N^RRBOTTEN^ LANS LAN^STIMG

Transkript

1 ^^^^ ^^ 2^^^ v^^5 ^ PATIENTNÄMNDEN ^+yl^l ^0^^ 7 februari 2014 Dnr n Landstingsstyrelsen Kommunfullmäktige ihaparanda ett tala finska eller meänkieli i Hapararaâ Patientnämnden har uppmärksammat att primärvården och kommunen i Haparanda har en förhållandevis hög andel patientnämndsärenden. Det är också en förhållandevis högre andel ärenden inom kategorin bemötande/kommunikation i kommunen och primärvården i Haparanda jämfört med samma typ av ärenden i landsting och kommuner, totalt sett. (Det bör dock nämnas att samtliga kommuner i Norrbotten har en mycket liten andel patientnämndsärenden iförhållande till landstinget.) Patientnämnden har mottagit en anmälan från Haparandas hälsocentral daterad I anmälan uppges bl a att för dem i Haparanda som har finska eller meänkieli som första språk, så uppstår problem med kommunikationen ikontakt med hälso- och sjukvården. De söker då hjälp på Haparanda hälsocentral eller hos Haparanda kommun, som hänvisar till hälsocentralen. Således möts personalen på Haparanda hälsocentral av patienter som vill ha hjälp med översättningar och information, bokningar, att fylla i blanketter o s v. På hälsocentralen försöker personalen hitta lösningar och bistå i den mån det går men det finns inte resurser, vilket ger patienter som upplever sig missnöjda och kränkta. Av den orsaken har personalen på Haparanda hälsocentral kunnat konstatera att patienter som har finska eller meänkieli som första språk blir diskriminerade samt att detta ger medicinsk behandling av sämre kvalitet. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) samt Patientsäkerhetslagen (2010:69) ska patienten ges individuellt anpassad information om bl a hälsotillstånd samt vård och behandling. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) innehåller bestämmelser om nationella minoriteter, nationella minoritetsspråk, förvaltningsområden och rätten att använda minoritetsspråk hos förvaltningsmyndigheter och domstolar. ivòrrbottens läns landsting och Haparanda kommun informerar medborgaren om lagstiftningen avseende nationella minoriteter och minoritetsspråk på respektive hemsida. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde (Hälsooch sjukvårdslagen 1982:763) och diskriminering är förbjuden i hälsooch sjukvård (Diskrimineringslagen 2008:67). N^RRBOTTEN^ LANS LAN^STIMG?ATIENTNÄ^bINDEN, ! JLÂ = ROBERTSVIKSGATAN - _ANDST?NG^HUBET' Taiefon: , ^^äxel ^0 OC Telei^,x: ^1 48 -oost: Norrbottens.lans.landsting^nllse ^ htt^:,/

2 Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:69) är vårdgivaren skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. Patientnämnden ska enligt Lagen om patientnäm.ndsverksamhet m m (1998:166) bidra till hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Patientnämnden vill belysa att god och säker vård förutsätter god kommunikation mellan patient och vårdpersona<. Med anledning av detta har nämnden beslutat att. uppmärksamma landstingsstyrelsen och kommunfullmäktige i Haparanda om situationen för personer som talar finska och meänkieli i Haparanda. Patientnämnden vill också ställa följande fråga till landstingsstyrelsen och kommunfullmäktige ihaparanda: - Vilka åtgärder kommer ni att vidta för att uppfylla kraven på likvärdiga förutsättningar och en patientsäker värd för de medborgare som omnämns i Haparanda hälsocentrals anmälan samt i patientnämndens skrivelse? Patientnämnden begär med anledning av detta ett skriftligt yttrande från landstingsstyrelsen samt från Haparanda kommunfullmäktige. Med vänlig hälsning Margareta Pohjanen Ordf. patientnämnden j ^^^^^^ Bifogas: Kopia på patientnämndsanmälan från Haparanda hälsocentral Kopia på broschyren Sverigefinnar Ruotsinsuornalaiset som givits ut av Sverigefinländarnas delegation För kännedom: LandstiLlgsfullmäktige Landstirlgsdirektör Divisionschef närsjukvård Kommunstyrelsen ihaparanda Kommunchef i Haparanda Socialnämnden i Haparanda Sverigefinländarnas delegation Svenska tornedalingars riksförbund N^RRBQTTENS L]etNS LAN[iSTING PATIENTN,^NINDEN, LULEA ^ ROBERTSVIKSvATAiV 'i LANDSTINGSHUSET` Telefon: , växel ^ Telefax, E-post: Norrbottens.lans.landsting a^nllse ^ 'nttp:/'.^-^rnv.nllse

