KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Kallelse

Transkript

1 HAPARANDA STAD KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Kallelse Tid: Måndag kl 08:00 Plats: Byskär Föredragningslista Nr Ärende Diarienr Föredragande 1 Upprop, val av justerare och godkännande av dagordningen 2 Information Cape East 30 min Gunnel Simu 3Sep.bil 1 Redovisning Internationellt sammarbete i demokratifrågor via ICLD KS 2012/237 Petri Suopanki/Gunnel Simu 4 Tryggve Kenttä; Information om Projekt Romer kl Rapport Effekterna av Medborgarkontoret Redovisning av antal sökande Feriearbeten sommaren 2014 KS 2014/90 Tommi Slunga Tommi Slunga Svar till Patientnämnden KS 2014/55 Tommi Slunga 8 5+sep. bil 2 Program för nationella minoriteter och minoritetsspråk (Förslag April 2014) KS 2014/143 Tommi Slunga 9 6+ sep bil 3-4 Avfallsplan och renhållningsordning för Haparanda kommun KS 2014/130 Sofia Rosendahl sep bil 5 Haparanda stads förslag till järnvägsstation för persontrafik KS 2012/286 Göran Wigren 11 Rapport om Åran-Nätet för camping Göran Wigren 12 8 Antagande av Patan detaljplan KS 2013/517 Göran Wigren sepbil6 Samråd angående detaljplan för del av fastigheterna: Karl Johans Kronopark 1:113, 1:48 och del av Nikkala 20:4 KS 2014/132 Göran Wigren 14 Markfrågor Göran Wigren 1511 Utredning angående permanent serveringstillstånd 16 Permanent serveringstillstånd för catering Ansökan om kommunalt deltagande för Leader Tornedalen KS 2013/487 KS 2014/36 Linnea Carlsson Linnea Carlsson Jytte Rydiger Postadress: Haparanda kommun Haparanda Besöksadress: Torget 9 Haparanda Telefon: E-post/Hemsida kommun@haparanda.se

2 2(3) Ansökan om mandat för bildande av ett område för Mare Boreale Ansökan om bidrag för projekt Skärgårdsteater sepbil7 Ansökan om stöd för utvecklingen av teater- och turismkonceptet "Haparanda Världens Nålsöga" Avtal angående problem med isande tak Stadshotellet KS 2014/35 KS 2014/139 KS 2014/168 KS 2013/345 Jytte Rydiger Jytte Rydiger Jytte Rydiger Björn Johansson 22 Antagande av anbud Björn Johansson 23 Redovisning av nuläget Klippan Björn Johansson 24 Samarbetsavtal Resecentrum Nadja Lukin 25 Samarbetsavtal Provinsregeringen Gunnel Simu Nyttjande av hembud angående försäljning av aktier i bolaget IUC AB KS 2014/161 Hans Kenttä Anhållan om bidrag till mobil hörselslinga KS 2013/141 Carina Kapraali Ansökan om ekonomiskt bidrag Classic Motor Meet och Ansökan om hjälp i form av sopkärl med mera/classic Motor Meet Omprövning av beslut; Ansökan om bidrag för enskild väg - Sölkäsaari vägförening KS 2014/117 KS 2014/118 KS 2013/123 Gunnel Simu Robert Ekholm Robert Ekholm 31 Seskarö Idrottshall Gunnel Simu 32 sep bil 8 Beslut om fortsatt medlemskap HÖN KS 2014/124 Gunnel Simu sepbil9 Förslag till yttrande angående kärnkraftsreaktor i Pyhäjoki, Finland Ansökan om bidrag till mineraljaktens prispengar KS 2013/400 KS 2014/148 Pekka Hanski Pekka Hanski 35 Lönerörelsen 2014 Nadja Lukin 36 Kommunalrådets rapport Gunnel Simu 37 Kommunchefens rapport Nadja Lukin 38 Delgivningar Enligt uppdrag Eine Pirilä sekreterare

3 Irn HAPARANDATORNIO Kommunledningsförvaltningen Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer ' ^^' ^^^^ G^ ^ ^^'^ ^ Feriearbeten sommaren 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår Kommunstyrelsen att erbjuda alla ungdomar i årskurs 1 födda år 1997 och årskurs 2 födda år 1996 i gymnasieskolan feriearbete sommaren 2014 inom kommunens egna verksamheter samt föreningar verksamma inom kommunen. 6 timmar per dag i 3 veckor. Timersättning 63 kr / timme. 3 ferie perioder. (Ordinarie feriearbete) att 20 av platserna fördelas till stöd och omsorg med anledning av framtida rekryteringsbehov. Förhöjd timersättning 68 kr /timme att 2 av platserna fördelas till Turistbyrån med 2 perioder under 6 veckor, 1 person per period att konceptet Sommarlovsentreprenörer genomförs i enlighet med tjänstemannaförslaget ibilaga 2 med budget för 8 personer ( SEK). Om antalet entreprenörer överstiger S återkommer Tillväxte^^lieten om ett äskånde oiii tillskott till budgeten. Understiger antalet entreprenörer 5 genomförs inte konceptet och medlen kan användas till ordinarie feriearbeten. att det anordnas en lottning till de verksamheter/föreningar dit det finns mer sökande än platser. Turistbyrån kommer ha ett eget ansökningsförfarande. Beslutsunderlag År 2013 fick i princip alla som sökte feriearbete, totalt 111 stycken (potentiella sökande var 203). Konceptet för sommarlovsentreprenörer kördes för 4:e året i rad. Extra medel sköts till och deltagarantalet blev till slut 5 (3 hoppade av). Budgeten för 2014 feriearbeten har minskats med SEK och sommarlovsentreprenörer ingår i den ordinarie feriebudgeten. Man kan förmoda att antalet sökande blir fler än antalet platser och att alla som vill ha ett feriearbete inte kommer att få detta. Bilaga 1. Kalkyl gällande Feriearbete Bilagan innehåller beräkningar där totala antalet tillgängliga ferieplatser blir 73 stycken med det upplägg som ligger som förslag till beslut. Antalet potentiella sökande är 196 ( studerande på annan ort) med alternativet att erbjuda feriearbeten till åk 1 och 2 i gymnasieskolan. Vi har också tittat på möjligheten att Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

