Karsuddens regionsjukhus

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämnden DATUM DIARIENR HN-HOS PROTOKOLL Sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämndens psykiatriberedning Datum: Plats: Ledamöter: Anmält förhinder: Sekreterare: Medverkande: Karsuddens regionsjukhus Kristina Fransson (m), ordförande Åke Wejéus (kd) Ylva G Karlsson (mp) Anita Neuhaus (s), vice ordf Åsa Kullgren (s) Lena Karlsson (s) Lennart Clarstedt (v) Börje Löfgren (m) Richard Karlsson (fp) Mattias Claesson (c) Linnea Pettersson Kenth Persson Magnus Andersson Ove Eriksson Jan-Erik Larsson Malin Lotterberg Cecilia Andersson A. Sammanträdet öppnas 17 Inledning Ordföranden Kristina Fransson hälsade alla välkomna och förklarade sammanträdet öppnat. Förslaget till dagordning godkändes efter att den hade kompletterats med 19 Uppdrag från hälso- och sjukvårdsnämnden om modell för landstingsfinansierad psykoterapi. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\psykiatriberedning\2007\pb Dec\PROTOKOLL SID 1(6) doc Utskriftsdatum: :08

2 18 Val av justerare Åsa Kullgren (s) valdes att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll. B. Information Information om Karsuddens regionsjukhus Karsuddens förvaltningschef Kenth Persson hälsade ledamöterna välkomna och inledde med att översiktligt presentera sjukhuset och aktuella frågor. Karsudden har nyligen fått besök från socialstyrelsen för inspektion med anledning av att Karsudden har ansökt om att säkerhetsklassificeras enligt nivå två. Socialstyrelsen menar att flera investeringar måste göras på sjukhuset för att nå önskad säkerhetsklass. Det gäller exempelvis vissa säkerhetsarrangemang utomhus. Kenth berättade om den rättsliga gången för de patienter som döms till rättspsykiatrisk vård. Brott Anhållan/häktning Rättspsykiatrisk undersökning Dom till vård sjukhusvård = slutenvård öppenvård Efter avslutad sjukhusvård sker eftervård i öppenvård. Detta ombesörjs huvudsakligen av tre sjuksköterskor från Karsudden. Dessa finns med i hela förloppet; från att patienten börjar sin första långpermission tills han/hon har fått fotfäste i samhället. Denna eftervård är egentligen inte Karsuddens ansvar enligt de avtal som tecknats. Sjukhuset tillhandahåller dock dessa insatser, på grund av att en sammanhållen vårdkedja gagnar patienten. Historik Ove Eriksson, enhetschef på Karsudden, berättade om verksamheten på Karsudden från dess start till idag. - Karsudden har varit i drift sedan Karsudden var från början ett rikssjukhus - Det har varit låg personalomsättning på Karsudden, vilket skapat trygghet för patienterna - Enheterna var indelade geografiskt kom de första kvinnliga patienterna och det avdelades en enhet för dem. Det blev dock för stökigt och oroligt på enheten och kvinnorna fördelades på de övriga enheterna. ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\psykiatriberedning\2007\pb Dec\PROTOKOLL SID 2(6) doc Utskriftsdatum: :08

3 Fyra chefsnivåer blev två - Kontaktmannaskap etablerades - Individuell vårdplan infördes - Dialogbaserad metodik infördes Omkring Psykopatpatienterna försvann i stort sett från sjukhuset dömdes istället till fängelse - Nytt sätt att se på vården insikt om att hur personalen är med patienterna i vardagen påverkar vården, hur patienterna mår och agerar. - Yrkesrollen ändrades därmed, exempelvis genom utbildningsinsatser och genom att kontaktmannaskapet värderades angeläget Forskning och utvecklingsarbete på Karsudden (se bilaga) Malin Lotterberg berättade om sin forskning och arbetet med att kvalitetssäkra vården på sjukhuset. Malin berättade om tre forsknings- och utvecklingsprojekt som hon deltar i - Lokalt kvalitetsregister sen Arbete pågår för att skapa ett nationellt kvalitetsregister. - COMET-projektet - Platypus Beläggning på Karsudden Jan-Erik Larsson, koordinator, informerade om beläggningen på Karsudden. Organisation, avtal och frågor från psykiatriberedningen Magnus Andersson, ekonomichef, berättade om Karsuddens organisation och de avtal som Karsudden arbetar efter. Magnus svarade även på de inlämnade frågorna från psykiatriberedningens presidium. Bilagor 1) Forskning och utveckling 2) Beläggning Karsudden 3) Organisation och avtal 4) Frågor från psykiatriberedningen ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\psykiatriberedning\2007\pb Dec\PROTOKOLL SID 3(6) doc Utskriftsdatum: :08

4 C. Ärenden från nämnden 91/07 Politiskt bereda uppdraget att utreda organisationen av den psykiatriska vården i västra länsdelen Det underliggande dokumentet har sedan beredningens senaste sammanträde uppdaterats. Vice ordförande Anita Neuhaus (s) redogjorde för förslaget till beslut som beredningen vid dagens sammanträde hade att ta ställning till. Beredningens förslag till nämndens beslut om utveckling av den psykiatriska vården i västra länsdelen Hälso- och sjukvårdsnämndens psykiatriberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden att besluta att 1. utvecklingen av den psykiatriska vården i västra länsdelen ska ske genom a. utveckling av den öppna vården b. uppbyggnad av mobilt team c. intensifierad samverkan med kommunernas socialpsykiatri d. att etablera mellanvårdsformer i samverkan med kommunerna i västra länsdelen e. beredskap för akut omhändertagande f. tillgång till slutenvård inom länet vid speciella behov g. samverkan med Karsudden h. satsning på personalens kompetensutveckling i. att kvalitetsutveckla brukarmedverkan och brukarinflytande 2. nämnden uppdrar till divisionsledningen att kontinuerligt hålla nämnden informerad om genomförandet 3. beredningen härmed har avrapporterat sitt uppdrag omkring den psykiatriska vården i västra länsdelen Lennart Clarstedt (v) klargjorde att han ansåg det viktigt att ta ställning till avdelning 4 på Kullbergska. Anita Neuhaus (s) fick uppdraget att skriva ett utkast till ärendebeskrivning där förslaget till beslut tydliggörs. Bilaga Underlag utveckling av den psykiatriska vården i västra länsdelen ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\psykiatriberedning\2007\pb Dec\PROTOKOLL SID 4(6) doc Utskriftsdatum: :08

