Foto omslag: Internationella delegater från CASCAS-projektet besöker Dans och Cirkushögskolan (feb 2011). Foto: Eos Karlsson / Subtopia

Transkript

1 STÖD TILL PROJEKT MED SVENSK MEDVERKAN INOM EU:S RAMPROGRAM KULTUR 2010

2 Foto omslag: Internationella delegater från CASCAS-projektet besöker Dans och Cirkushögskolan (feb 2011). Foto: Eos Karlsson / Subtopia

3 Innehåll Innehåll sid. 3 Redovisning av stöd till svenska projekt år 2010 inom EU:S ramprogram Kultur sid. 5 Sammanfattning av år 2010 sid. 6 Kultur EU:s ramprogram för kultur sid. 11 Kultur Beviljade projekt med svenskt deltagande år 2010 sid. 12

4 4

5 Redovisning av stöd till svenska projekt år 2010 inom EU:S ramprogram Kultur Enligt 2011 års regleringsbrev ska Statens kulturråd och Riksantikvarieämbetet årligen redovisa antalet svenska ansökningar till EU:s ramprogram för kultur, antalet svenska ansökningar som beviljats stöd samt hur mycket EU-medel som utbetalats. Kulturrådet samordnar redovisningen, som ska lämnas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 15 augusti Kulturrådet och Riksantikvarieämbetet ska gemensamt komma överens om hur redovisningen ska disponeras. Rapporten har sammanställts av Heli Hirsch, Kulturrådet (tel ) och Jonas Skogsberg, Riksantikvarieämbetet (tel ) som även kan svara på ytterligare frågor. 5

6 sammanfattning av år 2010 Informationen i rapporten bygger huvudsakligen på den årsrapport som sammanställts av EU-kommissionen (Culture Programme Activity Report 2010) samt de förteckningar över beslutade stöd till projekt som publicerats på kommissionens hemsida: our-programmes-and-actions/doc2011_en.htm 2010 var det fjärde året för programmet Kultur. Budgeten för 2010 uppgick till ungefär 57 miljoner euro (inklusive bidragsmedel och administration). 35 länder deltog i programmet. Generella tendenser Det totala antalet ansökningar från EU:s kulturprogram under 2010 var 842, varav 313 projekt valdes ut för medfinansiering. Det är fler än 2009 då 749 ansökningar inkom, varav 256 bifölls. Totalt 51 miljoner euro fördelades under Åter igen står Italien för i särklass flest ansökningar, 17 procent av alla ansökningar. Därefter skickas flest ansökningar från Frankrike, Tyskland, Belgien och Spanien. Belgiens andel av ansökningarna är hög bland annat som en följd av att flera europeiska organisationer som mottar stöd under programområde 2 (stöd till organisationer verksamma på europeisk nivå) har sin bas i Belgien. EU-kommissionen konstaterar också i årsrapporten att Österrike, Grekland, Tjeckien, Ungern och Slovenien står för relativt många ansökningar i förhållande till ländernas folkmängd. Antalet ansökningar från de länder som anslöt sig till EU år 2004 utgjorde 23 procent. Sverige stod endast för 0,9 procent av ansökningarna. I medeltal bifölls 37 procent av ansökningarna. Frankrike är det land som beviljats flest bidrag (36 projekt, 11 procent av samtliga beviljade bidrag), följt av Belgien (33 projekt, 11 procent) och Italien (25 projekt, 8 procent). Andelen beviljade projekt av antalet ansökningar som skickats in från respektive land är hela 48 procent för Frankrikes del, medan det för Italien endast är 8 procent. De länder som har den högsta andelen bifall är i Estland (75 procent), Norge (69 procent) och Nederländerna (67 procent). Bland övriga nordiska länder har Finland 60 procent bifall, Danmark 56 procent och Island 25 procent. Det svenska resultatet Andelen svenska ansökningar måste fortfarande anses vara lågt, endast 0,9 procent av alla inkommande ansökningar, såsom framgått ovan. Åtta ansökningar från Sverige (projekt där svenska organisationer är koordinator) inkom totalt inom samtliga olika programområden, varav hälften bifölls. Det är alltså en högre andel av ansökningarna som beviljas stöd än vad som är genomsnittet för programmet, vilket ofta varit fallet för Sveriges och flera av de övriga nordiska ländernas del. År 2009 bifölls sex av åtta (75%) och år 2008 tre av tio svenska ansökningar (30%). Inom de tre olika typerna av projektstöd inom EU:s kulturprogram fleråriga samarbetsprojekt, samarbetsprojekt och samarbete med tredje land medverkade sammanlagt 18 svenska organisationer som koordinator eller medarrangör. Antalet är högre än 2008 då 14 organisationer deltog och 2009 när endast tre organisationer deltog. Det innebär också att det totala stödbelopp som svenska aktörer får ta del av genom projekten nu åter uppgår till drygt sju miljoner euro ( euro), vilket liknar beloppen för åren 2007 och Den låga representationen av svenska aktörer som medarrangörer i projekt år 2009 var framför allt orsaken till att summan då endast var cirka euro ( euro). Bidragsbelopp, projekt med svensk medverkan Totalt bidragsbelopp för projekt med svensk koordinator eller medarrangör Varav med svensk koordinator Positivt är att två svenska koordinatorer, lika många som föregående år, beviljades stöd för samarbetsprojekt (programområde 1.2.1). Fyra svenska sökande fanns inom detta programområde, vilket dessutom är fler än vad som varit fallet tidigare år. Övriga två beviljade svenska ansökningar gäller aktörer med säte i Sverige som fått stöd som organisationer verksamma på europeisk nivå (programområde 2), vilka båda även beviljades stöd Inom de fleråriga samarbetsprojekten (programområde 1.1) har under denna programperiod endast en svensk sökande mottagit stöd, vilket var år Antalet sökande har också varit få, men det kan noteras att en svensk ansökan åter inkom 2010 efter att antalet var noll under de två föregående åren. Översättningsstöd (programområde 1.2.2) söktes under 2010 inte av något svenskt förlag, vilket även var fallet under programmets första år, Åren 2008 respektive 2009 beviljades en svensk sökande stöd. 6

