Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby. Riktlinjer för gestaltning och utformning av mark och bebyggelse Samrådshandling oktober 2015

Transkript

1 Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby Riktlinjer för gestaltning och utformning av mark och bebyggelse Samrådshandling oktober 2015

2 Illustration torget. Illustrationsplan med planområdesgräns. Illustration husens silhuett. Gestaltningsprogram för Tingstorget Gestaltningsprogrammet är framtaget av Arkitema Arcitects, Nyréns Arkitektkontor och Black Ljusdesign på uppdrag av Titania. Arbetet har utförts i samarbete med Botkyrka kommun. Medverkande konsulter och byggherre Einar Janson, Titania Massoud Zolfaghari, Titania Nikan Ghahremani, Titania Pia Englund, Landskapsarkitekt, Nyréns Arkitektkontor Daniel Ericsson, Landskapsarkitekt, Nyréns Arkitektkontor Maria Engström, Landskapsarkitekt, Nyréns Arkitektkontor Ia Westman, Landskapsarkitekt, Nyréns Arkitektkontor Botkyrka kommuns arbetsgrupp Sofia Hofstedt, Projektledare Christoffer Jusélius, Planarkitekt Lotta Magnuson, Landskapsarkitekt Mitzie Molin, Trafik Eva Hagland, VA Anders Forsberg, Miljö Ola Göransson, Arkitekt, Arkitema Architects Kristian Lönn, Arkitekt, Arkitema Architects Emma Elv, Arkitekt, Arkitema Architects Carl-Johan Bergström, Arkitektpraktikant, Arkitema Architects Alexander Cederroth, Ljusdesigner/Landskapsarkitekt, Black Ljusdesign Anna Ekberg, Ljusdesigner, Black Ljusdesign 2 Tingstorget kvalitetsprogram - Inledning ARCHITEMA ARCITECTS

3 Innehåll Inledning Bakgrund Övergripande syften Övergripande gestaltningsidé för helheten Gestaltning och utformning av ny bebyggelse Gestaltningsprinciper Fasadutformning Balkonger Takutformning Bottenvåningar och bostadsentréer Sockelvåning mot parktorg och torg Gestaltning och utformning av privata gårdar och terrasser Gestaltningsprinciper Utemiljö och gårdar på naturmark och berg Gårdar och uteplatser mellan punkthusen och på bjälklag s 4 s 4 s 4 s 10 s 12 s 12 s 16 s 19 s 20 s 22 s 24 s 26 s 26 s 28 s 30 Gestaltning och utformning av torg, parktorg och naturmark Gestaltningsprinciper Torg Parktorg Naturmark Växtbäddar Utformning av gaturum Gestaltningsprinciper Belysning Gestaltningsprinciper Ljussättning torget Ljussättning parktorget Ljussättning gaturum Ljussättning gårdar Konstnärlig utsmyckning Skyltprogram s 34 s 34 s 36 s 40 s 44 s 45 s 46 s 46 s 48 s 48 s 48 s 50 s 50 s 51 s 52 s52 3

4 Inledning FRAMTID ALBY Framtid Alby - stadsmiljö i utveckling finns också digitalt på webben på botkyrka.se Bakgrund Karta - HUVUDIDÉ Kartan visar huvudidén för ANTAGEN Alby AV KOMMUNFULLMÄKTIGE sett i ett större sammanhang Botkyrkas översiktsplan och Program för Hågelby, Eriksberg och Lindhov pekar ut en omdragning av Hågelbyleden väster om Eriksberg med en ny avfart från E4/ E20 som ett långsiktigt mål. Då kan Hågelbyleden utvecklas till Hågelby allé och bli ett sammanbindande kitt mellan Alby, Hallunda och Eriksberg. - stadsmiljö i utveckling Centrum är stadsdelens viktiga mötesplats och Albyvägen blir ett samlande stråk genom hela stadsdelen från Albysjön och Subtopia till Alby centrum och vidare till Eriksberg. Kontakten med stranden vid Albysjön och omgivande natur och kulturlandskap utvecklas och blir en rekreativ tillgång för hela Alby. Detta gestaltningsprogram är kopplat till detaljplan för Tingstorget, i stadsdelen Alby, i Botkyrka kommun. Detaljplanen har till syfte att möjliggöra ny bostadsbebyggelse vid Tingstorget, nya offentliga rum med torg, parktorg, nya servicefunktioner, stärkt social hållbarhet och nya