LoFric 30 år - Det ska vi fira!

MÖTESPLATSEN FÖR DIG SOM ANVÄNDER ELLER ARBETAR MED LoFric KATETRAR Ta ditt eget ex! 2.13 EN NORDISK TIDNING FÖR LoFric LoFric 30 år - Det ska vi fira! Visste du detta om RIK? sid 6-7 Mat är viktigare än träning! sid 11 Möt mannen bakom LoFric sid 4-5 21 2.13 bladder der 1

Ledare: 2.13 Har du synpunkter på tidningen? Eller kanske uppslag på ämnen som du tycker att vi ska ta upp? Tveka inte att ta kontakt med redaktionen: bladder.se@wellspect-healthcare.com LoFric Quiz Trettio år till! Med anledning av LoFrics 30-årsjubileum utlystes en frågetävling på vår webb. Många deltog och resultaten blev påfallande goda. Efter lottning blev till slut uroterapeuten Inger Lauridsen i Torsby stolt vinnare. Grattis! Vad kan du själv om RIK och LoFric? Testa dina kunskaper bland ett axplock av frågorna nedan. Rätt svar hittar du under bilden till höger på sid 3. Lycka till! TÄNK ATT HELA TRETTIO ÅR har gått sedan LoFric katetern såg dagens ljus. Höstens nummer ägnas enbart åt att uppmärksamma detta glada faktum. Men här vill jag också passa på att tacka alla er läsare som tog er tid att besvara vår enkät om tidningen under våren. Vilken respons! Stort tack! OCH EFTERSOM DET VAR MÅNGA som önskade mer fokus på hälsa i tidningen, hörsammar vi detta direkt i artikeln på sid 11. Tiden går som bekant fort och vad kan då vara mera värt att investera delar av den i ett mera hälsosamt liv? Både kroppen och knoppen ska ju hålla ett tag, kanske hela trettio år till! Vi ses i mars nästa år! Varma hälsningar från redaktören, ANNA M WESTBERG Wellspect HealthCare Norden VILL DU FÅ VÅRT NYHETSBREV? Skriv till bladder.se@wellspect-healthcare.com och anmäl ditt intresse. Nu kan du också beställa varuprover av oss också via webben. Kika in på www.lofric.se eller skicka in talongen längst bak i tidningen. 1. Varför är konnektorn på en tappningskateter färgkodad? 1.För att olika katetermärken har olika färg, design och kvalitet X. För att man enkelt skall kunna skilja på olika diametrar (CH) 2. För att brukaren skall kunna välja färg utifrån tycke och smak 2. Hela LoFric-sortimentet erbjuds i ett PVC- och ftalatfritt material.vad kallas materialet i LoFric PVC-fri? 1. PEBA (Russinolja) X. POBE (Polyolefinbaserad elastomer) 2. PUREX (Progressivt plastmaterial) 3. Vad innebär den unika ytan Urotonic Surface Technology på alla LoFric-katetrar för brukaren? 1. Den gör katetern hal och bekväm att hålla i. X. Den ger låg friktion och maximal komfort, eftersom katetern är lika hal ut som in under kateteriseringen 2. Den är enkel att föra in under kateteriseringen, eftersom den glider så lätt 4. Den senaste medlemmen i LoFric-familjen heter LoFric Origo. Den är speciellt framtagen för män. I vilka sammanhang kan det greppvänliga handtaget vara en fördel? 1. För män som behöver ett rent och stabilt grepp om katetern X. För förskrivare som har nytta av en skonsam och enkel kateter med handtag när de lär ut RIK 2. För båda dessa 5. Varför bör man inte använda en hydrofil tappningskateter mer än en gång? 1. Katetern torkar och kan bli lite för stel. X. Egenskaperna hos den skonsamma ytan finns inte kvar efter användandet och risken är stor att man för in bakterier i blåsan vi återanvändning av katetern. 2. Urinröret vidgas när en tidigare använd kateter förs in i blåsan. 6. Vad kan man ta till hjälp för att avgöra om en tappningskateter är säker på lång sikt för brukaren? 1. Man kan säkerställa att katetern är väldokumenterad och att det finns långtidsdokumentation. X. Man kan låta brukaren själv känna efter hur det känns i urinröret. 2. Man kan känna efter på kateterns yta och avgöra om den är mjuk 7. Hela LoFric-familjen kallar sig för "Bästa Miljöval*". Hur kan den göra det? 1. I en LCA (Livscykelanalys) undersöktes kateterns hela livscykel och det blev tydligt att den totala miljöbelastningen är den minsta möjliga jämfört med andra katetrar. Studien publicerades i Journal of Cleaner Production, Stripple et al. X. I en brukarundersökning blev det tydligt att brukarna tyckte att LoFric var den mest miljövänliga katetern. Detta publicerades i tidningen Bladder. 2. Eftersom LoFric tillverkas i Sverige, innebär det minsta möjliga transport till brukarna i Norden. LoFric är den enda "närproducerade" katetern i Norden. *= Journal of Cleaner Production, Stripple et al Hedersomnämnanden Ytterligare tävlingsdeltagare l som kammade hem full pott var: Anette Kühne i Malmö, Natasha Koivumaa i Luleå, Birgitta Roshäll i Växjö, Elisabeth Frisk och Inger Blomgren i Borlänge, Jenny Kvarnhäll, Helene Vaide och Margareta Blid i Halmstad, Inger Hedblad i Skellefteå, Jenny Holmström i Trelleborg, Eva Broström i Malmö, Anna-Carin Börjedahl i Helsingborg samt Agneta Grundtman i Uddevalla. Innehåll 2 Ledare 3 En nyfiken äventyrare 4 LoFric 30 år: en livsomvälvande innovation 6 Vägen till "Golden Standard" 8 "Jag behöver inte längre förklara varför den här metoden är bäst" 9 Blåsa och tarm något att ta på största allvar 11 Mat viktigare än träning 12 Sista sidan bladder är en mötesplats för oss som använder eller arbetar med tappningskatetrar. Utgivare: Wellspect HealthCare, Marknad Sverige, Box 14, 431 21 Mölndal. Tel: 031 376 40 00 Fax: 031 376 30 17 E-post: bladder.se@wellspect-healthcare.com Webbplatser: www.wellspect-healthcare.se, www.lofric.se Ansvarig utgivare: Håkan Strandberg, Wellspect HealthCare (Dentsply IH) Redaktionsråd: Marit Halvorsen, Kristil Haraldstad, Anki Jungersten, Lene Kruse, Ilkka Rekola, Frank Solberg, Tine Stig Projektledare: Anna M Westberg Adm/ kundregister: Anki Jungersten Redaktionell produktion: Wellspect HealthCare Omslagsfoto: Wellspect HealthCare, Ellermore, Istockphoto. Tryck och grafisk produktion: Zetterqvist Tryckeri/Wellspect HealthCare Vi förbehåller oss rätten att redigera i insänt material. Citera oss gärna, men ange källan. 2 bladder 2.13

