SKOP Skandinavisk opinion ab



Relevanta dokument
Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till KF i samarbete med konsumentföreningarna maj/juni 2004

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Ansvarig för undersökningen åt Vimmerby kommun är Birgitta Hultåker.

Post- och Telestyrelsen, Formulär i TEMO Direkt om telefoni och TV.

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

Post- och telestyrelsen Marknadsundersökning 2002 T-23157

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006

Sida i svenskarnas ögon 2010

Så sparar svenska folket

Patent och registreringsverket Statens medieråd. Attityder bland ungdomar till upphovsrättsskyddat material online November 2017

Undersökningens genomförande beskrivs i Bilaga. I SKOP:s arkiv återfinns undersökningen under registreringsnummer S5DEC09.

Foto: Pernille Tofte, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009

1 I Om mobiltelefoni. om mobiltelefoni

Post- och telestyrelsen BEFOLKNINGENS POST- OCH KASSAVANOR 2004 T-25055

Rapport till Upplands-Bro kommun om personer som flyttat dit oktober 2012

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007

Rapport till Vara kommun om fritidsgårdsundersökning år 2009

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

SKOP. Rapport till Vimmerby kommun december 2008

Företagarens vardag 2014

Rapport till Eslövsbladet oktober 2015

Region Dalarnas livsmiljöenkät Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

Barn och skärmtid inledning!

Rapport till Svenska kyrkan i Göteborg mars 2012

Rapport till Länsstyrelsen i Västernorrland September 2005

BEFOLKNINGENS POST- OCH KASSAVANOR 2005 T

Så efterfrågar vi elektronisk kommunikation - en individundersökning 2003

Innehåll Sammanfattning... 4 Barnens pengar... 5 Ungas ekonomi i hushåll med olika inkomst... 8

Svenskarnas användning av Telefoni & Internet. Individundersökning 2008

AVSNITT 2. Avtal. Avtal. Koll på cashen 1

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

En tredjedel av svenskarna har aldrig bytt försäkringsbolag för sin bilförsäkring

Brevvanor en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

De flesta svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm mars/april 2005

Konsten att prata lågt.

Gäller fr o m 1 januari Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Ansvarig för undersökningen åt Socialstyrelsen är Birgitta Hultåker.

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm december 2003

HUR FUNGERAR TELEFONI OCH INTERNET FÖR DIG?

Svenskarna och sparande Resultatrapport

Den gränslösa arbetsplatsen

Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning

Our Mobile Planet: Sverige

Vatten, el eller bredband

Undersökning om Stureplanerna

Män och kvinnor 16 år och äldre i hela landet

Svenska folkets vitvaror och åsikter om vitvaror Undersökning gjord av YouGov, 9-13 december 2009

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Byten och attityder på den svenska elmarknaden

I utlandet. Före resan

2. Får jag bestämma var ni ska gräva? Ja, om det finns något känsligt i vägen vid grävning kan ni påverka var grävning ska ske.

De viktigaste valen 2010

Undersökning av befolkningens användning av post- och betaltjänster

Kartläggning av Specificerade telefonräkningar

De viktigaste valen 2010

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport Vabb och Vobb

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001 E LEVER PÅ OLIKA PROGRAMS ANVÄ NDNING OCH. 1. Förord Metodsammanställning...3

Svenskarnas syn på flyktingsituationen September Karin Nelsson

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden

Kartläggning Socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Viktor Wemminger Datum:

RAPPORT ÖGONSJUKDOMAR, DECEMBER 2013

SVENSKARNAS ATTITYDER TILL GRÄNSHANDEL MED ALKOHOL Rapport nr 2; regionala skillnader

Tonåringarna och deras pengar V

Sparkontoundersökning

Fråge enkät Service på Seskarö

Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer

HUR FUNGERAR TELEFONI OCH INTERNET FÖR ANVÄNDARNA?

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken

Framtidstro präglar skåningens syn på privatekonomin

Kvinnor och män med barn

HUR FUNGERAR TELEFONI OCH INTERNET FÖR DIG? Undersökningen genomförs av Intermetra marknadsundersökningar på uppdrag av Postoch telestyrelsen (PTS).

Målgrupp: kvinnor och män i åldern som har regelbunden tillgång till, och använder sig av, bil (en bil som är max 10 år gammal)

Svenskt Näringsliv. Hushållsnära tjänster Eureka. Eureka 2001

Anställda i staten. Planer och önskemål kring pensioneringen

Så efterfrågar vi elektronisk kommunikation - en individundersökning 2005

Telia Delad faktura. Handbok

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor

Rapport till Ängelholms kommun om medarbetarundersökning år 2012

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm om buteljerat Vatten oktober/november 2007

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Hälsa och kränkningar

Brukarundersökning 2010 Särvux

Rapport till Länsstyrelsen i Västernorrland mars/april 2009

Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningen har i SKOP:s arkiv referensnummer S4DEC18.