mötesplatser. Gestaltningsprogrammet syftar till att förtydliga och säkerställa kvaliteter i gestaltningen av byggnader och yttre miljö, som underlag för genomförandet och för områdets fortsatta utveckling. Programmet ska fungera som riktlinjer för projektet efter planskedet och utgöra ett stöd vid kommande handläggning av bygglov inom planområdet. Gestaltningsprogrammet håller ihop projektets karaktär, kvalitet och gestaltning under kommande utbyggnad. Ett annat viktigt syfte är att samordna intressen mellan exploatören och Botkyrka kommun. Det behövs fler boende i Alby. Gärna också villor! 22 BYGGSTEN - HUS INLEDNING Byggstenen HUS visar hur bebyggelsen ska vara för att ge Alby en mer dynamisk och föränderlig stadsmiljö. Den nya bebyggelsen ska genom både sitt innehåll och sin karaktär tillföra Alby något nytt. E4/E20 Detta gäller HALLUNDA såväl stadslandskapet i sin helhet som Albys olika delar. Den nya bebyggelsen i Alby ska präglas FITTJA av en myllrande arkitektur. Att öka variationen i arkitektur och innehåll ökar valmöjligheterna för Albyborna. Därigenom ökar förutsättningarna för fortsatt blandad befolkningssammansättning, som betonas i den interkulturella strategin. Det gör det lättare att bo kvar, vilket ökar hemkänslan och ALBYSJÖN stärker civilsamhället ALBY ALBYS SILUETT OCH DET BEBYGGDA LANDSKAPET Naturlandskapet och trädtoppsnivån utgör grunden för Albys stadsbild ERIKSBERG och siluett. Det är värt att bevara. Den tillkommande bebyggelsen kan undantagsvis och med HÅGELBY tydligt ALLÉstöd i landskapet vara högre HANDEL/ VERKSAMHETER om den tar hänsyn till utsikten och möjligheten att orientera sig samt avståndskänslan i stadsrummet. Höga punkthus eller bebyggda bergsplatåer blir tydliga i siluetter och stadslandskap. HÅGELBY KULTURLANDSKAP KOMPLETTERANDE BEBYGGELSE Nya hus och husgrupper ska komplettera bebyggelsen. Tilläggen ska byggas på mark som kan frigöras, till exempel överstora parkeringsytor och allt för breda gaturum. Den nya bebyggelsen ska komplettera till både storlek, form, innehåll och upplåtelseform. Behov av olika former av specialboende som gruppbostäder och trygghetsboende ska beaktas och integreras i omgivande bebyggelse. Övergripande syften Framtid Alby - Stadsmiljö i utveckling Kommunstyrelsen antog 2014 ett strategidokument för Albys utveckling; Framtid Alby Stadsmiljö i utveckling. Stadsbyggnadsidén baseras på den medborgardialog som genomfördes 2012 med 2000 Albybor och visar en idé om hur Albys stadsmiljö stegvis kan förändras under lång tid framöver. Framtid Alby ska ge vägledning och underlätta stadsdelens förnyelse, där detaljplaner ska kunna tas fram med ledning av stadsbyggnadsidén. En flexibel tolkning av idéns huvuddrag ska gälla så att det finns möjlighet att åstadkomma en varierad bebyggelse. Detta gäller både för ny bebyggelse och för allmänna ytor och anläggningar. Val av byggnadstyper ska vara flexibelt. Byggmarknadens aktörer ska för det enskilda projektet kunna välja lämpliga hustyper, flerbostadshus, friliggande villor eller en kombination av dessa, beroende på vad som är mest lämpligt. De nya husen ska vara lätta att urskilja så att den ursprungliga bebyggelsen behåller sin identitet. Det nya bidrar då till att Albys olika områden knyts ihop bättre. Stadsbyggnadsidén utgår från fyra byggstenar: Hus, Grönska, Trafik och Mötesplatser som tillsammans formar stadsbyggnadsidén för framtida Alby. GRÖNSKA 38 HUS MÖJLIGT ATT SÄTTA SIN EGEN PRÄGEL HÄNGANDE BIOLOGISK MÅNGFALD bryta MÖNSTER - mer dynamisk och föränderlig stadsmiljö - albys bostadsområden knyts ihop - arkitekturen är