Sarbanes-Oxley Act - hur berörs revisorer och revisionsbolag i Sverige?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sarbanes-Oxley Act - hur berörs revisorer och revisionsbolag i Sverige?"

Transkript

1 Skriftligt arbete, Handelsrätt C, 10 poäng Sarbanes-Oxley Act - hur berörs revisorer och revisionsbolag i Sverige? Anna Larsson Handledare: Bo Westlund Ht 2003 UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR HANDELSRÄTT Ekonomikum, Kyrkogårdsgatan 10, Uppsala Postadress: Box 513, Uppsala. Tel:

2 Sammanfattning Denna uppsats handlar om den amerikanska bolagslagen Sarbanes-Oxley Act (SOA) som tillkom 2002 som en reaktion på de senaste årens redovisningsskandaler i USA. Denna lag kommer att tillämpas extraterritoriellt vilket betyder att även omvärlden kommer att beröras av lagen. Syftet med denna uppsats är att redogöra för och jämföra SOA med EU:s regler angående revisorns ansvar samt svenska revisionsregler, för att belysa på vilket sätt svenska revisorer, revisionsbolag och i viss mån dess klienter berörs av SOA. EU-kommissionen har reagerat kraftigt mot att en amerikansk lag ska gälla för EUmedlemsstaterna och är för närvarande därför involverade i förhandlingar angående lagens tillämpning i EU-området. Eftersom SOA är väldigt omfattande undersöks i denna uppsats endast de områden som direkt rör revisorer och revisionsbolag, sekundära effekter behandlas ej. Genomförd undersökning visar att det finns ett antal områden där tillämpningen av SOA kolliderar med svenskt regelverk. På de flesta av dessa områden har dock Securities and Exchange Commission (USA:s svar på Finansinspektionen) utfärdat undantag från lagen vilket gör att SOA inte får lika stor betydelse för revisorer och revisionsbolag i praktiken som förmodats vid en första anblick på lagen. Problem uppkommer dock på de områden där undantag inte medges. Dessa områden är god revisors- och revisionssed samt revisorns tystnadsplikt. På dessa områden kvarstår kollisionen med svensk lag. Här blir svenska revisorer och revisionsbolag beroende av de förhandlingar som pågår mellan EU-kommissionen och SEC. Slutligen kan sägas att det förefaller som om det pågår en maktkamp mellan USA och EU. Båda parter verkar ovilliga att kompromissa fram en lösning för hur problemen med redovisningsskandaler ska lösas eftersom ingen vill ge efter för den andres påtryckningar. SOA skulle inte behöva orsaka de problem den gör om USA och EU samarbetade bättre.

3 Förkortningslista ABL FAR FI PCAOB PUL RL RN SEC SFS Aktiebolagslagen Föreningen för auktoriserade och godkända revisorer och andra högt kvalificerade specialister inom revisionsbyråbranschen. Finansinspektionen Public Company Accounting Oversight Board Personuppgiftslagen Revisorslagen Revisorsnämnden Securities and Exchange Commission Svensk författningssamling SOA Sarbanes-Oxley Act of 2002

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING FÖRKORTNINGSLISTA 1 INLEDNING PROBLEMFORMULERING SYFTE AVGRÄNSNING METOD OCH DISPOSITION KÄLLKRITIK SARBANES-OXLEY ACT SYFTE TILLÄMPNINGSOMRÅDE SEC PCAOB EU-BESTÄMMELSER REKOMMENDATIONER DIREKTIV MODERNISERING AV REVISIONSREGLERNA SARBANES-OXLEY ACT I FÖRHÅLLANDE TILL EU-BESTÄMMELSER EXTRATERRITORIELL TILLÄMPNING PROBLEMOMRÅDEN Registrering Revisorers oberoende Offentlig tillsyn SARBANES-OXLEY ACT I FÖRHÅLLANDE TILL SVENSK LAG REGISTRERING REVISORERS OBEROENDE Icke-revisionsuppdrag Revisorsrotation Revisionskommitté OFFENTLIG TILLSYN tystnadsplikt STRAFFSATSER RL ABL PCAOB AVSLUTANDE DISKUSSION KÄLLFÖRTECKNING... 23

5 1 Inledning Med anledning av de redovisningsskandaler som drabbat USA på senare tid, bland annat Enron och Worldcom, har lagstiftare, politiker och intresseorganisationer runt om i världen tagit i med hårdhandskarna. 1 Sveriges svar på redovisningsskandalerna var att i januari 2002 införa analysmodellen i Revisorslagen (SFS 2001:883, RL). Analysmodellen infördes för att säkerställa revisorns oberoende och består, i korta drag, av ett antal checkpunkter som revisorn har att gå igenom innan denne antar ett uppdrag, för att på så sätt säkerställa sitt oberoende. 2 Det lagstiftaren ville uppnå med denna förändring var att sätta upp tydliga regler för hur revisorn ska förhålla sig till sina klienter och på så vis undvika olika former av jäv och oegentligheter. 3 När det gäller Enronskandalen i USA, hade det inte varit möjligt för ledningen av företaget att fuska med bokföringen utan revisorernas hjälp. Enron gick i konkurs i december 2001 och vägen dit gick de hand i hand med ett av världens mest ansedda revisionsbolag, Arthur Andersen. Omvärlden chockades över att ett så välrenommerat revisionsbolag blundat för fusket och på vissa ställen även bidragit till fusket, i syfte att försköna Enrons resultat och ekonomiska ställning. I korta ordalag gick det till så att Arthur Andersen hjälpte Enron att stuva undan skulder så att de inte syntes utåt samt bokförde framtida intäkter som sträckte sig upp till 20 år framåt i tiden, direkt, diskonterade till ett nuvärde. 4 När detta uppdagades förstörde Arthur Andersen en stor del av den dokumentering som skulle kunna ha använts som bevis mot dem. 5 I och med Enrons konkurs, som då var den största genom tiderna i USA, blev aktieägare, långivare och anställda lurade. 6 Många privatpersoner förlorade sina livs besparingar, de anställda blev av med sina insparade framtida pensioner och långivare både i USA och internationellt förlorade enorma belopp. Med anledning av detta blev beslutande organ i USA tvungna att agera mot denna typ av oacceptabla utveckling och till följd av detta arbetades en ny lagstiftning fram, Sarbanes-Oxley Act of 2002 (SOA). Huvudsyftet med SOA är att skydda investerare genom att förbättra riktigheten och tillförlitligheten i företagens ekonomiska rapportering. 7 Lagen antogs den 30 juli Problemformulering SOA har fått betydande konsekvenser för revisionsbolagen i USA, men även för revisionsbolag i Sverige. Tillämpningsområdet för denna lag sträcker sig nämligen utanför USA:s gränser. Enligt SOA ska alla bolag som är noterade på den amerikanska börsen lyda under lagen och i vissa fall även dotterbolagen till dessa bolag. 8 I Sverige handlar det om ett femtontal bolag och därmed även de revisionsbolag som reviderar dem. 9 Detta betyder att en svensk revisor kan stämmas i USA för fel denne begått i sin granskning av bolag noterade på den amerikanska börsen. 10 Sanktionerna som en revisor kan råka ut för enligt SOA är extrema i förhållande till svenska regler och EU-regler. Det genom SOA nyligen bildade organet Public Company Accounting Oversight Board (PCAOB), vilken är USA:s svar på 1 Aronsson, SvD FAR, Analysmodellen s. 6 3 Ibid 4 Petersen, SvD Finansinspektionen, Enron-lärdomar för finansiell tillsyn? s Petersen, SvD Sarbanes-Oxley Act of 2002, s. 1 8 Blomberg, Svernlöv, Balans s. 23 samt 26 9 SOA Sec. 106(a) 10 Halenius, Veckans Affärer s. 17 2

6 Revisorsnämnden (RN), kan utdöma böter mellan USD 11 och USD 12 för förseelser som i Sverige kanske endast skulle resultera i en varning eller en indragen auktorisation. 13 Kan PCAOB även bevisa uppsåt så förändras siffrorna till hela USD för fysisk person och upp till USD för en juridisk person. 14 Dessutom vankas hårda fängelsestraff för den som bedöms medvetat ha undanhållit eller förvanskat information. 15 Det problem som uppstått efter införandet av SOA är att svenska revisorer i vissa fall lyder under två regelverk. Dessa regelverk är på några punkter helt motsägande, d.v.s. revisorn bryter mot svensk lag om denne följer SOA och vice versa. Framför allt är det RL och Aktiebolagslagen (SFS 1975:1385, ABL) som står i konflikt med SOA, men även andra lagar kommer i fråga. Revisorn riskerar även dubbelbestraffning om denne begår ett fel i sin granskning som strider mot både RN:s och PCAOB:s regler. En ytterligare komplikation är att Svenskt regelverk är underkastat EU:s bestämmelser. EUkommissionen har under de senaste tre åren utgett rekommendationer på samma område som SOA reglerar. EU-kommissionen vill följaktligen att medlemsstaterna ska kunna följa EUrekommendationerna utan att komma i kläm med amerikansk lag, därför pågår just nu en intensiv förhandling mellan EU och USA angående hur detta ska lösas. 16 Sverige kan således inte helt på eget bevåg lösa denna konflikt utan är delvis beroende av utgången av dessa förhandlingar. I denna uppsats kommer SOA att undersökas närmare för att utreda vad den innebär och vilka konsekvenser den får för svenska revisorer. Kommer lagen att tillämpas extraterritoriellt och hur väl harmonierar EU:s bestämmelser om revisorns ansvar med SOA? På vilka områden kolliderar svenskt regelverk med SOA och hur ska revisorerna förhålla sig till detta? 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att redogöra för SOA och jämföra denna lag med EU:s regler angående revisorns ansvar samt svenska revisionsregler, för att belysa på vilket sätt svenska revisorer, revisionsbolag och följaktligen i viss mån även deras klienter berörs av SOA. 1.3 Avgränsning SOA är en omfattande lag som får extraterritoriella effekter på många områden och för många individer, myndigheter och andra organ. I denna uppsats begränsas undersökningen dock till att endast omfatta lagens konsekvenser för revisorer och revisionsbolag. På grund av lagens omfattning har en begränsning även skett till att endast behandla aspekter som direkt berör revisorer eller revisionsbolag. Det finns många bestämmelser som i första hand rör företag och som genom detta får sekundära konsekvenser för revisorer och revisionsbolag. Dessa aspekter kommer inte att behandlas i denna uppsats. 11 Gäller fysisk person 12 Gäller juridisk person 13 Ernst&Young, An Overview of The Sarbanes-Oxley Act of 2002 s. 11 samt RL Ernst&Young, An Overview of The Sarbanes-Oxley Act of 2002 s SOA Sec. 802(a) samt 807(a)(2) 16 Blix m.fl., s. 1 3

