Toimintasuunnitelma. Handlingsplan

Transkript

1 Toimintasuunnitelma Fagerstan kunnan suomenkielinen hallintoalue Handlingsplan för Fagersta kommuns finska förvaltningsområde

2 Bilaga Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Innehållsförteckning sidan 1. Inledning 2 2. Finskt förvaltningsområde 2 3. Syfte 2 4. Finansiering 3 5. Uppfölning av arbetet 3 6. Samråd 3 7. Kommunens interna arbetsgrupp 4 8. Personalpolitiska mål 4 9. Kommunens information och kommunikation Kostservice Förskola och skola Vård och omsorg Individ- och familjeomsorg Kultur Miljö- och byggförvaltning 8 Bilaga Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Sisältö sivu 1. Johdanto 9 2. Suomenkielinen hallintoalue 9 3. Tarkoitus Rahoitus Työn seuranta Neuvottelut Kunnan sisäinen työryhmä Henkilöstöpoliittiset tavoitteet Kunnan tiedotus- ja viestintätoiminta Ateriapalvelu Esikoulu ja koulu Sosiaali- ja terveydenhuolto Yksilö- ja perhehuolto Kulttuuri Ympäristö- ja rakennushallinto 16 Liite Laki kansallisista vähemmistöistä ja vähemmistökielistä

3 1. Inledning Sverigefinnar, romer, judar, samer och tornedalingar erkändes som nationella minoriteter i Sverige genom lagen om nationella minoriteter och minoritets språk (SFS 2009:724). Det innebär att romani chib, jiddisch, samiska, meänkieli och finska är minoritetsspråk. Ett viktigt mål för den svenska minoritetspolitiken är att minoritetsspråken ska förbli levande i Sverige. Lagen säger dels att språken ska skyddas och främjas och dels att minoriteterna ska kunna bevara och utveckla sin kultur. Sverigefinnarna är Sveriges största språkliga och nationella minoritet. (Enligt SCB fanns det personer med finsk bakgrund i Sverige den 31 december 2012.) Var fjärde fagerstabo har finsk anknytning I Fagersta kommun bor drygt invånare varav, drygt 26 procent har finsk anknytning. Med finsk anknytning menas födda i Finland eller minst en förälder född i Finland eller minst en moreller farförälder född i Finland. Sverigefinnar finns numer inom alla samhällsklasser. För yngre sverigefinnar som är födda i Sverige kan den finska identiteten, språket och kulturen vara viktiga. Däremot uppfattas kanske inte Finland längre som hemland för dem, utan det finska är snarare som en del av en kulturell eller emotionell tillhörighet, en identitet som individen bär med sig i hjärtat. Historisk återblick På 1100-talet valde många svenska bönder att flytta till den finska västkusten. Kolonisationen var övervägande fredlig och Finland införlivades gradvis i det svenska riket. I nära 700 år, från någon gång på 1100-talet till 1809, var Sverige och Finland samma land. År 1809 fick Sverige lämna ifrån sig hela Finland till Ryssland. Under 1800-talet var Finland storfurstendöme under Ryssland, tills 6 december 1917 då Finland blev självständigt. Självständighetsdagen firas varje år än idag. 2. Finskt förvaltningsområde I februari 2014 blev Fagersta finskt förvaltningsområde. Det innebär ett stärkt skydd för användning av finska i kontakt med kommunen. Det innebär också att finsktalande har rätt till förskoleverksamhet och äldreomsorg, helt eller delvis, på finska. Kommunen ska också samråda med den finska minoriteten. Kommuner som blir förvaltningsområden får statsbidrag och har då större möjligheter att leva upp till lagens krav. Alla kommuner, även de som inte är förvaltningsområden, ska informera den finska minoriteten om deras rättigheter. Alla kommuner ska informera sin personal om lagen samt samråda med den finska minoriteten. I ett re-vitaliseringsperspektiv är det av central betydelse att få med alla potentiella kulturbärare och talare av språket. 3. Syfte Handlingsplanen är ett styrdokument för att stärka Sverigefinnarnas språkliga och kulturella ställning i Fagersta. 2

4 4. Finansiering Arbetet med nationella minoriteter finansieras i huvudsak med hjälp av ett statsbidrag som utbetalas av Länsstyrelsen i Stockholm. De har tillsammans med Sametinget, ett regeringsuppdrag för uppföljning av minoritetsarbete i Sverige utifrån minoritetslagen och språklagen. Fagersta har som förvaltningsområde en årlig rapporteringsskyldighet till Länsstyrelsen i Stockholm. Statsbidraget är uttryckligen avsett för kostnader som är att betrakta som merkostnader på grund av minoritetsarbetet. Statsbidraget får med andra ord inte användas för att ersätta kostnader som sedan tidigare finns budgeterat i kommunens budget. Statsbidraget får även användas till punktinsatser för att främja finska språket och den finska kulturen. 5. Uppföljning av arbetet Implementeringen av lagen om nationella minoriteter är ett långsiktigt och kontinuerligt arbete, varför handlingsplanen revideras årligen. Varje förvaltning ansvarar för att årligen ta fram och verkställa mål till handlingsplanen som uppfyller minoritetslagens intentioner Varje nämnd ansvarar för att handlingsplanens mål årligen finansieras och genomförs Kommunstyrelsen granskar att målen uppfylls 6. Samråd Vad säger lagstiftningen? 5 Ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande. Minoritetsrättigheter förverkligas i första hand på lokal nivå och fungerande kommunala samråd är därför viktiga. Fagersta kommuns finska samrådsgrupp bildades 30 januari Samrådsgruppens deltagare har ansvaret att öka kommunens kunskap om den finska minoritetens förutsättningar och behov. Synpunkter och förslag från samrådsgruppen förs tillbaka in i den kommunala organisationen. Även användningen av statsbidraget diskuteras i samrådsgruppen. Samrådsgruppen sammanträder fem gånger per år. Övriga samarbeten Fagersta kommuns samordnare för finskt förvaltningsområde är med i nationella nätverket av samordnare för finska förvaltningsområden Fagersta kommuns samordnare för finskt förvaltningsområde är med i länets nätverk med finska förvaltningskommuner Fagersta kommuns samordnare för finskt förvaltningsområde är med i Finnet (Ett nätverk för kulturfrågor) 3