4 Irn HAPARANDATORNIO erbjuda feriearbeten till åk 9 i grundskolan och åk 1 gymnasieskolan, dock blir antalet potentiella sökande fler där än i "normalalternativet". Det mest neutrala och effektiva är att anordna en lottning för de ställen dit det finns mer sökande än tillgängliga platser. Bilaga 2. Tjänsteskrivelse Sommarlovsentreprenörer. Tillväxtenheten föreslår att 8 platser ska beredas och att KS bör vara flexibel i frågan om antal maxplatser i händelse av att intresset blir större än förväntat. Man rekommenderar dock starkt att inte genomföra projektet om antalet deltagare blir mindre än 5. Tillväxtenheten/Turisbyrån har velat lyfta fram följande inför beslutet: Flytten till Resecentrumet har inneburit en ökning av antalet besökare med 1000 % (enbart i januari). Trycket kommer öka och vara mycket högt under sommaren. Arbetet på turistbyrån är både inspirerande och krävande. De man söker måste vara stresståliga och brinna för att ge god service, vara handlingskraftiga problemläsare, ha ett glatt humör och säljande sätt. För turistbyrån är feriearbetarens kunskaper i olika språk meriterande. Man vill också poängtera att man helst tar emot gymnasieelever i åk 2. Man anser också att ett ansökningsförfarande med intervju är ändamålsenligt för att få rätt person för uppgiften. För att garantera en jämn och hög service till städernas besökare hela sommaren vill man ha 1 feriearbetande på 6 veckorsperiod, 2 perioder. Enligt uppdrag Tommi Slunga Chef Medborgarkontoret Beslutsexpediering Nina Havbring, Medborgarkontoret Susanne Wallin, Tillväxtenheten Johanna Salmi, Tillväxtenheten/Turistbyrån Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

5 Ferieberäkning 2014 Budget IT-stöd handläggning Stöd och omsorg (förhöjd ers 68 kr / timme) Sommarlovsentreprenörer Turistbyrån, 6 veckor x 2 personer Budget efter ovanstående "Ordinarie " ferieplatser efter ovanstående ( 63 kr / timme) Antal Kostnad / plats Kostn. /plats platser exkl soc avg soc avg* 2 veckor soc avg** 7 veckor inkl soc avg SUMMA ! SUMMA, BUDGETERADE FERIEPLATSER TOTALT 73 0 I Antalet potentiella sökande gymnasiet åk 1 och 2 Läsåret 13/14 åk 1 = 84 elever 84 Läsåret 13/14 åk 2 = 78 elever 78 Studerande på annan ort (åk 1: 22 och åk 2: 12) 34 Potentiella sökare alt. åk 9 och gymnasie åk 1 SUMMA 196 Åk 9: 114 (- 10 bor i Torneå) 104 Gymnasieskolan åk 1: Studerande på annan ort åk 1 22 SUMMA 210 *Sociala avgifter t o m ,29 0,22 % tid med högre avgift **Sociala avgifter efter ,01 0,78 % tid med lägre avgift

6 ^^,r^ TJÄNSTESKRIVELSE HAPARANDATORNIO Kommunledningsförvaltningen Datum Diarienummer Tillväxtenheten ^ ^ ^,^j / l^ /^^ ^ ^ Bilaga 2. Sommarlovsentreprenör 2014 Förslag till beslut - Tillväxtenheten föreslår att Kommunstyrelsens arbetsutskott erbjuder ungdomar i årskurs 1 och 2 på gymnasiet möjligheten att bli Sommarlovsentreprenörer. - Beräknad projektkostnad är kr. Sammanfattning Konceptet Sommarlovsentreprenör syftar till att stimulera ungdomar till att utveckla sina entreprenöriella egenskaper genom att låta dem driva ett företag som sommarjobb. Konceptet ägs av Länsstyrelsen Västernorrland men förvaltas och utvecklas av Sundsvalls kommun. Konceptägaren ansvarar för konceptet, handledarutbildningen, informations- och utbildningsmaterial, webbsida, support och vidareutveckling. Den lokale arrangören står för det lokala genomförandet inklusive handledare, aktiviteter, startbidrag och försäkring. Den lokala arrangören informerar ungdomar och tar in anmälningar under våren. I samband med sommarlovsstarten genomförs en kickoffvecka där antagna ungdomar får under kreativa former skapa sin affärside. Ungdomarna försäkras och får ett startstipendium och får sedan genomföra sin affärside under ett bestämt antal veckor. Under genomförandet har de stöd från sina handledare samt eventuella mentorer från det lokala arbetslivet. I slutet av sommaren samlas ungdomarna för att redovisa sitt arbete. De får då också hjälp med eventuell redovisning av skatter och avgifter. Alla som genomgått programmet får dessutom ett diplom. Genomförandet utvärderas och ungdomarna får information om vilka sätt och vilket stöd som finns att få ifall de vill driva sina affärsideer vidare. Med tanke på kostnader och praktiskt genomförande föreslår Tillväxtenheten att 8 platser ska beredas. Samtidigt bör KsAu vara flexibel i frågan om antal maxplatser i händelse av att intresset blir större än förväntat. Vi rekommenderar dock starkt att inte genomföra projektet om antalet deltagare blir mindre än fem. Beräknade kostnader (baserat på 8 platser): Licensavgift: kr Startkapital per ungdom kronor/ungdom: kr Försäkring, tillägg till kommunförsäkringen: kr (ca 300 kr x 8) Lön handledare (4 veckor): kr (timlön 140 kr) Resor till och från Övertorneå (Kick-off och Kick-out): kr (minibuss 999 kr/dag; bensinkostnader) Inspirationsföreläsare (till Kick-off): kr Fika Kick-off och Kick-out: kr T-shirts: kr (150 kr x 8) Totalkostnad för projektet uppgår till kronor Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

7 t/^ HAPARANDATORNIO Kommunledningsförvaltningen Datum Tillväxtenheten TJÄNSTESKRIVELSE Diarienummer Ärendebeskrivning Tillväxtenheten är övertygad om att entreprenörskap, utbyten och kunskapsöverföring för utvecklingen framåt. Sett ur det perspektivet utgör projektet Sommarlovsentreprenörer en viktig pusselbit i det stora hela. Tillväxtenheten kommer att samarbeta även i år med Övertorneå kommun för att driva projektet under sommaren Det handlar inte bara om att optimera resurser på bästa sätt, utan även om att säkerställa att utbildningen genomförs av en certifierad handledare. Kerstin Sipola är anställd av ALMI och verkar i Övertorneå. Hon är certifierad handledare kommer att ansvara för själva genomförandet av kick-off veckan (utbildningen) för alla ungdomar från Övertorneå och Haparanda. Tanken är att ungdomar från Haparanda skjutsas till Övertorneå för att genomgå utbildningen. Kick-outen genomförs på liknande sätt. Tillväxtenheten kommer att anställa Sanna Hänninen som ansvarar för att genomföra projektet lokalt. Sanna drev UF-företag för några år sedan och representerade Norrbotten på UF SM. Hon driver idag eget företag, NH-Norrbotten (www. nh-norrbotten. se). Sanna arbetar även som ungdomsledare på Ungdomens hus tre kvällar i veckan, vilket innebär att hon har ett bra kontaktnät med ungdomarna i Haparanda. För uppdraget som handledare kommer vi att utöka hennes befintliga tjänst som Ungdomsledare. Uppdraget - Informera ungdomar och ta in anmälningar under våren. - I samband med kickoffveckan ska hon hjälpa till och stötta Kerstin Sipola (och givetvis ansvara för att köra Haparandaungdomarna till Övertorneå). - Under hela genomförandet har de stöd från den lokala handledaren, som också följer upp och utvärderar. - Uppdraget gäller under perioden v (Omfattningen kommer att vara runt 4 veckor totalt). Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

