Revisorns oberoende. Handelsrätt C. En omtvistad fråga mellan USA, EU och Sverige. Författare: Sara Björklund Handledare: Bo Westlund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Revisorns oberoende. Handelsrätt C. En omtvistad fråga mellan USA, EU och Sverige. Författare: Sara Björklund Handledare: Bo Westlund"

Transkript

1 Handelsrätt C Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Uppsats VT 2006 Revisorns oberoende En omtvistad fråga mellan USA, EU och Sverige Författare: Sara Björklund Handledare: Bo Westlund 1

2 Förord Jag vill med detta förord rikta ett stort tack till alla personer som hjälpt till i arbetet med denna uppsats. Det har varit roligt och lärorikt om än jobbigt och krävande bitvis, att genomföra studien. Jag vill rikta ett stort tack till alla de trevliga människor som ställt upp på intervjuer när jag har haft frågor som jag behövt få svar på. Min handledare, Bo Westlund, står även han med på tacklistan. Med Dina råd och Din kunskap har jag fått stöd och hjälp. Avslutningsvis vill jag även tacka min respektive, Erik Hjelmvik. Tänk att du orkat, du är för underbar! Du har en stor del i att jag nu är i mål Tack! Tack för stödet! Sara Björklund Gävle

3 Sammanfattning Många redovisningsskandaler har uppdagats på senare tid både i Sverige och internationellt. Ingen har väl undgått diskussionen om Enron eller Skandia där bolagen tack vare revisionsbolag har fuskat med redovisningen och undanhållit aktieägarna information. För att komma tillrätta med problemen har det lagstiftats, Sverige införde 2002 analysmodellen och USA införde Sarbanes-Oxley Act (SOX). Med dessa lagar vill länderna stärka förtroendet för den finansiella rapporteringen och aktiemarknaden igen. Det i sig låter bra men uppfattningen om hur det ska lösas skiljer sig åt. Detta hade inte varit något problem om det inte vore för det att den amerikanska lagen ska gälla även bolag utanför USA om de är noterade på den amerikanska börsen eller är dotterbolag till ett bolag noterat på den amerikanska börsen. Dessa har då två lagar som de måste följa vilka inte är helt ense om vilket som är det bästa sättet att komma till rätta med problemet. Sverige måste även ta hänsyn till EU:s direktiv och vad de förespråkar på området. Syftet med uppsatsen är att reda ut vilken lag som gäller för revisorer i Sverige idag i fråga om kravet på oberoende samt att belysa problematiken som uppkommer mellan SOX och det svenska regelsystemet. Diskussionen kring oberoendet är indelat i tre grupper: otillåtna revisionsuppdrag, revisorsrotation samt granskning av revisorn. Uppsatsen är avgränsad till att titta på dessa tre grupper. Då Sverige är ett EU-land blir EU:s riktlinjer centrala för diskussionen och egentligen är det mellan EU och USA som diskussionen förs. Detta eftersom Sverige måste anpassa sig efter EU:s direktiv. Uppsatsen drar slutsatsen att en svensk revisor måste, för att veta om ett uppdrag är tillåtet eller inte, använda sig av båda lagarna, det vill säga åttonde direktivet och Sarbanes-Oxley Act. Därefter kommer de att få följa den strängaste vid varje tillfälle. När det gäller rotering kommer revisorerna att få rotera efter fem år eftersom EU-kommissionen går på samma spår som USA vilka anser att en femårsperiod ska gälla. EU har försökt ändra sin lagstiftning för att bättre fungera med den amerikanska genom att tillåta att information lämnas ut över gränserna, om än med hårda restriktioner. Om detta är lösningen på det hela är det ingen som vet ännu, det får tiden utvisa. Sverige kommer att få stifta om en del lagar, främst Aktiebolagslagen och Revisorslagen, för att på sikt få det att fungera med EU:s åttonde direktiv och Sarbanes-Oxley Act. Annars krockar amerikansk lag och EU:s regler med de svenska revisorernas krav på tystnadsplikt. 3

4 Förkortningslista ABL Aktiebolagslagen (2005:551) FAR FI IFAC ISA PCAOB Föreningen för auktoriserade och godkända revisorer och andra högt kvalificerade specialister inom revisionsbyråbranchen Finansinspektionen International Federation of Accountants International Standards on Auditing Public Company Accounting Oversight Board RL Revisorslagen (2001:883) RN RS SEC Revisorsnämnden Redovisningsstandard i Sverige Securities and Exchange Commission SOX Sarbanes-Oxley Act of

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Problemformulering Syfte Avgränsning Metod Disposition Källkritik Svensk lag God yrkessed, revisionssed och revisorssed Otillåtna revisionsuppdrag Revisorsrotation Granskning av revisorn Sarbanes-Oxley Act Yrkesetik Otillåtna revisionsuppdrag Revisorsrotation Granskning av revisorn EU-regler Yrkesetik Otillåtna revisionsuppdrag Revisorsrotation Granskning av revisorn Vad gäller då för våra noterade bolag? Otillåtna revisionsuppdrag Revisorsrotation Granskning av revisorn Avslutande diskussion Källförteckning

6 1 Inledning Detta inledande kapitel går igenom ämnet och vad det är som kommer att utredas i uppsatsen. Vidare redogörs även för tillvägagångssättet och uppsatsens disposition. Avslutningsvis ges källkritik till de använda källorna i uppsatsen. För några år sedan uppdagades en rad redovisningsskandaler hos stora företag i bland annat Sverige och USA. Detta har nu intresseorganisationer, lagstiftare och politiker ledsnat på och tagit i med hårdhandskarna. USA är det land som har stått för största delen av skandalerna och har därför också logiskt tagit täten för att komma till rätta med problemet. 1 Det finns ett antal företag som har varit i blåsväder vad gäller dessa skandaler, för att nämna några kan vi ta Enron och Worldcom. Enron hade inte kunnat utföra fusket på egen hand så till sin hjälp hade de revisionsbolaget Arthur Andersen. Det gick till så att Arthur Andersen hjälpte företaget att gömma skulder samtidigt som de bokförde framtida intäkter direkt. Intäkterna som bokfördes sträckte sig hela 20 år framåt i tiden och dessa diskonterades till nuvärde. 2 Worldcom blåste upp resultatet med 35 miljarder kronor, kostnader som skulle ha tagits upp på en gång i bokföringen periodiserades istället. Även detta företag hade Arthur Andersen som revisionsfirma. 3 Detta låter illa och vi i Sverige har inte blivit skonade från dessa skandaler. Skandias chef tog bort taket på bonussystemet och kunde därmed plocka ut en bonus på 75 miljoner kronor. Sen utbetalningen gjorts sjönk aktien med 90 procent mellan åren USA:s svar på dessa skandaler har varit Sarbanes-Oxley Act (SOX), lagen trädde i kraft 30 juli 2002 och är tänkt att vara en lösning på problemet. Syftet med lagen är att stärka förtroendet för aktiemarknaden igen hos investerarna och ska garantera att innehållet i den finansiella rapporteringen överensstämmer med verkligheten. 5 Sveriges svar på skandalerna var att införa en analysmodell i Revisorslagen (SFS 2001:883). Lagen trädde i kraft 1 januari Även denna lag är ämnad att främja förtroendet för företagens rapportering genom att garantera en oberoende revision. Revisorerna ska med hjälp av modellen själva kunna granska sitt oberoende och frånsäga sig uppdrag om det strider mot oberoendet. 6 SOX gäller bolag på amerikanska börser men även dotterbolag till dessa oavsett i vilket land dotterbolaget finns. Då SOX gäller över gränserna blir den intressant även för oss i Sverige att titta på. De företag som omfattas av denna nya lag är bland andra Electrolux, Ericsson, Volvo, Stora Enso med flera. 7 1 Aronsson, Nya tvångströjor kan krama kraften ur bolagen, SvD, Petersen, Kan vi lita på revisorn?, SvD, Dagens Industri, Fiffel för 35 miljarder i Worldcom, Gripenberg, Skandiachefens fallskärm 106 miljoner kronor, DN, Blomberg, Svernlöv, Sarbanes-Oxley Act USA:s hårda svar på redovisningsskandalerna, Balans nr FAR, Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet, 2006, s. 2 7 Blomberg, Svernlöv, Balans nr

