Mobilt Boende En undersökning av den framtida marknaden Undersökningen är genomförd av Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Sveriges- Camping- och Stugföretagares Riksorganisation och Husvagnsbranschens Riksförbund
Sammanfattning Under våren 2006 genomförde Turismens Utredningsinstitut en undersökning på uppdrag av Sveriges Camping & Stugföretagares Riksorganisation (SCR) och Husvagnsbranschens Riksförbund (HRF). Undersökningen syftade dels till att mäta attityd/inställning till camping och intresse för att köpa/hyra mobilt boende och dels till att kartlägga gruppen campare utifrån demografi, beteende och behov. Undersökningen baserades på telefonintervjuer med två grupper; 1) Icke-campare, personer 20-70 år som inte äger eller har tillgång till husvagn, husbil eller villavagn. 2) Aktiva campare, innehavare av CCS-kortet (Camping Card Scandinavia) och som har övernattat på campingplats någon gång under år 2005. Demografiskt skiljde sig de båda grupperna åt. Aktiva campare bor främst utanför någon av de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg eller Malmö. Aktiva campare är främst par i 40-årsåldern och barnfamiljer som bor i villa/hus. De har lägre utbildningsnivå än icke-camparna och de utgörs främst av medelinkomsttagare. Charter/solsemester är en populär semesterform i båda grupperna. Icke-campare har oftare eget fritidshus eller tillgång till ett fritidshus där de spenderar semestertid. Campare semestrar för det mesta i Sverige medan icke-campare semestrar mer utomlands. Camping på campingplats är något som de flesta svenskar har prövat på. Hela 90% av icke-camparna hade någon gång övernattat på campingplats. Vanligast var övernattning i tält men många hade även prövat på att övernatta i husvagn. Camping anses vara ett bra sätt att komma nära naturen och ett billigt sätt att semestra. Camping anses innebära frihet och är samtidigt ett socialt sätt att semestra. Bland de som campar idag är husvagn den vanligaste boendeformen. De flesta äger sin egen husvagn. Bland äldre campare är husbil vanligare än bland yngre campare. Unga campare övernattar istället oftare i tält än vad äldre gör. Bland gruppen icke-campare finns ett intresse av att hyra eller köpa ett mobilt boende i framtiden. Störst är intresset för husbilar men även husvagnen ses som ett möjligt alternativ vid semesterresor. Camping är en spontan semesterform. De som campar bokar gärna campingplats samma dag eller ett par dagar i förväg. Broschyren Camping och stugor i Sverige är en viktig informationskälla som en majoritet använder sig av när de planerar sin campingsemester. De viktigaste faktorerna vid val av campingplats är servicefaciliteter och närhet till badmöjligheter. 2
Innehållsförteckning Inledning Aktiva campare/icke-campare sid. 4-5 sid. 6 Image Camping icke-campare Sammanfattning Demografi icke-campare Semestervanor Image av en campare Attityd till camping Campingerfarenhet Intresse av att köpa/hyra sid. 8 sid. 9 sid. 10-11 sid. 12-13 sid. 14-15 sid. 16 sid. 17-21 Målgruppsanalys Camping aktiva campare Sammanfattning sid. 23 Demografi aktiva campare sid. 24 Semestervanor sid. 25-26 Bokning av campingplats sid. 27 Campingvanor sid. 28-31 Urvalskriterier sid. 32-33 Stugintresse sid. 34 3
Inledning Bakgrund Sveriges Camping & Stugföretagares Riksorganisation (SCR) och Husvagnsbranschens Riksförbund (HRF) har gått samman för att genomföra en undersökning av campingmarknaden i Sverige. SCR behövde öka kännedomen om sina kunder för att bättre kunna anpassa marknadsföring och produktuveckling. HRF vill öka försäljningen av husvagnar/husbilar via nya kundgrupper. HRF har behov av att identifiera potentiella målgrupper samt ta reda på vilket budskap som tilltalar de nya kundgrupperna genom en imagemätning. SCR:s och HRF:s informationsbehov var delvis överlappande varför man valde att genomföra undersökningen som ett samprojekt. Syfte Undersökningen består av två delar; 1) Image Camping som omfattar en mätning av attityd/inställning bland svenskar som inte campar regelbundet, i undersökningen omnämnda icke-campare, till camping samt graden av intresse för att köpa/hyra mobilt boende. 2) Målgruppsanalys Camping består av en kartläggning av den befintliga kundgruppen, aktiva campare, d.v.s. de som övernattar regelbundet på campingplats. Förutom kartläggning av gruppen utifrån demografi, beteende och behov har även gruppens attityd till stugboende på campingplats utvärderats. Definitioner Icke-campare har definierats som personer 20-70 år som för närvarande inte äger eller har tillgång till husvagn, husbil eller villavagn. Aktiva campare har definierats som innehavare av CCS-kortet (Camping Card Scandinavia) och som har övernattat på campingplats någon gång under år 2005. Metod Studien baseras på primärdata som samlats in via telefonintervjuer under maj månad år 2006. En kvantitativ ansats valdes då syftet med undersökningen var att få representativa resultat som speglade de båda grupperna. Telefonintervjuer ansågs vara den mest lämpliga datainsamlingsmetoden utifrån såväl den givna tidsramen som frågeställningarnas karaktär och grad av komplexitet. Fördelarna med telefonintervjuer är bl.a. en förhållandevis hög svarsfrekvens och möjlighet till förklaring av frågeställningar av den som genomför intervjuerna. Nackdelen med telefonintervjuer är att de kräver relativt korta intervjuer. 4