8 Irn FIAPARANDATORNIO Kommunledningsförvaltningen Datum Tillväxtenheten TJÄNSTESKRIVELSE Diarienummer Konsekvenser Det finns ett tydligt entreprenöriellt fokus i projektet. Tillväxtenheten ser mycket positivt på de övergripande intentionerna som finns att utveckla och stärka ungdomars kompetens. Dessutom finns förutsättningarna att projektet skulle kunna fungera som inspiration för andra ungdomar, även de inte är direkt involverade i projektet. Expediering/Beslut skickas till: Expediering ska skickas Medborgarkontoret och KsAu. Enligt uppdrag Susanne Wallin Chef, Tillväxtenheten Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@ haparanda.se Haparanda Haparanda www. haparanda.se

9 HAPARANDA STAD KS 37 Feriearbeten sommaren 2014 Beslut: SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sida 20 Kommunstyrelsen beslutar att erbjuda alla ungdomar i årskurs 1 födda år 1997 och årskurs 2 födda år 1996 i gymnasieskolan feriearbete sommaren 2014 inom kommunens egna verksamheter samt föreningar verksamma inom kommunen. 6 timmar per dag i 3 veckor. Timersättning 63 kr l timme. 3 ferie perioder. (Ordinarie feriearbete), med eventuell justering till 79 kr/timme. -att 20 av platserna fördelas till stöd och omsorg med anledning av framtida rekryteringsbehov. Förhöjd timersättning 68 kr /timme, - att 2 av platserna fördelas till Turistbyrån med 2 perioder under 6 veckor, 1 person per period, - att konceptet Sommarlovsentreprenörer genomförs i enlighet med tjänstemannaförslaget i Bilaga 2 med budget för 8 personer ( SEK). Om antalet entreprenörer överstiger S återkommer Tillväxtenheten om ett äskande om tillskott till budgeten. Understiger antalet entreprenörer 5 genomförs inte konceptet och medlen kan användas till ordinarie feriearbeten, -att det anordnas en lottning till de verksamheter/föreningar dit det finns mer sökande än platser. Turistbyrån kommer ha ett eget ansökningsförfarande. Vidare beslutas att tjänstemännen återkommer till arbetsutskottet om fler sökande tillkommer. Ärendebeskrivning Ar 2013 fick i princip alla som sökte feriearbete, totalt 111 stycken (potentiella sökande var 203). Konceptet för sommarlovsentreprenörer kördes för 4:e året i rad. Extra medel sköts till och deltagarantalet blev till slut 5 (3 hoppade av). Budgeten för 2014 feriearbeten har minskats med SEK och sommarlovsentreprenörer ingår i den ordinarie feriebudgeten. Man kan förmoda att antalet sökande blir fler än antalet platser och att alla som vill ha ett feriearbete inte kommer att få detta. Förslag till beslut Att Kommunstyrelsen beslutar att erbjuda alla ungdomar i årskurs 1 födda år 1997 och årskurs 2 födda år 1996 i gymnasieskolan feriearbete sommaren 2014 inom kommunens egna verksamheter samt föreningar verksamma inom kommunen. 6 timmar per dag i 3 veckor. Timersättning 63 kr l timme. 3 ferieperioder. (Ordinarie feriearbete), ~- Justerare

10 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sida 21 - att 20 av platserna fördelas till stöd och omsorg med anledning av framtida rekryteringsbehov. Förhöjd timersättning 68 kr /timme, - att 2 av platserna fördelas till Turistbyrån med 2 perioder under 6 veckor, 1 person per period, - att konceptet Sommarlovsentreprenörer genomförs i enlighet med tjänstemannaförslaget i Bilaga 2 med budget för 8 personer ( SEK). Om antalet entreprenörer överstiger S återkommer Tillväxtenheten om ett äskande om tillskott till budgeten. Understiger antalet entreprenörer 5 genomförs inte konceptet och medlen kan användas till ordinarie feriearbeten, - att det anordnas en lottning till de verksamheter/föreningar dit det finns mer sökande än platser. Turistbyrån kommer ha ett eget ansökningsförfarande. -Att vidare beslutas enligt kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag att tjänstemännen återkommer till arbetsutskottet om fler sökande tillkommer. Beslutsunderlag KS 2014/90 Protokoll K sa u 42, O Expediering Tommi Slunga MKB Justerare

11 ^^^^ ^^ 2^^^ v^^5 ^ PATIENTNÄMNDEN ^+yl^l ^0^^ 7 februari 2014 Dnr n Landstingsstyrelsen Kommunfullmäktige ihaparanda ett tala finska eller meänkieli i Haparara^a Patientnämnden har uppmärksammat att primärvården och kommunen i Haparanda har en förhållandevis hög andel patientnämndsärenden. Det är också en förhållandevis högre andel ärenden inom kategorin bemötande/kommunikation i kommunen och primärvården i Haparanda jämfört med samma typ av ärenden i landsting och kommuner, totalt sett. (Det bör dock nämnas att samtliga kommuner i Norrbotten har en mycket liten andel patientnämndsärenden iförhållande till landstinget.) Patientnämnden har mottagit en anmälan från Haparandas hälsocentral daterad I anmälan uppges bl a att för dem i Haparanda som har finska eller meänkieli som första språk, så uppstår problem med kommunikationen ikontakt med hälso- och sjukvården. De söker då hjälp på Haparanda hälsocentral eller hos Haparanda kommun, som hänvisar till hälsocentralen. Således möts personalen på Haparanda hälsocentral av patienter som vill ha hjälp med översättningar och information, bokningar, att fylla i blanketter o s v. På hälsocentralen försöker personalen hitta lösningar och bistå i den mån det går men det finns inte resurser, vilket ger patienter som upplever sig missnöjda och kränkta. Av den orsaken har personalen på Haparanda hälsocentral kunnat konstatera att patienter som har finska eller meänkieli som första språk blir diskriminerade samt att detta ger medicinsk behandling av sämre kvalitet. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) samt Patientsäkerhetslagen (2010:69) ska patienten ges individuellt anpassad information om bl a hälsotillstånd samt vård och behandling. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) innehåller bestämmelser om nationella minoriteter, nationella minoritetsspråk, förvaltningsområden och rätten att använda minoritetsspråk hos förvaltningsmyndigheter och domstolar. iv`orrbottens läns landsting och Haparanda kommun informerar medborgaren om lagstiftningen avseende nationella minoriteter och minoritetsspråk på respektive hemsida. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde (Hälsooch sjukvårdslagen 1982:763) och diskriminering är förbjuden i hälsooch sjukvård (Diskrimineringslagen 2008:67). N^RRBOTTEN^ LANS LAN^STIMG?ATIENTNÄ^bINDEN, ! JL^A = ROBERTSVIKSGATAN - _ANDST?NG^HUBET' Taiefon: , ^^äxel ^0 OC Telei^,x: ^1 48 -oost: Norrbottens.lans.landsting^nllse ^ htt^:,/