5 7. Kommunens interna arbetsgrupp Vad säger lagstiftningen? 8 Enskilda har rätt att använda finska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med en förvaltningsmyndighet vars geografiska verksamhetsområde helt eller delvis sammanfaller med minoritetsspråkets förvaltningsområde. 11Förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska där detta behövs i enskildas kontakter med myndigheten. Det är viktigt med ett nära samarbete mellan den finska samrådsgruppen och de kommunala verksamheterna i minoritetsfrågorna. En intern arbetsgrupp ska bestå av samordnaren för finska förvaltningsområdet och deltagare från de olika verksamheterna. Uppgiften är att tillsammans kartlägga finskspråkiga resurser samt årligen uppdatera denna handlingsplan, för att vi ska uppfylla lagens intention. 8. Personalpolitiska mål Samtliga medarbetare ska veta att Fagersta kommun tillhör finskt förvaltningsområde och ha grundläggande kunskaper om vad det innebär Medarbetare med kunskaper i finska stöds och stimuleras i utveckling av sitt språk så att de kan använda det i arbetet eller vid punktinsatser Fagersta kommuns rekryteringsannonser ska vid behov ha texten: Kunskaper i finska är meriterande (Suomen kielen taito katsotaan eduksi). Även raderna som följer kan vara med vid behov: Fagersta kommun ingår i förvaltningsområdet för finska språket, vilket innebär att vi har en utökad skyldighet att ge service på finska till personer som önskar detta. Vi strävar därför efter att i vår organisation öka andelen personer som behärskar finska. (Fagerstan kunta kuuluu suomen kielen hallintoalueeseen, mikä muun muassa tarkoittaa sitä, että meillä on velvollisuus antaa laajennettua suomenkielistä palvelua henkilöille jotka sitä haluavat. Pyrimme organisaatiossamme lisäämään suomen kieltä taitavien henkilöiden määrää.) Mål inom 3 år ( ) Samtliga verksamheter kan namnge minst en finsktalande kontaktperson 9. Kommunens information och kommunikation Vad säger lagstiftningen? 3 Informera nationella minoriteten på lämpligt sätt om deras rättigheter enligt lagen. 8 Enskilda har rätt att använda finska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med en förvaltningsmyndighet vars geografiska verksamhetsområde helt eller delvis sammanfaller med minoritetsspråkets förvaltningsområde. Fagersta kommun arbetar aktivt med att informera om de rättigheter de finskspråkiga i vår kommun har enligt lagen. Förutom informationsmaterial och föreläsningar internt och externt, 4

6 finns följande kanaler: Finskspråkig telefonservice två timmar per vecka på specifikt telefonnummer Hemsidan med finsk information Månatlig finsk information i MER-bilagan Möjlighet att informera personalen via kommunens personaltidning Några minuter Möjlighet till översättning av olika kommunala dokument till finska Annonsering, affischering, marknadsföring efter behov Mål inom 3 år ( ) Fagersta kommuns informationsskyltar är tvåspråkiga 10. Kostservice Matsedeln ska finnas översatt till finska på hemsidan. Mål inom 3 år ( ) Erbjuda finska maträtter/dessert på finska avdelningen Miilu på Solliden: 24/2 på Sverigefinnarnas dag 28/2 på Kalevaladagen, finska kulturens dag 11/5 på mors dag, enligt finska kalendern 6/12 på Finlands självständighetsdag Servera finsk soppa till alla matkunder hos Kostservice 11. Förskola och skola Vad säger lagstiftningen? 4 Skydda och främja minoritetsspråken och ge de nationella minoriteterna möjlighet att behålla och utveckla sin kultur, framförallt främja barns utveckling av sin språkliga och kulturella identitet. 17 Rätten till förskola där hela eller delar av verksamheten bedrivs på finska. Grunden för barns språkutveckling och den senare språkkompetensen samt identiteten läggs i förskoleålder. I minoritetsspråkslagen anges att när en kommun i förvaltningsområdet erbjuder plats i förskoleverksamheten ska kommunen ge barn, vars vårdnadshavare begär det, möjlighet till plats i förskoleverksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på finska. För att trygga finska språkets ställning och utveckling är barn och ungdom i nyckelposition. För dem ska man säkra reella möjligheter till tvåspråkighet, möjlighet att kunna behärska modersmålet och även känna till dess kultur, religion och historia. Kommunens uppgift är att bevara och utveckla finska språket samt främja den finska kulturen. För barns språkutveckling är den första och viktigaste källan hemmet och föräldrarna. Av denna anledning är det primära att samverkan och samarbetet mellan föräldrarna och förskolan samt skolan fungerar. Personalen på förskolan och skolan har en mycket viktig roll. Personalen bör garanteras möjligheter och förutsättningar att arbeta med två och flerspråkiga barn. För att åstadkomma en god undervisning i finska bör lärarna fortbildas och ges möjligheter till stimulans, 5