7 1.4 Metod och disposition För att kunna ge en klar bild av den problematik som SOA innebär kommer först att redogöras för lagens uppkomst, dess syfte samt lagens struktur och vilka organ som kontrollerar lagens efterlevnad. Detta åstadkoms genom att redogöra för lagen i sig, men också genom studier av artiklar publicerade av berörda revisionsbolag och övriga expertorgan. Därefter kommer EU:s reglering på området att studeras följt av en jämförelse av de två regelverken för att se hur dessa harmonierar med varandra. Detta uppnås genom att studera befintlig korrespondens mellan SEC och EU, av EU utgivna dokument och skrivelser samt artiklar publicerade av olika facktidskrifter angående revisorns ansvar enligt EU och enligt SOA. Vidare kommer mer ingående att redogöras för hur SOA och svensk lagstiftning överensstämmer och vissa specifika problemområden kommer att identifieras och behandlas samt analyseras. Utifrån detta kommer sedan en diskussion föras kring hur SOA påverkar aktörer i Sverige och resten av världen. 1.5 Källkritik Denna uppsats bygger till största del på lagtext. Nämnd lagtext härrör både från USA, Sverige och EU. För att kunna skildra skillnader i lagtolkningar och lagsyften länderna och lagarna emellan, har publicerad korrespondens och uttalanden mellan berörda instanser använts. Även om tillförlitligheten till dessa är stor är det omöjligt att veta om alla turer har blivit publicerade och tillgängliga för allmänheten. Med anledning därav kan ingen garanti ges till att alla meningsutbyten och åsikter finns representerade i denna uppsats. 4

8 2 Sarbanes-Oxley Act I detta kapitel redogörs för hur SOA tillkom, vilket syfte lagen ämnar att fylla samt hur dess tillämpningsområde ser ut. Vidare ges en beskrivning av de organ som har tillförordnats översynen och utvecklingen av lagen. Sarbanes-Oxley Act har fått sitt namn efter dess upphovsmän Paul Sarbanes och Mike Oxley. Bakgrunden till lagens uppkomst bottnar i de många redovisningsskandaler som USA har genomlidit de senaste åren. Som en konsekvens av detta skrev president George W. Bush den 30 juli 2002 på lagförslaget som kongressen, med ledning av Mike Oxley, framarbetatat på uppdrag av senator Paul Sarbanes. En ny lag, Sarbanes-Oxley Act of 2002, var därmed född. Lagen har sedan den kom uppfattats som väldigt kontroversiell i sin tillämpning gentemot utländska företag. 17 Historiskt sett har amerikanska bolags- och revisorslagar undantagit utländska företag från lagtillämpningen, om det har ansetts att dessa företag lyder under tillräckligt likvärdiga lagar i sitt hemland. 18 I den nyligen tillkomna SOA finns inga sådana intentioner. 2.1 Syfte Syftet med SOA är att återställa investerarnas förtroende för aktiemarknaden efter alla skandaler samt att garantera att företagens finansiella rapportering och övrig extern rapportering överensstämmer med verkligheten. 19 Detta planeras att uppnås genom fyra huvudsakliga åtgärder: 1. Strängare krav på företagens redovisning och annan information som släpps till marknaden. Företagens ledningar måste i högre grad stå bakom och garantera riktigheten i informationen samt se till att internkontrollen av all information fungerar tillfredställande, 2. Högre krav på revisorns oberoende och professionalism genom förbud mot att revisorn utför vissa tjänster åt sina klienter samt uppförandet av en tillsynsmyndighet (PCAOB) för kontroll av att detta efterföljs, 3. Krav på interna strukturer för att överse den revision och informationsutlämning som sker till marknaden, 4. Stränga straff för brott mot lagen. 20 SOA är indelad i 11 kapitel och enligt SEC kan regleringen under SOA anses som indelad i fyra kategorier: förvaltning, ansvar, finansiell rapportering och revisionstillsyn. 21 En mer ingående beskrivning av de delar av lagen som berör frågeställningen för denna uppsats kommer att ges i senare avsnitt. 17 Greene, International Financial Law Review, Ibid 19 Blomberg, Svernlöv, Balans s Greene, International Financial Law Review, Tafara, Addressing International concerns under the Sarbanes-Oxley Act, speech

9 2.2 Tillämpningsområde SOA har ett brett tillämpningsområde. Lagen tillämpas på alla företag som passar in under beskrivningen emittent enligt den amerikanska värdepapperslagen Securites Exchange Act of Definitionen på en emmitent är enligt FAR en utgivare av säkerhet, följaktligen tillämpas lagen på samtliga amerikanska och icke-amerikanska bolag som har inregistrerat aktier för handel på amerikansk börs och som därmed är utgivare av finansiell information angående bolagets ekonomiska ställning. 23 Utöver emittenterna gäller lagen också de revisionsbolag som reviderar dem. Enligt SOA ska även utländska revisionsbolag som bereder eller på något sätt bidrar till en finansiell rapport på uppdrag av en emittent, underkastas lagen. 24 Lagen gör således ingen skillnad på revisionsbolagets nationstillhörighet, utan det är huruvida revisionsklienten räknas som en emittent eller inte, som avgör om revisionsbolaget ska underkastas lagen SEC Den myndighet som har tilldelats uppgiften att utfärda närmare tillämpningsföreskrifter för lagens bestämmelser är Securities and Exchange Commission (SEC), vilken är den amerikanska motsvarigheten till Finansinspektionen. SEC har redan utfärdat vissa tillämpningsföreskrifter men fortfarande saknas en hel del föreskrifter som för tillfället ligger under förslag. Det är således i dagsläget inte helt känt hur lagens tillämpningsområde kommer att se ut. 25 Klart är dock att lagen kommer att tillämpas extraterritoriellt, d.v.s. den kommer att påverka bolag i andra länder. Frågan är bara i vilken utsträckning PCAOB SEC är också det organ som getts i uppdrag att övervaka det nya tillsynsorganet PCAOB. PCAOB:s uppgift är att utöva tillsyn över alla bolag som reviderar en emittent. 26 Detta organ har långtgående befogenheter vad gäller undersökning och kontroll av efterlevnaden av SOA. 27 I PCAOB:s uppgifter ingår bland annat att genomföra inspektioner och undersökningar av revisionsbolag som underkastas lagen, att utdela sanktioner till de som inte följer lagen, att utveckla etik- och kvalitetsregler för revision samt att utveckla revisionsstandarder. 28 Alla revisionsbolag som utför, utfärdar eller på annat sätt tillför något till ett företags finansiella rapportering måste enligt lagen vara registrerade hos PCAOB. 29 Detta gäller även utländska revisionsbolag Blomberg, Svernlöv, Balans s Blix m.fl., s Ernst&Young, An overview of The Sarbanes-Oxley Act of 2002 s Blomberg, Svernlöv, Balans s.23, hela stycket 26 SOA Sec. 101(a) 27 Blomberg, Svernlöv, Balans s SOA Sec. 101(c)(2)(3)(4) 29 SOA Sec. 102(a) 30 SOA Sec. 106(a)(1) 6

10 3 EU-bestämmelser I detta kapitel redogörs för de EU-bestämmelser som existerar inom ramarna för samma område som SOA reglerar. Först kommer rekommendationer och direktiv att presenteras, sedan följer en beskrivning av de åtgärder som är planerade till följd av Enronskandalen. Enronskandalen och den nyligen tillkomna SOA har som sig bör även uppmärksammats av EU. Med anledning av detta har EU-kommissionen påkallat en översyn av den lagstadgade revisionen inom EU. Skälet till detta är att se om de regler som finns är tillräckliga eftersom liknande skandaler som de som drabbat USA vill undvikas i Europa. 3.1 Rekommendationer EU:s regelverk inom revisionsområdet kan delas upp i rekommendationer och direktiv. För närvarande finns inga förordningar på området. När det gäller rekommendationer så finns det två och dessa tillkom år 2000 och Det första utav dessa är: Kvalitetssäkring av lagstadgad revision i Europeiska unionen 31. Syftet med denna rekommendation är att slå fast gemensamma normer och minimikrav för kvalitetssäkring av revisionen i EUmedlemsstaterna. Rekommendationen innebär att alla som utför lagstadgad revision ska omfattas av ett kvalitetssäkringssystem d.v.s. offentlig övervakning. 32 Rekommendationen reglerar omfattningen och frekvensen av tillsynen samt vem som ska kontrolleras. Kontrollfrekvensen varierar mellan ett och sex år och föremålet för kontrollen är yrkesrevisorn. 33 Majoriteten av de som ingår i tillsynsorganet ska ej vara yrkesrevisorer eftersom det stärker allmänhetens förtroende. 34 Alla medlemsstater kan ha sina egna organ och regler för kvalitetssäkring, men de ska leva upp till de standarder och minimikrav som rekommendationen ställer. Samtliga medlemsstater har angett att de vid utgången av 2003 ska ha en nationell lag som överensstämmer med rekommendationen. Den andra rekommendationen är Revisorers oberoende i EU 35. Denna rekommendation bygger på principer som ska ge revisorer en grund att själva kunna göra en bedömning av riskerna för oberoendet. Huvudmålet är att revisorn inte bör utföra lagstadgad revision, om denne har finansiella, affärs-, anställnings- eller andra relationer till sin uppdragsgivare, som en omdömesgill och insatt tredje part skulle anse äventyra revisorns oberoende. Revisorn ska alltså själv inför varje uppdrag göra en bedömning om uppdraget kan äventyra oberoendet utifrån de principer som rekommendationen uttrycker. Huvudbudskapet är att revisorn måste påvisa och dokumentera att inga av hans eller hennes åtgärder eller kopplingar i praktiken har äventyrat oberoendet. 36 Denna principmodell gör det möjligt att hantera alla situationer där oberoendet hotas, även de situationer som inte förutsetts Direktiv De direktiv som finns på revisionsområdet är de olika bolagsdirektiven. Kravet på lagstadgad revision infördes på europeisk nivå genom fjärde 38 och sjunde 39 bolagsdirektiven, de så /257/EG 32 RN:s hemsida: EG:s rekommendation om kvalitetssäkring av lagstadgad revision 33 Grönboken om revisorer som utför lagstadgad revision 34 Ibid /590/EEG 36 Europeiska unionens hemsida 37 Europeiska unionens officiella tidning, s. 7, hela stycket 38 78/660/EEG 7