12 Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:69) är vårdgivaren skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. Patientnämnden ska enligt Lagen om patientnäm.ndsverksamhet m m (1998:166) bidra till hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Patientnämnden vill belysa att god och säker vård förutsätter god kommunikation mellan patient och vårdpersona<. Med anledning av detta har nämnden beslutat att. uppmärksamma landstingsstyrelsen och kommunfullmäktige i Haparanda om situationen för personer som talar finska och meänkieli i Haparanda. Patientnämnden vill också ställa följande fråga till landstingsstyrelsen och kommunfullmäktige ihaparanda: - Vilka åtgärder kommer ni att vidta för att uppfylla kraven på likvärdiga förutsättningar och en patientsäker värd för de medborgare som omnämns i Haparanda hälsocentrals anmälan samt i patientnämndens skrivelse? Patientnämnden begär med anledning av detta ett skriftligt yttrande från landstingsstyrelsen samt från Haparanda kommunfullmäktige. Med vänlig hälsning Margareta Pohjanen Ordf. patientnämnden j ^^^^^^ Bifogas: Kopia på patientnämndsanmälan från Haparanda hälsocentral Kopia på broschyren Sverigefinnar Ruotsinsuornalaiset som givits ut av Sverigefinländarnas delegation För kännedom: LandstiLlgsfullmäktige Landstirlgsdirektör Divisionschef närsjukvård Kommunstyrelsen ihaparanda Kommunchef i Haparanda Socialnämnden i Haparanda Sverigefinländarnas delegation Svenska tornedalingars riksförbund N^RRBQTTENS L]etNS LAN[iSTING PATIENTN,^NINDEN, LULEA ^ ROBERTSVIKSvATAiV 'i LANDSTINGSHUSET` Telefon: , växel ^ Telefax, E-post: Norrbottens.lans.landsting a^nllse ^ 'nttp:/'.^-^rnv.nllse

13 HAPARANDA HALSOCENTRAL Distriktsläkarmottagningen, Göran Dahlström, Mervi Rundgren.^^^ ^f 2^Oi ^f 2 december 2013 J!^ ^i Patientnämnden Luleå ANMÄLAN Finska och meänkieli talas av majoriteten av befolkningen i östra Norrbotten. En minoritet är komplett två språkiga, d v s både svenska och finska. Om man har meänkieli som förta språk är det inte säkert att man behärskar vare sig svenska eller finska som skrivna språk. Våra patienter har ett allt mer tilltagande problem när de uppsöker landstingssjukvården. När de ringer till landstingets växel så får de oftast tag på någon som kan finska. När de sedan kopplas vidare kan de hamna i en svenskspråkig telefonsvarare, bokningssjuksköterska som bara talar svenska e tc. Då lägger de på luren. Vid återbesök på landstingets olika sjukvårdsinrättningar fallerar det ofta med tolkning. Alla dessa patienter söker hjälp med sitt språkproblem på Haparanda hälsocentral eller Haparanda kommun. Haparanda kommun hänvisar till hälsocentralen. Vår personal möts då av patienter som vill ha hjälp med att fylla i blanketter, boka tid, ändring av tider, avbokning av tid, översätta brev, boka taxi, utreda patientfakturor, reseersättningar, översätta och fylla i blanketter pre- och postoperativt m m. Vi har inte resurser till det här och således upplever sig patienterna kränkta och missnöjda. Då den finsktalande delen av Haparandas befolkning har ökat på senare år ser vi ett växande problem. På hälsocentralen försöker vi be patienten att ta med sig anhörig som talar svenska och således kan översätta. Annars försöker vi ha vårdpersonal, i första hand undersköterskor, som deltar vid konsultationerna. Dessa resurser har också kraftigt minskats i och med landstingets besparingar. Haparanda hälsocentral, Box 63, HAPARANDA Besöksadress : Lasarettsgatan 34 * Tfn: Telefax: E-post: Norrbottens. lans.landsting@nll.se www. nll.se

14 Vi ser alltså att i praktiken blir patienterna som har finska och meänkieli som första språk diskriminerade. Vi ser också att den medicinska behandlingen är av sämre kvalite p g a det här problemet. Nu ber vi patientnämnden att utreda den här frågan för hälsocentralens och våra patienters bästa. I tjänsten Verksamhetschef ` -' Göran Dahlström Med ledningsansvarig läkare

15 ^^^ ^s 2c^ r ^^^s, Sverigefinnar Ruotsinsuomalaiset som nationell minoritet i svensk minoritetslagstiftning kansallisena vähemmistönä Ruotsin vähemmistölainsäädännössä År 2000 erkände Sveriges riksdag sverigefinnar som nationell minoritet och finska språket som nationellt minoritetsspråk, dvs. ett språk som talats av hävd i Sverige. År 2010 förstärktes sverigefinnarnas rättigheter genom en ny minoritetslag dvs. Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724). Lagen berör sverigefinnarna ihela landet, särskilt inom förvaltningsområden för finska där lagen inom vissa politikområden är tvingande. I denna broschyr finns en sammanfattning av lagen och den av riksdagen år 2009 antagna språklagen. Vuonna 2000 Ruotsin valtiopäivät tunnusti ruotsinsuomalaiset kansalliseksi vähemmistöksi ja suomen kielen kansalliseksi vähemmistökieleksi, ts. kieleksi jota on kautta alkojen käytetty Ruotsissa. Vuonna 2010 ruotsinsuomalaisten oikeuksia vahvistettiin uudella vähemmistölailla (Laki kansallisista vähemmistöistä ja vähemmistökielistä SFS 2009:724). Laki koskee ruotsinsuomalaisia koko maassa ja varsinkin suomen kielen hallintoalueilla, joissa laki on joillakin aloilla ehdoton. Tässä esitteessä on tiivistelmä tästä laista ja myös valtiopäivien vuonna 2009 hyväksymästä kielilaista.