7 Svenska koordinatorer och medarrangörer i projekt som beviljats bidrag Fleråriga samarbetsprojekt (1.1) Antal projekt med svensk koordinator Fleråriga samarbetsprojekt (1.1) Antal svenska medarrangörer Samarbetsprojekt (1.2.1) Antal projekt med svensk koordinator Samarbetsprojekt (1.2.1) Antal svenska medarrangörer Samarbete med tredje land (1.3) Antal projekt med svensk koordinator Samarbete med tredje land (1.3) Antal svenska medarrangörer Översättningsstöd (1.2.2) Antal förlag Fleråriga samarbetsprojekt (programområde 1.1) En ansökan med svensk koordinator fanns med bland de totalt 40 ansökningarna till de fleråriga samarbetsprojekten, av vilka elva projekt beviljades stöd. Den svenska ansökan avslogs. Totalt bifölls 27,5 procent av ansökningarna, vilket är en lägre andel än för EU:s Kulturprogram som helhet. Totalt fördelades 19,7 miljoner euro. Vad gäller övriga nordiska länder så fanns det en ansökan från en dansk koordinator (som avslogs), medan Finland, Island eller Norge inte hade någon ansökan. Inom de fleråriga samarbetsprojekten har endast en svensk sökande mottagit stöd under denna programperiod, vilket var organisationen Intercult år Intercult var då den enda svenska sökanden. Inga svenska koordinatorer har funnits bland de sökande åren 2008 och Italien, Spanien, Belgien, Tyskland, Frankrike och Turkiet hör till de länder som skickat fler än en ansökan inom programområdet år Flest projekt beviljades stöd till koordinatorer med säte i Belgien (3), Tyskland (2) och Spanien (2). Vidare beviljades stöd till en projektägare i Österrike, Frankrike, Ungern respektive i Slovenien. I de elva utvalda projekten ingick sammanlagt 141 aktörer från 30 länder. De länder som har flest medverkande organisationer som deltar antingen som koordinator eller medarrangör är i turordning Tyskland (15), Belgien (11), Storbritannien (11), Frankrike (9) och Nederländerna (9). Fyra svenska organisationer ingick som medarrangör bland de utvalda ansökningarna. Stödbeloppet för dessa tre projekt var sammanlagt euro. Det kan jämföras med 2009 då inga svenska aktörer fanns med och åren 2008 och 2007 då tre svenska organisationer medverkade under båda åren. Norge medverkade år 2010 som partner i tre beviljade projekt, Danmark respektive Finland i två och Island i ett projekt. En av de svenska medverkande är Dansens hus i Stockholm som finns med som en av sjutton medarrangörer i projektet Modul-dance lett av en spansk organisation. Projektet syftar till att skapa ett ramverk för att tillhandahålla goda villkor för fria professionella danskonstnärer att skapa, producera och presentera verk och att etablera transinstitutionellt och internationellt samarbete för att bygga och stärka det infrastrukturella stödet för dans och andra relaterade områden. En annan är Stockholms Konserthusstiftelse som ingår tillsammans med tio andra organisationer som partner i ett projekt lett av European Concert Hall Organisation (ECHO). En konstnärlig plattform utvecklas som ska underlätta gemensamma produktioner och projektet Rising Stars, en turnerande konsertserie med unga talanger, förs vidare. Kompetensutveckling ska också genomföras inom utbildning, marknadsföring, finansiering, teknik och konstnärlig verksamhet för personalen vid konserthusen. Kalmar länsmuseum (Eketorp) och Fotevikens museum är medarrangörer i projektet OpenArch som syftar till att utveckla ett nätverk mellan tio arkeologiska friluftsmuseer. Målet är att skapa ett europeiskt intresse för historia och främja kunskapsspridning genom experimentell arkeologi och rekonstruktioner. När man ser på samtliga ansökningar, det vill säga även de ansökningar som avslogs, och fördelningen mellan länderna gällande antalet medverkande organisationer i form av koordinator eller medarrangör i dessa, fanns totalt tolv svenska aktörer med. Det är dubbelt så många som föregående år och ungefär lika många som Totalt ingick 375 europeiska organisationer i de 40 beviljade ansökningarna. Den svenska medverkan bland samtliga ansökningar är högre än i övriga nordiska länder; Finland fanns med i åtta ansökningar, Danmark i sju, Norge i sex och Island i två. Samarbetsprojekt (programområde 1.2.1) Svenska aktörer fanns bättre representerade inom de korta samarbetsprojekten. Av totalt 315 projektansökningar från 34 länder fick 110 projekt i 30 länder, dvs. ca 35 procent, dela på drygt 17 miljoner euro. Fyra svenska sökande koordinatorer fanns inom detta programområde, vilket är fler än tidigare år. Av dessa beviljades två projekt stöd med sammanlagt euro, vilket innebär lika många svenska koordinatorer som under föregående år och fler än dessförinnan beviljades stöd till två av tre svenska ansökningar inom programområdet ( euro) och år 2008 till en av två sökande ( euro). År 2007 fanns två svenska ansökningar varav ingen bifölls. Italien stod liksom tidigare för flest ansökningar, 64 stycken, följt av Frankrike, Spanien och Belgien. Flest 7