3 HAPARANDA HALSOCENTRAL Distriktsläkarmottagningen, Göran Dahlström, Mervi Rundgren.^^^ ^f 2^Oi ^f 2 december 2013 J!^ ^i Patientnämnden Luleå ANMÄLAN Finska och meänkieli talas av majoriteten av befolkningen i östra Norrbotten. En minoritet är komplett två språkiga, d v s både svenska och finska. Om man har meänkieli som förta språk är det inte säkert att man behärskar vare sig svenska eller finska som skrivna språk. Våra patienter har ett allt mer tilltagande problem när de uppsöker landstingssjukvården. När de ringer till landstingets växel så får de oftast tag på någon som kan finska. När de sedan kopplas vidare kan de hamna i en svenskspråkig telefonsvarare, bokningssjuksköterska som bara talar svenska e tc. Då lägger de på luren. Vid återbesök på landstingets olika sjukvårdsinrättningar fallerar det ofta med tolkning. Alla dessa patienter söker hjälp med sitt språkproblem på Haparanda hälsocentral eller Haparanda kommun. Haparanda kommun hänvisar till hälsocentralen. Vår personal möts då av patienter som vill ha hjälp med att fylla i blanketter, boka tid, ändring av tider, avbokning av tid, översätta brev, boka taxi, utreda patientfakturor, reseersättningar, översätta och fylla i blanketter pre- och postoperativt m m. Vi har inte resurser till det här och således upplever sig patienterna kränkta och missnöjda. Då den finsktalande delen av Haparandas befolkning har ökat på senare år ser vi ett växande problem. På hälsocentralen försöker vi be patienten att ta med sig anhörig som talar svenska och således kan översätta. Annars försöker vi ha vårdpersonal, i första hand undersköterskor, som deltar vid konsultationerna. Dessa resurser har också kraftigt minskats i och med landstingets besparingar. Haparanda hälsocentral, Box 63, HAPARANDA Besöksadress : Lasarettsgatan 34 * Tfn: Telefax: E-post: Norrbottens. lans.landsting@nll.se www. nll.se

4 Vi ser alltså att i praktiken blir patienterna som har finska och meänkieli som första språk diskriminerade. Vi ser också att den medicinska behandlingen är av sämre kvalite p g a det här problemet. Nu ber vi patientnämnden att utreda den här frågan för hälsocentralens och våra patienters bästa. I tjänsten Verksamhetschef ` -' Göran Dahlström Med ledningsansvarig läkare

5 ^^^ ^s 2c^ r ^^^s, Sverigefinnar Ruotsinsuomalaiset som nationell minoritet i svensk minoritetslagstiftning kansallisena vähemmistönä Ruotsin vähemmistölainsäädännössä År 2000 erkände Sveriges riksdag sverigefinnar som nationell minoritet och finska språket som nationellt minoritetsspråk, dvs. ett språk som talats av hävd i Sverige. År 2010 förstärktes sverigefinnarnas rättigheter genom en ny minoritetslag dvs. Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724). Lagen berör sverigefinnarna ihela landet, särskilt inom förvaltningsområden för finska där lagen inom vissa politikområden är tvingande. I denna broschyr finns en sammanfattning av lagen och den av riksdagen år 2009 antagna språklagen. Vuonna 2000 Ruotsin valtiopäivät tunnusti ruotsinsuomalaiset kansalliseksi vähemmistöksi ja suomen kielen kansalliseksi vähemmistökieleksi, ts. kieleksi jota on kautta alkojen käytetty Ruotsissa. Vuonna 2010 ruotsinsuomalaisten oikeuksia vahvistettiin uudella vähemmistölailla (Laki kansallisista vähemmistöistä ja vähemmistökielistä SFS 2009:724). Laki koskee ruotsinsuomalaisia koko maassa ja varsinkin suomen kielen hallintoalueilla, joissa laki on joillakin aloilla ehdoton. Tässä esitteessä on tiivistelmä tästä laista ja myös valtiopäivien vuonna 2009 hyväksymästä kielilaista.

