SPF OVANSJÖBYGDEN Medlemsblad 3 mars - 2013 Ansvarig utgivare: Ruth Grundin Årgång 16 MÅNADENS DIKT DROPPAR AV TIDLÖSHET Det rinner från taken. Droppar av tidlöshet rinner från taken. Vi är inne i solens månad och strålarna värmer mitt hjärta mitt vankelmodiga jag. Människor på gatan ler varma leenden. Jag andas deras förtröstan och styrka. Alla dessa pärlmänniskor som orkar dela med sig av livsglädjen som finns bakom tillvarons tunga vardag. Märta Peterson Grattis till födelsedagsbarnen: Lennart Meijer 90 år 5 april Karin Britzelli 75 år 11 april Jörgen Einarsson 80 år 13 april Våren är på gång och vi har haft årsmötet med bra uppslutning av medlemmar. Några funktionärer har lämnat sina åtaganden och avtackades med blommor. Nu börjar planerna för höstens aktivitet. För oss i styrelsen är det viktigt att ni som har idéer kontaktar oss. TÄNK om vi skulle få medlemsantalet att öka istället för att minska. ************************************ Kvalitetsregister Bättre vård för sjuka äldre. De som arbetar i vård- och omsorg ansvarar för att alla ska få bästa möjliga vård samt att de upplever behandlingar och kontakter med omsorgen på ett bra sätt. För att kunna utveckla och säkra vårdens och omsorgens kvalitet används nationella kvalitetsregister, där uppgifter registreras. Registren gör det möjligt att följa upp och förbättra vården och omsorgen. Ju fler som är med desto säkrare blir resultaten. De uppgifter som registreras är bl.a. personnummer, vårdkontakter, diagnos och medicinska ställningstaganden. Uppgifterna är sekretesskyddade och tas bort när de inte längre behövs. Man kan även tacka nej till att bli registrerad. Uppgifterna samlas i sin patientjournal. Uppgifterna får endast användas för att utveckla och säkra vårdens och omsorgens kvalitet, fastställa statistik för forskning inom hälso- och sjukvården och omsorgen. Den som ska använda uppgifterna har tillgång till dem efter sekretessprövning. Senior Alert för vårdtagare och anhörig. Oavsett var i Sverige man vårdas som äldre så är målet med Senior Alert att alla ska kunna känna en trygghet inom följande: Vetskap om det finns några risker för fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen. Förebyggande åtgärder görs för att patienten
ska må bra. Åtgärderna följs upp och man lyssnar på behoven som finns. BTSD - register beteendesymtom i demens sjukdom har precis startat på Solbacken. Under 2013 kommer det att startas fler demensboende. (red. anm. Kommunen har känt till att de skulle överta vård och omsorg fr.o.m. 1 februari och inte har större framförhållning hur bli det i framtiden)? Trygghetsboende Kommunen har haft en träff med Kanalkyrkan, ingenting är klart ännu, deras tidsplan är förskjuten. Det som gjorts är en grovskiss var boendet ska ligga och vad som skall finnas. Nu utreds parkeringsmöjligheter. Träffpunkter Information gavs om träffpunkterna inom kommunen. I ytterområdena finn träffpunkter i Järbo, Storvik, Årsunda och i Österfärnebo. I centrala Sandviken är det Tallen, Dalbacken och Bruket som har träffpunkter. Träffpunkter är mötesplatser för aktiviteter och social samvaro och alla som är intresserade, är välkomna. För personer med demenssjukdom finns daghemsverksamheterna Svea och Tallhöjden. Volontärer behövs på träffpunkterna som hjälper till med enkla göromål. Anhörigstöd riktar sig till anhöriga eller närstående som hjälper någon som är sjuk, äldre eller har funktionsnedsättning. Anhörigcenter finns på Dalbacken. Fri avlösning kan erbjudas till anhöriga, förutsättningen är att man inte redan har hjälp från kommunen, som t.ex. hemtjänst. Man kan få upp till 12 timmars fri avlösning per månad. Ur KPR:s sammanträde den 12 december 2012/Ruth xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Varning för brist på geriatriker! Ett stort antal geriatriker väntas gå i pension de närmaste åren. Samtidigt utbildas för få specialister i geriatrik trots att antalet äldre i befolkningen ökar. Fram till 2035 beräknar SCB (Statistiska centralbyrån) att antalet 85 åringar nästan fördubblas. De omfattande problem som förekommer i äldrevård/omsorg är därför bara en föraning om vad som kommer. Det finns anledning att oroa sig för den framtida tillgången på läkare i Sverige. Det finns vissa specialister där det råder större läkarbrist än inom andra, till exempel allmänmedicin och geriatrik*. Det är viktigt att göra dessa specialister så attraktiva att fler studenter väljer denna utbildning. Läkaryrket har en hög status i samhället men inom yrket finns, liksom inom flera andra processioner, en