieskola fick byggas om. Förbundet arbetar långsiktigt med att förbättra och förändra utbudet av gymnasieutbildning, med målet att attrahera fler ungdomar från de två kommunerna att välja sin lokala gymnasieskola. Samtidigt har de riksrekryterande utbildningarna en viktig funktion för att de två gymnasieskolorna ska få ett rimligt antal elever. I detta sammanhang har också marknadsföringsarbetet strukturerats och delegerats till viss personal. Under året har förbundet även arbetat med effektiviseringar, samläsningar mellan program och skolor samt utveckling av kurser inom det individuella valet. Det har redan lett till nya lösningar och fortsätter att skapa nya möjligheter. Här är omvärldsbevakning en nyckel för att se vilka förslag som är genomförbara. Utbildningschefen har tillsammans med rektorer för vuxenutbildningen arbetat med vuxenutbildningens verksamhetsövergång till VDUF. Skolinspektionen gjorde en riktad inspektion av språkintroduktionsprogrammet vid Vansbro utbildningscentrum. Inspektionen resulterade i på pekanden om nödvändiga åtgärder som utbildningscentret ska göra och slutrapportera i februari Framtiden Arbetet med att utveckla verksamheten fortsätter 2017 och vid årsskiftet 2016/2017 förflyttades även vuxenutbildningen till VDUF. Målen för 2017 beskrivs i budgeten. 54 Kommunkoncernen

55 Räkenskaper Förvaltningsberättelse 55

56 Driftredovisning (tkr) Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Kostnad Intäkt Nettokostnakostnad netto Kostnad Intäkt Netto Avvikelse Nettokostnad KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSEN Utbildning och arbete Vård och omsorg Samhällsbyggnad Övergripande inklusive kommunkansli Till KS förfogande KS anpassningskrav Extra bidrag flyktingmottagande VDUF SUMMA KOMMUNSTYRELSEN JÄVSNÄMND REVISON ÖVERFÖRMYNDARE VALNÄMND SUMMA FINANSIERING SUMMA Räkenskaper

57 Resultaträkning (tkr) Kommunen Sammanställd Verksamhetens intäkter Not Verksamhetens kostnader Not Jämförelsestörande intäkt Not Avskrivningar Not VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Not Generella statsbidrag och utjämning Not Finansiella intäkter Not Finansiella kostnader Not RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Skattekostnader Uppskjuten skatt PERIODENS RESULTAT Räkenskaper 57

58 Investeringsredovisning (tkr) Budget År T o m Resterande/ förbrukat Invallning Vansbro / Verksamhetssystem VoO och IFO / Ljud- och AV-utrustning teatern och Pelarsalen / Räddningsstation Vansbro / Myrbacka skola, om- och tillbyggnad samt bussangöring / Brandskyddsåtgärder Bäckaskog, Söderåsen och Medborgarhuset Renovering simhallens duschutrymmen och tillgänglighetsanpassning / Utbyggnad bredband / Projektering Söderåsens äldreboende / Våtutrymmen Rättargården, Snöå bruk Ripstigen 3, HVB-hem Kantaren, HVB-hem Ombyggnad förskola Bergheden LSS-gruppboende Bioenergianläggning It-investeringar Infrastruktur, skydd, fastighetsunderhåll och verksamhetsinvesteringar Investeringsutgift Räkenskaper

59 Kassaflödesanalys (tkr) Kommunen Sammanställd DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Not Justering för gjorda avsättningar Not Justering för avsättning uppskjuten skatt Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Not Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapitalet Ökning förråd och varulager Ökning/minskning fordringar Ökning av kortfristiga skulder Ökning(+)/minskning( ) kortfristiga avsättningar 1. MEDEL FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar Not Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Not Försäljning av materiella anläggningstillgångar Not Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Not Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Not MEDEL FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Minskning långfristiga fordringar Not Ökning långfristiga fordringar Not Erhållna investeringsbidrag Not Förändring av långfristig leasingskuld Not Nyupptagna lån Not Amortering av långfristig skuld Not MEDEL FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL (1+2+3) Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring av likvida medel Räkenskaper 59