7 Utländska bolag fick längre tid på sig att anpassa sig efter SOX än de amerikanska. Denna tid blev sedan försenad med ett år. Endast fyra av tio bolag hade hunnit med att anpassa sig efter lagen om den hade trätt i kraft vid det först tänkta tillfället. 8 Utländska bolag som är noterade på amerikanska börser ska följa lagen från och med 15 juli Problemformulering SOX har medfört en väldig omställning för amerikanska bolag men även för revisorer i Sverige. Svenska revisionsbolag får problem idag då de reviderar svenska bolag som finns på den amerikanska börsen men även om de reviderar dotterbolag till bolag på den amerikanska börsen. Detta eftersom dessa bolag i redovisningen måste uppfylla kravet enligt svenska revisionslagar och den så kallade Sarbanes-Oxley Act. Det stora problemet med SOX är att den ska tillämpas extraterritoriellt, alltså även på bolag utanför USA. 10 För Sveriges del handlar det om cirka femton bolag och sedan även de bolag som reviderar dessa. 11 SOX har inte samma regler och krav som det svenska regelsystemet. Dock ska lagen tillämpas extraterritoriellt och då måste revisorerna ta hänsyn till både SOX och de svenska reglerna när de reviderar bolag eller dotterbolag på den amerikanska börsen. Problemet blir att lagarna inte säger samma sak om vad som ska gälla i en hel del frågor. Bland annat får revisorerna problem med kriteriet på oberoende. I detta fall ställs lagarna emot varandra. Följer revisorn svensk lag kan han bli dömd enligt amerikansk lag och följer revisorn amerikansk lag kan han bli fälld enligt svensk lag. Om revisorn bryter mot båda lagarna kan han bli dubbelt fälld och få straff enligt både svensk och amerikansk rätt. 12 Det ska även påpekas att straffen är betydligt högre för att bryta mot SOX än vad de är för att bryta mot svenska revisionsbestämmelser eller EU-regler. 13 Vad som ytterligare komplicerar det hela är att den svenska lagen även är underkastad EUrekommendationer. Under de senaste åren har det från EU kommit rekommendationer på ungefär samma område som SOX reglerar. EU vill då att medlemsstaterna ska undantas regleringen av SOX eftersom de redan har ett likvärdigt regelsystem att följa. Med anledning av detta pågår förhandlingar mellan EU och USA:s kontrollorgan Securities and Exchange Commission (SEC) angående hur detta ska lösas. 14 Om en anpassning till SOX krävs kommer detta att kosta svenska företag stora summor pengar, uppskattningsvis 1 miljard kronor. 15 Revisorns oberoendekrav kolliderar i lagarna på flertalet ställen bland annat i frågan om revisorsrotation och icke-revisionstjänster som revisorn kan ge sin klient. Vilket kan vara förespråkat enligt svensk lag men förbjudet enligt amerikansk Ernst and Young, Ökade risker med sen anpassning till regelverk för intern kontroll, Pressmeddelande, Ernst and Young, Hög tid anpassa sig till SOX, Pressmeddelande, Blomberg, Svernlöv, Balans nr Hallsenius, Svenska bolag stäms i USA, Veckans Affärer, Hallsenius, Veckans Affärer, Ernst & Young, An Overview of The Sarbanes-Oxley Act of 2002, 2002 s Blix m.fl., Sarbanes-Oxley Act: Utredning på uppdrag av FAR, 2002, s Precht, Ändrade arbetssätt med Sarbanes-Oxley Act, Balans, nr Blix m.fl., 2002, s. 1 2

8 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att reda ut vilken lag som gäller för revisorer i Sverige idag i fråga om kravet på oberoende samt att belysa problematiken som uppkommer mellan SOX och det svenska regelsystemet. 1.3 Avgränsning Det finns många krockar som uppstår när SOX och EU vill reglera samma område av aktörer. Denna uppsats handlar enbart om krockar som uppstår i hur revisorers oberoende ska behandlas. Därmed utelämnas många andra intressanta diskussioner om kollisioner som dessa system för med sig. En genomgång av alla kollisioner skulle kräva mycket omfattande arbete och utrymme som inte får plats i en c-uppsats. Diskussionen kring revisorns oberoende har jag delat in i tre grupper, otillåtna revisionsuppdrag, revisorsrotation samt granskning av revisorn. Det är kring dessa grupper som uppsatsen rör sig. 1.4 Metod Såväl SOX som svensk lagreglering och EU direktiv har studerats. Även intentionerna med lagarna har studerats. Vidare har även diskussionerna mellan EU och SEC undersökts för att se om de kommit närmare någon lösning. För att hitta detta material har Sveriges, USA:s och EU:s lagtext samt propositionerna till vissa lagar studerats. Vidare har även böcker, artiklar samt utlåtanden från revisionsorganisationer studerats. Intervjuer med personer på EU-upplysningen, Justitiedepartementet samt en revisionsbyrå har förekommit. Intervjuerna har utförts via telefon eller e-post. Konsekvent genom uppsatsen refereras till revisorn som han. Detta för att få ett bättre flyt i läsningen och då jag anser att lösningen han/hon inte gör texten lättläst. 1.5 Disposition Uppsatsen inleds med en orientering av ämnet och vad syftet med uppsatsen är för att få läsaren insatt i målet med uppsatsen och vad den kommer att behandla. Vidare ges en orientering i svensk rätt följt av en redogörelse av vad amerikansk lag säger på samma område och även vad EU säger i detta avseende. Därefter följer ett kapitel som tar upp de krockar och olikheter som länderna har och frågan om vad som gäller i Sverige försöker benas ut. Uppsatsen avslutas med ett analyskapitel. 1.6 Källkritik De personer som har intervjuats i samband med uppsatsen arbetar yrkesmässigt med detta område, trots detta verkar inte heller de vara riktigt säkra på vad som gäller i alla lägen. Litteraturen består av lagtext, propositioner, utredningar och artiklar från insatta personer i olika revisionsorganisationer. Därav anser jag att tillförlitligheten är hög men att läsaren måste ha i åtanke att bland annat nya åttonde direktivet är ett direktiv som inte är offentliggjort ännu, då det fortfarande är i pågående uppbyggnad. Detta gör att ingen vet helt fullt ut vad som kommer att gälla. 3

9 2 Svensk lag I detta kapitel tas först upp de nämnder som är inblandade på detta område. Sedan tas begreppen god yrkessed, revisionssed och revisorssed upp. Därefter kommer en genomgång av vad som gäller i svensk rätt i de tre områdena: otillåtna revisionsuppdrag, revisorsrotation och granskning av revisorn samt syftet med lagstiftningen. Syftet med det svenska rättssystemet och dess uppbyggnad är att öka förtroendet för den ekonomiska informationen som företagen lämnar ut. Att det finns ett förtroende för denna information är viktigt för att företagen ska få sitt riskkapital. Det finns många intressenter som är i behov av att kunna lita på informationen bland andra aktieägare, investerare, kunder, leverantörer, stat och kommun med flera. Revisorerna fyller här sin uppgift genom att uttala sig om huruvida företagets ekonomiska rapportering är tillförlitlig eller inte. Det är viktigt att förtroendet finns i Sverige men även internationellt. 17 Kravet på revisorns oberoende är i Sverige främst reglerat i Aktiebolagslagen ABL (2005:551) och Revisorslagen RL (2001:883). Där finns bland annat jävsregler och ett krav på att revisorn ska pröva sitt oberoende i varje revisionsuppdrag och dokumentera detta. Dessa regler presenteras mer ingående lite längre fram i uppsatsen. I Sverige ligger stor tyngd i att revisorn följer god revisorssed och revisionssed. Detta framgår bland annat av ABL och RL. Vidare ska en revisor alltid utföra sina uppdrag med opartiskhet och självständighet och vara objektiv i sina bedömningar, han ska även se till att detta säkerställs i sina uppdrag. 18 Centrala är begreppen opartiskhet, självständighet och oberoende och dessa måste revisorn beakta hela tiden. Han får bland annat inte utöva verksamhet av sådant slag att det skulle kunna rubba förtroendet för hans opartiskhet och självständighet. 19 Vidare måste revisorn även alltid ha de nämnda begreppen, god revisorssed och revisionssed, i åtanke i allt han gör. Begreppen gås igenom lite senare i uppsatsen. Det är FAR tillsammans med Revisorsnämnden RN 20 som är de organisationer som är tillsatta att utveckla begreppen god revisorssed och revisionssed samt att kontrollera att revisorerna håller sig till lagen i allmänhet. 21 Revisorsnämnden kan utdela disciplinära och skadeståndsrättsliga sanktioner om revisorerna skulle överträda eller bryta mot lagen. 22 Finansinspektionen har också ett finger med i spelet eftersom även de är ett tillsynsorgan, men inte över revisorer utan över företag. Finansinspektionen medverkar däremot i rådgivande organ till EU-kommissionen. 23 För oss blir det intressant eftersom det är EU-kommissionen som upprättar rekommendationer för EU-länderna och dessa rekommendationer ska följas i Sverige. 17 FAR, FARs yrkesetiska regler, 2006, s RL (2001:883) RL (2001:883) Förordning (1995:666) med instruktion för revisorsnämnden 1 7p 21 FARs hemsida, God revisorssed, FAR, Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet, 2006, s Finansinspektionens hemsida, Internationellt arbete,