intressant och utmanande - ny bebyggelse som kompletterar den gamla Lekfull FLER UPPLÅTELSEFORMER BLANDA MATERIAL TA TILLVARA OCH UTVECKLA KVALITETER I OMRÅDET Den storskaliga bebyggelsen i Alby ska utvecklas och förändras med respekt för kvaliteter i den ursprungliga utformningen. Kvaliteter i form av hög tillgänglighet, trafiksäkra gångvägar och välplanerade 13 lägenheter tillvaratas och förädlas. Åtgärder som rör den offentliga miljön prioriteras. Vi ska eftersträva en ökad blandning med mer service och fler arbetsplatser i eller intill stadsdelen om det inte innebär störningar. Levande bottenvåningar med plats för handel är viktiga inslag i stadsbilden. Handel centreras i första hand till Alby C och Albyvägen HUS: Den mot nya Eriksberg. bebyggelsen I småhusområdena ska genom beaktas både sitt innehåll särskilt gemensamma friytor i entrézoner, parker och lekplatser. Bottenvåningar, överstora parkeringsdäck och bostadshus i störda lägen kan återanvändas för andra ändamål, som exempelvis bostad och lokal i kombination, så kallade bokaler, eller som lokaler för Illustrationer från Framtid Alby - Stadsmiljö i utveckling. och sin karaktär tillföra Alby något nytt och öka variationen i arkitektur och innehåll avseende storlek, form, innehåll och upplåtelseform. Den tillkommande bebyggelsen fritidskan undantagsvis och idrottsändamål och eller med näringsverksamhet. tydligt stöd i landskapet På så sätt kan vara högre om den tar hänsyn till utsikten och möjligheten att orientera sig samt avståndskänslan i stadsrummet. Höga punkthus eller bebyggda bergsplatåer blir tydliga i siluetter och stadslandskap. Den nya bebyggelsen ska präglas av korta fasader i varierade kulörer och material som ger en mer varierad stadsmiljö. Husens entréer vänds mot gator och stråk och gårdarna blir mer slutna. Den nya bebyggelsen bör ha väl synliga tak, vilket är viktigt för att visa att en ny årsring läggs till. En ökad blandning med mer service och fler arbetsplatser eftersträvas och åtgärder som rör den offentliga miljön prioriteras. FÖRÄ KLIM PLAT UTRY MER MILJ ALBY ARKI UTMA NY B GAM 4 Tingstorget kvalitetsprogram - Inledning

5 stadsdelens ofhet och i Albys adsdelen, Alby och skillnaden.mellan husen och kontakten tätning får inte använder delar e kvaliteter. All tänkt använder, som i linje ffekter för i stadselen: struktur och opplar ihop kturen ingår där träden ger ett varierat 28 Albys utveckling som stadsdel och ett vägvisande dokument som kan konsulteras och beaktas under arbetets gång. BYGGSTEN - TRAFIK stadsodling KANTSTENSPARKERING MER DYNAMISK OCH FÖRÄNDERLIG STADS- MILJÖ SPORT KÄNSLAN AV TRYGGHET STÄRKS offentlihetsgrader BYGGSTEN - MÖTESPLATSER INLEDNING - TRAFIKSTRUKTUREN I ALBY Inledning MER DYNAMISK vikten OCH FÖRÄNDERLIG av mötesplatser i det offentliga rummet Byggstenen TRAFIK visar hur gatorna ska utformas för att skapa en samman- Byggstenen STADSMILJÖ MÖTESPLATSER visar mötesplatser i stadsdelens offentliga rum. Varierande mötesplatser i bra skick är viktiga i en GRÖNSKA säker och förutsägbar miljö för alla trafikanter. Gående och cyklister ska tryggt och säkert HÄNGANDE kunna röra sig i och genom Lekfull stadsdelen. Stadsbyggnadsidén innebär att gatorna och stråken kopplas ihop i ett ga- KLIMATSMARTA FÖRÄNDRINGARNA I STADSMILJÖN ÄR stadsdel som förtätas med mer bebyggelse. På en bra mötesplats kan man bli sedd och se andra, stanna och prata med någon man känner PLATS eller FÖR bara GRÖNA kolla LUNGOR in folk. MED Det ökar tryggheten och den sociala tunät med huvudgator, lokalgator och gårdsgator. De ska vara gröna och