60 Balansräkning (tkr) Kommunen Sammanställd TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Not Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not Maskiner och inventarier Not Finansiella anläggningstillgångar Not Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd med mera Not Fordringar Not Kassa och bank Not Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Årets resultat Not Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Not Andra avsättningar Not Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Not Kortfristiga skulder Not Summa skulder Summa avsättningar och skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Uttagna pantbrev Avgår i eget förvar Summa ställda panter Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Not Övriga ansvarsförbindelser Not Summa ansvars- och borgensförbindelser Räkenskaper

61 Nothänvisningar Not Kommunen Sammanställd Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter enligt driftredovisningen Realisationsvinst 280 Inlösen bilar Momsbidrag omsorgsboende Upplösning investeringsbidrag Administrationsavgift löneväxling Återvunnen moms 563 Återvunna fordringar 12 Interna poster Verksamhetens intäkter kommunen Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enligt driftredovisningen Personalförsäkringar och pensionskostnader som ej fördelats ut på verksamheterna Reservation kundfordringar Kalkylerad kapitalkostnad Interna poster Verksamhetens kostnader kommunen Jämförelsestörande intäkt Återbetalning 2004 års AGS-premie Summa Avskrivningar Beräknas på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde. I underlaget ingår årets investeringar i förhållande till när de togs i bruk Summa Skatteintäkter Skatteintäkter Egna skatteintäkter preliminärt för bokslutsåret Prognos slutavräkning för bokslutsåret Rättning av prognos på slutavräkningen för året före bokslutsåret Summa Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsavgift/-bidrag Strukturbidrag Tillfälligt statsbidrag för mottagning av flyktingar. Bidraget uppgår totalt till tkr varav 1/13 intäktsförts Statsbidrag kompensation för höjda sociala avgifter för unga Utjämning LSS-kostnader Fastighetsavgift Summa Räkenskaper 61

62 Not Kommunen Sammanställd Finansiella intäkter Räntor likvida medel Ränteintäkter kundfordringar Utdelning aktier och andelar Ränteintäkt förlagslån Kommuninvest Ränteintäkt koncernbolag Ränteintäkt Rindi Summa Finansiella kostnader Räntekostnad på lån Räntekostnad leasad biobränsleanläggning Ränta på pensionsavsättning Kapitaltillskott, förlusttäckning Bankkostnader med mera Summa Justering för av- och nedskrivningar Avskrivningar enligt not Summa Justering för gjorda avsättningar Avsättning för pension Summa Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Realisationsvinst Täppan 1, före detta brandstation Vansbro 154 Realisationsvinst Skansbacken 53: Realisationsvinst bil räddningstjänsten Realisationsvinst Sveden 41: Realisationsvinst försäljningar Stiftelsen Vansbrohem 467 Utrangeringar va-ledningar Vansbro Teknik AB Upplösning investeringsbidrag Realisationsvinst VTAB 85 Realisationsförlust Stiftelsen Vansbrohem 35 Summa Förvärv av materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Mark, byggnader och tekniska anläggningar Summa Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Summa Räkenskaper

63 Not Kommunen Sammanställd Försäljning av materiella anläggningstillgångar Vansbro Bagaren 9, del av Ripstigen Täppan 1, före detta brandstation Vansbro 650 Skansbacken 53: Snöån 9: Bil räddningstjänsten Stiftelsen Vansbrohem fastigheter Vansbro Teknik AB försäljning maskiner 360 Summa Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Karlstads El- och Stadsnät Medlemsinsats Kommuninvest Äppelbovind, insatskapital 1 1 Summa Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Äppelbovind, återbetalning av insats 1 1 Summa Minskning av långfristiga fordringar Biobränsleanläggning Andra långfristiga fordringar Summa Ökning långfristiga fordringar Vansbro Teknik AB 600 Summa Erhållna investeringsbidrag Nytt bidrag till bredbandsutbyggnaden Nytt bidrag till räddningsstation Summa Förändring av långfristig leasingskuld Förändring av långfristig leasingskuld till kortfristig Summa Nyupptagna lån Vansbro kommun Dala Vatten och Avfall AB Vansbro Teknik AB Summa Amortering av skuld Amortering Förändring kortfristig del av långfristig skuld 683 Summa Räkenskaper 63