För sjätte året i rad har Posten intervjuat

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

En undersökning om samhällsservice i tätort

UNG ONLINE En undersökning gjord på uppdrag av Cybercom juni 2018

Svenska folkets åsikter om heminredning, ekonomi och miljöfrågor undersökning genomförd av YouGov v

Småföretagen spår ljusa tider

Elbytarguide Företag. Så ser du över företagets elavtal och sparar pengar

Välkommen till oss på Glocalnet!

Transkript:

SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat sammanfattas i denna rapport. Ansvarig för undersökningen åt Post & Telestyrelsen är Birgitta Hultåker. SKOP,, Sturegatan 16, 114 36 Stockholm, telefon 8-587 978, fax 8-587 978 7

Kön, ålder, utbildning och bostadsort Av de 1.2 intervjuade personerna är hälften kvinnor (49 procent) och hälften män (51 procent). Knappt en av tio (8 procent) är mellan 16 och 2 år, och drygt en av tio (13 procent) är mellan 61 och 69 år. Ungefär var femte intervjuperson återfinns inom vardera av åldersgrupperna 21-3 år (2 procent), 31-4 år (21 procent), 41-5 år (2 procent) samt 51-6 år (19 procent). Två av fem (39 procent) har minst 13 års utbildning. Ungefär lika många (37 procent) har tio till tolv års utbildning. En av fyra (24 procent) har studerat nio år eller mindre. En av fyra intervjupersoner (27 procent) bor i storstäder med mer än 2 tusen invånare. Drygt var tionde (13 procent) bor i städer med 81 till 2 tusen invånare, en av fyra (23 procent) bor i städer med 21 till 8 tusen invånare. Två av fem (37 procent) bor på platser med 2 tusen eller färre invånare. 2 6 5 4 3 2 1 Kvinna Man 16-2 år 21-3 år 31-4 år 41-5 år 51-6 år 61-69 år Högst 9 års utbildning 1-12 års utbildning Mer än 12 års utbildning Storstad, mer än 2 tusen Stad med 81-2 tusen Stad med 21-8 tusen Plats med 2 tusen eller färre Inkomst Var sjätte person (17 procent) uppger att de har en årsinkomst om högst 1 tusen kronor. Två av fem (41 procent) har 11-2 tusen i inkomst och en av tre (34 procent) har 21 till 3 tusen. En av tio (9 procent) har en årsinkomst som är över 3 tusen kronor.

3 En av tjugu intervjupersoner (5 procent) bor i ett hushåll där hushållets totala årsinkomst är högst 1 tusen kronor. En av sex (16 procent) har en total hushållsinkomst som är 11 till 2 tusen, knappt varannan (45 procent) har mellan 21 och 4 tusen och en av fyra (27 procent) har 41 till 6 tusen kronor. En av tjugo (7 procent) har en årlig total hushållsinkomst som är över 6 tusen kronor. 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5-1 egen 11-2 egen 21-3 egen 31-4 egen 41+ egen -1 hushåll 11-2 hushåll 21-4 hushåll 41-6 hushåll 61-8 hushåll 81+ hushåll Användning av datorer och Internet En av fyra personer i Sverige i åldern 16 till 69 år (24 procent) använder varje dag en persondator på sin fritid. Ytterligare en av sex (15 procent) gör det flera gånger i veckan men inte varje dag och var en av tio (11 procent) gör det varje vecka. Totalt uppger hälften av de intervjuade (5 procent) att de använder en persondator minst en gång i veckan på sin fritid. En av sex (14 procent) använder Internet varje dag på sin fritid. Ungefär lika många (16 procent) gör det flera gånger i veckan men inte varje dag. Ytterligare en av tio (11 procent) gör det varje vecka. Totalt säger två av fem (41 procent) att de använder Internet minst en gång per vecka på sin fritid. Två av fem svenska invånarna mellan 16 och 69 år (43 procent) använder aldrig en persondator på sin fritid eller gör det mindre ofta än varje månad. Hälften (52 procent) använder aldrig Internet på sin fritid eller gör det mindre ofta än en gång i månaden.