7 tips och idéer samt litteratur och annat pedagogiskt material. Detta kan ske till exempel vid studiedagar. Självfallet är det mycket viktigt att det svenska språket inte åsidosätts, utan att barn och ungdomar verkligen behärskar båda språken. Tvåspråkigheten kan lyftas fram i olika sammanhang. Bland annat genom finska temaveckor, internationell modersmålsdag och genom föreläsningar. Åtgärder I förskolan och i de obligatoriska skolformerna ska aktivt arbete bedrivas för att finska minoritetsspråkiga elever ska få möjlighet att bli tvåspråkiga På föräldramöten informeras vårdnadshavare om fördelen för tvåspråkiga barn att delta i undervisning i finska samt om möjligheterna att få finsk förskoleverksamhet eller undervisning i finska språket Verksamheterna ska ha ett utbud av kulturellt och pedagogiskt material även på finska Mål om inom 3 år ( ) Ge vårdnadshavare möjlighet att via e-tjänsten Hypernet ansöka om finsk förskoleverksamhet Årligen erbjuda tvåspråkiga evenemang på förskolorna Aktivt arbeta med att få fler elever att söka finsk hemspråksundervisning Erbjuda inskolningsstöd även på finska 12. Vård och omsorg Vad säger lagstiftningen? 4 I språklagen (2009:600) anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter till att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. 18 En kommun i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjligheten att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorg av personal som behärskar finska. De äldre är ofta bärare av språk och kultur samt värnare av traditioner. Det är viktigt att de äldre och funktionshindrade som pratar finska kan fortsätta att använda sitt språk. Ett fenomen hos äldre människor, som tilltar med stigande ålder, är att de riskerar att förlora förmågan att tala och förstå andra språk än sitt ursprungliga modersmål. Detta ställer särskilda krav på hur kommunen organiserar sin äldreomsorg. Som finskt förvaltningsområde ska Fagersta kommun erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som finns inom vård och omsorg, av personal som pratar finska. Äldre och funktionshindrade måste få leva ett aktivt liv, även i språklig mening. De ska ha påverkansmöjligheter i samhället och i sin vardag, de måste få leva ett tryggt och självständigt liv samt ha rätt till god vårdnad och omsorg på sitt eget språk. De äldres och funktionshindrades välbefinnande påverkas i stor grad av omgivningen. Isolering kan ske på många plan, där språklig isolering kan vara en faktor. Om den vardagliga omgivningen inte förstår personen och dennes önskemål finns risk för språklig isolering, vilket i sin tur kan leda till fullständig isolering. Betydelsen av den egenspråkiga kulturomgivningen har konstaterats öka i och med åldrandet. Kultur och hur man upplever kulturen är starkt känslogrundat, där den egna (nationella) bakgrunden och livserfarenheterna påverkar. En kulturupplevelse är inte lika djup och stark om den inte är helt egenspråkig. Därför bör man sträva efter att anordna helt 6

8 egenspråkiga kulturföreställningar till de äldre och funktionshindrade. Möjligheten till att lyssna och titta på radio och TV bör säkerställas. Åtgärder Fagersta kommun ska erbjuda dem som så begär omsorg, helt eller delvis, utförd av finsktalande personal. Service på finska ska garanteras i alla äldreomsorgens verksamheter, kontor och institutioner. Kommunen ska främja möjligheten till att behålla och utveckla den enskildes/medborgarens kultur. Kulturen ska vara synlig i offentliga sammanhang i kommunen. Översätta informationsbroschyrer till finska Alla nya kunder inom vård och omsorg ska få frågan om vilket modersmål de har och information om att de har rätt till tvåspråkig service På kommunens hemsida ska det finnas information på finska om rättigheter till finskspråkig service Vid nyrekrytering ska kunskaper i det finska språket ses som en tungt vägande merit Verksamheterna ska ha ett utbud av kulturellt och pedagogiskt material även på finska Mål inom 3 år ( ) Erbjuda förebyggande hälsoarbete på finska Erbjuda anhörigstöd på finska Erbjuda finska kulturarrangemang Erbjuda träffpunkt för finsktalande personer med demensdiagnos Erbjuda finsktalande avdelning på särskilt boende 13. Individ- och familjeomsorg Vad säger lagen? 8 Rätten att använda finska vid kontakter med myndigheter inom förvaltningsområdet Till individ- och familjeomsorgen vänder sig personer som är i behov av hjälp och stöd. Ofta är det frågan om en besvärlig och känslig situation för personen/familjen. Många upplever det svårt att söka hjälp, då är det viktigt att inte språket också är ett hinder för att ta kontakt. Att få beskriva hjälpbehovet, kunna samtala om det svåra och få ta del av utredningar och beslut på sitt modersmål minskar risken för missförstånd. Självklart måste personalen behärska det svenska språket, men det är också önskvärt att det inom socialtjänsten finns personer som behärskar finska. Åtgärder Översätta informationsbroschyrer till finska På kommunens hemsida informera på finska om socialtjänstens verksamhet Se minoritetsspråken som en merit vid anställning av personal till socialtjänsten Mål inom 3 år ( ) Att kvalitativ information både muntligt och skriftligt finns att tillgå på finska 7

9 14. Kultur Vad säger lagen? 4 Skydda och främja minoritetsspråken och ge de nationella minoriteterna möjlighet att behålla och utveckla sin kultur, framförallt främja barns utveckling av sin språkliga och kulturella identitet. Kulturen värnar människans unika värde, rätten att vara olika. Kulturen tillsammans med språket, och den egna historiska bakgrunden stärker tryggheten i vem man är. Som finskt förvaltningsområde ska vi i samråd med den finska minoriteten främja det finska språket och den finska kulturen i Fagersta. Åtgärder Kommunen ska säkerställa påverkansmöjligheter för den finskspråkiga minoritetens alla åldersgrupper, när kulturverksamheten planeras Finsk litteratur ska stödjas i vår kommun och finskspråkiga böcker ska finnas tillgängliga i biblioteken Biblioteken erbjuder tal- och ljudböcker på finska Barnlitteratur på finska ska finnas i biblioteken Föreningar i Fagersta kan ansöka om medel till projekt och evenemang som syftar till att stärka det finska språket och den finska kulturen (Ansökningsblanketter finns på fagersta.se/suomeksi) Mål Kulturverksamheterna samverkar med olika aktörer för att utveckla det finska kulturutbudet. 15. Miljö- och byggförvaltningen Vår gemensamma miljö- och byggförvaltningen (Avesta, Fagersta, Norberg) finns i Avesta och har en finskspråkig kontaktperson: Minna Laakkonen, telefonnummer e-post: minna.laakkonen@avesta.se 8

