Förslag till riktlinjer för bidrag till bullerplank i egen regi samt bidrag till fasadåtgärder

Transkript

1 TN 65/16 Tjänsteutlåtande Trafiknämnden Diarienummer 3474/15 Specialist- och sakområde Malin Ekstrand Telefon E-post: Förslag till riktlinjer för bidrag till bullerplank i egen regi samt bidrag till fasadåtgärder Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att anta riktlinjer för bidrag till bullerplank i egen regi samt till fasadåtgärder enligt bilaga 1. Sammanfattning Trafiknämnden är som väghållare ansvarig enligt miljöbalken för de miljöstörningar som kan uppstå, bland annat i form av buller. Trafiknämnden beslutade 2009 respektive 2011 om principerna för bidrag till bullerdämpande åtgärder som fönsterbyte, ljudreducerande ventilationsgenomföringar och bullerdämpande plank. De senaste åren har nya planeringsriktvärden kommit för trafikbuller. Staden har också antagit miljökvalitetsmål som bland annat inbegriper god ljudmiljö. Vidare har kommunfullmäktige antagit ett åtgärdsprogram för buller, utifrån kraven i ett EU-direktiv. Miljö- och klimatnämnden har som tillsynsmyndighet förelagt trafiknämnden att senast 15 september 2016 redovisa fastigheter med bostäder respektive med lekytor vid skolor och förskolor där värst utsatta fasad har nivåer över 60 dba från väg- eller spårtrafiken. En prioriteringsplan för åtgärder till och med 2020 för dessa fastigheter ska också redovisas, utifrån vad som är tekniskt möjligt. Det finns därför ett behov av nya riktlinjer för beslut om bidrag. Trafikkontoret föreslår att vi som väghållare erbjuder utifrån tillgängliga medel bidrag till fastighetsägare och bostadsrättsföreningar för bullerdämpande åtgärder som fönsterbyte, ljudreducerande ventilationsgenomföringar och bullerdämpande plank enligt de principer som utvecklas i bilaga 1. Samma överväganden gäller när vi gör åtgärder i vår egen verksamhet. 1(9)

2 Tjänsteutlåtandet belyser också bland annat bullerfrågan i olika lagstiftningar, mål i staden, hälsoeffekter och möjligheten att dämpa ljudnivån. Ekonomiska konsekvenser I samband med att trafiknämnden 2011 beslutade om att sänka nivån för bidrag till bullerdämpande åtgärder från 65 till 63 dba gjordes en bedömning av behovet av bidrag till fönsteråtgärder. Kostnaden uppskattades då till cirka 1,5 miljoner kronor per år i rena bidragskostnader. Utöver det finns behov av medel för plank. I samband med att kommunfullmäktige skulle besluta om Åtgärdsprogram buller uppskattade trafikkontoret kostnaden för att genomföra åtgärdsprogrammet till cirka 385 miljoner kronor under åtgärdsprogrammets tid och uppskattad kostnad för att nå delmålet till år 2020 till cirka 500 miljoner kronor. Åtgärdsprogram buller är en del av Miljöprogrammet för Göteborg som antogs i december I budgeten för fanns möjligheten till bidrag för att genomföra åtgärder. Trafiknämnden ansökte och beviljades bland annat medel för 2014 och 2015 för att arbeta med åtgärdsprogram buller. I stadens budget för 2016 finns medel för bidrag till miljöprogramsåtgärder. Trafiknämnden har sökt även denna gång. Och totalt kom det in ansökningar för cirka dubbelt så mycket som det fanns i budgeten. Det medförde att när miljö- och klimatnämnden i november 2015 tog ställning till ansökningarna tillstyrkte man inte Trafiknämndens ansökningar för bulleråtgärder Barnperspektivet Barn är särskilt känsliga för höga ljudnivåer. Samtidigt vill vi att barnfamiljer ska välja att bo kvar i staden, så att vi får en blandad och levande stad. Därför är det viktigt att vi har resurser för att avhjälpa störande ljudnivåer så att barns exponering för buller kan minska. Jämställdhetsperspektivet Trafikkontoret kan inte se några jämställdhetsaspekter på frågan. Mångfaldsperspektivet En god ljudmiljö är bra för alla invånare och besökare liksom för de som arbetar i näringslivet. Men den som har begränsade resurser har mindre möjlighet att själv välja boende, färdmedel och så vidare. Därför är det viktigt att arbeta för en förbättrad ljudmiljö i hela staden. Miljöperspektivet Buller är en miljöfråga där den tekniska utvecklingen inte kommit lika långt som inom till exempel avgastekniken. Genom byten till fönster med bättre ljudisolerande förmåga kan vi även nå energibesparingar. Exponering för höga bullernivåer har hälsoeffekter. Dessa är främst kopplade till stressreaktioner i kroppen. Buller har därför i forskning kopplats samman med ökade risker för högt blodtryck och hjärt- kärlsjukdomar men också Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 2(9)