4 6 5 4 3 2 1 Dagligen Flera gånger per vecka Varje vecka Varje månad Mer sällan eller aldrig Persondator Internet Sysselsättning Två av tre intervjupersoner (64 procent) är anställda, en av tio (8 procent) är egen företagare, under det att en av fyra (28 procent) inte förvärvsarbetar. 7 6 5 4 3 2 1 Anställd Egen företagare Förvärvsarbetar inte

Två av tre svenskar (63 procent) har mobiltelefon. En av tio (8 procent) är anställda som inte har någon privat mobiltelefon men som i tjänsten har en mobiltelefon som arbetsgivaren betalar och något färre är egen företagare med mobiltelefon (6 procent). Hälften av intervjupersonerna (49 procent) har en privat mobiltelefon vilket inbegriper dels de icke förvärvsarbetande dels dem som är anställda. Bland de anställda med privat mobiltelefon finns det ett antal personer som även har en mobiltelefon i tjänsten. 5 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Har inte mobiltelefon Anställd, endast tjänstetelefon Egen företagare med mobiltelefon Privat mobiltelefon Samtliga Anställda Egna företagare Icke förvärvsarbetanade Det är vanligare bland män (75 procent) än bland kvinnor (51 procent) att ha mobiltelefon. Skillnaden förklaras dels av att större andel av männen är egna företagare med mobiltelefon eller anställda med tjänstetelefon dels av att det är större andel av männen (56 procent) än av kvinnorna (43 procent) som har en privat mobiltelefon. Det är lägre andel som har mobiltelefon bland personer över 5 år än i yngre åldersgrupper 56 procent mellan 51 och 6 år och 47 procent mellan 61 och 69 år. Innehavet av mobiltelefon varierar relativt litet i grupperna mellan 16 och 5 år från lägst 66 procent i gruppen 16-2 år till högst 7 procent i gruppen 21-3. Andelen med privat mobiltelefon är dock högst i gruppen 16-2 år (63 procent) eftersom få i de åldrarna har telefon pga sitt arbete. Det finns ett starkt samband mellan inkomst och innehav av mobiltelefon. Bland dem som har en egen årsinkomst som är högst 1 kronor har knappt hälften (45 procent) mobiltelefon. Bland personer med över 3 tusen i årsinkomst har nästan alla mobiltelefon. Skillnaden förklaras i huvudsak av att var tredje höginkomsttagare har mobiltelefon som arbetsgivaren betalar och att många är egna företagare med mobiltelefon. Bland personer med högst 1 kronor i egen årsinkomst har 39 procent en privat mobiltelefon. I gruppen med över 4 tusen kronor i egen årsinkomst har 52 procent en privat mobiltelefon.

6 8 7 6 5 4 3 2 1 Kvinna Man 16-2 år 21-3 år 31-4 år 41-5 år 51-6 år 61-69 år Alla med mobiltelefon Privat mobiltelefon 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1-1 tusen egen inkomst 11-2 tusen egen inkomst 21-3 tusen egen inkomst 31-4 tusen egen inkomst 41+ tusen egen inkomst Högst 9 års utbildning 1-12 års utbildning Mer än 12 års utbildning Alla med mobiltelefon Privat mobiltelefon De som på sin fritid använder en persondator eller Internet minst en gång per vecka (75 procent) har mobiltelefon i större utsträckning än de som inte använder PC eller Internet varje vecka på sin fritid (52 procent).

Intervjupersonerna tillfrågades även hur många mobiltelefoner som det finns i deras hushåll. Frågan har inte besvarats av den sjättedel av intervjupersonerna (14 procent) som är anställda och har mobiltelefon som arbetsgivaren betalar. Fyra av fem (78 procent) säger att de bor i ett hushåll med mobiltelefon. Det skall jämföras med att 63 procent själva har mobiltelefon, vilket innebär att ungefär en av sex personer i de aktuella åldrarna (15 procent) inte själva har mobiltelefon men lever i ett hushåll med minst en mobiltelefon. 7 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Ingen mobiltelefon 1 mobiltelefon 2 mobiltelefoner 3 mobiltelefoner 4 eller fler mobiltelefoner Har tjänstetelefon Det finns ett starkt samband mellan inkomst och innehav av mobiltelefon i hushållet. Två av tre personer (67 procent) lever i hushåll utan mobiltelefon om den årliga hushållsinkomsten är högst 1 tusen kronor. En av fyra intervjupersoner (25 procent) lever i ett hushåll med minst två mobiltelefoner. Det är betydligt vanligare i hushåll med hög inkomst än i hushåll med låg inkomst. 4 procent skall eller funderar på att skaffa mobiltelefon De som inte har mobiltelefon fick en fråga om planerna på att skaffa mobiltelefon. En av tjugo (7 procent) kommer, enligt egen uppgift, att skaffa en egen mobiltelefon inom ett halvår. Ytterligare en av tre (33 procent) funderar på att skaffa en egen mobiltelefon. Totalt säger två av fem (4 procent) att de skall eller funderar på att skaffa mobiltelefon. En av tre (31 procent) tänker aldrig skaffa mobiltelefon. En av fyra (28 procent) har aldrig tänkt på det.