10 1. Johdanto Ruotsinsuomalaiset, romanit, juutalaiset, saamelaiset ja tornionlaaksolaiset tunnustettiin Ruotsissa kansallisia vähemmistöjä ja vähemmistökieliä koskevan lain (Ruotsin säädöskokoelma 2009:724) voimin kansallisiksi vähemmistöiksi. Tämän myötä romani chib, jiddiš, saamen kieli, meänkieli ja suomen kieli ovat vähemmistökieliä. Eräs ruotsalaisen vähemmistöpolitiikan tärkeistä tavoitteista on, että vähemmistökielet pysyvät Ruotsissa elinvoimaisina. Kielet ovat lain mukaan turvattava ja edistettävä ja vähemmistöillä tulee tämän lisäksi olla mahdollisuus oman kulttuurin säilyttämiseen ja kehittämiseen. Ruotsinsuomalaiset ovat Ruotsin suurin kielellinen ja kansallinen vähemmistö. (Ruotsin tilastokeskuksen mukaan Ruotsissa eli 31. joulukuuta 2012 kaikkiaan suomalaistaustaista henkilöä.) Fagerstalaisista neljäsosalla on yhteys Suomeen Fagerstan kunnassa asuu runsaat asukasta, joista runsaalla 26 prosentilla on yhteys Suomeen. Henkilöllä katsotaan olevan "yhteys Suomeen" jos hän syntyi Suomessa tai vähintään yksi vanhempi tai yksi isovanhempi syntyi Suomessa. Ruotsinsuomalaisia löytyy nykyään kaikista yhteiskuntaluokista. Nuoremmille, Ruotsissa syntyneille ruotsinsuomalaisille suomalainen identiteetti, kieli ja kulttuuri saattavat olla tärkeitä. He ehkä eivät kuitenkaan enää pidä Suomea kotimaanaan, vaan suomalaisuus on pikemminkin osa kulttuurista tai tunneperäistä yhteenkuuluvuutta, eli sydämessä mukana kulkevaa identiteettiä. Historiallinen katsaus Monet ruotsalaiset talonpojat päättivät 1100-luvulla muuttaa Suomen länsirannikolle. Uudisasutus sujui suurilta osin rauhan merkeissä ja Suomi sisällytettiin asteittain Ruotsin valtakuntaan. Ruotsi ja Suomi olivat 1100-luvulta alkaen aina vuoteen 1809 saakka yksi ja sama maa melkein 700 vuoden ajan. Vuonna 1809 Ruotsi joutui luovuttamaan koko Suomen Venäjälle. Suomi oli luvulla Venäjän alainen suuriruhtinaskunta aina itsenäistymiseen saakka 6. joulukuuta Itsenäisyyspäivää juhlitaan yhä joka vuosi. 2. Suomen kielen hallintoalue Fagerstasta tuli vuoden 2014 helmikuussa suomen kielen hallintoalue. Tämä tarkoittaa, että suomen kieltä voidaan entistä helpommin käyttää asioitaessa kunnan kanssa. Tämä tarkoittaa myös, että suomenkielisillä on oikeus kokonaan tai osittain suomeksi toteutettavaan esikoulutoimintaan ja vanhustenhuoltoon. Kunnan on myös neuvoteltava suomenkielisen vähemmistön kanssa. Hallintoalueiksi ryhtyville kunnille myönnetään valtiontukea, jonka myötä niillä on paremmat mahdollisuudet noudattaa lakia. Kaikkien kuntien on ilmoitettava suomenkieliselle vähemmistölle tämän oikeuksista. Tämä velvollisuus koskee myös niitä kuntia, jotka eivät ole hallintoalueita. Kaikkien kuntien on ilmoitettava laista omalle henkilökunnalle ja neuvoteltava suomenkielisen vähemmistön kanssa. Elvytysnäkökohdasta nähtynä on erittäin tärkeää, että kaikki mahdolliset kulttuurin kantajat ja kieltä puhuvat henkilöt saadaan mukaan. 9

11 3. Tarkoitus Toimintasuunnitelma on Fagerstan ruotsinsuomalaisten kielen ja kulttuuriaseman vahvistamiseen tähtäävä suunta-asiakirja. 4. Rahoitus Kansallisten vähemmistöjen parissa tehtävä työ rahoitetaan pääosin Tukholman lääninhallituksen myöntämän valtiontuen voimin. Lääninhallitus ja Saamelaiskäräjät ovat yhdessä saaneet hallitukselta tehtäväkseen seurata Ruotsissa tapahtuvaa vähemmistötyötä vähemmistölain ja kielilain pohjalta. Hallintoalueen ominaisuudessa Fagerstan on raportoitava vuosittain Tukholman lääninhallitukselle. Valtiontuki on nimenomaan tarkoitettu vähemmistötyöstä johtuviksi katsottavien lisäkustannusten kattamiseen. Toisin sanoen valtiontukea ei saa käyttää kunnan budjetissa jo entuudestaan budjetoitujen kustannusten korvaamiseen. Valtiontukea saa myös käyttää yksittäisiin suomen kielen ja kulttuurin edistämiseen tähtääviin hankkeisiin. 5. Työn seuranta Kansallisia vähemmistöjä koskevan lain toimeenpano on työnä pitkäjänteistä ja jatkuvaa, joten toimintasuunnitelmaa tarkistetaan vuosittain. Kunkin hallinnon vastuulla on vuosittain kehittää ja toimeenpanna vähemmistölain tarkoituksen täyttäviä toimintasuunnitelman tavoitteita Kunkin lautakunnan vastuulla on varmistaa, että toimintasuunnitelman tavoitteet rahoitetaan ja toteutetaan vuosittain Kunnanhallitus tarkistaa, että tavoitteet täyttyvät 6. Neuvottelut Mitä lainsäädännössä sanotaan? 5 Kansallisille vähemmistöille on annettava mahdollisuus vaikuttaa. Vähemmistöoikeudet toteutuvat ensi kädessä paikallistasolla, joten toimivat kunnalliset neuvottelut ovat tärkeitä. Fagerstan kunnan suomenkielinen neuvonpitoryhmä muodostettiin 30. tammikuuta Neuvonpitoryhmän jäsenten vastuulla on parantaa kunnan tuntemusta suomenkielisen vähemmistön edellytyksistä ja tarpeista. Neuvonpitoryhmän näkemykset ja ehdotukset palautuvat kunnan hallinto-organisaatioon. Neuvonpitoryhmässä keskustellaan myös valtiontuen käyttöä. Neuvonpitoryhmä kokoontuu viisi kertaa vuodessa. 10