3 under senare tid exempelvis utveckling av diabetes typ två och vissa typer av bröstcancer Omvärldsperspektivet Genom riktlinjerna för bidrag kommer vår hantering att vara mer lik de som gäller i Stockholm och Malmö. En presentation av de städernas regelverk finns i avsnittet Omvärldsbevakning. Stefan Eglinger Trafikdirektör Suzanne Andersson Avdelningschef Bilagor Bilaga 1 Riktlinjer för bidrag till bullerplank i egen regi samt bidrag till fasadåtgärder Bilaga 2 Föreläggande att redovisa kartläggning av ljudnivåer från spår- och vägtrafik inom Göteborgs kommun samt planerade åtgärder till och med år Beslut 30 oktober Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 3(9)

4 Ärendet Trafiknämnden är som väghållare ansvarig enligt miljöbalken för de miljöstörningar som kan uppstå, bland annat i form av buller. Trafiknämnden beslutade 2009 respektive 2011 om principerna för bidrag till bullerdämpande åtgärder som fönsterbyte, ljudreducerande ventilationsgenomföringar och bullerdämpande plank. De senaste åren har nya planeringsriktvärden kommit för trafikbuller. Staden har också antagit miljökvalitetsmål som bland annat inbegriper god ljudmiljö. Vidare har kommunfullmäktige antagit ett åtgärdsprogram för buller, utifrån kraven i ett EU-direktiv. Det finns därför ett behov av nya riktlinjer för beslut om bidrag. Bakgrund Tidigare beslut Trafiknämnden antog den 29 oktober 2009, 173 tillämpnings- och bidragsregler för fönsteråtgärder, bullerplank med mera i Göteborg. Det beslutet utvecklades och justerades i trafiknämnden den 15 juni 2011, 144. Det innebar att gränsen för bidrag till åtgärder sänktes från 65 till 63dBA ekvivalent ljudnivå och att antalet personer som omfattades av möjligheten till bidrag tredubblades. Kostnaden uppskattades inför beslutet till ett behov av bidrag för fönsteråtgärder på cirka 1,5 miljoner kronor per år. Om den ekvivalenta ljudnivån utomhus uppgår till 63dB(A) ger trafikkontoret för närvarande bidrag till bullerdämpande åtgärder. Det gäller även om den maximala ljudnivån från kollektivtrafik regelbundet (minst 5 gånger mellan kl 22 och 06) uppgår till minst 80 dba utomhus vid fasad eller 50 dba inomhus Det handlar om bidrag till bullerplank, fönster eller ljudreducerande ventilationsgenomföringar. Bidraget för bullerplank uppgår till 600 kronor per kvadratmeter och ska dämpa ljudnivån på en uteplats belägen omedelbart framför husfasad eller en balkong. Om ljudnivån inte kan dämpas med plank kan bidrag ges för fönsteråtgärder, med maximalt 1500 kronor per kvadratmeter fönster (karmyttermått). Det finns även möjlighet att få bidrag för ljudreducerande ventilationsgenomföringar, maximalt 500 kronor per rum. Efter åtgärd ska den maximala nivån inomhus understiga 45 dba. Samtliga bidragsmöjligheter förutsätter att tillräckliga medel finns i budgeten. Hälsoeffekter av buller Exponering för höga bullernivåer har hälsoeffekter. Dessa är främst kopplade till stressreaktioner i kroppen. Buller har därför i forskning kopplats samman med ökade risker för högt blodtryck och hjärt- kärlsjukdomar men också under senare tid exempelvis utveckling av diabetes typ två och vissa typer av bröstcancer Enligt en studie som FN:s världshälsoorganisation (WHO) och EU:s Joint Research Center genomförde 2011 ( Burden of disease from enviromental noise ) är buller den näst mest hälsofarliga föroreningskällan. Endast luftföroreningar utgör en mer skadlig föroreningskälla. Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 4(9)