16 Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk innehålle Laki kansallisista vähemmistöistä ja vähemmistökielistä sisält; Hela landet Koko mag Nationella minoriteters möjligheter att behålla och utveckla sitt språk och sin kultur i Sverige ska främjas. Kommuner och landsting ska ge information om nationella minoriteters rättigheterangivna iden nya lagen. I kommuner och landsting ska nationella minoriteter ges möjlighet till inflytande ifrågor som berör dem. Kommuner inom förvaltningsområden ska erbjuda möjlighet att få hela eller delar av service och omvårdnad inom äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli eller samiska. Utanför ett förvaltningsområde ska kommunen erbjuda motsvarande service, om kommunen har tillgång till personal som är kunnig i ovan nämnda språk. Individer som tillhör nationella minoriteter har rätt att i frågor som berör förvaltningsmyndigheter använda sitt minoritetsspråk ikontakter med dem. Minoritetsenheten ilänsstyrelsen för Stockholms län ska genom rådgivning och information bistå andra förvaltningsmyndigheter vid tillämpningen av lagen. Individer som tillhör nationella minoriteter har rätt att använda finska och samiska vid sina skriftliga kontakter med Riksdagens ombudsmän, JO, Försäkringskassan, Skatteverket och DO. ---i Kansallisten vähemmistöjen mahdolli- -^-^ suuksia säilyttää ja kehittää kieltään ja kulttuuriaan Ruotsissa tulee edistää. Kuntien ja maakäräjien tulee tiedottaa uuteen lakiin sisältyvistä kansallisten vähemmistöjen oikeuksista. -^ Kansallisille vähemmistöille tulee antag -^^ kunnissa ja maakäräjillä vaikutusmahdollisuus vähemmistöjä itseään koskevissa asioissa. Hallintoalueilla tulee kuntien tarjota mahdollisuus täysin tai ainakin osittain suomen- tai meänkieliseen tai saamenkieliseen vanhusten palveluun ja hoitoon. Hallintoalueen ulkopuolella kuntien on tarjottava vastaavaa palvelua, jos kunnalla on käytettävissä mainittuja kieliä osaavaa henkilökuntaa. - Kansallisiin vähemmistöihin kuuluvilla henkilöillä on oikeus käyttää vähemmistökieltään hallintoviranomaisen kanssa niissä asioissa, jotka liittyvät kyseisen viranomaisen toimialaan. Tukholman lääninhallituksen vähemmistöyksikön tulee neuvomalla ja tiedottamalla avustaa muita hallintoviranomaisia Jain soveltamisessa. Kansallisiin vähemmistöihin kuuluvilla henkilöillä on oikeus käyttää suomea tai saamea kirjallisissa yhteyksissään Valtiopäivien asiamiesten, Oikeuskanslerin (JO), Vakuutuskassan, Veroviraston ja Syrjintäasiamiehen (DO) kanssa.

17 en del nya rättigheter och följande åtaganden för samhället: uusia oikeuksia sekä edellyttää yhteiskunnalta seuraavaa: Särskilda bestämmelserför kommunersom ingår i förvaltningsområden Suomen kielen hallintoalueisiin kuuluvia kuntia koskevia erityismääräyksiä Förvaltningsområden för finska inom vilka den nya lagen innehåller bindande utfästelser omfattar kommunerna Botkyrka, Borås, Eskilstuna, Gällivare, Göteborg, Hallstahammar, Haninge, Haparanda, Hofors, Huddinge, Håbo, Kalix, Kiruna, Köping, Pajala, Sigtuna, Skinnskatteberg, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Surahammar, Södertälje, Tierp, Upplands Väsby, Umeå, Upplands-Bro, Uppsala, Västerås, Älvkarleby, Österåker, Östhammar och Övertorneå. Enligt lagen kan även andra kommuner efter anmälan till regeringen få ingå i förvaltningsområdet för finska. En kommun i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad inom äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli respektive samiska. Kommunen i ett förvaltningsområde ska vidare erbjuda barn vars vårdnadshavare begär det plats iförskoleverksamhetdär hela eller delar av verksamheten bedrivs på finska, meänkieli eller samiska. Kommuner som ingår i Förvaltningsområdet får ekonomisk ersättning för eventuella merkostnader som resultat av anslutningen. Suomen kielen hallintoalueisiin, jolta koskevat uuden Jain sitoumukset, kuuluvat seuraavat kunnat: Botkyrka, Borås, Eskilstuna, Göteborg, H^ aapa_ ranta, Hallstahammar, Haninge, Ho- ^ör-s, Huddinge, Håbo, Jällivaara, Kalix, Kliruna, Köping, Pajala, Ruotsin Ylitornio, Sigtuna, Skinnskatteberg, Solna, Sundbyberg, Surahammar, Södertälje, Tierp, Tukholma, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Upp-sala, Uumaja, Västerås, Älvkarleby, Österåker ja Östhammar. Lain mukaan myös muut kunnat voivat hallitukselle ilmoittauduttuaan liittyä suomen kielen hallintoalueeseen. Hallintoalueeseen kuuluvan kunnan ±u!ee tarjota aslag vaativalle mahdollisuus sagda vanhustenhuollon palvelu ja hoito kokonaan tal ainakin osittain suomen, meänkielen tal saamen taitoiselta henkilöstöltä. Hallintoalueen kunnan tulee tarjota huoltajan sitä vaatiessa lapselle paikka esikoulussa, jossa toiminta kokonaan tal ainakin osittain tapahtuu suomeksi, meänkielellä tal saameksi. Hallintoalueeseen kuuluvat kunnat saavat taloudellista korvausta hallintoalueeseen liittymisestä koituvien lisäkustannuksien kattamiseksi.