12 Muu yhteistyö Fagerstan kunnan suomen kielen hallintoalueen koordinaattori kuuluu valtakunnalliseen, suomen kielen hallintoalueiden koordinaattoreiden verkostoon Fagerstan kunnan suomen kielen hallintoalueen koordinaattori kuuluu läänin suomen kielen hallintokuntien verkostoon Fagerstan kunnan suomen kielen hallintoalueen koordinaattori kuuluu Finnet Västmanland (Kulttuurikysymyksiä) 7. Kunnan sisäinen työryhmä Mitä lainsäädännössä sanotaan? 8 Yksityisillä henkilöillä on oikeus käyttää suomea suullisissa ja kirjallisissa yhteyksissä hallintoviranomaiseen, jonka maantieteellinen toiminta-alue kokonaan tai osittain on päällekkäinen vähemmistökielen hallintoalueen kanssa. 11 Hallintoviranomaisten on toiminnassaan pyrittävä siihen, että niillä on suomea taitavaa henkilöstöä siella, missa ta ma on tarpeen yksityisten henkiloïden yhteyksissa viranomaiseen. Vähemmistöasioissa on tärkeää, että suomenkielisen neuvonpitoryhmän ja kunnallisten toimintojen välillä tehdään läheisesti yhteistyötä. Sisäiseen työryhmään on sisällytettävä suomen kielen hallintoalueen koordinaattori ja eri toimintojen edustajia. Jotta lain tarkoitus täyttyisi, työryhmän tehtävänä on suomenkielisten resurssien kartoittaminen sekä tämän toimintasuunnitelman päivittäminen kerran vuodessa. 8. Henkilöstöpoliittiset tavoitteet Kunkin työntekijän on tiedettävä, että Fagersta kuuluu suomen kielen hallintoalueeseen ja omattava perustavanlaatuiset tiedot tämän merkityksestä Suomea taitavia työntekijöitä tuetaan ja heitä kannustetaan kielen kehittämisessä niin, että he voivat käyttää sitä työssään tai yksittäisten hankkeiden parissa Tarvittaessa Fagerstan kunnan rekrytointi-ilmoituksiin lisätään teksti: Kunskaper i finska är meriterande (Suomen kielen taito katsotaan eduksi). Tarvittaessa voidaan lisätä myös nämä rivit: Fagersta kommun ingår i förvaltningsområdet för finska språket, vilket innebär att vi har en utökad skyldighet att ge service på finska till personer som önskar detta. Vi strävar därför efter att i vår organisation öka andelen personer som behärskar finska. (Fagerstan kunta kuuluu suomen kielen hallintoalueeseen, mikä muun muassa tarkoittaa sitä, että meillä on velvollisuus antaa laajennettua suomenkielistä palvelua henkilöille, jotka sitä haluavat. Pyrimme organisaatiossamme lisäämään suomen kieltä taitavien henkilöiden määrää.) Tavoitteet 3 vuoden kuluessa ( ) Kaikki toiminnot kykenevät nimeämään vähintään yhden suomenkielisen yhteyshenkilön 11

13 9. Kunnan tiedotus- ja viestintätoiminta Mitä lainsäädännössä sanotaan? 3 Tiedotettava kansallisille vaḧemmistoïlle ta ma n lain mukaisista oikeuksista. 8 Yksityisillä henkilöillä on oikeus käyttää suomea suullisissa ja kirjallisissa yhteyksissä hallintoviranomaiseen, jonka maantieteellinen toiminta-alue kokonaan tai osittain on päällekkäinen vähemmistökielen hallintoalueen kanssa. Fagerstan kunta pyrkii aktiivisesti tiedottamaan kunnan suomenkielisen väestön lainmukaisista oikeuksista. Sisäisten ja ulkoisten tiedotusmateriaalien ja luentojen lisäksi kunta voi käyttää seuraavia kanavia: Erityisen puhelinnumeron varassa, kaksi tuntia viikossa toimiva suomenkielinen puhelinpalvelu Internetsivu jolta löytyy tietoja suomeksi MER-liitteessä kuukausittain julkaistavia tietoja suomen kielellä Henkilöstölle suunnattu tiedotusmahdollisuus kunnan Några minuter - henkilöstölehden välityksellä Mahdollisuus kääntää kunnan eri asiakirjoja suomen kielelle Tarpeen mukaan tapahtuva mainonta, ilmoittaminen, markkinointi Tavoitteet 3 vuoden kuluessa ( ) Fagerstan kunnan tiedotusmerkit ovat kaksikielisiä 10. Ateriapalvelu Kotisivuilla julkaistava ruokalista käännettynä suomen kielelle. Tavoitteet 3 vuoden kuluessa ( ) Ateriapalvelu tarjoaa suomalaisia ruokia/jälkiruokia Sollidenin suomenkielisellä Miilu-osastolla: 24/2 ruotsinsuomalaisten päivänä 28/2 Kalevalan päivänä, suomalaisen kulttuurin päivänä 11/5 suomalaisen kalenterin mukaisena äitienpäivänä 6/12 Suomen itsenäisyyspäivänä Tarjoamme suomalaista keittoa kaikille Ateriapalvelusta ruokaa tilaaville asiakkaille. 11. Esikoulu ja koulu Mitä lainsäädännössä sanotaan? 4 Suojeltava ja edistettävä kansallisia vaḧemmisto kielia ja annettava kansallisille vaḧemmistoïlle mahdollisuuksia saïlyttaä kulttuurinsa, erityisesti edistettävä lasten kielellisen ja kulttuuri-identiteetin kehittämistä. 17 Oikeus esikouluun, jonka toiminta kokonaan tai osittain on suomenkielistä. Lasten kielellisen kehityksen ja myöhemmän kielitaidon pohja ja identiteetti luodaan esikouluiässä. Vähemmistökielilaissa määrätään, että hallintoalueella sijaitsevan kunnan tarjotessa 12