8 35 3 25 2 15 1 5 Kommer att skaffa en egen mobiltelefon inom ett halvår Funderar på att skaffa en egen mobiltelefon Tänker aldrig skaffa en egen mobiltelefon Har aldrig tänkt på det Inget behov är vanligaste orsaken till att man inte har mobiltelefon De som inte har mobiltelefon fick också frågan om den viktigaste orsaken till att de inte har det. Frågan gällde intervjupersonens spontana svar och hade inga färdiga svarsalternativ. Den vanligaste orsaken (48 procent) är att intervjupersonen inte har något behov av mobiltelefon. En av sex (15 procent) anser att det är för dyrt, och en av tio (1 procent) säger att den vanliga telefonen räcker. Några (5 procent) säger att så många andra har mobiltelefon och att man kan låna och några få (1 procent) säger att det är krångligt. En av sex (17 procent) har givit andra svar. 6 5 4 3 2 1 Du har inte något behov av mobiltelefon Det är för dyrt Det är så många andra som har, Du kan låna Den vanliga telefonen räcker Det verkar krångligt Annat

Hälften av dem som har mobiltelefon (53 procent) uppger att de oftast ringer genom Telia. På andra plats (3 procent) kommer Comviq och Tele2mobil. En av sex (16 procent) ringer oftast genom Europolitan. De allra flesta (9 procent) har en mobiltelefon av GSM-typ. En av tio (8 procent) har NMT, av vilka hälften (4 procent) också har en telefon av typ GSM. Relativt många (7 procent) har inte kunnat besvara frågan. 9 9 75 6 45 3 15 Comviq Tele2- mobil Europolitan Telia om operatör NMT GSM Både NMT & GSM om typ De som har mobiltelefon tillfrågades vilka abonnemangstyper som de har. 6 5 4 3 2 1 Samtalspott Kontantkort Samtliga Privat mobiltelefon

1 Nästan hälften (46 procent) har samtalspott, dvs. betalar in en avgift i förväg, en pott som de kan ringa för. Tre av tio (29 procent) har kontantkort, dvs. betalar med ett kort som de köper kontant i förväg. För en av tio (12 procent) är inte betalningsfrågan aktuell eftersom deras mobiltelefon betalas av arbetsgivaren. Yngre personer och kvinnor använder kontantkort i större utsträckning än vad män och äldre användare av mobiltelefoner gör. 67 procent får samtalstid över i potten Bara tre av tio (29 procent) använder sin samtalspott varje period. Två av tre (67 procent) brukar få samtalstid över. Några (4 procent) vet inte. En av fyra innehavare (25 procent) har haft mobiltelefon ungefär ett år eller kortare tid. En av tio (12 procent) har haft mobiltelefon mindre än ett halvår. 5 4 3 2 1 Mindre än ett halvår Ungefär ett år Ungefär två år Tre till fem år Mer än sex år 1 En majoritet (57 procent) har haft mobiltelefon tre år eller längre tid. En av sex (17 procent) har haft mobiltelefon mer än sex år. Två av fem (4 procent) har haft det tre till fem år. Det är främst personer med låg egen inkomst och med låg hushållsinkomst, yngre personer och kvinnor som har haft mobiltelefon mindre än ett år. Samtalstrafik till och från mobiltelefonen SKOP frågade intervjupersonerna Ungefär hur många telefonsamtal brukar Du i genomsnitt ringa från Din mobiltelefon en vanlig dag? Räkna både mobilsamtal i arbetet och privata samtal. Många av intervjupersonerna ringer relativt litet från sin mobiltelefon. En av tio (13 procent) säger att de i genomsnitt inte ringer något samtal en vanlig dag. En av fyra (23 procent) ringer i genomsnitt ett samtal per dag. Hälften av intervjupersonerna (51 procent) ringer högst två samtal per dag från sin mobiltelefon. En av tjugu (6 procent) ringer mer än tio samtal per dag. En av fem (18 procent) ringer mer än fem samtal.

11 25 2 15 1 5 samtal 1 samtal 2 samtal 3 samtal 4-5 samtal 6-1 samtal 11 eller fler samtal Ringda samtal Mottagna samtal Mönstret är ungefär detsamma för inkommande samtal till mobiltelefonen. En av tio (13 procent) får en vanlig dag inte något samtal till sin mobiltelefon. Hälften (49 procent) får högst två samtal. En av tio (9 procent) får mer än tio samtal per dag. En av fem (19 procent) får mer än fem samtal. En av tio (8 procent) kan inte säga hur många samtal de får eller ringer en vanlig dag. Det finns ett tydligt samband mellan inkomst och ringda respektive mottagna samtal till mobiltelefon. Ju högre egen inkomst eller hushållsinkomst, desto fler ringda och mottagna telefonsamtal. Män ringer och tar i genomsnitt emot fler samtal än vad kvinnor gör. De som använder telefonen i arbetet egna företagare och anställda med av arbetsgivaren betald mobiltelefon ringer och får i genomsnitt fler samtal än de som har privat mobiltelefon. 29 procent ringer idag fler minuter än för två år sedan Bland personer med mobiltelefon säger tre av tio (29 procent) att de idag ringer fler minuter än vad de gjorde för två år sedan. En av tio (13 procent) ringer färre minuter. En av tre (34 procent) ringer ungefär lika mycket och en av fem (19 procent) hade inte mobiltelefon för två år sedan. Övriga (5 procent) kunde inte besvara frågan.