Förebild: BERNDT WESTIN TEXT OCH FOTO MARIE BERGELIN En nyfiken äventyrare...och trogen LoFric sedan 30 år! Berndt Westin är en skarpsinnig och nyfiken man i en kropp som inte alltid gör som han vill. I sitt händelserika liv har han mött många utmaningar, men den största kanske ändå är att händerna inte alltid hänger med i samma tempo som Berndt önskar. OM BERNDT WESTIN Namn: Berndt Westin Årgång: 1933 Bostadsort: Falun Familj: Hustrun Gun, sönerna Kent & Jan Har kateteriserat sig sedan: 1983 Kateter: LoFric classic Orsaken till kateteriseringen: Ryggmärgsskada TH 6-7 Största utmaning: Att be om hjälp Levnadstips: Välj din fru med omsorg HANS NYFIKENHET HAR FÖRT HONOM och familjen till flera intressanta platser i världen. På dåvarande Vattenbyggnadsbyrån fick han uppdrag i bland annat Iran och Zambia. Det var tidigt 60-tal och en tid av intressanta utmaningar och spännande jobb. Under ett uppdrag i södra Kongo, skulle Berndt rekognosera för en sjö som skulle dämmas upp. Ytan var vidsträckt och bestod av gropig savann utan vägar. Området är känt för sina vilda djur och Berndt var inställd på att kanske möta de mest vilda. MEN DET VAR ETT OVÄNTAT SLAGS vilt som förändrade Berndts liv den dagen. En grupp impalaantiloper sprang plötsligt ut framför jeepen och föraren girade undan. Berndt hann tänka tanken "djur framför bilen" innan huvudet slog i jeepens tak och han blev medvetslös. Efter fyra månaders medvetslöshet vaknade Berndt upp. När han slog upp ögonen skymtade han taket på Eugeniahemmet utanför sitt fönster och drog genast slutsatsen att han förts till Karolinska sjukhuset i Stockholm. Året var 1968. Sedan dess har livet tagit nya, annorlunda vägar. Berndt återfann så småningom sin nyfikenhet och sitt intresse för omvärlden. Han var en av pionjärerna att förespråka idrott framför sjukgymnastik. Idrotten är tuffare, man behöver inte vara så rädd om sig, sammanfattar Berndt. infektioner och bekymret med uridomen som ständigt släppte, berättar Berndt. En annan positiv effekt av RIK var att bli torr mellan tappningarna. Inget läckage som störde och som riskerade att lukta illa. Under alla år är det LoFric classic som Berndt har valt att använda. Fördelarna är många, tycker han. Den är enkel att använda och viktigast av allt: den är säker och känns skonsam i urinröret. NÄR BERNDT FÅR SE NYTILLSKOTTET i LoFricfamiljen, LoFric Origo, blir han genast intresserad. Framför allt är det LoFric Origos flyttbara handtag som fångar hans intresse. Det skulle göra det enklare att greppa om katetern och förenkla kateteriseringen, konstaterar Berndt. Hans 30-årige följeslagare LoFric classic får därmed en kompis i badrumsskåpet: LoFric Origo. En av Berndts många uppfinningar: en "byxneddragare" som håller ner kalsong och byxa under kateteriseringen. NÄR REN INTERMITTENT Kateterisering med LoFric kom 1983 var han omedelbart intresserad att börja. Från att ha burit uridom och bankat ut urinen genom slag på magen i många år, blev livet enklare med RIK. Plötsligt slapp jag ständiga urinvägs- Rätt svar på LoFric Quiz, sid 2, ska vara: 1:x, 2:x, 3:x, 4:2, 5:x, 6:1, 7:1. 2.13 bladder 3

LoFric en innovatio LoFric lanseras! LoFric med NaCl* LoFric Cath-Kit* LoFric Hydro-Kit LoFric Plus LoFric H 2 0* LoFric Primo 1983 1986 1988 1997 1999 2001 2005 Det finns olika sätt att tömma urinblåsan på. För människor som inte kan göra det på det sätt som de flesta gör, behöver inte självkateterisering betyda ett mindre aktivt liv och detta hade teamet bakom LoFric i åtanke redan från början. Nu är det trettio år sedan LoFric gjorde det möjligt att slippa bekymra sig om kateteriseringen. INNAN LOFRIC FANNS var kvarliggande katetrar den vanligaste lösningen för urinavledning. Visserligen fanns redan engångskatetrar men LoFric var den allra första hydrofila katetern detta innebar en revolution. Med sin hydrofila yta kunde LoFric ersätta den obekväma och ofta ineffektiva gelen som användes tillsammans med de gamla katetrarna. LoFric medförde mindre friktion på urinröret och därmed minskade risken för skador och infektioner som hade varit vanliga problem med andra typer av katetrar. TACK VARE SITT PASSIONERADE arbete som Jan Utas, numera Director R&D Urology på Wellspect HealthCare, lade ned tillsammans med sin kollega Håkan Melander kunde produktionen av LoFric starta i vad som tidigare varit en motorsågsfabrik. När vi flyttade in gjorde vi om ett av rummen till ett renrum, berättar Jan Utas. Men resten av byggnaden såg fortfarande ut som en motorsågsfabrik ÄVEN OM FÖRUTSÄTTNINGARNA för hydrofila katetrar hade undersökts tidigare blev LoFric det första seriösa försök att tillverka en riktigt fungerande kateter som kunde användas i bred omfattning. Forskarteamet gjorde mängder av experiment i dåvarande Astra Meditech's nybyggda laboratorium. Vi testade en mängd olika lösningar på katetern tills vi fick fram den rätta ytan, berättar Jan Utas vidare. En maskin för tillverkningen av katetrarna var redan beställd och höll på att byggas. Vi blev tvungna ett antal gånger att justera tillverkningsprocessen och därmed be maskinleverantören ändra konstruktionen så att den skulle passa den modifierade processen bättre. När maskinen äntligen anlände i februari 1983, tillbringade forskningsteamet nära på natt och dag med att få igång tillverkningen. Deras engagemang lönade sig och i augusti samma år kunde LoFric lanseras. LOFRIC FICK SNABBT ANHÄNGARE inom sjukvården. Här såg man möjligheterna till en större frihet och säkerhet vid självkateterisering med den hala engångskatetern. Men det uppstod andra problem. Medan antalet användare ökade alltmer upptäckte några att katetern hade en tendens att fastna och var svår att dra ut. Trots våra noggranna tester dök detta problem inte upp förrän vi hade hundratals användare och först då råkade ett fåtal ut för det, förklarar Jan Utas. Vi misstänkte att det hade att göra med osmolaliteten (koncentrationen av antalet partiklar i ytan) så vi utvecklade ett nytt recept som gjorde ytan isoton med urin (det vill säga hade samma osmolalitet som urin) och det fungerade. DEN FÖRBÄTTRADE LOFRIC fick ett ännu varmare mottagande. En av de tidiga anhängarna var Doktor Lars Sullivan vid Sahlgrenska Universitetssjukhusets neurokirurgiska klinik i Göteborg. Han introducerade LoFric för sina ryggmärgsskadade patienter som tidigare bara använt kvarliggande katetrar med urinuppsamlingspåsar som byttes av sjukvårdspersonalen. Vi ville finna ett alternativ till den här typen av kateter, säger Jan Utas. Om man kan tömma sin urinblåsa själv blir livet mer normalt och kateteriseringen inte ett så stort problem. Med LoFric kan patienten kateterisera sig själv några gånger om dagen precis som man normalt kissar. Marknadsföring från LoFrics barndom och en ung Jan Utas på bilden bakom. 4 bladder 2.13