11 kallade redovisningsdirektiven. 40 Dessa infördes för att åstadkomma likartade regler om bolags årsredovisning. I fjärde direktivet finns krav på hur balans- och resultaträkning ska se ut och hur olika tillgångar ska värderas. Det sjunde direktivet tar upp regler för koncernredovisning d.v.s. när den ska upprättas, vad den ska innehålla och hur den ska redovisas. Speciellt aktuellt för denna uppsats är det åttonde bolagsdirektivet, även kallat revisorsdirektivet. 41 Det åttonde bolagsdirektivet reglerar kompetenskrav för de personer som får utföra lagstadgad revision i EU. Avsikten med direktivet är att slå fast grundläggande krav för revisorers oberoende, teoretiska kunnande och praktiska erfarenhet som ska gälla för alla medlemsstater. 42 Det är avsnitt tre i det åttonde bolagsdirektivet som behandlar revisorns yrkesmässiga oberoende. Där fastställs att de personer som godkänts att utföra lagstadgad revision ska utföra revisionen med yrkesmässig omsorg. Dessa personer får inte utföra revisionsarbete om de inte är oberoende enligt lagstiftningen i de medlemsstater de verkar i. Medlemsstaterna ska säkerställa att revisorer får lämpliga påföljder om de inte följer direktivets regler. Medlemsstaterna måste även se till att näringslivet inte kan påverka revisorer att agera på ett sätt som äventyrar oberoendet. 3.3 Modernisering av revisionsreglerna Trots de rekommendationer som tillkommit de tre senaste åren så anser kommissionen att det krävs ytterligare initiativ för att stärka investerarnas förtroende på marknaden och för revisionen inom EU. Rekommendationer är inte rättsligt bindande och EU-kommissionen anser därför att man inte kan förlita sig helt på dessa för att uppnå önskad effekt i den nuvarande situationen efter Enron. Enligt ett förslag från EU-kommissionen skall därför befintliga regler på området moderniseras för att erbjuda en mer heltäckande rättslig grund för all lagstadgad revision i EU. Moderniseringen som föreslås gäller det åttonde bolagsdirektivet. Det gällande direktivet antogs den 10 april 1984 och är således något föråldrat med tanke på dagens krav på kapitalmarknaden. Direktivet saknar heltäckande regler för bland annat offentlig tillsyn, disciplinära system, kvalitetssäkringssystem, oberoende och etiska regler. EU-kommissionen vill göra direktivet enklare, mer heltäckande och samtidigt tydliggöra principer så att det kan lägga grunden för all lagstadgad revision i EU. Enligt planerna ska de två ovan behandlade rekommendationerna införas i direktivet. Det finns dock inga planer på att stifta incidentstyrda lagar såsom SOA, utan kommissionen har för avsikt att sträva mot en fungerande kapitalmarknad inom EU genom att reagera kraftfullt och i samråd med övriga intressenter på den globala kapitalmarknaden /349/EEG 40 Grönboken om revisorer som utför lagstadgad revision 41 84/253/EEG 42 Sveriges Riksdag frågor och svar om EU 43 Europeiska unionens officiella tidning, s. 2-3, hela stycket 8

12 4 Sarbanes-Oxley Act i förhållande till EU-bestämmelser För att till fullo klargöra effekterna och problematiken som SOA medför för svenska revisionsbolag kommer här att redogöras för de förhandlingar som pågår mellan amerikanska myndigheter och EU. Sveriges regelverk på området är till stor del anpassat efter EU:s regler varför EU:s inställning till SOA får stor betydelse för Sverige. I följande kapitel kommer att redogöras för hur läget är idag och hur det har framskridit sedan SOA började gälla 30 juli Extraterritoriell tillämpning I likhet med tillämpningen av SOA, ska enligt moderniseringsförslaget av det åttonde bolagsdirektivet, även EU:s regler om revision tillämpas extraterritoriellt. EU:s redovisningsprinciper ska således vara tillämpliga på revisionsbolag utanför EU som utför revisionsarbete vid bolag som är noterade på kapitalmarknaden i EU. EU-kommissionen anser dock att de åtgärder som föreslås i det åttonde bolagsdirektivet och dess konsekvenser bör beaktas i ett internationellt sammanhang eftersom kapitalmarknaden i EU verkar i en global miljö. Vid tillämpningen av utfärdade redovisningsprinciper erkänner därför EU likvärdiga lösningar i andra rättssystem. Denna uppfattning delas inte av SEC vilket har upprört EU-kommissionen. Kommissionen anser att eftersom de i det stora hela delar SOA:s målsättningar och stöder många utav de åtgärder som föreskrivs i lagen så borde SEC erkänna EU:s, enligt Kommissionen, lika effektiva lösningar och därför undanta alla EUmedlemsstater från SOA helt och hållet. 44 Genomgående för korrespondensen mellan EU och SEC angående SOA är att EUkommissionen poängterar att SOA är en amerikansk reaktion på en amerikansk skandal. 45 EU-kommissionen erkänner SEC:s rätt att stifta lagar som gäller alla aktörer på den amerikanska kapitalmarknaden oavsett om dessa har sin hemvist i USA eller något annat land. Dock anser Kommissionen att detta faktum inte gör dem bättre lämpade att stifta fungerande regler för företag och deras revisorer med hemvist i EU-området. 46 EU-kommissionen förespråkar att regler sätts i hemregionen utifrån den specifika hemmiljön men med gemensamma mål och standarder. På så vis kan både USA och EU få fungerande regler och samtidigt förlita sig till att båda regionerna har ett fungerande regelsystem. 47 Enligt EUkommissionen lyder EU-revisionsbolag redan under ett tillräckligt heltäckande regelverk skräddarsytt efter de lagförhållanden som gäller i revisionsbolagets verksamhetsland. 48 Därför borde SEC godkänna EU-reglerna och undanta EU-revisionsbolag från SOA så att dessa slipper en dubbelreglering, speciellt som EU-revisionsbolagens amerikanska kollegor inte behöver bära bördan av en sådan dubbelreglering Problemområden EU-kommissionen har i samråd med medlemsstaterna fastställt sju huvudsakliga problemområden som SOA medför. Dessa är bestyrkande av bokslut, bestyrkande av interna kontrollsystem, registrering av EU-revisionsföretag i USA, direkt amerikansk tillgång till 44 Europeiska unionens officiella tidning, s. 3 samt 9, hela stycket 45 Schaub, File No. S Schaub, File No. S Schaub, File No. S Schaub, File No. S Ibid 48 Schaub, File No. S Ibid 9

13 revisionsarbetspapper i EU genom tillsynsorganet PCAOB:s befogenheter, revisorers oberoende, lån till bankledningar samt revisionskommittéer. 50 Några av dessa områden är särskilt problematiska ur revisorssynpunkt. Dessa områden har i denna uppsats begränsats och sammanfattats till tre rubriker: Registrering, Revisorers oberoende och Offentlig tillsyn. Dessa behandlas nedan Registrering EU-kommissionen är särskilt bekymrad över kraven på registrering av EU-revisionsbolag hos PCAOB. Kommissionen motsätter sig registrering på grund av att medlemsstaterna redan har likvärdiga system för registrering och tillsyn. Dessutom anser EU-kommissionen att PCAOB:s tillsynssystem inte är tillräckligt utvecklat ännu och att det därför inte är tydligt vilka följder en registrering får idag eller för framtiden. Utöver detta tillkommer faktumet att registrering kan utgöra en lagkonflikt för vissa medlemsstater angående uppgiftsskydd och yrkesmässig tystnadsplikt. Men anledning av ovanstående argument anser EU-kommissionen att EU-revisionsbolag ska undantagas från kravet på registrering. 51 SEC och PCAOB har hittills inte erkänt likvärdighet (likvärdighetsbegreppet) som ett skäl till att göra undantag från SOA på EU-omfattande nivå. De undantag som SEC beviljat riktar sig till enskilda medlemsstater i syfte att lösa vissa regelkonflikter som uppkommer med det enskilda landet. Eftersom PCAOB inte medger undantag i registreringsfrågan överväger EUkommissionen parallella lösningar såsom att kräva registrering av amerikanska revisionsbolag som verkar på EU:s kapitalmarknad. EU-kommissionen medger att detta inte är en önskvärd lösning, men samtidigt anser Kommissionen att det inte är godtagbart att EU-revisionsbolag regleras av USA. 52 Enligt PCAOB:s regler ska alla företag och de revisionsbolag som reviderar dem vara registrerade i oktober Dock har PCAOB gett utländska företag sex månaders dispens med registrering till april EU-kommissionen har uppgivit att de fram till dess kommer att göra stora ansträngningar för att hitta en godtagbar lösning på problemet Revisorers oberoende SOA:s oberoenderegler behandlar icke-revisionstjänster, revisorsrotation, rapportering till revisionskommitté samt intressekonflikter. EU har liknande regler på alla dessa områden förutom när det gäller revisionskommittén. En revisionskommitté är enligt SOA:s definition en kommitté tillsatt av styrelsen i ett företag i syfte att utöva tillsyn över den finansiella rapporteringsprocessen och revisionen av företaget. 54 Alla registrerade revisionsbolag är skyldiga att avge rapporter till revisionskommittén. 55 Medlemmarna i revisionskommittén måste alla vara styrelseledamöter i bolaget, dessutom måste de vara oberoende i form av att de inte mottar någon ersättning för sitt uppdrag i revisionskommittén samt ej vara en närstående person till bolaget eller dess dotterbolag. 56 Om ingen revisionskommitté utsetts så 50 Europeiska unionens officiella tidning, s. 9, hela stycket 51 Europeiska unionens officiella tidning, s. 10, hela stycket 52 Ibid 53 Oxley, s SOA Sec. 205(58)(A) 55 SOA Sec. 204(k) 56 Bolmberg, Svernlöv, Balans s