14 esikoulutoiminnassa paikkaa, kunnan on annettava lapselle, jonka huoltaja sitä pyytää, mahdollisuus saada paikka sellaisessa esikoulutoiminnassa, jossa toiminta on kokonaan tai osittain suomenkielistä. Lapset ja nuoret ovat avainasemassa suomen kielen aseman ja kehityksen varmistamisen osalta. Heille on taattava todellisia mahdollisuuksia kaksikielisyyteen, mahdollisuuksia taitaa omaa äidinkieltä ja myös oppia tuntemaan omaa kulttuuria, uskontoa ja historiaa. Kunnan tehtävänä on säilyttää ja kehittää suomen kieltä ja edistää suomalaista kulttuuria. Koti ja vanhemmat ovat lasten kielellisen kehityksen kannalta ensimmäinen ja tärkein lähde. Siksi on ensiarvoista, että yhteistoiminta ja yhteistyö vanhempien ja esikoulun sekä koulun välillä toimii. Esikoulun ja koulun henkilökunnalla on erittäin tärkeä rooli. Henkilökunnalle tulisi taata mahdollisuus ja edellytykset työskennellä kaksi ja monikielisten lasten parissa. Opettajia on jatkokoulutettava ja kannustettava ja heille on annettava vinkkejä ja ideoita sekä kirjallisuutta ja muuta kasvatustieteellistä materiaalia, jotta suomenkielinen koulutus olisi hyvälaatuista. Tämä voidaan toteuttaa esimerkiksi koulutustilaisuuksien avulla. On itsestään selvää, että ruotsin kieltä ei sivuuteta, vaan että lapset ja nuoret todellakin hallitsevat molemmat kielet. Kaksikielisyyttä voidaan nostaa eri yhteyksissä esiin, esimerkiksi suomenkielisten teemaviikkojen, kansainvälisen äidinkielen päivän ja luentojen avulla. Toimenpiteet Esikoulussa ja pakollisissa koulumuodoissa on pyrittävä aktiivisesti antamaan suomenkielisille oppilaille mahdollisuus kaksikielisyyteen Vanhempaintapaamisissa huoltajille kerrotaan suomen kielen opetuksen seuraamisen eduista kaksikielisille lapsille, sekä mahdollisuuksista osallistua suomenkieliseen esikoulutoimintaan tai suomen kielen koulutukseen Toiminnoissa on oltava kulttuuri- ja kasvatustieteellistä materiaalia myös suomeksi Tavoitteet 3 vuoden kuluessa ( ) Antaa huoltajille mahdollisuus hakea suomenkielistä esikoulutoimintaa Hypernetin välityksellä Tarjota kaksikielisiä tapahtumia esikouluissa vuosittain Aktiivisesti pyrkiä varmistamaan, että useampi oppilas hakee suomen kielen kotikielen opetukseen Kouluun perehdyttäminen myös suomen kielellä 12. Sosiaali- ja terveydenhuolto Mitä lainsäädännössä sanotaan? 4 Kielilaissa (2009:600) sanotaan, etta yhteiskunnalla on erityinen vastuu suojella ja edistaä kansallisia vaḧemmisto kieliä. Yhteiskunnan on myo s muutoin edistetta va kansallisten vaḧemmisto jen mahdollisuuksia saïlyttaä kulttuurinsa Ruotsissa ja kehittaä sitä. 18 Hallintoalueeseen kuuluvan kunnan on tarjottava sita pyyta va lle mahdollisuus saada vanhustenhuollossa tarjottava palvelu ja hoiva kokonaan tai osittain henkilo kunnalta, joka hallitsee suomen kielen. Vanhukset ovat usein kielen ja kulttuurin kantajia sekä perinteiden vaalijoita. On tärkeää, että suomen kieltä puhuvat vanhukset ja toimintarajoitteiset henkilöt voivat jatkossakin käyttää omaa 13

15 kieltään. Kohoavan iän myötä vanhemmilla henkilöillä lisääntyvä ilmiö on, että he ovat vaarassa menettää kykynsä ymmärtää ja puhua muita kieliä kuin alkuperäistä äidinkieltään. Tämä asettaa erityisvaatimuksia sen osalta, miten kunta järjestää vanhustenhuollon. Hallintoalueen ominaisuudessa Fagerstan kunnan on tarjottava sitä pyytävälle mahdollisuus saada sosiaali- ja terveydenhuollossa tarjottava palvelu ja hoiva kokonaan tai osittain henkilökunnalta, joka puhuu suomea. Vanhusten ja toimintarajoitteisten on voitava elää aktiivista elämää, myös kielellisesti. Heillä tulee olla mahdollisuuksia vaikuttaa yhteiskunnan ja oman arjen tapahtumiin, heillä on oikeus elää turvallisesti ja itsenäisesti ja saada hyvää sosiaali- ja terveydenhuoltoa omalla kielellään. Ympäristö vaikuttaa korkeassa määrin vanhusten ja toimintarajoitteisten hyvinvointiin. Eristäytyminen saattaa tapahtua monella eri tasolla, jolloin kielellinen eristäytyminen saattaa olla eyksi tekijä. Jos arjen ympäristö ei ymmärrä henkilöä ja tämän toiveita, on vaarana että tämä johtaa kielelliseen eristäytymiseen, mikä puolestaan saattaa johtaa täydelliseen eristäytymiseen. On todettu, että omankielisen kulttuuriympäristön merkitys kohoaa ikääntymisen myötä. Kulttuuri ja miten se koetaan, ovat tunneperäisiä asioita, joihin oma (kansallinen) tausta ja elämänkokemukset vaikuttavat. Kulttuurielämys ei ole yhtä syvä ja vahva jos se ei ole kokonaan omankielinen. Siksi on pyrittävä järjestämään vanhuksille ja toimintarajoitteisille kokonaan omankielisiä kulttuuriesityksiä. On varmistettava mahdollisuus kuunnella ja katsella radiota ja televisiota. Toimenpiteet Fagerstan kunnan on tarjottava sitä pyytäville suomenkielisen henkilökunnan kokonaan tai osittain tarjoamaa huoltoa. Suomenkielinen palvelu on taattava kaikissa vanhustenhuollon toiminnoissa, toimistoissa ja laitoksissa. Kunnan on edistettävä oman kulttuurin säilyttämis- ja kehittämismahdollisuuksia. Kulttuurin on oltava näkyvissä kunnan julkisissa tapahtumissa. Tiedotuslehtisten kääntäminen suomen kielelle Kaikilta uusilta sosiaali- ja terveydenhuollon asiakkailta on tiedusteltava heidän äidinkieltään ja heille on ilmoitettava oikeudesta saada kaksikielistä palvelua Kunnan internetsivustolla on oltava oikeuksia ja suomenkielistä palvelua koskevia tietoja myös suomeksi Uusien rekrytointien osalta suomen kielen taito luetaan tärkeäksi ansioksi Toiminnoissa on oltava kulttuuri- ja kasvatustieteellistä materiaalia myös suomeksi Tavoitteet 3 vuoden kuluessa ( ) Ennaltaehkäisevän terveystyön tarjoaminen suomen kielellä Omaistuen tarjoaminen suomen kielellä Suomenkielisten kulttuuritapahtumien tarjoaminen Dementiadiagnoosin saaneiden suomenkielisten henkilöiden tapaamispisteen tarjoaminen Suomenkielisen osaston tarjoaminen erityisasumisessa 13. Yksilö- ja perhehuolto Mitä laissa sanotaan? 8 Oikeus kaÿttaä suomea suullisissa tai kirjallisissa yhteyksissä hallintoalueen viranomaisiin 14