5 19 Modell för landstingsfinansierad privat psykoterapi remiss från hälso- och sjukvårdsnämnden Vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 13 december kommer ärendet Modell för landstingsfinansierad privat psykoterapi att remitteras till psykiatriberedningen för synpunkter. Beredningen gav presidiet i uppdrag att utarbeta eventuella synpunkter som beredningen vid nästa sammanträde ska ta ställning till. Beredningen ska därefter överlämna dessa till hälso- och sjukvårdsnämnden. Presidiet uppdrogs att i framtagandet av synpunkter beakta hur nuvarande rutiner kring landstingsfinansierad privat psykoterapi ser ut, vad som inte fungerar samt vad förändringen består av. Bilaga Underlag - Modell för landstingsfinansierad privat psykoterapi D. Beredningens ärenden och beslut 20 Förslag till program och arbetsplan för beredningens arbete under 2008 Beredningen gav ordförande och vice ordförande i uppdrag att fortsätta arbeta med beredningens program och arbetsplan för Nästa sammanträde Den 29 januari är beredningens första sammanträde Övriga frågor Inga övriga frågor hade anmälts. 23 Avslutning Sammanträdet avslutades med ett samtal om rättspsykiatrin mellan beredning och förvaltningschef. Ordföranden önskade de närvarande god jul och förklarade sammanträdet avslutat. ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\psykiatriberedning\2007\pb Dec\PROTOKOLL SID 5(6) doc Utskriftsdatum: :08

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18 Beläggning Regionsjukhuset Karsudden Inneliggande patienter 107 Permission kort (max 14 dag.) 6 Avvikna / ( maj -90 ) 6 Långtidspermission 35 Totalt vårdansvar 154 patienter Enligt avtal: Stockholm 60 platser LP 5 Avv Västra Götaland 24 platser 23 3 LP Sörmland 20 platser 23 7 LP Övriga 7 1 Avv

19 Sörmland. Eskilstuna 12 4 LP 11 LRV samt 1 Häktad/HSL LP 2 HVB eller behandlingshem. 2 eget boende Nyköping 6 1 LP 4 LRV samt 1 Häktad/LRV 1 KVA/LRV LP 1 eget boende Katrineholm 5 2 LP 4 LRV samt 1 Häktad/LRV LP 1 HVB samt 1 eget boende

20 Regionsjukhuset Karsudden Sjukhuset är det största i landet för rättspsykiatrisk vård. Här vårdas i huvudsak patienter som blivit dömda i domstol, och som bedömts vara i behov av psykiatrisk vård (tvångsvård) Karsudden är ett regionsjukhus, vilket innebär att man utöver sörmlänningar även tar emot patienter från andra delar av landet. Dessa kommer framförallt från Stockholm och Västra Götaland 1

21 Karsudden, resurser och nyckeltal Antal anställda 280 Antal vårdavdelningar 11 Antal vårdplatser 104 Omsättning 2006 (mnkr) 170 Enhet för arbets- och socioterapi Enligt avtal disponeras vårdplatserna enligt följande: Stockholms läns landsting 60 Västra Götalandsregionen 24 Landstinget Sörmland 20 2

22 Organisation Landstingsdirektör / Biträdande Ld Förvaltningschef/- chefsöverläkare Läkare Vårdservice Administration A-huset A 1 A 2 A 3 B-huset B 1 B 2 B 3 C-huset C 1 C 2 (C 3) D-huset D 1 D 2 D 3 Arbets- och socioterapi 3

23 Avtal om psykiatrisk vård vid Regionsjukhuset Karsudden 1 Patientkategorier Vården skall i första hand omfatta lagöverträdare som är i behov av rättspsykiatrisk vård. 2 Vårdplatser Landstinget Sörmland bestämmer antalet vårdplatser. Sjukhusets vårdplatser fastställes till 104 st och fördelas enligt följande: Landstinget Sörmland 20 vårdplatser Stockholms läns landsting 60 vårdplatser Västra Götalandsregionen 24 vårdplatser 4

24 Avtal om psykiatrisk vård vid Regionsjukhuset Karsudden 3 Inskrivning Chefsöverläkaren vid RSK beslutar om in- och utskrivning av patient. 4 Kvalitet Parterna skall samarbeta. 5 Forskning och utveckling Vid sjukhuset skall finnas möjlighet att bedriva forskning och utveckling. Sådan verksamhet finansieras i särskild ordning. 5

25 Avtal om psykiatrisk vård vid Regionsjukhuset Karsudden 6 Ersättning Priserna skall vara skäliga i rikssjukvårdsavtalets mening. Eget kapital som kan komma att bildas vid sjukhuset förutsätts förfogas av sjukhuset för verksamhetsändamål. Om det egna kapitalet bedöms överstiga verksamhetens behov kan en reglering härav ske genom nedsättning av de budgeterade priserna alternativt återbetalning av visst belopp till parterna. Negativt eget kapital regleras på motsvarande sätt genom extra påslag på de budgeterade priserna alternativt särskild inbetalning från parterna. 6

26 Avtal om psykiatrisk vård vid Regionsjukhuset Karsudden 7-8 Samarbetsråd/Tjänstemannagrupp För samråd om sjukhusets ekonomi och verksamhet skall finnas ett samarbetsråd med sju ledamöter. Tre från Landstinget Sörmland och två från vardera Stockholms läns landsting och Västra Götalands-regionen. Ordförandeposten tillsätts av Landstinget Sörmland. Tjänstemannagruppen skall bereda ärenden. 7

27 Avtal om psykiatrisk vård vid Regionsjukhuset Karsudden 9 Väsentliga förändringar Om förutsättningarna för detta avtal väsentligt förändras har part rätt att begära förhandlingar om avtalets fortsatta giltighet och utformning. 10 Frånträde av avtalet betala ersättning för sin beräknade patientandel (vårdplatser) under återstående avtalstid, förutsatt att den ledigblivna vårdplatskapaciteten ej kunnat avyttras till annan köpare. 8

28 Avtal om psykiatrisk vård vid Regionsjukhuset Karsudden 11 Avtalstid Detta avtal gäller från och med och till och med Om uppsägning inte sker senast två år före avtalets utgång löper det vidare ytterligare fem år. 9

29 Avtal om psykiatrisk vård vid Regionsjukhuset Karsudden 12 Tvist Tvist om tolkning eller tillämpning av detta avtal skall i första hand underställas samarbetsrådet. 13 Avtalets giltighet Detta avtal gäller endast under förutsättning att avtalet godkänts av parternas beslutande församlingar. 10

30 Budgetförutsättningar 2007 innehåll: Personal (budgeterade tjänster): Läkare 5 ST 1 Enhetschefer 10 Ssk/1:e sköt 50 Skötare 131 Föres.eftervård 3 Aktivitetsenhet 20 Socioterapi 4 Övr pers vårdservice/stab 16 Totalt 240 Budgeterad personalkostnad 123 Mnkr 11