14 blir hela styrelsen automatiskt utsedd till revisionskommitté. 57 Revisionskommittén är direkt ansvarig för tillsättande av bolagets revisor samt att övervaka revisorns arbete. 58 På det stora hela överensstämmer EU:s regler med SOA men med något annorlunda upplägg. När det gäller icke-revisionsuppdrag är det enligt SOA olagligt att tillhandahålla vissa i lagen angivna icke-revisions uppdrag. Alla andra icke-revisionsuppdrag är i princip lagliga men måste först godkännas av emittentens revisionskommitté. 59 Rekommendationen om revisorers oberoende i EU behandlar icke-revisionsuppdrag på ett helt annat sätt. Där är det principregler som gäller d.v.s. en ram för revisorn att hålla sig inom, inga specifika detaljregler eller förbudskataloger existerar. Angående revisorsrotation och intressekonflikter är det också väldigt liknande regler. När det gäller revisorsrotation så har SOA lite strängare regler än EU. Enligt SOA så får en och samma revisor endast vara vald revisor i ett bolag i högst fem år. 60 Enligt EU:s regelverk tillåts en revisor att vara vald revisor i samma bolag i upp till sju år. 61 Även när det gäller intressekonflikter så är regelverken väldigt lika. Enligt SOA är det förbjudet för ett registrerat revisionsbolag att utföra någon revisionstjänst i ett företag om VD, controller, internrevisor eller liknande i detta företag har varit anställd av revisionsbolaget det senaste året. 62 EU:s rekommendation säger att om en revisor lämnar sitt revisionsbolag och börjar arbeta hos sin klient så måste minst två år förflyta innan denne får anta en nyckelbefattning i företagsledningen. Det finns dock ingen regel som säger att revisionsbolaget måste avsäga sig uppdraget, men de måste se till att alla band mellan revisionsbolaget och revisorn är klippta och en granskning av det revisionsarbete revisorn har utfört ska genast tillsättas. 63 EU-kommissionens inställning till revisorns oberoende är att de principbaserade regler som införts i och med rekommendationen om Revisorers oberoende i EU är fullt likvärdiga med de oberoende regler som SOA tillämpar eller t.o.m. bättre eftersom de även hanterar oförutsedda situationer. 64 SOA är mer restriktiv och regelbaserad vilket inte alls går i linje med EU:s strategi som grundas på principer och förhindrande av risker. 65 EU-kommissionen har därmed krävt fullt undantag från SOA:s oberoende regler, vilket inte medgavs när SEC tog det slutgiltiga beslutet om hur oberoende reglerna ska tillämpas i januari Offentlig tillsyn Det kanske största intrånget angående den offentliga tillsynen är att SOA ger PCAOB rätten att kräva insyn i revisionsarbetspapper. Med revisionsarbetspapper menas all dokumentation som har med revision av en emittent att göra och som innehas av revisionsbolaget eller någon som är associerad med detta. 67 EU-kommissionen är starkt kritisk till denna lagbestämmelse och motsätter sig bestämt att en utländsk myndighet tar sig rätten att utföra inspektioner och undersökningar inom andra länders lagstiftningsområde. Dessutom har denna bestämmelse 57 SOA Sec. 205 (58)(B) 58 Bolmberg, Svernlöv, Balans s SOA Sec. 201(a)(h) 60 SOA Sec. 203(j) 61 Rådets rekommendation (2002/590/EG) 62 SOA Sec. 206(1) 63 Rådets rekommendation (2002/590/EG) 64 Schaub, File No. s Europeiska unionens officiella tidning, s Ibid 67 Blomberg, Svernlöv, Balans s.26 11

15 även upprört företag och revisionsbolag i EU eftersom utlämnandet av revisionsarbetspapper till en utländsk myndighet uppenbart inskränker den professionella tystnadsplikten mellan revisorn och dennes klient. Som en lösning på problemet föreslår EU-kommissionen att EU och USA ska sluta ett ömsesidigt avtal om utlämnande av revisionsarbetspapper. Detta skulle innebära att endast ett kompetent bemyndigat EU-organ skulle ha rätt att överlämna revisionsarbetspapper till PCAOB enligt i förväg överenskomna regler och vice versa. Effekten av detta blir att PCAOB inte har rätt att begära dessa papper från det enskilda revisionsbolaget. 68 När det gäller den offentliga tillsynen på EU-nivå har den endast behandlats i den ovan nämnda rekommendationen om kvalitetssäkring. I dagens läge finns inget gemensamt tillsynsorgan för övervakning av revisorer i EU utan befintlig offentlig tillsyn i EU består av de olika medlemsstaternas egna tillsynsregler som följer rekommendationens miniminivå. Medlemsstaternas tillsynsregler varierar beroende på den nationella revisorskårens befintliga tillsynsstrukturer och vilken betydelse övervakning av revisionskvalitet har i olika sektorer. Som tidigare nämnts har EU dock för avsikt att i moderniseringen av det åttonde direktivet införa en gemensam samordningsmyndighet för offentlig tillsyn inom EU. I och med den rekommendation och den tillsynsstruktur som redan finns och med den åtgärd som föreslås i det åttonde bolagsdirektivet anser EU-kommissionen att ett likvärdigt system för tillsyn i förhållande till SOA existerar. 69 SEC:s inställning till den offentliga tillsynen är att de absolut kräver insyn i utländska revisionsbolag som agerar på den amerikanska börsen. Anledningen till detta är att SEC historiskt sett har haft svårigheter att komma åt revisionsarbetspapper från utländska revisionsbolag vilket har försvårat och försenat utredningar om ekonomisk brottslighet. Med denna bestämmelse vill SEC eliminera det faktum att utländska revisionsbolag som agerar på den amerikanska kapitalmarknaden har kunnat ta skydd bakom sin nationalitet. SEC godkänner som tidigare nämnts inte likvärdighetsbegreppet och har inga planer på att ge EU undantag i denna fråga, speciellt eftersom EU ännu inte har något gemensamt tillsynsorgan för sina revisorer. SEC har dock tagit till sig kritiken angående kränkningen av tystnadsplikten mellan revisorn och dennes klient och har därför utlovat konfidentiell behandling av den information som begärs utlämnad Schaub, File No. S , hela stycket 69 Europeiska unionens officiella tidning, s. 5-6 samt 10, hela stycket 70 Tafara, U.S. Perspective on Accountancy Regulation and Reforms, speech 2003, hela stycket 12

16 5 Sarbanes-Oxley Act i förhållande till svensk lag I detta kapitel ges en mer ingående beskrivning av vilka effekter SOA får för svenska revisorer och revisionsbolag. De områden som i kapitel fyra identifierades som problematiska kommer här att behandlas och analyseras med fokus på hur den enskilde revisorn eller revisionsbolaget drabbas. De svenska reglerna som en revisor har att rätta sig efter är till stor del byggda på god revisors- och revisionssed. Det är ABL och RL som fastställer att revisorn ska följa god revisors- och revisionssed men det är FAR och RN som har till uppgift att utveckla dessa begrepp. 71 Att följa god revisorssed innebär att revisorn ur ett rent etiskt perspektiv handlar på ett sådant sätt, både mot klienter och omvärlden i övrigt, att revisorn visar sig värd det förtroende som yrket kräver. 72 Med god revisionssed menas god sed bland erfarna revisorer med stor integritet och professionellt omdöme. 73 Närmare förklarat innebär det att revision bygger på förtroende För att omvärlden ska kunna ha förtroende för revisorn så krävs att denne iakttar sin tystnadsplikt, är kompetent samt agerar på ett sätt som inte strider mot oberoendet Registrering För att få utföra revision av en emittent måste revisionsbolagen ansöka om registrering hos PCAOB. Denna ansökan ska innehålla bland annat uppgifter om revisionsbolagets alla emittenter, uppgifter om olika arvoden, en förteckning över berörda revisorer samt information om pågående brottsmål, civila eller administrativa processer med anledning av någon revisionsrapport. Ansökan ska även innehålla samtycke till att lämna vittnesmål och tillhandahålla dokumentation i enlighet med vad som efterfrågas av PCAOB. För Sveriges del innebär registrering hos PCAOB en konflikt med personuppgiftslagen (SFS 1998:204, PUL). 33 PUL deklarerar att det är förbjudet att till tredje land föra över personuppgifter som är under behandling om landet inte har en adekvat nivå för skyddet av personuppgifterna. Förbudet gäller också överföring av personuppgifter för behandling i tredje land. För den svenske revisorn betyder detta att denne inte har rätt att överlämna de uppgifter som PCAOB kräver såvida denne inte har samtycke från sina emittenter enligt 34 PUL. 75 Som nämnts tidigare har SEC inte medgivit utländska revisionsbolag undantag från registrering. Dock har SEC insett efter EU-kommissionens påpekande, att det kan finnas direkta konflikter mellan registreringskravet och andra länders nationella lagar. Därför har vissa undantag medgivits inom ramarna för registrering. Dessa undantag är: uppskov i sex månader för registrering för att revisionsbolagen ska ha tid att utröna om registreringskraven strider mot nationell lag, att begränsa vilka personer som omfattas av kraven samt att undantaga kravet på utlämnande av information på de områden där det strider mot nationell lag. 76 För problemet med registrering finns alltså två lösningar att tillgå för ett revisionsbolag. Detta kan antingen utnyttja det undantag som SEC och PCAOB medger och utelämna den 71 FAR:s hemsida, 72 Cassel, s FAR:s hemsida, 74 Ibid 75 Blix m.fl., s Tafara, Addressing International Concerns under the Sarbanes-Oxley Act, speech 2003, hela stycket 13