gångvänliga BIOLOGISK gator med trottoarer och kantstensparkering. sammanhållningen. TILLGÄNGLIG UTRYMME FÖR AKTIVITETER SAMLANDE Men möten stärker också kreativa näringar och Trafiken ska silas genom stadsdelen. Alltför stora gaturum, parkeringsytor och vägområden kan användas bättre. Gångförbindelserna och mötesplatsernas betydelse. MÅNGFALD trafik TILLGÄNGLIGHET annat företagande. Den interkulturella strategin lyfter också fram TRAFIKRUM tillgängligheten till omgivande stadsdelar och grönområden förbättras MER DYNAMISK OCH FÖRÄNDERLIG STADSstegvis - förändringarna genom en bättre i stadsmiljön utformning är och klimatsmarta den strikta trafiksepareringen I Alby ska det finnas olika typer av mötesplatser: MILJÖ bryts på sina håll. För en ökad tillgänglighet och trygghet i ett längre TROTTOARER Sammanbindande mötesplatser som lockar folk som har något HUS perspektiv - mer dynamisk bygger vi och bort föränderlig planskilda stadsmiljö korsningar som BLANDA gångtunnlar i de ALBYS särskilt BOSTADSOMRÅDEN gemensamt KNYTS på IHOP idrottsplatsen träffas sportintresserade, lägen där det innebär en förbättring bryta MÖNSTER av stadsmiljön. vid kolonilotterna träffas de som gillar trädgårdsodling. - plats för gröna lungor med utrymme för aktiviteter MATERIAL Överbryggande mötesplatser som lockar till möten mellan ARKITEKTUREN - mer ÄR INTRESSANT OCH GATOR OCH VÄGAR KOMMER NÄRMRE STADSDELEN människor dynamisk med och olika föränderlig bakgrund, stadsmiljö kön eller ålder. Typiska överbryggande mötesplatser är centrum, torg och knutpunkter för UTMANANDE MÖJLIGT Albys gator ATT ska SÄTTA inte bara fungera FLER trafikmässigt utan också vara en - albyvägen NY BEBYGGELSE kollektivtrafik. blir ett SOM KOMPLETTERAR ICA samlande Maxi i DEN Eriksberg stråk genom brukar stadsdelen kallas den bästa SIN del EGEN stadsdelens PRÄGEL offentliga rum. Det UPPLÅTELSEFORMER är viktigt att bebyggelsen utmed gatorna och de verksamheter som den innehåller syns och tillgängliggörs. Albyvägen blir ett samlande huvudstråk genom stadsdelen GAMLA mötesplatsen i hela Botkyrka här träffas alla. Alby ska ha både - albys bostadsområden knyts ihop sammanbindande och överbryggande mötesplatser. 38 utformad som en allé. Fasaderna mot Albyvägen och viktiga platser - ökad trygghet De nya utomhusmiljöerna i Alby ska ha en tydligare uppdelning intryck ska beroende ge liv åt på gaturummet årstiden. Albys genom gator butiker ska generellt och lokaler kantas i bottenvåningarna. trädslag, Nuvarande för att gatubild skapa en med stark grön ram förgårdsmark till stadsdelen mot och gatan dess föräd- uteplatser och egna trädgårdar, gemensamt är bostadshusens gårdar av mellan vad som är privat, gemensamt och offentligt. Privat mark är likartade kvarter. las Trädplanteringen så att uppdelningen ska ha mellan fler arter offentlig för att och skapa privat en mark större blir tydlig. Det bästa med MINSKADE och HASTIGHETER offentligt är ÖKAR gator TILLGÄNGLIGHETEN och torg, idrottsplatser och parker. En tydligare i det uppdelning framtida Alby ökar tar hemkänslan sig genom och stadsdelen tryggheten. långsamt. Ga- biologisk mångfald, en lång blomning och olika lövfärger. Alby är att Vi vill undvika nya, stora parkeringar, liksom staket mot trottoarer det är grönt Trafiken och gångvägar. och naturnära. torna ska vara utformade så att det inte är möjligt att köra fort utan GRÖNSKA BLIR FYSISK OCH VISUELL LÄNK Vi vill behålla farten anpassas ALLA MÖTESPLATSER till de oskyddade I ALBY trafikanterna. I Albydalen blir de den känslan. Albyborna Insatserna använder kommer stråk, stegvis passager