31 Budgetförutsättningar UPPDRAG 2007 till Nämnden för hälso- och sjukvård Regionsjukhuset Karsudden (RSK) 12

32 Budgetförutsättningar 2007 innehåll: Övriga kostnader (mnkr): Medicinskt material och hjälpmedel 0,6 Läkemedel 3,0 Köpta koncerntjänster 22,0 Övriga driftskostnader 10,0 Kapitalkostnader 6,3 Summa övriga kostnader 42 Mnkr 13

33 Budgetförutsättningar 2007/2008 Självkostnadsprincipen gäller vilket med 104 vpl på 365 dagar ger: Vårddygnskostnad Avtalskunder kr kr Övriga kr kr 14

34 Regionsjukhuset Karsudden Vad kostar / skulle det kosta: 2 akutplatser på Karsudden för Katrineholmspatienter, LPT. - I befintlig verksamhet, friställa 2 vpl medför en kostnad > (2*4 435*365) = 3,2 mnkr. - I ny verksamhet. För dyrt, går inte att bedriva psykiatrisk vårdavdelning på 0-2 patienter. 1

35 Regionsjukhuset Karsudden Vad kostar / skulle det kosta: 2 sviktplatser, korttidsvård med skydd. -Är inte lämpligt att bedriva i befintliga lokaler (intagningsavdelning). Lokaler är låsta. -Diskussion. 2

36 Regionsjukhuset Karsudden Vad kostar / skulle det kosta: Jour - natt och helger när behov av läkarbedömning finns. -En jour som ska aktiveras vid behov finns tyvärr inte. -Dagens schabloniserade jour har för 2007 en prognostiserad kostnad på 2,7 mnkr. -Primärjour / bakjour. Distriktsjour? 3

37 1(12) Enhet Datum Diarienr Hans Tanghöj/ Anne Nordström UTVECKLING AV DEN PSYKIATRISKA VÅRDEN I VÄSTRA LÄNSDELEN Sammanfattning En utredning avseende förändring och utveckling av den psykiatriska vården i västra länsdelen har genomförts. Två förslag har arbetats fram. Det ena förslaget innebär en satsning på att utveckla den öppna psykiatrin i västra länsdelen i form av öppenvårdsmottagning, mobila team, samarbetsformer med socialpsykiatrin och ett mellanvårdsboende. Samtidigt innebär förslaget att länsdelens invånare erbjuds sluten vård i Nyköping och att den slutna vården vid KSK läggs ned. Förslaget medför höjd vårdkvalitet samt ökad patient- och personalsäkerhet i såväl västra som södra länsdelen samtidigt som kostnaderna för den psykiatriska verksamheten minskas. Förslaget rymmer också utvecklingsmöjligheter för psykiatrin i västra länsdelen med möjlighet till differentiering och specialisering inom den öppna vården. Differentieringen är särskilt viktig när det gäller patienter med psykosproblematik eftersom detta innebär en långvarig kontakt med psykiatrin, medför en påtaglig funktionsnedsättning och ställer stora krav på samverkan med socialpsykiatrin i kommunen. De senaste årtiondenas utbyggnad av den öppna vården har lett fram till ett minskande behov av sluten vård. Väl utbyggd öppenvård innebär att människor med psykiatriska problem och sjukdomar i hög grad kan få sitt vårdbehov tillgodosett utanför sjukhusets väggar och den psykiatriska vården bör fortsätta att ytterligare utveckla de öppna vårdformerna, så att behovet av sluten vård minskar. I västra länsdelen har denna utveckling drivits förhållandevis långt med exempelvis ökad öppenvård, minskad slutenvård och ökad samverkan med kommunerna. De erfarenheter som vunnits, bör vara en god grund för en fortsatt spännande utveckling som på sikt också kan överföras till övrig psykiatrisk vård i länet. Det andra förslaget innebär att den slutna vården vid KSK byggs ut. Därmed ökas vårdkvalitet och säkerhet i sluten vård till motsvarande nivå som i södra länsdelen. För att öka kvaliteten i den öppna vården måste denna byggas ut. Kostnaderna ökas avsevärt och medel måste tillföras för att täcka de ökade personal- och lokalkostnaderna Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel fax landstinget.sormland@dll.se ORG NR

38 2(12) Enhet Datum Diarienr Hans Tanghöj/ Anne Nordström De utvecklingsmöjligheter som ryms i det första förslaget gör, tillsammans med att kostnaderna minskas, att detta förslag måste förordas. I korthet innebär det att: differentieringsmöjligheterna ökas inom sluten och öppen vård i hela länet. spetskompetens kan utvecklas inom öppenvården säkerhetskriterierna uppfylls jourverksamheten bemannas utan svårigheter tillgängligheten till läkare ökas i västra länsdelen bemanning med hyrläkare inte är nödvändig alternativt kan minskas det mobila teamet byggs ut förutsättningar skapas för landstinget att etablera ett mellanvårdsboende tillsammans med kommunerna möjligheterna att bevara och utveckla befintlig kompetens utökas Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställde vid sammanträde i april inriktning för utvecklingen av den psykiatriska vården i västra länsdelen. Vid sammanträde i juni godkändes de kriterier som har utgjort grund för fortsatt utredningsarbete och för framtagande av förslag till utvecklingsalternativ (HN-HOS07-125, 28, 49). Arbetsgrupp I utredningsarbetet som bedrivits under ledning av divisionschefen, har den samlade kompetensen och erfarenheten från psykiatrins verksamhetschefer och föreståndaren för FoU-centrum kunnat tas tillvara. Samtliga har, under arbetet utifrån de fastställda politiska kriterierna, bidragit med synpunkter utifrån sin specialistkompetens. God och säker vård En god och säker vård på lika villkor för Sörmlands befolkning är ett av de viktigaste målen för verksamheten inom hälso- och sjukvården. För att uppnå målet inom den psykiatriska vården måste vissa grundläggande förutsättningar finnas. I dagsläget är förutsättningarna inte desamma i de tre länsdelarna, varför strävan i utredningsarbetet har varit att finna tänkbara lösningar för att kunna erbjuda länets invånare likvärdig vård. Arbetet har utmynnat i två alternativa förslag Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel fax landstinget.sormland@dll.se ORG NR