5 EG-direktiv Göteborg Stad är skyldig att ha en aktuell bullerkartläggning samt ett åtgärdsprogram för att minska omgivningsbullrets negativa hälsoeffekter. Detta enligt förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) som är en implementering av ett EG-direktiv om omgivningsbuller. Både kartläggning och åtgärdsprogram ska ses över och omarbetas minst var femte år. Åtgärdsprogrammet ska vara antaget i kommunfullmäktige antog fullmäktige Göteborgs Stads åtgärdsprogram mot buller Svensk lagstiftning miljöbalken och plan och bygglagen Trafiknämnden är i sin egenskap av väghållare enligt miljöbalken verksamhetsansvarig för trafik och därmed tillhörande frågor. En uppgift är att medverka till att det buller som spår- och vägtrafiken alstrar inte ligger på en för hög nivå. Trafikbuller är den miljöstörning som berör flest antal människor i Göteborg och är ett betydande folkhälsoproblem. I Göteborgs beräknas omkring boende vara utsatta för trafikbuller vid sin bostad som överskrider det långsiktiga målet 55 dba om dygnsmedelvärde, varav omkring utsätts för bullernivåer över 60 dba. Cirka göteborgare i befintlig miljö har en dygnsekvivalent ljudnivå på 65 dba och mer. Enligt 2 kapitlet miljöbalken ska alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Tillsynsmyndigheten får samtidigt inte ställa krav som är orimliga att uppfylla. Särskild hänsyn ska tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämför med kostnaderna för dessa. Av 9 kapitlet framgår att med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinskt eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. De senaste åren har bullerfrågan uppmärksammats på nationell nivå i diskussionen om behovet av utökat bostadsbyggande. Därför har en rad utredningar tillsatts och förändringar genomförts i miljöbalken och plan och bygglagen (PBL) de senaste två åren kom SOU (2013:67) Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggande som föreslog förändringar för att samordna PBL och miljöbalken samt nya riktvärden för trafikbuller beslutades om ändringar i PBL och miljöbalken (började gälla den 2 januari 2015) som något förenklat kan sägas innebära att miljöbalkens olägenhetsbegrepp infördes i PBL där det också blev tydligt att man genom placering, utformning med mera av byggnader ska förebygga olägenhet för människors hälsa avseende omgivningsbuller. Det infördes också ett tydligt krav på bullerutredning och att de nivåer som beräknas ska införas i planbeskrivningen. Samtidigt infördes en förändring i miljöbalken som innebär att tillsynsmyndigheten inte kan ställa krav mot väghållaren om de i planen beskrivna bullervärdena klaras. Man kan Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 5(9)

6 alltså säga att olägenhetsbedömningen som görs i PBL ska vara densamma som miljöbalken och att krav därför inte får ställas beslutade regeringen också om den så kallade trafikbullerförordningen (som trädde i kraft den 1 juni 2015). I denna anges de riktvärden som ska gälla vid bedömning av olägenhet i samband med planer och bygglov. De avsteg som tidigare var aktuella är borta. Istället kan riktvärdet sägas kunna gälla på två sätt, antingen klarar man riktvärdet på den mest utsatta sidan eller, om detta inte klaras, de värden som anges för hälften av bostadsrummen. Vidare har riktvärdet för smålägenheter höjts till 60 dba ekvivalent nivå medan riktvärdet på uteplats kan sägas ha skärpts avseende ekvivalentnivån. Göteborgs Stads miljökvalitetsmål med mera Göteborg har preciserat de sexton nationella miljökvalitetsmålen (MKM) i tolv lokala mål med delmål. Ett av delmålen till God bebyggd miljö handlar om ljudmiljön och är antaget i kommunfullmäktige Det övergripande och långsiktiga målet är att göteborgarna har tillgång till goda ljudmiljöer ute och inne. Till 2020 har staden satt upp följande delmål: Minst 90 procent av Göteborgs invånare ska senast år 2020 ha en utomhusnivå under 60 dba Minst 95 procent av Göteborgs skolor och förskolor ska senast år 2020 ha tillgång till en lekyta med högst 55 dba Samtliga stadsparker ska senast år 2020 ha nivåer under 50 dba på större delen av parkytan EG-direktivet för buller kräver ett i fullmäktige antaget åtgärdsprogram för buller. Göteborg har valt att anta ett ambitiöst program med förslag på åtgärder för att nå det kommunala delmålet för god bebyggd miljö. (Göteborgs Stads åtgärdsprogram mot buller ) Trafikkontoret uppskattade kostnaden för att genomföra åtgärdsprogrammet till cirka 385 miljoner kronor under åtgärdsprogrammets tid och uppskattad kostnad för att nå delmålet till år 2020 till cirka 500 miljoner kronor. Inga särskilda medel avsattes för att genomför åtgärdsprogram buller i samband med att kommunfullmäktige antog det. För att nå samtliga tolv MKM som kommunfullmäktige antagit beslutade fullmäktige 2013 om Göteborgs Stads miljöprogram. En av de 212 åtgärderna i programmet är nummer 109, Genomför åtgärderna i åtgärdsprogram mot buller. I december 2015 har trafiknämnden, byggnadsnämnden och miljö- och klimatnämnden antagit Vägledning för trafikbuller i planeringen, ett underlag för detaljplaneringen inom staden, utifrån den senaste statliga trafikbullerförordningen. Tillsynsmyndighetens krav Miljö- och klimatnämnden förelade den 30 oktober 2015 trafiknämnden att senast 15 september 2016 redovisa fastigheter med bostäder respektive med Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 6(9)

7 lekytor vid skolor och förskolor där värst utsatta fasad har nivåer över 60 dba från väg- eller spårtrafiken. En prioriteringsplan för åtgärder till och med 2020 för dessa fastigheter ska också redovisas, utifrån vad som är tekniskt möjligt. Beslutet i sin helhet finns som bilaga 2. Möjliga bidrag till bulleråtgärder inom staden Miljöprogrammet antogs i december I budgeten för 2014 respektive 2015 fanns möjligheten till bidrag för att genomföra åtgärder (knappt 70 miljoner för två år). Trafikkontoret ansökte och beviljades medel för 2014 och 2015 för att bland annat arbeta med åtgärsprogram buller. Utfallet av dessa medel blev fyra åtgädade förskolor och 98 befintliga fastighetsägare/bostadsrättsföreningar fick riktad information om möjligheter att ansöka om bidrag till fönsteråtgärder. Åtta fastighetsägare/föreningar har genomfört fönsterbyte och förbättrat ljudnivån inomhus i cirka 235 lägenheter, med stöd av miljöprogramspengar. Kommunfullmäktige avsatte i budgeten för 2016 medel för bidrag till miljöprogramsåtgärder (drygt 45 miljoner). Trafiknämnden sökte även denna gång för förskolor och riktad information och bidrag till befintliga fastighetsägare/bostadsrättföreningar utmed kollektivtrafikstråk. Totalt kom det i staden in ansökningar för cirka dubbelt så mycket som det fanns i budgeten. Det medförde att när miljö- och klimatnämnden i november 2015 tog ställning till ansökningarna tillstyrkte man inte Trafiknämndens ansökningar för bulleråtgärder 2016 Omvärldsbevakning Stockholm I Stockholm kan en fastighetsägare vars bostadsfastighet exponeras för ljudnivåer på 62 dba och som tidigare inte fått fönsterbidrag för den aktuella fastigheten få bidrag med maximalt 90 procent av kostnaden för en bullerdämpande fönsteråtgärd, dock högst 1000 kronor per kvadratymeter fönsterarea (karmyttermått). Bidrag kan även lämnas till 50 procent av kostnaden för byte av ventilationsdon, dock högst 500 kr per öppning. Bidraget kan inte betalas ut om det finns vall/bulerskyddplank. Bostadsfastigheter med fönster i direkt anslutning till busshållplats längs stombusslinjerna kan vara berättigade till bidrag. Detta utreds från fall till fall. Fastigheter med fönster som redan har en fasadisolering (ljudnivåskillnad ute-inne) överstigande 32 dba är inte bidragsberättigade. Bidrag kan normalt bara beviljas för hus byggda före Därefter har staden redan tillämat planeringsmål för bullerreduktion. Detta gäller normalt även för hus som byggts om efter 1980 där ombyggnaden inneburit bygglovsprövning. Malmö I Malmö finns möjligheten till bidrag för lägenheter/bostäder som används för permanent boende. Om fastigheten innehåller verskamheter reduceras Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 7(9)

8 bidraget för dessa. Adminstrativt skiljer det sig från vårt system, man har en sista ansökningsdag (30 november) för att kunna få bidrag påföljande år. Bidragsansökningarna prioriteras årligen enligt följande: 1. Ljudnivå vid fasad, 2. Ljudnivå inomhus. Gatukontoret meddelar under vilket år bidraget kommer att betalas ut. Sökande som på grund av turordningen inte kan erbjudas bidrag det år de sökt för prioriteras bland kommande års ansökningar. Bidrag beviljas om ljudnivån (dygnsekvivalent) vid fasad överstiger eller är lika med 61 dba frifältsvärde och den ekvivalenta ljudnivån inomhus skall före åtgärd överstiga 31 dba. Det kan också beviljas om fastigheten passeras av bussar i linjetrafik minst fem gånger mellan kl 22 och 06 och den maximala ljudnivån vid fasad då är över 75 dba eller om den maximala ljudnivån inomhus är över 45 dba. Enligt information på hemsidan gäller från en bidragstabell där behovet av dämpning avgör bidragets storlek. För dba är bidraget 1400 kronor per kvadratmeter fönster, för dba är bidraget 1500 kronor per kvadratmeter fönster och vid nivåer över 37 dba är bidraget 1600 kronor per kvadratmeter fönster. För ventilationsdon är bidraget 650 kr/rum. Malmö stad beviljar inte bidrag om ljudkrav ställts på fastigheten i samband med detaljplan eller bygglov. Bidrag betalas heller inte ut för fastigheter byggda 1997 eller senare där ljudkrav är ställda i Boverkets byggregler. Vidare förutsätts att fastighetsägaren sköter underhållet på sin fastighet och då också upprätthåller ljuddämpning. Det statliga vägnätet Trafikverket har nyligen beslutat om åtgärdsnivåer längs befintlig infrastruktur som började gälla 1 januari För bostäder gäller ekvivalent ljudnivå utomhus över 65 dba och ekvivalent ljudnivå inomhus över 40 dba. Maximal ljudnivå inomhus över 55 dba ger också möjlighet till bidrag. Naturvårdsverket Det finns för närvarande inga övergripande statliga riktvärden för befintlig mijö. Däremot hänvisar man till de långsiktiga riktärderna i infraproppositionen 96/97:53 samt där angivna åtgärdsnivåer. Ambitionen är att riktvärden ska komma. Trafikkontorets synpunkter Trafikkontorets pågående arbete I samband med nyplanering är det viktigt att inte det byggs bostäder med dålig ljudmiljö. Samtidigt är det viktigt att det finns bostäder. De senaste åren när bostadsbyggandet i landet varit lågt och efterfrågan stor har det därför skett en förändring i regelverket på nationell nivå. För oss i Göteborg med ett ambitiöst lokalt miljökvalitetsmål (MKM) för buller kan det innebära att tillkommande bostäder inte alltid kommer att medverka till att nå MKM. Men det ska inte vara möjligt att få bidrag för bullerdämpning i bostäder som byggs idag. Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 8(9)

9 De flesta bostäderna finns redan, och är många gånger byggda innan ljudnivåerna låg på den nivå vi har idag. Därför är det nödvändigt att arbeta för lägre ljudnivåer och i de fall vi inte når en acceptabel nivå måste vi komplettera med åtgärder i egen regi eller bidrag till andras åtgärder. Inom till exempel avgassidan har utsläppen från varje enskilt fordon minskat mycket genom åren. En motsvarande utveckling har inte skett inom bullerområdet. Det innebär att den tekniska utvecklingen inte bidragit till lägre nivåer och mindre störningar. Trafikmängden påverkar ljudnivån. Men det krävs stora minskningar av trafikmängden innan det blir ett tydligt genomslag i lägre ljudnivå. Hastigheten påverkar också ljudnivån. Där pågår en hastighetsöversyn, men även om vi skulle sänka hastigheten mycket i staden skulle vi sannolikt inte klara att helt ta bort de störningar som finns idag. Trafiknämnden arbetar kontinuerligt med att minska bullerstörningar och även andra olägenheter som orsakas av trafiken. För att minska bullerstörningarna finns investeringsprojekt som bullervallar och bullerplank men vi ger även bidrag till bullerplank i egen regi, bidrag till fönsteråtgärder och ventilationsdon. Möjligheten att nå stadens mål För staden finns en konflikt mellan stadens MKM om bullernivå vid fasad och de nya riktvärden som regeringen lagt fast i trafikbullerförordningen där fasadnivån inte får samma tyngd som tidigare utan fokus är på inomhusnivån. Den pågående hastighetsöversynen bör ge ett bidrag till måluppfyllelse. Det ställer dock krav på utformningen och förutsätter att sänkningen ger en jämn hastighet. Det är viktigt att ta hänsyn till att hastighetsdämpande åtgärder i form av gupp, avsmalningar och så vidare kan öka ljudnivån genom ökade accelerationer eller ökad ljudnivå då man passerar annan vägbeläggning än asfalt. För att minska bullret krävs alltså att hastigheten minskas men att man samtidigt skapar förutsättningar för en jämn trafikrytm. Ett annat sätt att minska ljudnivån är minskade trafikmängder. Det långsiktiga arbetet med kommunfullmäktiges mål Det hållbara resandet ska öka, trafikstrategin och det klimatstrategiska programmet är positivt för ljudnivåerna. Men det krävs stora minskningar av trafikmängden innan det blir ett tydligt genomslag i lägre ljudnivå. Förslag till riktlinjer för bidrag I bilaga 1 beskrivs riktlinjer och nivåer för bidrag. Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 9(9)