kulturrådets skriftserie 2007:7 Utvärdering ramprogram Kultur 2000 kulturrådet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "kulturrådets skriftserie 2007:7 Utvärdering ramprogram Kultur 2000 kulturrådet"

Transkript

1 27:7 kulturrådets skriftserie Utvärdering av EU:s ramprogram Kultur 2 kulturrådet

2 Statens kulturråd, Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: Fax: Webbplats: Tryck: Lenanders, Kalmar 27 Statens kulturråd 27 ISSN x ISBN

3 INNEHÅLL 1. Inledning sid 5 2. Sammanfattning och slutsatser sid 6 3. Kultur 2 en historisk tillbakablick sid 8 4. Kultur 2 ett samlat kulturprogram sid 9 5. Det svenska resultatet sid Ansökningsförfarande och redovisning sid Referenser sid 29 Bilagor sid 31

4 Tabellförteckning Tabell 1. Ansökningsresultat, 2 26 Tabell 2. Resultat för beviljade ansökningar, 2 26 Tabell 3. Samlat svenskt resultat, 2 26 Tabell 4. Resultat för beviljade ansökningar i ett jämförande perspektiv, 2 26 Tabell 5. Beviljade stödbelopp för svenska projekt, tusen euro, 2 26 Tabell 6. Beviljade stödbelopp i ett jämförande perspektiv, tusen euro, 2 26 Tabell 7. Fördelning av projekt med svensk huvudarrangör per åtgärd, 2 26 Tabell 8. Totalt stödbelopp för projekt med svensk huvudarrangör per åtgärd, tusen euro, 2 26 Tabell 9. Fördelning av projekt med svensk huvudarrangör per kulturområde, 2 26 Tabell 1. Fördelning av projekt per kulturområde i ett jämförande perspektiv, 2 26 Tabell 11. Fördelning av projekt med svensk medarrangör per åtgärd, 2 26 Tabell 12. Totalt stödbelopp för de beviljade projekten med svensk medarrangör, fördelat per åtgärd, tusen euro, 2 26 Tabell 13. Fördelning av projekt med svensk medarrangör per kulturområde Tabell 14. Samlat resultat för översättningsstödet Diagramförteckning Diagram 1. Fördelning av projekt med svensk huvudarrangör per kulturområde, 2 26 Diagram 2. Fördelning av projekt per kulturområde i ett jämförande perspektiv, 2 26 Diagram 3. Fördelning av projekt med svensk medarrangör per kulturområde, 2 26 Diagram 4. Fördelning av samarbetsländer för projekt med svensk huvudarrangör Diagram 5. Fördelning av samarbetsländer för projekt med svensk huvudarrangör inom området kulturarv, Diagram 6. Fördelning av samarbetsländer för projekt med svensk huvudarrangör inom området litteratur, 2 26 Diagram 7. Fördelning av samarbetsländer för projekt med svensk huvudarrangör inom området scenkonst, 2 26 Diagram 8. Fördelning av samarbetsländer för projekt med svensk huvudarrangör inom området bild och form, 2 26 Diagram 9. Fördelning av samarbetsländer i projekt med irländsk huvudarrangör, 2 26 Diagram 1. Fördelning av samarbetsländer i projekt med österrikisk huvudarrangör, 2 26 Diagram 11. Fördelning av samarbetsländer i projekt med finländsk huvudarrangör, 2 26 Diagram 12. Fördelning av länder med huvudmannaskap för projekt med svensk medarrangör, 2 26 Diagram 13. Fördelning av länder med huvudmannaskap för projekt med svensk medarrangör på kulturarvsområdet, 2 26 Diagram 14. Fördelning av länder med huvudmannaskap för projekt med svensk medarrangör på litteraturområdet, 2 26 Diagram 15. Fördelning av länder med huvudmannaskap för projekt med svensk medarrangör på scenkonstområdet, 2 26 Diagram 16. Fördelning av länder med huvudmannaskap för projekt med svensk medarrangör på bild- och formkonstområdet, 2 26 Diagram 17. Samlad fördelning av samarbetsländer för projekt med svensk huvud- och medarrangör, 2 26 Diagram 18. Språklig fördelning av de svenska förlagens översättningar, 2 24 Diagram 19. Utländska förlags översättningar av svensk litteratur, 2 26 Bilagor 1. Enkätsammanställning 2. Projektbeskrivningar

5 1. Inledning Under åren 2 26 genomfördes EU:s kulturprogram Kultur 2. Programmet syftade till att främja kulturellt skapande, ökad rörlighet för konstnärer och spridning av konstnärliga verk genom i första hand ettåriga eller fleråriga samarbetsprojekt samt översättningar och andra särskilda insatser. Ett av de viktigaste kraven var att projekten skulle ha en europeisk dimension. Programmet vände sig till kulturorganisationer från EU:s medlemsstater, EES-länderna och mot slutet av perioden också Turkiet. Programmet omfattade samtliga kulturområden utom det audiovisuella. I regleringsbrevet för 27 fick Kulturrådet i uppdrag att utvärdera Kultur 2-programmet. Uppdraget lyder: En utvärdering skall genomföras av hela programperioden för Kultur 2 (2 26) i samarbete med Riksantikvarieämbetet. Utvärderingen skall omfatta programmets utveckling samt en analys av de mönster och former för samarbete som utvecklats inom programmet, med särskilt fokus på projekt med svenska deltagare. Därutöver bör utvärderingen granska ansökningsförfaranden och redovisningskrav inom programmet, samt ge rekommendationer för arbetet med kommande ramprogram. Utvärderingen har grundats på EU-kommissionens resultatredovisning, Kulturrådets enkäter till aktörer som medverkat i Kultur 2 samt intervjuer med administratörer av programmet, ansvariga för programmet i Sverige, regionala företrädare samt några aktörer med särskild erfarenhet av programmet.

6 2. Sammanfattning och slutsatser Det svenska samlade resultatet uppgår till 32 projekt med svensk huvudarrangör, 117 projekt med svensk medarrangör samt 22 översättningsstöd till 95 verk. Totalt 41 procent av de svenska godkända ansökningarna har blivit beviljade. Svenskledda projekt har tagit del av drygt 7 miljoner euro och projekt med svensk medarrangör av cirka 34 miljoner euro. Projekt med svensk huvud- eller medarrangör har i första hand varit inom Åtgärd 1, ettåriga projekt, och de har fördelats jämnt över de olika kulturområdena Kulturarv, Litteratur, Scenkonst och Bild- och formkonst. Sverige har i första hand samarbetat med sina nordiska grannar och då i synnerhet Finland, samt med EU:s s.k. stormakter; Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Italien. Som medarrangörer har svenska kulturorganisationer varit mest involverade i tyska och franska projekt. Totalt har svenska huvud- och medarrangörer samarbetat med över 5 organisationer i 28 av länderna som ingår i programmet. En jämförelse av det svenska resultatet med Irland, Österrike och Finland visar att Österrike som liknar Sverige befolkningsmässigt haft drygt dubbelt så många projekt som Sverige och har tagit del av nästan tre gånger så stort bidrag. De nordiska länderna Sverige och Finland har liknande resultat trots att Finland befolkningsmässigt är mindre. Irlands resultat är märkbart sämre än övriga länder trots att Irland kan jämföras med Finland ur ett befolkningsperspektiv. Det svenska resultatet dras ned på grund av att antalet projekt sjunker de sista åren av Kultur 2. Samtidigt ökar stödbeloppet vilket tyder på ett ökat svenskt deltagande i större projekt under periodens sista år. De övriga länderna har behållit en jämn nivå genom hela programmet. Däremot har Sverige jämnast spridning av projekt inom de olika kulturområdena. Svenska förlag har under de första programåren varit jämförelsevis bra på att söka översättningsstöd med 22 beviljade stöd (Irland har noll, Österrike har tre och Finland 17). Svenska förlag har översatt främst engelska, franska och norska böcker. Svenska böcker har översatts främst av förlag från Norge och Danmark. Den regionala fördelningen av huvud- och medarrangörer visar att flest har haft sin hemvist i Stockholmsområdet följt av södra Sverige. Detta beror delvis på att det i norra Sverige istället har varit möjligt att söka strukturfondsmedel. I den enkät som Kulturrådet har genomfört framkommer att de svenska huvudarrangörerna i högre utsträckning har varit offentliga aktörer som t.ex. kulturförvaltningar och att medarrangörerna ofta varit ideella föreningar. De senare har utgjorts främst av organisationer med mindre än 1 anställda och flertalet har aldrig genomfört ett internationellt samarbetsprojekt tidigare. Oftast har de fått reda på programmets existens genom tips från egna kontakter och det är också i de egna nätverken som de hittat partners till projektet. Planeringstiden har oftast varit upp till 6 månader och kostar drygt 2 kronor. Ansökningsprocessen har upplevts som svår medan genomförandet av projektet däremot har upplevts som positivt. Projekten har finansierats från olika källor på både statlig, regional och lokal nivå samt genom de egna verksamhetsmedlen. Många projekt lever fortfarande vidare i olika former och flera anger att de kan tänka sig att söka igen. Analysen av Kultur 2-programmet ur ett svenskt perspektiv visar att intresset och tilltron till programmet har avtagit mot slutet av programperioden trots att de svenska resultaten åtminstone de första fyra åren måste betraktas som goda. Ansökningarna och projekten har hållit en hög kvalitet och de som genomfört projekten är nöjda med sina erfarenheter. Det verkar också som att Kultur 2 i viss mån har varit en inkörsport för organisationer som tidigare inte samarbetat utanför landets gränser. Programmets komplexitet och de krav som ställs för att formulera en ansökan och senare en redovisning har emellertid resulterat i en negativ bild av programmet hos de svenska organisationerna. De vänder sig hellre till andra källor som är lättare ur ett administrativt perspektiv, trots att det faktiska bidraget från dessa oftast är mindre. För att åter igen kunna intressera svenska organisationer på allvar måste det nya programmet Culture praktiskt vara lättare att söka i, något som EU-kommissio-