och och koncentreras vägar mellan till viktiga gator och knutpunkter, nära och husen de här samt stråken till husens bli trevligare bottenvåningar med hjälp och av entréer. grönska. Ett viktigt pande utformning. från sin omgivning Syftet är till säkra exempel gator genom samt utrymme en annan för markbeläggning, parke- gångstråk nya nord-sydliga Gemensamt tvärgatorna för alla mötesplatser enkelriktade i Alby gårdsgator är att de med ska fartdäm- skilja ut sig GRÖNSKA: Exempel exempel på knutpunkter All är förtätning att göra kan dagvattenhanteringen vara av bebyggelsen ICA Maxi, Alby synlig ska Centrum, kombineras vid vägar Subtopia, en närliggande Gångtunnlar genomtänkt friluftsområden ska användning vara kvar samt ska entrévägarna. av få bättre grönska, belysning Huvudstrå- det och ska utformas vara för utan Albyvägen också och och stråk. TRAFIK: ring. In- och belysning Albys gator utfart eller till stadsdelen växter. ska inte Här bara ska ska på det fungera ett finnas bra sätt sittplatser trafikmässigt kunna och ske grönska via med och växtlighet vara Kvarnhagsvägen. en del för trivsel stadsdelens och Stadsdelen rumslighet. offentliga får med Mötesplatserna dessa rum. lösningar En ska viktig hållas ken och att entrévägarna öka säkerhet blir och tydligare attraktivitet. med hjälp av alléer, till exempel öppna och fria, kiosker och annan möblering ska i första hand vara princip bättre tillgänglighet är att prioritera och långsammare vägarna trafik. till Albys tunnelbanestation tillfälliga och flyttbara. När mötesplatserna ansluter till naturen ska vi upprätthålla det öppna sambandet mellan det anlagda och natu- en del av Albys signum. Albys grönska ska bidra till att skapa en övergripande struktur och logik i stadsdelen. Till exempel med planteringar som kopplar ihop platser, avskärmar områden och delar upp. Gårdarna ska utvecklas så att de får en tydlig gemensam och social funktion för de närboende. Vegetationen i Alby ska vara en del av dagvattenhanteringen och bidra till att motverka klimatförändringar. som är den centrala bytespunkten. Gående 25 och cyklister ska tryggt och säkert kunna röra sig i och genom stadsdelen. Trafiken i det framtida Alby tar sig genom stadsdelen långsamt, farten anpassas till de oskyddade trafikanterna. Gång- och cykelvägnätet byggs ut så att framkomligheten förbättras och attraktiviteten ökar. Den övergripande strategin är att klara stadsdelens nya parkeringsbehov med kanstensparkering och med parkeringar under mark och i parkeringshus. ALBYVÄGEN BLIR ETT SAMLANDE STRÅK GENOM STADSDELEN ALBYS BOSTADSOMRÅDEN KNYTS IHOP - gröna lungor med utrymme för aktiviteter - känslan av trygghet stärks KANTSTENSPARKERING - centrum blir en viktigare mötesplats - subtopia tillåts växa - vattenkontakt OCH LEK NATURLIGA KNUTPUNKTER PARK & TORG mötesplatser PRIVAT, offentlihetsgrader HALVPRIVAT, OFFENTLIGT ren, naturmarken är en resurs för mötesplatser. Alla mötesplatser ska trafik ha namn och det ska finnas skyltar som visar vägen till annat i området. TRAFIKRUM NATURLIGA STRÅK OCH KNUTPUNKTER En knutpunkt TROTTOARER är en plats där gångstråk korsar varandra och där spontana möten uppstår, utan att platsen i sig är ett mål eller har en funktion. Stråk som många använder är också viktiga mötesplatser. På kartan har vi markerat ut stråk och knutpunkter som kan markeras mer tydligt. Torg och stråk ska vara tydliga och trygga, och knutpunkter ska markeras med annan markbeläggning och få bänkar som inbjuder att stanna lite Torg till. Skyltar och stråk gör det ska lättare vara att tydliga hitta till andra