39 3(12) Enhet Datum Diarienr Hans Tanghöj/ Anne Nordström Helhetssyn God vård präglas av att helhetssyn på patienterna tillämpas. Det innebär att de enskilda människorna ses och möts utifrån olika vetenskapliga perspektiv, dvs. psykologiska, medicinska, vårdvetenskapliga och sociala. För att kunna tillämpa helhetssyn krävs kompetens, medvetenhet och träning. Helhetssyn är något som ska genomsyra vården oavsett var den erbjuds och vem som erbjuder den. Vården i dagsläget Sluten vård De grundläggande förutsättningarna för bedrivande av sluten vård är att: vården kan differentieras utifrån diagnos/symtombild och sjukdomstillståndets svårighetsgrad en jourlinje med 30 minuters inställelsetid kan upprätthållas säkerheten kan upprätthållas utifrån fastställda normer Differentierad vård I dagsläget bedriver de psykiatriska klinikerna vid Mälarsjukhuset (MSE) och Nyköpings lasarett (NLN) differentierad sluten vård i viss utsträckning, vilket framgår av tabell på nästa sida. Vid Kullbergska sjukhuset (KSK) finns endast små differentieringsmöjligheter. I likhet med vad som gäller för somatisk vård är fullständig differentiering av all psykiatrisk vård på länsnivå inte vare sig genomförbar eller rimlig ur kostnadssynpunkt. Således finns för närvarande inga förslag att bedriva differentierad sluten vård vad gäller patienter med neuropsykiatrisk problematik och ätstörningar. Däremot måste möjlighet till differentiering finnas för sluten vård inom följande områden: psykossjukdom affektiv sjukdom inklusive ångestsyndrom beroendesjukdom LRV inklusive patienter med särskilda vårdbehov psykiatrisk intensivvård (PIVA)/akutvård Av tabell nedan framgår antal platser och vårdavdelningarnas inriktning i dagsläget Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel fax landstinget.sormland@dll.se ORG NR

40 4(12) Enhet Datum Diarienr Hans Tanghöj/ Anne Nordström Inriktning MSE KSK NLN Psykos nyinsjuknade och _ 6 kroniska Affektiva sjukdomar 15 Beroendesjukdomar 6 LRV och särskilda vårdbehov PIVA/ Akut 12 _ 7 Ej differentierat (Djäknen) Totalt antal platser 60 (-3)* 15 (+3)* 35 * Tre vårdplatser vid MSE disponeras av KSK Jourverksamhet Jourverksamheten vid MSE och NLN håller godkänd standard och bemannas med primärjour och en bakjour med 30 minuters inställelsetid. Vid KSK finns primärjour som delvis är uppköpt av akutjourlinjen och av hyrläkare. Bakjouren har en inställelsetid på 2 timmar och är delvis bemannad av hyrläkare. Belastningen är liten vilket innebär att kostnaden i förhållande till den faktiska insatsen är hög. Säkerhet Vid Mälarsjukhuset kan säkerheten upprätthållas enligt fastställda normer. Detsamma gäller till större del även vid Nyköpings lasarett, även om där kan uppstå situationer då personalen inte räcker till vid larm och polisassistans kan behövas. Vid Kullbergska sjukhuset saknas förutsättningar att upprätthålla säkerheten enligt fastställda normer. Öppen vård Grundläggande förutsättningar för god öppenvård är att: vården är tillgänglig mobila team finns vårdutbudet är differentierat Tillgänglig vård Primärvården är första linjens vård för patienter med psykiatriska problem. Vidare bedrivs psykiatrisk öppenvård av specialistpsykiatrin på öppenvårdsmottagningar. Relationen mellan primärvård och psykiatri regleras av den vårdöverenskommelse som träffats och som gäller för hela länet. Avsikten med upprättande av en vårdöverenskommelse är patienten ska erhålla vård på rätt nivå Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel fax landstinget.sormland@dll.se ORG NR

41 5(12) Enhet Datum Diarienr Hans Tanghöj/ Anne Nordström Psykiatriska öppenvårdsmottagningar finns i samtliga länsdelar. I västra länsdelen är dessa förlagda till Katrineholm och Flen. Vårdgaranti gällande nybesök kan uppfyllas. För vissa utredningar och behandlingar t.ex. neuropsykologiska utredningar eller psykoterapier kan vårdgarantin inte alltid uppfyllas. Situationen är likartad i hela länet. Mobila team Mobila team, som gör akuta hembesök, finns i norra och södra länsdelarna. Vid Mälarsjukhuset är mobila teamet verksamt mellan kl och på vardagar (helger ). I Nyköping är teamet verksamt mellan kl och på vardagar (helger ). Västra länsdelens akutteam är i dagsläget knutet till vårdavdelningen och har därmed ingen möjlighet till mobil verksamhet. Det finns ett hemvårdteam, knutet till avdelningen under kontorstid, som är mobilt och vars huvudsakliga arbetsuppgifter är att bistå vid utslussning av patienter vilket underlättar utskrivningar. Differentierat vårdutbud Största delen av öppenvården är organiserad inom allmänpsykiatriska mottagningar. I samtliga länsdelar sker, inom de egna organisationernas enheter, ett fortlöpande utvecklingsarbete med subspecialisering mot olika patientgrupper t.ex. psykos, ätstörningar, beroendetillstånd och affektiva sjukdomar. En förutsättning för att spetskompetens inom olika områden ska kunna uppnås, är att befolkningsunderlaget är tillräckligt stort för att ge den träning som krävs. Vid Nyköpings lasarett finns egna enheter för psykosvård, beroendevård, ätstörningar och unga vuxna. Vid Mälarsjukhuset finns funktionella enheter för personlighetsstörning, psykos, beroende, ätstörningar samt unga vuxna. Vid Kullbergska sjukhuset finns egen enhet för beroendevård vars lokaler i dagsläget är undermåliga. Inom öppenvårdsverksamheten vid KSK finns en subspecialisering inom områdena ätstörning, psykos och unga vuxna. Gemensamt för sluten och öppen vård För såväl öppen som sluten vård gäller bland annat följande grundläggande förutsättningar: fungerande vårdkedjor god kompetens god bemanning Vårdkedjor I samtliga länsdelar finns upparbetade kanaler mellan sluten och öppen psykiatrisk vård, primärvården samt med kommunernas socialpsykiatri Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel fax landstinget.sormland@dll.se ORG NR