7 nen också har uppmärksammat genom att vidta en rad förbättringsåtgärder. Det handlar emellertid inte bara om att praktiskt förenkla och förbättra utan själva uppfattningen om programmet måste ändras. Dessutom skulle ett antal andra åtgärder kunna bidra till att stimulera ett ökat svenskt deltagande i det nya programmet, särskilt för mindre organisationer som inte erhåller regelbundna statliga bidrag. Exempel på sådana åtgärder är: projekteringsmedel (för planering och resor i samband med skapandet av ett projekt) ökade möjligheter till statlig medfinansiering (om de ekonomiska riskerna blir mindre kan fler organisationer tänka sig att söka) långsiktig stimulans genom verksamhetsbidrag till huvudkontor för europeiska nätverk i Sverige ökade informationsinsatser, särskilt när det gäller de praktiska elementen.

8 3. Kultur 2 en historisk tillbakablick Maastricht-fördraget (1992) utgjorde en milstolpe i den Europeiska Unionens utveckling. Fördraget gav bl.a. större makt till EU och syftade till att skapa förutsättningar för en ökad integration. I och med fördraget fick kulturen för första gången en rättslig grund i det europeiska samarbetet. Kulturens roll förstärktes ytterligare i Amsterdamfördraget (1997). Artikel 151 i fördraget beskriver EU:s befogenheter på kulturområdet: Gemenskapen skall bidra till kulturens utveckling i medlemsstaterna med respekt för dessas nationella och regionala mångfald samtidigt som gemenskapen skall framhäva det gemensamma kulturarvet 1. Det innebär att EU kan genomföra olika initiativ som bidrar till den kulturella utvecklingen och till främjandet av kulturen på en övergripande nivå. EU kan däremot inte lagstifta på kulturområdet. Ett antal olika gemenskapsinitiativ genomfördes under 199-talet för att främja ett ökat kulturellt samarbete. Det första, Kaléidoskop (1991) fortsatte i olika former ända fram till 1999 och syftade till att främja konstnärligt och kulturellt skapande och samarbete. Ariane ( ) syftade till att främja litteraturen, inklusive översättningar, och Raphaël ( ) syftade till att komplettera medlemsstaternas egna insatser för kulturarvets bevarande. Inför millennieskiftet skapades ett samlat program för samtliga kulturområden (utom det audiovisuella området för vilket det finns ett särskilt program, (MEDIA PLUS) genom att Kultur 2 lanserades Amsterdamfördraget, artikel 151:1 2. Europaparlamentet och Ministerrådets Beslut No 58/2/EC den 14 februari

9 4. Kultur 2 ett samlat kulturprogram Genom bidrag till kulturella samarbetsprojekt syftade Kultur 2-programmet bl.a. till att främja en kulturell gemenskap och ömsesidig kunskap om de europeiska folkens kultur och historia. Kulturellt skapande, ökad rörlighet för konstnärer och spridning av deras verk skulle främjas. Kultur 2 skulle också medverka till att få kulturen erkänd både som en ekonomisk faktor och en faktor som skapar social integration och delaktighet i samhället. Programmet omfattade följande kulturområden 3 : kulturarv litteratur scenkonst och musik bild- och formkonst Tvärkulturella projekt och projekt som använder nya medier och ny teknik kunde också få stöd. Däremot ingick inte film, TV och video utan dessa omfattades istället av MEDIA PLUS-programmet. Förutom EU:s medlemsstater som under programperioden ökade från 15 länder till 25 länder var programmet även öppet för EES-länderna 4 Norge, Island och Liechtenstein samt kandidatländerna Bulgarien och Rumänien. Mot slutet av programperioden ingicks också avtal med Turkiet som därmed blev delaktigt. Kulturaktörer från europeiska grannländer som inte deltog i Kultur 2 kunde också medverka som partners eller associerade till projekt. Kultur 2 kunde sökas av alla typer av kulturorganisationer, men däremot inte av privatpersoner. Kultur 2 stödde i första hand samarbetsprojekt. Dessa kunde vara antingen ettåriga eller fleråriga. Även större kulturevenemang med europeisk dimension som hade en mer offentlig karaktör utan att inkludera ett samarbete över ländergränser kunde få stöd. Faktaruta 1 Ettåriga samarbetsprojekt (Åtgärd 1) Projekten genomfördes av huvud- och medarrangörer från minst tre deltagarländer. Projekten genomfördes inom loppet av 12 månader. EU-stödet uppgick till minst 5 euro och högst 15 euro. Det ansökta beloppet fick utgöra högst 5 procent av projektets totala budget. Fleråriga samarbetsprojekt (Åtgärd 2) Projekten genomfördes av huvud- och medarrangörer från minst fem deltagarländer Projekten pågick i minst 24 och högst 36 månader. EU-stödet uppgick till minst 5 euro per år och högst 3 euro per år. Det ansökta beloppet fick utgöra högst 6 procent av den årliga budgeten. Särskilda kulturevenemang (Åtgärd 3) Kulturarvslaboratorier Europeiska priser Projekt inom ramen för kulturhuvudstadsår eller ordförandeskap i EU samt särskilda utlysningar för samarbete kring t.ex. S:t Petersburgs 3-årsjubileum och året för utbyte mellan EU och Japan. Eftersom Kultur 2 avsåg att stödja kulturellt samarbete på europeisk nivå var ett av de viktigaste kraven att projekten hade en tydlig europeisk dimension, dvs. ett europeiskt intresse och ett perspektiv som gick utöver lokala, regionala och nationella intressen. Projekten skulle vidare vara tillgängliga och synliga. 3. EU-kommissionens resultatredovisning bygger på denna indelning och har därför även här använts för hela programperioden trots att de fastställdes först ett par år efter programmets genomförande. 4. Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)

10 Minst ett av följande tre teman skulle behandlas: medborgarna i centrum, ny teknik/nya medier i samband med skapande verksamhet, tradition och innovation en länk mellan historien och framtiden. Programperioden för Kultur 2 var initialt år 2 24, men i avvaktan på ett nytt kulturprogram förlängdes Kultur 2 med två år. Den totala budgeten var 236,5 miljoner euro. Faktaruta 2 Förändringar av programmet under programperioden År 21 infördes ett krav på att samtliga huvud- och medarrangörer skulle bidra med minst 5 procent av den totala budgeten. År 21 omfattade Kultur 2 även ansökarländer från Central- och Östeuropa. Under tre år av programperioden utlystes särskilda teman som särskilt skulle främjas. År 22 var fokus på bild- och formkonsten, år 23 på scenkonsten och år 24 på kulturarvet. Antalet medverkande länder ökade från 18 länder (medlemsländerna och EES-länderna) till 31 (medlemsländerna, EES-länderna, dåvarande ansökarländerna Bulgarien och Rumänien samt Turkiet). 1