8 bidrag beviljades till projekt med franska, italienska, belgiska, spanska och brittiska koordinatorer. Därefter kommer Nederländerna, Tjeckien, Tyskland och Slovenien. Liksom förra året stod Finland för flest ansökningar bland de nordiska länderna med fem ansökningar, varav två beviljades stöd. För Danmarks del beviljades stöd till två av tre ansökningar; en av två norska ansökningar fick stöd medan Islands enda ansökan avslogs. Det innebär att samtliga nordiska länder utom Island har en högre andel beviljade ansökningar än vad som genomsnittet inom programmet. Bland de totalt organisationer som var involverade i de sökande projekten antingen som koordinator eller medarrangör fanns 24 svenska, vilket är betydligt fler än förra året då endast nio svenska organisationer fanns med. Tretton svenska partners fanns med i nio av de 110 ansökningar som valdes ut och mottog stöd. Stödbeloppet för dessa nio projekt var sammanlagt euro. Föregående år ingick inte Sverige som medarrangör i något av de stöttade projekten, utöver de två projekt som leddes av svenska koordinatorer. Åren 2008 och 2007 var antalet svenska medverkande nio (totalt beviljades euro till dessa projekt) respektive sju (totalt euro). Jämfört med övriga nordiska länder är Sverige, som förvisso också är det befolkningsmässigt största landet, år 2010 relativt väl representerat. Bland ansökningarna fanns Finland med i 19 projekt, Norge i 17, Danmark i 13 och Island i två. Bland de beviljade projekten är scenkonst fortfarande det största konstområdet (57 av 110 beviljade ansökningar), följt av bildkonst (42) och kulturarv (30). Konstområdesövergripande projekt stod också för en stor andel, 44 beviljade projekt. Det ena av de två svenska projekt som fått stöd är CAS- CAS Experiment diversity with the street art and circus, med Subtopia/Upplev Botkyrka AB som koordinator. Projektet, som fick euro, syftar till att erbjuda yrkesverksamma inom cirkus- och gatuperformance från hela EU möjlighet att utforska olika kulturella kontexter, skapa nya kontakter samt utbyte idéer och expertis med scenkonstaktörer från övriga Europa. Samarbetspartner är Circus Arts Forum i Storbritannien, Finnish Circus Information Centre och Straattheaterfesstival från Belgien. Det andra projektet, Initiative to create a network for public art producers in Europe, koordineras av Mossutställningar i Stockholm och handlar om att skapa en europeisk mötesplats för att utbyta erfarenheter inom den nya form av offentlig konst som representeras av de partner som ingår i projektet. Projektet har fått ett bidrag om euro. Ytterligare en svensk partner finns bland de medverkande, Baltic Art Centre i Visby. Övriga partner är Kunst en Openbare Ruimte i Nederländerna, Muzeum Sztuki Nowoczesnei w Warszawie i Polen, Consonni i Spanien, Situations, UWE i Storbritannien och Asociatia Vector i Rumänien. Översättningsstöd (programområde 1.2.2) Under året har inget svenskt förlag sökt EU:s översättningsstöd. Antalet ansökningar från Sverige har varit lågt under hela programperioden. Ingen svensk ansökan inkom under programperiodens första år År 2008 beviljades ett av tre sökande svenska förlag stöd till översättning av ett europeiskt verk. År 2009 inkom ett svenskt förlag med en ansökan som också beviljades stöd för översättning av sex titlar. Antalet stöd till översättningar av svenska författare till andra språk var däremot fler än under 2008 respektive 2009 år då sex svenska titlar översattes. Europeiska förlag beviljades stöd för översättning av tretton svenska verk. Av dessa översattes fyra verk till serbiska, vilket skulle kunna relateras till det faktum att Sverige var temaland på bokmässan i Belgrad under hösten Den geografiska spridningen var i övrigt relativt stor med översättningar till italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, tjeckiska och ungerska samt inom Norden till danska, finska och norska. Totalt beviljades översättningsstöd till 532 böcker fördelade på 111 ansökningar. Det totala antalet ansökningar var 210, vilket innebär att 53 procent av ansökningarna fick stöd. Engelska, franska och tyska dominerade liksom tidigare som ursprungsspråk (dvs. det språk ursprungsverket är skrivet på), följt av italienska och spanska. Svenska placerar sig som tionde språk, efter även polska, grekiska, serbiska och tjeckiska. Ungerska dominerade som målspråk (d.v.s. det språk verket översätts till), följt av bulgariska, italienska och slovenska. Inom programmet prioriteras översättningar från länder som blivit EU-medlemmar sedan 2004 och dessa utgjorde 56 procent av antalet stödda titlar. I EU-kommissionens årsrapport konstateras såsom tidigare att få ansökningar gäller översättning till engelska, liksom samma tendens nu noteras även för franska. Detta skulle enligt rapporten kunna förklaras av generösa nationella stödsystem för översättning av litteratur i Frankrike, samtidigt som man konstaterar att medvetenheten om möjligheten att söka EU:s översättningsstöd bör öka i Frankrike. Svenska förlag uppger som huvudsakligt skäl till att stödet inte söks att de upplever ansökningsförfarandet som komplicerat och inte anpassat till förlagens plane- 8