Frågeställningarna togs fram i samråd mellan SCR, HRF och Turismens Utredningsinstitut. Inför datainsamlingen genomfördes provintervjuer i tre omgångar för att anpassa svarsalternativ och testa förståelse av frågeställningar samt tidsåtgång för att genomföra intervjuerna. De intervjuer som genomfördes med aktiva campare baserades på ett slumpmässigt utdrag ur SCR:register över innehavare av CCS-kortet. SCR:s register saknade telefonnummer till kortinnehavarna utan de togs istället fram via digitala telefonkatalogtjänster. För att genomföra intervjuer med icke-campare införskaffades ett register från PAR med ett urval av män och kvinnor födda perioden 1936-1986. Eftersom detta register inkluderade även personer som äger och/eller har tillgång till husvagn/husbil och villavagn gjordes urvalet av icke-campare av intervjuarna per telefon. Intervjun inleddes med att respondenten fick uppge om han/hon ägde eller hade tillgång till en husvagn, husbil eller villavagn. Om så var fallet avslutades intervjun. Icke-camparna fick inledningsvis endast veta att intervjun handlade om deras semestervanor medan de aktiva camparna direkt blev informerade om syftet med undersökningen. Anledningen till att icke-camparna inte inledningsvis fick reda på undersökningens syfte var för att de inte skulle hinna förbereda sig för de campingspecifika frågorna utan svara mer spontant på frågorna. Totalt intervjuades 880 personer varav 320 aktiva campare och 560 icke-campare. 5
Aktiva campare/icke campare Nedan följer en jämförelse mellan grupperna aktiva campare och icke-campare ur ett demografisk perspektiv samt utifrån semestervanor. Längre fram i rapporten finns samtliga resultat presenterade separat för varje grupp. Demografisk jämförelse Aktiva campare bor framförallt utanför storstadsregionerna. Bara åtta procent bor i Stockholms-, Göteborgs- eller Malmöregionen mot 31% bland icke-camparna. Aktiva campare bor i högre utsträckning i villa/hus tillsammans med familj eller partner. Få bor i lägenhet och endast två procent av de hushåll som campar utgörs av ensamhushåll. Andelen barnfamiljer (ej ensamstående med barn) är hög bland de aktiva camparna. En jämförelse av inkomstnivåer visar att det är färre aktiva campare som tjänar över 600 000 om året än icke-campare. Andelen hushåll som har en årsinkomst på 400-600 000 kr är däremot högre bland camparna. Respondenterna har fått uttala sig om hushållets inkomster och inte individens. De aktiva camparnas hushåll består vanligen av två vuxna och därmed två potentiella inkomsttagare medan 23% av icke-camparnas hushåll utgörs av en person och därmed en ensam inkomsttagare. Aktiva campare tillhör gruppen medelinkomsttagare. Aktiva campare har lägre utbildning än gruppen icke-campare. Medan 43% av ickecamparna har eftergymnasial utbildning har bara 22% av camparna universitets/högskoleexamen som högsta avslutade utbildning. 30% av de aktiva camparna har enbart grundskoleutbildning mot 15% bland icke-camparna. Jämförelse av semestervanor När det gäller vilka semesterresor grupperna ägnat mest tid åt under de senaste fem åren är skillnaderna mellan grupperna inte så stora förutom att camparna så klart har ägnat majoriteten av sin semestertid åt campingsemestrar. En skillnad är att gruppen campare i mindre utsträckning reser på storstadssemester och s.k. citybreak med lågprisflyg. Backpackingresor är inte heller vanligt bland campare. Medan 40% av icke-camparna äger eller har tillgång till fritidshus har bara 20% av de aktiva camparna det. Icke-camparna tillbringar mer tid i fritidshus än vad aktiva campare gör. Båda grupperna semestrar huvudsakligen tillsammans med andra, i första hand familj och partner. Bland icke-campare semestrar åtta procent huvudsakligen ensamma. Aktiva campare semestrar sällan själv. Campare har i genomsnitt 24 resdagar per år medan icke-campare har 20 resdagar. Den stora skillnaden mellan grupperna är att en större andel icke-campare har få eller inga (< en vecka) resdagar. Inom gruppen campare reste nästan samtliga (99%) under år 2005. Aktiva campare semestrar huvudsakligen i Sverige. Icke-campare semestrar i Sverige - om än i mindre utsträckning än vad aktiva campare gör. Icke-campare semestrar även till stor del i Europa. Även om gruppen campare inte bara reser på campingsemester - som ju är en relativt billig semesterform - spenderar de något mindre än vad icke-campare gör per hushåll och år på semesterresor. Detta trots att de är fler inkomsttagare per hushåll. 6