12 5 4 3 2 1 Fler minuter Ungefär lika mycket Något färre minuter Hade inte mobiltelefon för två år sedan Samtliga Anställd, endast tjänstetelefon Egen företagare med mobiltelefon Privat mobiltelefon 16 procent betalar idag mer per månad för att använda mobiltelefonen än för två år sedan En av sex (16 procent) betalar idag mer för att använda mobiltelefonen än vad de gjorde för två år sedan. Nästan lika många (14 procent) betalar mindre. En av tre (33 procent) säger att det inte är någon skillnad. En av tio (12 procent) har enbart tjänstetelefon och en av sex (17 procent) hade inte mobiltelefon för två år sedan. En av tio (8 procent) kunde inte besvara frågan. 1 8 6 4 2 Mer Ingen skillnad Mindre Hade inte mobiltelefon för två år sedan Har enbart tjänstetelefon Samtliga Anställd, endast tjänstetelefon Egen företagare med mobiltelefon Privat mobiltelefon

13 En jämförelse mellan den upplevda förändringen av antalet ringda minuter och den upplevda förändringen av kostnaden visar att det finns en övervikt för ökat antal minuter men att det väger relativt jämnt mellan ökad och minskad kostnad. 67 procent har alltid eller nästan alltid med sig sin mobiltelefon En stor majoritet (67 procent) säger att de alltid eller nästan alltid har med sig en mobiltelefon när de inte är hemma. Två av fem (43 procent) har det alltid. Några få (4 procent) har aldrig eller nästan aldrig med sig telefonen och en av tio (13 procent) har det bara ibland. Yngre personer har med sig mobiltelefonen i något större utsträckning än vad äldre personer har. I den yngsta åldersgruppen är det fyra av fem (83 procent) som alltid eller nästan alltid har med sig telefonen. I den äldsta gruppen är det tre av fem (58 procent). De som bor i storstad har det i något större utsträckning än de som bor på andra platser. Personer med kort utbildning har det i liet mindre utsträckning än de som har längre utbildning. 6 5 4 3 2 1 Alltid Nästan alltid Ganska ofta Bara ibland Aldrig eller nästan aldrig Samtliga 16-2 år 61-69 år Lika viktigt att kunna ringa och att kunna ta emot samtal SKOP frågade, Vilket är viktigast för Dig? Att Du kan ringa andra från Din mobiltelefon eller att de kan ringa till Dig? Det väger jämnt mellan att kunna ringa och att kunna ta emot samtal. Det är ungefär lika många som anser att det är viktigast att kunna ringa (3 procent) som att det är viktigast att andra kan ringa till dem (29 procent). Två av fem (4 procent) anser att det är lika viktigt.

81 procent brukar oftast ha mobiltelefonen påslagen Fyra av fem personer med mobiltelefon (81 procent) brukar oftast ha den påslagen när den är med. En av fem (18 procent) slår på den när de skall ringa. 64 procent använder sin mobila tjänstetelefon för samtal på fritiden De som har en mobiltelefon som arbetsgivaren betalar för tillfrågades om de använder den för samtal på fritiden. Två av tre personer som har tjänstetelefon (64 procent) säger att de även använder den för samtal på fritiden. Av dem säger tre av fyra (72 procent) att företaget/arbetsgivaren betalar för de privata samtal som de ringer på den mobila tjänstetelefonen på sin fritid. En av fyra (23 procent) säger att de själva betalar det som privatperson. Några (5 procent) säger att kostnaden delas. 22 procent använder sin privata mobiltelefon för samtal i arbetet De som har en privat mobiltelefon fick en fråga huruvida de använder den privata mobiltelefonen för samtal i arbetet. En av fem (22 procent) gör det. Sju av tio (72 procent) uppger att de själva som privatpersoner betalar de samtal som de ringer i arbetet på sin privata mobiltelefon. En av fem (22 procent) säger att företaget/arbetsgivaren betalar. Vanligast använda tjänster är nummerpresentation, textmeddelanden och nummerupplysning De som har mobiltelefon berättade vilka av ett antal uppräknade tjänster som de har använt den senaste månaden. 14 6 5 4 3 2 1 Nummerpresentation Informationstjänster Fax Internet E-post Textmeddelanden Nummerupplysningen 15

Vanligast (53 procent) är att ha använt nummerpresentation i mobiltelefonen. På andra plats (43 procent) kommer att sända och ta emot textmeddelanden, följt av att ringa nummerupplysningen (27 procent). Det är betydligt färre som sänder och tar emot fax via mobiltelefon (4 procent), som sänder och tar emot e-post via mobiltelefon (4 procent), som ringer informationstjänster (3 procent) och som använder Internet via mobiltelefon (2 procent). Yngre personer använder de olika tjänsterna i betydligt större utsträckning än vad äldre personer gör. Det gäller framför allt textmeddelanden och nummerpresentation. 7 procent brukar alltid, nästan alltid eller ganska ofta vidarekoppla hemtelefonen till mobiltelefonen En av tjugo (7 procent) med mobiltelefon brukar alltid, nästan alltid eller ganska ofta vidarekoppla sin hemtelefon till mobiltelefonen när de inte är hemma. En av sex (15 procent) gör det ibland. Två av tre (66 procent) vidarekopplara aldrig eller nästan aldrig sin hemtelefon till mobiltelefonen. En av tio personer med mobiltelefon (12 procent) har inte besvarat frågan därför att de enbart har tjänstetelefon som betalas av arbetsgivaren. 7 6 5 4 3 2 1 Alltid eller nästan alltid Ganska ofta Bara ibland Aldrig eller nästan aldrig Har enbart tjänstetelefon

Månadskostnaden De som har mobiltelefon tillfrågades, Hur mycket kostar det i genomsnitt för Dig att använda Din mobiltelefon per månad? Räkna med både den fasta avgiften och avgifterna för samtal och tjänster. En av tio (12 procent) har endast tjänstetelefon som betalas av arbetsgivaren och ytterligare (1 procent) kunde inte besvara frågan. 16 35 3 25 2 15 1 5-5 kronor 51-1 kronor 11-2 kronor 21-3 kronor 31-5 kronor Samtliga 51-1 kronor Mer än 1. kronor Har enbart tjänstetelefon Några få (2 procent) betalar mer än 1. kronor per månad, en av tjugo (6 procent) betalar mer än 5 kronor per månad, en av sex (15 procent) betalar mer än 3 kronor per månad, en av fyra (24 procent) betalar mer än 2 kronor i månaden och en majoritet (56 procent) betalar mer än 1 kronor varje månad. En av tio (11 procent) betalar 5 kronor eller mindre per månad och ungefär lika många (12 procent) betalar mellan 51 och 1 kronor per månad för att använda sin mobiltelefon. Vem betalar för mobiltelefonen De som har privat mobiltelefon tillfrågades vem som betalar abonnemangsavgiften respektive kostnaden för samtalen. Fyra av fem betalar både abonnemangsavgiften (78 procent) och samtalskostnaden (79 procent).

17 En av sex säger dock att de delar kostnaden för abonnemanget (15 procent) och för samtalen (15 procent) tillsammans med någon annan. En av tjugo säger att abonnemanget (6 procent) och samtalskostnaden (4 procent) helt och hållet betalas av någon annan. Det är främst pesoner mellan 16 och 2 år som säger att abonnemanget (2 procent) eller samtalskostnaden (17 procent) helt och hållet betalas av någon annan. Män säger i större utsträckning än kvinnor att de helt och hållet själva betalar abonnemanget och samtalskostnaden för sin mobiltelefon. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Helt och hållet Du själv Du tillsammans med någon annan Helt och hållet någon annan Abonnemangsavgiften Samtalskostnaden 61 procent anser att det är värt pengarna vad det kostar att ringa från en mobiltelefon SKOP frågade, Vad tycker Du? Är det värt pengarna vad det kostar att ringa från en mobiltelefon? En majoritet av dem som har mobiltelefon (61 procent) svarar att det absolut eller kanske är värt pengarna. Tre av tio (28 procent) anser att det absolut är värt pengarna. En av fyra (26 procent) tycker att det absolut eller troligen inte är värt pengarna. En av tio (12 procent) är osäker.

18 35 3 25 2 15 1 5 Ja, absolut Ja, kanske Osäker Nej, troligen inte Nej, absolut inte Medvetenheten om samtalskostnaden SKOP ställde tre frågor om kostnadsmedvetenhet. Hur ofta tänker Du på vad det kostar när Du skall ringa på mobiltelefon? Hur ofta händer det att Du avstår från att ringa på mobiltelefon därför att det ärdyrt? Hur ofta händer det att Du avstår från att ringa när det är högpristaxa och väntar till det blir lågpristaxa? 8 7 6 5 4 3 2 1 Varje eller nästan varje samtal Vissa samtal Aldrig eller nästan aldrig Tänker på vad det kostar att ringa Väntar med att ringa till det blir lågpristaxa Avstår från att ringa därför att det är för dyrt