11 5. Det svenska resultatet De resultat som presenteras i nedanstående redovisning är baserade på EU-kommissionens resultatredovisning. Den utgår ifrån beslutade projekt och har inte justerats utifrån faktiskt genomförda projekt. Det innebär att det kan finnas avvikelser mellan resultaten som presenteras här och de verkliga resultaten. Avvikelserna bedöms dock inte vara så stora att de generella tendenserna och de slutsatser som dras av materialet kan ifrågasättas. För att kunna placera de svenska resultaten i ett sammanhang jämförs dessa dels med resultaten totalt sett i programmet, dels med Irlands, Österrikes och Finlands resultat. Dessa länder har valts eftersom de har varit delaktiga i programmet lika länge som Sverige och för deras geografiska placering (ett centraleuropeiskt, ett västeuropeiskt och ett nordiskt). Österrike är dessutom intressant eftersom deras befolkningsmängd kan jämföras med Sverige. Någon jämförelse har inte gjorts med något av de länder som anslutit sig till programmet vid ett senare tillfälle eftersom jämförelsen då inte omfattar hela programperioden. 5.1 Ansökningsresultat Under avsnitt 5.1 redovisas de svenska ansökningsresultaten och de beviljade stöden till svenskledda projekt. Samtliga tabeller och diagram under avsnitt 5.1 inkluderar stöd till översättningar samt till kulturarvslaboratorier och särskilda utlysningar. Tabell 1. Ansökningsresultat, 2 26 Antal ansökningar Totalt Totalt antal ansökningar Totalt antal svenska ansökningar Total andel svenska ansökningar, procent 2,8 3,2 3,9 4 2,4 2 1,6 2,8 Antalet ansökningar totalt inom programmet halverades under programmets andra år för att ytterligare minska under 22. En förklaring till detta kan vara att det år 21 infördes en regel om att samtliga medarrangörer måste bidra med minst 5 procent av den totala budgeten. Denna minskning ägde rum trots att ansökarländerna från Central- och Östeuropa kunde delta i programmet för första gången. De sista fyra åren av programperioden har antalet ansökningar uppgått till knappt 7 per år med en marginellt ökande tendens. Det svenska utfallet har i antal ansökningar två toppår; 2 och 23, med 29 respektive 27 projektförslag. År 22 och 23 var dock andelen ansökningar som högst med cirka 4 procent av det totala antalet sökta projekt. År 26 var både antalet och andelen svenska ansökningar minst jämfört med tidigare år. Detta kan bero på att kulturaktörerna valde att invänta det nya programmet som trädde i kraft år 27. I genomsnitt har andelen svenska ansökningar utgjort cirka 2,8 procent av det totala antalet ansökningar i programmet. Tabell 2. Resultat för beviljade ansökningar, TOTALT Totalt antal beviljade ansökningar Totalt antal beviljade svenska ansökningar Total andel beviljade svenska ansökningar, procent 6 4,8 5,3 4,3 2,1 1,8 1 ca 3,7 Antalet beviljade ansökningar inom programmet har i genomsnitt varit drygt 2 per år. År 26 var antalet beviljade ansökningar lägst, sett till hela perioden. Detta kan bero på att kulturaktörerna istället valde att invänta det nya programmet som lanserades 27. Det svenska utfallet visar ett rela- 11

12 tivt högt och stabilt antal mellan åren 2 23 för att minska markant under programmets senare hälft. Trots att de seminarier som Kulturkontakt Sverige årligen har genomfört har haft ett relativt konstant antal besökare har antalet samtal och e-post dock minskat. Det framgår av de kommentarer som Kulturkontakt Sverige har tagit del av både i samband med denna utvärdering och vid andra tillfällen, att Kultur 2 har uppfattats som krångligt och svårt och därför har aktörerna hellre valt andra stödmöjligheter. Ytterligare en delförklaring till minskningen är att ett flertal internationellt inriktade svenska organisationer under programmets tre första år deltog i fleråriga projekt och därmed, enligt programmets regler, var förhindrade att söka under de närmast följande åren. Det svenska utfallet utgör i snitt 3,7 procent av samtliga bifall vilket ska jämföras med andelen svenska ansökningar vilka uppgår till 2,7 procent av det totala antalet ansökningar inom programmet. Ser man till andelen beviljade svenska projekt av antalet sökta svenska projekt har totalt 41 procent av alla svenska ansökningar blivit beviljade bidrag. Detta tyder på att de svenska ansökningarna håller en god kvalitet. Tabell 3. Samlat svenskt resultat, Totalt Antal beviljade ansökningar med svensk huvudarrangör (åtgärd 1 & 2) Antal beviljade ansökningar med svensk medarrangör (åtgärd 1 & 2) Antal beviljade översättningsstöd till svenska förlag Antal beviljade verk Det samlade svenska resultatet för programperioden visar att Sverige varit huvudarrangör i totalt 32 projekt och fått 22 översättningsstöd beviljade för sammanlagt 95 verk. Därtill har svenska kulturaktörer medverkat som medarrangörer i ytterligare 117 projekt. Tabell 4. Resultat för beviljade ansökningar i ett jämförande perspektiv, Totalt procent Hela programområdet Sverige ,7 3, Irland ,,7 Österrike ,7, Finland , 3,5 Faktaruta 3 Sveriges, Irlands, Österrikes och Finlands andel av Europas befolkning 5 Sverige: 9,1 miljoner (1,8 procent av EU:s befolkning) Irland: 4,2 miljoner (,8 procent av EU:s befolkning) Österrike 8,3 miljoner (1,6 procent av EU:s befolkning) Finland: 5,2 miljoner (1,1 procent av EU:s befolkning) En jämförelse med Irland, Österrike och Finland, som varit med i programmet under hela programperioden visar att Sverige och Österrike, som befolkningsmässigt motsvarar varandra, har utvecklats olika. Sverige hade under programmets första år ett högre utfall än Österrike för att mot slutet av programperioden ha ett minskande utfall. Finland håller en jämn nivå under hela programperioden även om resultatet dalar under programmets sista år. Irland, som är cirka hälften så stort som Sverige har dock ett markant sämre resultat under hela perioden Uppgifterna är hämtade från EU:s officiella webbsida, keyfigures/index_sv.htm

13 Tabell 5. Beviljade stödbelopp för svenska projekt, tusen euro, Totalt Totalt beviljat stödbelopp i programmet Totalt beviljat stödbelopp för svenska ansökningar Totalt beviljat stödbelopp för svenska ansökningar, procent 3,2, 5,, 6, 2, 1, 1,5 1, 1,7 3, 3,2 Svenska projekt har tagit del av drygt 7 miljoner euro, motsvarande cirka 3,2 procent, av det totala beviljade beloppet för projekt och översättningsstöd inom Kultur 2. År 21 och 22 var procentuellt sett ovanligt bra år. 22 utmärker sig även när det gäller det faktiska bidragsbeloppet. Detta beror dels på en hög aktivitet från den svenska konstsektorn som uppmärksammade att bild och form var särskilt tema år 22, dels på att Sverige hade projekt inom Åtgärd 2, fleråriga projekt. Dessa medför per automatik högre totalt bidragsbelopp eftersom de omfattar en längre period. Den märkbara minskningen både i faktiskt stödbelopp och procentuellt sett år beror dels på att Sverige inte fått några projekt beviljade inom åtgärd 2, dels på färre beviljade projekt totalt. Under år 26 bryts denna trend vilket beror på att det ena av endast två beviljade projekt är ett flerårigt. Tabell 6. Beviljade stödbelopp i ett jämförande perspektiv, tusen euro, Totalt Totalt beviljat stödbelopp i programmet Totalt beviljat stödbelopp för svenska projekt Totalt beviljat stödbelopp för irländska projekt Totalt beviljat stödbelopp för österrikiska projekt Totalt beviljat stödbelopp för finländska projekt En jämförelse med Österrike visar att de österrikiska projekten tagit del av nästan tre gånger så mycket av programmets medel som de svenska (motsvarande 9 procent jämfört med Sveriges 3,2 procent). Förutom att Österrike haft fler projekt totalt sett beror detta också på att Österrike har haft 17 fleråriga projekt jämfört med Sveriges fem. En förklaring till de österrikiska framgångarna inom Åtgärd 2, fleråriga projekt, är att flera europeiska nätverk och organisationer har sitt huvudkontor i Österrike, t.ex. DanceWeb och Eurozine. Dessa har i större utsträckning möjlighet att driva fleråriga projekt och genom att deras hemvist är Österrike blir också huvudmannaskapet österrikiskt. Finland har erhållit cirka 2,3 procent och Irland cirka,8 procent av det totalt fördelade beloppet i programmet. 5.2 Fördelning på åtgärd och kulturområde Under avsnitt 5.2 redovisas de svenska resultaten enligt åtgärd och kulturområde. Samtliga tabeller och diagram under avsnitt 5.2 exkluderar stöd till översättningar Resultat för svenska huvudarrangörer Tabell 7. Fördelning av projekt med svensk huvudarrangör per åtgärd, 2 26 Åtgärd Totalt Åtgärd Åtgärd Åtgärd Totalt