17 information som skulle kollidera med revisorns tystnadsplikt enligt PUL eller så kan revisionsbolaget efterfråga emittenternas medgivande att lämna ut information. Just denna aspekt på problemet är kanske inte så svårlöst eftersom SEC har öppnat för utvägar. Dock finns en lite mer allvarlig aspekt angående registrering, nämligen att revisionsbolaget i och med registreringen accepterar att det lyder under en utländsk myndighetstillsyn. Med registrering följer inte endast att revisorn riskerar att bryta mot PUL utan också att revisorn och dennes bolag underkastar sig ett annat lands lag eftersom registreringen innebär att revisionsbolaget därefter innefattas av SOA. I nuläget är tillämpningen av SOA i ett startskede och det är omöjligt att säga hur alla bestämmelser kommer att tolkas i framtiden och om huruvida SEC kommer att utfärda nya tillämpningsregler. Att acceptera en registrering hos PCAOB kan därför ha långt mer komplicerade konsekvenser än de uppenbara problemen med PUL. Trots detta så förefaller det som om berörda revisionsbolag kommer att låta registrera sig hos PCAOB eftersom alternativet är att ej längre utföra revision hos klienten (emittenten), vilket innebär att tacka nej till stora intäkter. Företagen som revideras (emittenterna) lyder ju även de under SOA och måste således ha revisorer som är registrerade hos PCAOB. Ett revisionsbolag som inte är registrerat kommer därmed att uteslutas av emmitenten. I och med det upplägg som SOA har med att innefatta regler för såväl företag som för revisorer så kan lagen anses fungera som en ekonomisk påtryckning då revisionsbolag får ekonomiska incitament att registrera sig hos PCAOB. 5.2 Revisorers oberoende Icke-revisionsuppdrag När det gäller icke-revisionstjänster så finns det enligt svensk lag inte några bestämmelser angående vilka specifika tjänster det är. Istället har Sverige följt EU:s rekommendation om revisorers oberoende och till följd av detta infört analysmodellen i RL. 77 Analysmodellen innebär att revisorn istället för att innefattas av förbudskataloger, ska följa en logisk modell för att själv kunna analysera om ett uppdrag innebär ett hot mot oberoendet. Revisorn ska inför varje uppdrag göra en oberoende prövning. Enligt analysmodellen finns det fem olika hot mot oberoendet: Egenintressehot, om revisorn eller någon i revisionsteamet har ett direkt eller indirekt ekonomiskt intresse i uppdragsgivarens verksamhet. Självgranskningshot, om revisorn eller någon i revisionsteamet har agerat som rådgivare utanför revisionsverksamheten i en fråga som omfattas av revisorns granskningsuppdrag. Partställningshot, om revisorn eller någon i revisionsteamet uppträder eller har uppträtt till stöd för eller mot uppdragsgivarens ståndpunkt i någon rättslig eller ekonomisk angelägenhet. Vänskapshot, om revisorn eller någon i revisionsteamet har nära personliga relationer till uppdragsgivaren eller till någon person i dennes ledning. Skrämselhot, om revisorn eller någon i revisionsteamet utsätts för hot eller någon annan påtryckning som är ägnad att inge obehag. 77 RL 21 14

18 Om något av dessa hot existerar ska revisorn själv avsäga sig revisionsuppdraget. Revisorn ska även pröva om det finns andra omständigheter än de nyss angivna som kan rubba förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet. 78 Detta betyder att analysmodellen i vissa fall kan tvinga en revisor att avstå från icke-revisionsuppdrag för en uppdragsgivare. Däremot så betyder det inte att alla icke-revisionsuppdrag är förbjudna utan bara de uppdrag som fastnar i analysmodellen anses som olagliga. Detta kan alltså variera från situation till situation. 79 Enligt god revisors- och revisionssed finns det även tillfällen där revisorn måste tillhandahålla uppdragsgivaren tjänster som enligt SOA kan klassas som olagliga icke-revisionstjänster. 80 Bland annat är revisorn enligt god revisorssed skyldig att ge revisionsrådgivning, d.v.s. lämna råd och synpunkter när det gäller bolagets redovisning och förvaltning. 81 Enligt svensk lag skulle revisorn även kunna utföra ett icke-revisionsuppdrag så länge det inte står i konflikt med analysmodellen. Enligt SOA är detta inte möjligt, är icke-revisionsuppdraget listat som förbjudet så är det helt förbjudet. Således blir slutsatsen att revisorn riskerar att bryta mot SOA när denne följer god revisorssed enligt svensk lag. Revisorn skulle för att undgå att bryta mot SOA kunna undvika att utföra de icke-revisionsuppdrag som är olagliga enligt SOA även fast de är lagliga enligt analysmodellen i RL. Däremot måste revisorn följa god revisorssed och blir därmed tvungen att lämna den revisionsrådgivning som god revisorssed kräver, vilket innebär en kollision med SOA. Den svenske lagstiftaren har explicit uttryckt att det finns ett samhällsekonomiskt intresse av att kunna ta till vara revisorns kompetens via rådgivning. 82 En bra revisor lämnar goda råd till sina klienter och det är något som revisorskåren är stolta över att kunna göra. Just därför har lagstiftaren undvikit att upprätta förbudslistor. Det anses bra att revisorer lämnar råd eftersom det bidrar till att näringslivet håller sig på rätt spår, att företagen kan identifiera problem innan de uppkommer och att de sköter sina redovisningsrutiner på bästa sätt. En svensk revisor måste som nämnts tidigare följa god revisors- och revisionssed. Börjar man rucka på den goda seden så raseras den självreglering som byggts upp i Sverige och som är väldigt respekterad både av revisorer och näringslivet. Här blir det till att gå balansgång för revisorn som ska försöka att undvika att utföra de uppdrag som anses som icke-revisionsuppdrag enligt SOA, men samtidigt ge goda råd enligt god sed. Då svensk lag är uppbyggd på ett annorlunda sätt kan revisorn inte vara säker på att agera rätt enbart genom att utföra de kontrollåtgärder som ska företas enligt svensk lag. I fortsättningen kommer berörda revisorer behöva veta mer om hur SOA ska tillämpas för att kunna agera rätt. Kraven på en revisor blir högre och revisorn kommer att behöva mer resurser och mycket stöd från revisionskommittén. 83 Eftersom tillämpningen av SOA fortfarande ligger under förhandling med EU så är det inte klart hur exempelvis FAR skulle agera om en revisor brutit mot god sed för att kunna följa SOA. Hur detta utvecklas kommer att bero på utgången av EU- förhandlingarna Revisorsrotation ABL innehåller inget krav på rotation av revisorer. EU-rekommendationen stadgar att en revisor högst får sitta i sju år, men i svensk lag har beslutats att inte införa någon övre gräns 78 FAR, Analysmodellen, s. 7, hela stycket 79 Blix m.fl., s Ibid 81 Prop. 2000/01:146 s Blix m.fl., s.1 83 Blix m.fl., s.2 15

19 för hur länge en revisor får revidera ett bolag. Detta beslut togs på grundvalarna att om vissa normer lagfästs så riskerar man att revisorns granskning begränsas. 84 Lagstiftaren har även uttryckt sig positiv till att ha samma revisor i ett bolag under en längre tid eftersom samhället anses vinna på att revisorn är insatt i bolagets angelägenheter. Därför har det har ansetts bättre att behålla en ramlagstiftning som ålägger revisorn att följa god revisionssed istället för att lagstifta om en övre gräns. 85 God revisionssed utvecklas, som nämnts tidigare, av FAR och RN vilka har större möjligheter att anpassa regelverket efter marknadsläget än vad lagstiftaren har. FAR har rekommenderat att en revisor endast får sitta som vald revisor i ett bolag i två mandatperioder vilket innebär åtta år. 86 Detta har accepterats av EU som jämbördigt med rotationsrekommendationen om sju år. 87 Lagstiftaren vill således genom att inte lagstifta om rotation uppnå att revisionens kvalitet säkerställs på ett bättre sätt. Det är intresseorganisationerna som besitter expertisen och som har möjligheten att ändra och utfärda och rekommendationer på ett mer dynamiskt sätt än lagstiftaren. 88 Enligt en undersökning utförd av Svenska Dagbladet Näringsliv har över en tredjedel av revisorerna i de bolag som är mest omsatta på den svenska börsen suttit som revisorer i längre än sju år. 89 Det är inte alls ovanligt att sitta som revisor i ett bolag i tio till femton år i Sverige. 90 Det finns som sagt ingenting som lagligen hindrar en revisor att följa SOA:s rotationsregler, däremot kommer denna reglering att föranleda en förändring hos både berörda revisorer och deras klienter. Det var inte länge sedan FAR utgav rekommendationen om att en revisor inte bör sitta mer än åtta år och ännu så länge håller revisorskåren på att anpassa sig till det. Fem år känns därför som en väldigt kort tid som revisor i ett bolag och det kommer därför att krävas en stor del planering och anpassning för berörda aktörer när denna lagregel ska uppfyllas Revisionskommitté Enligt ABL 10 kap. 8 utses revisorn av bolagsstämman. Inget annat organ har rätt att utse revisorn. Vidare måste revisorn följa bolagsstämmans anvisningar om de inte bryter mot lag eller god revisionssed. 91 Bolagsstämman har därmed inte rätt att ge revisorn instruktioner som inskränker dennes uppdrag såsom det anges i ABL 10 kap. 3 : Revisorn skall granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver. Om bolaget är moderbolag, skall revisorn även granska koncernredovisningen och koncernföretagens inbördes förhållanden. Lag (1998:760). En direkt konflikt uppstår mellan SOA och ABL dels angående vem som ska utse revisorn eftersom det enligt SOA är revisionskommittén som ska utse revisorn, dels hur tillsynen ska vara upplagd. Revisorn ska enligt ABL granska styrelsens förvaltning samtidigt som SOA fastställer att revisionskommittén, som är utsedd av eller t.o.m. utgörs av styrelsen, ska utöva tillsyn över och betala arvode till revisorn. 84 Prop. 1997/98:99 s Ibid 86 FAR, Några frågor om revision s Ibid 88 Blix m.fl., s Almgren, Svd Näringsliv Ibid 91 ABL 10 kap. 4 16