18 Språklagen År 2009 antog Sveriges riksdag en Språklag (2009:600) som förutom svenskan berör även de nationella minoritetsspråken. I lagen konstateras bl.a. att de nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska och att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och att var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Därutöver ska den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket. Kielilaki Vuonna 2009 Ruotsin valtiopäivät hyväksyi Kielilain (2009:600), joka ruotsin kielen lisäksi koskee myös kansallisia vähemmistökieliä. Laissa todetaan mm. seuraavaa: Kansalliset vähemmistökielet ovat suomi, jiddish, meänkieli, romani chip ja saame. Valtiolla on erityinen vastuu suojella ja edistää näitä kieliä. Kalkille Ruotsissa asuville on annettava mahdollisuus oppia, kehittää ja käyttää ruotsin kieltä. Sen lisäksi tulee antag sille, joka kuuluu kansalliseen vähemmistöön, mahdollisuus oppia, kehittää ja käyttää vähemmistökieltä. - RUOTSfNSUOMALAISTEN VALTUUSKUNTA ^ SVERIGEFINLÄNDARNAS DELEGATION Broschyren ges ut av Sverigefinländarnas delegation som är en paraplyorganisation för den sverigefinska nationella minoriteten. Delegationen har som mål att stärka finska språkets ställning och fortlevnad i Sverige, att utveckla den sverigefinska kulturen, att stödja bildandet av finskspråkiga institutioner och att förbättra finskspråkig service inom olika samhällssektorer. Sverigefinländarnas delegation bildades våren 2000 som resultat av riksdagens minoritetspolitiska beslut. Delegationen har sedan bildandet erkänts rollen som representant för sverigefinnarna ikontakter med den svenska statsmakten, statliga myndigheter, organisationen Sveriges Kommuner och Landsting och Europarådet. För ytterligare information se Tämän esitteen on julkaissut Ruotsinsuomalaisten valtuuskunta, joka on kansallisen ruotsinsuomalaisen vähemmistön yhteistyöjärjestö. Valtuuskunnan tavoitteena on vahvistaa suomen kielen asemaa ja säilymistä Ruotsissa, kehittää ruotsinsuomalaista kulttuuria, tukea suomenkielisten toimintojen perustamista ja parantaa suomenkielisiä palveluja yhteiskunnan eri alueilla. Ruotsinsuomalaisten valtuuskunta perustettiin keväällä 2000 Valtiopäivien vähemmistöpoliittisten päätösten tuloksena. Valtuuskunnalla on perustamisensa jälkeen tunnustettu asema ruotsinsuomalaisten edustajana yhteyksissä Ruotsin valtioon, valtion viranomaisiin, Ruotsin kuntien ja maakäräjien yhteisjärjestöön ja Euroopan neuvostoon. Lisätietoja saa Valtuuskunnan kotisivulta s^^^^^^^^^^^o^^

19 TJÄNSTESKRIVELSE Förvaltning Datum Diarienummer Kommunledningsförvaltningl ,Tommi Slungar Svar till skrivelsen från Patientnämnden "Att tala finska eller meänkieli i Haparanda " Patientnämnden har ställt en fråga till Kommunfullmäktige i Haparanda och begärt ett skriftligt yttrande. Fråga: "Vilka åtgärder kommer ni att vidta för att uppfylla kraven på likvärdiga förutsättningar och en patientsäker vård för de medborgare som omnämns i Haparanda hälsocentral anmälan samt patientnämndens skrivelse". Svar: Haparanda kommun är glad att frågan om den språkliga servicen uppmärksammas. Skrivelsen vänder sig dock mot hälsocentralens språkliga service och anmälan har andemeningen att resurserna på hälsocentralen inte är tillräckliga för att garantera en likvärdig vård för de som talar finska eller meänkieli. Haparanda kommun har erfarenhet av patienter/kunder som söker hjälp på kommunen i ärenden som är hälsocentralens ansvar och dessa kunderhar hänvisats tillbaka till Hälsocentralen. Detta med anledningen att vi inte har en allmän språklig service för alla myndigheter eller landstinget som berörs av lagstiftningen kring minoritetsspråk. Haparanda stad svarar för sin språkliga service i det som åligger kommunens kompetens och vad lagstiftningen kräver av oss. Även om kommunen i all lägen vill vara behjälplig sina medborgare med deras spörsmål och även om vi skulle ha resurser över, så vågar och vill vi inte börja översätta sådant där vi inte har yrkeskunskap i. Det kan bli hur fel som helst. Därmed anser Haparanda kommun att vi inte kan vidta direkta åtgärder i det som avses i skrivelsen eller anmälan. Vi vill dock skicka en hälsning att Haparanda kommun försöker utveckla sin språkliga service och vi står gärna till hjälp och delar med av våra erfarenheter och samverkar i denna fråga. Det är viktigt att medborgarna i Haparanda har klart för sig våra respektive ansvarsområden och den service de kan förvänta sig hos respektive serviceutövare. Framöver kanske vi kan hitta samarbetsformer där vi kan utveckla en bra språklig service tillsammans.. Med vänlig hälsning, Tommi Slunga, Chef Medborgarkontoret Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

20 TJÄNSTESKRIVELSE Förvaltning Datum Diarienummer KLF/MBKl Tommi Slunga r PROGRAM FÖR MINORITETSSPRÅK - REVIDERING Bakgrund Haparanda antog sitt första program Den reviderades första gången Inför den här revideringen har samrådsgruppen för minoritetsspråk (2 KS ledamöter och representanter för minoritetsspråken) haft en uppföljning och dialog om det förra programmet med förtroendevalda och chefstjänstemän samt att programmet varit på öppen remiss hösten Remissvar erhölls från Socialdemokraterna, ABF, STR-T och Minoritetsspråksdelegationen. Efter det har handläggaren för minoritetspråk arbetat om dokumentet som nu skickas på remiss till nämnderna. Remissvaren vara tommi.slunga@haparanda.se tillhanda senast Programmet innehåller några nya förslag åtgärder som är markerade med fet stil samt att namnet på dokumentet föreslås innehålla också hänvisning till nationella minoriteter. Enligt uppdrag Tommi Slunga Handläggare för minoritetspråk Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

21 11^ HAPARANDATORNIO Kommunstyrelsens arbetsutskott TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer ^ s Z^ol ^^i^3^, ^^^- Tjänsteskrivelse avseende antagande av Haparanda kommuns avfallsplan och renhållningsordning Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå Kommunstyrelsen att föreslå Kommunfullmäktige att anta avfallsplan och renhållningsordning för Haparanda kommun. Bakgrund och ärendebeskrivning Haparanda kommuns nuvarande avfallsplan och renhållningsordning är fastställd av kommunfullmäktige En avfallsplan och renhållningsordning skall antas/revideras varje mandatperiod, d.v.s. ungefär vart 4:e år. Nuvarande avfallsplan och renhållningsordning följer inte gällande lagkrav miljöbalken (SFS 1998:808), avfallsförordningen (2011:927) och EU:s avfallsdirektiv (2008/98/EG). Avfallsplanen och renhållningsordningen har varit hos Länsstyrelsen på tidigt samråd och är reviderad utifrån Länsstyrelsens yttrande. Samhällsbyggnadsnämnden har haft avfallsplanen och renhållningsordningen för yttrande, nämnden hade inget att erinra. Ärendets beredning/samråd VA- och avfallsenheten har handlagt ärendet. Beslutsunderlag Avfallsplan Renhållningsordning Enligt uppdrag Sofia Rosendahl Va- och avfallschef Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

22 Irn ^^^^^^^ ^,^o^^^o Kommunledningsförvaltningen Datum Diarienummer /286 NLL RKMBD Trafikverket Remiss : Haparanda stads förslag till järnvägsstation för persontrafik. Haparanda stad översänder stadens förslag till ombyggnad av befintlig järnvägstation till er för synpunkter. Synpunkter önskas senast Meddela gärna av er utsedd handläggare för kompletterande information samt ert diarienummer för ärendet. Göran Wigren Planeringschef Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@ haparanda.se Haparanda Haparanda www. haparanda.se