Image Camping Icke-campare
Sammanfattning Image Camping Icke-campare definieras som personer födda mellan 1936 och 1986 som varken äger eller har tillgång till en husvagn, husbil eller villavagn. Icke-camparna var i genomsnitt 48 år. 31% av icke-camparna är bosatta i någon av de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg eller Malmö. Drygt hälften av icke-camparna bor i villa/hus. Andelen ensamhushåll bland icke-camparna var 23%. I genomsnitt bor det 2,5 personer per hushåll. 43% har någon form av eftergymnasial utbildning. Den populäraste semesterformen och den som flest ägnat tid åt under de senaste fem åren är charter/solsemester. Näst efter det är bilsemester, storstadssemester och skidsemester de populäraste semesterformerna. 40% har tillgång till eller äger ett fritidshus och denna grupp tillbringar även delar av sin semestertid i fritidshus. 11% av icke-camparna reste ingenting under år 2005. De som reste spenderade drygt hälften av tiden i Sverige och 28 % i övriga Europa (exkl. Norden). De flesta hushållen spenderade under 20 000 kronor per år på semesterresor. Icke-campare beskriver en campare på följande sätt: En campare är en medelsvensson som är både trevlig och social. Han/hon har begränsad ekonomi och klär sig ofta i träningsoverall. Camparen tycker om att leva enkelt, vistas i naturen och umgås med familj och vänner. Denna beskrivning stämmer ungefär med hur de aktiva camparna beskriver sig själva. När icke-camparna får göra associationer till camping på campingplats gör 28% negativa associationer, 13% positiva och resterande 59% är neutrala. Husvagn och tält är de två saker som starkast förknippas med camping på campingplats. Få nämner övriga boendeformer som exempelvis husbil, villavagn och stuga. De flesta håller med om att camping på campingplats är ett bra sätt att komma nära naturen, att camping innebär frihet, samt är ett socialt och billigt sätt att semestra. Däremot går åsikterna isär när det gäller graden av mysighet samt huruvida camping är avkopplande, smidigt och säkert. En knapp majoritet ser camping med husbil som lyxigt. De flesta icke-campare (90%) har någon gång övernattat på campingplats. Tält och husvagn är de boendeformer som flest har prövat på. På frågan om de kan tänka sig att köpa ett mobilt boende svarar 31% ja. Husbil är populärast men många ser priset som ett hinder. 22% av icke-camparna har någon gång hyrt husvagn, husbil eller villavagn och 48% kan tänka sig att hyra någon av de tre boendeformerna. Även som hyralternativ är husbilen populärast. Bland de som kan tänka sig att köpa eller hyra mobilt boende är medelåldern något lägre. Det är framförallt barnfamiljer som är intresserade av att båda köpa och hyra medan de som endast kan tänka sig att hyra är mer heterogena som grupp. 8
Demografi icke-campare Nedan beskrivs gruppen icke-campares demografiska sammansättning utifrån familjestruktur, bostadsort, boendeform, inkomst och utbildningsnivå. På sid. 6 görs en jämförelse med gruppen aktiva campare. 1/3-del bor i storstadsregionerna 31% av icke-camparna är bosatta i någon av de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg eller Malmö. I genomsnitt bor det 2,5 personer per hushåll. Respondentens medelålder är 48 år. Tabellen nedan visar hushållens familjestruktur. Typ av hushåll Ensamhushåll En vuxen och ett eller flera barn Två vuxna Två vuxna och ett eller flera barn Flera vuxna Flera vuxna och ett eller flera barn Med barn avses personer som är yngre än 18 år. Endast hemmavarande barn har inkluderats. Drygt hälften av icke-camparna bor i villa/hus, 29% i hyresrätt och 17% i bostadsrätt (se diagram nedan). 80% 60% 40% 20% 0% 54% 29% Andel 17% 23% 5% 35% 27% 5% 5% Villa/hus Hyresrätt Bostadsrätt En fjärdedel av respondenterna äger ett eget fritidshus och 15% har tillgång till ett fritidshus. Resterande 60% varken äger eller har tillgång till ett fritidshus. En dryg femtedel (22%) äger en båt och 15% har tillgång till en båt. Av de som äger båt har 39% en övernattningsbar båt och av de som äger ett fritidshus har 48% även en båt. Inkomst och utbildning I diagrammet presenteras hushållens sammanlagda årsinkomster i intervall. >600' 400-599,9' 320-399,9' 240-319,9' 160-239,9' 80-159,9' 1-79,9' En femtedel av de intervjuade ville/kunde inte svara på frågan om hushållets inkomstnivå. Hur inkomstfördelningen ser ut i den grupp som valt att ej svara är okänt. 60% 40% 20% 0% 15% Grundskola, realskola, folkskola eller motsvarande 11% 13% 8% 8% 2% 20% 42% 43% Gymnasium, folkhögskola eller motsvarande 38% 0% 20% 40% 60% Universitet, högskola eller motsvarande 43% har någon form av eftergymnasial utbildning. 9