14 Tabell 8. Totalt stödbelopp för projekt med svensk huvudarrangör per åtgärd, tusen euro, Totalt Åtgärd Åtgärd Åtgärd Totalt Antalet svenskledda projekt uppgår till 32 för perioden Majoriteten av projekten, cirka 78 procent, har genomförts inom Åtgärd 1, ettåriga projekt. Fem projekt har genomförts inom ramen för Åtgärd 2, fleråriga projekt och två projekt (stöd till kulturarvslaboratorier) har genomförts inom ramen för Åtgärd 3. Totalt har projekt med svensk huvudarrangör erhållit drygt 6,6 miljoner euro i bidrag genom programmet. Tabell 9. Fördelning av projekt med svensk huvudarrangör per kulturområde, 2 26 Kulturområde Totalt Kulturarv Litteratur Scenkonst Bild- och formkonst Diagram 1. Fördelning av projekt med svensk huvudarrangör per kulturområde, 2 25 Kulturarv, 28% Litteratur, 19% Scenkonst, 28% Bild- och formkonst, 25% Sett över hela programperioden är projekt med svenska huvudarrangörer relativt jämnt fördelade över de olika kulturområdena, men med något färre projekt inom litteraturområdet jämfört med övriga områden. Litteraturområdet utgjorde emellertid också en mindre del av programmet. 14

15 Tabell 1. Fördelning av projekt per kulturområde i ett jämförande perspektiv, Bild- Kulturarv Litteratur Scenkonst och formkonst Tvärkulturellt Totalt Sverige Irland Österrike Finland Sverige Irland Österrike Finland Sverige 7 7 Irland Österrike Finland Sverige Irland Österrike Finland Sverige Irland 1 1 Österrike Finland Sverige Irland 2 2 Österrike Finland Sverige Irland Österrike Finland 1 1 Totalt Sverige Irland Österrike Finland

16 Diagram 2. Fördelning av projekt per kulturområde i ett jämförande perspektiv, Sverige 1 Irland 5 Österrike Kulturarv Litteratur Scenkonst Bildkonst Tvärkulturellt Finland Irländska huvudarrangörer har främst haft projekt inom scenkonst- och kulturarvsområdet. När det gäller projekt med österrikisk huvudarrangör så har de varit inom främst kulturarvsområdet följt av scenkonst. Österrike har även varit huvudarrangör för två tvärkulturella projekt. Finland har främst haft projekt inom bild- och formkonsten, men är också väl representerat inom kulturarvsområdet. Finland har även haft ett tvärkulturellt projekt. Sverige är det land som har haft den jämnaste fördelningen mellan de olika kulturområdena. Österrike har haft överlägset flest projekt av de länder som undersökts, drygt dubbelt så många som Sverige och nästan åtta gånger så många som Irland. Några möjliga förklaringar är Österrikes geografiska position som möjliggör relativt enkla och billiga kontakter över gränserna samt antalet nätverk med huvudkontor i Österrike. Det finska resultatet är också mycket gott med tanke på Finlands storlek och trots att Finlands geografiska position liknar Sveriges. En förklaring till detta kan vara att den finska staten har inrättat särskilda medel för medfinansiering av de finska projekten samt att inställningen till EU är mer positiv än i Sverige Svenska medarrangörer Tabell 11. Fördelning av projekt med svensk medarrangör per åtgärd, 2 26 Åtgärd Totalt Åtgärd Åtgärd Åtgärd Totalt Tabell 12. Totalt stödbelopp för de beviljade projekten med svensk medarrangör, fördelat per åtgärd, tusen euro, Totalt Åtgärd Åtgärd Åtgärd Totalt Svenska kulturaktörer har medverkat som medarrangörer i totalt 117 projekt, varav majoriteten, cirka 68 procent har varit inom Åtgärd 1. Som medarrangörer har svenska kulturaktörer emellertid varit väl representerade även inom Åtgärd 2, i synnerhet i början och slutet av perioden. Totalt har projekten där svenska kulturaktörer varit medarrangörer tagit del av cirka 34 miljoner euro. Tabell 13. Fördelning av projekt med svensk medarrangör per kulturområde Totalt Kulturarv Litteratur Scenkonst Bildkonst Tvärkulturellt

17 Diagram 3. Fördelning av projekt med svensk medarrangör per kulturområde, 2 26 Kulturarv, 32% Litteratur, 14% Scenkonst, 3% Bild- och formkonst, 21% Tvärkulturell, 3% Svenska medarrangörer har medverkat i projekt inom samtliga områden, dock främst i kulturarvsoch scenkonstområdet. Tre projekt med svensk medarrangör har varit så kallade tvärkulturella projekt. 5.3 Samarbetsländer Under avsnitt 5.3 redovisas de länder som Sverige samarbetat med i både projekt med svensk huvudarrangör och med svensk medarrangör. Samarbetena redovisas också utifrån kulturområde. Samtliga tabeller och diagram exkluderar stöd till översättningar Svenska huvudarrangörer Diagram 4. Fördelning av samarbetsländer för projekt med svensk huvudarrangör Finland Danmark Norge Italien Storbritannien Polen Lettland Tjeckien Tyskland Nederländerna Litauen Frankrike Estland Belgien Island Grekland Irland Spanien Färöarna Bulgarien Ungern Sverige har som huvudarrangör samarbetat med 21 av de länder som ingår i Kultur 2-programmet. Sett över hela programperioden har Sverige i första hand valt att samarbeta med de övriga nordiska länderna, särskilt med Finland. Av den enkät som Kulturrådet genomfört framgår att aktörerna främst valt att samarbeta med redan etablerade kontakter. Eftersom det nordiska samarbetet både är historiskt betingat och stimulerat genom särskilda satsningar kan detta förklara resultatet även inom Kultur 2. Däremot tycks inte möjligheten till nordisk finansiering ha spelat någon större roll 6. Enligt en uppskattning från Nordisk kulturfond så får de drygt tio ansökningar per år om medel för Kultur 2-projekt. Det finns dock inte några uppgifter om hur många av dessa som beviljats 7. Sverige har dock valt att samarbeta med Italien i lika hög utsträckning som med Norge. Även med Storbritannien och Polen har många samarbeten förekommit. 6. Se vidare sid Gäller år 25 och 26 17

18 Diagram 5. Fördelning av samarbetsländer för projekt med svensk huvudarrangör inom området kulturarv, Italien Polen Finland Tjeckien Storbritannien Frankrike Portugal Grekland Färöarna Norge Danmark Island Irland Lettland Tyskland Ungern Bulgarien Inom området kulturarv har Sverige flest samarbeten med Italien följt av Polen och Finland. Totalt har samarbete förekommit med 17 länder. Diagram 6. Fördelning av samarbetsländer för projekt med svensk huvudarrangör inom området litteratur, Danmark Nederländerna Finland Storbritannien Spanien Italien Polen Inom området litteratur har Sverige flest samarbeten med Danmark. Totalt har samarbete förekommit med sju länder. Diagram 7. Fördelning av samarbetsländer för projekt med svensk huvudarrangör inom området scenkonst, Danmark Italien Storbritannien Norge Tyskland Lettland Litauen Belgien Frankrike Finland Island Inom området scenkonst har Sverige flest samarbeten med Danmark följt av Italien, Storbritannien och Norge. Totalt har samarbete förekommit med 12 länder. 18