Tema: LOFRIC 30 ÅR! TEXT OCH FOTO ELLERMORE FOTO Wellspect HealthCare n som förändrar liv LoFric POBE LoFric Sense LoFric Origo Fortfarande efter trettio år är LoFric ledande inom utvecklingen av enklare, säkrare och mer skonsam kateterisering. 2009 2010 2013 *= Dessa produkter finns inte längre i produktion. DE LOFRIC KATETRAR SOM finns idag har fortfarande i princip samma yta som de första katetrarna som tillverkades. Men mycket annat har hänt sedan dess. Det mest framträdande är dock att LoFric inte längre är en enda kateter det är en hel familj av katetrar som erbjuder en lösning för nästan vilket behov som helst. Utvecklingen av LoFric familjen har bedrivits i nära samarbete med sjukvårdspersonal och användare. Och utvecklingen kommer säkerligen att fortsätta, säger Jan Utas. Det finns alltid behov av förbättringar. Vi arbetar ständigt med att öka enkelheten för användaren och vi försöker att tänja gränserna så oavsett funktionshinder ska alla personer klara av att kateterisera sig själv Ju enklare förpackningen är att öppna till exempel, desto fler människor gagnar det. Samtidigt kan vi inte tumma på de krav som finns för förpackningar till exempel att de ska vara sterila och kunna hålla för att skydda produkten i minst tre år. vi hela tiden finna sätt att förbättra tillverkningsprocessen och göra den mindre kostsam. De hjälpmedel vi tillverkar är utvecklade genom feedback från användare och sjukvårdspersonal om vi hittar andra sätt som underlättar användandet ytterligare så undersöker vi självklart dessa. ANDRA OMRÅDEN DÄR LOFRIC hela tiden blir bättre är inom miljön. Vi vill att våra material i både kateter och förpackning ska vara så miljövänliga som möjligt, säger Jan Utas. Av säkerhetsskäl återvinner vi inte katetrarna som kommer i kontakt med urin men transportförpackningen som förpackningen levereras i kan återvinnas. Vi har även utvecklat ett nytt katetermaterial, POBE (Polyolefinbaserad elastomer), som i stort sett inte lämnar något annat efter sig mer än vatten och koldioxid vid förbränningen. Innan man lärde sig vikten av kateterisering dog personer med ryggmärgsskada och ryggmärgsbråck ofta av njurskador. Under 1900-talet har deras medellivslängd ökat betydligt, mycket beroende på självkateterisering och den förbättrade kvaliteten på själva katetrarna. Nu är skillnaden i medellivslängd mellan människor som har ryggmärgsskador och de utan väldigt liten. ALLA SOM ARBETAR MED LOFRIC borde vara stolta över att vara delaktiga i denna framgång. Att få arbeta med något som är så viktigt medicinskt sett och som samtidigt underlättar vardagen och ökar livskvaliteten för människor som behöver kissa med kateter upplever jag som väldigt givande. VI VILL OCKSÅ ATT FÖRPACKNINGEN ska se snygg ut. Om en LoFric råkar glida ut ur en användares handväska ska det inte vara uppenbart att det är just en kateter. Och med LoFric Sense och LoFric Origo tror jag att vi har kommit en bra bit på vägen. Ett annat område som är under ständig utveckling är olika hjälpmedel som gör det enklare att hantera LoFric. Det idealiska vore att anpassa produkterna till varje unik användare, menar Jan Utas. Tyvärr skulle det bli alldeles för dyrt. Alla behöver skära i sina kostnader, särskilt inom sjukvården, och om vi som tillverkare håller kostnaderna nere kan fler människor använda LoFric. Av det skälet försöker OM JAN UTAS Namn: Jan Utas Titel: M. Sc. Chem. Eng Befattning: Director R&D Urology Arbetsplats: DENTSPLY IH AB (Wellspect HealthCare) Andra uppdrag: vice ordf i DSIF (DENTSPLY Sverige IF) 2.13 bladder 5

Vägen till "Golden Standard" 1 BUSSCHAUFFÖREN SOM INTE KUNDE KASTA VATTEN De flesta sjuksköterskor och läkare känner till historien om busschauffören som inte kunde kasta vatten. Han löste det med en tunn slang som han förde in i blåsan vid ändhållplatsen. Det fungerade bra i många år. Han förvarade den tunna slangen innanför svettremmen på sin keps. Men hamnade han på sjukhus blev det problem. Han fick ofta infektioner när andra tömde hans blåsa. Många känner nog till att egyptierna använde papyrusrör för att tömma blåsan. Men inom den "riktiga" vården ansågs det inte lämpligt att patienterna själva skulle tömma blåsan med kateter.. 2 JACK LAPIDES OCH DEN AMERIKANSKA MILITÄREN År 1974 beskrev professor Jack Lapides från Ann Arbor, USA, några av de erfarenheter man hade av att patienter själva tömde blåsan med kateter. Det gick bra! Det fanns en praxis inom den amerikanska militären: alla patienter som hade fått en ryggmärgsskada erbjöds få blåsan undersökt. Många hade problem med att tömma blåsan. Det var risk för infektioner och dålig njurfunktion, eftersom blåsan ofta var full med urin som innehöll bakterier. Soldaterna erbjöds få blåsan tömd av några sanitetssoldater som kom 4 8 gånger om dagen för att utföra kateterisering och tömning. MEN om man ville leva ett någorlunda normalt liv, även om man satt i rullstol, ville eller kunde man inte alltid vänta på att sanitetssoldaten kom. Därför började några av de här veteranerna från Vietnamkriget att tömma sig själva. Soldaterna berättade detta på sjukhuset och på många ställen blev de utskällda och tillsagda att rätta sig efter det som var bestämt. Men på Lapides klinik såg man positivt på ren intermittent självkateterisering. Vägen fram till ett allmänt erkännande inom sjukvården för ren intermittent kateterisering (RIK) var till en början kantad av misstro. Steen Walter, professor och överläkare vid Urologiska avdelningen på Odense sjukhus, bjuder här på några nedslag i RIK's historia och förklarar varför RIK innebär en ökad livskvalitet för så många människor. De kunde visa att det fungerade. Många kollegor ansåg dock fortfarande att det var fel och farligt. Men det blev så småningom allmän praxis med ren intermittent kateterisering (RIK). 