Semestervanor Icke-camparna fick svara på frågor om sina semestervanor, vilken/vilka semestrar de ägnat mest tid åt under de senaste fem åren, hur många dagar de semestrat, vem de semestrade med och var i världen de semestrade. Charter/solsemester Bilsemester Storstadssemester Skidåkning Camping Vandring Fritidsbåt Aktivitetsresa (paddla, klättar, rida etc) Citybreak med lågprisflyg Temaresa (mat, vin, konst etc.) Golf Backpacking Annat 16% 12% 10% 8% 6% 6% 5% 4% 4% 21% 29% 25% 46% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Icke-campares semester Nästan hälften av icke-camparna hade ägnat mest tid åt charter/solsemester under de senaste fem åren. Bil- och storstadssemester var också populära semesterformer. Bland gruppen som vare sig äger eller har tillgång till en husvagn/husbil/villavagn har så många som 12% ändå ägnat mest tid åt camping - separat eller i kombination med andra semesterformer. Förklaringen till detta är dels att man tidigare har ägt husvagn/husbil/villavagn eller att man har hyrt. I gruppen återfinns även de som campat fritt i naturen s.k. fri camping i exempelvis tält. Inom kategorin annat återfinns två grupper; de som har fritidshus och tillbringar sina semestrar i det samt de som brukar tillbringa sina semestrar med att besöka släkt och vänner i och utanför Sverige. Om man tittar på gruppen som äger eller har tillgång till fritidshus och jämför dem med de som varken äger eller har tillgång till fritidshus skiljer sig deras semestervanor åt på några punkter dock ej när det gäller camping. Bland de som äger fritidshus, har tillgång till fritidshus och de som inte äger/har tillgång till ett extra boende är camping lika vanligt förekommande. En lika hög andel i vardera grupp har camping som den enda eller en av flera semesteralternativ som de ägnat mest tid åt under den senaste femårsperioden (12%). De som äger fritidshus har däremot ägnat sig åt båtsemestrar i större utsträckning samtidigt som de har ägnat mindre tid åt storstadssemestrar (ej city break) och bilsemestrar. 10
De som äger fritidshus och de som har tillgång till fritidshus åker i större utsträckning på skidsemester. De som har tillgång till fritidshus samt de som inte äger/har tillgång till ett extra boende åker i större utsträckning på bilsemester och även aktivitetsresa. Backpackingresor är också vanligare i dessa två grupper. De som har tillgång till fritidshus men inte äger skiljer sig åt från de övriga på en punkt. En dryg tredjedel av dem (35%) har ägnat mest tid åt storstadssemester under de senaste fem åren. Motsvarande andel för de som äger fritidshus är 19% respektive 25% för de som varken äger eller har tillgång till fritidshus. Ressällskap De allra flesta reser tillsammans med sin familj eller ensam tillsammans med partner. Ensam; 8% Vänner; 9% Partner; 37% Utvidgad familj; 3% Annat sällskap; 2% Familj; 41% Med familj avses personer som tillhör samma hushåll medan utvidgad familj är släktingar som reser tillsammans. Ex. barnbarn som reser tillsammans med morföräldrar, syskon som reser med sina respektive familjer osv. Med partner avses två personer som reser tillsammans och som är sambo, särbo, make/maka eller pojk/flickvän. Resdagar och resmål De allra flesta lade en dag till 3 veckor på semesterresor under år 2005. 11% procent reste inte alls under året medan sex procent reste över 50 dagar. I genomsnitt reste ickecamparna 20 dagar under år 2005. resdagar Drygt hälften av semestertiden spenderas i Sverige medan 28% tillbringas i Europa. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Semesterbudget Respondenterna ombads uppskatta hushållets semesterbudget per år, d.v.s. ungefär hur mycket de spenderar på privat resande. Svenskar använder i snitt sju procent av sin disponibla inkomst på resande inom Sverige.* kr Inga 1-7 8-14 15-21 22-28 29-35 36-42 43-49 > 50 11% 17% 19% 22% 8% 12% 4% 1% 6% 0% 10% 20% 30% 54% Sverige Vet ej över 50 000 40 000-50 000 30 001-40 000 20 001-30 000 10 001-20 000 0-10 000 5% Övriga Norden 4% 4% 6% 7% 28% Övriga Europa 18% 25% 13% Övriga världen 36% 0% 20% 40% *Källa: NUTEK/SCB 11