9 ringscykel, vilket framgår av Kulturrådets rapport om Främjande av ansökningar inom EU:s kulturprogram som lämnades till regeringen i april 2011 (KUR 2011/906). Även i Sverige finns ett väl fungerande nationellt stödsystem för utgivning av översatt litteratur, men det kan konstateras att stödnivån inom EU:s översättningsstöd är högre än inom det svenska stödet. Även för Sveriges del bör medvetenheten om möjligheten att söka stödet öka och Kulturkontakt Sverige har under slutet av 2010 gjort särskilda informationsinsatser riktade till förlagsbranschen. Samarbete med tredjeland (programområde 1.3) Liksom 2009 var de länder som var utvalda för samarbete de tio länder inom ENP (European Neighbourhood Policy), EU:s grannlandssamarbete, som före år 2010 hade undertecknat Unescos konvention om kulturell mångfald. Dessa var Armenien, Azerbadjan, Vitryssland, Egypten, Georgien, Jordanien, Moldavien, de ockuperade palestinska områdena, Tunisien och Ukraina. Av de 60 inkomna ansökningarna bifölls 16, vilket innebär att 26 % av projekten fick stöd. Antalet ansökningar ökade jämfört med 2009 då 40 ansökningar inkom. I kommissionens årsrapport konstateras att detta speglar det faktum att kulturaktörerna denna gång haft längre tid för förberedelser och kontaktskapande eftersom samma geografiska område prioriterats under två år i följd. Normalt är det olika länder varje år som väljs ut för programområdet samarbete med tredje land. Italien och Frankrike stod för flest ansökningar och franska sökande mottog också fyra av de sexton beviljade bidragen. Bland de totalt 355 organisationer som var involverade antingen som koordinator eller medarrangör i samtliga insända ansökningar, fanns tre svenska aktörer. En av dessa tre ansökte om stöd för ett projekt som koordinator, men ansökan bifölls inte. Däremot medverkar Culture Clinic i Göteborg som partner i projektet Show Europe Show Belarus: Enabling Artistic Exchanges between Estonia, Seden, Germany, Lithuania, Portugal and Belarus. Projektet ledas av en organisation i Estland och beviljades euro i EU-bidrag. Stöd till organisationer verksamma på europeisk nivå (programområde 2) Programområdet syftar till att medfinansiera verksamheten för organisationer som är verksamma på europeisk nivå och vars verksamhet har ett europeiskt intresse inom kulturområdet. Stöd fördelas inom fyra kategorier: ambassadörer, nätverk för opinionsbildning, festivaler och policystödjande strukturer för En europeisk agenda för kultur i en globaliserad värld, exempelvis s.k. plattformar. Sammanlagt mottogs 217 ansökningar, varav 65 beviljades stöd, dvs. 30 procent. Av dessa bidrag var 31 för nätverk, 16 för festivaler, 12 för ambassadörer samt fyra för policystödjande grupper och två plattformar. Flest ansökningar kommer från Italien, Tyskland, Belgien, Frankrike och Österrike. Flest bidrag beviljades till aktörer i Belgien (16), där flera av de europeiskt verksamma organisationerna har sin bas, respektive i Frankrike (14). Två organisationer med säte i Sverige fick verksamhetsstöd från EU under Skådebanan Västra Götaland/ Tillt, som tidigare blivit uppmanad av EU-kommissionen att ansöka om stöd som så kallad policy support grouping, och mottog stöd för första gången År 2010 mottogs euro i verksamhetsstöd som en av fyra policystödjande grupper. Nätverket Trans Europe Halles, som har sitt huvudkontor på Mejeriet i Lund, fick euro för det sista året inom ramen för ett treårigt partnerskap (Framework Partnership Agreement) som från och med 2008 beviljats stöd inom kategorin nätverk. Särskilda insatser (programområde 3) EU:s litteraturpris EU:s litteraturpris delades ut för första gången år Syftet med priset är att visa den europeiska samtidslitteraturens mångfald och kreativitet, främja spridningen av europeiska verk inom Europa och stimulera till ett ökat intresse för litteratur från andra europeiska länder. Priset organiseras av ett konsortium bestående av för Europeiska förläggarföreningen, Europeiska bokhandlarföreningen och Europeiska författarkongressen. Enligt en treårscykel är det varje år drygt tio europeiska länder som utses som mottagare av priset, vilka sedan genom ett nationellt juryförfarande utser var sin pristagare. Dessa länder var år 2010 Belgien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Luxemburg, Rumänien, Slovenien, Spanien och Makedonien (FYROM - the former Yugoslav Republic of Macedonia). Sverige var 2009 ett av de utvalda länderna och Helena Henschen utsågs då till svensk pristagare. Översättning av verken stimuleras också genom att dessa titlar prioriteras inom ramen för EU:s översättningsstöd. EU:s musikpris Svenska Jenny Wilson var en av tio artister som under året belönades med European Union Border Breakers Award (EBBA) för albumet Hardships (Gold Medal Recordings/ Playground). Priset delas ut till tio artister som lyckats nå över nationsgränser och nå publiker utanför deras ursprungsland. Det syftar till att främja spridningen och påvisa mångfalden av samtida musik inom Europa. Priset delas ut för artistens/gruppens första album som släpps utanför hemlandet i de länder som deltar i EU:s kultur- 9