och trygga. platser. kultur OCH NÖJE Illustrationer från SAMLANDE Framtid Alby - Stadsmiljö i utveckling. TILLGÄNGLIGHET MÖTESPLATSER: Nya mötesplatser ska skapas som lockar till möten mellan människor med olika bakgrund, kön eller ålder, vid centrum, torg och knutpunkter för kollektivtrafik. De nya utomhusmiljöerna i Alby ska ha en tydligare uppdelning mellan vad som är privat, gemensamt och offentligt. Mötesplatser ska skilja ut sig från sin omgivning till exempel genom en annan markbeläggning, belysning eller växter. När de ansluter till naturen ska det öppna sambandet mellan det anlagda och naturen upprätthållas. Gårdarna kan bli ett gemensamt rum och en mötesplats för de närboende, de ska kännas tillgängliga och trygga. Vid nybyggnation av bostäder ska plats finnas för lekmöjligheter CEN KÄN SUB PLA FÖR MER MIL KÄN ALB GEN ALB Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby - Inledning 5

6 Markanvisningstävling för Tingstorget Botkyrka kommun bjöd under hösten 2014 in till en markanvisningstävling för området vid Tingstorget, med särskilt fokus på social hållbarhet och gestaltning. I programmet för tävlingen beskrevs hur denna del av Alby är mycket kuperad med möjlighet till utsiktspunkter. Vid en förtätning ska bebyggelsen på berget bindas ihop med den som ligger i Albydalen, samtidigt som området ska bli mer tillgängligt. Befintlig infrastruktur utgör en god grund, både ur en ekonomisk synvinkel och ur miljösynpunkt. Förslag med hög exploateringsgrad efterfrågades, där utformning och materialval skapar förutsättningar för ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart stadsbyggande. Samtidigt ville Botkyrka kommun skapa en mångfald beträffande upplåtelseform, storlek, utförande och pris. Tingstorget idag, fotografi från öster. Idé/koncept Förslaget tar sin utgångspunkt i platsens topgrafi, läge och stadbyggnadsvision - Framtid Alby. Genom att variera de olika byggnadernas höjd och orientering så följer vi topografin och förstärker den terräng som idag finns. Att tillskapa ett flertal hus anknyter till Framtid Alby och de punkthus och stadsvillor som illustrerats utmed Lagmansbacken. Dispositionen av byggnaderna, och mellanrummen som skapas, möjliggör både fysiska kopplingar och utblickar över Alby. De utvändiga rummen delas in i offentligt, gemensamt och privat. Det bildas ett offentligt torg kring den befintliga tunnelbaneuppgången som Ambitioner i vinnande förslag gradvis övergår i ett publikt stråk som fortsätter upp genom ekbacken. Från aktivitetsstråket leds boende via privata gårdar till sina entréer. Titania lämnade in det vinnande förslaget i tävlingen, och harmoniskt intryck. vilket därefter legat till grund för fortsatt planprocess. Under planskedet har byggherren och kommun tillsammans vidareutvecklat förslaget och tillfört ytterligare ambitioner till projektet. Gestaltningen och programmeringen av projektet som helhet syftar till att ge följande positiva effekter för såväl platsen vid Tingstorget som stadsdelen Alby: Väcka nyfikenhet och optimism, medverka till en positiv utveckling för stadsdelen som helhet. Föra in variation i bostadsbeståndet, bidra med samtida arkitektur av hög klass, föra in nya material och uttryck. Utveckla otydliga miljöer med låga vistelsevärden och oklara äganderättsförhållanden till trygga, identitetsstarka miljöer. Tillföra upplevelser och De privata gårdarna innehåller främst vistelseytor och platser för odling. Lekfunktioner placeras i den bilfria gemensamma zonen. Hanteringen av det gröna är en gradvis förskjutning från det vilda till det kultiverade. Ekbacken