Image av en campare Hur är en campare? Respondenterna ombads beskriva en campare? Hur bor de? Vad har de för intressen? Vad har de för personlighet? Syftet med frågan var att ta reda på vilken bild icke-campare har av campare. Finns det en stereotyp eller ej? Natur och friluftsliv Träningsoverall Sol&bad Äldre Familjer Utseende, etc. Yngre Likformiga Har ej så mycket pengar Slappa Sociala aktiviteter Grilla Intressen Fiska CAMPAREN Bakgrund Medelsvensson Arbetare Bor i hyreslägenhet Enkel Ekonomisk Flexibel/rörlig Personlighet Social Trevlig Glad Nyfiken Praktisk/ händig Hur är en campare? De svenskar som inte ägde eller hade tillgång till husvagn/husbil/villavagn - i undersökningen s.k. icke-campare ombads beskriva en campare utifrån bostad, intressen, personlighet etc. Samma fråga ställdes även till gruppen aktiva campare. Deras beskrivning av en campare har delats in i fyra områden som vardera symboliseras av en ring. Tillsammans ger de en bild av hur gruppen ickecampare ser på gruppen campare. De svar som förknippas med respektive område återfinns runt varje ring. De ord som har markerats med fet stil har varit mest frekventa bland svaren. Även om de flesta hade en uppfattning om hur en campare var fanns det de som svarade att en campare är som vem som helst, att de inte skiljer sig från andra svenskar och att det inte finns någon stereotyp. Det blev tydligt att man skiljde mellan två grupper av campare; den som campar fritt i naturen (fri camping) och de som bor på campingplats. Vissa förknippade camping enbart med camping på campingplats medan andra förknippade camping med frilufts/vildmarksliv. Somliga drog paralleller till båda typerna av camping. Det var många som beskrev camparen som en friluftsmänniska som tyckte om att vara ute i naturen. Detta gällde såväl de som övernattade på campingplats som de som campade fritt i naturen. Gruppen aktiva campare hade - förvånande nog - i stort sett samma bild av en campare som gruppen ickecampare. 12
Utseende Träningsoverall Likformiga Äldre Utseende, etc. Familjer Yngre Bakgrund Medelsvensson Arbetare Har ej så mycket pengar Bakgrund Bor i hyreslägenhet Många förknippar familjer och träningsoveraller med campare. Träningsoverall var det i särklass vanligaste svaret i undersökningen. Flera svarade även att campare såg likadana ut och att par eller hela familjer klädde sig i likadana träningsoveraller. Åldersspridningen var stor. Camping förknippades med barnfamiljer i husvagn, pensionärer i husbil, tonåringar i tält o.s.v. Familj var dock den grupp flest förknippade med campingliv. Intressen Sociala aktiviteter Slappa Grilla Intressen Sol&bad Fiska Natur och friluftsliv Förutom att de är intresserade av att vara ute i naturen förknippades deras intressen med typiska sommaraktiviteter som att grilla, fiska samt sola och bada. Många beskrev camparen som en person som prioriterade umgänge och sociala aktiviteter (kortspel, boule, minigolf etc.) såväl tillsammans med den egna familjen som tillsammans med andra campare. Camparen anses enligt många vara en s.k. medelsvensson. Vad som lades i begreppet var oklart men camparen beskrevs av flera som en person som inte hade det så gott ställt. Camping var en semesterform för de som inte ville/kunde spendera så mycket pengar på semesterresor. Några förknippade camping med arbetare och industrisemester och även boende i hyreslägenhet. Personlighet Enkel Ekonomisk Nyfiken Flexibel/rörlig Personlighet Social Praktisk/ händig Trevlig Glad Camparens personlighet beskrevs uteslutande i positiva ordalag. De mest frekventa svaren var att campare var trevliga, sociala och enkla. Vidare var de glada, nyfikna, ekonomiska, flexibla och praktiska. Om man sammanfattar ickecamparnas beskrivning av en campare får man följande profil/stereotyp: En campare är en medelsvensson som är både trevlig och social. Han/hon har begränsad ekonomi och klär sig ofta i träningsoverall. Camparen tycker om att leva enkelt, vistas i naturen och umgås med familj och vänner. 13
Attityd till camping Icke-camparna fick svara spontant på vad de associerade med camping på campingplats. Svaren har delats in i tre grupper efter om de var positiva, negativa eller neutrala. I figuren nedan har de vanligast förekommande svaren sammanställts. De svar eller typer av svar som var mest frekventa har markerats med fet stil. Negativ 28% _ aldrig i livet! usch! trångt och mycket folk regnigt, blött, kallt husvagn och tält är inte min grej/passar ej oss jobbigt och obekvämt jag vill ha det mer privat och umgås med bara släkt, familj och vänner stressigt köer till dusch/toalett stökigt och skränigt barndom husvagn tält husbil stuga grilla Neutral 59% sola och bada Sverige/svenskt familjeliv, barn ett inringat område med bad, kiosk, affär och toalett trevligt mysigt Positiv 13% gemenskap, trevligt umgänge, träffa andra människor smidigt sätta att bo på och förflytta sig + roligt och spännande gemytligt avkopplande härliga tider men det var länge sedan förknippar positiva saker Associationer De svar som ansågs vara neutrala var svar som inte värderades av respondenterna själva. De vanligast förekommande associationerna till att övernatta på campingplats