23 Sida 1 av 1 ^h r ^^I 2-c'l 3 ^ S iz- ozs Eine Pirila - Vd: Granskningsutlåtande Patan detaljplan. - till nästa ks au kallelse Från: Goran Wigren Till: Pirila, Eine Datum: :19 Ärende: Vd: Granskningsutlåtande Patan detaljplan. -till nästa ks au kallelse Bifogade filer: PatanUtlatande pdf Hej, till nästa ks au kallelse förslag till beslut: Ks au föreslås besluta att: Föreslå kommunfullmäktige att anta detaljplanen. mvh göran Göran Wigren Planeringschef Haparanda stad SE Haparanda Phone +46 (0) Fax+46 (0) Mob +46 (0) filer//c:\users\einepiri\appdata\local\temp\xpgrpwise\534d3fffhaparandaforval

24 KV PATAN, Del av Haparanda 29:31 GRANSKNINGSUTLÅTANDE PBL 5:23 DETALJPLAN FÖR KV PATAN OCH DEL AV HAPARANDA 29:31 Haparanda kommun Norrbottens län Handlingar... 2 GÄLLANDE PLANER... 2 Översiktsplan... 2 Områdesbestämmelser... 2 Detaljplaner, gällande och närliggande... 2 Planprogram... 2 Vattendom... 3 Kommunala beslut... 3 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING... 3 STRANDSKYDD... 3 LANDSKAPSBILDSSKYDD... 4 GRANSKNINGEN... 4 Inkomna yttranden under Granskningen... 4 Granskningens ställningstagande enligt PBL... 5 Synpunkter enligt PBL som inte blivit tillgodosedda under granskningen eller det tidigare samrådet... 5 Förändringar i planhandlingarna inför antagandet... 5 FORTSATT HANDLÄGGNING ENLIGT PBL... 6 Antagande av detaljplanen, PBL 5: Laga kraft PBL 5: Medverkande tjänstemän... 6 SAM RÅDET... 4 Inkomna yttranden undersamrådet... 4 Samrådets ställningstagande enligt PBL... 4 Synpunkter enligt PBL som inte blivit tillgodosedda undersamrådet (6)

25 KV PATAN, Del av Haparanda 29:31 GRANSKNINGSUTLÅTANDE PBL 5:23 Granskningsutlåtande. Översiktsplan Gällande översiktsplan, antagen , fördjupning centralorten redovisar området för centrumverksamhet. Områdesbestämmelser Inga områdesbestämmelser finns för planområdet. Detaljplaner, gällande och närliggande Flertalet detaljplaner berör området och angränsar till området. Berörda detaljplaner är: - Gällande detaljplan är Detaljplan för KV PATAN, handel, lokalgata samt väg E4, antagen Ersätts av ny detaljplan för kv Patan. - Detaljplan för del av Haparanda 29:31, KV HÅVEN, resecentra, kontor, lokalgata, vandringsled, antagen Ny detaljplan för kv Patan ersätter lokalgatan (Grannigatan). - Detaljplan för del av Haparanda 29:31, KV PATAN, handelsbodar antagen Ersätts av ny detaljplan för KV PATAN. - Detaljplan för Haparanda Stad Del I, antagen Del av grönområdet mot älven ersätts av ny detaljplan för kv Patan. Angränsande detaljplaner är: - Detaljplan för STORGATANS FÖRLÄNGNING antagen Detaljplanen reglerar lokalgatans sträckning samt tillhörande rondell och gc-vägar. - Detaljplan för KV ÅRAN OCH NÄTET, centrumverksamhet och bostäder, antagen Detaljplan för del av Haparanda 29:31, KV DOBBEN ( Seniorboende ) antagen Planen medger bostadsbebyggelse ifem våningar med anslutning till översvämningsbågen som löper mellan Haparanda och Torneå. Denna detaljplan ansluter till planområdets södra del på översvämningsbågen. Angränsande finsk detaljplan för På Gränsen Rajallas södra del, Suensaari, kvarteret 17 (laga kra$ ) anger motsvarande markanvändning som i föreslagen ny detaljplan på svensk sida. Detaljplanen anger centrumverksamhet samt ger två högre byggrätter om tio våningar, dels en i torgets norra del samt en byggrätt invid gränsbågen. Det finska kvarteret är bebyggt med ett köpcentrum med handel i två våningar ovanpå en källarvåning med bilparkering. Köpcentrumet (invigt 2008) är byggt direkt emot kanalen och torget. De högre byggrätten är ännu inte utnyttjade. Kvarteret 16 i På Gränsen Rajallas norra del medger bostadsbebyggelse och är bebyggt. Torneå stad har inlett sin detaljplanändring för kvarteret 17 för att möjliggöra exploateringens finska del. Planprövningen inleddes Planprövningarna kommer därmed att löpa parallellt genom hela processen. Planprogram Föreslagen detaljplan har stöd i gällande översiktsplan, fördjupad översiktsplan "På Gränsen", gällande svensk detaljplan, vattendom samt gällande detaljplan på finska sidan. Planeringen har därför inletts med samråd. 2(6)

26 KV PATAN, Del av Haparanda 29:31 GRANSKNINGSUTLÅTANDE PBL 5:23 Vattendom Vattendom för På Gränsen-området och dess projektering har meddelats av Finsk-Svenska Gränsälvskommissionen, , M25/O1, domen har behandlat frågan om Natura Domen anger att anläggning skall utformas så att det klarar vattenståndet NN +4,35 m, d v s RH00 +4,15 m och RH ,15 m. Projektet har getts förlängd arbetstid genom dom Vattendom för Stadsvikens inflöde genom inpumpning av vatten från Torneälven, reglerat utflöde från södra delen av viken till älven liksom vattenomsättningen iviken regleras i dom meddelad av Finsk- Svenska Gränsälvskommissionen, , M19/96. Ingen av dessa parametrar påverkas. Den tekniska regleringen med dammar och inpumpning av älvvatten i Näränperä är färdigställd och medför att vattenytan kan hållas på tillräckligt hög nivå för att undvika olägenheter. Vattenytan upprätthålls med dammar vid utloppet till älven Kommunala beslut Samhällsbyggnadsnämnden har beslutat att uppdra till samhällsbyggnadskontoret att påbörja detaljplanarbetet. Kommunen har bedömt att detaljplanens genomförande kan leda till betydande miljöpåverkan, vilket medför att en miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behöver utföras. Behovsbedömningen gjordes för kvarteren Patan, Reven och Tinan i samband med framtagandet av gällande detaljplan för Patan. De miljöaspekter som särskilt skulle belysas var naturmiljö, vatten, landskapsbild, buller och säkerhet farligt gods samt nytt trafiksystem. Länsstyrelsens har i sitt svar delat kommunens bedömning att planen kan innebära betydande miljöpåverkan. En MKB togs därmed fram med ovan nämnda avgränsning. Ny MKB tillhörande förslag till ny detaljplan har samma avgränsning som tidigare upprättad MKB men utgår från nuvarande förutsättningar. Planområdet ligger i anslutning till vattendrag (Torne Älv) och ca 3000 meter från Bottenvikskusten. Strandskyddet är upphävt i gällande detaljplan men återinträder när ny detaljplan tas fram. Särskilda skäl enligt miljöbalken för upphävandet av strandskyddet i detaljplanen: Anläggningen är viktig för tätortsutveckling av orten Haparanda, Miljöbalken 7:18 c5 Planens syfte i förhållande till strandskyddet: - Ändamålsenlig ändring av användningen kan inte genomföras utan att strandskyddet berörs - Utbyggnad är i direkt anslutning till befintliga stadscentrum med centrumbebyggelse på såväl svensk som finsk sida. - Exploateringen av området har liten inverkan på växt och djurliv - Utbyggnad av området berör ej det rörliga friluftslivet - Detaljplanen har ingen betydande negativ påverkan på riksintressen eller andra skyddade områden eller skyddade/hotade arter. - Området som skall bebyggas är helt avskilt från strandområden av nationell väg E4 i söder och av lokalgatan Grannigatan i norr och väster samt centrumbebyggelse/köpcenter i öster. Avvägning av strandskyddets syfte för djur och växtliv: - Området innehåller inga för kommunen/närområdet ovanliga naturtyper eller biotoper. - Området innehåller inga opåverkade känsliga naturtyper. - Inga skyddsvärda naturtyper eller arter berörs. - Miljön i planområdet är påverkad av bebyggelse/verksamhet och i anspråktaget 3(6)