19 Diagram 8. Fördelning av samarbetsländer för projekt med svensk huvudarrangör inom området bild och form, Finland Norge Estland Lettland Storbritannien Polen Litauen Tyskland Tjeckien Danmark Nederländerna Inom området bild och form har Sverige flest samarbeten med Finland följt av Norge. Totalt har samarbete förekommit med elva länder Samarbetsstrukturer ett jämförande perspektiv Diagram 9. Fördelning av samarbetsländer i projekt med irländsk huvudarrangör, Spanien Storbritannien Danmark Nederländerna Tyskland Polen Frankrike Finland Norge Portugal Italien Estland Lettland Litauen Tjeckien Österrike Irland har som huvudarrangör samarbetat med 16 av de länder som ingår i Kultur 2-programmet. Irland har i första hand samarbetat med Spanien, Storbritannien och Danmark. Antalet projekt från Irland är dock så få att det inte går att dra några generella slutsatser av resultatet. Diagram 1. Fördelning av samarbetsländer i projekt med österrikisk huvudarrangör, Tyskland Italien Frankrike Ungern Nederländerna Storbritannien Belgien Sverige Polen Slovenien Portugal Tjeckien Slovakien Spanien Grekland Norge Bulgarien Estland Luxemburg Irland Lettland Danmark Rumänien Island Cypern Österrike har som huvudarrangör samarbetat med 26 av de länder som ingår i Kultur 2-programmet. I likhet med Sverige har Österrike i första hand samarbetat med sina närmaste grannländer, och i synnerhet med Tyskland. 19

20 Diagram 11. Fördelning av samarbetsländer i projekt med finländsk huvudarrangör, Italien Sverige Tyskland Storbritannien Danmark Norge Finland har som huvudarrangör samarbetat med 22 av de länder som ingår i Kultur 2-programmet. Även Finland har i hög uträckning samarbetat med sina nordiska grannar, särskilt Sverige, men har framför allt haft samarbete med Italien samt Tyskland och Storbritannien Svenska medarrangörer Estland Nederländerna Frankrike Grekland Diagram 12. Fördelning av länder med huvudmannaskap för projekt med svensk medarrangör, 2 26 Österrike Belgien Luxemburg Ungern Litauen Irland Island Slovakien Lettland Rumänien Tjeckien Spanien Sett till hela programperioden har svenska kulturaktörer i första hand medverkat i projekt med tysk eller fransk huvudarrangör följt av huvudarrangörer från Österrike, Finland, Italien, Storbritannien och Norge. Diagram 13. Fördelning av länder med huvudmannaskap för projekt med svensk medarrangör på kulturarvsområdet, Tyskland Frankrike Österrike Finland Italien Storbritannien Norge Danmark Belgien Nederländerna Grekland Spanien Polen Tjeckien Portugal Estland Rumänien Litauen Luxemburg Island Lettland Italien Tyskland Finland Danmark Nederländerna Frankrike Grekland Spanien Portugal Norge Litauen Tjeckien Rumänien Estland Luxemburg Island Österrike Storbritannien Belgien Polen Lettland Om man ser till kulturarvsområdet specifikt har Sverige i första hand ingått i projekt där Italien och Tyskland varit huvudarrangörer, följt av Finland, Danmark och Nederländerna. 2

21 Diagram 14. Fördelning av länder med huvudmannaskap för projekt med svensk medarrangör på litteraturområdet, Storbritannien Österrike Frankrike Norge Grekland Finland Italien Danmark Nederländerna Tyskland Belgien Spanien Rumänien Portugal Polen Litauen Estland Tjeckien Luxemburg Lettland Island På litteraturområdet har Sverige i första hand ingått i projekt där Storbritannien och Österrike varit huvudarrangörer. Diagram 15. Fördelning av länder med huvudmannaskap för projekt med svensk medarrangör på scenkonstområdet, Österrike Frankrike Tyskland Belgien Norge Finland Polen Danmark Nederländerna Storbritannien Estland Island Italien Grekland Luxemburg Tjeckien Spanien Rumänien Portugal Litauen Lettland Island På scenkonstområdet har Sverige i första hand ingått i projekt där Österrike och Frankrike varit huvudarrangörer, följt av Tyskland och Belgien. Diagram 16. Fördelning av länder med huvudmannaskap för projekt med svensk medarrangör på bildoch formkonstområdet, Tyskland Frankrike Storbritannien Belgien Italien Norge Nederländerna Lettland Finland Spanien Rumänien Polen Österrike Danmark Grekland Portugal Litauen Estland Tjeckien Luxemburg Island På bild- och formkonstområdet har Sverige i första hand ingått i projekt där Tyskland och Frankrike varit huvudarrangör, följt av Storbritannien och Belgien. 21

22 Diagram 17. Samlad fördelning av samarbetsländer för projekt med svensk huvud- och medarrangör, Med svensk medarrangör Med svensk huvudarrangör 1 Tyskland Italien Storbritannien Finland Frankrike Norge Nederländerna Danmark Österrike Belgien Spanien Grekland Irland Portugal Polen Lettland Luxemburg Tjeckien Estland Litauen Bulgarien Rumänien Slovenien Island Ungern Slovakien Färöarna Malta Tabell 17 redogör för samtliga länder som Sverige samarbetat med i projekt inom ramen för Kultur 2. Sverige har ingått i samarbeten med 28 av de länder som ingår i programmet. I de projekt där Sverige ingått har främst Tyskland, Italien, Storbritannien, Finland, Frankrike och Norge varit representerade. Detta motsvarar samarbeten med över 5 organisationer. 5.4 Regional fördelning De svenska organisationer som har sökt som huvudarrangörer i Kultur 2 har i 19 fall sin hemvist i Stockholmsområdet. Sju finns i södra Sverige, fem i mellersta Sverige och endast två i norra Sverige. De svenska medarrangörernas hemvist följer ett liknande mönster. En av förklaringarna till att organisationer från norra Sverige är underrepresenterade i Kulturprogrammet är att man där istället har kunnat ta del av strukturfondsmedel. Dessa är huvudsakligen inriktade på regional utveckling och, enligt Kulturrådets beräkningar, har drygt 2 miljarder SEK investerats i projekt med kulturanknytning (exklusive den svenska medfinansieringen). Detta utgör cirka 1 procent av det totala belopp som investerats i Sverige genom EU:s strukturfonder. Genom Kulturprogrammet har knappt 66 miljoner SEK (beräknat vid en kurs på 9,3 euro) investerats i svenskledda projekt. Till skillnad från strukturfondsmedlen har dessa också fördelats till ett antal medarrangörer vilket gör att den summa som kommit svenska organisationer till godo är lägre. Det förefaller således ha varit mer lönande att söka strukturfondsmedel där detta har varit möjligt. 5.5 Vad säger de svenska kulturaktörerna? I syfte att få en djupare inblick i hur de kulturaktörer som deltagit i Kultur 2 upplevt sin medverkan i projekten har Kulturrådet genomfört en enkätundersökning (för en utförlig redogörelse, se bilaga 1). Den omfattar projekt under perioden Totalt har 35 svar inkommit varav 16 från huvudarrangörer och 19 från medarrangörer. Beskrivningen nedan är en sammanfattning av dessa svar Vem söker? Rent organisatoriskt är svenska huvudarrangörer i något högre utsträckning offentliga aktörer, t.ex. kulturförvaltningar eller statliga myndigheter (oftast universitet) till skillnad från medarrangörer som oftare är t.ex. ideella föreningar. Detta skulle kunna tala för att mindre organisationer med mindre stabil ekonomi snarare väljer att vara medarrangörer eftersom huvudmannaskap innebär ett högre ekonomiskt och administrativt ansvar. Den bilden bekräftas av t.ex. Östersjöns författar- och översättarcentrum som deltagit i programmet vid flera tillfällen men som inte velat ta på sig huvudarrangörsskapet. Trots detta är det framför allt organisationer med färre än tio anställda som har sökt bidrag genom Kultur 2. Näst flest anger emellertid att de är 5 personer eller fler. Dessa utgörs framför allt av kommuner och statliga myndigheter. För ungefär hälften av dem som sökt som huvudarrangör var detta första gången som de genomfört ett internationellt samarbetsprojekt och av medarrangörerna angav de flesta att detta var första 22