var neutrala. En majoritet (59%) förknippade camping på campingplats med neutrala företeelser som de olika boendealternativ som förekommer på en campingplats samt vanliga sommaraktiviteter som sol&bad och grillning. Vissa förknippade camping med både husvagn och tält medan andra förknippade camping på campingplats enbart med ett av boendealternativen. Övriga boendealternativ som ex. stuga och husbil förekom men husvagn och tält förknippades mest frekvent med camping på campingplats. De 28% som gjorde negativa associationer utgick i högre grad från sig själv och sina egna upplevelser än de som var positiva. De förklarade att de inte gillade campingplatser/campinglivet och gav exempel på varför de inte tyckte om det. Många gav uttryck för förhållandevis starka negativa reaktioner på företeelsen och förklarade att övernattning på campingplats inte var något för dem. De som gjorde positiva associationer tyckte att det var ett trevligt sätt att semestra och att det var både mysigt, avkopplande och socialt. 14
"Camping är ett bra sätt att komma nära naturen" "Camping är ett billigt sätt att semestra" "Camping är frihet" 4% 5% 8% 7% 24% 17% 35% 2% 25% 21% 25% 14% 5% 8% 6% 7% 7% 14% 23% 17% 26% inte alls till fullo inte alls till fullo inte alls till fullo "Camping är ett mysigt sätt att semestra" 17% 13% 9% 13% 18% 12% 18% "Camping är ett avkopplande sätt att semestra" 14% 13% 12% 14% 19% 13% 15% "Camping är ett socialt sätt att semestra" 24% 28% 22% 4% 4% 7% 11% inte alls till fullo inte alls till fullo inte alls till fullo "Camping är ett smidigt sätt att semestra" 13% 12% 15% 17% 21% 10% 12% "Camping är ett säkert sätt att semestra" 8% 10% 17% 20% 20% 17% 8% "Camping med husbil är ett lyxigt sätt att semestra" 17% 22% 11% 11% 11% 12% 16% inte alls till fullo inte alls till fullo inte alls till fullo Icke-camparna fick ta ställning till nio påståenden om camping genom att gradera respektive påstående på en sjugradig skala där ett motsvarade instämmer inte alls och sju motsvarade instämmer till fullo. Att camping är ett bra sätt att komma nära naturen, att det är billigt, att det innebär frihet och att det är ett socialt sätt att semestra var påståenden de flesta instämde i. När det gällde graden av mysighet och huruvida camping är avkopplande, smidigt och säkert varierade däremot åsikterna. Medianen var fyra för samtliga av dessa fyra påståenden, d.v.s. det var lika många som i någon grad instämde i påståendet som inte gjorde det. Det är tydligt att camping och dess innebörd upplevs mycket olika av människor. Medan vissa tyckte att camping var exempelvis avkopplande och mysigt ansåg andra att det var raka motsatsen. En knapp majoritet ansåg att camping med husbil är ett lyxigt sätt att semestra. 15
Campingerfarenhet Icke-camparna hade många åsikter om camping på campingplats och hur en campare är som person men har de någon praktisk erfarenhet av camping? Tält Husvagn Stuga Campingstuga Husbil Rum Villavagn Annat 1% 1% 1% 8% 11% 20% 46% 63% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 90% har någon gång campat! Hela 90% av respondenterna hade någon gång övernattat på campingplats. Det innebär att 90% av de som inte äger eller har tillgång till en husvagn, husbil eller villavagn har erfarenhet av att övernatta på en campingplats - även om det för en del var länge sedan. Av de som gjorde negativa associationer hade 87% någon gång övernattat på campingplats. Bland de som gjorde positiva associationer hade nästan samtliga (99%) erfarenhet av att övernatta på campingplats medan 90% av de med neutrala associationer hade övernattat på campingplats. De flesta som någon gång hade övernattat på campingplats hade gjort det i tält eller husvagn. Diagrammet visar hur de som någon gång övernattat på campingplats bodde. Icke-camparna fick uppge flera övernattningsformer. Att tälta på campingplats hade flest (63%) erfarenhet av. Det näst vanligaste alternativet var husvagn. Övernattat i villavagn och rum var det inte många som hade gjort och endast åtta procent hade övernattat i husbil på campingplats. Förutom att det bland de ickecampare som gjorde negativa associationer till övernattning på campingplats var färre som någon gång hade övernattat på campingplats hade de som gjorde olika associationer samma erfarenhet av de olika boendeformerna. Det var alltså ungefär lika många av de som gjorde negativa associationer som hade övernattat i tält, husvagn o.s.v. som de som gjorde positiva eller neutrala associationer. 16