20 Händelseförloppet blir som följande: granskning enligt SOA Revisionskommitté/ Styrelsen granskning enligt ABL Revisorn Detta scenario är enligt god revisionssed direkt olämpligt. Dock har SEC medgett undantag för länder där SOA:s regler kolliderar med nationell lag. 92 Dessa undantag innebär att SEC tillåter aktieägarna att medverka vid valet av revisor om den nationella lagen kräver det. För Sveriges del skulle detta kunna betyda att bolagsstämman även i fortsättningen kan välja revisor. SEC har även beslutat att tillåta alternativa tillsynsstrukturer istället för revisionskommittén, dock är det ännu inte fullständigt klart hur dessa ska se ut. 93 Detta lämnar en möjlighet för att svenska revisorer även i fortsättningen kan granskas av RN eller något annat organ som alltså inte är samma organ som revisorn själv har till uppgift att granska. Det självgranskningsproblem som uppstår angående revisionskommittén verkar således kunna lösas på ett relativt bra sätt och kommer därför troligtvis inte att orsaka några större framtida problem. 5.3 Offentlig tillsyn Enligt 3 RL är det RN som ska utöva tillsyn över revisionsverksamhet och revisorer i Sverige. 28 samma lag stadgar att revisorer och registrerade revisionsbolag är skyldiga att låta RN vid sin tillsyn granska akter, bokföring och övriga handlingar som hör till verksamheten och att lämna nämnden de uppgifter som behövs för tillsynen. Revisorer i Sverige har således en upplysningsplikt till RN, någon motsvarande upplysningsskyldighet finns inte till PCAOB eller något annat utomstående organ tystnadsplikt Konflikten som uppstår angående regleringen kring den offentliga tillsynen ligger i den tystnadsplikt som revisorer i Sverige lyder under. Tystnadsplikten är vidsträckt och regleras i flera regelverk, nämligen ABL, RL och FARs yrkesetiska regler. Dessa lyder som följande: ABL 10 kap. 37 : En revisor får inte till en enskild aktieägare eller utomstående obehörigen lämna upplysningar om sådana bolagets angelägenheter som han får kännedom om när han fullgör sitt uppdrag, om det kan vara till skada för bolaget. RL 26 : En revisor får inte, till fördel för sig själv eller till skada eller nytta för någon annan, använda uppgifter som revisorn har fått i sin yrkesutövning. Revisorn får inte heller obehörigen röja sådana uppgifter. Revisorn ska se till att biträde till honom eller henne iakttar dessa föreskrifter. [ ]. 92 Tafara, Addressing International Concerns under the Sarbanes-Oxley Act, speech Ibid 17

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i revisorslagen (2001:883); SFS 2016:430 Utkom från trycket den 31 maj 2016 utfärdad den 19 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om revisorslagen

Läs mer

Regeringens proposition 2000/01:146

Regeringens proposition 2000/01:146 Regeringens proposition 2000/01:146 Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet Prop. 2000/01:146 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 juni 2001 Ingela Thalén

Läs mer

Revisorer och revision. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Revisorer och revision. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Revisorer och revision Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 3 mars 2016. Morgan Johansson Jacob Aspegren (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Läs mer

Nya regler för revisorer och revision SOU 2015:49

Nya regler för revisorer och revision SOU 2015:49 1(7) Justitiedepartementet Magnus Lundberg 103 33 Stockholm 08-782 91 24 magnus.lundberg@tco.se Nya regler för revisorer och revision SOU 2015:49 Ju2015/4660/L1 Utredningen syftar till att genomföra de

Läs mer

Yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till nordisk standard för revision i mindre företag

Yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till nordisk standard för revision i mindre företag 1 YTTRANDE 2015-10-16 2015-773 FAR Box 6417 113 82 STOCKHOLM Yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till nordisk standard för revision i mindre företag Revisorsnämnden har följande huvudsakliga

Läs mer

Slutbetänkande av Utredningen om revisorer och revision: Revisorers skadeståndsansvar (SOU 2008:79) Ert dnr Ju 2008/7651/L1

Slutbetänkande av Utredningen om revisorer och revision: Revisorers skadeståndsansvar (SOU 2008:79) Ert dnr Ju 2008/7651/L1 YTTRANDE 2009-01-23 Dnr 2008-1386 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Utredningen om revisorer och revision: Revisorers skadeståndsansvar (SOU 2008:79) Ert dnr Ju 2008/7651/L1 Inledning

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Lars Dahllöf. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet

Läs mer

Betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst Riktlinjer för en ny tillståndsperiod (SOU 2005:1)

Betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst Riktlinjer för en ny tillståndsperiod (SOU 2005:1) FÖRVALTNINGSSTIFTELSEN för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB YTTRANDE 2005-05-25 Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Radio och TV

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling

Läs mer

Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen

Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/106 Er referens: Fi2014/2420 1 (8) 2014-09-29 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Enheten för bank och försäkring fi.registrator@regeringskansliet.se Införande

Läs mer

Lagrådsremiss. Försäkringsförmedling. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Försäkringsförmedling. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Försäkringsförmedling Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 17 februari 2005 Sven-Erik Österberg Tord Gransbo (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

SFS 2009:574. 6 En revisor ska genomgå fortbildning i syfte att behålla de kunskaper och den förmåga att tillämpa kunskaperna som avses i 3.

SFS 2009:574. 6 En revisor ska genomgå fortbildning i syfte att behålla de kunskaper och den förmåga att tillämpa kunskaperna som avses i 3. Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1995:665) om revisorer; SFS 2009:574 Utkom från trycket den 9 juni 2009 utfärdad den 28 maj 2009. Regeringen föreskriver 1 i fråga om förordningen

Läs mer

Bolagspolicy för Vara kommun

Bolagspolicy för Vara kommun Bolagspolicy för Vara kommun Antagen av kommunfullmäktige XXXX-XX-XX XX 1. Bakgrund och omfattning Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den

Läs mer

Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62)

Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62) 1(7) Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm Lena Orpana 0704819107 lena.orpana@tco.se Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62) Yttrande TCO har beretts

Läs mer

En ny reglering av värdepappersmarknaden 2006-03-03

En ny reglering av värdepappersmarknaden 2006-03-03 En ny reglering av värdepappersmarknaden 2006-03-03 INNEHÅLL MIFID 2 Bakgrund 2 Tidsplanen för MiFID 2 Finansinspektionens arbete med MiFID 3 Värdepappersföretagens arbete med MiFID 3 NYA TILLSTÅNDSPLIKTIGA

Läs mer

2016-02-05 BESLUTSPROMEMORIA. FI Dnr 14 13970. Sammanfattning

2016-02-05 BESLUTSPROMEMORIA. FI Dnr 14 13970. Sammanfattning 2016-02-05 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 14 13970 Ändringar i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd med anledning av en ny förordning om förbättrad värdepappersavveckling och om värdepapperscentraler

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

REMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID II

REMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID II Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Henrik Lennefeldt 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Fi2011/4467 REMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2008:12 Utkom från trycket den 22 januari 2008 utfärdad den 10 januari 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Användningen av kreditbetyg i riskhantering. Katarina Back (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Användningen av kreditbetyg i riskhantering. Katarina Back (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Användningen av kreditbetyg i riskhantering Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 6 februari 2014 Peter Norman Katarina Back (Finansdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING. Delårsrapportering

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING. Delårsrapportering Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Delårsrapportering Innehållsförteckning Inledning... 1 Sammanfattning... 1 Annan normgivning... 2 Lagregler och allmänna råd (BFNAR 2002:5)... 2 Tillämplighet... 2 Skyldighet

Läs mer

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC KONSEKVENSUTREDNING 1 (11) Martin Gustafsson Avdelningen för produkter 010-168 05 27 2015-10-16 15EV733 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC Elsäkerhetsverket

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2010:1516 Utkom från trycket den 10 december 2010 utfärdad den 2 december 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Personuppgiftslag; SFS 1998:204 utfärdad den 29 april 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Allmänna bestämmelser Syftet med lagen 1 Syftet med denna lag är

Läs mer

Remissyttrande. Förslag till ändringar i Svensk kod för bolagsstyrning

Remissyttrande. Förslag till ändringar i Svensk kod för bolagsstyrning 1 (8) Kollegiet för svensk bolagsstyrning Box 16050 103 21 STOCKHOLM SN Dnr 266/2009 2009-11-20 Remissyttrande Förslag till ändringar i Svensk kod för bolagsstyrning Föreningen Svenskt Näringsliv har beretts

Läs mer

Finspångs kommun Revisorerna. Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och kommunala företag

Finspångs kommun Revisorerna. Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och kommunala företag Finspångs kommun Revisorerna Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och kommunala företag Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Uppdrag...4 1.2 Metod...5

Läs mer

III. REGLER FÖR BOLAGSSTYRNING

III. REGLER FÖR BOLAGSSTYRNING III. REGLER FÖR BOLAGSSTYRNING 1 Bolagsstämma Aktieägarnas inflytande i bolaget utövas vid bolagsstämma, som är bolagets högsta beslutande organ. Bolagsstämma ska förberedas och genomföras på ett sådant

Läs mer

Ändrade föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension

Ändrade föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension 2013-05-21 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 13-1288 Ändrade föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3]

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 5/VI/2008 K(2008) 2274 slutlig KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 5/VI/2008 om begränsning av det civilrättsliga ansvaret för lagstadgade revisorer och