42 6(12) Enhet Datum Diarienr Hans Tanghöj/ Anne Nordström Kompetens Framtida krav från bland annat Socialstyrelsen med t.ex. deltagande i kvalitetsregister kommer att ställa större krav på kompetens och vårdinnehåll. Både den öppna och den slutna vården måste därför ha möjlighet till subspecialisering för att patienten ska kunna erbjudas vård av god kvalitet. Bemanning I dagsläget är läkare den personalgrupp som är svårast att rekrytera. I västra länsdelen har detta under flera år varit särskilt svårt och inhyrda läkare har använts i betydligt större utsträckning än i övriga länsdelar. Bristen på psykiatriker, nationellt sett, är och kommer även de närmaste åren att vara mycket stor. Alternativa lösningar Utredningsarbetet har utgått från de grundläggande förutsättningar som fastställts. För att ge befolkningen i västra länsdelen möjlighet till vård som är likvärdig med den vård befolkningen i övriga länet har tillgång till, måste den psykiatriska verksamheten i länsdelen utvecklas och förändras. De utvecklingsmöjligheter som är tänkbara, förutsätter antingen att slutenvårdsverksamheten vid KSK avvecklas eller byggs ut kraftigt. Nedan redovisas vad förslagen innebär med utgångspunkt från fastställda förutsättningar. Differentierad vård Vad gäller differentiering av den slutna vården innebär det första lösningsförslaget att sådan vård erbjuds på NLN. I västra länsdelen blir i genomsnitt 1-2 patienter per dygn aktuella för sluten vård. Med en bättre utbyggd öppenvård bör antalet patienter med slutenvårdsbehov bli mindre. Om den slutna vården förläggs till Nyköping, ökar upptagningsområdet och därmed befolkningsunderlaget för NLN. Detta medger möjlighet till ytterligare differentiering av nu befintlig vård och därigenom höjd kvalitet på den slutna vården för samtliga invånare i länet. Det andra lösningsförslaget, som innebär att den slutna vården vid KSK differentieras, medför att slutenvården för länsdelens invånare, når samma nivå som i övriga länet. För detta krävs kraftfull utbyggnad av den psykiatriska verksamheten, såväl lokal- som personalmässigt. Självständiga enheter måste finnas för: PIVA affektiva sjukdomar psykos beroende Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel fax landstinget.sormland@dll.se ORG NR

43 7(12) Enhet Datum Diarienr Hans Tanghöj/ Anne Nordström Jourlinje Om slutenvården förläggs till Nyköping, innebär detta att natt- och helgjour vid KSK kan läggas ned. Dagjouren mellan 8.00 och behålls. Det mobila teamet måste därmed bedriva aktivt arbete för att styra jourfallen till dagtid. Utbyggd slutenvård vid KSK innebär att jourverksamhet måste behållas och i viss mån förstärkas. Inställelsetiden måste vara densamma som vid MSE och NLN, dvs. bakjouren ska ha 30 minuters inställelsetid. Säkerhet När det gäller säkerhetsfrågorna kommer säkerhetskriterierna, om slutenvården vid KSK läggs ned, att vara fortsatt uppfyllda på MSE och NLN. I detta fall är säkerhetsfrågan inte aktuell på KSK, eftersom där endast bedrivs öppen vård. Vid utbyggd verksamhet på KSK krävs väsentlig personalförstärkning, ombyggnad av lokalerna och differentiering av vårdenheterna för att säkerheten ska upprätthållas på motsvarande sätt som på MSE och NLN. Tillgänglighet Arbete för att öka tillgängligheten måste, oavsett förändringar vid KSK, ske i samtliga länsdelar. Vid nedläggning av slutenvård vid KSK, är det särskilt viktigt att beredskapen för akuta tider ökas. Detta kan ske på olika sätt, till exempel genom: fler akuttider på ÖV-mottagningen organiserad dagjourslinje inklusive konsultation utökat uppdrag för akutjourslinjen utökat uppdrag för NLN Mobila team För båda utvecklingsalternativen gäller att mobila teamets verksamhet bör byggas upp, men särskilt viktigt blir det om slutenvården förläggs till Nyköping. Teamet måste kunna möta patienten i hemmet eller på Närakuten i de fall detta är aktuellt. Differentierat vårdutbud Behov finns av att möjliggöra en ökad subspecialisering i öppen vård i en grad som motsvarar befolkningsunderlaget i egna organisatoriska alternativt funktionella enheter. Nationella riktlinjer ska vara vägledande. Vid avveckling av slutenvården i västra länsdelen kan omfördelning av befintliga resurser ske, så att den öppna vården kan byggas ut och erbjuda differentierad vård vid mottagningarna Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel fax landstinget.sormland@dll.se ORG NR

44 8(12) Enhet Datum Diarienr Hans Tanghöj/ Anne Nordström Om slutenvårdsverksamheten vid KSK byggs ut, krävs även resursförstärkning till den öppna vården så att den kan byggas ut och mottagningarna därmed erbjuda differentierad vård. Vårdkedjor Utslussningsproblematik föreligger alltid när patienter får sin differentierade vård på annan ort än i hemkommunen. Om befolkningen i västra länsdelen i fortsättningen ska få sitt behov av sluten vård tillgodosett av NLN, kommer det ökade geografiska avståndet mellan hemkommun och NLN att ställa större krav på välfungerande vårdkedjor. Därför måste översyn och komplettering av gällande vårdkedjor göras i samverkan med primärvården och kommunerna i västra länsdelen. För att underlätta utslussning från sluten vård och, i vissa fall, undvika inläggning, bör ett så kallat mellanvårdsboende etableras i samverkan mellan kommunen och landstinget. Gemensam planering för ett sådant har påbörjats, men inte fullföljts eftersom resurser hitintills inte funnits för att förverkliga detta. Bemanning Vid överförande av den slutna vården vid KSK till NLN försvinner behovet av att bemanna jourlinjen med hyrläkare. Det medför även mindre jourarbete för ordinarie läkare, vilket ökar läkartillgängligheten dagtid. Vid utbyggnad av KSK:s slutna vård måste befintlig jourorganisation kvarstå och kompletteras. Kompetens I likhet med vad som skett inom den somatiska vården, har den samlade kunskapsmassan vad gäller psykiatrisk vård och behandling vuxit med tiden. Det blir därmed allt svårare att ha fullgod kompetens inom alla områden. Av bland annat detta skäl bör vården differentieras. God kompetens kan uppnås först om teoretiska kunskaper kompletteras med tillräcklig träning. Om sluten vård erbjuds i Nyköping, finns möjlighet till ytterligare differentiering av den slutna vården för både södra och västra länsdelens invånare. Samtidigt ges den öppna vården i västra länsdelen ökade förutsättningar att differentiera vårdutbudet och därmed, inom vissa områden utveckla spetskompetens. Utvecklingsalternativen ur olika perspektiv Patientperspektiv Båda utvecklingsalternativen medför att befolkningen i västra länsdelen får en tryggare och säkrare vård Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel fax landstinget.sormland@dll.se ORG NR