10 FAR har som utgångspunkt att svenska revisorer ska följa de EU-rekommendationer som finns på området till den grad rekommendationerna inte strider mot nationell lag eller rättspraxis. FAR har i sin utveckling av praxis valt att följa rekommendationerna så mycket som möjligt. 24 Det är tur att FAR har gjort det valet eftersom EU från och med våren 2006 väljer att lägga in rekommendationerna som de har haft på området i ett direktiv istället, vilket gjort att svensk lag måste följa detta. Sverige har kommit långt i utvecklingen på revisionsområdet. Bland annat genom att Redovisningsstandard i Sverige (RS), vilken reglerar utformningen på finansiella rapporter, infördes RS ska användas vid revision av företags årsredovisning, bokföring och ledningens förvaltning och eventuellt andra finansiella rapporter som företagen ger ut. RS redovisningsstandard är utvecklad efter standarder som EU gett ut tidigare, vilket gjorde att RS var väl anpassad när EU kom ut med en omarbetad version av dessa standarder. 25 Från och med 2005 skulle alla EU-länder använda sig av International Standards on Auditing (ISA), vilket då inte innebar några svårigheter för Sverige eftersom ISA innebar nästan samma sak som vi införde i och med RS år ISA-standarden gäller företagens finansiella rapporter och ska reglera utformningen på dem. Utformningen ska vara lika så att externa användare i hela EU kan förvänta sig samma information i rapporterna. EU vill harmonisera bestämmelser, redovisningsstandarder och metoder som används vid upprättandet av finansiella rapporter och de tror att harmoniseringen bäst uppnås genom att fokusera på de finansiella rapporter som företagen ger ut som underlag för ekonomiska beslut. 27 Dessa rapporter kommer jag inte att gå in djupare på än såhär eftersom de inte rör uppsatsens syfte. 2.1 God yrkessed, revisionssed och revisorssed God yrkessed, revisionssed och revisorssed är tre mycket centrala begrepp i svensk revision och de måste revisorn beakta i allt han gör. Allt inom revision är inte lagstiftat i Sverige men detta innebär inte att revisorn får göra som han vill. Även då det inte finns tydliga lagar som säger vad som är rätt eller fel måste han fortfarande beakta god yrkessed, revisionssed och revisorssed. God yrkessed kommer till uttryck i olika regelverk och praxis. Begreppet utvecklas i takt med samhällets utveckling. Det största regelverket på området är Code of Ethics for Professional Accountants vilket har fastställts av International Federation of Accountants (IFAC). IFAC är en internationell revisorsorganisation som har arbetat med oberoendefrågorna under de senaste åren. Vidare har även EU-kommissionen rekommendationer på området, nämligen Revisorers oberoende i EU grundläggande principer. I Sverige är det FAR som har gett ut regler på området och de återfinns i FAR:s yrkesetiska regler. Dessa svenska regler följer IFAC:s och EU:s regelverk. 28 Innebörden i begreppet god yrkessed är att en revisor ska följa de regler som berör hans uppdrag. Detta gäller svenska författningar, Revisorsnämndens och domstolars uttalanden men även utländska regler. God yrkessed innebär även att revisorn ska beakta och försöka i varje enskilt fall följa det strängaste regelverket. 29 De yrkesetiska reglerna är inte uttömmande 24 Kommission (2003:286), En förstärkt lagstadgad revision i EU, s FAR:s samlingsvolym del 2, 2006, Revisionsstandard i Sverige, s Brännström, Åttonde bolagsdirektivet, Balans nr Internationell Redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2005, 2005 s FAR:s samlingsvolym del 2, 2006, FAR yrkesetiska regler, s FAR:s samlingsvolym del 2, 2006, FAR yrkesetiska regler, s

11 och FAR har gett ut ytterligare rekommendationer, uttalanden och promemorior som vägledning åt revisorerna. Begreppet god revisionssed och vad det innebär är inte heller lagfästat i Sverige. Anledningen till detta är att regeringen tycker det är viktigt att kunna ändra innebörden och fylla ut begreppet allteftersom utveckling sker på området. Det har även ansetts att om begreppet blir lagstadgat skulle det kunna leda till att revisorn blir begränsad i sitt arbete. Av denna anledning har regeringen ansett att en ramlagstiftning som säger att revisorn ska iaktta god revisionssed vid sin granskning räcker. Därmed överlämnar regeringen uppgiften att fastslå innebörden av begreppet åt revisorsorganisationer och Revisorsnämnden. Organisationerna fastställer innebörden genom rekommendationer och yttranden. 30 God revisionssed handlar om normerna för hur ett revisionsuppdrag ska utföras på ett korrekt sätt. 31 FAR uttrycker detta som att god revisionssed är detsamma som god sed bland erfarna revisorer med stor integritet och professionellt omdöme. Grunden för revision är att omvärlden har ett förtroende för revisorn. Detta uppnås genom god kompetens, oberoende och tystnadsplikt således är detta viktiga faktorer som revisorn måste ha i åtanke när han utför sina uppdrag för att kunna uppfylla kravet på god revisionssed. 32 Därutöver har revisorn RS till sin hjälp vilken är den främsta källan att ange hur revisorn ska gå till väga i sina uppdrag och därmed hur revisorn ska göra för att uppnå god revisionssed. 33 God revisorssed är inte begränsat till revisorns uppdrag utan är tillämpligt på revisorns hela yrkesverksamhet. Den är således även tillämplig på andra uppdrag som revisorn har i sin yrkesverksamhet exempelvis rådgivning och skattefrågor. 34 Inte heller detta begrepp finns lagstadgat utan innebörden av begreppet utvecklas av organisationerna och domstolar. God revisorssed handlar om normer för revisorernas uppträdande yrkesmässigt. Det vill säga revisorernas etiska normer. 35 En viktigt etisk regel som revisorerna ska följa är att tillämpa god revisionssed Otillåtna revisionsuppdrag Svensk lagstiftning har några förbud för när revisorn inte kan anse sig vara en oberoende part, de så kallade jävsreglerna, och därmed inte kan åta sig att revidera ett bolag. Bland annat kan en revisor inte anse sig oberoende då han: Äger aktier i bolaget eller något annat bolag i samma koncern Ingår i företagsledningen eller dotterbolagets ledning, han får inte heller biträda vid bokföring eller annan kontroll därutöver Är anställd hos eller är underordnad på annat sätt, eller har en beroendeställning till någon på bolaget Han får inte heller vara verksam i samma rörelse som den som biträder vid företagets grundbokföring eller kontroll. 30 FAR:s samlingsvolym del 2, 2006, Revisionsstandard i Sverige, s Revisorsnämndens hemsida, Information om revisorsnämnden och dess verksamhet, FARs hemsida, God revisionssed, FAR, Revision en praktisk beskrivning, 2005, s FARs hemsida, God revisorssed, Revisorsnämndens hemsida, Information om revisorsnämnden och dess verksamhet, FAR, Revision en praktisk beskrivning, 2005, s

12 Han får inte vara gift, sambo, syskon eller släkting i upp eller nedstigande led eller besvågrad till någon som utför den tidigare nämnda kontrollen. Han får heller inte stå i skuld till bolaget eller något bolag i koncernen. 37 Vidare finns ett förslag att ytterligare en punkt ska läggas till jävsreglerna. Det föreslås en skärpning som säger att revisorn som reviderar ett aktiebolag inte får vara verksam i samma revisorsföretag som den som biträder bolaget vid bokföringen. 38 Detta skulle innebära att aktiebolag behöver ha två olika revisorsföretag. Ändringen är på förslag men förväntas träda i kraft 1 januari Detta är de förbud som finns mot att en revisor ska få revidera ett bolag. Lagstiftarna har inte velat använda sig av förbudslistor utan införde istället analysmodellen i den nya revisorslagen. 39 Den så kallade analysmodellen ska revisorn själv använda sig av för att försäkra sig och omvärlden om sitt oberoende och sin opartiskhet mot företaget som han reviderar. Analysmodellen har fem punkter/hot som revisorn ska ta ställning till för att veta om oberoende och objektivitet föreligger innan en revision utförs. Först är det egenintressehot, detta skulle revisorn ha om det förekommer ett direkt eller indirekt ekonomiskt intresse i bolaget som ska revideras. För det andra är det självgranskningshot vilket föreligger om revisorn eller någon annan i revisionsgruppen har lämnat rådgivning som till någon del kan bli föremål för granskning. Det vill säga att revisorn skulle granska sig själv. För det tredje får det inte förekomma partställningshot. Revisorn får då inte ha uppträtt för eller emot uppdragsgivaren vid något juridiskt eller ekonomiskt tillfälle. Det fjärde hotet är vänskaphot vilket innebär att revisorn inte får vara nära vän med uppdragsgivaren eller någon i ledningen. Det sista hotet är skrämselhot vilket innebär att revisorn utsätts för hot eller påtryckningar vilka inger obehag. Inte heller får någon i revisorsgruppen ha utsatts för något av hoten. 40 Det som anses positivt med analysmodellen är att en revisor efter att ha använt analysmodellen inte behöver avsäga sig ett uppdrag av den här karaktären. Det vill säga om han kan vidta åtgärder och få bort hotet, på så sätt att oberoendet inte kan ifrågasättas, när han utför revisionen. 41 Revisorn ska använda analysmodellen på så sätt att han väger in alla för en tredje man kända och okända fakta som rör revisorn och dennes klient. Sedan ska revisorn bedöma dessa fakta utifrån hur en sakkunnig och omdömesgill person med lite insikt om relevanta fakta hade bedömt fallet. Detta är således ett rent hypotetiskt prov som revisorn utför på sig själv. 42 Dock måste revisorn, när han granskar sitt oberoende med hjälp av analysmodellen, dokumentera vad han kommer fram till när han prövar sitt oberoende. Skulle det finnas hinder måste revisorn även dokumentera hur han gör för att eliminera dessa, om han ändå väljer att revidera bolaget. 43 Detta för att RN ska kunna kontrollera att revisorerna följer lagen och tar det ansvar som de har fått genom att få göra oberoendekontrollen på sig själva. Gör revisorn 37 Se ABL (2005:551) 9:17 även Revisionslag (1999:1079) Prop. 2005/06:97, Revisorns oberoende och vissa redovisningstjänster 39 FAR, Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet, 2006, s FAR, Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet, 2006, s. 6 även RL (2001:883) FAR, Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet, 2006, s. 5 även RL (2001:883) 21 2st 42 Revisorsamfundet, Vägledning för revisorer - analysmodellen, 2002, s RL (2001:883) 24 7