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina

Läs mer

1 Huvudsakligt innehåll

1 Huvudsakligt innehåll Innehållsförteckning 1 Huvudsakligt innehåll...2 2 Författningstext...3 2.1 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)...3 3 Ärendet och dess beredning...6 4 Överväganden...8 4.1

Läs mer

Stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden. Danijela Pavic (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden. Danijela Pavic (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 26 maj 2016 Morgan Johansson Danijela Pavic (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Promemoria. Några frågor med anledning av ändringar i kapitaldirektivet. Sammanfattning

Promemoria. Några frågor med anledning av ändringar i kapitaldirektivet. Sammanfattning Promemoria Några frågor med anledning av ändringar i kapitaldirektivet Sammanfattning Rådets direktiv 77/91/EEG när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital (kapitaldirektivet)

Läs mer

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2011

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2011 Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2011 1.1 10 7,8 (78 %) 22 (67 %) Utifrån ett utkast till en koncernredovisning ska tentanderna ta ställning till posterna i moderbolagets och koncernens

Läs mer

En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8) (Ju2015/1889/L1)

En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8) (Ju2015/1889/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 1 december 2015 En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8) (Ju2015/1889/L1) FAR har beretts tillfälle

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.; utfärdad den 8 december 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om lagen (1967:531) om

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

Ändring av lagen om flygplatsavgifter. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Ändring av lagen om flygplatsavgifter. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Ändring av lagen om flygplatsavgifter Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 april 2015 Anna Johansson Jonas Ragell (Näringsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

D 5/03. Dnr 2002-1486 2003-02-06 D 5/03

D 5/03. Dnr 2002-1486 2003-02-06 D 5/03 Dnr 2002-1486 2003-02-06 D 5/03 D 5/03 Genom systematisk och uppsökande tillsyn (SUT) informerar sig Revisorsnämnden (RN) om kvaliteten i revisorers och revisionsbolags verksamhet. Som ett led i denna

Läs mer

A Allmänt. Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

A Allmänt. Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut Diarienummer VERK 2011/472 Rubrik Ändring av Statens folkhälsoinstituts föreskrifter (FHIFS 2011:1) om teknisk sprit A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och

Läs mer

PERSONUPPGIFTSLAG. Den fysiska person som, efter förordnande av den personuppgiftsansvarige,

PERSONUPPGIFTSLAG. Den fysiska person som, efter förordnande av den personuppgiftsansvarige, PERSONUPPGIFTSLAG Syftet med lagen 1 Syftet med denna lag är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Avvikande bestämmelse i annan författning

Läs mer

Revisorns oberoende. Handelsrätt C. En omtvistad fråga mellan USA, EU och Sverige. Författare: Sara Björklund Handledare: Bo Westlund

Revisorns oberoende. Handelsrätt C. En omtvistad fråga mellan USA, EU och Sverige. Författare: Sara Björklund Handledare: Bo Westlund Handelsrätt C Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Uppsats VT 2006 Revisorns oberoende En omtvistad fråga mellan USA, EU och Sverige Författare: Sara Björklund Handledare: Bo Westlund

Läs mer

Ändringar i fusionsoch delningsdirektiven

Ändringar i fusionsoch delningsdirektiven Ds 2010:32 Ändringar i fusionsoch delningsdirektiven förslag till genomförandeåtgärder Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes

Läs mer

Dnr 2005-698 2006-03-02 D 5/06

Dnr 2005-698 2006-03-02 D 5/06 Dnr 2005-698 2006-03-02 D 5/06 D 5/06 1 Bakgrund Revisorsnämnden (RN) har uppmärksammat att Panelen för övervakning av finansiell rapportering (Övervakningspanelen) 1 har publicerat ett beslut i vilket

Läs mer

DOM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 8877-13 1 KLAGANDE A, sekretessbelagda uppgifter, se bilaga Ombud och offentligt biträde: Ombud och offentligt biträde genom substitution: Adress som

Läs mer

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter.

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om typgodkännande för motorfordon Näringsdepartementet 2016-02-24 Dokumentbeteckning KOM (2016) 31 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2011/0059(CNS) 6.2.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Stadgar Form: Tagg, Stockholm Tryck: modintr Storgatan 5 Box 5510 yck offset 2011-10 114 85 Stockholm telefon 08-782 08 00 www.teknikforetagen.

Stadgar Form: Tagg, Stockholm Tryck: modintr Storgatan 5 Box 5510 yck offset 2011-10 114 85 Stockholm telefon 08-782 08 00 www.teknikforetagen. Stadgar Stadgar för Föreningen Teknikföretagen i Sverige och Teknikarbetsgivarna Stadgar för Föreningen Teknikföretagen i Sverige 1 Föreningens ändamål 5 2 Föreningens säte 5 3 Föreningen och dess medlemmar

Läs mer

Promemoria 2011-09-28

Promemoria 2011-09-28 Promemoria 2011-09-28 Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas vissa genomförandeåtgärder Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian, som har upprättats inom Näringsdepartementet, föreslås

Läs mer

Föreningens firma är Visita, med bifirma Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, SHR.

Föreningens firma är Visita, med bifirma Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, SHR. Visitas stadgar 1. FÖRENINGENS FIRMA Föreningens firma är Visita, med bifirma Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, SHR. 2. FÖRENINGENS ÄNDAMÅL Visita är en bransch- och arbetsgivarorganisation för

Läs mer

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig.

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 november 2010 (4.11) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2010/0306 (NLE) 15770/10 ADD 2 ATO 63 ENV 742 FÖLJENOT från: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska

Läs mer

Dnr 2013-401 2013-10-31 D 13

Dnr 2013-401 2013-10-31 D 13 Dnr 2013-401 2013-10-31 D 13 D 13 Disciplinärende godkände revisorn A-son Revisorsnämnden meddelar godkände revisorn A-son varning. 1 Inledning 1.1 Bakgrund A-son har varit föremål för Revisorsnämndens

Läs mer

INTERNATIONELLA AVTAL

INTERNATIONELLA AVTAL Beslut 2014/494/EU, EUT L 261, 2014 1 II (Icke-lagstiftningsakter) INTERNATIONELLA AVTAL RÅDETS BESLUT av den 16 juni 2014 om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, och om provisorisk tillämpning

Läs mer

Bankens styrelse har fastställt denna policy vid sammanträde den 14 september 2011.

Bankens styrelse har fastställt denna policy vid sammanträde den 14 september 2011. Ersättningspolicy för Kinda-Ydre Sparbank, nedan benämnd Banken. Bankens styrelse har fastställt denna policy vid sammanträde den 14 september 2011. Inledning. Banken skall ha en ersättningspolicy som

Läs mer

Prop. 1984/85: 34. Regeringens proposition 1984/85: 34. om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984.

Prop. 1984/85: 34. Regeringens proposition 1984/85: 34. om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984. Regeringens proposition 1984/85: 34 Prop. 1984/85: 34 om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984. Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade

Läs mer

Hällefors kommun. Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala bolagen Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-01-23 Antal sidor: 11

Hällefors kommun. Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala bolagen Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-01-23 Antal sidor: 11 Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning och ansvarig nämnd 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den

FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den Kvalitetskontroll ett stöd i ditt kvalitetsarbete Kvalitetssäkring utgör revisions- och rådgivningsbranschens viktigaste medel för att ge allmänheten

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-03-13 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

HÖGRE REVISORSEXAMEN Svarsmall

HÖGRE REVISORSEXAMEN Svarsmall HÖGRE REVISORSEXAMEN Svarsmall November 2004 Revisorsnämnden 2005 1. Tati AB (publ.) (22p) Deluppgift 1.1 Redovisning av en anteciperad utdelning ska hanteras enligt RR 11 Intäkter, vilket innebär att

Läs mer

Upplysningar om ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare 2007-11-01

Upplysningar om ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare 2007-11-01 Upplysningar om ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare 2007-11-01 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 1. BAKGRUND 3 1.1 Bakgrund till föreslagna ändringar 3 1.2 Nya lagregler 3 1.3 Nuvarande regler

Läs mer

Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut

Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Ds 2015:1 Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Justitiedepartementet Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken... 7 2 Ärendet...

Läs mer

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Boverket september 2013 Titel: Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Utgivare: Boverket september 2013 Dnr: 1255-369/2013

Läs mer

Rapport om årsredovisningen för Byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation för budgetåret 2014

Rapport om årsredovisningen för Byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation för budgetåret 2014 Rapport om årsredovisningen för Byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation för budgetåret 2014 med byråns svar 12, rue Alcide De Gasperi - L - 1615 Luxembourg

Läs mer

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag,

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 3 Revisorsnämnden skall 1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, 2. utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över revisorer

Läs mer

Övervakning av regelbunden finansiell information 2011

Övervakning av regelbunden finansiell information 2011 Övervakning av regelbunden finansiell information 2011 Rapport enligt 5 kap 18 Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser avseende år 2011 Innehåll Inledning... 3

Läs mer

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883)

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883) SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 2 I denna lag avses med 1. revisor: en godkänd eller auktoriserad revisor, 2. godkänd revisor: en revisor som har godkänts enligt 4, 3. auktoriserad revisor: en

Läs mer

Innehåll. Del 1. Inledning. Sammanfattning... 19. Summary... 41

Innehåll. Del 1. Inledning. Sammanfattning... 19. Summary... 41 Innehåll Del 1 Sammanfattning... 19 Summary... 41 Inledning 1 Vårt arbete... 69 1.1 Direktiven... 69 1.2 Uppdraget... 70 1.3 Arbetets bedrivande... 71 1.4 Betänkandets disposition... 72 1.5 Författningsförslaget...