23 gången. Projekten har i majoriteten av fallen varit mycket väl eller väl förankrade i den egna organisationen. Flera vittnar om vikten av att ha detta stöd Hur gick de tillväga? Vanligast är att de sökande har fått kännedom om Kultur 2 genom tips och genom egna kontakter och nätverk. De har sedan läst om Kultur 2 på Kulturrådets eller Riksantikvarieämbetets hemsida. Samarbetspartners till projektet hittades också nästan uteslutande via redan etablerade kontakter. Det betyder inte nödvändigtvis att samtliga partners i projektet redan känner varandra men det kan tyda på att programmets form inte bidrog till att främja nya kontakter i särskilt hög utsträckning Förberedelser och kostnad De flesta har uppgivit att planeringstiden tagit upp till 6 månader. Av svaren att döma tar det kortare tid för huvudarrangörer att planera sitt projekt än för medarrangörerna, trots att huvudarrangörerna har ett större ansvar. Kostnaderna för att planera projektet kan i vissa fall komma upp i så höga belopp som 1 kr men för de allra flesta ligger kostnaden på mindre än 2 kr (dock något högre för huvudarrangörerna.) Både huvud- och medarrangörer har finansierat planeringen med egna medel, oftast i form av egen avlönad tid. I något fall har extern finansiering använts i form av t.ex. statliga resebidrag Ansökningsprocessen Arbetet med ansökan har upplevts som besvärligt av i synnerhet huvudarrangörerna, men även av medarrangörerna. De flesta menar att det är ansökningsformulärens innehåll och utformning som försvårar arbetet, men även tidspress och samarbetssvårigheter har angetts som skäl. Något fler än hälften av de huvudarrangörer som besvarat enkäten har fått en begäran om komplettering av ansökan från EU-kommissionen. Kontaktkontorens erfarenhet är att en sådan begäran är en positiv signal som ofta tyder på att ansökan kommer att bifallas. För de flesta huvudarrangörer dröjde det mellan 6 8 månader att få besked från EU-kommissionen. Den långa handläggningstiden har för några haft konsekvensen att projektet försenats eller att kontraktering av personer till projektet försvårats, men för lika många hade handläggningstiden ingen inverkan alls på genomförandet av projektet Finansiering I enkäten ställdes frågor om hur projektet har finansierats. Svaren har dock varit disparata i så hög utsträckning att det är svårt att dra några välgrundade slutsatser om finansieringsmönster. Aktörerna får finansiering från olika källor statliga, regionala, kommunala och privata. Ofta används egna verksamhetsmedel, förmodligen i form av projektansvarigas lön. Nordiska medel har endast erhållits i några få fall. Nordisk kulturfond har inte några uppgifter om hur många Kultur 2-projekt de finansierat, men uppskattar att de får drygt 1 ansökningar per år 8. Detta är särskilt intressant med tanke på att Sverige i så hög utsträckning har samarbetat med de övriga nordiska länderna inom ramen för Kultur Genomförandet Både huvud- och medarrangörer anger att deras upplevelse av samarbetet inom projektet är mycket positivt eller positivt. Det som setts som positivt har varit de möten och det utbyte av arbetssätt och perspektiv som projektet inneburit. När det gäller genomförandet av projektet ges också övervägande positiva omdömen. Som mindre positiva erfarenheter av både samarbetet och genomförandet anges bl.a. kulturkrockar och olika ambitionsnivå. Medarrangörerna är generellt mer positiva än huvudarrangörerna. Kontakterna med EU-kommissionen har av de flesta huvudarrangörer upplevts som positiva och bl.a. kommenteras att de fått ett både korrekt och professionellt bemötande. Av de kritiska kommentarerna nämns bl.a. långsam respons, hög personalomsättning, arrogans och brist på flexibilitet. Den slutsats som kan dras är att kontakterna med EU-kommissionen i hög grad är personrelaterade. 8. Gäller år 25 och

24 5.5.7 Redovisning och avslutande Av enkätsvaren att döma har både huvud- och medarrangörer mycket olika uppfattning om svårighetsgraden när det gäller redovisningen av projekten även om det finns en sammantagen övervikt åt uppfattningen att redovisningen är svår. Slututbetalningen av stödbeloppen som sker efter att redovisningen har lämnats in skiljer sig för de olika projekten. Det kan konstateras att det i regel tar mer än 3 månader och i många fall mer än 9 månader. För ungefär hälften av huvudarrangörerna blev slutbeloppet lägre än det belopp som projektet ursprungligen beviljades. Enligt kommentarerna berodde detta bl.a. på att vissa kostnader inte godkändes eller att utgifterna blev lägre än beräknat Resultat och fortlevnad De flesta som besvarat enkäten anger att projekten har varit lyckade och att de har uppnått de mål som formulerats. I något fall anges att tidspressen varit hög och att det har varit svårt att hinna med allt som planerats. 12 av huvudarrangörerna anger att projektet levt vidare i någon form. Av medarrangörerna anger endast tre att projektet haft någon fortlevnad, för sju har projektet helt avslutats. Respondenterna har haft möjlighet att även lämna fria kommentarer i samband med enkäten och av dessa framgår att de flesta menar att erfarenheten från att genomföra europeiska samarbetsprojekt inom ramen för Kultur 2 har varit övervägande positiva. Ansöknings- och redovisningprocessen är emellertid betungande och beskrivs som ett hinder för att söka. Trots detta anger flera att de kan tänka sig att söka igen efter en tids paus. 5.6 Vilka söker inte och varför? Kulturrådet har kontaktat ett mindre urval aktörer som enligt Kulturrådet skulle kunna vara tänkbara sökande (två scenkonstinstitutioner, en representant för det fria kulturlivet samt en länsstyrelse) för att belysa frågan om varför man inte söker. Samtliga som intervjuades känner till Kultur 2-programmet, men har valt att inte söka. I samtliga fall anges brist på tid och/eller personella resurser. Ytterligare skäl är tveksamheter till att de ekonomiska förutsättningarna hos den egna organisationen räcker för att genomföra ett Kultur 2- projekt. Scenkonstinstitutionerna och representanten för det fria kulturlivet är emellertid mycket aktiva när det gäller annat internationellt kulturutbyte, men då gäller det i första hand turnéer och i något fall samproduktioner snarare än samarbeten. 5.7 Översättningsstödet I Kultur 2-programmet gavs stöd för översättningar av europeisk skönlitteratur. Stödet var öppet för samma länder som för programmet i övrigt och skulle omfatta översättning av minst fyra verk/ titlar. Översättningsstödet avsåg täcka hela översättningskostnaden. Tabell 14. Samlat resultat för översättningsstödet Totalt Totalt beviljade översättningsstöd i programmet Antal svenska ansökningar för översättningsstöd Antal beviljade svenska översättningsstöd Andel beviljade svenska översättningsstöd, procent 13,5 14 1,4 5,4 1,5 7,5 Antal beviljade verk Det svenska resultatet inom ramen för översättningsstödet är gott med 22 beviljade stöd, motsvarande cirka 7,5 procent av det totala antalet beviljade översättningsstöd 9. Endast fyra svenska ansökningar har fått avslag vilket innebär att 85 procent av de svenska ansökningarna har beviljats stöd. 95 svenska verk har översatts genom EU-stödet. Flest böcker översattes år 21. Trots det goda resultatet har Att jämföras med projektstöden där det totala antalet beviljade ansökningar uppgår till 3,5%.

25 intresset från svenska förlag minskat genomgående för att vara helt obefintligt under programmets sista år. Som en jämförelse har Irland inte beviljats något översättningsstöd och Österrike endast tre. Finland har i likhet med Sverige ett gott resultat med 17 beviljade stöd. Som Diagram 14 visar har de svenska förlagen framför allt översatt böcker från engelska, franska och norska. Diagram 18. Språklig fördelning av de svenska förlagens översättningar, Engelska Franska Norska Tyska Danska Italienska Finska Portugisiska Grekiska Ungerska Isländska Spanska Holländska Diagram 19. Utländska förlags översättningar av svensk litteratur, Norge Danmark Italien Finland Grekland Nederländerna Island Frankrike Slovenien Spanien Belgien Polen Lettland Ungern Förlag från 14 länder har översatt svensk litteratur. Antalet översatta svenska böcker uppgår till 76 för hela programperioden. Flest svenska böcker har översatts av norska förlag, följt av danska och italienska Vad säger de svenska förlagen? En enkät skickades till samtliga förlag (1 st) som erhållit översättningsstöd inom ramen för Kultur 2. Svarsfrekvensen har varit låg med endast två ifyllda enkäter och ett generellt e-postsvar. De förlag som svarat har sökt fler än en gång. Kommentarer har emellertid också givits vid ett av Kontaktkontorets informationstillfällen vilket gör att en samlad bild av förlagens uppfattning om översättningsstödet ändå framkommer. Förlagen anser att ansökan om översättningsstödet inom Kultur 2 har varit svårt, krångligt och tidskrävande. Det har också tagit lång tid att få besked om att stöd har erhållits och de regler som omgärdat stödet har varit problematiska, t.ex. när översättningen skulle påbörjas och hur länge den fick pågå. Flera anger också att det är svårt att få ihop minsta antal titlar (4 titlar). Redovisningen har också upplevts som svår. Den fördel som framhålls är att stödet varit generöst eftersom det täckt hela kostnaden för översättningen. Förlagen har trots detta hellre valt att vända sig till nationella institut med egna stödordningar som t.ex. Goethe Institutet eller Foundation for the Production and Translation of Dutch literature, som visserligen täcker en mindre del av kostnaderna, men har enklare administration och krav. 25

(Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN

(Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN 3.7.2009 Europeiska unionens officiella tidning C 151/25 V (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN Inbjudan att lämna förslag Programmet Kultur (2007 2013) Genomförande av programåtgärderna:

Läs mer

EU:S KULTURPROGRAM Stöd till kulturellt samarbete i Europa

EU:S KULTURPROGRAM Stöd till kulturellt samarbete i Europa EU:S KULTURPROGRAM Stöd till kulturellt samarbete i Europa retroyou r / c [radio / control series], projekt av konstnären Joan Leandre kulturkontakt sverige EU:s kulturprogram Europaparlamentet och EU:s

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN

Europeiska unionens officiella tidning. (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN 7.6.2008 C 141/27 V (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN Inbjudan att lämna förslag 2008 Programmet Kultur (2007 2013) Genomförande av programåtgärderna: fleråriga samarbetsprojekt, samarbetsinsatser,

Läs mer

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER A. VOLONTÄRARBETE SAMT PRAKTIK OCH JOBB 1. Resor Anm.: Reseavståndet är avståndet mellan ursprungsorten och platsen för verksamheten, och beloppet omfattar bidraget

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP A. VOLONTÄRTJÄNST, PRAKTIK OCH ARBETE 1. Resebidrag Följande belopp gäller för volontärtjänst, praktik och arbete: Tabell 1 Resebidrag Resebidrag (EUR per deltagare) Resans längd

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap Ett Europa för medborgarna Ett program som stödjer aktivt medborgarskap Ett Europa för medborgarna programmet för oss alla Programmet Ett Europa för medborgarna stödjer aktivt medborgarskap och tolerans

Läs mer

A8-0061/19 EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG * till kommissionens förslag

A8-0061/19 EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG * till kommissionens förslag 8.6.2017 A8-0061/19 Ändringsförslag 19 Petra Kammerevert för utskottet för kultur och utbildning Betänkande Santiago Fisas Ayxelà Europeisk kulturhuvudstad för åren 2020 2033 COM(2016)0400 C8-0223/2016

Läs mer

ANNEX BILAGA. till. förslag till rådets beslut

ANNEX BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.12.2017 COM(2017) 722 final ANNEX BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters

Läs mer

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i

Läs mer

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.2.2016 COM(2016) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslaget till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet till

Läs mer

UTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN

UTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN Nordiska medborgare I stödlandet Utomlands Studiestöd för nordiska medborgarna 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 Danmark 2 949 61 Finland 198 13 Island 7 1 Norge 3 310 294 Sverige 2 208 125

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

15410/17 MLB/cc DGC 1A

15410/17 MLB/cc DGC 1A Europeiska unionens råd Bryssel den 14 maj 2018 (OR. en) 15410/17 Interinstitutionellt ärende: 2017/0319 (NLE) COLAC 144 WTO 329 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: Tredje tilläggsprotokollet till

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta

Läs mer

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland. EU PÅ 10 MINUTER Sverige i EU Sverige är en av 28 medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige samarbetar

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 2/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: FÖRDRAGET UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004 2004-10-27 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 6 Uppdrag från

Läs mer

L 165 I officiella tidning

L 165 I officiella tidning Europeiska unionens L 165 I officiella tidning Svensk utgåva Lagstiftning sextioförsta årgången 2 juli 2018 Innehållsförteckning II Icke-lagstiftningsakter BESLUT Europeiska rådets beslut (EU) 2018/937

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Stöd för kompetensutveckling

Stöd för kompetensutveckling 1. Grundläggande information 1.1. Projektets titel 1.1.1. Projektet är: Förprojekt Pilotprojekt Projekt * Förprojekt är en undersökning, ett tydliggörande av förutsättningarna för att genomföra ett större

Läs mer

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en)

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en) EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0900 (NLE) EUCO 110/13 INST 234 POLGEN 69 OC 295 RÄTTSAKTER Ärende: UTKAST TILL EUROPEISKA RÅDETS BESLUT om Europaparlamentets

Läs mer

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 PROTOKOLL OM ÄNDRING AV PROTOKOLLET OM ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER, FOGAT TILL FÖRDRAGET

Läs mer

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 700) 1,

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 700) 1, P5_TA(2004)0361 Europeisk kulturhuvudstad för åren 2005 till 2019 ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut 1419/1999/EG

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15992/17 ADD 1 FÖLJENOT från: inkom den: 14 december 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: AGRI 716 ENV 1087 PHYTOSAN 31 PESTICIDE 6 Jordi AYET

Läs mer

Bryssel den COM(2016) 85 final ANNEX 4 BILAGA. till

Bryssel den COM(2016) 85 final ANNEX 4 BILAGA. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.2.2016 COM(2016) 85 final ANNEX 4 BILAGA Meddelande från kommissionen Europaparlamentet och rådet om lägesrapporten om genomförandet av de prioriterade åtgärderna

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPEN, KONUNGARIKET BELGIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN GREKLAND, KONUNGARIKET SPANIEN,

EUROPEISKA GEMENSKAPEN, KONUNGARIKET BELGIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN GREKLAND, KONUNGARIKET SPANIEN, AVTAL OM REPUBLIKEN TJECKIENS, REPUBLIKEN ESTLANDS, REPUBLIKEN CYPERNS, REPUBLIKEN LETTLANDS, REPUBLIKEN LITAUENS, REPUBLIKEN UNGERNS, REPUBLIKEN MALTAS, REPUBLIKEN POLENS, REPUBLIKEN SLOVENIENS OCH REPUBLIKEN

Läs mer

Allmänna uppgifter om dig

Allmänna uppgifter om dig Offentligt samråd om EU-lagstiftningen om växtskyddsmedel och bekämpningsmedelsrester Fält märkta med * är obligatoriska. Allmänna uppgifter om dig Observera: Den här enkäten riktar sig till allmänheten,

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

KLIMATFÖRÄNDRING. NB: För en allmän analys, se den analytiska sammanfattningen.

KLIMATFÖRÄNDRING. NB: För en allmän analys, se den analytiska sammanfattningen. Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR ANALYS AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Bryssel den 15/10/2008 KLIMATFÖRÄNDRING Särskild Eurobarometerundersökning 300 Våren 2008 De första obearbetade resultaten:

Läs mer

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.6.2018 COM(2018) 475 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden Europeiska utvecklingsfonden (EUF): prognos

Läs mer

Budget och stipendienivåer för call 2018 (KA103)

Budget och stipendienivåer för call 2018 (KA103) Avdelningen för internationellt samarbete Erasmus+ högre utbildning eplushogre@uhr.se PM Datum Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress Wallingatan 2 111 60 Stockholm Telefon 010-470 03 00 Organisationsnummer

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 3 mars 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 3 mars 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 3 mars 2017 (OR. en) 6936/17 ADD 4 JAI 189 ASIM 22 CO EUR-PREP 14 FÖLJENOT från: inkom den: 2 mars 2017 till: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.6.011 KOM(011) 35 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Andra rapporten

Läs mer

BILAGOR. till. Meddelande från kommissionen

BILAGOR. till. Meddelande från kommissionen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2015 COM(2015) 639 final ANNEXES 3 to 4 BILAGOR BILAGA III: Samlad bedömning av additionalitet (artikel 95 i förordningen om gemensamma bestämmelser) BILAGA IV:

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

404 der Beilagen XXII. GP - Staatsvertrag - Vertragstext Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 23

404 der Beilagen XXII. GP - Staatsvertrag - Vertragstext Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 23 404 der Beilagen XXII. GP - Staatsvertrag - Vertragstext Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 23 AVTAL OM REPUBLIKEN TJECKIENS, REPUBLIKEN ESTLANDS, REPUBLIKEN CYPERNS, REPUBLIKEN LETTLANDS, REPUBLIKEN LITAUENS,

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

För delegationerna bifogas ett dokument om ovannämnda ärende som rådet (rättsliga och inrikes frågor) enades om den 20 juli 2015.