3 "JAG KAN INTE SE MIN ÖRONGÅNG HELLER MEN JAG KAN KLIA MIG I ÖRAT, OCH DÅ SKA JAG VÄL OCKSÅ KUNNA FÖRA IN EN KATETER." År 1982 lärde vi ut ren intermittent kateterisering till en patient på Rigshospitalet i Köpenhamn. Det var en äldre, mycket frisk kvinna från Sydsjälland. Hon hade ofta återkommande urinvägsinfektioner. Det berodde på dålig tömning av blåsan på grund av slapp blåsa. Urinen, som fanns i blåsan under lång tid, gjorde att infektioner kunde utvecklas. Vi informerade patienten om att om hon tömde blåsan ofta skulle bakterierna inte hinna föröka sig och därmed inte ge henne urinvägsinfektion. Hon ville mycket gärna lära sig självkateterisering. Vi tvivlade inte på att hon kunde. Sjuksköterskorna ansåg att hon inte kunde. "Hur ska hon kunna föra in en kateter när hon inte kan se urinröret?", frågade de. Men patienten sade till oss läkare, som gärna ville övertala henne: "Jag kan inte se min örongång heller men jag kan klia mig i örat, och då ska jag väl också kunna föra in en kateter." Det gjorde hon. Under mer än tio år hade hon nästan aldrig urinvägsinfektion eller andra besvär från blåsan. Hon skickade tacksamma julkort. 4 NJURARNA KAN SKADAS Många läkare och sjuksköterskor var oförberedda på att patienten själv satte kateter! Det var många som förstod att det inte var bra att blåsan blev överfylld eller uttänjd så att blåsans muskel förstördes. Vissa förstod också att om man hade en överaktiv blåsa och dåligt utlopp från blåsan skulle urinen kunna pressas tillbaka till njurarna med stor kraft och njurarna skadas. Mycket långsamt spred sig ringarna på vattnet läkare och vårdpersonal tog till sig behandlingsformen. Ja, vissa blev helt exalterade och alla patienter skulle själva utföra ren intermittent kateterisering. Men alla klarar inte det och vissa är bättre behjälpta med annan behandling. 5 FÖRDELAR MED RIK Patienter som har nytta av att lära sig utföra ren intermittent kateterisering är patienter med dålig tömning av blåsan och som därför ofta har återkommande urinvägsinfektioner, till exempel slapp blåspares till följd av "sjuksköterskeblåsa" och/ eller "diabetesblåsa", sensorisk blåspares. Patienter med överaktiv blåsa och dålig blåstömning är en speciellt viktig grupp. Vid frekventa tömningar av blåsan med ren intermittent kateterisering minskar risken för urinreflux (urin tränger tillbaka upp i njuren), något som leder till dålig njurfunktion. Alla patienter med neurologiska rubbningar i blåsfunktionen är lämpade att lära sig ren intermittent kateterisering. En annan mycket viktig grupp är äldre män som inte kan tömma sin blåsa eller kanske har urinretention. Innan undersökningen är utförd och slutlig behandling kan påbörjas, bör patienten tömma blåsan med ren intermittent kateterisering och inte ha en kvarliggande kateter. 6 bladder 2.13 2.12

Tema: RIK OCH LOFRIC På så sätt kan patienten slippa besvären med en kvarliggande kateter. Han slipper också ofta urinvägsinfektion och blåsan kan "rehabiliteras" med den intermittenta fyllningen och tömningen. 6 MEN ÄR DET INTE FARLIGT? Nej. Det har gjorts många undersökningar med fokus på om ren intermittent kateterisering påverkar eller förstör slemhinnan i urinröret. Det gör det inte. Men trots det är det viktigt för patienten att det är en kateter med en glatt yta. Katetrarna har blivit mycket bättre sedan 1974/1982 och de blir alltjämt bättre. Man har också tänkt på urinvägsinfektion. Professor August Bakke från Bergen i Norge utförde på 1990-talet undersökningar med patienter som utförde ren intermittent kateterisering. Hans slutsatser, som har resulterat i en mycket värdefull avhandling, är att ren intermittent kateterisering är en värdefull och viktig behandling för många patienter med blåsdysfunktion. Bakteriuri kan givetvis uppstå. Antibiotika behövs sällan. Om patienten dricker rikligt och tömmer blåsan oftare är det sällan något problem. Man behöver inte utföra kontroller med stickor eller urinodling om patienten inte har symtom på urinvägsinfektion. Alltså: asymtomatisk bakteriuri SKALL INTE behandlas. 7 "UTAN ATT SE" Just i dag träffade jag en mycket glad kvinna. Hon har, sedan ett kejsarsnitt för 30 år sedan där blåsan blev något förstörd, haft urinvägsinfektioner 5 6 gånger om året. Hon har dålig blåstömning, slapp blåspares. Nu kateteriserar hon sig "utan att titta" och har sluppit urinvägsinfektion i över 14 månader. 