19 En av tre (31 procent) tänker på det varje eller nästan varje samtal. En av fyra (24 procent) tänker på det vid vissa samtal. Nästan hälften av intervjupersonerna (44 procent) säger dock att de aldrig eller nästan aldrig tänker på vad det kostar. En av tre (32 procent) avstår från att ringa varje, nästan varje eller vissa samtal därför att det är för dyrt. En av tjugo (5 procent) avstår från varje eller nästan varje samtal. En av tre (35 procent) avstår också från att ringa varje, nästan varje eller vissa samtal när det är högpristaxa och väntar till det blir lågpristaxa. En av tio (1 procent) väntar med varje eller nästan varje samtal. Jämförelse mellan priset för vidarekoppling och ett vanligt samtal till en mobiltelefon SKOP frågade dem som har mobiltelefon, Om Du jämför kostnaden för en vidarekoppling och ett vanligt samtal till en mobiltelefon. Är vidarekopplingen billigare eller dyrare eller kostar den lika mycket? Hälften av dem som har mobiltelefon (54 procent) säger att de inte vet. En av fem (2 procent) tror att det är dyrare och några få (1 procent) att det är billigare. En av tio (12 procent) har inte besvarat frågan eftersom de enbart har tjänstetelefon. 6 5 4 3 2 1 Billigare Kostar lika mycket Dyrare Vet inte Har enbart tjänstetelefon

25 procent har läst avtalsvillkoren helt och hållet En av fyra personer som har mobiltelefon (25 procent) har läst igenom avtalsvillkoren helt och hållet. Två av fem (42 procent) har delvis gjort det. Tre av tio (31 procent) har inte alls läst igenom villkoren och några (2 procent) har inte svarat på frågan. 2 5 4 3 2 1 Helt och hållet Bara delvis Inte alls 47 procent har aldrig kontrollerat vilka avtalsvillkor som deras mobilteleoperatör kan erbjuda SKOP frågade, Det kommer nya avtalsformer för mobiltelefonabonnemang då och då. När kontrollerade Du senast vilka avtalsvillkor som Din mobilteleoperatör kan erbjuda? 5 4 3 2 1 Den senaste veckan Den senaste månaden Det senaste halvåret Längre sedan Har aldrig kontrollerat Har enbart tjänstetelefon

21 En av tio (12 procent) har inte besvarat frågan därför att de enbart har tjänstetelefon som arbetsgivaren betalar. Varannan (47 procent) har aldrig kontrollerat vilka avtalsvillkor som operatören kan erbjuda. Tre av tio (28 procent) har kontrollerat det senaste halvåret, den senaste månaden eller den senaste veckan. Hur man kontrollerat avtalsvillkoren De som någon gång har kontrollerat avtalsvillkoren fick en följdfråga, Hur gjorde Du det senast när Du kontrollerade avtalsvillkoren? Vanligast (39 procent) är att man fick brev från mobilteleoperatören. På andra plats (24 procent) kommer att man läste annonser En av tio (11 procent) ringde till mobilteleoperatören och några (4 procent) tittade på mobilteleoperatörens hemsida. En av tjugo (7 procent) har gett andra svar. 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Fick brev från mobilteleoperatören Tittade på mobilteleoperatörens hemsida Ringde till mobilteleoperatören Läste annonser Annat 17 procent uppger att de har rabatter i abonnemanget för sin mobiltelefon Bland dem som har mobiltelefon uppger en av sex (17 procent) att det ingår något slags rabatter i abonnemanget för mobiltelefonen. Sju av tio (71 procent) säger att de inte har några rabatter. En av tio (12 procent) har inte besvarat frågan eftersom de enbart har tjänstetelefon som arbetsgivaren betalar.

13 procent har det senaste året undersökt om de kan få lägre kostnad för mobiltelefonen En av tio personer med mobiltelefon (13 procent) har själva under det senaste året undersökt om de kan få lägre kostnad för sin mobiltelefon genom att byta abonnemang eller operatör. En av tio har inte besvarat frågan eftersom de enbart har tjänstetelefon som arbetsgivaren betalar. 8 procent säger att mobilteleoperatören föreslagit byte till abonnemang med lägre kostnad En av tio personer med mobiltelefon (8 procent) har under det senaste året blivit kontaktade av sin mobilteleoperatör som föreslagit byte till en abonnemangstyp med lägre total kostnad för mobiltelefonen. En av tio har inte besvarat frågan eftersom de enbart har tjänstetelefon som arbetsgivaren betalar. 28 procent jämförde priser mellan olika operatörer när de senast valde abonnemang SKOP frågade, När Du senast valde abonnemang för Din mobiltelefon. Jämförde Du då priserna mellan olika mobilteleoperatörer eller mellan olika abonnemangsformer? En av fyra (28 procent) säger att de jämförde priser när de senast valde abonnemang för sin mobiltelefon. En av tio har inte besvarat frågan eftersom de enbart har tjänstetelefon som arbetsgivaren betalar. 22 3 25 2 15 1 5 Har själva det senaste året undersökt om de kan få lägre kostnad genom att byta abonnemang eller operatör Har det senaste året kontaktats av mobilteleopearatören med förslag om byte av abonnemangstyp Jämförde priserna vid senaste val av abonnemang Har enbart tjänstetelefon som arbetsgivare betalar