Intresse av att köpa/hyra De flesta icke-campare har erfarenhet av camping på campingplats och för några är camping en semesterform som de har ägnat sig åt utan att äga en egen husvagn, husbil eller villavagn. Hur intresserade är de då av att köpa/hyra ett mobilt boende? Intresse av att köpa Som tidigare nämnts hade 90% av respondenterna övernattat på campingplats och 12% uppgav att camping var en semesterform som de ägnat mest tid åt under den senaste femårsperioden. De allra flesta har prövat på campinglivet i någon form. Men hur intresserade är de av att köpa en husbil eller husvagn? På frågan om de kunde tänka sig att köpa husvagn, husbil eller villavagn svarade 69% att de inte kunde tänka sig att införskaffa något av alternativen medan övriga 31% kunde tänka sig att skaffa ett eller flera av alternativen. Kan tänka sig att köpa husbil 21% Varför köpa husbil? Trots att husvagn tillsammans med tält var det man starkast associerade med övernattning på campingplats kunde drygt dubbelt så många tänka sig att köpa en husbil än en husvagn. Husbil är det populäraste alternativet för gruppen icke-campare. Husbilen ansågs vara smidig, bekväm, flexibel och praktisk - i och med att man förvarar allt på samma ställe. Att resa med husbil gav en känsla av frihet och oberoende. En del förknippade husbilen med resor i Europa, vilket mycket få gjorde med husvagnen. Många såg priset på husbilen som det stora hindret och ansåg sig inte ha råd att investera i en husbil. Kan tänka sig att köpa husvagn 9% Följande citat åskådliggör motiven till att köpa husbil. Kan tänka sig att köpa villavagn Kan ej tänka sig att köpa husvagn /husbil/villavagn 1% 69% 0% 50% 100% En femtedel av icke-camparna uppgav att de kunde tänka sig att köpa en husbil (21%), nio procent kunde tänka sig en husvagn och bara en procent kunde tänka sig att köpa en villavagn. För att kunna vara mer flexibel. Fler länder på raken. Blir bekvämare än husvagn men istället för stuga. Flasha för brudarna! Mysigt, frihet, enklare än husvagn. Husbil tycker jag om. Skulle kunna tänka mig att köpa en för att använda på resor i Sydeuropa. Skulle inte använda den i Sverige. Om pengarna fanns, verkar häftigt! 17
Varför köpa husvagn? Husvagn var man intresserad av för att den anses vara enkel, smidig och praktisk. En del skulle vilja köpa en husvagn men ansåg sig inte ha råd idag. De hoppades att de i framtiden skulle få råd. Ytterligare en förutsättning för köp av husvagn var att man hade en passande familjesituation. Först när man hade barn ansåg man husvagnen vara ett semesteralternativ. Nedan följer ett antal citat som är motiveringar till varför man vill köpa en husvagn. Enkelt att ta med sig. Man kan ställa av den om man vill och snabbt kunna åka igen. Enkel och smidig boendeform. Man kan stanna vart man vill. För att det är lätt att resa bekvämt och fritt. Praktiskt när man har barn. Varför köpa villavagn? Villavagnen som är det minst vanliga av de tre boendealternativen var få intresserade av att köpa. De som kunde tänka sig en villavagn motiverade detta med att en villavagn var ett enkelt alternativ. Nedan två motiveringar till att köpa en villavagn. Ha den stående på ett ställe, smidigast och minst bekymmer. Friheten Varför inte köpa? Dryga två tredjedelar (69%) var ointresserade av att köpa husvagn, husbil eller villavagn. De allra flesta motiverade det med att de inte var intresserade av den typen av semester. De ansåg inte camping vara en trevlig semesterform. Det passade ej deras livsstil. De tyckte att det var för obekvämt och föredrog andra typer av boenden i samband med semesterresor såsom hotell och vandrarhem. En stor del var innehavare av fritidshus och/eller båt vilket gjorde att de inte kunde tänka sig att campa på semestern. De var ej i behov av andra alternativ under semestern. Få påpekade priset som ett skäl till att inte vilja införskaffa husvagn, husbil eller villavagn. Nedan följer ett antal motiveringar. Aldrig i livet! Om jag campar så tältar jag. Blir så bunden. Jag vill vara fri att ta en charter. Är ingen campare. Det är inte mitt sätt att semestra och resa. Gillar hotell bättre. Gillar inte camping. Gillar inte folket. Har sommarhus. Vill ha avskildhet Inget intresse, kan dock tänka mig att låna. Osmidigt och obekvämt. Erfarenhet av att hyra Det är 22% som någon gång har hyrt en husvagn, husbil och/eller villavagn medan 78% av icke-camparna aldrig har hyrt mobilt boende. Husvagn är den boendeform som flest har hyrt. Har någon gång hyrt husvagn Har någon gång hyrt husbil Har någon gång hyrt villavagn Har ej hyrt husvagn / husbil/villavagn 5% 3% 16% 78% 0% 50% 100% 18