45 9(12) Enhet Datum Diarienr Hans Tanghöj/ Anne Nordström Överförande av den slutna vården till Nyköping kommer att medföra att tillgängligheten till differentierad vård ökar för befolkningen såväl i södra som i västra länsdelen. Upptagningsområdet blir större varför möjlighet till ytterligare differentiering finns inom både öppen och sluten vård. Om den slutna vården på KSK byggs ut, ges befolkningen i västra länsdelen tillgänglighet till differentierad slutenvård på samma nivå som gäller idag i södra länsdelen. Efter omfördelning av resurserna kan även viss differentiering ske av den öppna vården. Om sluten vård erbjuds vid NLN, kan jourlinjen vid KSK läggas ned. Därvid frigörs tid för planerade läkarbesök och tillgängligheten till läkare dagtid ökar. I båda utvecklingsalternativen är närheten till öppen vård densamma. Däremot ökar det geografiska avståndet till den slutna vården för befolkningen i västra länsdelen om slutenvården förläggs till Nyköping istället för Katrineholm. Utvecklings- och förändringsarbetet påverkar inte invånarnas valfrihet, vilket innebär att västra länsdelens patienter fortfarande har möjlighet att välja var de söker vård. Vissa patienter söker redan idag vård i Eskilstuna eller Nyköping. Verksamhetsperspektiv Om den slutna vården vid KSK överförs till Nyköping innebär det att psykiatriska kliniken får en samlad slutenvård och bara behöver upprätthålla en jourlinje. En samlad slutenvård och en jourlinje medför rationaliseringar inom ledning och administration medan uppbyggnad av två parallella slutenvårdsorganisationer medför utökade krav på ledning och administration. En enda jourlinje för den samlade kliniken NLN- KSK blir avsevärt lättare att bemanna och kostnaden blir lägre än om två linjer ska hållas igång. Dessutom frigörs tid för planerade läkarbesök vilket gör att tillgängligheten ökar. Fortsatt sluten vård på KSK kräver utbyggnad av nuvarande jourlinje. En mer samlad klinik medför ökade möjligheter att utveckla och behålla kompetensen samtidigt som den ger större möjligheter att differentiera vården. Den alltmer lättillgängliga informationen via Internet om vårdutbud i andra landsting, det fria vårdvalet och den ökande specialiseringen har lett till att medborgarna blivit rörligare och i allt större utsträckning väljer vård där de förväntar sig högst kvalitet. Det finns inget som talar emot att det kan förväntas samma utveckling inom Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel fax landstinget.sormland@dll.se ORG NR

46 10(12) Enhet Datum Diarienr Hans Tanghöj/ Anne Nordström psykiatrin. För att undvika att landstingets egen verksamhet dräneras måste förutsättningar för en ökad specialisering skapas så långt det är möjligt i Sörmland. Patientunderlaget i västra länsdelen är relativt litet, vilket innebär att det är svårt att bygga upp spetskompetens inom olika områden. Alltför få patienter i upptagningsområdet ger inte den träning och erfarenhet som krävs för välutvecklad subspecialisering. En samlad klinik med ett större befolkningsunderlag ger helt andra förutsättningar för detta. Sörmlänningarna ska erbjudas god, säker och likvärdig vård. För att utforma sådan måste verksamheterna utveckla gemensam kultur och utforma gemensamma vårdprocesser och -rutiner. Ur lednings- och verksamhetsperspektiv underlättas detta om verksamheten är samlad i så stor utsträckning som möjligt. Detta skulle vara fallet om den slutna vården överförs till NLN. Däremot skulle en utbyggd verksamhet vid KSK ge svårigheter att hålla ihop kliniken, varför den bästa lösningen troligen skulle vara att göra den psykiatriska verksamheten vid KSK till ett eget verksamhetsområde med en egen verksamhetschef. Överföring av den slutna vården från KSK, kräver en mindre lokalanpassning på NLN för att tomställda lokaler ska kunna tas i bruk, medan det, om sluten vård även i fortsättningen ska bedrivas på KSK, krävs en kraftfull utbyggnad av dessa lokaler för att vården ska kunna differentieras. Behovet av transporter till och från Nyköping ökar vid överförande av slutenvårdspatienter från KSK. Rutiner för detta togs fram redan i anslutning till den förändring av den psykiatriska vården i länet som genomfördes under början av Om slutenvården vid KSK avvecklas, finns skäl att förlägga samtliga vårdplatser för västra länsdelens invånare till Nyköping. Därvid friställs vårdplatser på MSE, vilket ger ökade möjligheter till sluten beroendevård för norra länsdelens patienter. Personalperspektiv Båda utvecklingsalternativen skapar, totalt sett, en säkrare och tryggare arbetsmiljö. Om slutenvården överförs till NLN förhöjs personalsäkerheten där ytterligare. Även personalen vid KSK får därigenom, indirekt, en säkrare arbetsmiljö. Byggs däremot verksamheten vid KSK ut, blir säkerheten för NLN:s slutenvårdspersonal oförändrad och säkerheten vid KSK ökar till motsvarande nivå Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel fax landstinget.sormland@dll.se ORG NR

47 11(12) Enhet Datum Diarienr Hans Tanghöj/ Anne Nordström Utbyggd verksamhet vid KSK innebär att arbetsuppgifterna inom slutenvården förändras. Personalen ges möjligheter ges till differentierade arbetsuppgifter även inom sluten vård och därigenom därtill hörande kompetensutveckling. Nyrekrytering av personal av alla kategorier kommer att krävas. Detta kommer dock att vålla stora problem eftersom, framför allt, läkarrekryteringen redan idag är mycket svår. Det råder även nationell brist på vidareutbildade sjuksköterskor inom psykiatrin. Om slutenvården avvecklas vid KSK, kommer viss övertalighet att uppstå, även om några anställda kommer att kunna erbjudas andra arbetsuppgifter inom kliniken i Katrineholm eller inom slutenvården i Nyköping. Några anställda kan dessutom, om det planerade mellanvårdsboendet etableras, ges möjlighet att medverka i utveckling av en ny vårdform. Ekonomiperspektiv Utgångspunkten för de utvecklingsförslag som arbetats fram avseende den psykiatriska vården i västra länsdelen, är behovet av att höja vårdkvaliteten och öka säkerheten vid KSK. Förändringar är emellertid alltid kopplade till ekonomiska effekter. Beroende på vilket utvecklingsalternativ som väljs, kommer kostnaderna för psykiatrin i länet att öka eller minska. Alternativet att avveckla slutenvården vid KSK kommer att medföra ökade transportkostnader, men samtidigt innebära en inbesparing med minskade kostnader för personal, lokaler, jourverksamhet och hyrläkare. De ekonomiska effekterna kommer att falla ut relativt snabbt. På lite längre sikt finns dessutom möjligheter att undvika ökande utomlänskostnader eftersom vårdutbudet, i och med ökad differentiering, kommer att bli större. Delar av de inbesparade medlen måste omfördelas till annan verksamhet, dels för att förstärka den öppna vården i området inklusive mobila teamet, dels för att utöka antalet vårdplatser på NLN och för att medverka till att etablera ett mellanvårdsboende tillsammans med kommunen. Förändringarna ger förutsättningar för en kostnadseffektivare vård. Alternativet att istället bygga ut slutenvården medför att ytterligare två vårdenheter måste inrättas. Det innebär, utöver avsevärt ökat antal anställda, att nybyggnation måste genomföras med höga investeringskostnader och ökade lokalhyror som följd. Eftersom jourverksamheten måste utökas kan ökade kostnader för hyrläkare förväntas. Därtill kommer ökade kostnader för att ge möjlighet till differentierad Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel fax landstinget.sormland@dll.se ORG NR