Läs mer

Konsekvensutredning 1 (13)

Konsekvensutredning 1 (13) Konsekvensutredning 1 (13) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Anneli Eriksson och Ellinor Öjefelt Väg- och järnvägsavdelningen Enhet trafik och teknik Sektion infrastruktur Konsekvensutredning Transportstyrelsens

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 23.12.2002 KOM(2002) 761 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om resultaten av tillämpningen av artikel 12 i rådets direktiv 98/56/EG av den 20

Läs mer

Stadga om den europeiska advokatkårens kärnprinciper

Stadga om den europeiska advokatkårens kärnprinciper Stadga om den europeiska advokatkårens kärnprinciper Antagen vid CCBE:s plenum den 25 november 2006 I ett samhälle grundat på respekt för rättssäkerheten fyller advokaten en särskild funktion. En advokats

Läs mer

Dnr 2011-1633 2013-05-03 D 13

Dnr 2011-1633 2013-05-03 D 13 Dnr 2011-1633 2013-05-03 D 13 D 13 1 Inledning Revisorsnämnden (RN) har mottagit en underrättelse från Skatteverket beträffande auktoriserade revisorn A-son och har därför öppnat detta disciplinärende.

Läs mer

Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter

Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter 1 (7) 2014-03-06 Dnr SU FV-1.1.3-0386-14 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter 1. Inledning Europeiska

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk Arbetsmarknadsdepartementet 2013-08-14 Dokumentbeteckning KOM (2013) 471 Förslag till

Läs mer

SVARSMALL HÖGRE REVISORSEXAMEN Del I December 2009

SVARSMALL HÖGRE REVISORSEXAMEN Del I December 2009 SVARSMALL HÖGRE REVISORSEXAMEN Del I December 2009 Revisorsnämnden 2009 0B1. Obiccs Teknisk Konsulting AB 2BDeluppgift 1.1 Enligt lag som trädde i kraft den 1 juli 2009 får den som under sju år har varit

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 30 november 2010 KLAGANDE Lotteriinspektionen Box 199 645 23 Strängnäs MOTPART AB Kvällstidningen Expressen, 556025-4525 Ombud: Advokat Ulf Isaksson

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 19.5.2005 KOM(2005) 200 slutlig 2005/0095 (CNS) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Kanada om behandling

Läs mer

Uppdaterad 2013 04-24. Juridiska föreningen i Uppsala. Grundad 24 maj 1844. Stadgar

Uppdaterad 2013 04-24. Juridiska föreningen i Uppsala. Grundad 24 maj 1844. Stadgar Juridiska föreningen i Uppsala Grundad 24 maj 1844 Stadgar Innehållsförteckning Kapitel 1 Inledande bestämmelser... 3 Kapitel 2 Medlemskap... 3 Kapitel 4 Föreningsstämma... 5 Kapitel 5 Styrelse... 6 Kapitel

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1(7) 2009-10-20 AdmD-293-2009. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

REMISSYTTRANDE 1(7) 2009-10-20 AdmD-293-2009. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE 1(7) Datum Dnr 2009-10-20 AdmD-293-2009 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Delbetänkande av Förvarsutredningen Återvändandedirektivet och svensk rätt (SOU 2009:60) (dnr Ju2009/5250/EMA)

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. som bifogas. Förslag till rådets direktiv

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. som bifogas. Förslag till rådets direktiv EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.6.2013 SWD(2013) 200 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN som bifogas Förslag till rådets direktiv om ändring

Läs mer

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen hösten 2012

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen hösten 2012 Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen hösten 2012 Övergripande kommentarer Högre Revisorsexamen Max poäng Genomsnittspoäng Antal tentander 75 100 77,0 (77,0 %) 28 (72 %) 28 tentander av 39 (72 %) har

Läs mer

Regeringens proposition 2013/14:118

Regeringens proposition 2013/14:118 Regeringens proposition 2013/14:118 Privata utförare av kommunal verksamhet Prop. 2013/14:118 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 6 mars Jan Björklund Peter Norman (Finansdepartementet)

Läs mer

Yttrande över remissen om kommunallagen - En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24

Yttrande över remissen om kommunallagen - En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Stöd & Process 2015-09-03 Solveig Jusélius 08-590 972 38 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2015:220 Solveig.Juselius@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Yttrande över remissen om kommunallagen - En kommunallag för

Läs mer

FINANS- INSPEKTIONEN FINANSINSPEKTIONENS FÖRFATTNINGSSAMLING. Finansinspektionens föreskrifter om inregistrering av fondpapper m.m.

FINANS- INSPEKTIONEN FINANSINSPEKTIONENS FÖRFATTNINGSSAMLING. Finansinspektionens föreskrifter om inregistrering av fondpapper m.m. FINANS- INSPEKTIONEN FINANSINSPEKTIONENS FÖRFATTNINGSSAMLING Finansinspektionens föreskrifter om inregistrering av fondpapper m.m. beslutade den 28 juni 1995 Finansinspektionen föreskriver¹ med stöd av

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans Justitiedepartementet 2016-01-11 Dokumentbeteckning KOM(2015) 635 Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-03-15. Offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-03-15. Offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-03-15 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, f.d. justitierådet Inger Nyström och regeringsrådet Lars Wennerström. Offentliga uppköpserbjudanden

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39)

Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39) PM 1 (9) Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39) Ert dnr JU2015/3364/L6 Det är en gedigen utredning som innehåller en omfattande

Läs mer

En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24

En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Yttrande R.nr 46.15 2015-10-14 Dnr 17/15 Saco Tiina Kangasniemi Box 2206 103 15 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Utredningens förslag Utredningen om en kommunallag för framtiden (SOU

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2007-06-12. Uppsägning av uppdragsavtalet

God fastighetsmäklarsed 2007-06-12. Uppsägning av uppdragsavtalet God fastighetsmäklarsed 2007-06-12 Uppsägning av uppdragsavtalet 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 3.1 Mäklarens rätt till provision... 4 3.2 Prövningen av mäklarens

Läs mer

Ersättningspolicy. Riskanalys avseende rörliga ersättningar

Ersättningspolicy. Riskanalys avseende rörliga ersättningar Med bilaga Riskanalys avseende rörliga ersättningar Fastställd av sparbankens styrelse 2014-03-19 1 Inledning. Banken skall ha en ersättningspolicy som styr hur ersättningar till anställda skall fastställas,

Läs mer

A Allmänt KONSEKVENSUTREDNING 2015-05-12. Beskrivning av problemet och vad Skatteverket vill uppnå. Bakgrund

A Allmänt KONSEKVENSUTREDNING 2015-05-12. Beskrivning av problemet och vad Skatteverket vill uppnå. Bakgrund KONSEKVENSUTREDNING 2015-05-12 Dnr. 1 31 280766-15/111, 1 31 280775-15/111 Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare (SKVFS 2015:X) och förslag till föreskrifter om identifikationsnummer

Läs mer

STADGAR För Läkemedelsindustriföreningen

STADGAR För Läkemedelsindustriföreningen STADGAR För Läkemedelsindustriföreningen 1 FIRMA Föreningens firma är Läkemedelsindustriföreningen. 2 INTRÄDE Föreningen utgör en sammanslutning av i Sverige verksamma läkemedelsföretag, som dock inte

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2010

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2010 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2010 Aktiemarknadsnämnden gjorde under år 2010 i genomsnitt nästan ett uttalande i veckan. De allra flesta uttalandena handlade om offentliga uppköpserbjudanden eller

Läs mer

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Gränsdragningen mellan den generella personuppgiftsregleringen och regleringen för området elektronisk kommunikation bör tydliggöras

Gränsdragningen mellan den generella personuppgiftsregleringen och regleringen för området elektronisk kommunikation bör tydliggöras Datum Vår referens Sida 2012-03-05 Dnr: 12-1100 1(6) Ert datum Er referens Ju2012/1000/L6 Nätsäkerhetsavdelningen Staffan Lindmark 08-678 57 36 staffan.lindmark@pts.se Justitiedepartementet Grundlagsenheten

Läs mer

Bolagsordning för AB Strömstads Badanstalt

Bolagsordning för AB Strömstads Badanstalt STRÖMSTADS KOMMUN KALLELSE/ÄRENDELISTA Sida 14 (40) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2015-06-09 Kf 62 Ks 92 Au 101 KS/2014 0465 Bolagsordning för AB Strömstads Badanstalt Kommunstyrelsens förslag till

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2005 ref. 80

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2005 ref. 80 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2005 ref. 80 Målnummer: 2419-04 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2005-12-27 Rubrik: Förutsättningarna för prövning av en ansökan om förhandsbesked angående mervärdesskatt när

Läs mer

Yttrande över EU-kommissionens förslag till ändringar i EU:s varumärkessystem

Yttrande över EU-kommissionens förslag till ändringar i EU:s varumärkessystem YTTRANDE Diarienr AD 578/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-30 1 (9) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och

Läs mer

AVTAL för innovationsdeltagare

AVTAL för innovationsdeltagare Avdelning Digitala samlingar Dnr 137-KB 415-2014 AVTAL för innovationsdeltagare Detta avtal har tecknats mellan (1) Kungl. biblioteket (KB), organisationsnummer 202100-1710 och (2) XYZ (Innovationsdeltagaren),

Läs mer

UaFS Blad 1 BOLAGSORDNING OCH ÄGARDIREKTIV FÖR UDDEVALLA UTVECKLINGS AB. Styrelsen skall ha sitt säte i Uddevalla kommun i Västra Götalands län.

UaFS Blad 1 BOLAGSORDNING OCH ÄGARDIREKTIV FÖR UDDEVALLA UTVECKLINGS AB. Styrelsen skall ha sitt säte i Uddevalla kommun i Västra Götalands län. Blad 1 BOLAGSORDNING OCH ÄGARDIREKTIV FÖR UDDEVALLA UTVECKLINGS AB Godkänd av kommunfullmäktige den 12 januari 1993, 4 med ändringar den 12 september 1995, 169, den 9 februari 1999, 9, den 8 november 2006,

Läs mer

Stockholm den 1 juni 2009 R-2009/0488. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2441/PO

Stockholm den 1 juni 2009 R-2009/0488. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2441/PO R-2009/0488 Stockholm den 1 juni 2009 Till Justitiedepartementet Ju2009/2441/PO Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 13 mars 2009 beretts tillfälle att yttra sig över promemorian Genomförandet

Läs mer