gör sitt avtryck i aktivitetstråket genom att ekar vandrar och upphör vid torget. Bostadsgårdarna får därmed inslag av en mer vild karaktär närmast den öppna terrängen. Byggnaderna har gemensamma drag, men variation skapas genom skillnader i höjd, kulör, små förskjutningar och genom att husen vrids 90 grader i förhållande till varandra. De branta taklutningarna ger en varierad silhuett som bryter ned skalan och introducerar en ny byggnadstyp i Alby. Som bas används prefabstommar med ingjutna reliefer. Balkonger, tak och fönster färgas in i samma kulör som fasaderna vilket ger ett elegant Visionsbild från markanvisningstävlingen. Funktion Det goda kommunikationsläget och tillskapandet av bostäder möjliggör etablering av ett antal publika funktioner, exempelvis café och närlivs, samt ytterligare service som kan komma att efterfrågas av de boende. Förslaget innehåller 4 möjliga lägen för lokaler. I linje med att öka tryggheten för de boende och passerande placeras bostadskomplement mot de gemensamma gårdsytorna. Dessa ytor glasas All trafik leds runt kvarteret och skapar därmed ett bilfritt torg och en bilfri gemensam gård. (Access för transport och räddningstjänsten medges.) Bostadsparkering finns i garage som nås från gatan och via gård. Parkeringen i garage kompletteras dessutom med ytterligare kantstensparkering. Förslaget har ett p-tal på 0,3 vilket vi tror kan fungera med anledning av närheten till T-bana och det generellt låga utnyttjandet av befintliga parkeringsanläggningar i Alby idag. Vi skapar generösa cykelrum och utrymme för bilpool i anslutning till torget, vilket upp så att dagljus i cykelrum och föreningslokaler är möjligt. På så sätt möjliggör ett lägre p-tal. aktiveras sydvända delen av gården med plats för spontan vistelse vistelsevärden och möjliggöra nya möten i det och snabba möten. Den ökade tätheten av människor, verksamheter och ny torgbildning befolkar platsen, ökar orienterbarheten och skapar naturliga kopplingar med omgivande områden. offentliga rummet. Skapa en ny lokal målpunkt och stärka sambanden inom Alby, skapa trygga, identitetsstarka offentliga miljöer (platser/stråk), ge stärkt hemmakänsla och platstillhörighet. Stärka förutsättningarna för utökad närservice. Ge förutsättningar för hållbart resande och hållbar livsstil. Genom närhet till tunnelbana, smidiga kommunikationer och förvaringsmöjligheter för cyklister och gemensam bilpool uppmuntras alternativa färdsätt till bil och projektet har därför en lågt satt p-norm. Möta framtida klimatutmaningar genom vegetationsanvändning, ekosystemtjänster och dagvattenhantering etc. Attraktivt och prisvärt boende med både urbana och naturnära kvaliteter. Byggnaderna är en kombination av 4- och 8spännare. (Se situationsplan.) TINGSTORGET ALBY ARKITEMA ARCHITECTS 6 Tingstorget kvalitetsprogram - Inledning

7 Illustrationsplan Tingstorget Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby - Inledning 7

8 Vårby gård Flottsbro E4 Fittja Tingstorget Albydalen Albyberget Hågelbyvägen Illustration med Tingstorget sett i sitt sammanhang med övriga Alby. 8 Tingstorget kvalitetsprogram - Inledning

9 Illustration över nya Lagmansbacken, omvandlad till gata i ett urbant sammanhang. Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby - Inledning 9