8 AUSTRONAUTER Det påstås att även astronauter i rymden periodvis har behov av att tömma blåsan med ren intermittent kateterisering. Med detta sagt bör det nämnas att det kan vara svårt att få anslag för kateter i USA. 9 SLUTSATS Ren intermittent kateterisering är en behandling eller ett hjälpmedel som kan och bör erbjudas till många patienter med dålig blåsfunktion. En behandling med få biverkningar, och som i de flesta fall ger den enskilda patienten en bättre livskvalitet. TEXT STEEN WALTER FOTO Wellspect HealthCare, ISTOCKPHOTO "LoFric almost no friction at all" Docent Sverker Hellsten ser tillbaka på den första tiden som LoFric kom på marknaden. Han avslöjar också urologernas interna slogan för den då nya produkten... SVERKER HELLSTEN, DOCENT och under många år överläkare på Urologiska kliniken vid Skånes Universitetssjukhus, är efter pensioneringen fortfarande verksam vid Cura-kliniken i Malmö. Han ser tillbaka på 70- och 80-talen som en tid då ren intermittent kateterisering (RIK) ännu låg i sin linda: försiktigheten var stor och restriktionerna många. Till en början var man skeptisk till RIK som innebar att patienterna skulle tappa sig själva, förklarar Sverker Hellsten. Man föredrog att lägga all kateterisering på van sjukvårdspersonal, dock med vissa restriktioner även för dem. Exempelvis fick Tiemannkatetrar bara hanteras av läkare eftersom man var rädd för urethraskador på grund av den böjda spetsen. SVERKER HELLSTEN FANNS MED redan på ett tidigt stadium av LoFric kateterns karriär och var en av de urologer som utförde de inledande pilotstudierna på den nya katetern. Jag blev kontaktad av Stephan Philipsson, marknadschef vid den tiden på Astra Tech Marknad Sverige, berättar Sverker Hellsten. Jag tyckte det lät intressant och gjorde därför en studie på knappt hundra patienter i Malmö. Studien presenterades 1983 vid Nordisk Urologisk Förenings kongress i Malmö och efterföljdes följande år av ytterligare två studier, båda från Göteborg och i samarbete med sedermera framlidne barnkirurgen Kelm Hjelmås och urologen Karl Henrik Leissner. DET REVOLUTIONERANDE med LoFric, betonar Sverker Hellsten, var bland annat den superhala ytan som underlättade kateteriseringen och som minskade risken för komplikationer som blödning och strikturutveckling. Han citerar en slogan som myntades vid det ålagille som avslutade just ovanstående NUF-kongress: LoFric-hal som en ål almost no friction at all! UNDER 80-TALET och framåt i tiden vann RIK metoden allt mer mark i jämförelse med inneliggande kateter, KAD. Bland Sverker Hellstens patienter idag finns en del män som använder RIK i väntan på prostataoperation. ALLT SAMMANTAGET har LoFric katetern genomgått en enastående teknisk utveckling till glädje och nytta för många, många patienter, avslutar Sverker Hellsten. 2.13 bladder 7

Raimo Pulli, säljare i Finland, om LoFric 30 år: - Jag behöver inte längre förklara varför den här metoden är bäst I MARS 1983 FICK VI EN ny, revolutionerande hydrofil kateter för intermittent kateterisering. Vad innebar intermittent kateterisering? Behandlingen var helt okänd bland allmänheten. Den var även relativt okänd bland verksamma inom sjukvården, med undantag av några experter. Då förstod jag inte vilken betydelse denna behandling skulle få. Nu, trettio år senare, är LoFric ett begrepp som har underlättat livet för åtskilliga människor. LOFRIC, SOM BLÖTS I VATTEN, var en intressant nyhet. Men det var svårt att få tillstånd att använda den dagligen. Eftersom behandlingsmetoden var förhållandevis okänd var det viktigt att nå dem inom sjukvården som behandlar problem med tömning av blåsan. Ett samarbete inleddes med sjukvårdspersonal som redan var insatta i behandlingen. Vi arrangerade först ett riksomfattande utbildningstillfälle på Hanaholmen i Helsingfors följt av lokala utbildningar runt om i landet. Allt eftersom samarbetet fortskred blev behandlingsformen allt mera känd, och därmed ökade användningen av LoFric som är en hydrofil kateter. De konventionella engångskatetrarna av PVC som används med eller till och med utan gel var en prismässigt tuff konkurrent. MEN FORSKNING VISADE att LoFric som hade 90% mindre friktion, blev mer lönsam än konventionella katetrar med gel då den medförde färre komplikationer och förbättrad livskvalitet. Användningen av LoFric ökade och allt flera kateteranvändare fick ta del av fördelarna. Vi skickade ut reklambrev om LoFric till bland annat vårdcentraler och vi berättade om denna "nya behandlingsmetod". En ansvarig sjuksköterska på en vårdcentral skrev ett brev där hon förebrådde oss för vår ansvarslösa verksamhet. I sin utbildning hade hon lärt sig att kateterisering kan jämföras med en mindre kirurgisk åtgärd. Tiderna har förändrats. I början fanns det mer att göra än vad tiden räckte till. Behandlingen skulle göras känd och därmed ge möjlighet för allt flera kateteranvändare att övergå till LoFric katetrar. Vi höll tillsammans med lokala urologer och uroterapeuter allmänna föreläsningar riktade till personer som arbetade med katetrar. Syftet var att ge saklig information om behandlingen och om tillgängliga katetrar. MER ELLER MINDRE DRÅPLIGA händelser har inträffat under åren. Jag minns en gång när jag skulle hålla ett anförande om LoFric. På plats fanns sjukvårdspersonal från olika avdelningar, och en äldre manlig patient befann sig också där. Jag berättade om LoFric-katetern och visade en video om kateterisering. Jag tyckte allt gick Om livet som säljare i 40 år: "Jag kan konstatera att det inte hade fungerat utan en god kondition" RAIMO PULLI Namn: Raimo Pulli Titel: Produktspecialist Arbetsplats: Wellspect HealthCare, Espoo i Finland. Antal år i företaget: 40 år. bra. Sjuksköterskan som sedan hjälpte den äldre mannen till sitt rum berättade senare för mig att han hade sagt: "nog kan nutidens präster vara riktigt oförskämda". JOBBET ÄR I DAG I PRINCIP likadant som för trettio år sedan. Resor, möten med människor och hotellövernattningar. Men numera är behandlingsformen väl känd, och jag behöver inte längre förklara varför den här metoden är bäst. Därmed har målgrupperna blivit färre. Upphandlingen har koncentrerats, och kommunernas inköp regleras av upphandlingslagen. Datateknikens utveckling har gjort arbetet enklare tack vare bärbara datorer, surfplattor och Internet. Ibland funderar jag på hur jag under 40 år har orkat med allt resande och alla hotellnätter. Jag kan konstatera att det inte hade fungerat utan en god kondition. Joggning i yngre år har nu på äldre dagar bytts ut mot längdåkning, gymträning och landsvägscykling. Detta har jag sysslat med både på tjänsteresor och hemma. TEXT RAIMO PULLI FOTO Wellspect HealthCare, PRIVAT BILD 8 bladder 2.13