27 KV PATAN, Del av Haparanda 29:31 GRANSKNINGSUTLÅTANDE PBL 5:23 Avvägning av strandskyddets syfte för att långsiktigt trygga att medborgarna har tillgång till strandområden genom allemansrätten: - Inga funktioner som tryggar allmänhetens tillgång till strandområdet påverkas negativt. Kommunen bedömer att detaljplanens genomförande inte påverkar strandskyddets syften negativt. Kommunen bedömer att växt- och djurliv inte påverkas negativt av den fortsatta verksamheten på platsen. Landskapsbildsskydd berörs ej. Har utförts och omfattade plankarta, grundkarta, planbeskrivning, miljökonsekvensbeskrivning, riskanalys och fastighetsförteckning enligt Plan och bygglagen. Har hållits skriftligen med fastighets- och sakägare, berörda myndigheter, berörda kommunala förvaltningar och nämnder samt närboende. Har kungjorts i ortstidningarna NSD, NK och HB. Planen har funnits tillgänglig på Stadshuset och på kommunens hemsida på lnternet, Inkomna yttranden under samrådet Under tiden inkom totalt 10 yttranden inklusive Länsstyrelsens yttrande. Samrådets ställningstagande enligt PBL Inlämnade synpunkter från sakägare har blivit bemötta och tillgodosedda. Synpunkter enligt PBL som inte blivit tillgodosedda under Samrådet Samrådet: Inga. Granskning har utförts och omfattade plankarta, grundkarta, planbeskrivning, miljökonsekvensbeskrivning och fastighetsförteckning enligt Plan och Bygglagen. Granskningen har hållits skriftligen med fastighets- och sakägare, berörda myndigheter, berörda kommunala förvaltningar och nämnder samt närboende. Granskningen har kungjorts i ortstidningarna NSD, NK och HB. Planen har funnits för granskning på Stadshuset och på kommunens hemsida på Internet, Inkomna yttranden under Granskningen Under granskningstiden inkom totalt 4 yttranden inklusive Länsstyrelsens yttrande. Y1, Länsstyrelsen Länsstyrelsen har inte några ytterligare synpunkter utöver det som framfördes i samrådsyttrandet. Prövningsgrunderna i 11 kap. 10,^ PBL. Länsstyrelsen har inte några invändningar mot planförslaget som skulle kunna leda till att beslutet att anta detaljplan behöver prövas enligt 11 kap 10 plan- och bygglagen. Kommentar: Yttrandet föranleder inga ändringar av planförslaget. 4(6)

28 KV PATAN, Del av Haparanda 29:31 GRANSKNINGSUTLÅTANDE PBL 5:23 Y2. Torneå stad, Tekniska nämnden, , 46. Översättning Stadsarkitekt Jarmo Lokio: Tekniska nämnden konstaterar, att detaljplanen för kvartetet Patan följer städernas gemensamma visioner och mål. När planen genomförs, kommer Tornios och Haparandas innersta stadskärnor att bilda en fungerande helhet, vilket varit städernas mål sedan starten för på Gränsen-Rajalla-projektet, d v s från slutet av 1990-talet. Tekniska nämnden: Godkändes. Kommentar: Haparanda delar Torneå stads syn på att detta fullfä jer städernas gemensamma planering av På Gränsen Rajalla området och är viktigt för städernas gemensamma utveckling. Yttrandet föranleder inga ändringar av planförslaget. Y3, Kommunstyrelsen, , Haparanda stad Kommunstyrelsen har tagit del av granskningshandlingarnanch har inget att erinra. Kommentar: Yttrandet föranleder inga ändringar av planförslaget. Y4, Trafikverket, Trafikverket har inga nya synpunkter än det som redan har framförts i samrådsskedet. Kommentar: Yttrandet föranleder inga ändringar av planförslaget. Y5, Försvarsmakten, Högkvarteret Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerat ärende. Kommentar: Yttrandet föranleder inga ändringar av planförslaget. Granskningens ställningstagande enligt PBL Inlämnade synpunkter från sakägare har blivit bemötta och till största del tillgodosedda. Synpunkter enligt PBL som inte blivit tillgodosedda under granskningen eller det tidigare samrådet Granskningen: Inga, Samrådet: Inga. Förändringar i planhandlingarna inför antagandet Inga ändringar görs. 5(6)

29 KV PATAN, Del av Haparanda 29:31 GRANSKNINGSUTLÅTANDE PBL 5:23 Antagande av detaljplanen, PBL 5:29 Planen kan behandlas/antas av Kommunfullmäktige våren sommaren Beslutet om att anta planen anslås på kommunal anslagstavla, samt sänds i brev med besvärshänvisning till Länsstyrelsen och därutöver till de sakägare som yttrat sig om planen senast under granskningen och inte fått sina synpunkter tillgodosedda. Laga kraft, PBL 5:31 När beslutet om att anta planen vunnit laga kraft sänds planhandlingarna med laga kraft datum till Länsstyrelsen och Lantmäteriet. Planhandlingarna har upprättats av Göran Wigren vid Samhällsbyggnadskontoret, Haparanda kommun. Upprättad Göran Wigren Planeringschef 6(6)