De som har mobiltelefon ombads att ta ställning till sex frågor om attityder till informationen om abonnemangstyper, priser och rabatter. De gjorde det med hjälp av en sjugradig skala från 1 till 7 där 1 betyder Inte stämmer alls och 7 betyder Stämmer helt och hållet. Skalan balanserar på mittpunkten 4. Du har tillräckligt bra kunskap om vad det kostar att ringa på Din mobiltelefon under olika tider på dygnet Starkast instämmande har påståendet att Du har tillräckligt bra kunskap om vad det kostar att ringa på Din mobiltelefon under olika tider på dygnet. En av tre (31 procent) säger att det stämmer helt och hållet. Totalt ger en majoritet (56 procent) ett instämmande med något av svarsalternativen 5, 6 eller 7. Medelsvaret är 4,64, dvs.över skalans mittpunkt. Din mobilteleoperatör är tillräckligt bra på att informera om olika priser och rabatter Även påståendet Din mobilteleoperatör är tillräckligt bra på att informera om olika priser och rabatter har ett medelsvar av instämmande (4,24) som ligger över skalans mittpunkt. En av sex (17 procent) säger att det stämmer helt och hållet. Totalt ger nästan hälften (47 procent) ett instämmande med något av svarsalternativen 5,6 eller 7. Det är tillräckligt lätt att få information om olika mobilteleoperatörers priser, rabatter och avtalsvillkor Graden av instämmande är lägre för påståendet att Det är tillräckligt lätt att få information om olika mobilteleoperatörers priser, rabatter och avtalsvillkor. Medelsvaret (3,45) ligger under skalans mittpunkt. En av fem (2 procent) instämmer inte alls. Totalt ger varannan person med mobiltelefon ett icke instämmande svar, dvs. svarar med svarsalternativen 1, 2 eller 3 som ligger under skalans mittpunkt. Du har tillräckligt bra kunskap om vad olika abonnemang kostar hos andra mobilteleoperatörer Det är relativt få som instämmer i påståendet att Du har tillräckligt bra kunskap om vad olika abonnemang kostar hos andra mobilteleoperatörer. Medelsvaret (2,83) ligger klart under skalans mittpunkt. Tre av tio (3 procent) instämmer inte alls. Totalt är det två av tre (68 procent) som svarar med alternativen 1, 2 eller 3. Det är tillräckligt lätt att jämföra vad totalkostnaden blir hos olika mobilteleoperatörer Medelsvaret (2,69) är också lågt för påståendet att Det är tillräckligt lätt att jämföra vad totalkostnaden blir hos olika mobilteleoperatörer. Tre av tio (3 procent) instämmer inte alls. Totalt är det två av tre (68 procent) som svarar med alternativen 1, 2 eller 3. Du brukar själv kontakta mobilteleoperatörer för att jämföra priser och avtalsvillkor Nästan alla tar avstånd från påståendet att Du brukar själv kontakta mobilteleoperatörer för att jämföra priser och avtalsvillkor. Fyra av fem (83 procent) instämmer inte alls. Nästan alla (94 procent) tar avstånd från påståendet med ett svarsalternativ som ligger under skalans mittpunkt, dvs. svarar med alternativen 1, 2 eller 3. 23

24 Medel svar 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 Du har tillräckligt bra kunskap om vad det kostar att ringa på Din mobiltelefon under olika tider på dygn Din mobilteleoperatör är tillräckligt bra på att informera om olika priser och rabatter Det är tillräckligt lätt att få information om olika mobilteleoperatörers priser, rabatter och avtalsvillkor Du har tillräckligt bra kunskap om vad olika abonnemang kostar hos andra mobiltele-operatörer Det är tillräckligt lätt att jämföra vad totalkostnaden blir hos olika mobilteleoperatörer Du brukar själv kontakta mobilteleoperatörer för att jämföra priser och avtalsvillkor 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Du har tillräckligt bra kunskap om vad det kostar att ringa på Din mobiltelefon under olika tider på dygn Din mobilteleoperatör är tillräckligt bra på att informera om olika priser och rabatter Det är tillräckligt lätt att få information om olika mobilteleoperatörers priser, rabatter och avtalsvillkor Du har tillräckligt bra kunskap om vad olika abonnemang kostar hos andra mobiltele-operatörer Det är tillräckligt lätt att jämföra vad totalkostnaden blir hos olika mobilteleoperatörer Du brukar själv kontakta mobilteleoperatörer för att jämföra priser och avtalsvillkor Svar=1 (instämmer inte alls Svar=2 eller 3