Tema: RIK OCH UTF TEXT ANNA M WESTBERG FOTO Wellspect HealthCare, INGER ODEHOLM Blåsa och tarm något att ta på största allvar Jag förstår inte varför blåsa och tarm ska vara så skämmigt, säger Birgitta Lindehall, uroterapeut och före detta mångårig ordförande i UroTerapeutisk Förening, UTF. De tillhör våra mest grundläggande kroppsliga funktioner, vilka har stor påverkan på vår prestationsförmåga och möjlighet till social samvaro. Därför är det så viktigt att lämpliga åtgärder sätts in omgående när problem uppstår! BIRGITTA HAR MÅNGA SYNPUNKTER på hur dagens vård skulle kunna förbättras vad gäller uroterapi, men mer om det snart. För mycket har trots allt redan uppnåtts sedan yrkeskåren föddes som en konsekvens av att ren intermittent kateterisering, RIK, infördes inom den nordiska sjukvården. Termen uroterapi är sammansatt av uro som i urologi vilket betyder läran om sjukdomar i urinorganen och terapi vilket är det samma som behandling av sjukdom eller skada. Världens första utbildning i uroterapi gavs vid Göteborgs Universitet och i samband med att den första kursen avslutades 1987 bildades UTF. Sedan dess har drygt 450 uroterapeuter utbildats och förra året firade föreningen 25-årsjubileum. Att det över huvud taget startades en utbildning kan vi tacka Anna-Lena Hellström och Birgitta Lindehall för. Dessa två eldsjälar lärde känna varandra genom Kelm Hjelmås, docent och överläkare på Barnkirurgiska kliniken, dåvarande Göteborgs Barnsjukhus numera Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus. Detta var även Anna-Lena Hellströms arbetsplats medan Birgitta Lindehall var verksam på dåvarande Bräcke Östergård, numera Bräcke Diakoni, Göteborg. Det var Kelm Hjelmås som tillsammans med dessa vetgiriga barnsjuksköterskor introducerade den nya blåstömningsmetoden RIK i slutet av 70-talet. Metoden var framför allt tänkt för barn med ryggmärgsbråck och vuxna med ryggmärgsskada, men de båda barnsjuksköterskorna insåg UroTerapeutisk Förening är en nordisk förening som startade1987. Föreningen arbetar med vidareutbildning samt främjar forskning och utveckling inom uroterapi. Utbildning till Uroterapeut ges vid Göteborgs Universitet och vid Högskolan i Bergen. Läs mer på www.utfnordic.org snabbt att det saknades en adekvat generell utbildning inom området. Den uroterapiutbildningen som de startade vänder sig idag till sjuksköterskor, sjukgymnaster, barnmorskor samt läkare inom pediatrik, gynekologi, neurologi och geriatrik. Innehållet på kursen består bland forts. nästa sida KORTA FAKTA OM URINVÄGARNA Friska, fungerande urinvägar är viktigt för vårt välbefinnade och är faktiskt till och med en förutsättning för att vi ska kunna leva! De flesta av oss producerar cirka 1,5 liter urin om dagen, beroende på hur mycket vi dricker, men även på andra faktorer. Blåsan rymmer mellan 400 och 600 ml, men redan vid 200 ml börjar vi känna signaler på att det är dags att tömma den. Många tycker att det är genant att prata om blåstömningsbesvär och drar sig därför för att söka hjälp vilket innebär att besvären många gånger aldrig behandlas. Det är väldigt synd, eftersom de bakomliggande orsakerna ofta går att behandla och livskvaliteten därmed kan förbättras avsevärt. Inkontinens och inkontinenssymtom kan variera kraftigt. Allt från enstaka urinläckage vid hosta eller nysningar, till så plötsliga och starka trängningar att man helt enkelt inte hinner till toaletten i tid. Det finns flera olika typer av inkontinens. De vanligaste är ansträngningsinkontinens, trängningsinkontinens och överrinningsinkontinens. I njurarna regleras kroppens vätskebalans, slaggprodukter renas från blodet och urin produceras Urinen går från njurarna till urinblåsan där den lagras tills blåsan töms I ett normalt, fungerande urinsystem kommunicerar hjärnan med urinblåsan för att avgöra när och hur ofta du behöver kissa Ett fungerande urinsystem är en viktig förutsättning för att vi ska må bra Läs mer på www.lofric.se 2.13 bladder 9

Fortsättning från sid 9 annat av epidemilogi, diagnostik, behandling, infektioner och inte minst får den psykosociala biten stort utrymme, upplyser Birgitta. Att hjälpa patienten förstå hur man kan få kontroll över sin blåsa och tarm är viktigt för livskvaliten. Risken att hamna i påtvingad isolering är stor. PÅ 70- OCH 80-TALET möttes regelbunden RIK-behandling av både försiktig nyfikenhet och ren misstro. Birgitta Lindehall blev utskälld på kuppen av en sjuksköterska som inte kunde förstå att de vågade låta patienter utföra en så svår sak på egen hand. Men på barnhabiliteringen på Bräcke Östergård arbetade man oförtrutet på med RIK för barn och ungdomar och blev därmed pionjärer i Sverige. De fick ta emot otaliga studiebesök och sakta men säkert växte förtroendet för RIK-metoden. Vi lärde oss mycket under resans gång, berättar Birgitta. Till exempel var vi själva skeptiska till att låta yngre barn hantera kateteriseringen själva. Minimiåldern ansåg vi ligga omkring nio år. Det har vi ju fått omvärdera sedan dess. Birgitta Lindehall betonar noga vikten av självständighet och rätten till personlig integritet även för små barn. Idag börjar vi lära barn i tre till femårsåldern själv-rik i mån av intresse och motivation. Fram till denna ålder är det en bra pedagogik att låta barnen hjälpa till med det de är kapabla att göra till exempel dra ner byxorna, tvätta händerna före och efter RIK för att sedan successivt lägga till fler och fler moment. Att träna på en docka visar hur mycket man förstått av metoden. INNAN RIK INTRODUCERADES var problemet med återkommande urinvägsinfektioner, UVI, ofta med resistenta urinvägsbakterier, svårbehandlat. Då handlade det om ofullständig blåstömning som gav grogrund för bakterietillväxt, förklarar Birgitta. Effektiv tömning med RIK minskade antal symtomgivande episoder med UVI. Idag är vi noga med att kontrollera tömningstekniken