10 program. Urvalskriterierna bygger på försäljning i EU:s medlemsländer, antal spelningar i radio och medverkan vid europeiska festivaler. EU:s kulturarvspris/europa Nostra-priset EU:s kulturarvspriser organiseras av den ideella organisationen Europa Nostra. Priser delas ut i fyra kategorier: för bevarande, restaurering samt återanvändning och tillägg av byggnader i historisk miljö, för forskning, för framstående insatser samt för utbildning och föredömliga initiativ inom utbildning och praktisk verksamhet samt upplysningsinsatser i kulturarvsfrågor. Nomineringar kan göras från alla europeiska länder, men endast de länder som deltar i EU:s kulturprogram kan vara mottagare av EU:s kulturarvspris. Övriga länder kan endast nomineras till Europa Nostra-priset. År 2010 inkom 139 nomineringar från 26 länder. Från Sverige inkommer det generellt få nomineringar och Sverige har heller inte sedan 2006 haft några pristagare. EU:s arkitekturpris EU:s priser för samtida arkitektur The Mies van der Rohe Award administreras av Mies Van der Rohe Foundation. Kandidater till priserna väljs ut av en brett sammansatt grupp av oberoende experter från hela Europa och av europeiska branschorganisationer för arkitektur. Priset delas ut vartannat år; inget pris fördelades under Europas Kulturhuvudstad Under året firades 25-årsjubileet av Europas kulturhuvudstad. Mons i Belgien och Pilsen i Tjeckien utsågs till europeiska kulturhuvudstäder år 2015, dvs. året efter Umeå och Riga. Kommissionen höll i december 2010 ett möte (post-designation meeting) med Umeå och Riga. Denna praxis är relativt ny och har tillkommit efter önskemål från tidigare kulturhuvudstäder att få tidigare stöd och vägledning från Nämnden för övervakning och rådgivning. I övrigt håller Nämnden för övervakning och rådgivning två formella möten med de blivande kulturhuvudstäderna, varav det första äger rum två år före kulturhuvudstadsårets start. Europaparlamentet och EU:s ministerråd beslutade den 12 december 2006 (Beslut 1855/2006/EG, publicerad i EU:s officiella tidning den 27 december 2006) att inrätta programmet Kultur (Culture) för perioden