6 Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk innehålle Laki kansallisista vähemmistöistä ja vähemmistökielistä sisält; Hela landet Koko mag Nationella minoriteters möjligheter att behålla och utveckla sitt språk och sin kultur i Sverige ska främjas. Kommuner och landsting ska ge information om nationella minoriteters rättigheterangivna iden nya lagen. I kommuner och landsting ska nationella minoriteter ges möjlighet till inflytande ifrågor som berör dem. Kommuner inom förvaltningsområden ska erbjuda möjlighet att få hela eller delar av service och omvårdnad inom äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli eller samiska. Utanför ett förvaltningsområde ska kommunen erbjuda motsvarande service, om kommunen har tillgång till personal som är kunnig i ovan nämnda språk. Individer som tillhör nationella minoriteter har rätt att i frågor som berör förvaltningsmyndigheter använda sitt minoritetsspråk ikontakter med dem. Minoritetsenheten ilänsstyrelsen för Stockholms län ska genom rådgivning och information bistå andra förvaltningsmyndigheter vid tillämpningen av lagen. Individer som tillhör nationella minoriteter har rätt att använda finska och samiska vid sina skriftliga kontakter med Riksdagens ombudsmän, JO, Försäkringskassan, Skatteverket och DO. ---i Kansallisten vähemmistöjen mahdolli- -^-^ suuksia säilyttää ja kehittää kieltään ja kulttuuriaan Ruotsissa tulee edistää. Kuntien ja maakäräjien tulee tiedottaa uuteen lakiin sisältyvistä kansallisten vähemmistöjen oikeuksista. -^ Kansallisille vähemmistöille tulee antag -^^ kunnissa ja maakäräjillä vaikutusmahdollisuus vähemmistöjä itseään koskevissa asioissa. Hallintoalueilla tulee kuntien tarjota mahdollisuus täysin tai ainakin osittain suomen- tai meänkieliseen tai saamenkieliseen vanhusten palveluun ja hoitoon. Hallintoalueen ulkopuolella kuntien on tarjottava vastaavaa palvelua, jos kunnalla on käytettävissä mainittuja kieliä osaavaa henkilökuntaa. - Kansallisiin vähemmistöihin kuuluvilla henkilöillä on oikeus käyttää vähemmistökieltään hallintoviranomaisen kanssa niissä asioissa, jotka liittyvät kyseisen viranomaisen toimialaan. Tukholman lääninhallituksen vähemmistöyksikön tulee neuvomalla ja tiedottamalla avustaa muita hallintoviranomaisia Jain soveltamisessa. Kansallisiin vähemmistöihin kuuluvilla henkilöillä on oikeus käyttää suomea tai saamea kirjallisissa yhteyksissään Valtiopäivien asiamiesten, Oikeuskanslerin (JO), Vakuutuskassan, Veroviraston ja Syrjintäasiamiehen (DO) kanssa.