med ultraljud. Om resturin kvarstår är första åtgärden att motivera till fler antal tömningstillfällen och försöka öka katetergrovleken. Samarbetet med företag som tillverkar olika hjälpmedel för patienter med blåsrubbningar tycker Birgitta Lindehall har gått bra. Det är som ett äktenskap, konstaterar hon. Den ena parten är beroende av den andra vilket stimulerar till ständig vidareutveckling. TJUGOFEM ÅR HAR GÅTT SEDAN UTF bildades och idag är troligen de flesta inom facket överens om att RIK är den bästa metoden att tillgå vid blåstömningsproblem, om inte den normala tömningen fungerar fullt ut. Uroterapeuter är en engagerad yrkeskår, fortsätter hon. Många av våra medlemmar har disputerat och flera har varit medförfattare i olika vetenskapliga studier inom området. I början sågs vi kanske som ett hot från vissa läkargrupper men idag är vi en självklar kompetens på olika kliniker och inom primärvård. Men fortfarande används inte RIK i den grad som önskas och fortfarande är kunskaperna om RIK och blås- och tarmfunktionsproblem generande låga på vissa håll. Birgitta återkommer till att det är ett område det helst talas tyst om. Det finns ett stort dolt behov av bättre hjälp och mer resurser, menar hon. Många patienter lider helt i onödan. Men vem äger problemet? Birgitta Lindehall listar en rad punkter där förbättringar skulle kunna göra stor skillnad för patientens bästa. Primärvården borde få betydligt mer kunskap i ämnet. Det är inte rimligt att det inte finns krav på utbildning inom detta område som det idag finns inom till exempel diabetes och KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom). Resultatet kan i värsta fall bli att produkter förskrivs utan tillgång till adekvat utbildning. Om resurserna är små, varför inte dela på en uroterapeut mellan två eller tre primärvårdsmottagningar? Varje uro/tarm-patient behöver ha en egen uroterapeut för minst en årlig uppföljning och då passar det bra att den personen finns på nära håll. DEN GERIATRISKA VÅRDEN BORDE också tänka om, fortsätter hon. Titta på den tragik som utspelar sig på våra äldreboenden. Patienterna går med inkontinensskydd när problemen skulle kunna lösas med regelbundna toalettbesök, kanske RIK eller andra behandlingsmetoder och BIRGITTA LINDEHALL Namn: Birgitta Lindehall Titel: Med dr, uroterapeut, leg sjuksköterska Befattning: Kursledare vid Uroterapiutbildningen Arbetsplats: Göteborgs universitet Övriga uppdrag: Sekreterare i intresseföreningen för urininkontinens och blåsproblem SINOBA hjälpmedel. Här skulle verkligen ett uroterapeutiskt kunnande bidra till en förbättrad livskvalitet för patienterna. Att sjuksköterskeutbildningen inte innehåller specifik utbildning inom omvårdnad när det gäller blås- och tarmfunktionsproblem är också betänkligt då en legitimerad sjuksköterska lär stöta på dessa patienter många gånger under sitt yrkesliv. I de olika kursplanerna är det svårt att läsa ut antal utbildningstimmar som handlar om blås- och tarmfunktionsproblem. Inte ens inom vidareutbildningen till distriktsköterska är kurs i Blås- och tarmfunktionsproblem obligatorisk utan erbjuds ofta endast som en valbar kurs. SANNOLIKHETEN ATT EN distriktsköterska träffar patienter som tror att hon har dessa kunskaper är stor, kommenterar Birgitta. Det finns en hel del utmaningar kvar att ta itu med, det står alltså helt klart, även om man har kommit en bra bit på vägen. Kanske dags för sjukvård, politiker och alla vi andra i gemen att ta blåsa och tarm på större allvar? 10 bladder 2.13

Vägen till en hälsosam vikt och god hälsa: M Fokus: HÄLSA TEXT: ANNA M WESTBERG FOTO Wellspect HealthCare, PRIVAT BILD Att skaffa sig, och behålla, en lagom och hälsosam vikt handlar om mer än bara träning. Det kan kännas hårt att den där smarriga muffinsen som slank ned så kvickt i magen, inte alldeles lätt kan kompenseras med ett extra varv i elljusspåret eller en extra stund i armcykeln, men nu är det dags att acceptera kalla fakta: vi är vad vi äter snarare än vad vi tränar. ANNA-CARIN LAGERSTRÖM ÄR hälsopedagog på Spinalis i Stockholm och har under flera år arbetat med olika hälsoprojekt, senast med projektet "Livskompetens att åldras med funktionshinder" och vet vad hon talar om. Personer med funktionsnedsättningar såsom en ryggmärgsskada har ännu större anledning att vårda sin hälsa, påpekar hon. Förbränningen minskar drastiskt vid en omfattande funktionsnedsättning i och med att man rör sig mindre och muskelmassan minskar. Vad och hur mycket man äter måste därför anpassas. Länge mötte detta synsätt stort motstånd inom vården. Det ansågs nästan vara integritetskränkande att påtala patienternas vikt- och kosthållning. Men dessa patienter måste få information om och utbildning i hur de ska klara vikten och vad som är bra mat, betonar Anna-Carin Lagerström. Det är viktigt med tanke på att funktionerna i mage och tarm ofta rubbas för dessa patienter. Några kilo upp eller ner kan göra hela skillnaden för att klara, eller inte klara, enkla förflyttningar. Och även risken för trycksår blir större om man går upp mycket i vikt. Många har dessutom ANNA-CARIN LAGERSTRÖM Namn: Anna-Carin Lagerström Titel: Leg. Sjukgymnast MSc, Folkhälsovetare och Hälsopedagog Befattning: Projektledare Arbetsplats: Stiftelsen Spinalis och Spinaliskliniken / Rehab Station Stockholm en ökad infektionskänslighet och behöver äta på ett bra sätt för att stärka immunförsvaret. I princip handlar det om att "äta mindre, men bättre". REDAN I ETT TIDIGT SKEDE bör alltså människor med denna form av funktionshinder bli uppmärksammade på sin vikt. På Spinalis står en rullstolsvåg alldeles vid entrén och denna trend sprider sig nu till andra enheter inom ryggmärgsskadevården där man idag har märkt samtliga rullstolar med vad de väger för att underlätta patienternas vägning. Vikten blir ett konkret kvitto på hur det står till med hälsan om man har en förlamning och