11 Kultur EU:S ramprogram för kultur Programmet ger bidrag till projekt som rör kulturarv, bildkonst, scenkonst, litteratur, form och design. Till skillnad från tidigare program är det nya programmet tvärsektoriellt, utan fasta budgetar för olika konst- och kulturområden. Budgeten för hela programperioden är totalt 400 miljoner euro. Programmets huvudsyfte är att stödja initiativ och projekt som lyfter fram det gemensamma europeiska kulturarvet och främjar Europas kulturella mångfald genom gränsöverskridande samarbete mellan konstnärer, kulturaktörer och kulturinstitutioner i de deltagande länderna. De länder som under 2010 ingick i programmet var EU:s medlemsstater, EES-länderna (Norge, Island och Liechtenstein men inte Schweiz), kandidatländerna (Kroatien, Turkiet och Makedonien) samt Serbien och Montenegro. kulturhuvudstäder och europeiska kulturpriser (kulturarv, litteratur, musik och samtida arkitektur). Programområde 2: Verksamhetsstöd till europeiska organisationer Stöd till organisationer som är verksamma på europeisk nivå som s.k. ambassadörer, nätverk, festivaler eller stödstrukturer till En europeisk agenda för kultur i en globaliserad värld, exempelvis s.k. plattformar. Programområde 3: Analyser och information Stöd till de europeiska kulturkontaktkontoren Stöd till analyser som rör kultursamarbete Stöd till insamling och spridning av information om kultursamarbete Programmet Kultur har tre övergripande mål: att främja rörlighet över gränserna för personer som arbetar i kultursektorn att uppmuntra transnationell rörlighet för konstverk samt för konstnärliga och kulturella produkter att främja den interkulturella dialogen Projekten måste uppfylla minst två av dessa mål för att komma ifråga för stöd. Programområden Programmet Kultur omfattar tre programområden: Programområde 1: Stöd till kulturprojekt Fleråriga samarbetsprojekt (åtgärd 1.1) som varar mellan tre och fem år. För att få stöd krävs samverkan mellan organisationer i minst sex länder som ingår i programmet. Samarbetsinsatser (åtgärd 1.2.1) som varar i högst 24 månader. Organisationer från minst tre länder som ingår i programmet måste medverka i projektet. Stöd till litterära översättningar (åtgärd 1.2.2). Förlag från de länder som ingår i programmet kan söka stöd för översättningskostnader för skönlitteratur, högst tio verk. Samverkan med tredje land (åtgärd 1.3). EU-kommissionen väljer varje år ett eller flera länder utanför programländerna som önskvärda partners. Särskilda insatser. Dit räknas bidrag till europeiska 11

12 Kultur Beviljade projekt med svenskt deltagande år 2010 Bil. 1 Projekt med svensk huvudarrangör Åtgärd Samarbetsinsatser (högst 24 månader) Huvudarrangör Konstområde Projektnamn Projektbeskrivning Medarrangörer Stöd (euro) Subtopia/Upplev Botkyrka AB 1 Scenkonst/cirkus/ gatukonst CASCAS Experiment diversity with the street arts and circus Mossutställningar Bildkonst Initiative to create a network for public art producers in Europe Syftet med projektet är att främja mångfald och interkulturell dialog genom att erbjuda yrkesverksamma inom cirkus- och gatuperformance från hela EU möjlighet att utforska olika kulturella kontexter, skapa nya kontakter samt utbyta idéer och expertis med scenkonstaktörer från övriga Europa. Målet med projektet är att skapa en europeisk mötesplats för att utbyta erfarenheter i den nya form av offentlig konst som representeras av de partners som ingår i projektet. Projektet kommer att se på tillgången till offentlig konst för alla och ge ett nytt perspektiv till den pågående debatten om Europas kulturella agenda. Circus Arts Forum, Storbritannien, Sirkuksen Tiedotuskeskus (Finnish Circus Information Centre), Finland, Internationaal Straattheaterfesstival, Belgien Baltic Art Centre, Sverige, Stichting Kunst en Openbare Ruimte, Nederländerna, Muzeum Sztuki Nowoczesnei w Warszawie, Polen, Consonni, Spanien, Situations, UWE, Storbritannien, Asociatia Vector, Rumänien SUMMA

13 Bil. 1 Projekt med svensk medarrangör Åtgärd 1.1 Fleråriga projekt (3-5 år) Huvudarrangör Konstområde Projektnamn Projektbeskrivning Svensk medarrangör och övriga medarrangörer Stöd (euro) Consorci Mercat de les Flors/Centre de les arts de Movement, Spanien Scenkonst/dans Modul-dance Projektet syftar till att skapa ett flexibelt och hållbart ramverk för att tillhandahålla optimala villkor för fria professionella danskonstnärer att skapa, producera och presentera bästa möjliga danskonst och att etablera transinstitutionellt och internationellt samarbete för att bygga och stärka det infrastrukturella stödet för dans och relaterade områden. Dansens Hus, Stockholm Art Stations Foundation, Polen, Centre de Développement Choréographique Toulouse, Frankrike Centre National de la Danse, Frankrike, Cance-Gate Dancehouse Cyprys Ltd, Cypern Dance Ireland Dublin, Irland, Dansescenen, Danmark, Dnshuis Station Zuid, Nederländerna, DeVIR/CAPa-Centro de Artes Performativas do Algarve, Portugal, Hellerau Europeåisches Zentrum der Künste, Tyskland, Isadora & Raymond Duncan Dance Research Center, Grekland, Kino Šiška Centre for Urban Culture, Slovenien, Maison de