48 12(12) Enhet Datum Diarienr Hans Tanghöj/ Anne Nordström öppenvård och utökat mobilt team. En försiktig uppskattning av kostnaderna för en utbyggd verksamhet är att dessa kan komma att uppgå till 6 9 miljoner kronor. Förslag till beslut Mot bakgrund av ovanstående föreslås Hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att utveckling av den psykiatriska vården i västra länsdelen ska ske genom: att den öppna vården utvecklas mot mer differentierad och specialiserad vård att utveckla en differentiering av slutenvården enligt förslaget för att förbättra omhändertagandet i öppenvården att, för verksamheten nödvändiga, mellanvårdformer ska utvecklas att intensifierad/utvecklad samverkan med kommunerna enligt förslaget sker att mobila team byggs upp att god och säker vård ges de patienter som bedöms vara i behov av differentierad slutenvård inklusive akutvård i Nyköping alternativt Eskilstuna Landstinget Sörmland Hans Tanghöj Divisionschef Division Närvård Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel fax landstinget.sormland@dll.se ORG NR

49 Lednings- och verksamhetsstöd HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Monica Reuter HN-HOS6-034 SLUTRAPPORT - SAMVERKAN PSYKOTERAPI Inledning Hans Tanghöj, divisionschef Närvård, har givit utvecklingsenheten hälsooch sjukvård i uppdrag att tydliggöra landstingets respektive de privata psykoterapeuternas åtaganden och villkor vad gäller psykoterapeutisk behandling samt att, med utgångspunkt i landstingsstyrelsens beslut LS-LED06-119, ta fram en modell för administrativa rutiner som främjar tillgänglighet och kostnadskontroll. Avrapportering Arbetet i gruppen har koncentrerats till uppdragets fem huvudpunkter: 1. Definiera och tydliggöra bedömningskriterier för privat psykoterapeutisk behandling. 2. Tydliggöra var olika patientgrupper kan få sin behandling. 3. Hitta en modell för var och hur bedömning inför privat psykoterapi ska ske. 4. Hitta samarbetsformer mellan psykiatrin, de privata vårdgivarna och primärvården. 5. Hitta en modell för uppföljning och utvärdering beträffande kvalitet, rutiner, ekonomi m.m. Bedömningskriterier Definiera och tydliggöra bedömningskriterier för privat psykoterapeutisk behandling. I samband med ny upphandling av privata psykoterapeuter hösten 2005 vidareutvecklades tidigare bedömningskriterier för privat psykoterapi. Arbetsgruppen har gått igenom dessa och gjort ytterligare förändringar. Riktlinjer för bedömning av individuell psykoterapi För att en patient ska kunna erbjudas psykoterapi hos psykoterapeut med vårdavtal ska samtliga nedan angivna omständigheter föreligga samtidigt: Patienten ska vara över 18 år och folkbokförd inom Landstinget Sörmland Namn: Titel: Telefon (Direkt): Mobil: Monica Reuter E-post: Besöksadress: Postadress: monica.reuter@dll.se Nyköpings lasarett Nyköping Fax: Telefon (Växel): E-post (Landstinget): ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2007\(12) dec\ Sidan 1(8) 126 Modell för privat psykoterapi\ 126 Bilaga 2 Slutrapport Samverkan psykoterapi.doc Utskriftsdatum: :01

50 Lednings- och verksamhetsstöd HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Monica Reuter Målet för behandlingen ska vara att bota eller lindra diagnostiserbara psykiska besvär och lidanden att förebygga ytterligare nedsättning av funktionsförmågan Jagresurser skall finnas, d v s patienten bedöms ha en förändringsbenägenhet. Detta förutsätter förmåga till självreflektion och aktivt deltagande i terapiprocessen. Diagnoser som är aktuella för individuell psykoterapi Depressiva reaktioner på aktuell/förfluten livssituation Kriser som inte kunnat bearbetas (överdeterminerade) Ångestproblematik Lättare psykosomatisk problematik Svårigheter att relatera till andra människor (dvs ej samlevnadsproblem, vilka hänvisas till familjerådgivningen) Specifika fobier Positiva kriterier: Upplever sin nuvarande situation otillfredsställande, det finns en motivation till och behov av förändring Är införstådd med att svårigheterna kan vara av psykologisk natur Har förmåga att knyta an till andra Har eller har haft en viss stabilitet i arbetslivet, studier och i relationer Negativa kriterier: Pågående missbruk av alkohol, läkemedel eller andra droger Svår psykiatrisk problematik, såsom psykos, schizofreni, bipolär sjukdom, djup depression, svår ångest och/eller tvångsproblematik, personlighetsstörning Utagerande beteende Aktuella suicidförsök Starkt befäst psykosomatisk problematik Pågående samtalskontakt inom psykiatrin Genomgått längre psykoterapi (30 timmar eller mer) inom en 8-årsperiod Omfattande och aktuell psykosocial/ekonomisk problematik Neuropsykiatrisk problematik Begränsning En person som uppfyller ett eller flera av de negativa kriterierna ska ej beviljas psykoterapi enligt vårdavtal ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2007\(12) dec\ SID 2(8) 126 Modell för privat psykoterapi\ 126 Bilaga 2 Slutrapport Samverkan psykoterapi.doc Utskriftsdatum: :01

51 Lednings- och verksamhetsstöd HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Monica Reuter Personer som av utbildningsskäl behöver psykoterapi (t ex egen terapi inom psykoterapiutbildning) skall ej beviljas psykoterapi enligt vårdavtal. Riktlinjer för bedömning av familjeterapi För att en familj ska kunna erbjudas psykoterapi i privat regi ska nedanstående angivna omständigheter föreligga samtidigt: Målgruppen är familjer med barn under 18 år, där någon av vårdnadshavarna är folkbokförd inom Landstinget Sörmland och någon i familjen har psykiatriska symtom Målet för behandlingen ska vara att mildra dysfunktionella familjemönster Det ska finnas en öppenhet och vilja till förändring inom familjen Familjeterapin kan bedrivas med hela eller delar av familjen/nätverket Par utan barn hänvisas till familjerådgivning, psykiatrisk öppenvård eller annan lämplig instans. Prioritering Sjukdomsbehandling, då det föreligger ett subjektivt lidande med risk för destruktiv utveckling för en individ eller familj. Förmåga att kunna använda sig av den aktuella psykoterapin. Behandling för personer verksamma inom människovårdande yrken. Genomförande av behandling Den psykoterapeutiska behandlingen förväntas genomföras med viss intensitet, samt bedrivas med kontinuitet. Behandlingen måste slutföras inom ett och ett halvt år efter första samtalet. Därutöver kan två boostersessioner beviljas inom två år efter första samtalet. Behandling var? Tydliggöra var olika patientgrupper kan få sin behandling Bedömningskriterierna (se ovan) tillsammans med kommande samverkansdokument mellan psykiatri och primärvård i länet samt befintliga vårdpro- ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2007\(12) dec\ SID 3(8) 126 Modell för privat psykoterapi\ 126 Bilaga 2 Slutrapport Samverkan psykoterapi.doc Utskriftsdatum: :01