Bland de aktiva camparna har 25% någon gång hyrt en husvagn och två procent har hyrt husbil respektive villavagn. Det är visserligen fler aktiva campare som har hyrerfarenhet men skillnaden är inte så stor. Intresse av att hyra Trots att fler vid tidigare tillfällen har hyrt husvagn är det fler som kan tänka sig att hyra en husbil än en husvagn i framtiden. Kan tänka sig att hyra husbil Kan tänka sig att hyra husvagn Kan tänka sig att hyra villavagn Kan inte tänka sig att hyra husvagn/ husbil/ villavagn Ungefär hälften av icke-camparna kan tänka sig att hyra husvagn, husbil eller villavagn och 32% kan tänka sig att hyra en husbil. Varför hyra? 4% 17% 32% 52% 0% 50% 100% Det finns flera fördelar med att hyra kontra att köpa ett mobilt boende. Husvagnar och husbilar är för de flesta en stor investering. På det sättet är det ekonomiskt fördelaktigt att istället hyra. Det är dessutom praktiskt på så sätt att man inte själv behöver förvara fordonet när det inte används. Det är enkelt att hyra och många hyr för att prova innan de beslutar sig för att köpa en husvagn eller husbil. Få respondenter reflekterar dock över fördelarna med att hyra kontra att köpa samtidigt som fler säger att de kan tänka sig att hyra än att köpa. En del ger exempel på tillfällen då det skulle vara lämpligt att hyra ett mobilt boende som när de reser på utställningar, idrottsevenemang, semestrar i Europa eller istället för gäststuga vid besök av släkt och vänner. De ser hyra av husvagn/husbil som en tillfällig alternativ boendeform för annat än en traditionell campingsemester. Det är främst husbilen som man vill använda på detta sätt. Några påpekade även det lyxiga i att hyra en husbil. Även om det finns de som vill campa mer traditionellt med ett hyrt fordon eller vill pröva på att semestra i husvagn/husbil innan de fattar beslut om de skall köpa eller ej så är det vid andra tillfällen än traditionell campingsemester som fördelarna med att hyra lyfts fram av respondenterna vid intervjutillfället. Man skulle kunna tro att de som är intresserade av att köpa även kan tänka sig att hyra men så är det inte riktigt. Följande tabell visar andelen som kan tänka sig att bara hyra och bara köpa eller som kan tänka sig att både hyra och köpa. Hyra Ej hyra Total Köpa 22% 9% 31% Ej köpa 26% 43% 69% Total 48% 52% 100% 43% kan varken tänka sig att köpa eller hyra medan 22% kan tänka sig att både köpa och hyra. 26% kan tänka sig att hyra men ej köpa. Köpa/hyra vem är intresserad? Det är komplicerat att mäta intresset för en viss vara eller tjänst. Steget från att vilja ha något till att införskaffa det kan vara långt. Speciellt när det handlar om mer kostsamma varor/tjänster. Det går därmed inte att säga att 31% av de hushåll som 19
idag varken äger eller har tillgång till husvagn, husbil eller villavagn kommer att köpa ett mobilt boende eller att 48% kommer att hyra husvagn/husbil/villavagn inom de närmaste åren. Vad som är möjligt är att föra en diskussion om intresse och koppla det till gruppens attityder till camping och campare. Det är även möjligt att peka på vilka grupper som är mer intresserade/nyfikna på campinglivet och som kan tänka sig att semestra i husvagn/husbil och vilka som inte är det. Attityden till camping varierar bland icke-campare. Camping som fenomen har de flesta åsikter om. Bilden av en campare är relativt enhetlig både hos ickecampare och aktiva campare. Generellt kan man säga att det bland de som har eftergymnasial utbildning Köpa och de som är höginkomsttagare återfinns en högre andel personer som är negativa till camping än bland andra grupper. Vid en jämförelse av de som kan tänka sig att hyra/köpa skiljer de sig inte så mycket från de som inte kan tänka sig att hyra eller köpa, vilket man kanske skulle kunna tro. På några punkter skiljer de sig dock åt. Vi vet att de som campar aktivt (se kapitel om aktiva campare) bor i hus utanför storstadsregionerna. Stämmer denna bild in även på de icke-campare som kan tänka sig att köpa/hyra mobilt boende? Följande tabell syftar till att beskriva de grupper som kan tänka sig att köpa/hyra samt de som inte kan det. Ej köpa Hyra Ej hyra Yngre än genomsnittet 47% är mellan 35-54 år Få ensamhushåll intresserade 50% har hemmavarande barn under 18 år 26% bor i storstadsregion Lägre andel fritidshusägare 45% bor i lägenhet 19% negativa associationer till camping på campingplats 19% har campingsemestrat senaste fem åren 29% har någon gång hyrt mobilt boende Ca 70% intresse för husbil För få svar Yngre än genomsnittet 54% är mellan 35-54 år Alla typer av hushåll lika intresserade 31% bor i storstadsregion Genomsnittlig andel fritidshusägare 50% bor i lägenhet 26% negativa associationer till camping på campingplats 12% har campingsemestrat senaste fem åren 28% har någon gång hyrt mobilt boende Ca 60% intresse för husbil Äldre än genomsnittet 34% är mellan 35-54 år Fler ensamhushåll och par utan barn 36% bor i storstadsregion Högre andel fritidshus/båtägare 45% bor i lägenhet 36% negativa associationer till camping på campingplats 7% har campingsemestrat senaste fem åren 15% har någon gång hyrt mobilt boende Något högre inkomster än genomsnittet 20