64 Not Kommunen Sammanställd Immateriella tillgångar Ingående värde Årets investeringar Avskrivningar Summa Avskrivningstid är 5 år, linjär avskrivning Ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Summa Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående värde mark, byggnader och tekniska anläggningar Årets investeringar Försäljningar Omklassificeringar Avskrivningar Summa Avskrivningstid för byggnader och tekniska anläggningar är år, linjär avskrivning. Två anläggningar har avvikande avskrivning för att matcha användningstiden. Ackumulerade anskaffningsvärden mark, byggnader och tekniska anläggningar Ackumulerade avskrivningar mark, byggnader och tekniska anläggningar Summa Maskiner och inventarier Ingående värde maskiner och inventarier Årets investeringar Försäljningar Omklassificeringar Avskrivningar Summa Avskrivningstid är 3, 5 eller 10 år, linjär avskrivning. Ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Summa Kommunen har under året haft leasingkostnader för bilar uppgående till tkr, 2015 till tkr. Framtida förfallobelopp avseende bilar uppgår till tkr. Kommunens leasingavtal för kopiatorer avslutades under 2015 och det finns inga leasingkostnader för kopiatorer för Leasingkostnaderna för kopiatorer 2015 uppgick till 250 tkr. Kommunen har under året haft leasingkostnader för datorer uppgående till tkr, 2015 till tkr. Framtida förfallobelopp avseende leasade datorer uppgår till tkr. 64 Räkenskaper

65 Not Kommunen Sammanställd Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Aktier och andelar koncernbolag Långfristiga fordringar Balans enligt lag om bostads- och underhållslån 82 Summa Förråd Sängpaket Råvaror och förnödenheter Vansbro Teknik AB Bränslelager Stiftelsen Vansbrohem Summa Fordringar Kundfordringar Diverse kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Kassa bank Kassa Bank Summa Eget kapital Avstämning balanskrav Årets resultat Reducering av samtliga realisationsvinster 280 Årets resultat efter balanskravsjusteringar Reservering av medel till resultatutjämningsreserv Balanskravsresultat Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Avsättning för pensionsåtaganden exklusive ÖK-SAP Ingående avsättning Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Nya utbetalningar Sänkning av diskonteringsränta Intjänad PA-KL Slutbetalning FÅP Intjänad förmånsbestämd ålderspension Intjänad särskild avtalspension Nya efterlevandepensioner Övrig post Förändring löneskatt Summa Räkenskaper 65

66 Not Kommunen Sammanställd Avsättning för pensionsåtaganden ÖK-SAP Ingående avsättning 0 0 Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Utbetalning ÖK-SAP Sänkning av diskonteringsränta Arbetstagare som pensionerats Ändrad samordning Övrig post Förändring löneskatt 2 2 Summa Avsättning för pensionsåtaganden för förtroendevalda enligt OPF-KL Pensionsavsättning Löneskatt Summa Avsättning för visstidspension för förtroendevalda 2016: 2 personer, 2015: 2 personer Löneskatt Summa Summa avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Uppdelning per förmån Avsättning för pensionsåtaganden exklusive ÖK-SAP Pensionsbehållning Förmånsbestämd ÅP Särskild avtalspension Pension till efterlevande PA-KL pensioner Löneskatt Summa Avsättning för pensionsåtaganden ÖK-SAP Särskilda avtalspensioner Visstidspensioner Löneskatt 2 2 Summa Avsättning för visstidspension för förtroendevalda Ålderspension Efterlevandepension Löneskatt Summa Räkenskaper

67 Not Kommunen Sammanställd Andra avsättningar Avsättning för obeskattad reserv Summa Långfristiga skulder Lån i banker och kreditinstitut Skuld vid finansiell leasing av biobränsleanläggning Investeringsbidrag ej upplösta Summa Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Personalens skatter, avgifter och löneavdrag Kort del av långfristig leasing Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 Ingående ansvarsförbindelse Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Gamla utbetalningar Sänkning av diskonteringsräntan Aktualisering Bromsen Övrig post Förändring löneskatt Summa Uppdelning per förmån Intjänad pensionsrätt Livränta Utgående pension till efterlevande PA-KL och äldre utfästelser Löneskatt Summa Visstidspension till förtroendevalda Ett pågående intjänande Ett ansvar för samordnad pension, påbörjad utbetalning Löneskatt Summa Summa Räkenskaper 67