7 en del nya rättigheter och följande åtaganden för samhället: uusia oikeuksia sekä edellyttää yhteiskunnalta seuraavaa: Särskilda bestämmelserför kommunersom ingår i förvaltningsområden Suomen kielen hallintoalueisiin kuuluvia kuntia koskevia erityismääräyksiä Förvaltningsområden för finska inom vilka den nya lagen innehåller bindande utfästelser omfattar kommunerna Botkyrka, Borås, Eskilstuna, Gällivare, Göteborg, Hallstahammar, Haninge, Haparanda, Hofors, Huddinge, Håbo, Kalix, Kiruna, Köping, Pajala, Sigtuna, Skinnskatteberg, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Surahammar, Södertälje, Tierp, Upplands Väsby, Umeå, Upplands-Bro, Uppsala, Västerås, Älvkarleby, Österåker, Östhammar och Övertorneå. Enligt lagen kan även andra kommuner efter anmälan till regeringen få ingå i förvaltningsområdet för finska. En kommun i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad inom äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli respektive samiska. Kommunen i ett förvaltningsområde ska vidare erbjuda barn vars vårdnadshavare begär det plats iförskoleverksamhetdär hela eller delar av verksamheten bedrivs på finska, meänkieli eller samiska. Kommuner som ingår i Förvaltningsområdet får ekonomisk ersättning för eventuella merkostnader som resultat av anslutningen. Suomen kielen hallintoalueisiin, jolta koskevat uuden Jain sitoumukset, kuuluvat seuraavat kunnat: Botkyrka, Borås, Eskilstuna, Göteborg, H^ aapa_ ranta, Hallstahammar, Haninge, Ho- ^ör-s, Huddinge, Håbo, Jällivaara, Kalix, Kliruna, Köping, Pajala, Ruotsin Ylitornio, Sigtuna, Skinnskatteberg, Solna, Sundbyberg, Surahammar, Södertälje, Tierp, Tukholma, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Upp-sala, Uumaja, Västerås, Älvkarleby, Österåker ja Östhammar. Lain mukaan myös muut kunnat voivat hallitukselle ilmoittauduttuaan liittyä suomen kielen hallintoalueeseen. Hallintoalueeseen kuuluvan kunnan ±u!ee tarjota aslag vaativalle mahdollisuus sagda vanhustenhuollon palvelu ja hoito kokonaan tal ainakin osittain suomen, meänkielen tal saamen taitoiselta henkilöstöltä. Hallintoalueen kunnan tulee tarjota huoltajan sitä vaatiessa lapselle paikka esikoulussa, jossa toiminta kokonaan tal ainakin osittain tapahtuu suomeksi, meänkielellä tal saameksi. Hallintoalueeseen kuuluvat kunnat saavat taloudellista korvausta hallintoalueeseen liittymisestä koituvien lisäkustannuksien kattamiseksi.

8 Språklagen År 2009 antog Sveriges riksdag en Språklag (2009:600) som förutom svenskan berör även de nationella minoritetsspråken. I lagen konstateras bl.a. att de nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska och att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och att var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Därutöver ska den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket. Kielilaki Vuonna 2009 Ruotsin valtiopäivät hyväksyi Kielilain (2009:600), joka ruotsin kielen lisäksi koskee myös kansallisia vähemmistökieliä. Laissa todetaan mm. seuraavaa: Kansalliset vähemmistökielet ovat suomi, jiddish, meänkieli, romani chip ja saame. Valtiolla on erityinen vastuu suojella ja edistää näitä kieliä. Kalkille Ruotsissa asuville on annettava mahdollisuus oppia, kehittää ja käyttää ruotsin kieltä. Sen lisäksi tulee antag sille, joka kuuluu kansalliseen vähemmistöön, mahdollisuus oppia, kehittää ja käyttää vähemmistökieltä. - RUOTSfNSUOMALAISTEN VALTUUSKUNTA ^ SVERIGEFINLÄNDARNAS DELEGATION Broschyren ges ut av Sverigefinländarnas delegation som är en paraplyorganisation för den sverigefinska nationella minoriteten. Delegationen har som mål att stärka finska språkets ställning och fortlevnad i Sverige, att utveckla den sverigefinska kulturen, att stödja bildandet av finskspråkiga institutioner och att förbättra finskspråkig service inom olika samhällssektorer. Sverigefinländarnas delegation bildades våren 2000 som resultat av riksdagens minoritetspolitiska beslut. Delegationen har sedan bildandet erkänts rollen som representant för sverigefinnarna ikontakter med den svenska statsmakten, statliga myndigheter, organisationen Sveriges Kommuner och Landsting och Europarådet. För ytterligare information se Tämän esitteen on julkaissut Ruotsinsuomalaisten valtuuskunta, joka on kansallisen ruotsinsuomalaisen vähemmistön yhteistyöjärjestö. Valtuuskunnan tavoitteena on vahvistaa suomen kielen asemaa ja säilymistä Ruotsissa, kehittää ruotsinsuomalaista kulttuuria, tukea suomenkielisten toimintojen perustamista ja parantaa suomenkielisiä palveluja yhteiskunnan eri alueilla. Ruotsinsuomalaisten valtuuskunta perustettiin keväällä 2000 Valtiopäivien vähemmistöpoliittisten päätösten tuloksena. Valtuuskunnalla on perustamisensa jälkeen tunnustettu asema ruotsinsuomalaisten edustajana yhteyksissä Ruotsin valtioon, valtion viranomaisiin, Ruotsin kuntien ja maakäräjien yhteisjärjestöön ja Euroopan neuvostoon. Lisätietoja saa Valtuuskunnan kotisivulta s^^^^^^^^^^^o^^