14 Bil. 1 la Danse Lyon, Frankrike, Plesna izba Maribor, Slovenien, tanzhaus nrw.e.v, Tyskland, Tanzquartier Wien GmbH, Österrike, The Place London, Storbritannien European Concert Hall Organisation (ECHO), Belgien Scenkonst/musik A. Promotion of young interpreters in Europe (Rising Stars); B. Organization of training sessions for staff members of EU concert halls; C. Artistic platform for the elaboration of new programmes and new productions Projektet syftar till att utveckla ECHOs verksamhet genom tre delprojekt, dels en konstnärlig plattform som kan underlätta gemensamma produktioner, dels genom att utveckla projektet Rising Stars och dels genom att utveckla sin kompetensutvecklande del genom att organisera kurser inom fem områden: utbildning, marknadsföring, finansering, teknik och konstnärlig verksamhet. Stockholms Konserthusstiftelse, Stockholm Cité de la Musique Paris, Frankrike, Consorci de l Auditori i l Orquestra, Spanien, HamburgMusik GmbH, Tyskland, KölnMusik GmbH, Tyskland, North Music Trust, trading as the Sage Gateshead, Storbritannien, Palais des Beaux- Arts, Belgien, Performances Birmingham Limited, Storbritannien, Salle de Concerts Grande-Duchesse Joséphine-Charlotte, Luxemburg, Stichting Comité voor het Concertgebouw, Nederländerna, The Athens Concert Hall Organisation, Grekland

15 Bil. 1 Organisme Autònom Municipal Fundació Castell de Calafell, Spanien Kulturarv OpenArch Projektet ska bredda, utveckla och förbättra ett nätverk mellan tio arkeologiska friluftsmuseer. Syftet är bland annat att skapa ett europeiskt intresse för historia och främja kunskapsspridning genom experimentell arkeologi och rekonstruktioner. AÖZA GmbH (Archaeological- Ecological Centre Albersdorf), Tyskland, Archeon Novum BV, Nederländerna, Comune di Modena - Museo Civico Archeologico Etnologico, Italien, Kalmar Länsmuseum, Sverige, Latvijas Nacionālais vēstures muzejs, Lettland, The Foundation Fotevikens Maritime Centrum, Sverige, Muzeum Archeologiczne w Biskupinie, Polen, Stichting Borger, prehistorisch hart van Nederland, Nederländerna, The Kierikki Stone Age Centre, Finland SUMMA Listor över samtliga projekt som beviljats EU-stöd finns på:

16 Bil. 1 Projekt med svensk medarrangör Åtgärd Samarbetsinsatser (högst 24 månader) Huvudarrangör Konstområde Projektnamn Projektbeskrivning Svensk medarrangör och övriga medarrangörer Stöd (euro) Študentska zalozba Študentske organizacije Univerze v Ljubljan Stichting Voor de Wind Litteratur Poetry reaching out Projektet syftar till att göra det möjligt för poesikonsten att nå ut till en bredare publik genom att utveckla sociala och konstnärliga metoder för att involvera marginaliserade sociala grupper och förmå dem att delta i den kreativa processen. Scenkonst/musik Wind Art Festival Europe 2011 Syftet med projektet är att med sex viktiga stadsorglar i fokus förnya orgelrepertoaren och sättet att framföra den och ge orgeln en naturlig roll i kulturlivet. Rámus förlag HB, Sverige Ars Poetica NGO, Slovakien Musik i Syd, Sverige CEMA Central European Music Agency, Tjeckien, Golden Days sekretariatet, Danmark, Festival International Toulouse les Orgues, Frankrike Associazione per la Galleria d Arte Moderna e Contemporanea, Italien Bildkonst ART as a tool for understanding contemporary changes Syftet med projektet är att bättre förstå nutida förändringar genom konsten. Projektet utvecklar också olika material för utbildare. Malmö Konsthall, Sverige, Mücsarnok/Kunsthalle, Budapest, Centre international d art et du paysage de l Ile de Vassivièr,

17 Bil. 1 Frankrike Národni galerie v Praze (National Gallery in Prague), Tjeckien Bildkonst SPARE TIME Utopias on the Verge of Commonness Projektet ska implementera en serie av kulturellt samarbete som ska presentera konstverk, konstnärliga uttryck och rörelser som började på 1900-talet och fortsätter in i 2000-talet samt inflytandet av samtida fritidsaktiviteter och den möjliga framväxten av nya. Bildmuseet, Umeå, National Museum for Bulgarian Visual Arts, Bulgarien, Latvian National Museum of Art, Lettland Great North House, Storbritannien Konstområdes- Övergripande/barn och ungdom Creativity, Culture & Education Projektet syftar till att utveckla en europeisk modell för att träna konstnärer att arbeta med barn och ungdomar i skolan. Drömmarnas Hus, Malmö Kunstenaars&Co, Nederländerna, KulturKontakt Austria, Österrike Finnish Academy of Fine Arts, Finland Bildkonst Changing Identities and Contexts in the Arts, Artistic Research as the New European Paradigm for the Arts Syftet med projektet är att öppna och uppmuntra en dialog kring de förändringar som äger rum i den europeiska föreställningen kring begreppet konstnär. Göteborgs Universitet, Göteborg Center for Contemporary Art, University of Leeds, Storbritannien, Finnish National Gallery, Finland Henry Moore Institute, UK Stichting Trans Artists, Nederländerna Konstområdesövergripande On-Air, A European tool for artist, AIR (artists in residence) Projektets syfte är att balansera skillnader och tillhandahålla Göteborg stad/konstepidemin. UNITER The