16 Apua ja tukea tarvitsevat kääntyvät yksilö- ja perhehuollon puoleen. Usein kyseessä on henkilölle/perheelle vaikea ja arka tilanne. Moni kokee avun hakemisen vaikeaksi, jolloin tällöin on tärkeää, ettei kieli aseta ylimääräisiä esteitä yhteydenotolle. Avuntarpeen kuvaaminen, vaikeasta asiasta puhuminen sekä selvitysten ja päätösten saaminen omalla äidinkielellä vähentää väärinkäsitystä. On itsestään selvää, että henkilökunnan on osattava ruotsin kieltä, mutta on myös toivottavaa, että sosiaalipalvelun puolella on suomen kieltä taitavia henkilöitä. Toimenpiteet Tiedotuslehtisten kääntäminen suomen kielelle Sosiaalipalveluista tiedottaminen suomen kielellä kunnan internetsivustolla Vähemmistökielten lukeminen ansioksi sosiaalipalvelun henkilökunnan rekrytoinnissa Tavoitteet 3 vuoden kuluessa ( ) Varmistaa, että laadukasta tietoa on saatavilla suomen kielellä, sekä kirjallisesti että suullisesti 14. Kulttuuri Mitä laissa sanotaan? 4 Suojeltava ja edistettävä kansallisia vaḧemmisto kielia ja annettava kansallisille vaḧemmistoïlle mahdollisuuksia saïlyttaä kulttuurinsa, erityisesti edistettävä lasten kielellisen ja kulttuuri-identiteetin kehittämistä. Kulttuuri vaalii ihmisen ainutlaatuista arvoa, oikeutta erilaisuuteen. Kulttuuri on kielen ja oman historiallisen taustan kanssa tukea vahvistava tekijä, riippumatta siitä, kuka henkilö on. Suomen kielen hallintoalueen ominaisuudessa meidän tulee, suomenkielisen vähemmistön kanssa käytävien neuvottelujen perusteella, vaalia suomen kieltä ja suomalaista kulttuuria Fagerstassa. Toimenpiteet Kunta varmistaa, että suomenkielisellä vähemmistöllä on kulttuuritapahtumia suunniteltaessa vaikutusmahdollisuuksia kaikissa ikäryhmissä Suomenkielistä kirjallisuutta on kunnassa tuettava ja kirjastoista tulee olla saatavilla suomenkielisiä kirjoja Kirjastot tarjoavat suomenkielisiä äänikirjoja Kirjastoista tulee olla saatavilla suomenkielisiä lastenkirjoja Fagerstassa olevat järjestöt voivat hakea varoja suomen kielen ja kulttuurin vahvistamiseen tähtääviä projekteja ja tapahtumia varten (Hakulomakkeita saa osoitteesta fagersta.se/suomeksi) Tavoitteet Kulttuuritoiminnot tekevät yhteistyötä eri toimijoiden kanssa kehittääkseen suomenkielistä kulttuuritarjontaa. 15

17 15. Ympäristö- ja rakennushallinto Meidän yhteinen (Avesta, Fagersta, Norberg) ympäristö- ja rakennushallinto sijaitse Avestassa ja Minna Laakkonen puhuu ja kirjoittaa suomeksi. Minna Laakkonen, puhelinnumero sähköposti: 16

18 Bilaga Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Svensk författningssamling 2009:724 Det kan förekomma fel i författningstexterna, och bilagor kan saknas. Kontrollera därför alltid mot den tryckta versionen. Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk SFS nr: 2009:724 Departement/myndighet: Kulturdepartementet Utfärdad: Omtryck: Ändrad: t.o.m. SFS 2010:943 Allmänna bestämmelser 1 Denna lag innehåller bestämmelser om nationella minoriteter, nationella minoritetsspråk, förvaltningsområden och rätten att använda minoritetsspråk hos förvaltningsmyndigheter och domstolar samt bestämmelser om vissa skyldigheter inom förskola, sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) som kompletterar eller erbjuds i stället för förskola och äldreomsorg. Lagen innehåller också bestämmelser om uppföljning av tillämpningen av lagen. Lag (2010:865). 2 Nationella minoriteter är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar i enlighet med Sveriges åtaganden enligt Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (SÖ 2000:2) och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (SÖ 2000:3). I språklagen (2009:600) anges att de nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. 3 Förvaltningsmyndigheter ska när det behövs på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt denna lag. 4 I språklagen (2009:600) anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. 5 Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. Förvaltningsområden 6 Med förvaltningsområdet för finska avses kommunerna Botkyrka, Eskilstuna, Gällivare, Hallstahammar, Haninge, Haparanda, Huddinge, Håbo, Kiruna, Köping, Pajala, Sigtuna, Solna, Stockholm, Södertälje, Tierp, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Uppsala, Älvkarleby, Österåker, Östhammar och Övertorneå. Med förvaltningsområdet för meänkieli avses kommunerna Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå. Med förvaltningsområdet för samiska avses kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Berg, Gällivare, Härjedalen, Jokkmokk, Kiruna, Lycksele, Malå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Umeå, Vilhelmina, Åre, Älvdalen och Östersund. 7 Andra kommuner än de som anges i 6 kan efter anmälan få ingå i förvaltningsområdet för finska, meänkieli eller samiska. Beslut att en kommun ska få ingå i ett förvaltningsområde fattas av