13 inte detta kan han få disciplinära och skadeståndsrättsliga straff, han kan även bli av med sin auktorisation vid grov försummelse. 44 Nytt uppdrag/nya omständligheter i befintligt uppdrag Revisionsföretaget/ revisionsgruppen Revisionsverksamhet Typ av uppdrag Konsultverksamhet Ja Nej Föreligger det jäv enligt särskilda jävsregler, t.ex. 9 kap. 17 ABL Föreligger det något hot mot revisorns opartiskhet eller självständighet? Egenintresse Självgranskning Partställning Vänskap Skrämsel Annat hot Underrätta ansvarig revisor Nej Ja Finns det någon beröringspunkt med ett revisionsuppdrag? Acceptera/behåll Nej Ja Nej Föreligger särskilda omständigheter eller möjlighet till motåtgärder? Avböj/avgå Acceptera/behåll Ja Dokumentera Vid avgång Figur 1 Analysmodellen, källa: Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet, 2006, s. 7 Anledningen till att vi i Sverige använder en analysmodell är att lagstiftaren ser klara fördelar i att använda en modell för att kontrollera revisorns oberoende istället för förbudskataloger. Skälet till detta är att lagstiftaren anser att samhället ska tillvarata revisorns kompetens så mycket som möjligt. Det finns ett samhällsekonomiskt intresse av att ta tillvara den kompetens som revisorerna har. Lagstiftaren vill då inte förbjuda revisorn att hjälpa till i de fall det ändå är möjligt, han ska istället säkerställa självständigheten och opartiskheten med hjälp av analysmodellen och motåtgärder. I de fall självständighet och opartiskhet inte kan uppnås genom några motåtgärder måste revisorn avsäga sig uppdraget. Det lagstiftaren då vill uppnå är en effektiv användning av revisorns kompetens. 45 Dock finns det de som anser att det inte bara är fördelar med att ha en analysmodell. Carina Bergman Marcus är affärs- och bolagsjurist hos Ernst & Young, hon är också ny ordförande 44 FAR, Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet, 2006, s Blix,. m fler, 2002, s.1 8

14 för FAR:s etikkommitté. Hon säger att eftersom några klara regler för opartiskhet och självständighet inte finns måste analysen göras utifrån varje enskilt fall. Det kan då vara svårt att veta vad som gäller i det specifika fallet. En lösning är att få ett förhandsbesked av Revisorsnämnden men hon anser att detta egentligen inte är ett realistiskt alternativ eftersom det tar tid att få beskedet och det leder även till att uppgifter måste offentliggöras Revisorsrotation För att en revisor ska anses vara oberoende finns i andra länder ett krav på rotation för att revisorn inte ska förlora sin objektiva ställning och vilja hjälpa eller för den delen stjälpa företaget. Varken ABL eller RL har något krav på rotation av revisorer. Det som stadgas i ABL är att en revisor är vald på en mandatperiod på fyra år 47 men det finns inget som säger att revisorn inte kan bli omvald efter den perioden till en ny mandatperiod om tre år. Tittar vi i Revisionslagen står det endast att revisorns uppdrag gäller tills vidare eller under en utsatt tid. 48 Anledningen till att det inte finns något krav på revisorsrotation är att lagstiftaren tror att kvalitén på revisionen kan bli högre då revisorn är mer insatt. Lagstiftaren menar även att de flesta felen begås i början av en revisionsperiod och att det blir bättre med tiden. Lagstiftaren såg att det kunde finnas fördelar med att lagstifta rotation, för att stärka oberoendet, men ansåg att det fanns större fördelar med att inte göra det. 49 Dock anses det inte vara förenligt med god revisorssed att en revisor reviderar ett bolag i mer än åtta sammanhängande år. 50 Även på detta område kan revisorn ta hjälp av analysmodellen som säger att om revisorn kan avhjälpa problemet med oberoende så får han revidera bolaget i alla fall. Ett exempel på att avhjälpa problemet med att revisorn inte anses oberoende, då han har reviderat bolaget för många antal år, anses vara att revisorn får revisionen granskad av ytterligare en revisor. Då kan problemet anses avhjälpt och revisorn har styrkt sitt oberoende Granskning av revisorn I Sverige sker som nämnts ovan granskningen av revisorers arbete av revisorsnämnden. Revisorsnämnden ska se till att revisorsverksamheten är av hög kvalité och följer de etiska kraven. Anmälningar kan komma från allmänheten och från myndigheter men revisorsnämnden använder sig även av systematisk tillsyn. Vidare utför även revisorsorganisationerna kvalitetskontroller på sina ledamöter och byråer. Kontrollen tar särskild hänsyn till opartiskhet och självständighet. Kontrollerna sker på enskilda revisorer men ska ske så att alla revisorer blir kontrollerade inom fem år. Inom detta område finns nya regler från 2003 utfärdade av EU i en rekommendation om kvalitetssäkring av lagstadgad revision. 52 I övrigt får revisorn inte lämna ut information till någon annan intressent, utan har tystnadsplikt angående den information som han får i samband med revisionsuppdrag. 46 Precht, Opartiskhet en het fråga för etikkommittén, Balans nr ABL (2005:551) 9:21 48 Revisionslag (1999:1079) Prop. 1997/98:99, Aktiebolagets organisation, s FAR, FARs yrkesetiska regler, 2006, s Prop 2000/01 :146, Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet, s FAR, Revision en praktisk beskrivning, 2005, s

15 Reglerna om revisorns tystnadsplikt framgår på flera ställen i ABL 53, RL 54 och i FARs yrkesetiska riktlinjer 55. I ABL framgår att en revisor inte får lämna uppgifter till enskilda aktieägare eller utomstående om detta kan vara till skada för bolaget. Vidare står det i RL att en revisor inte får röja uppgifter som han får i sin yrkesutövning. Sedan finns FARs yrkesetiska riktlinjer som säger att en ledamot, i det här fallet revisorn, inte får lämna ut uppgifter som han får i yrkesutövningen om denne inte är tvingad till det enligt lag. 56 Således kan vi konstatera att reglerna är ganska tydliga på att ingen information får lämnas ut om det kan skada bolaget, och helst inte överhuvudtaget. Det finns en del undantag från revisorns tystnadsplikt, bland annat i RL där det framgår att revisorn måste lämna ut de akter som RN vill ha om de behövs vid en granskning av revisorns arbete. 57 I övrigt måste revisorn lämna ut uppgifter om bolaget vid lite olika tillfällen, bland annat vid bolagsstämma som revisorn deltar i. Fortfarande gäller dock att han inte får lämna upplysningar som kan vara till skada för företaget. Även när det blir aktuellt med byte av revisor måste den aktuella revisorn lämna de uppgifter som den nya revisorn kan tänkas behöva. Dock räcker det med att han lämnar endast de upplysningar som denne kommer att behöva, så även här finns restriktioner. Revisorn får även lämna ut uppgifter om uppdragsgivaren ger medgivande till det. 58 Detta är inte uttömmande, det finns även andra tillfällen då revisorn måste lämna ut uppgifter om bolaget, alla är dock strikt reglerade. Anledningen till att det finns så mycket restriktioner kring att lämna uppgifter beror på att uppdragsgivaren ska kunna känna förtroende för revisorn och känna att han kan lämna ut all information utan att detta skadar bolaget. Detta är även en förutsättning för att revisorn ska kunna genomföra en korrekt revidering av bolaget. 59 Skulle revisorn bryta mot tystnadsplikten kan han bli skadeståndsansvarig, få disciplinära åtgärder från RN eller till och med bli dömd till fängelse på grund av brott mot tystnadsplikten i brottsbalken ABL (2005:551) 9:41 54 RL (2001:883) FAR, FARs yrkesetiska regler, 2006, s FAR, Revisorns kommunikation med andra bolagsorgan, 2005, s RL (2001:883) FAR, FARs yrkesetiska regler, 2006, s FAR, FARs yrkesetiska regler, 2006, s FAR, FARs yrkesetiska regler, 2006, s. 8 10

16 3 Sarbanes-Oxley Act I detta kapitel kommer en genomgång av den amerikanska rätten, vad som gäller i dag och vad lagstiftningen har för huvudsakligt syfte. Vidare tas begreppet yrkesetik upp, därefter kommer en genomgången av lagstiftningen. Även detta kapitel är indelat i de tre grupperna otillåtna revisionsuppdrag, revisorsrotation och granskning av revisorn. Sommaren 2002 antogs en ny lag i USA, Sarbanes-Oxley Act. Tanken med lagen var att återuppbygga förtroendet hos investerarna genom att lagen ska se till att den finansiella information som lämnas till marknaden och aktieägare stämmer överens med verkligheten. Detta ansågs behövas efter det att förtroendet raserats med alla skandaler. 61 För att uppfylla syftet med SOX, att stärka investerarnas förtroende, är detta tänkt att åstadkommas genom följande fyra åtgärder: Att ha strängare krav både på redovisningen och på informationen som lämnas till aktiemarknaden Att ha högre krav på revisorernas oberoende och professionalism Införa krav på interna strukturer för revision och informationslämning till marknaden Strängare straff för brott mot lagen. 62 Vem som ska lyda under lagen bestäms genom amerikanska värdepapperslagstiftningen. Värdepapperslagstiftningen säger att SOX ska tillämpas på samtliga bolag som har inregistrerat aktier, American Depository Receipts eller som erbjuder värdepapper för spridning även utanför USA. Detta innebär med andra ord att företag som har aktier som handlas i USA omfattas av den amerikanska lagen. 63 Även USA har utsett organ för en utveckling och kontroll av att lagen efterföljs. Securities and Exchange Commission (SEC), vilket är den amerikanska motsvarigheten till finansinspektionen, är det organ som utfärdar tillämpningsföreskrifter för SOX. Innan alla föreskrifter är färdiga är det svårt att veta hur lagen kommer att tillämpas och vilka undantag som kommer att få göras för SEC. 64 Ordföranden för SEC, William H. Donaldson, har uttryckt att SOX är den mest betydande reformen för kapitalmarknaden i USA sedan Vidare säger han att det kommer bli en mycket stor omvälvande och ekonomisk börda för företagen att uppfylla den. 65 Ett annat viktigt organ på detta område är tillsynsorganet Public Company Accounting Oversight Board (PCAOB). Detta organ är tillsatt för att övervaka revisorerna. Denna nämnd har omfattande befogenheter till sin hjälp i granskningsarbetet. 61 Blomberg, Svernlöv, Balans nr Blomberg, Svernlöv, Balans nr Blomberg, Svernlöv, Balans nr Blomberg, Svernlöv, Balans nr Precht, Balans, nr