För delegationerna bifogas ett dokument om ovannämnda ärende som rådet (rättsliga och inrikes frågor) enades om den 20 juli 2015. Europeiska unionens råd Bryssel den 22 juli 2015 (OR. en) 11130/15 ASIM 62 RELEX 633 NOT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 10830/2/15 REV 2 ASIM 52 RELEX 592 Komm. dok.

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2012

Internationell prisjämförelse 2012 Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker

Läs mer

nyhetsbrev från kulturkontakt sverige

nyhetsbrev från kulturkontakt sverige 2011#6 nyhetsbrev från kulturkontakt sverige Henrik Berggren i samtal med sina tyska översättare Susanne Dahmann och Paul Berf på Bok & Bibliotek i Göteborg. Stort intresse för att börja söka EU:s översättningsstöd

Läs mer

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines

Läs mer

Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande

Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande Fält märkta med är obligatoriska. Namn E-post Inledning 1 Om ett företag lagligen säljer en produkt i en

Läs mer

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Utbildning 2013 CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Trenderna för personalutbildningen i EU-länderna går i olika riktningar Deltagande i personalutbildning som betalas av företaget

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

SKOLORNAS SAMARBETSPROJEKT

SKOLORNAS SAMARBETSPROJEKT Comenius Europeiska unionens program för skolundervisning SKOLORNAS SAMARBETSPROJEKT Comeniusprogrammet Comenius för skolundervisning erbjuder alla inom skolgemenskapen eleverna, lärarna och övrig personal

Läs mer

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige - Personer som kommer till Sverige för att arbeta - Personer som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd

Läs mer

443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte (Normativer Teil) 1 von 9 SLUTAKT. AF/EEE/BG/RO/sv 1

443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte (Normativer Teil) 1 von 9 SLUTAKT. AF/EEE/BG/RO/sv 1 443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte (Normativer Teil) 1 von 9 SLUTAKT AF/EEE/BG/RO/sv 1 2 von 9 443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte

Läs mer

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige EU på lokal och regional nivå Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige Syftet med EDIC Nätverket av Europa Direkt informationskontor (EDIC) är sedan 2005 ett av EU:s viktigaste

Läs mer

STÖD TILL SVENSKA PROJEKT 2007 INOM EU:S RAMPROGRAM KULTUR 2007 2013

STÖD TILL SVENSKA PROJEKT 2007 INOM EU:S RAMPROGRAM KULTUR 2007 2013 STÖD TILL SVENSKA PROJEKT 2007 INOM EU:S RAMPROGRAM KULTUR 2007 2013 INNEHÅLL REDOVISNING AV STÖD TILL SVENSKA PROJEKT ÅR 2007 INOM EU: S RAMPROGRAM KULTUR 2007-2013...5 KULTUR EU: S RAMPROGRAM FÖR KULTUR...6

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem.

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem. Modeller av europeiska sjukförsäkringskort landsvis Den här bilagan innehåller information om det europeiska sjukförsäkringskortet. Modellkorten har kopierats från webbadressen http://ec.europa.eu/employment_social/healthcard/index_en.htm,

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 22.2.2019 L 51 I/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2019/316 av den 21 februari 2019 om ändring av förordning (EU) nr 1408/2013 om tillämpningen av artiklarna 107

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Nikolaos TSIAMIS Europa Direkt-nätverkssamordnare. Europa Direkt-nätverk EU på lokal och regional nivå

Nikolaos TSIAMIS Europa Direkt-nätverkssamordnare. Europa Direkt-nätverk EU på lokal och regional nivå Nikolaos TSIAMIS Europa Direkt-nätverkssamordnare Europa Direkt-nätverk EU på lokal och regional nivå Europa Direkt-nätverk För att informera lokalt ute i landet har EU-kommissionen byggt upp i alla 28

Läs mer

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz Svenska skatter i internationell jämförelse Urban Hansson Brusewitz Skatt på arbete stabilt högre i Procent av BNP OECD-länderna Övriga skatter Egendomsskatter Inkomstskatt företag Konsumtionsskatter Sociala

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0061 (NLE) 8112/16 JUSTCIV 69 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS BESLUT om bemyndigande av ett fördjupat

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Dessa diagram ger en överblick över hur den traditionella skolgången är uppbyggd i de olika länderna, från förskolenivå till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande i fråga om konventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn; SFS 2004:636 Utkom från trycket den 30 juni 2004

Läs mer

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1 ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD 2014-2015 22.3.2016 Asut1415.xlsx Sida 1 gymnasienivå GYMNASIESTUDIER YRKESINRIKTADE STUDIER Till \ Från Danmark Finland Island Norge Sverige Färöar Grönl. Åland

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Grundtvig. Europeiska unionens. program för. vuxenutbildning

Grundtvig. Europeiska unionens. program för. vuxenutbildning Grundtvig Europeiska unionens program för vuxenutbildning Grundtvigprogrammet Grundtvigprogrammet för vuxenutbildning erbjuder internationella möjligheter för alla som är verksamma inom vuxenutbildning.

Läs mer

English Skandinaviska «Tillbaka till Kulturkontakt Nord. Ifall din ansökning beviljas, kan beskrivningen publiceras på Kulturkontakt Nords webbplats.

English Skandinaviska «Tillbaka till Kulturkontakt Nord. Ifall din ansökning beviljas, kan beskrivningen publiceras på Kulturkontakt Nords webbplats. 1. Grundläggande information 1.1. Ansökningens namn 1.2. En kort beskrivning 0/300 Ifall din ansökning beviljas, kan beskrivningen publiceras på Kulturkontakt Nords webbplats. 1.3. Planerat startdatum:

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Fondsparandet i Europa och Sverige

Fondsparandet i Europa och Sverige Fondsparandet i Europa Fondbolagens Förening 8124 Fondsparandet i Europa och Sverige Nyligen publicerade EFAMA (European Fund and Asset Management Association) Fact Book 28 som innehåller en sammanställning

Läs mer

Inbjudan att lämna förslag nrcomm-c2/01/2013

Inbjudan att lämna förslag nrcomm-c2/01/2013 Inbjudan att lämna förslag nrcomm-c2/01/2013 Strukturellt stöd till organisationer för forskning om europeisk politik (tankesmedjor) och till det civila samhällets organisationer på europeisk nivå Programmet

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.6.2017 COM(2017) 299 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden Europeiska utvecklingsfonden (EUF): prognos

Läs mer

Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde

Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde Skatter m.m./skatter m.m. 1 Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde 1 [2101] Vid tillämpningen av lagen (1994:1563) om tobaksskatt ([3501] o.f.), lagen (1994:1564) om alkoholskatt

Läs mer

Svenskars livstillfredsställelse & lycka

Svenskars livstillfredsställelse & lycka Svenskars livstillfredsställelse & lycka SOM-undersökningarna & Eurobarometern Lennart Nilsson & Åsa Nilsson SOM-institutet, Göteborgs universitet lennart.nilsson@som.gu.se asa.nilsson@som.gu.se Workshop

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. Januari 2016 Stockholms besöksnäring. Under januari månad registrerades över 750 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med januari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER TEKNISK BILAGA TILL MOTIVERINGEN UPPRÄTTAD AV RÅDET DEN 13 JULI 2007 11707/07

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. December 2016 Stockholms besöksnäring. December 2016 Under december månad registrerades ca 0,9 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med december 2015. Cirka 65 av

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning L 331/13

Europeiska unionens officiella tidning L 331/13 5.11.2004 Europeiska unionens officiella tidning L 331/13 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1925/2004 av den 29 oktober 2004 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för vissa bestämmelser i rådets

Läs mer

Student-UT försäkring

Student-UT försäkring Student-UT försäkring All information om Student-UT försäkringen hittar du på www.liu.se/ut eller på din fakultets hemsida/virtuella mapp. Länkar till hemsidorna: LiU LiU student utlandsstudier 1 Student-UT

Läs mer

Europeiska unionens ungdomsprogram

Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action är en resa uti europeism och inom dig. Om du vill påverka din egen livsmiljö, skaffa dig internationell erfarenhet, göra din röst hörd

Läs mer

PRAKTIK SOM LÄRARASSISTENT

PRAKTIK SOM LÄRARASSISTENT Comenius Europeiska unionens program för skolundervisning PRAKTIK SOM LÄRARASSISTENT Comeniusprogrammet Comenius för skolundervisning erbjuder alla inom skolgemenskapen eleverna, lärarna och övrig personal

Läs mer