68 Not Kommunen Sammanställd Övriga ansvarsförbindelser Borgen och andra förpliktelser gentemot kommunens företag Stiftelsen Vansbrohem Vansbro Teknik AB Dala Vatten och Avfall AB Summa Kommunalt förlustansvar för egna hem Övriga förpliktelser Summa Vansbro kommun har i november 2007 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 286 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Vansbro kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. 68 Räkenskaper

69 Redovisningsprinciper Redovisningen har skett i enlighet med kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KLR) samt enligt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster, enligt RKR 3.1, är resultat av händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar har en livslängd på minst tre år och ett anskaffningsvärde på minst ett prisbasbelopp, vilket var kronor Anläggningstillgångarna är i balansräkningen bokförda till anskaffningsvärdet med avdrag för investeringsbidrag och avskrivningar. Avskrivningarna beräknas på nettoinvesteringar till och med redovisningsåret i förhållande till när de togs i bruk. Avskrivningstiderna har fastställts med utgångspunkt från Rådets skrift om avskrivningar men med en egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid. Komponentavskrivningar Viktiga delar, komponenter, i anläggningstillgångar kan behöva ersättas regelbundet men med olika tidsintervall. Även byggnader har normalt många betydande komponenter som har väldigt olika nyttjande perioder och därför byts ut med olika tidsintervall i takt med sin förbrukning. Förväntas skillnaden vara stor mellan förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter ska, i enlighet med RKR 11.4, tillgången delas upp på dessa komponenter och varje komponent ska då skrivas av separat. Vansbro kommun har inte infört komponentavskrivningar men avser införa komponentavskrivning Inledningsvis ska metoden tillämpas för nya investeringar i byggnader och anläggningar. Sedan ska kommunen göra en genomgång av större objekt för att dela upp dem i olika komponenter och börja tillämpa komponentavskrivning. Leasingavtal Leasingavtal med en kortare löptid än tre år hanteras som operationell leasing enligt rekommendation 13.1 från RKR. Även längre avtal för bilar och kopiatorer redovisas som operationella leasingavtal. Dessa avtal har en löptid på högst fem år och bedöms därför ha en marginell påverkan på redovisningen. Kommunen leasar en biobränsleanläggning enligt ett finansiellt leasingavtal med löptid Anläggningen leasas vidare till Rindi Energi AB under perioden Dessa båda leasingavtal klassificeras som finansiell leasing, vilket innebär en likartad redovisning. Kommunen redovisar en finansiell fordran på Rindi Energi AB. Avtalen förändrades från och med 2012 men justeringen gjordes i samband med 2013 års årsredovisning. Fordringar Fakturafordringar med en förfallodag längre tillbaka än tre månader redovisas som osäkra fordringar. Lånekostnader Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar därmed resultatet för den period de gäller. Avsättning för pensioner Pensioner intjänade 1998 och 1999 redovisades till och med 2010 som en avsättning i balansräkningen. Kommunen betalade dessa skulder Pensioner intjänade från och med 2000 behandlas som en individuell del och betalas ut till de anställda under påföljande år. De redovisas därför som en kortfristig skuld. Från och med 2006 har kommunens ansvar för intjänandet av visstidspension enligt bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda förtydligats under ansvarsförbindelser. Aktualiseringsgraden 1 i KPA:s beräkningar av pensionsskuld och pensionskostnader är 86 procent. Löneskulder Vid beräkning av skulder för sociala avgifter som rör löneskulder använder kommunen ett generellt personal omkostnadspåslag (PO) på 38,33 procent. 1 Aktualiseringsgrad är hur stor andel av de anställdas pensionsgrundande uppgifter som är uppdaterade och aktuella. Redovisningsprinciper 69