17 PCAOB ska i sitt arbete registrera vilka revisionsbyråer som bistår eller upprättar revisionsberättelsen. 66 Nämnden ska även anta standarder och regler rörande revision, kvalitetskontroller, etik samt oberoende när revisorer upprättar revisionsberättelser. 67 De ska inspektera registrerade revisionsbyråer. 68 Vidare ska nämnden jobba för att revisorer och revisionsrapporter håller hög professionell standard och se till att SOX och nya regler som avges efterföljs. SOX delas in i 11 kapitel och uppsatsen kommer närmare att beröra sektion Auditor independence som handlar om revisorns oberoende. Här regleras bland annat kravet på revisorsrotation och otillåten rådgivning i samband med revisionsuppdrag. Vidare kommer även att tas en närmare titt på sektion Public company oversight board, vilken innehåller regler angående PCAOB:s tillsyn över revisionsföretagen och revisorerna. 3.1 Yrkesetik En skillnad mellan Sveriges och EU:s syn på revisorn jämfört med USA är att USA ser revisorn som en portvakt in till värdepappersmarknaden. Detta medför att deras syn på hur revisorn ska agera blir lite annorlunda. SEC anser att oberoendet inte ska vara en handlingsnorm utan en rättslig standard. Enbart rättsliga är oberoendereglerna ändå inte utan det finns en yrkesetisk standard Revision of the Commission's Auditor Independence Requirements. Slutsatsen av standarden är att oberoendebedömningen ska göras efter en rimligt kunnig investerares slutsatser, i en objektiv bedömning, som denne kan dra när han har kännedom om samtliga relevanta omständigheter. 69 Även om denna standard finns så är det reglerna som väger tyngst och dessa är omfattande i sin karaktär. 3.2 Otillåtna revisionsuppdrag Den amerikanska lagstiftningen använder förbudslistor för att klart uttrycka vad revisorn får eller inte får göra. De svenska revisionsföretag, som reviderar bolag noterade på den amerikanska börsen, kommer från och med 15 juli 2006 att omfattas av SOX. Dessa revisionsföretag kommer då att vara förbjudna att erbjuda vissa typer av tjänster till dessa bolag. 70 Dessa tjänster anger SOX i en punktlista med nio punkter. Tjänster som revisionsbyrån inte får erbjuda om de reviderar bolaget är: Bokföring och andra tjänster som har att göra med bolagets redovisning eller årsredovisning Att utforma och hjälpa till med implementering av nya finansiella informationssystem. De får inte erbjuda tjänster där de bedömer, värderar eller lämnar utlåtande om apportegendom Aktuarietjänster 66 Sec 102 SOX 67 Sec 103 SOX 68 Sec 104 SOX 69 Diamant, revisorns oberoende om den svenska oberoenderegleringens utveckling, dess funktion och konstruktion, 2004, s Blomberg och Svernlöv, Balans nr

18 Tjänster som handlar om outsourcing av internrevision Tjänster som handlar om företagets organisationsfunktioner eller personalresurser Agera som mäklare, handlare, investeringsrådgivare eller ha hand om bankinvesteringstjänster Tjänster som är av ren juridisk karaktär och andra experttjänster som inte har med revisionen att göra Tjänster som Public Company Accounting Oversight Board uppger vara otillåtna 71 Utöver förbudsreglerna finns ytterligare lagrum som säger att en registrerad revisionsbyrå under inga som helst omständigheter får utföra revisionstjänster åt ett bolag där den verkställande direktören, controllern, ekonomichefen, redovisningschefen eller där någon annan person med liknande betydande ställning, har varit anställd av den revisionsbyrå som är tänkt att utföra revideringen. I denna situation får personen inte i något avseende ha deltagit eller hjälpt till vid revidering av bolaget under en föregående ettårsperiod. 72 PCAOB kan i vissa fall meddela undantag från dessa förbudsregler men det är vid enskilda fall. Tanken med lagen var att ett revisionsbolag eller revisorn inte ska få tillhandahålla några andra tjänster än revision till en revisionsklient. 73 Dock har detta mildrats lite men slutsatsen är dock att revisorn bör vara oerhört försiktig om han erbjuder rådgivningstjänster till sin klient. Detta är på grund av SEC:s syn på revisorn, att denne är en portvakt och en extern agent. De anser att revisorn inte kan agera vakt och rådgivare samtidigt och fortfarande vara oberoende. 74 SEC håller inte med om det tidigare anförda argumentet att kvalitén på revisionen skulle bli bättre om revisorn får tillhandahålla klienten tjänster utöver revisionen. Argumentet var att detta vore bra för revisorn får en bättre inblick i företaget och kan göra en bättre revision. SEC anser att det inte finns några bevis på att det skulle vara så med hänvisning till statistik från Revisorsrotation I SOX finns det ett krav på revisorsrotation. 76 Registrerade publika revisionsbyråer får inte tillhandahålla revisionstjänster till ett företag där den huvudansvarige revisorn har utfört revisionen de senaste fem räkenskapsåren 77. Det vill säga revisorn måste bytas vart femte år. SEC anser att revisorn inte kan anses oberoende om han sitter en längre hos ett och samma företag än så. 78 Tidigare var rotation enbart rekommenderat i USA och revisorn skulle då rotera internt vart sjunde år. Nu är regeln ändrad och är obligatorisk och rotering ska ske senast vart femte år. När SEC ändrade regeln till fem år övervägde de även ett rotationssystem där revisorn ska rotera varje år. De funderade även på extern rotering, det vill säga att hela revisionsföretaget 71 Sec 201 SOX 72 Sec 206 SOX 73 Diamant, 2004, s Diamant, 2004, s Diamant, 2004, s Sec 203 SOX 77 Blomberg, Svernlöv, Balans nr Blix, m. fler, 2002, s

19 roterar. 79 I en amerikansk utredning fann de att extern rotering kunde medföra stora skador på kvalitén på revisionen, därför förespråkas inte denna form av rotering i USA. 80 USA har en minimiperiod på två år som revisorn måste hålla sig borta från företaget som han reviderat, en så kallad avkylningsperiod. Under den tiden får revisorn inte vara verksam som nyckelperson eller ha betydande ställning i företaget. Tiden räknas två år från avgång från revideringsperioden Granskning av revisorn Det organ som är tillsatt att granska revisorer och revisionsföretagen är som sagts tidigare PCAOB. 82 Enligt SOX ska alla som utför revision av bolag som regleras under SOX vara registrerade hos nämnden. 83 Som nämnts tidigare har PCAOB till uppgift att registrera vilka revisionsbyråer som bistår eller upprättar revisionsberättelsen. 84 De ska även anta standarder och regler rörande revision, kvalitetskontroller, etik samt oberoende när revisorer upprättar revisionsberättelser. 85 Nämnden ska inspektera registrerade revisionsbyråer, detta kan de göra på förfrågan från en kommission eller av sig själva. 86 Vidare ska nämnden arbeta för att revisorer och revisionsrapporter håller hög professionell standard och se till att SOX och nya regler som avges följs. Nämnden har vida befogenheter till sin hjälp i kontrollen av revisionen. Enligt SOX måste en revisionsbyrå under vissa omständigheter lämna all information de har om en klient angående revisionen till PCAOB. Det gäller bland annat när PCAOB vill genomföra en kontroll av revisorns arbete. När PCAOB begär in papper ska den information som revisionsbyrån har lämnas in, även andra som kan associeras med revisionsbyrån ska lämna in information, oavsett var i världen informationen finns. Det innebär således att det även gäller svenska revisionsbyråer, till och med om de enbart reviderar ett dotterbolag som är svenskt vars moderbolag finns på den amerikanska börsen. 87 PCAOB ska göra regelbundna kontroller av revisionsbyråerna vart tredje år. Vid inspektionen väljer de ut en revision som en byrå har gjort och inspekterar den. Vems revision som kontrolleras ska variera så det inte blir samma byrå och revisor som kontrolleras vid kontrollerna Alander, Extern rotation analys av positiva och negativa effekter, Balans nr Intervju, Alander Gunilla 81 Intervju, Alander Gunilla 82 Sec 101 SOX 83 Sec 102 SOX 84 Sec 102 SOX 85 Sec 103 SOX 86 Sec 104 SOX 87 Blomberg, Svernlöv, Balans nr Sec 104 SOX 14