19 regeringen. Regeringen får meddela föreskrifter om sådan frivillig anslutning till ett förvaltningsområde. Rätten att använda finska, meänkieli och samiska hos myndigheter 8 Enskilda har rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med en förvaltningsmyndighet vars geografiska verksamhetsområde helt eller delvis sammanfaller med minoritetsspråkets förvaltningsområde. Detta gäller i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part, om ärendet har anknytning till förvaltningsområdet. Om den enskilde använder finska, meänkieli eller samiska i ett sådant ärende, är myndigheten skyldig att ge muntligt svar på samma språk. Enskilda som saknar juridiskt biträde har dessutom rätt att på begäran få en skriftlig översättning av beslut och beslutsmotivering i ärendet på finska, meänkieli respektive samiska. Myndigheten ska även i övrigt sträva efter att bemöta de enskilda på dessa språk. 9 Utanför ett förvaltningsområde har enskilda rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska vid muntliga och skriftliga kontakter i förvaltningsmyndigheters ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part, om ärendet kan handläggas av personal som behärskar minoritetsspråket. 10 Enskilda har alltid rätt att använda finska och samiska vid sina skriftliga kontakter med Riksdagens ombudsmän. Detsamma gäller vid enskildas skriftliga kontakter med Justitiekanslern, Försäkringskassan, Skatteverket och Diskrimineringsombudsmannen i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part. 11 Förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli respektive samiska där detta behövs i enskildas kontakter med myndigheten. 12 Förvaltningsmyndigheter får bestämma särskilda tider och särskild plats för att ta emot besök av enskilda som talar finska, meänkieli respektive samiska, samt ha särskilda telefontider. Rätten att använda finska, meänkieli och samiska hos domstolar 13 Den som är part eller ställföreträdare för part i ett mål eller ett ärende hos en förvaltningsrätt, tingsrätt, mark- och miljödomstol eller sjörättsdomstol med en domkrets som helt eller delvis sammanfaller med kommunerna Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå har rätt att använda finska eller meänkieli under målets eller ärendets handläggning, om målet eller ärendet har anknytning till någon av dessa kommuner. Detsamma gäller samiska hos en sådan domstol med en domkrets som helt eller delvis sammanfaller med kommunerna Arjeplog, Gällivare, Jokkmokk eller Kiruna, om målet eller ärendet har anknytning till någon av dessa kommuner. Rätten att använda finska, meänkieli respektive samiska omfattar också de domstolar dit en dom eller ett beslut i ett mål eller ärende som avses i första stycket överklagas. Lag (2010:943). 14 Rätten att använda finska, meänkieli eller samiska i mål eller ärenden hos domstolar enligt 13 omfattar rätt att ge in handlingar och skriftlig bevisning på detta språk, rätt att få de handlingar som hör till målet eller ärendet muntligen översatta till detta språk och rätt att vid muntlig förhandling inför domstolen tala detta språk. Domstolen ska översätta handlingar och skriftlig bevisning till svenska, om det inte är uppenbart onödigt. Även i övrigt ska domstolen sträva efter att använda minoritetsspråket i sina kontakter med parten eller dennes ställföreträdare. I alla mål och ärenden som omfattas av rätten att använda finska, meänkieli eller samiska hos domstolar enligt 13 har en part eller ställföreträdare för

20 part som saknar juridiskt biträde rätt att på begäran få domslut och domskäl eller beslut och beslutsmotivering skriftligen översatta till detta språk. 15 Den som vill använda finska, meänkieli eller samiska under ett måls eller ett ärendes handläggning i domstol enligt 13 ska begära detta i samband med att målet eller ärendet inleds eller första gången parten ska yttra sig i målet eller ärendet. En begäran om att få en översättning enligt 14 tredje stycket ska framställas inom en vecka från det att domen eller beslutet meddelats, om en sådan begäran inte har framställts tidigare under handläggningen av målet eller ärendet. Om en begäran om att använda minoritetsspråk eller om att få en översättning framställs senare än vad som anges i första och andra styckena får den avslås. En sådan begäran får även avslås om det är uppenbart att den har ett otillbörligt syfte. 16 Om en part eller ställföreträdare för part har rätt att använda finska, meänkieli eller samiska i rättegång, ska tolk anlitas i enlighet med bestämmelserna i 5 kap. 6-8 och 33 kap. 9 rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen (1971:291). Finska, meänkieli och samiska i förskola, viss annan pedagogisk verksamhet och äldreomsorg 17 När en kommun i ett förvaltningsområde erbjuder plats i förskola eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) som kompletterar eller erbjuds i stället för förskola, ska kommunen erbjuda barn vars vårdnadshavare begär det plats i sådan verksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska. Lag (2010:865). 18 En kommun i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli respektive samiska. Detsamma gäller kommuner utanför ett förvaltningsområde, om kommunen har tillgång till personal som är kunnig i språket. Undantag 19 Om det finns särskilda skäl får regeringen meddela föreskrifter om att en viss myndighet som lyder under regeringen ska undantas från tillämpningen av 8. Motsvarande gäller efter regeringens bemyndigande för landsting och kommun i fråga om kommunala myndigheter. Uppföljning m.m. 20 Förvaltningsmyndigheters tillämpning av denna lag ska följas upp. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken eller vilka myndigheter som ska ansvara för uppföljningen. Detta uppföljningsansvar innebär ingen inskränkning i det tillsynsansvar som vilar på andra myndigheter. 21 En myndighet med uppföljningsansvar ska dessutom genom rådgivning, information och liknande verksamhet bistå andra förvaltningsmyndigheter vid tillämpningen av lagen.