70 Driftredovisningen I driftredovisningen ingår interna kapitalkostnader för tillgångar samt personalomkostnadspålägg (PO) för sociala avgifter enligt lag och avtal. PO-påslagen uppgick till totalt 38,33 procent. Driftredovisningen påverkas också av intäkter och kostnader mellan verksamheterna. Intäktsredovisning Kommunen tillämpar RKR:s rekommendation 18:1 för redovisning av intäkter. Rekommendationen innebär bland annat att investeringsbidrag ska periodiseras över anläggningstillgångarnas nyttjandeperiod. Sammanställd redovisning I den sammanställda redovisningen ingår bolag som kommunen äger helt eller delvis. Dessa är Stiftelsen Vansbrohem (100 procent), Dala Vatten och Avfall AB (25 procent), Vansbro Teknik AB (100 procent) och Västerdalarnas utbildningsförbund (40,2 procent). Kommunen har inte gjort några justeringar för att anpassa Stiftelsen Vansbrohems redovisning till kommunens redovisningsprinciper, eftersom det inte skulle ha någon väsentlig påverkan på koncernens resultat. Stiftelsens årsredovisning är upprättad enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. För mer detaljerad information om Stiftel sen Vansbro hems redovisningsprinciper hänvisas till stiftelsens årsredovisning. Från och med 2011 ingår Dala Vatten och Avfall AB, där kommunen äger 25 procent, och Vansbro Teknik AB, som helägs av kommunen, i den sammanställda redovisningen. All va- och renhållningsverksamhet har skett i bolagen. Från och med 2016 ingår Västerdalarnas utbildningsförbund (VDUF) i den sammanställda redovisningen. Västerdalarnas utbildningsförbund bedriver gymnasieutbildning för Vansbro och Malung-Sälens kommuner. Kommunandelen bestäms av antalet invånare. Den andel Vansbro finansierade 2016 var 40,2 procent. I den sammanställda balansräkningen har preliminära siffror för Västerdalarnas utbildningsförbund använts. Dessa har inte justerats efter att siffrorna blev fastställda eftersom det inte bedöms ha någon väsentlig påverkan på den sammanställda balansomslutningen. Systemdokumentation Systemdokumentation håller på att upprättas men är inte färdigställd. 70 Redovisningsprinciper

71 Ord- och begreppsförklaringar Anläggningskapital Skillnaden mellan anläggningstillgångar, långfristiga skulder och långfristiga avsättningar. Anläggningstillgångar Fast och lös egendom som kommunen planerar att fortsätta äga långsiktigt. Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Avsättningar Ekonomiska förpliktelser vars storlek eller betalningstidpunkt inte är helt bestämda. Balansräkning Den ekonomiska ställningen vid årets slut. Av den framgår hur kommunen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) och hur kommunen har anskaffat sitt kapital (avsättningar, skulder och eget kapital). Eget kapital Kommunens totala kapital består av anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar med mera) och rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift- och investeringsändamål). Finansieringsanalys Visar hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet med mera påverkar rörelsekapitalet. Internränta Beräknad kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) som utnyttjas inom en viss verksamhet. Kapitaltjänstkostnader Benämning på internränta och avskrivningar. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder som hör till den löpande verksamheten. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt. Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag med mera. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Långfristiga skulder Skulder med en löptid längre än ett år. Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgång. Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder de tillhör. Resultaträkning Redovisar intäkter och kostnader samt visar hur förändringen av kommunens eget kapital har skett. Denna förändring kan man också få genom att jämföra eget kapital i de två senaste årens balansräkningar. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar, kortfristiga avsättningar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet visar kommunens finansiella styrka. Soliditet Andelen eget kapital av de totala tillgångarna, det vill säga hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierade med eget kapital. Ord och begrepp 71

72 Kommunstyrelsen år 2016 Stina Munters (C), kommunstyrelsens ordförande Nils-Erik Edlund (S), kommunstyrelsens förste vice ordförande Pär Skagerling (C) Anneli Hultgren (C) Lars-Olov Liss (C) Anders Lundin (C) Torsten Larsson (KD) Nall Lasse Andersson (S) Anders Edlund (S) Monica Eriksson (S) Wahan Harutun (KP) 72 Kommunstyrelsens ledamöter

73 Kommunstyrelsens ledamöter 73