18 Bil. 1 opportunities färdigheter och verktyg för konstutövare i alla EU-regioner. Romanian Association of Theatre Artists, Rumänien, Mühely Alapitvány, Ungern, Beykent University, Faculty of Fine Arts, Turkiet HIAP.ry, Finland Bildkonst PATHS CROSSING mobility and production project for emerging European visual arts Paths Crossing är organiserat av en grupp artists-inresidence program i norra Europa för att upptäcka och stödja nya talanger i den växande bildkonstsfären i Europa. Baltic Art Center, Visby Nordisk Kunstnarsenter, Dalsåsen, Norge, Fabrikken för Kunst og Design, Danmark, Temple Bar Gallery and Studios, Irland BUDA Kunstencentrum Dans LABO21: European platform for interdisciplinary research on artistic methodologies Projektet är en forskningsplattform initierad av kulturorganisationer från tre europeiska länder. Danshögskolan, Stockholm, Laboratorium, Belgien Bezimeno autorsko društvo, Kroatien SUMMA

19 Bil. 1 Projekt med svensk medarrangör Åtgärd 1.3 Samarbete med tredje land Huvudarrangör Projekt Projektbeskrivning Svensk medarrangör och övriga medarrangörer Valgevene Uus Tee, Mtü, Estland Show Europe Show Belarus: Enabling Artistic Exchanges between Estonia, Sweden, Germany, Lithuania, Portugal and Belarus Culture Clinic, Göteborg, United Center of Initiatives for Belarus, Lithauen *Kultur Aktiv e.v., Tyskland *Oficina da Courela, Portugal Partner tredje land "Дискуссионноаналитическое сообщество "Либеральный клуб",belarus Stöd (euro)

20 Bil. 1 Översättningsstöd (Åtgärd 1.2.2) Inget svenskt förlag sökte översättningsstöd Svenska böcker som översatts till andra språk: Boktitel Författare Förlag Språk Den femte kvinnan Henning Mankell Carobna Knjiga, Belgrad Serbiska Villospår Henning Mankell Carobna Knjiga, Belgrad Serbiska Enhet Ninni Holmqvist Carobna Knjiga, Belgrad Serbiska De fattiga i Lodz Steve Sem- Carobna Knjiga, Belgrad Serbiska Sandberg Filologens dröm Björn Larsson Daniel Podhradsky Dauphin, Prag Tjeckiska I skuggan av ett brott Helena Henschen Disput Doo za Izdavacku Kroatiska Djelanost, Zagreb De fattiga i Lodz Steve Sem- Fraktura d.o.o., za Nakladnistvo i Kroatiska Sandberg Usluge De fattiga i Lodz Steve Sem- Gyldendalske Boghandel, Nordisk Danska Sandberg Forlag A/S, Köpenhamn Mordets praktik Kerstin Ekman H.Aschehoug&Co, Oslo Norska Lord Nevermore Agneta Pleijel L Harmattan Publishing House Ungerska L.T.D, Budapest Min vän Percy, Buffalo Bill och jag Ulf Stark Liels un Mazs, Riga Lettiska De fattiga i Lodz Steve Sem- Like Publishing Ltd., Helsinki Finska Sandberg Skam Karin Alvtegen Nottetempo SRL, Rom Italienska Den sista cigaretten Klas Östergren Tiderne Skifter, Köpenhamn Danska Zarathustra talar till makaronerna Stefan Whilde UAB Kitos Knygos, Kaunas Litauiska Läs hela listan:

21 Bil. 1 Europeiska organisationer (European Cultural Organisations) Organisationer med säte i Sverige som erhållit stöd för 2010: Organisation Stödform Huvudkontor EU-stöd (euro) TransEurope Halles Nätverk (år 3 i treårigt Mejeriet, Lund partnerskap) Skådebanan Västra Götaland Policy grouping Göteborg (Tillt) SUMMA EU:s musikpris för nutida musik/the European Borders Breaker Awards Pristagare (en av tio utvalda artister) Jenny Wilson med albumet Hardships (Gold Medal Recordings/Playground) Urvalskriterier Debutalbum från en av EU:s medlemsstater Försäljning i Europa utanför produktionslandet Försäljning det senaste året Turnerande utanför hemlandet Artistens förmåga att göra live konserter 12 21