10 Markanvändning - funktioner Gata Natur Parktorg Torg Privata gårdar Uteplatser Landform och naturvärden Landform Naturmark Ekar Husplaceringar följer topografi/landform Taklandskap -riktning taknock Princip för angöring, motorfordon Huvudflöden gångtrafik T B B Övergripande gestaltningsidé för helheten Att skapa inkluderande och jämställda miljöer och att ge en identitet till platsen är en viktig utgångspunkt. Gestaltningen ska bidra till att skapa trygga och upplevelserika rum, med möjlighet till möten och aktiviteter för stadsdelens alla boende. Det ska kännas lätt och enkelt att gå hem en sen kväll, ta med sig en bok ut i solen på gården, eller träffas en stund och leka efter skolan. Miljön ska inbjuda till vistelse och spontana aktiviteter, lika väl som organiserade möten och aktiviteter. Närheten till naturen och i princip bilfria samlingsplatser gör det enkelt för barn att själva röra sig i kvarteret och vistas i det offentliga rummet. Den nya bebyggelsen i området ska genom placering och volymverkan stärka Tingstorget som mötesplats i stadsdelen, skapa ett inre offentligt rum och understödja viktiga rörelsestråk. Husen ska i sitt innehåll tillsammans med den angränsande utemiljön stödja sociala värden 10 Tingstorget kvalitetsprogram - Inledning Huvudgångflöden Shared space Bebyggelsens relation till Framtid Alby stadsbyggnadsvisionen skola / park målpunkt Alby centrum Husplaceringar stödjer utblickar och fondmotiv

11 Den nya bebyggelsens volymverkan relaterar till och tydliggör topografin och ger ett varierat taklandskap. och ge förutsättning för ett gott vardagsliv i stadsdelen. En grundprincip är att skapa privata gårdar och offentliga platser med en välgestaltad och omhändertagen karaktär och attraktiva funktioner, för att ge möjlighet till möten, skapa identitet och platstillhörighet. Tingstorget ligger vid tunnelbanans övre uppgång i Alby, halvvägs upp på Albyberget och i ett område med starkt kuperad terräng. Topografin och skogen som tydliggör bergsslänterna är en annan viktig utgångspunkt för hur ny bebyggelse placeras och utformas. Husens volymverkan och placering ska tydliggöra topografin sett till den övergripande stads- och landskapsbilden. Husen orienteras därför så att de följer terrängen och med en trappande höjdskala som visar på bergets resning. Tillsammans med en sparad trädridå på berget ovan bebyggelsen skapas en siluettverkan som tydliggör topografin på håll. Inom området uppförs två grundtypologier avseende ny bebyggelse; punkthusen och lamellhusen. Dessa kombineras och anpassas inom ett sammanhållet tema för att skapa variation utifrån platsens förutsättningar. Punkthusen utformas som enkla volymer och med en tydlig takprofil, där placering och utformning ges variation inom en sammanhållen helhet. Även lamellerna hålls ihop i en enkel volym med tydlig takform som samspelar med punkthusen. Genom att placera punkthusen förskjutna i förhållande till varandra i djupled ges utblickar över Albydalen både för boende i lägenheterna, från gårdar och från de offentliga rummen. Inom området eftersträvas en samverkan mellan byggnader, landskap och offentliga rum. Grundprincipen är att punkthus ramar in och markerar Tingstorget och skapar ett inre parkrum. Mellan punkthusen bildas gemensamma gårdar. Lamellerna placeras i områdets ytterkanter och längs vägarna. Det stärker gaturummen genom att dessa definieras och får en intimare skala, men lamellerna ger också kontrastverkan mot punkthusens volym och resning. Gestaltningsprincipen för områdets utemiljö är att låta den omgivande naturen möta området med en grön gradient från vilt till urbant, genom en gradvis förfining i bearbetning och materialval. Utformningen ska även koncentrera flöden och skapa fokus och koncentration vid tunnelbanans uppgång, den viktigaste målpunkten i området. 11 Gestaltningsprogram för Tingstorget, Alby - Inledning