statushierarki. Specialister som kommer högt upp på listan är till exempel kirurgi och kardiologi, medan geriatri och allmänmedicin tyvärr inte har någon glamorös stämpel. Vi kan bara tänka på vad det görs för TV-serier från sjukhusvärlden, så inser vi lätt vad som anses mest spännande. För att patienterna ska känna sig trygga krävs inte bara fler läkare. Det kräv bra läkare. Det finns idag bristfälliga kunskaper inom hälsooch sjukvården om både geriatrik (det sjukliga åldrandet) och gerontologi (det friska åldrandet). Dagens grundutbildningar tillgodo ser inte behovet av dessa kunskaper. Som exempel kan nämnas att läkarutbildningen bara innehåller några få timmars geriatrik och att specialistutbildningen av distriktsläkare, vilka ofta har ett stort ansvar för vården av äldre, helt kan sakna geriatrik. Sjukvården är inte alls anpassad för att hantera komplexa behandlingar som är vanliga hos äldre personer. Läkare har inte tillräckligt med tid för varje patient. Idag måste de ägna alltför mycket tid åt fel saker. Problemet men den korta besökstiden beror i många fall inte på läkarbrist utan på för mycket administration lagts på läkarna. Studier visar att läkare och sjuksköterskor ägnar mindre än halva tiden åt patienten, ett förhållande som knappast gynnar patientsäkerheten. Sex namnkunniga professorer och läkare med lång erfarenhet från sjukvården uttrycker sin stora oro för det nuvarande vård- och omsorgssystemet för äldre i en debattartikel i DN 28 oktober 2012. De skriver inte utifrån sitt yrke, utan som medmänniskor. Efter att ha sett hur egna och närstående vänner farit illa undrar de, hur det kunnat bli så här. Ett av deras förslag för att få ett ökat intresse, respekt och yrkesstolthet för att arbeta inom geriatriken är att bilda Geriatriska Centrala. Uppdraget för dessa skulle vara att utveckla arbetsmetoder inom vård/omsorg, utbildning och forskning
med särskild inriktning på primärvården, som är en del av den öppna hälso- och sjukvården i Sverige. Detta anser ovanstående läkare är en förutsättning för att få en ökad kvalitet inom äldrevården/-omsorgen. På Socialdepartementet finns sedan ett år tillbaka en nationell äldresamordnare, Eva Nilsson Bågenholm. Hon är leg. läkare och har varit ordförande på Sveriges Läkarförbund under många år. En återkommande fråga på hennes blogg är hur äldre människor ska ha möjlighet att påverka sin egen vård? Honsvarar att de stora brister som finns inom vård och omsorg ska vi ändra på! *Geriatrik är läran om ålderdomens sjukdomar. Specialistläkare inom detta område benämns geriatriker och är inriktade mot att forska i och undersöka det normala åldrandet (gerontologi) samt undersöka och behandla åldrandets sjukdomar. Medierna kan öka tillgängligheten Om medierna skulle uppmärksamma barn, unga och äldre personer med olika funktions- Nedsättningar och hur de upplever sin tillgänglighet, så skulle de mänskliga rättigheterna bli tillgodosedda. Medierna kan öka tillgängligheten för utsatt grupper i samhället, vilket är en nödvändighet för att alla medborgare skall känna delaktighet. Personer med funktionsnedsättningar och deras tillgänglighet har hittills inte uppmärksammats av medierna i någon större utsträckning. Det är resultatet av en ny studie vid Göteborgs universitet, institutionen för socialt arbete. Tillgänglighetens utrymme om funktionshinder och funktionsnedsättningar i svensk dagspress (2013). I rapporten framgår att såväl barn som äldre med funktionsnedsättningar och deras möjligheter att förflytta sig, få information om rättigheter om stöd inte uppmärksammas i så stor utsträckning av medierna. Personer med psykiska, intellektuella och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar uppmärksammas knappast alls. All rapportering i Göteborgs-Posten åren 2000-2009 och i tidningen Regionmagasinet har granskats och totalt 228 artiklar som beskrivit tillgängligheten i Göteborg och i Västra Götalandsregionen har studerats. Undersökningen har genomförts 2011-2012. För att tillgänglighetsfrågorna bättre ska kunna uppmärksammas i samhället och för att tillgängligheten ska bli bättre för personer med olika funktionsnedsättningar kan exempelvis medierna i samhället rapportera på annorlunda vis. Fem åtgärder föreslås: Barn, unga och äldre personer med alla former av funktionsnedsättningar bör uppmärksammas mer. Personer med funktionsnedsättningar kan bidra till en förbättrad rapportering om utsatthet och tillgänglighet om de själva var medaktörer, till exempel som skribenter. Kunskap om funktionshinder och bemötande kan ökas genom utbildning av journalister och fotografer. Genom en ökad kunskap kan medierna bättre kritiskt granska förekomst av diskriminering och utanförskap, vilket kommer att förbättra tillgängligheten. Den databas om tillgängligheten som finns inom Västra Götalandsregionen, den så kallade tillgänglighetsbasen, skulle bättre kunna synliggöras i framtiden. Kunskap och erfarenheter ur tillgänglighetsdatabasen är viktiga att ta tillvara för att rapporteringen i medierna ska bli bättre om hur utsatta grupper har det. Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete Ljus i mörkret Ledlampan har länge kallats framtidens lampa. Nu har den blivit betydligt bättre, billigare och mer hållbar. En vanlig lampa, nu förbjuden att tillverka inom EU, ger bara 10 % av ljus. Råd och Rön presenterar sex ledlampor, varav IKEAS kostar bara 100 kronor och har både varmt sken och färgåtergivning. Ledlamporna kostar mellan 100 och 350 kronor, har ett ljusflöde på 400 lumen (motsvarar ungefär 40 watt). De har nu socklar som passar vanlig armatur, är
otroligt hållbara, kräver 80 % mindre energi än glödlampan, tänds med en gång, har bra färgåtergivning och varmare ljus. De testade lamporna brann 2000 timmar och kan brinna upp till 5000 timmar. Dyra, men kan hålla 15 25 år. I vintermörkret tänder vi 18 000 ton ljus/år. De flesta är paraffinljus, även om efterfrågan på de något dyrare stearinljusen ökat. Paraffin tillverkas av den ändliga råvaran petroleum. De sotar mer och släpper ut höga alter av aromatiska kolväten, som kan vara cancerogena, men i så små mängder att man inte behöver vara orolig. Stearinljuset tillverkas av förnyelsebara vegetabiliska eller animaliska fetter. Värmeljus finns både av paraffin och stearin. 300 miljoner värmeljus används bara i Sverige. Höljet görs av aluminium, en metall som är mycket energikrävande att framställa. Det vore bra om man lämnade höljena till återvinning. Värmeljus skall placeras på minst 5 cm avstånd från varandra. När ett värmeljus har brunnit en tid och smält, kan massan börja brinna, om man flyttar eller blåser på det. Släck genom att kväva lågan eller låt ljuset brinna ut. Veken på ett ljus skall vara lätt böjd, annars bildas lätt en sotklump, som gör att ljuset brinner oroligt och sotar ner. Mat Lufttorkad skinka eller prosciutto crudo blir allt populärare. Parmaskinkan får bara den lufttorkade skinka kallas som kommer från Parma i regionen Emilia Romagna. Den billigaste prosciuton finns på Lidl för 240 kr/kg. Den dyraste är Jamon Iberico de Bellota hos Coop för 160 kr/kg, vars testresultat var sämre än Lidls. Bäst i test var Fiorucci frö 410 kr/kg. Lidls kom som nummer fyra av tolv. Återkommande är det undersökning av vår mat. Innehäller den för mycket, socker, salt, vit stärkelse? Är det farliga färger, E-nr tillsatser, bakterier, besprutningsrester? Hur farlig är strålningen från mikrougnar, mobiler och master? Meningarna går isär och ofta får vi konsumenter inga entydiga svar. En intressant artikel handlar om de myter som uppstått kring mikrad mat. Den är inte farlig, men själva ugnen kan vara farlig. Tid och temperatur är det som påverkar maten mest och det gäller för all matlagning vare sig den tillagas i mikron eller på spisen. Tester av fiskpinnar visade att några av de dyraste innehöll minst fisk och mest panering. Ännu en gång, dyrast är inte alltid bäst. En sak som dessa mattester lär oss, läs på innehållsförteckningarna, de kan innehålla de mest märkliga ingredienserna. (Men till det borde man ta med ett förstoringsglas.) Tvättmaskiner Dagens tvättmaskiner är energisnåla, och du uppmanas dessutom att tvätta i 40 grader. Det blir ofta fläckfritt men alls icke bakteriefritt. För att få underkläder och frotté bakteriefria behöver tvätten 60 grader i 10 minuter. En överläkare vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala är upprörd över den snuskiga tvätten inte minst på äldreboende. Många av dagens maskiner når inte ens upp till 60 grader även om det står på programmet. Detta för att vara energisnåla. De flesta testade maskinerna sköljer dessutom dåligt. Och hur energisnålt är det om man måste skölja en extra gång? Tips ur RÅD och RÖN från 2011 Känn dig hemma i din egen ålder. Väga se bilringarna på magen som volanger, gäddhänge som änglavingar och kråksparkarna runt ögonen som rent skärt bevis på, att du skrattat tillräckligt mycket för att vara en skön människa som gör jorden lite bättre. Ur boken Du behöver inte vara perfekt för att vara alldeles underbar. Red. anmärkning: UNDERBART!
.