känselnedsättning känner man ju inte längre själv sin kropp som tidigare. Talar man om viktminskning tycks det ofta underförstått betyda mer träning, konstaterar Anna-Carin Lagerström med viss trötthet i rösten. Men forskning visar att kosten, det vill säga att minska energiintaget, är viktigast. Det är näst intill omöjligt att genom armträning öka förbränningen tillräckligt. I en studie vid Idrottshögskolan ingick paraplegiker som fick träna stenhårt tre gånger i veckan under tio veckors tid på en stak-ergometer. Alla hade fått bättre kondition, men ingen hade gått ned i vikt! SÅ TA FARVÄL till läsk och chips och bjud in frukt och grönsaker till matbordet. Glöm för all del inte att träna regelbundet varvat med en avkopplande meditation då och då för att på djupet ladda batterierna! Se fler tips här bredvid. Köp Livsstilsboken vägen till ett friskare och lättare liv för dig med rörelsehinder via Stiftelsen Spinalis eller på Internetbokhandeln. Tre gyllene regler för en god hälsa 1. Sluta rök 2. Drick alkohol i måttliga mängder 3. Sov ordentligt Allmänna matråd Undvika processad mat (färdigmat) Styr in på frukt och grönsaker Ta bort socker och vitt mjöl, det ger snabbt bränsle men har ingen näring. Hälsonavigatorn För att främja och strukturera arbetet för en bättre hälsa för framför allt neurologiskt skadade har Anna-Carin Lagerström tagit fram ett antal metoder under benämningen Spinalis Hälsonavigator. Hälsonavigatorn innehåller både patientmaterial som vikt- och träningsloggar samt material för kliniskt patientarbete. Mer information finns på www.spinalis.se Livsstilsboken Utöver denna verktygslåda har Anna-Carin Lagerström tillsammans med sjukgymnasten Kerstin Wahman också skrivit Livsstilsboken utgiven på Spinalis eget förlag. Boken, som riktar sig särskilt till personer med rörelsehinder, är en riktig guldgruva för alla som månar om en god hälsa. Alltifrån kost till styrketräning täcks in, även lite yoga och dess vederkvickande djupandning, men också mentala bitar som mindfulness och motivationsträning. Eller varför inte börja skriva en tacksamhetslogg? 2.13 2.12 bladder 11

Svarskupong Lös korsordet och vinn en fin liten vas! Skicka in kupongen senast 31/1 2014 Tävling! HAR DU LYCKATS LÖSA KORSORDET? Här fyller du i ordet från korsordet. INSÄNT AV Namn Födelseår Adress Postnr Ort Telefon E-post PRENUMERATION: JA TACK! Jag är ny prenumerant och önskar få ex av varje nyutkommen Bladder hemskickad kostnadsfritt i fortsättningen. Skicka till adressen ovan. NYHETSBREV: GÄRNA! Jag vill gärna få nyhetsbrev från LoFric. Då tar jag del av senaste nytt av produkt, terapi och spännande möten. Skicka till e-postadressen ovan. Jag vill också gärna ta del av information och reklam som berör ämnet urologi och samtycker därmed till att Wellspect HealthCare behandlar mina kunddata för detta ändamål. Vi skickar dig även kostnadsfritt: Jag vill ha tidigare utgåvor av Bladder. LoFric Hjälpmedelsintyg inför resan Att tömma blåsan vid förstorad prostata (informationshäfte) Kontakta mig för produktprover LoFric Användarguide RIK-instruktion för flickor RIK-instruktion för pojkar Produktinformation om LoFric Origo Vid beställning av produktprover försäkrar jag härmed att jag har regelbunden kontakt med min förskrivare: Namn Adress Postnr Ort Tel. bostad Tel. arbete Genom att skriva till Wellspect HealthCare, Bladder, Box 14, 431 21 Mölndal kan du kostnadsfritt få veta vilka kunddata Wellspect HealthCare har registrerat om dig och hur dessa används. Du kan när som helst skriftligen begära att uppgifter om dig korrigeras eller raderas. Personuppgiftsansvarig är Dentsply IH.

GLÖM EJ ATT FYLLA I ADRESSUPPGIFTERNA PÅ INSIDAN! WELLSPECT HEALTHCARE SVARSPOST 410145900 431 20 MÖLNDAL Frankeras ej. Mottagaren betalar portot.

ENS BÄSTA TID KAN BOLLEN VARA LUKAS VINTER- GREN EGEN- SKAP HOS LISA? KÖP- CENTER I VÄST TALLINBO OKÄND PERSON WEST, AKTRIS ÅSKGUD DÖDS- RIKE STICKER PONTUS PRESS JN ROCK- OPERA RIVNA MORÖT- TER FILTRER- AT RIKT- NING SÄNKA DUGLIGT ÄR VÄL OCKSÅ EN GRIS- MAMMA SPEL- PLATS LADE KORT MUSIK- TERM BOLAGS- FORM NÖD- ANROP STYRDE I ÖST LÖMSK JÄTTE HÄNGER I PARIS TILLTAL SMILA HADE OS 2012 BYTER SKINN SAGTS PARVATI SOM THUR- MAN Sista sidan LoFric lanserades 1983 och är en svensk original produkt framtagen av forskare på Wellspect HealthCare. LoFric är den enda svensk tillverkade hydrofila tappningskatetern. Inom LoFric-familjen finns det olika typer av LoFric-katetrar. Hitta den som passar dig på www.lofric.se Vinn en fin liten vas! Lös korsordet och skicka in lösenordet senast den 31/1 2014. Bland de in skickade rätta svaren dras tio vinnare som belönas med var sin fin liten vas från Sagoform. Tävling! Vinnare av korsordet i förra numret: Inga-Lena Johansson i Bålinge, Christer Falkenström i Lindome, Anita Claesson i Lund, Birgitta Blumenau i Örebro, Lilly Holmén i Hyltebruk, Rune Larén i Skänninge, Gunnar Nilsson i Allerum, Knut Schmidt i Karlstad, Evy Larsson i Grödinge och Anders Bergman i Gånghester. Stort grattis! Rätt svar var: KALVAR PÅ RAD TOBIAS HELLSTRAND, FÖRSÄLJNINGSCHEF MARICA MALMSTRÖM, AVTALSKOORDINATOR ANKI JUNGERSTEN, HANS ERIKSSON, MARKNADSASSISTENT SÄLJARE PÄR OTTOSSON, LENA LUNDBERG, SÄLJARE SÄLJARE MARIA JONSSON, SÄLJARE Det är vi som jobbar med LoFric! KARIN ANNBORN, SÄLJARE ROLF LAGERSTEDT, KEY ACCOUNT MANAGER ANNIKA OLSSON, BITR FÖRSÄLJNINGS- CHEF Om du har frågor om våra produkter kan du alltid vända dig till Kundtjänst. Telefonerna är öppna varje vardag mellan kl 8-16.50. Du är välkommen att ringa då! Tel: 031-376 40 20 Eller ring gratis på LoFric-linjen: 020-988585 Fax: 031-376 30 17 Om du är befintlig kund hos oss, kan du även lägga din order via mejl. E-post: sweorder@wellspect-healthcare.com Du kan också beställa varuprover direkt på vår hemsida, www.lofric.se Wellspect HealthCare. Box 14, 431 21 Mölndal, Sweden. Tel: +46 31 376 40 00. Fax: +46 31 376 30 17. www.lofric.se