20 4 EU-regler I detta kapitel kommer en genomgång av de regler och rekommendationer som EU har satt upp för sina medlemsländer inom det här området, samt syftet bakom dessa regler. Vidare tas begreppet yrkesetik upp, därefter kommer en genomgången av lagstiftningen. Även i detta kapitel är lagstiftningen indelad i de tre grupperna otillåtna revisionsuppdrag, revisorsrotation och granskning av revisorn. EU-kommissionen och Europeiska unionens råd är de som bestämmer vilka regler som kommer att gälla inom EU och vad EU-länderna har att rätta sig efter. EU har inte lagstiftat på revisionsområdet utan använde sig endast av rekommendationer på området. EU-lagstiftning på revisionsområdet är dock högaktuellt nu eftersom det är sagt att nya regler ska komma under våren 2006, det vill säga nu. Bestämmelserna ska vara införda i den nationella lagstiftningen senast 24 månader efter att bestämmelserna offentliggjorts, om reglerna offentliggörs snart blir det således till våren Skandalerna som drabbade revisionsområdet och främst USA gjorde att USA fick bråttom med lagstiftningen och införde den tidigare nämnda SOX. EU hade redan 1996 börjat göra en övergripande utredning av sina regler på grund av att lagstiftningen inte var harmoniserad i EU-länderna. Då skandalerna kom och USA började lagstifta fick även EU bråttom och såg över regler för revision, detta för att själva undvika skandaler och höja kvalitén på redovisningen. En annan anledning var att USA ville ha extraterritoriell tillämpning av SOX vilket inte EU ville. För att övertyga SEC om att det inte var nödvändigt var EU tvungen att se över lagstiftningen och komma med åtgärder. EU-kommissionen kom fram till att de skulle kräva en EU-gemensam revisionsstandard för företagen från De ville även ha en revisionskommitté på EU-nivå. 90 Frits Bolkenstein, kommissionär för EU:s inre marknad, sa vid en presskonferens att kommissionen kraftigt motsätter sig reglerna som säger att europeiska företag ska vara tvungna att registrera sig hos amerikanska tillsynsmyndigheten och att regler skulle tvingas på EU-länder. Bolkenstein ansåg att EU själv skulle sköta regleringen av sina företag och att lösningarna skulle vara anpassade efter de behov som finns här. 91 EU har kritiserats starkt för att inte ha agerat tillräckligt fort när de stora redovisningsskandalerna inträffade och förtroendet på marknaden sjönk. EU säger å sin sida att de inte kommer begå samma misstag som USA och menar att SOX blev hopsatt under stor tidspress och att det syns på lagen. 92 EU tog steget och införde från och med 2005 gemensamma redovisningsstandarder nämligen International Standards on Auditing (ISA). Detta ska vara internationellt accepterade standarder vilka är tänkta att utgöra grunden för god revisionssed Larsson, Det nya åttonde bolagsdirektivet: några noteringar, Balans nr Dagens Industri, EU vill skärpa regler för revisioner, Dagens Industri, Blomberg, Svernlöv, Balans nr Brännström, Balans nr

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883)

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883) SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 2 I denna lag avses med 1. revisor: en godkänd eller auktoriserad revisor, 2. godkänd revisor: en revisor som har godkänts enligt 4, 3. auktoriserad revisor: en

Läs mer

Bokförings- och redovisningsrådgivning som självgranskningshot

Bokförings- och redovisningsrådgivning som självgranskningshot Institutionen för handelsrätt HARK11 Kandidatuppsats HT 2007 Bokförings- och redovisningsrådgivning som självgranskningshot - i samband med revision i Aktiebolag - Handledare: Krister Moberg Författare:

Läs mer

Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m.

Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m. UTTALANDE 2003-06-11 Dnr 2003-576 Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m. 1. Inledning Revisorslagen (2001:883) trädde i

Läs mer

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet (1999:43) Inledning Undertecknade ledamöter av Revisorsnämnden har anmält

Läs mer

En jämförelsestudie mellan svensk och amerikansk rätt utifrån revisors oberoende vid rådgivning

En jämförelsestudie mellan svensk och amerikansk rätt utifrån revisors oberoende vid rådgivning Filosofie kandidatuppsats i handelsrätt Vårterminen 2006 En jämförelsestudie mellan svensk och amerikansk rätt utifrån revisors oberoende vid rådgivning 1 Externa krav på kompetens, oberoende och auktoritet

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

Inledning och ramverk... 5. Internationella standarder för revision och övriga granskningsuppdrag... 51. FARs rekommendationer och uttalanden...

Inledning och ramverk... 5. Internationella standarder för revision och övriga granskningsuppdrag... 51. FARs rekommendationer och uttalanden... Inledning och ramverk... 5 Internationella standarder för revision och övriga granskningsuppdrag... 51 FARs rekommendationer och uttalanden... 771 Författningar... 1049 Revisorsnämnden... 1185 Sökord...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Revisorslag; utfärdad den 29 november 2001. SFS 2001:883 Utkom från trycket den 7 december 2001 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Allmänna bestämmelser 1 Denna

Läs mer

Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet

Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet PROMEMORIA Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet... 1 Översiktlig beskrivning av reglerna och

Läs mer

EtikU 9 Revisorns kommunikation med andra bolagsorgan

EtikU 9 Revisorns kommunikation med andra bolagsorgan FARS UTTALANDEN I ETIKFRÅGOR EtikU 9 Revisorns kommunikation med andra bolagsorgan (december 2012) ETIKU 9 REVISORNS KOMMUNIKATION MED ANDRA BOLAGSORGAN 1 1 Uttalandets syfte... 1 2 Bolagsorganens uppgifter...

Läs mer

Vägledning vid upphandling av lagstadgad revision

Vägledning vid upphandling av lagstadgad revision FAR Vägledning vid upphandling av lagstadgad revision Bakgrund och syfte med vägledningen I Sverige har det inte funnits någon enhetlig praxis for upphandling av revisionstjänster och tillsättning av revisorer.

Läs mer

Revisorns oberoendeställning vid rådgivning.

Revisorns oberoendeställning vid rådgivning. UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen - Handelsrätt Revisorns oberoendeställning vid rådgivning. Om gränsdragningen mellan revisorns rådgivningstjänster och därtill hörande reglering kring

Läs mer

beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser

beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser Revisorsnämndens föreskrifter om villkor för revisorers och revisionsbolags verksamhet samt om godkännande, auktorisation och registrering (RNFS 1997:1) beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser

Läs mer

EtikU 5 Revisorers verksamhet

EtikU 5 Revisorers verksamhet FARS UTTALANDEN I ETIKFRÅGOR EtikU 5 Revisorers verksamhet (december 2009) ETIKU 5 REVISORERS VERKSAMHET 1 1 Inledning... 1 2 Revisors verksamhet... 1 3 Kolumnerna: Analysmodellen... 2 4 Raderna: Verksamheterna...

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Övervakning av regelbunden finansiell information

Övervakning av regelbunden finansiell information Rapport enligt FFFS 2007:17 5 kap 18 avseende år 2007 Övervakning av regelbunden finansiell information Inledning Nordic Growth Market NGM AB ( NGM-börsen ) har i lag (2007:528) om värdepappersmarknaden

Läs mer

Bilaga till Granskningsplan lekmannarevision JAK medlemsbank 2015

Bilaga till Granskningsplan lekmannarevision JAK medlemsbank 2015 Bilaga till Granskningsplan lekmannarevision JAK medlemsbank 2015 Riktlinjer för lekmannarevision UPPGIFT ENLIGT TEXT PÅ JAK:S HEMSIDA Lekmannarevisorerna arbetar på föreningsstämmans uppdrag för att granska

Läs mer

Konflikten mellan revisorernas tystnadsplikt och anmälningsplikt

Konflikten mellan revisorernas tystnadsplikt och anmälningsplikt Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Handelsrätt C Uppsats HT 2004 Konflikten mellan revisorernas tystnadsplikt och anmälningsplikt En rättsdogmatisk studie Författare: Charlotte

Läs mer

FARs allmänna villkor för lagstadgad revision av svenska aktiebolag Version 2005.1

FARs allmänna villkor för lagstadgad revision av svenska aktiebolag Version 2005.1 1. Allmänt Dessa allmänna villkor reglerar förhållandet mellan Revisionsbyrån ( Revisionsbyrån ) och klientbolaget ( Bolaget ), om inte annat följer av tvingande bestämmelser i lag eller annan författning.

Läs mer

Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young.

Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young. Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young. Klara Löwenberg Handledare: Monica Andersson Stockholms Universitet Yrkesförberedande praktik VT-2012 Innehållförteckning 1. Allmän

Läs mer

Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering

Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering En hjälp för Forum Syds handläggare samt för svenska och lokala organisationer Frågeställningarna utgår från regelverket som

Läs mer

Disciplinärende auktoriserade revisorn A-son

Disciplinärende auktoriserade revisorn A-son BESLUT 2015-02-19 Dnr 2013-1168 Disciplinärende auktoriserade revisorn A-son Revisorsnämnden meddelar auktoriserade revisorn A-son varning. 1 Inledning Revisorsnämnden (RN) mottog i juni 2013 en ansökan

Läs mer

Angående FAR SRS förslag till Redovisningsstandard i Sverige (RedS)

Angående FAR SRS förslag till Redovisningsstandard i Sverige (RedS) YTTRANDE 2008-02-15 Dnr 2008-86 FAR SRS Box 6417 113 82 STOCKHOLM Angående FAR SRS förslag till Redovisningsstandard i Sverige (RedS) Inledning Revisorsnämnden (RN) som har beretts tillfälle att yttra

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Revisionslag; utfärdad den 2 december 1999. SFS 1999:1079 Utkom från trycket den 15 december 1999 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Allmänna bestämmelser 1 I denna

Läs mer

t_err&%24%7bbase%7d=sfst&%24%7btripshow%7d=format%3dthw&bet=1999%3a1079%24 B) Förordning

t_err&%24%7bbase%7d=sfst&%24%7btripshow%7d=format%3dthw&bet=1999%3a1079%24 B) Förordning Databas: SFST Rubrik: Revisionslag (1999:1079) Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen.

Läs mer

EtikR 1 Yrkesetiska regler. A. Internationella yrkesetiska reglers påverkan på svensk yrkesetik

EtikR 1 Yrkesetiska regler. A. Internationella yrkesetiska reglers påverkan på svensk yrkesetik FARS REKOMMENDATIONER I ETIKFRÅGOR (december 2012) Vad innebär god yrkessed? EtikR 1 Yrkesetiska regler God yrkessed kommer till uttryck i yrkesetiska regelverk och praxis. Den goda seden utvecklas i takt

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Revisionsinstruktion

Revisionsinstruktion Revisionsinstruktion för partnerorganisation /Giltig från 1 januari 2005 (reviderad i juni 2007) 1 (14) Innehåll Revisionsinstruktionen innehåller fem avdelningar: 1. Inledning 2. Revisorns uppgifter och

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun 2007-04-16 1(6) Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2007-01-31 18 och gäller från och med 2007-02-01. Ersätter Kommunfullmäktige beslut 2003-03-26 106. Revisionens

Läs mer

Regler för certifiering

Regler för certifiering Regler för certifiering Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Allmänt Allmänt 1 1 Med kommun avses i dessa regler primärkommuner, landstingskommuner och kommunalförbund. Med kommun avses i dessa regler

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig.

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig. 1 Revisionsreglemente Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut 2001-01-09, som dock gäller för 2006 års revisorer tills revisionsberättelse 2006 behandlats i fullmäktige. Antaget av kommunfullmäktige

Läs mer

Internrevisionsförordning (2006:1228)

Internrevisionsförordning (2006:1228) Internrevisionsförordning (2006:1228) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd1 Tillämpningsområde 1 Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen i den omfattning som

Läs mer

Dnr 2011-740 2011-06-16 F 5/11

Dnr 2011-740 2011-06-16 F 5/11 Dnr 2011-740 2011-06-16 F 5/11 F 5/11 1 Inledning Godkände revisorn A-son har hos Revisorsnämnden (RN) ansökt om förhandsbesked enligt 22 revisorslagen (2001:883) om huruvida förtroendet för hans opartiskhet

Läs mer

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02 www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt Agenda Vad gör en revisor God revisionssed - ISA (International Standard on Auditing) Vad gör en auktoriserad/godkänd revisor? Finansiella rapporter

Läs mer

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa...

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa... Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA Berättelsen du inte får missa... Ny utformning av revisionsberättelsen Från och med 2011 tillämpas ISA Känner du inte riktigt igen revisionsberättelsen

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och

Läs mer

FEK 581 Kandidatseminarium HT 2002. Företagsekonomiska institutionen OBEROENDE REVISOR. Tillåtna och otillåtna verksamhetsområden för revisorer.

FEK 581 Kandidatseminarium HT 2002. Företagsekonomiska institutionen OBEROENDE REVISOR. Tillåtna och otillåtna verksamhetsområden för revisorer. FEK 581 Kandidatseminarium HT 2002 Företagsekonomiska institutionen OBEROENDE REVISOR Tillåtna och otillåtna verksamhetsområden för revisorer. Handledare Erling Green Carl-Michael Unger Författare Pernilla

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

SAMARBETE MELLAN REVISOR & REDOVISNINGSKONSULT

SAMARBETE MELLAN REVISOR & REDOVISNINGSKONSULT UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen - Handelsrätt SAMARBETE MELLAN REVISOR & REDOVISNINGSKONSULT - En jävsituation? Datum: 2011-06-08 Kandidatuppsats VT 2011 Författare: Frida Nyman Handledare:

Läs mer

Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer

Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer 1 REGLEMENTE FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGES REVISORER Antagen av kommunfullmäktige 28 maj 2007 98. 1 Revisionens formella reglering För revisionsverksamheten gäller

Läs mer

Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag

Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag Årsstämman är aktiebolagets högsta beslutande organ. Det är där aktieägarna utövar sin rätt att besluta om bolagets angelägenheter samt

Läs mer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige, KF 86/06-11-27. 5 reviderad av kommunfullmäktige, KF 15/08-06-16. Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Revisorns oberoende En jämförelse mellan små och stora revisionsbyråer

Revisorns oberoende En jämförelse mellan små och stora revisionsbyråer Uppsala Universitet Företagsekonomiska Institutionen Examensarbete C, 10p Revisorns oberoende En jämförelse mellan små och stora revisionsbyråer Handledare: Bengt Öström Författare: Anna Lydén Dilek Caglayan

Läs mer

Dnr 2014-44 2014-11-06 D 14

Dnr 2014-44 2014-11-06 D 14 Dnr 2014-44 2014-11-06 D 14 D 14 1 Inledning A-son har varit föremål för Revisorsnämndens (RN) kvalitetskontroll. Av en rapport framgår att den kontrollant som RN har anlitat har bedömt att A-son inte

Läs mer

Revisorsperspektivet om byråjäv - med hänsyn till lagförändringen

Revisorsperspektivet om byråjäv - med hänsyn till lagförändringen Revisorsperspektivet om byråjäv - med hänsyn till lagförändringen Magisteruppsats i Företagsekonomi Extern redovisning och företagsanalys Höstterminen 2006 Handledare: Jan Marton Anna Karin Pettersson

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR Uppdaterad januari 203 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 0 Koncernredovisning 6 IAS Utformning

Läs mer

Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer

Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer 1 Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer Revisionens formella reglering 1 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i kommunal lag, bestämmelser som påverkar kommunal revision i annan lagstiftning,

Läs mer

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument, för granskning

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Datum Sid 1 (1-5) REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 75, att gälla från 2007-01-01. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges

Läs mer

Revisionsbyråernas syn på jävsregeln i Aktiebolagslagen

Revisionsbyråernas syn på jävsregeln i Aktiebolagslagen Örebro Universitet Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik Företagsekonomi C C-uppsats, 15 poäng Handledare: Kent Trosander Examinator: Gunilla Myreteg HT-2007 Revisionsbyråernas syn på jävsregeln

Läs mer

Stockholm den 1 september 2014

Stockholm den 1 september 2014 R-2014/0870 Stockholm den 1 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/2963/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Genomförande

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag. Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2008-09-22 87 Ansvarig: Ekonomichef Revideras: Valår Följas upp: REVISIONSREGLEMENTE FÖR SVENLJUNGA KOMMUN Revisionens

Läs mer

Hur tänker revisorn? Institutionen för Ekonomi FEC 650 Kandidatuppsats 10p. Författare: Eva Tency Nilsson Catherine Persson

Hur tänker revisorn? Institutionen för Ekonomi FEC 650 Kandidatuppsats 10p. Författare: Eva Tency Nilsson Catherine Persson Institutionen för Ekonomi FEC 650 Kandidatuppsats 10p Hur tänker revisorn? Författare: Eva Tency Nilsson Catherine Persson Handledare: Leif Holmberg Nils-Gunnar Rudenstam Sammanfattning Kan en revisor

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD den 18 september 2014 Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut den 8 november 2006, 216. Utöver det som föreskrivs i kommunallagen, andra lagar, kommungemensamt

Läs mer

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag.

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag. REGLEMENTE FÖR KALIX KOMMUNS REVISORER Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden.

Läs mer

EtikR 4 Vidareutbildning

EtikR 4 Vidareutbildning ETIKR4 VIDAREUTBILDNING 1 FARS REKOMMENDATIONER I ETIKFRÅGOR EtikR 4 Vidareutbildning (februari 2015) Förord... 1 Krav... 1 Anvisningar... 1 Eempel på vidareutbildningsaktiviteter... 2 Formulär för personlig

Läs mer

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2 Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som

Läs mer

Högre revisorsexamen Kommentar till provrättningen december 2005

Högre revisorsexamen Kommentar till provrättningen december 2005 Högre revisorsexamen Kommentar till provrättningen december 2005 1:1 8,5 71 12 Företaget har en negativ utveckling vad avser omsättning och lönsamhet. I uppgiften ställs två delfrågor innefattande frågor

Läs mer

STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011. Ledningens bekräftelsebrev. Initiativ

STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011. Ledningens bekräftelsebrev. Initiativ STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011 Ärende Initiativ Ställningstagande Ledningens bekräftelsebrev Föreningen CGR har i sitt brev av den 20 december

Läs mer

SVARSMALL HÖGRE REVISORSEXAMEN Del II

SVARSMALL HÖGRE REVISORSEXAMEN Del II SVARSMALL HÖGRE REVISORSEXAMEN Del II November 2011 Revisorsnämnden 2011 3. Appappapp Svar Deluppgift 3.1 a) Aktiebolagslagen innehåller vissa förbud mot spridning av aktier och teckningsoptioner i privata

Läs mer

Ny revisionsberättelse

Ny revisionsberättelse Stockholm 11 september 2015 Ny revisionsberättelse Bifogat översänds på remiss förslag till ny utformning av revisionsberättelser i Sverige. Vissa ändringar gäller bara revisionsberättelserna för företag

Läs mer

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet.

