Manlig depression 1/6
|
|
- Isak Sundström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Manlig depression 1/6 Depression är ett stigande folkhälsoproblem och en av de främsta orsakerna till sjukdomsbördan och dödligheten i nutidens Europa. Den ligger idag på andra plats efter hjärt- och kärlsjukdomarna. Enligt WHOs bedömning kommer depressiva tillstånd att stiga och ligga på sjukdomsbördans första plats med dödlighet framför allt i självmord. En stigande dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar kan också vara orsakad av eller förknippad med depression. Dagens depressionsdiagnostik baseras framför allt på rapporterade depressionssymtom. Mån brister dock påtagligt i sjukdomsinsikt gällande depressiva tillstånd och känns knappast vid sina symtom. De har sämre förmåga att be om hjälp i tid. Därför har den konventionella depressionsdiagnostiken hittills framför allt präglats av den kvinnliga depressionens symtombild. Detta gör att männens depressioner ofta inte blir igenkända eller behandlade, vilket troligen är den bakomliggande orsaken till paradoxen att män enbart hälften så ofta anses vara deprimerade, men tar livet av sig tre till fyra gånger oftare än kvinnor. Den oigenkända och obehandlade manliga depressionen har därför kunnat bli ett folkhälsoproblem i sig. Detta bara inte genom den höga självmordsrisken utan också genom depressionens konsekvenser som destruktivitet, alkoholism och annat missbruk. Idag anses 60% av mannens begynnande alkoholism vara orsakad av en bakomliggande depression. Alkoholrelaterat våld är en av huvudfaktorerna bakom familjevåld och övergrepp mot kvinnor i nära relation. Det är hjälplösa, vanmäktiga och desperata män i alla samhällskategorier och etniska folkgrupper som kan bli våldsamma och farliga för sig själva eller andra. Tidig igenkännande och behandling av männens annorlunda depression och hjälplöshet är viktigt och behandling är nödvändig också ur ett folkhälsoperspektiv. Vad är depression? Depression är en allvarlig störning och påverkar både den kroppsliga och den psykiska hälsan. Den som är deprimerad har svårt att fungera i sitt dagliga liv. Depressionsjukdom återspeglar tillstånd där förmågan att hantera stress, anpassningsförmågan (coping ability) och agressionskontrollen har gått förlorad och tillstånd av total hjälplöshet och svartsyn har trätt in. Tillståndet är förknippat med att serotonin-, nonadrenalin-, och dopaminsystemet har kommit ur sin ömsesidiga balans och oftast en följd av existensiell stress, svåra livshändelser eller psykologisk påfrestning. Detta sker mot bakgrund av biologiskt-genetiskt förankrad sårbarhet. Både män och kvinnor drabbas av depression, men mäns symtom är ofta annorlunda än kvinnors. Män uppvisar och talar oftare om kroppsliga symtom som trötthet, sömnlöshet, rastlöshet eller viktförändring. De kan vara irriterade och arga istället för att känna sig nedstämda och är ofta omedvetna om att de är deprimerade. Även omgivningen och vårdpersonal missar ofta detta, vilket leder till att mäns depression oftare förblir obehandlad och i värsta fall leder till självmord eller utåtriktat våld. ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET WOLFGANG RUTZ Enheten för hälsofrämjande psykiatri
2 Manlig depression 2/6 Hur vanlig är depression? Depression är mycket vanlig. I Sverige drabbas 35% av befolkningen av depression någon gång i livet. Enligt hittills allmänt spridd uppfattning är kvinnor dubbelt så ofta deprimerade som män, 50% av kvinnorna och 25% av männen får diagnosen depression någon gång i sitt liv. Ny forskning tyder på att depression förekommer lika ofta hos män som hos kvinnor om man inräknar männens annorlunda symtombild och därmed odiagnostiserad depression. Tecken på manlig depression Ett tidigt tecken på depression hos män kan vara att mannens personlighet ändras. Denna personlighetsförändring kan vara svår att förstå både för mannen själv och hans omgivning. Han kan till exempel börja arbeta dag och natt, bli mycket aktiv sexuellt, aggressiv, utagerande, rastlös och irriterad. De tre vanligaste symtomen är kroppsliga smärtor, risktagande beteende och vrede eller agressivitet. Ofta finns en ärtlighet för alkoholism, suicid eller våld i de drabbade männens släkt. När deprimerade kvinnor ofta söker hjälp och får lugnande och bästa fall antidepressiv medicin så drar sig Mmånga män för läkarkontakt och börjar självmedicinera med alkohol och andra droger. Hur kan man veta om någon är deprimerad och inte bara ledsen? Ledsenheten i kris och traumatisering är oftast levande och kan avledas genom omhändertagande tröst och uppmuntran. Vid egentlig depression däremot fungerar inte detta längre. Tillståndet är inte avledbar och man känner sig nedstämd och oftast passiv och orkeslös nästan hela tiden. Ofta förlorar man intresset för aktiviteter som man förut haft glädje av, känner sig modfälld, hopplös och ser allting i svart. Deprimerade män visar ofta följande symtom: - Blir rastlös och beter sig inte som vanligt - Förlorar handlingskraft och beslutsförmåga - Har svårt för att komma igång på morgnarna, känner sig inte motiverad för en ny dag - Isoleringstendenser: Drar sig undan från familj och vänner - Blir lätt förvirrad, orolig och upprörd - Oförmåga att känna lust för aktiviteter - Ägnar sig åt risktagande: t ex farliga sporter, spelar för pengar, våghalsig bilkörning, tillfälliga sexkontakter - Ilska: kort stubin, reagerar överdrivet på kritik, uppvisar aggressivitet, våld - Försummar ansvar och bryr sig inte om hur han beter sig - Förnekar depressionskänslor Även tanke- och känslovärlden förändras: - Har förlorat självförtroendet - Återkommande tankar på döden eller självmord - Talar negativt om sig själv : jag är misslyckad person, det är mitt fel, livet är inte värt att leva. - Beter sig omoget och oftast självömkande - Oroar sig för ekonomin - Upplever att han har en ändrad status inom familjen
3 Manlig depression 3/6 Faktorer som ofta bidrar till depression hos män - Arbetsrelaterade problem - Relationsproblem - Förlust av nära anhörig - Kroppsliga hälsoproblem - Ekonomiska problem - Förändringar i livssituation t ex skilsmässa eller pensionering - Social isolering - Alkohol- eller drogmissbruk Olika typer av depression Olika typer av depression kan uppträda i olika sammanhang hos män säväl som hos kvinnor. Det finns depressioner som kan utlösas av plötslig stress eller dramatiska händelser som till exempel separation eller dödsfall. Om depressionen gör att man tappar realitetsförankring och funktionsförmåga - sök hjälp. (Se Gotlandsskalan sid 6). Vissa depressioner kan öka under året, vanligen på våren och på hösten. Denna årstidsökning är en av orsakerna bakom faktumet att suicidkurvorna, åtminstone på våra breddgrader, ofta svänger i takt med dessa årstider. Depressioner kan visa bipolära drag och kännetecknas av dramastiska svängningar i humöret mellan att vara mycket uppskruvad, intensiv eller irriterad eller av hopplöshet och depressioner. Ofta kan man ha perioder med normalt humör mellan dessa ytterligheter. En sådan person uppvisar mycket skiftande beteenden beroende på om han/hon är i en depressiv eller i en mera manisk fas. Svängningarna kan också visa sig genom alkohol- eller drogmissbruk, utmärkta eller dåliga prestationer i jobb eller skola eller relationsproblem med andra människor. Ibland ser vi mer eller mindre stabila gränstillstånd till den egentliga depressionen. Livet är för det mesta grått och trist, men kan avlösas av korta perioder med bättre humör. Man kan isolera sig socialt och vistelsen bland människorna kan upplevas som besvärlig. Det är också vanligt med olika psykosomatiska besvär som magont eller huvudvärk. Tillståndet uppvisar ibland stora likheter med depression blir sällan lika djup och förlamande som en egentlig depression. KOM IHÅG Depression är vanlig och man kan behandla den Det finns hjälp att få Det är viktigt att söka hjälp tidigt ju tidigare desto bättre Med rätt behandling blir de flesta friska från depression var ihärdig, det kan ta tid att bli frisk Depression kan drabba även den starkaste. Den är inte en svaghet som man behöver skämmas för
4 Manlig depression 4/6 Hur kan man behandla depression? Depressionsprognosen är i allmänhet god och man kan oftast bli besvärsfri om man söker professionell hjälp och olika typer av depression kan kräva olika behandlingar. Det kan handla om allt från fysisk aktivitet för att förhindra eller behandla mild depression, till psykoterapi och antidepressiv medicinering bsom kan kompletteras med livsstilsrådgivning och fysioterapi. Det är viktigt att söka hjälp tidigt. En husläkare kan hjälpa patienten att få kontakt med psykolog och psykiater för specialistbehandling. Avgörande för att hitta och behandla depression hos män, som oftast inte är benägna att söka hjälp själva, är att använda sig av andra arenor eller strategier för att hitta, känna igen och behandla dessa oftast desperata och ofta mycket självmordsbenägna män. Både psykoterapin och den farmakologiska behandlingen bör anpassas till mannens ofta bristfälliga förmåga att känna igen och prata om sin egen depression, att be om hjälp och att följa givna råd och ordinationer. På senare tid har den manliga symtombilden i stigande grad även rapporterats hos framför allt yngre kvinnor, där speciellt aggressivitet och dålig inpulsstyrning har blivit allt vanligare. Medicinering Det krävs ofta medicinering för svåra depressioner. Vid lättare depression räcker det ofta med enbart psykoterapi eller socialt stöd. Medicinsk forskning har kommit fram till att djupare depression är förknippad med en obalans i hjärnans signalsystem. Antidepressiv medicin hjälper till att skapa en jämvikt i denna obalans. Det kan ta några veckor innan medicinen har full effekt. Medicinen ska tas enligt läkarens ordination. Medicinering i kombination med psykoterapi påskyndar tillfrisknandet och förbättrar långtidsprognosen. I sällsynta och speciella fall som kännetecknas av mycket aktiv och utåtagerande självmordsbeteende, djup hämning, psykotiska inslag, förvirring eller terapiressistens kan elektrochockterapi vara befogad. Behandling ges enbart efter specialistbedömning. Var ska man söka hjälp? Husläkare Företagshälsovård Skolhälsovård Ungdomshälsan Studenthälsan Psykiatrisk akutmottagning Krismottagningar eller suicidrådgivning Brukarorganisationer
5 Manlig depression 5/6 Psykiatern Wolfgang Rutz svarar på frågor om mäns depressioner. 1. Blir allt fler män deprimerade? Det verkar så, särskilt de yngre och de i övre medelåldern. De får aldrig någon identitet eller tappar den. De förlorar jobbet, ekonomin rasar ihop, de skiljer sig, föräldrarna kanske dör. De kan ha haft en svår uppväxt och känna att livet är meningslöst. De har kanske inte fått sörja, gråta ut eller tala igenom problemen med någon. De har lagts på hög inombords tills det når en gräns. Mest utsatta är ensamstående män i årsåldern. Deras dödlighet, i självmord bland annat, är fem gånger större jämfrt med män som inte lever ensamma. Varför får deprimerade män oftast inte vård? De söker inte hjälp. Män visar sällan sin förtvivlan. Det är huvudproblemet. De vill inte visa sig svaga och hjälplösa. Man ska råda och klara sig själv, tycker de. Denna oförmåga bland männen att i tid be om hjälp är ett stort handikapp för dem. De borde mer inse att det kan vara en styrka att även kunna visa sig svag. Men för att få den styrkan krävs självförtroende. Söker en del ändå inte hjälp? Då gäller det ofta kroppsliga besvär, som magsår, ryggont eller nageltrång fast det egentligen kan röra sig om djup själslig plåga. Även det som kallas kroniskt trötthetssyndrom kan vara depression. Andra kan bli avvisade från vården. De betrakras kanske som prykopater eller alkoholister, som icke rumsrena, konstiga strulpellar. De kan också vara aggressiva och utåtagerande, som ofta är ett tecken på hjälplöshet. En deprimerad kvinna kryper ofta tyst ihop medan en deprimerad man kan slå vilt omkring sig. Varför kan depression ligga bakom alkoholmissbruk? Det kan vara männens sätt att självmedicinera. Alkohol dämpar ångest för stunden, men på sikt fördjupas depressionen. Självmord kan bli yttersta utvägen? Ja. Det är oftast inte så att de tänker igenom sitt liv och beslutar sig för att ta det. Man gör det bara. Det är inte av fri vilja utan en tvingande lösning. Man ser sig enbart som en belastning. Så förmörkat har sinnet blivit av depressionen. Oftast sker det plötsligt, oväntat och drastiskt. En del kör kanske ihjäl sig, skjuter eller hänger sig. Man vill definitivt få slut på det. För kvinnor är självmordet samtidigt ofta ett rop på hjälp. De tar ofta till tabletter. Även när de bestämt sig kan andra få en chans att rädda dem. Hur förmörkas sinnet i depression? Kalla det ett slags hjärnans härdsmälta. Ett tecken är att omsättningen av signalsutstanserna noradrenalin och serotonin i hjärnan minskar. Sammanbrottet orsakas av ett komplext växelspel mellan en biologisk sårbarhet i hjärnan och vår förmåga att tackla yttre krisfaktorer - påfrestningar i livet, stressen. Graden av stress i livet och biologisk sårbarhet avgör om vi blir sjuka eller inte. Staten har försörjt oss från vaggan till graven. Det gäller inte längre. Kan det orsaka depressioner bland män? Ja, det talas om inlärd hjälplöshet. Män har förlorat förmågan att ta egna initiativ eller känner att de själva inte kan påverka sina liv. De måste, till exempel vid arbetslöshet, i hög grad passivt acceptera olika arbetsmarknadsåtgärder oavsett om dessa passar dem eller inte. De kan tappa sin identitet när de tvingas skola om sig till något helt annat. - I den själsliga nöden är det då lätt att ta till spriten i stället för att tala om det och be om hjälp. Källa: Delar ur tidigare publicerad intervju i Aftonbladet.
6 Manlig depression 6/6 Gotlandskalan för skatting av manlig depressivitet Wolfgan Wolfgang Rutz, M.D., Ph.D. Psykiater, Visby Zoltán Rihmer, M.D., Ph.D. Psykiater, Budapest Arne Dalteg, Ph.D. Psykolog, Visby Har du eller andra hos Dig under den senaste månaden n noterat beteendeförandringar som varken Du eller andra känner riktigt igen hos Dig själv och i så fall vilka? (Inte alls 0, I viss mån 1, Stämmer rätt väl 2, I hög grad 3) Inte alls I viss mån Stämmer rätt väl I hög grad 1. Minskad stresstolerans/ mer än vanligt lättstressad 2. Ökad aggressivitet, utagerande, svårt med impulskontroll 3. Känsla av utbrändhet och tomhet 4. "Kronisk" uförklarlig trötthet 5. Mer lättirriterad, rastlös, otillfredsställd 6. Svårt at fatta enkla vardagsbeslut 7. Sömnrubbningar, sovit för mycket/ litet/ oroligt/ insömningsproblem/ tidigt uppvaknande 8. Morgonoro/ängslan/obehagskänsla främför allt på morgonen 9. Har Du känt Dig beteendeförandrad på ett sätt som gör at varkan Du eller eller andra känner igen Dig/ er omöjlig att ha att göra med? 10. Har Du känt Dig eller verkat dyster, negativ eller hopplös til sinnes, "set allt i svart"? 11. Har Du känt eller andra noterat okände tendenser till självömkan, klagande, "ynklighhet"? 12. Finns i Din ursprungsfamilj anlag för missbruk, depression/nedstämthet, självmordsbeteende eller ökad henågenhet till riskbeteende? 13. Överanvänding av alkohol och tabletter i lugnande och avkopplande syfte. Överaktivitet eller avreagering med hjälp av hetsigt och rastlös arbete, jogging, annan idrott, för mycket/för litet ätande Poäng Poäng 0-13 Inga indikationer för föreliggande depressivitet Depression är möjlig. Specifik,även psykofarmakologisk behandling möjligen indicerad Klara indikationer för depressivitet. Specifik, även psykofarmakologisk behandling klart indicerat
När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merApotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs merPersonnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3
Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet
Läs merFör dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merSjälvmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras
Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras 1 Vad är svårt med självmord? Vanliga myter 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra någon som har bestämt
Läs merPSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE
SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01
Läs merUNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE
UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE Följande 22 frågor handlar om hur Du har känt Dig den senaste veckan 1. Hur har Du i allmänhet KÄNT DIG den senaste 1 På utomordentligt gott humör 2 På mycket gott humör 3
Läs merTill dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 1
Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merINFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
Läs merDepressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Läs merATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
Läs merDiskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merMADRS-S (MADRS självskattning)
Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är
Läs merExample - not for use
Frågeformulär om livskvalitet vid sköldkörtelsjukdomar -ThyPROse- Detta frågeformulär handlar om hur det har påverkat dig att ha en sköldkörtelsjukdom. Besvara varje fråga genom att sätta kryss vid det
Läs merThe Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin
The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin Denna skala är avsedd att användas då det finns misstanke om att en patient med känd schizofreni parallellt lider av en
Läs merMODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun
MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen
Läs merStress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.
Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i
Läs merDEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst
Läs merSjälvskattningsskala för symtom (4S) Bas
Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta
Läs merTrauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
Läs merHÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST
HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,
Läs merDSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)
Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs merKarolinska Exhaustion Disorder Scale 9
KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret
Läs merDet finns minnen som inte lämnar någon ro
Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym
Läs merLite info om hälsa & livsstil
Lite info om hälsa & livsstil -Fakta, tips & råd För att vi ska må bra och få en fungerande vardag är det flera faktorer som är viktiga för oss. Framförallt är det viktigt att vi får tillräckligt med sömn,
Läs mer1. Ej frågat enl instruktioner 2. Ej relevant pga t ex fysiska orsaker. 4. Tidspress pga information krav 5. Annat - ange vad
Informatör är: Namn: Telefonnr: 1 Intervjuare nr: Informatörsnr: Vilket yrke har du? Biträde Undersköterska Sjuksköterska /hemtj. ass Annat Vilken är din ordinarie arbetstid? Dag/kväll (schema) Endast
Läs merFrågeformulär till vårdnadshavare
Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merVAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT
1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror
Läs merADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merSamtal om livet - Enkät vid start
Samtal om livet - Enkät vid start Datum.. Ort för gruppsamtal Namn... Adress/ mailadress... Telefonnummer. Bakgrundsfrågor. Jag är Man Kvinna Annat. Ålder:. Var är du född? I Sverige I ett land inom EU
Läs merKarolinska Exhaustion Scale
Karolinska Exhaustion Scale Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått den senaste veckan. Formuläret innehåller en rad
Läs mer2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient
90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner 3 Varje psykiatrisk patient Självmordsrisk vid depression skall betraktas som en potentiell självmordsrisk innan
Läs merALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Läs merVAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?
1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller
Läs merRESULTATBLAD. ISI : (max 28)
RESULTATBLAD BBQ : (max 96) LIVSKVALITÉ 10-percentil = 40 25-percentil = 48 Normalpopulation: 50 (median) = 63 M = 60,08 75-percentil = 70 SD = 15,72 90-percentil = 80 ISI : (max 28) SÖMN 0 7: Ingen kliniskt
Läs merVälkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Läs merVAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?
1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan bör det finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord
Läs merInformation om förvärvad hjärnskada
Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter
Läs merse hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Läs mer3. Har du under de senaste veckorna haft svårt att känna glädje och lust i situationer där du i vanliga fall brukar göra det?
Några frågor om hur du mår Det är vanligt med psykiska besvär som man av olika skäl inte berättar om. För att få en så fullständig bild som möjligt av hur du mår, och därmed minska risken för att vi missar
Läs merDet var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng
Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda
Läs merTa oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN
Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang
Läs merLIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.
När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information
Läs merAlkoholberoende, diagnos
Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver
Läs merADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:
Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte
Läs merPsykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen
Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen (Jennifer.Strand@psy.gu.se) Agenda Problem och igenkänning Depression Suicid Kommunikation Stress & prestationsångest MI vid svåra samtal Konkreta åtgärder Att
Läs merÄldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?
Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.
Läs merAlkohol och andra droger
Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av
Läs merHälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan
Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser
Läs merMÄNNISKAN INFÖR LIVETS OCH DÖDENS MYSTERIUM. EXISTENTIELL ENSAMHET. OM HOPP OCH MENING VID LIVETS SLUT
MÄNNISKAN INFÖR LIVETS OCH DÖDENS MYSTERIUM. EXISTENTIELL ENSAMHET. OM HOPP OCH MENING VID LIVETS SLUT Ersta 120419 DÖDENS MYSTERIUM DEFINITION Att vara död är att totalt och oåterkalleligt ha förlorat
Läs merPSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord
PSYKISK LIVRÄDDNING En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord Jan Beskow, Li Wikström ordförande respektiv medlem i Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, WNS Ge inte upp!
Läs merAtt inte våga synas kan vara tecken på social fobi
Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du
Läs merHar Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?
Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen
Läs merKris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare
Kris och krishantering Regionhälsan 2018-10-26 Ebba Nordrup, beteendevetare AFS 1999:7 Vad är en kris? Definition: En händelse där ens tidigare erfarenheter, kunskaper och reaktionssätt inte räcker till
Läs mer1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från
INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger
Läs merTill Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder
III Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder Här kommer det tredje frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller bland annat frågor om hur du har det tillsammans
Läs merKarolinska Institutet Äldrecentrum
Karolinska Institutet Äldrecentrum Att fylla i själv Efter Psykologtest Var vänlig använd kulspetspenna! 1. Proband nr: K SP1.0LOPNR 2. Namn: SP1.0FNAME SP1.0ENAME 3. Kön 1 Man 2 Kvinna SP1.0SEX 4. Personnummer:
Läs merSjälvmord. Prof. Kristian Wahlbeck Vasa PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN
Självmord Prof. Kristian Wahlbeck Vasa 24.09.07 Vaasan mielenterveystyön osaamiskeskus Vasa kompetenscentrum för mentalvård Vaasa Excellence Centre for Mental Health SJÄLVDESTRUKTIVT BETEENDE OCH SJÄLVMORD
Läs merSAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA. Monica Stenberg Temabo AB Bergsund
SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA Monica Stenberg Temabo AB Bergsund Varför behövs samtal med äldre? Ångest, oro, depressioner, krisreaktioner, relationsproblem och ensamhetskänslor. Problemen
Läs merEPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog
EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale Leila Boström MBHV-psykolog EPDS Engelsk psykiater John Cox (1987) I Sverige validerats av Wickberg och Hwang Screeninginstrument för nyblivna mammor på BVC Tidig
Läs merHjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Läs merALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK
# 5 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ALKOHOL- OCH SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och
Läs merBLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN
Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet
Läs merTill dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se
Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig
Läs merFÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka
FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person
Läs merVårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922
Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället
Läs merIntervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär
Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande
Läs merKays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012
Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är
Läs merSjälvskattning av mental trötthet
Självskattning av mental trötthet Namn: Datum: Arbetar du? Ja/Nej Ålder: Med det här formuläret vill vi ta reda på hur du mår. Vi är intresserade av ditt nuvarande tillstånd, d.v.s. ungefär hur du har
Läs merStroke longitudinell studie
Rehabiliteringsmedicin Göteborgs Universitet Stroke longitudinell studie Frågor för patienten Datum Kodnummer Bästa deltagare, Följande formulär samlar information om ditt hälso-tillstånd, ditt allmänna
Läs merInformation. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.
Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom
Läs merATT BEMÖTA SYNEN PÅ ADHD
ATT BEMÖTA SYNEN PÅ ADHD Det här kapitlet tar upp synen på ADHD och hur den kan upplevas av barnet själv och av familjemedlemmarna. Här finns förslag på vad man kan göra för att förändra den i vissa fall
Läs merPSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Steg för livet Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Suicide Zero Bildades 2013 Utbildning, påverkan och opinionsbildning Över 50 000 personer följer oss
Läs merAtt arbeta med suicidnära patienter
Att arbeta med suicidnära patienter Grete Holm Czarnecki, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut i KBT Unga Vuxna mottagningen, Psykiatrin, USÖ 701 85 Örebro Telefon: 019-602 56 56 Email: grete.holm-czarnecki@regionorebrolan.se
Läs merFÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN
FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett
Läs merTotalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:
Läs merNärstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE
Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE 2 HJÄRT-LUNGFONDEN Att vara närstående eller anhörig När en person i din närmaste omgivning får besked om sjukdom
Läs merNeuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH)
Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH) A. Vanföreställningar Tror den boende saker som du vet inte är sanna? Hävdar den boende till exempel att människor försöker skada honom/henne eller stjäla
Läs merVanliga sorgereaktioner i samband med förluster och förändringar är:
Fakta om sorg Sorg tycks vara en av vår mest försummade och missförstådda upplevelse, både av sörjande och av dess omgivning. Vår syn på sorg är att det handlar om brustna hjärtan, inte om trasiga hjärnor.
Läs merVuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom
Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn Elin Lindén, socionom I min profession träffar jag en bostadslös ensamstående man i 50-årsåldern med svår depression Utgå från ett barnrättsperspektiv
Läs merPsykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Läs merKvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:
Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man
Läs merFrämjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013
Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro
Läs merEn liten bok om. komplext. trauma
En liten bok om komplext trauma Hej! Mitt namn är Anne och jag jobbar med barn och unga som mår dåligt. Jag är här för att förklara vad ett komplext trauma betyder. Ta en kopp te, så ska jag berätta. Om
Läs mer