52 Lednings- och verksamhetsstöd HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Monica Reuter gram är de dokument som ligger som grund för bedömning om var patienten bäst får sin behandling. Bedömningsmodell Hitta en modell för var och hur bedömning inför privat psykoterapi ska ske Patienten hänvisas till en av ca tio legitimerade psykoterapeuter inom psykiatrin, jämnt fördelade över länet, vilka bildar en bedömargrupp. Bedömarna fattar beslut om huruvida vårdbehov föreligger. Om så är fallet bedöms vårdnivå: psykoterapeutisk behandling hos privat psykoterapeut eller inom psykiatrin alternativt annan samtalsbehandling inom primärvård. Behovet av psykofarmakologisk behandling måste vägas in i beslutet om vårdnivå. Om patienten bedöms vara aktuell för privat psykoterapi har patienten rätt att välja privat vårdgivare. Bedömarna, tillsammans med representanter från primärvården utgör en samverkansgrupp där gjorda bedömningar diskuteras och utgör underlag för säkerställande och vidareutveckling av gemensamma bedömningskriterier samt kunskapsutveckling. Fördelar: Säkerställer att patienten inte hamnar mellan stolarna utan att patienten kommer till bedömd vårdnivå Fler patienter får behandling Bedömningen underlättas genom tillgång till journaler inom psykiatrin Enhetliga bedömningskriterier över hela länet Bedömning och behandling hos två vårdgivare säkerställer kvaliteten i bedömningarna Ökad samverkan Kunskapsutveckling och -spridning Nackdelar: Det finns en risk för underbedömning pga betalningsansvaret vid trängt ekonomiskt läge Bedömning och behandling hos två olika vårdgivare kan av patienterna upplevas negativt Konsekvenser/kännetecken: Remiss krävs för behandling hos privat psykoterapeut med vårdavtal ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2007\(12) dec\ SID 4(8) 126 Modell för privat psykoterapi\ 126 Bilaga 2 Slutrapport Samverkan psykoterapi.doc Utskriftsdatum: :01

53 Lednings- och verksamhetsstöd HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Monica Reuter Resurser för fler bedömningar kommer åter att behövas inom psykiatrin Vårdgarantin går före kostnadskontrollen, dvs behovet är inte kopplat till en viss summa pengar Psykiatrin bör remittera vidare vid brist på resurser Budgeten för psykoterapi ligger inom psykiatrin Gången motsvarar den för somatiska patienter Avtal med privata psykoterapeuter behöver ses över I bedömningen används en gemensam bedömningsmall (bil 1) liksom en gemensam remiss (bil 2). Samarbetsformer Hitta samarbetsformer mellan psykiatrin, de privata vårdgivarna och primärvården Den bedömningsmodell vi föreslår innebär att landstinget remitterar patienter för behandling hos privat psykoterapeut eller till landstingets egen verksamhet. De privata psykoterapeuterna blir därmed leverantörer av beställd behandling och ingår därför inte i den samverkansgrupp som finns i modellen. Samverkansgruppen består i stället av de ca tio bedömarna i länet tillsammans med representanter för primärvården. Målsättningen med samverkansgruppen är: Att säkerställa och vidareutveckla gemensamma bedömningskriterier Att analysera och lära utifrån gjorda bedömningar och redovisade resultat Att vidareutveckla uppföljning av SCL-90 och GAF-värden Att sprida och utbyta erfarenhet och kunskap om ovanstående vid etablerade samverkansmöten mellan psykiatrin och primärvården samt inom respektive verksamhet De privata psykoterapeuterna får kontinuerlig information om aktuella frågeställningar och ges möjlighet till dialog. Vi föreslår att samverkansgruppen träffas 3-4 ggr per år. Uppföljningsmodell Hitta en modell för uppföljning och utvärdering beträffande kvalitet, rutiner, ekonomi m.m. ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2007\(12) dec\ SID 5(8) 126 Modell för privat psykoterapi\ 126 Bilaga 2 Slutrapport Samverkan psykoterapi.doc Utskriftsdatum: :01

54 Lednings- och verksamhetsstöd HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Monica Reuter Följande modell för uppföljning och utvärdering är direkt kopplad till föreslagen bedömningsmodell. Förslaget innehåller tre delar som utgör uppföljningsmodellen: Uppföljning av kvalitet Uppföljning av kostnader Rutiner för praktisk hantering Uppföljningsmodellen ska möjliggöra/säkerställa: Kvalitet Att patienten kommer till rätt vårdnivå i rätt omfattning och inom vårdgarantitiden Att behandlingens effekt mäts med avseende på symtom och funktionsnivå Att patientens väg till behandling ska vara så kort och snabb som möjligt Kvalitetsuppföljning I samband med bedömning av patienten görs en vårdplanering med uppgifter om behandlingsinriktning, bedömt antal behandlingstimmar, frekvens (t ex 2 tim/vecka) och behandlingsmål. Uppgifterna sammanställs och analyseras efter behandlingsslut. SCL-90 före och efter behandling GAF före och efter. GAF före behandling görs av bedömaren medan GAF efter görs av behandlaren. Alla resultaten ställs samman och analyseras. Kostnadsuppföljning Vi föreslår att denna behandlingsform, dvs privat psykoterapisk behandling, inte följs upp på annat sätt än alla andra behandlingsformer inom landstinget. Kostnaderna för privat behandling ingår på samma sätt som t ex kostnaderna för utomlänsvård i verksamheternas ordinarie budgetar, vilket innebär att budgeten ligger hos den som remitterar (bedömer). Kostnaden för privat behandling kan följas av respektive verksamhet i efterhand eftersom separat konto används, däremot inte för behandlingar som genomförs av verksamheterna. ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2007\(12) dec\ SID 6(8) 126 Modell för privat psykoterapi\ 126 Bilaga 2 Slutrapport Samverkan psykoterapi.doc Utskriftsdatum: :01