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet. BRÄCKE KOMMUN 2007-08-28 1(5) Reglemente för Bräcke kommuns revisorer Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om europabolag; SFS 2004:575 Utkom från trycket den 18 juni 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande bestämmelser Tillämpningsområde

Läs mer

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Kommunfullmäktige Reglemente för kommunens revisorer Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Reglemente för kommunens revisorer Dokumenttyp Reglemente Omfattar

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1)

Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 1 september 2014 Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1) FAR har beretts

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM. Härmed kallas till årsstämma i Jernhusen AB (publ), 556584-2027.

Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM. Härmed kallas till årsstämma i Jernhusen AB (publ), 556584-2027. Svenska staten Finansdepartementet Enheten statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Jernhusen AB (publ) 2014 Härmed kallas till årsstämma

Läs mer

Revisorns oberoende. från start till mål. Kandidatuppsats VT - 2006. Författare: Maria Åström. Handledare: Bo Westlund. Ventilationsdatum: 2006-06-01

Revisorns oberoende. från start till mål. Kandidatuppsats VT - 2006. Författare: Maria Åström. Handledare: Bo Westlund. Ventilationsdatum: 2006-06-01 Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Kandidatuppsats VT - 2006 Revisorns oberoende från start till mål Författare: Maria Åström Handledare: Bo Westlund Ventilationsdatum: 2006-06-01

Läs mer

Revisorns oberoende. En studie av remissvar. Företagsekonomiska institutionen

Revisorns oberoende. En studie av remissvar. Företagsekonomiska institutionen Företagsekonomiska institutionen Revisorns oberoende En studie av remissvar Magisteruppsats i företagsekonomi Revision VT 2011 Handledare: Kristina Jonäll Författare: Emelie Bjerke Sofia Bredh FÖRORD Vi

Läs mer

God försäkringsförmedlingssed

God försäkringsförmedlingssed sida 1 God försäkringsförmedlingssed En försäkringsförmedlare är skyldig att i sin verksamhet iaktta god försäkringsförmedlingssed. Ett handlande i strid med god försäkringsförmedlingssed kan medföra en

Läs mer

Revisionsreglemente för Sjöbo kommuns revisorer

Revisionsreglemente för Sjöbo kommuns revisorer 1 Revisionsreglemente för Sjöbo kommuns revisorer Revisionens formella reglering 1 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i kommunallag, bestämmelser som påverkar kommunal revision i annan lagstiftning,

Läs mer

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation (Ju2012/7472/L1)

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation (Ju2012/7472/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 14 juni 2013 Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation

Läs mer

SVARSMALL. HÖGRE REVISORSEXAMEN Del I. Maj 2010

SVARSMALL. HÖGRE REVISORSEXAMEN Del I. Maj 2010 SVARSMALL HÖGRE REVISORSEXAMEN Del I Maj 2010 Revisorsnämnden 2010 1. Panglia AB (24 poäng) Deluppgift 1.1 a) Exempel på revisionsrisker avseende pågående arbeten: Indata i projektredovisningen kan vara

Läs mer

Övergripande riktlinjer för kvalitetskontroll av auktoriserade redovisningskonsulter

Övergripande riktlinjer för kvalitetskontroll av auktoriserade redovisningskonsulter Övergripande riktlinjer för kvalitetskontroll av auktoriserade redovisningskonsulter Utgivna av FAR och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF. 1. FAR och SRF ett samarbete kring auktorisationen av

Läs mer

Reglerna om revisorsrotation

Reglerna om revisorsrotation Reglerna om revisorsrotation Oberoende vs. kvalitet Maria Ekeblad Frida Larsson Humaniora och samhällsvetenskap Företagseknomi Kandidatuppsats 15hp Bengt Bengtsson Karin Brunsson 2013-06-20 Frida Larsson

Läs mer

EU-förslag om revision (Ju2011/8676/L1)

EU-förslag om revision (Ju2011/8676/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 20 januari 2012 EU-förslag om revision (Ju2011/8676/L1) Far har inbjudits av Justitiedepartementet att lämna

Läs mer

Revisorns oberoende. Analysmodellen, effektivt hjälpmedel för att. stärka oberoendet? Sammanfattning. Författare: Youssef Echelhi, Aryan Khaffaf

Revisorns oberoende. Analysmodellen, effektivt hjälpmedel för att. stärka oberoendet? Sammanfattning. Författare: Youssef Echelhi, Aryan Khaffaf Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi och företagande C-uppsats 15 hp Revisorns oberoende Höstterminen 2010 Ekonomie kandidatprogrammet Revisorns oberoende Analysmodellen, effektivt hjälpmedel

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av beslut i ärenden angående internrevisionen vid Länsstyrelsen i Skåne län. Sammanfattning

Revisionsrapport. Granskning av beslut i ärenden angående internrevisionen vid Länsstyrelsen i Skåne län. Sammanfattning Revisionsrapport Länsstyrelsen i Skåne län 205 15 MALMÖ Datum Dnr 2007-06-15 32-2007-0302 Granskning av beslut i ärenden angående internrevisionen vid Länsstyrelsen i Skåne län Riksrevisionen har som ett

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR 1 Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER 1 Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IAS 1 Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:61

Regeringens proposition 2012/13:61 Regeringens proposition 2012/13:61 Försenad årsredovisning och bokföringsbrott samt några revisorsfrågor Prop. 2012/13:61 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 20 december

Läs mer

Kommunrevisorernas reglemente

Kommunrevisorernas reglemente Kommunrevisorernas reglemente Styrdokument Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutad av: Kommunfullmäktige 2006-10-25, 106 Dokumentansvarig: Kommunchefen Reviderad av: - 2 Innehållsförteckning Kommunrevisorernas

Läs mer

SVARSMALL. REVISORSEXAMEN Del I. November 2012

SVARSMALL. REVISORSEXAMEN Del I. November 2012 SVARSMALL REVISORSEXAMEN Del I November 2012 Revisorsnämnden 2012 Deluppgift 1.1 a) En franchisetagare får mot en avgift till den som äger ett varumärke använda ett beprövat affärskoncept för att sälja

Läs mer

Reglemente för landstingets revisorer

Reglemente för landstingets revisorer Reglemente för landstingets revisorer Mandatperioden 2015 2018 Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 145 2014-10-29--30 14LS7144 2(7) REGLEMENTE FÖR LANDSTINGET VÄSTERNORRLANDS REVISORER

Läs mer

Emira Jetis Kristina Pettersson. Revisorns oberoende. Auditor independence. Auditors perception of independence and the analysis model

Emira Jetis Kristina Pettersson. Revisorns oberoende. Auditor independence. Auditors perception of independence and the analysis model Emira Jetis Kristina Pettersson Revisorns oberoende Revisorers uppfattning om oberoendet och analysmodellen Auditor independence Auditors perception of independence and the analysis model Företagsekonomi

Läs mer

FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den

FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den 2013 Kvalitetskontroll ett stöd i ditt kvalitetsarbete Kvalitetssäkring utgör revisions- och rådgivningsbranschens viktigaste medel för att ge

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 23 september 2015 1142/2015 Lag om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin Utfärdad i Helsingfors den 18 september 2015 I enlighet

Läs mer

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden?

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden? Sammanfattning Revisionen har en betydelsefull funktion på en kapitalmarknad som garant för kvaliteten i företagens finansiella information. Det är revisorernas uppgift att skapa förtroende för informationen,

Läs mer

Gränsdragningsproblematiken i 25 revisorslagen

Gränsdragningsproblematiken i 25 revisorslagen Institutionen för Handelsrätt EKONOMIHÖGSKOLAN VID HARK 11 Kandidatuppsats LUNDS UNIVERSITET HT 2007 Gränsdragningsproblematiken i 25 revisorslagen - när blir sidoverksamheten förtroenderubbande - Handledare:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2005:812 Utkom från trycket den 2 december 2005 utfärdad den 24 november 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Revisorns oberoende en studie kring revisions- och konsultationsuppdrag

Revisorns oberoende en studie kring revisions- och konsultationsuppdrag Östergatan 18, Box 795 451 26 Uddevalla Revisorns oberoende en studie kring revisions- och konsultationsuppdrag the Auditor Independence a study concerning audit and non-audit assignments Seminariearbete

Läs mer

Revisorers skadeståndsansvar

Revisorers skadeståndsansvar Revisorers skadeståndsansvar Slutbetänkande av Utredningen om revisorer och revision Stockholm 2008 SOU 2008:79 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Remissvar angående avskaffande av revisionsplikten för små företag, SOU 2008:32

Remissvar angående avskaffande av revisionsplikten för små företag, SOU 2008:32 Justitiedepartementet Rosenbad 4 103 33 Stockholm E-postadress; registrator@justice.ministry.se JU 2008/3092/L1 Remissvar angående avskaffande av revisionsplikten för små företag, SOU 2008:32 Inledning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument; SFS 2005:377 Utkom från trycket den 13 juni 2005 utfärdad den 2 juni 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer