MST RIKSÅRSMÖTE 2015 HANDLINGAR

MST RIKSÅRSMÖTE 2015 HANDLINGAR

MST Riksårsmöte 2015, Handlingar 2015-04-02 Version 1.0 Layout: Henrik Berg, Moderata Ungdomsförbundet 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING RAMPROGRAM 5 FÖREDRAGNINGSLISTA 6 PROCEDURREGLER 7 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 8 VERKSAMHETSREVISORNS BERÄTTELSE 13 VALBEREDNINGENS FÖRSLAG 14 OMBUDSFÖRDELNING 15 PROPOSITIONER 17 MOTIONER 29 3

4

RAMPROGRAM Lördag den 18 april 12.00-13.00 Registrering till Riksårsmötet 13.00 Stämmans öppnande 15.30 Personval 18:30 Förhandlingarna ajourneras 19:30 Middag Söndag den 19 april 09.00 Förhandlingarna återupptas 13:00 Stämmans avslutande 5

FÖREDRAGNINGSLISTA Förslag till föredragningslista vid riksårsmötet 2015 1. Riksårsmötets öppnande 2. Val av ordförande och vice ordförande att leda förhandlingarna 3. Val av sekreterare och vice sekreterare för riksårsmötets protokoll 4. Val av två justerare tillika rösträknare 5. Godkännande av föredragningslistan 6. Upprop och fastställande av röstlängd 7. Fastställande av riksårsmötets stadgeenliga utlysande 8. Godkännande av procedurregler 9. Riksstyrelsens verksamhetsberättelse 10. Revisorernas berättelse 11. Frågan om ansvarsfrihet för riksstyrelsen 12. Behandling av förslag från riksstyrelsen (propositioner) 13. Behandling av övriga förslag (motioner) 14. Val av riksordförande i riksstyrelsen för tiden intill nästa ordinarie riksårsmöte 15. Val av förste vice riksordförande för tiden intill nästa ordinarie riksårsmöte 16. Val av andre vice riksordförande för tiden intill nästa ordinarie riksårsmöte 17. Val av ytterligare fyra ledamöter i riksstyrelsen för tiden intill nästa riksårsmöte 18. Val av en ordförande och fyra ledamöter i valberedningen för tiden intill nästa ordinarie riksårsmöte 19. Val av en verksamhetsrevisor samt ersättare för denne för tiden intill nästa ordinarie riksårsmöte 20. Val av en ekonomisk revisor samt ersättare för denne för tiden intill nästa ordinarie riksårsmöte 21. Övriga frågor 22. Riksårsmötets avslutande 6

PROCEDURREGLER Förslag till procedurregler för Moderata Studenters Riksårsmöte 2015 1. Yttranderätt tillkommer alla medlemmar anslutna till en MST-Förening som anmält sig till riksårsmötet och erlagt medlemsavgift för 2015 samt av riksstyrelsen särskilt inbjudna gäster. 2. Begäran om ordet sker skriftligen hos fungerande ordförande eller sekreterare. 3. Motionären eller motionärens förening har rätt att föredra motionen först i talarordningen, därefter föredrar riksstyrelsen sitt förslag, varefter talarlistan tar vid. 4. Yrkanderätt tillkommer riksstyrelsen samt de av föreningarna valda ombuden. 5. Yrkande skall omedelbart lämnas till fungerande ordförande eller sekreterare. 6. Riksstyrelsens yrkande är alltid huvudproposition. 7. Yrkande i plenum har alltid karaktären av kontraproposition eller förslag till kontraproposition 8. Föreligger flera skilda förslag som inte kan sammanjämkas, tar riksårsmötet i votering först ställning till vilket förslag som skall gälla som kontraproposition till huvudproposition. Därefter ställs huvudpropositionen (riksstyrelsen) mot kontrapropositionen. Innebär propositionen som därigenom erhållit majoritet förslag till uttalande eller åtgärd, ställs slutligen proposition på förslaget. Detta blir då ja-proposition. Vinner nej har frågan fallit. 9. Begärd votering sker i första hand genom handuppräckning. Om så begärs skall rösträkning genomföras. Votering som gäller personval skall alltid ske med slutna röstsedlar. Röstsedeln skall då uppta exakt det antal namn som valet avser, annars förklaras röstsedeln som ogiltig. 10. Fri talartid gäller. Replik får inte beviljas längre än 1 minut. 11. Reservation eller anmälan om avvikande mening mot fattade beslut i plenum måste anmälas omedelbart efter det att beslut fattats samt inlämnas skriftligen till sekreteraren eller ordförande före riksårsmötets avslutande. 7

VERKSAMHETSBERÄTTELSE Riksstyrelsen för Moderata Studenter avger nedan till Riksårsmötet på Clarion Gillet 18-19 april 2015, berättelse över verksamheten för perioden 25-26 januari 2014 till dags datum. INLEDNING Riksstyrelsen blev för drygt ett år sedan vald för att bedriva Moderata Ungdomsförbundets differentierade verksamhet mot studenter. Förväntningarna under det så kallade supervalåret, med kårval, EU-val och allmänna val till riksdag, landsting och kommun var med rätta höga. Vi skulle vinna val åt Nya Moderaterna men samtidigt utveckla MST som organisation. Organisationen har idag fler aktiva, vilket inte minst avspeglas i hur många deltagare som närvarade på de större evenemangen. Under valrörelserna arrangerade vi en längre turné än något annat studentförbund och vi var dessutom ute längre än både MSU och MUF. Moderata Studenter är idag bättre än någonsin tidigare. RIKSSTYRELSEN Vid Riksårsmötet i Västerås den 25-26 januari valdes följande styrelse: Riksordförande Benjamin Dousa, MST Handelshögskolan 1:e vice riksordförande Armend Dushica, MST Lund (Avsade sig sitt uppdrag 2/3-14) 2:e vice riksordförande Annie Widerberg, MST Linköpings Universitet Ledamöter Caroline Jarbratt, MST Linköpings Universitet Denice Sigvardsson, MST Växjö Jesper Skalberg Karlsson, MST KTH Mikael Persson, MST Halmstad Till revisor att granska verksamheten valdes Edvin Alam till ordinarie samt Rasmus Möller till ersättare. SAMMANTRÄDEN Riksstyrelsen har under perioden haft 7 protokollförda sammanträden. Styrelsesammanträde 2014-02-03 Styrelsesammanträde 2014-02-15 Styrelsesammanträde 2014-04-03 Styrelsesammanträde 2014-06-15 Styrelsesammanträde 2014-09-21 Styrelsesammanträde 2015-02-08 Styrelsesammanträde 2015-03-21 8

VERKSAMHETSOMRÅDE Enligt 7, Mom. 4 i Moderata Ungdomsförbundets stadga åligger det riksstyrelsen att; 1. i överensstämmelse med antagna program, stadgar samt förbundsstämmans, arbetsstämmans och riksårsmötets beslut planlägga, leda och samordna den politiska, ekonomiska och organisatoriska verksamheten inom Moderata Studenter, 2. handlägga organisatoriska ärenden som särskilt berör förbundets verksamhet inom Moderata Studenter, 3. årligen anordna riksårsmöte, 4. bevaka frågor om högre utbildning och andra studentfrågor och, 5. bistå distrikt och föreningar i deras verksamhet inom Moderata Studenter och därvid inspirera till, sprida kunskap om och initiera kampanjer gentemot målgruppen som är studenter vid universitet, högskolor och andra eftergymnasiala lärosäten. Baserat på dessa syften inskrivet i MUF:s viktigaste dokument, gjorde riksstyrelsen tolkningen att bedriva relevant verksamhet av och för studenter. Kvantitativa mål Vinna valet åt en alliansregering Moderaterna ska bli största parti bland studenter Vid årsskiftet ha 3.500 medlemmar Ha 25 levande föreningar Ställa upp i fler kårval Anordna en sommarutbildning med minst 40 deltagare Anordna en höstutbildning med minst 60 deltagare Vara mer aktiva i sociala medier - Få minst 1400 följare på Twitter - Öka antalet likes på Facebook Arrangera en fem veckor lång valturné Arrangera minst 8 turnéer under året Kvalitativa mål Göra MST mer studentikost Minska tröskeln mellan MSU och MST Skapa mervärde för medlemmar Öka kunskapen om kårval och varför det är viktigt Sätta politiken i centrum Förstärka MSTs varumärke internt och externt 9

POLITIK OCH POLITISKT LANDSKAP Det politiska arbetet har varit i ständig fokus under verksamhetsåret, med särskilt fokus på kvalitet i den högre utbildningen och reformer för en friare bostadsmarknad. Detta har yttrat sig i över 50 pressklipp runt om i landet, bland annat genom debattartiklar i SvD, debatt i Sveriges Radio, medverkande i SVT aktuellt och en rad artiklar i lokalmedia. När Moderata Studenter tryckte upp nytt kampanjmaterial i form av tygpåsar så var de tryckta med Det ska löna sig att plugga. Kontakten och påverkanspotentialen gentemot Nya Moderaterna upplevs som god. Riksstyrelsen har utöver sina uppdrag i Moderata Studenter under verksamhetsåret också varit representerade i Moderaternas Riksorganisation, i Nya Moderaternas jobb- och ekonomipolitiska arbetsgrupp, samt haft uppdrag i kommun, landsting och riksdag. Kontakten med de andra studentförbunden inom Alliansen har vårdats och upprätthållits. Bland annat har Moderata Studenter haft representanter på Liberala Studenters årsmöte, skrivit gemensamma artiklar och deltagit i en roast av de andra studentförbunden under Almedalsveckan i Visby. KAMPANJ Riksstyrelsen arrangerade under verksamhetsåret totalt 8 kampanjturnéer varav 5 veckor under valrörelsen. De andra turnéerna var Smålandsturnén, EU-valsturné samt en kampanjturné i samarbete med MUF Västerbotten. Vi har under året gjort 143 kampanjbesök i föreningarna (diff +42 jmf 2014) och fram till december låg nyvärvningen på 2014 års siffror. Under valrörelsen kombinerades värvningsarbete med politiska utspel, engagemangslyft och uppbyggnad av nya föreningar. Dessutom trycktes ett nytt kampanjmaterial för att ytterligare differentiera budskapet mellan lejonparten av medlemmar i MUF och studenter. DISTRIKTSFORUM Under verksamhetsåret har förbundet samlats till Distriktsforum två gånger, en gång under våren 2014 och en gång under våren 2015. Vid Distriktsforum 2014 var fokus på att hålla breda diskussioner och göra relevanta nedslag i nischade ämnen. Som exempel kan nämnas ett anordnat panelsamtal med SSU, SFS och Alice Teodorescu. Andra exempel är Carolina Lindholm, politiskt sakkunnig på Finansdepartementet, som höll en dragning om avancerade skattefrågor och Bodil Sidén från Moderaternas Riksorganisation som höll ett uppskattat pass om mediahantering. Detta renderade sammantaget höga betyg från deltagarna, där de MST-specifika passen fick 4.7 i snittbetyg (på en femgradig skala). MOMENTUM Den 14-15 juni 2015 hölls en valutbildning på Barnens Ö i Stockholm med namnet Momentum. 57 deltagare från hela landet samlades för en helg med politiska diskussioner, talarpass och workshops. Allt skedde i skärgårdsmiljö, och boendet var förlagt i stugor avsedda för kolloverksamhet. Även maten tillagades av deltagarna. Bland talarna syntes riksdagsledamoten Hanif Bali, Visita s kampanjchef Liselotte Florén, MUF s vice förbundsordförande Rasmus Törnblom och många fler. Det sammanlagda betyget från deltagarna var 4.8 på en femgradig skala. 10

ULTIMATUM Den 1-2 november 2015 hölls en höstutbildning i Sollentuna i Stockholm med namnet Ultimatum. 116 deltagare från hela landet samlades för två dagars utbildning och studentikos sittning, vilket gör detta till den största utbildningen i Moderata Studenters historia. Under helgen bjöds på talarpass av bland annat Moderaternas kommunikationschef Per Nilsson, Mattias Svensson från Magasinet Neo, Patrick Krassén från Svenskt näringsliv och Rola Brentlin från tankesmedjan Migro. Deltagarnas betyg på utbildningen var i snitt 4.8 på en femgradig skala. Ultimatum var också plats för lanseringen av Moderata Studenters nya kampanjjackor, vilka såldes till det förmånliga priset 50 kronor. Middagen, där Gustaf Göthberg var toastmaster, var också premiären för Moderata Studenters sångbok 2.0, som är en reviderad och förbättrad version av 2013 års sångbok. TWITTER I arbetet med sociala medier har Twitter varit i fokus för de dagliga uppdateringarna, där det redan etablerade kontot @moderatstudent använts flitigt. Vid verksamhetsårets början fanns cirka 1100 följare, vid verksamhetsårets slut cirka 1560. Detta anses vara ett gott betyg för riksstyrelsens ofta kreativa och humoristiska uppdateringar. Med fler följare har twitterkontot kommit att spela en större roll eftersom att räckvidden ökat, och det som tidigare beskrivits som ett bra verktyg är idag att betrakta som en given informationskanal i Moderata Studenters verksamhet. Antalet tweets per dag har konstant legat över 1,5. En särskilt lyckad kampanj var under Pride-veckan då kontot bytte profilbild och omslagsbild till en LGBT-flagga, något som senare plockades upp även av Moderat Skolungdom. FACEBOOK Facebooksidan Moderata Studenter har vid verksamhetsårets slut cirka 1200 människor som gillar, vilket är cirka 400 fler än vid verksamhetsårets början. Den ökade räckvidden och genomslagskraften som detta medför syns bland annat när man tittar på kampanjbilder, där det snarare är regel än undantag att antal likes överstiger 100 till antalet. Facebooksidan har också varit ett viktigt verktyg i flera projekt som startats under året, bland annat MST GPS. Jämte denna verksamhet är Facebooksidan också huvudkanal för att sprida information om Moderata Studenters event, utbildningar och kampanjer. Under valrörelsen satte riksstyrelsen extra stort fokus på digitalt material genom att tillsätta posten grafisk designer, vilken fylldes av Markus Konow (MST Linköpings Universitet). Han kom att spela en viktig roll i att ta fram nytt och nischat material under de intensiva valveckorna, och har varit en tillgång även efter valdagen. Parallellt med sidan Moderata Studenter bedrivs viss verksamhet genom en ordförandegrupp där landets föreningsordförande kan dela med sig av information och sådant som rör studentförbundet. Denna grupp är enbart till för sittande föreningsordförande, och uppdateras löpande. 11

INTERNATIONELLT ARBETE Under den senare delen av verksamhetsåret startades en internationell arbetsgrupp. Denna syftar till att samla medlemmar med utrikespolitiskt intresse där de bland annat kan diskutera aktuella ämnen. Arbetet har även börjat med att ta fram olika rapporter samt ett utrikespolitiskt program för Moderata Studenter. Gruppen är fortfarande i ett tidigt stadie, som har till mål att under året 2015 producera nämnda rapporter och politiska programmet men också anordna en Brysselresa. Det finns också förhoppningar om att hjälpa våra systerföreningar i andra länder inom Europa i deras valarbete under året. Gruppen syftar även till att lyfta och uppmuntra medlemmar att ta en större och aktivare roll inom Moderata Studenter. I gruppens olika delmoment kommer därför, (för de som vill) ha hand om olika projekt. För närvarande har två medlemmar fått ta ett ansvar. Målet är att till andra projekt ska andra personer inom gruppen leda arbetet. Intresset var stort för gruppen där stor potential finns inför nästkommande verksamhetsår. FÖRENINGSVERKSAMHET Det viktigaste Moderata Studenter har är levande och aktiva föreningar ute på våra lärosäten. Under året har flertalet föreningar startats upp och fler har gått från vilande till aktiva föreningar. Riksstyrelsen har arbetat med insatser till föreningar där stöd behövts. Vissa föreningar har varit i en uppstartfas där tips och råd behövs, medan självgående föreningar har fått stöd i form av till exempel talare. Riksstyrelsen har varit i alla föreningar som önskat hjälp, både under valet och före/efter. MST GPS MST GPS var riksstyrelsens nya projekt för att minska glappet mellan MSU och MST. Genom insamling av information från sociala medier och mail lyckades riksstyrelsen sammankoppla 43 nyblivna MST:are med deras nya föreningsordföranden. Dessutom skickades ett välkomstpaket beståendes av ett personligt brev med kontaktuppgifter till föreningsordföranden och några studentrelaterade giveaways till de vi lyckades hitta adressen till. MST PAGES I MODERATA UNGDOMSFÖRBUNDETS TIDNING BLÅTT I medlemstidningen Blått har MST fått eget ansvar över ett par sidor i varje nummer. Lucas Kramer, MST Uppsala, har varit chefredaktör för dessa sidor. Syftet har varit att lägga grund för en intern idédebatt, informera och MSTs verksamhet och lyfta upp goda föreningsexempel. KÅRENGAGEMANG Riksstyrelsen har under året inlett en bred kårvalssatsning för att på kortsikt få upp engagemanget i föreningarna och på längre sikt vinna ökat inflytande i Sveriges Förenade Studentkårer. Arbetsgruppen Operation: Kårval tillsattes under Carl Göranssons ledarskap av medlemmar med erfarenheter från kårval runtom hela landet. På exempelvis Linköpings Universitet och Umeå Universitet ställde vi upp för första gången någonsin. MODERATA EKONOMER & MODERATA LÄRARE Dessa två pilotprojekt har för avsikt att skapa mervärde för de enskilda studiegrupperna. De nya arbetsgrupperna tillsattes under början av 2015 och kommer arbeta med frågor relevanta för studenter inom ekonom- och lärarkåren. Potentiella evenemang skulle kunna vara seminarium, talarkvällar och konferenser. 12

VERKSAMHETSREVISORNS BERÄTTELSE Under riksårsmötet 2014 valdes undertecknad till verksamhetsrevisor för Moderata Studenter. Det är riksstyrelsen som har ansvaret för den förvaltning som enligt stadgarna ankommer på denna, mitt ansvar är att utöver den revision som omfattar räkenskaperna, granska övrig verksamhet som faller inom detta område. Denna rapport är grundad på de protokoll och handlingar upprättade av Moderata Studenters riksstyrelse, vilka jag tagit del av. Riksstyrelsen har trots högt tempo, med anledning valet till Europaparlamentet och de allmänna valen i september 2014, lyckats bedriva verksamhet med stor bredd. Riksstyrelsen har bland annat anordnat två mycket välbesökta utbildningar, varit synlig i den politiska debatten och påbörjat ett mycket ambitiöst arbete om att vinna olika kårval. Styrelsen har dock inte uppfyllt samtliga mål i verksamhetsplanen, det är i sig inget konstigt men viktigt att ha med sig i kommande styrelsens utvecklingsarbete. Trots två stycken nationella valrörelser backade Moderata studenter i medlemsantal, det är viktigt att nästkommande riksstyrelse lägger en god grund för medlemsvärvning inför och under ett valår. Styrelsen har under det gångna verksamhetsåret påbörjat intressanta projekt för att minska trösklarna mellan MSU och MST och för att skapa ett mervärde för medlemmarna. MST GPS och satsningen på nätverk för lärarstudenter, ekonomstudenter och juridikstudenter är några exempel. Trots att MUF är Sveriges största partipolitiska ungdomsförbund väljer allt för många att vara medlemmar under kort tid och få väljer att gå med efter 20-årsstrecket. För att ha en bredd av medlemmar med erfarenheter från högre utbildning är det viktigt att dels behålla medlemmar från MSU och kunna locka till nya medlemmar genom att ha ett mervärde i medlemskapet. MST GPS och nätverken kan, om projekten används rätt, göra det enklare för MUF i helhet att behålla medlemmar och skapa ett mervärde i medlemskapet. I övrigt är min bedömning att riksstyrelsen på ett seriöst sätt arbetat med uppgifter som omfattas av min revision. Med ovanstående i beaktande kan jag inte göra annat än att föreslå följande till riksårsmötet: Bevilja riksstyrelsen ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014/2015. Edvin Alam Verksamhetsrevisor för Moderata Studenter 13

VALBEREDNINGENS FÖRSLAG Valberedningens förslag till riksstyrelse för Moderata Studenter verksamhetsåret 2015-2016 Till Moderata Studenters riksårsmöte i Uppsala den 18-19 april föreslår valberedningen följande personer till riksstyrelse. Förslaget är baserat på intressenternas egna kandidaturer, våra intervjuer av kandidaterna samt nomineringar från MST-föreningarna. Valberedningen är helt enig i sitt förslag RIKSSTYRELSEN Riksordförande Förste vice riksordförande Andre vice riksordförande Ledamot Benjamin Dousa, omval Sofia Axelsson, nyval John Eklöf, nyval Denice Sigvardsson, omval Ina Djurestål, nyval Jonas Jesslén, nyval Sara Elingfors, nyval VERKSAMHETSREVISORER Revisor Revisorsersättare Edvin Alam Annie Widerberg Valberedningen har bestått av: Oliver Rosengren, sammankallande Dan Ishaq Johan Bjenning Michael Holtorf Stina Follin 14

OMBUDSFÖRDELNING MODERATA STUDENTERS RIKSÅRSMÖTE 2015 Distrikt/Förening Medlemsantal Antal ombud MST CH 9 0 MST Dalarna 20 0 MST Försvarshögskolan 41 1 MST Göteborg 259 6 MST Halmstad 71 2 MST Handelshögskolan 112 2 MST Juridicum/EHL 39 1 MST Jönköping 101 2 MST Kalmar 42 1 MST Karlstad 79 2 MST KTH 56 1 MST Linköping 300 7 MST LU 420 9 MST Luleå 31 1 MST Malmö 36 1 MST Mälardalens Högskola 15 0 MST Skövde 59* 0 MST Stockholms län 106 2 MST SU 169 4 MST Södertörn 58 1 MST Umeå 27 1 MST Uppsala 124 3 MST Väst 5 0 MST Växjö 83 2 MST Örebro 52 1 MST Östersund 6 0 Totalt antal 2261 50 *MST Skövde har inte fullföljt de obligatoriska moment som krävs för att bli tilldelade mandat. 15

16

PROPOSITIONER TILL MODERATA STUDENTERS RIKSÅRSMÖTE 17

PROPOSITION 1 ETT MODERAT REFORMPAKET FÖR HÖGRE STUDIER 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Sveriges ekonomi och samhälle förändras i spåren av globaliseringen. Varvsindustrin har förvandlats till högteknologiska automationsrobotar, nya branscher som 3D-printing har växt fram och programmerare är i flera storstadsregioner det vanligaste yrket. Svenska universitet och högskolor måste stå rustade för att möta denna snabba förändring eftersom vi idag inte är ett land som konkurrerar med låga löner. Kunskap, innovation och högre studier är en central del i ett Sverige som även fortsättningsvis ska förbli rikt. Trots att världen i allmänhet och den svenska arbetsmarknaden i synnerhet har förändrats i rasande fart sedan industri och 90-talskrisen har inte en större universitetsreform genomförts sedan 90-talet. Kritiken mot nuvarande system har ofta riktats mot den ledande, liberala organisationsteorin på 90-talet, nämligen New Public Management. Det är samma kritik som även riktas mot det fria skolvalet. Vi menar att det grundläggande valfrihetssystemet inte är problemet, men att det måste korrigeras för att driva på kvalité och harmoniseras till den globala marknaden. Utbildningskvalitet och studenternas kunskaper har sjunkit över tid och tyvärr är trenden även fortsättningsvis negativ a. Samtidigt har diskussionen om antalet platser fullständigt dominerat den utbildningspolitiska agendan från höger till vänster. I vissa fall har antalet platser och etablering av nya lärosäten både explicit och implicit använts som en arbetslöshetsregulator. En student som inte söker jobb, räknas heller inte som arbetslös enligt varken SCBs eller Eurostats definitioner. 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 Resurstilldelning Vi tror inte resurserna i sig är det fundamentala problemet utan snarare hur de används. Exempelvis ligger Sverige på tolfteplats bland OECD länderna när det kommer till utbildningskostnader och vi lägger 6.3 procent av BNP på utbildning b. Nuvarande resurstilldelning baseras på helårsstudenter och helårsprestationer. Kort sagt kan man säga att varje lärosäte får ett utbildningsuppdrag från regeringen, ett tak, och att lärosätena inom denna ram får betalt per antalet studenter. Läser en student på deltid eller en enskild kurs, räknas denna som andel av heltidsstudier. Helårsstudent är en student som är registrerad till helårsstudier och helårsprestation är en student som avklarat helårsstudier. Högskolor och universitet får således betalt av regeringen per antalet registrerade och avklarade högskolepoäng. Incitamenten för en rektor som vill behålla sitt prestigefyllda jobb i sann public choice anda blir således att ha så många registrerade och avklarade högskolepoäng som möjligt. Ska man dessutom vara pessimist innebär nuvarande system att lärosätena har ett intresse av att år efter år sänka kunskapsribban för att fler ska klara studierna och därför bidra till universitetskassan. Även urvalet, det vill säga vilka program och kurser som erbjuds, påverkas av finansieringsmodellen. När ett sjukhus privatiseras eller kollektivtrafiken läggs ut för upphandling används nästan alltid en finansieringsmodell som baseras på en rad parametrar. Om bussarna går i tid, kundnöjdheten är hög och investeringar i miljöfordon görs kan exempelvis entreprenören få mer pengar. Ett liknande system föreslår vi även för lärosätena där vi styr om incitamenten mot kvalité istället för endast antalet platser. Självklart borde en högskola med 10.000 elever få mer resurser än en högskola med en elev, men en högskola med högt förädlingsvärde per elev bör även få mer resurser än en högskola med lågt förädlingsvärde per elev. Så är det dock inte idag. Vi föreslår därför att HÅP/HÅS-systemet reformeras till att inkludera fler delar än antal, men för att detta ska kunna göras på ett rättssäkert och trovärdigt sätt bör även externa examinatorer införas. Externa examinatorer finns exempelvis redan idag i Norge och Danmark. 40 41 42 43 44 45 Pro market Utöver Sveriges universitets och högskolors incitament, är även marknadsmekanismen för studenter satt ur spel. Man uppfattar utbildningen som gratis, trots att den i allra högsta kostar både för samhället och individen. Ofta glöms alternativkostnaden helt, det vill säga, vad studenten hade kunnat göra istället för att studera. På många utbildningsprogram överstiger alternativkostnaden den faktiska avkastningen på utbildningen. Det betyder att en student går back på att studera. a Universitetsreform! av A. Björnsson, P. Engellau m.fl, Samhällsförlaget, Jan 2015 b http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-forskning/befolkningens-utbildning/kostnader-for-utbildningsvasendet/9905/9912/behallare-for-press/kostnader-for-utbildningsvasendet-2011-367412/ (2015-02-17) 18

1 2 3 4 5 6 För att hjälpa studenter och blivande studenter att fatta mer medvetna val föreslås därför lärosäten ta ut mindre ansökningsavgifter. På det sättet ska fler tänka efter ytterligare en gång innan de slänger iväg en ansökan. Beslutet spelar stor roll och måste behandlas därefter. Vi tror även bidragsdelen i CSN skapar långsiktiga problem för vårt utbildningssystem. Tas studiebidraget bort borde studenter få tjäna hur mycket som helst utan att studielånet ska påverkas. Därmed skulle fribeloppet kunna avskaffas samtidig som bidragsdelen tas bort. 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Kvalitetsutvärdering Den kvalitetsutvärdering som sker idag togs fram av den före detta universitetskanslern Lars Haikola och avsåg gälla perioden 2011-2014. Givet ovanstående text om resurstilldelning och studenters utspelade val skapar gällande utvärdering av UK-ämbetet en nedre gräns för hur illa ett lärosäte kan sköta sin utbildning. För att dra upp ett exempel riskerade 2012 Stockholms Universitet att förlora sitt examenstillstånd på juristprogrammet som en konsekvens av låg kvalité c. Granskningen innefattar bland annat studenters uppsatser och enkäter till alumner som bedömningsgrund. Det nya utvärderingssystemet som skulle börja gälla från årsskiftet men som nu väntas implementeras till 2016 kommer inte ha UK-ämbetet som huvudman utan lärosätena förväntas granska sig själva. Vi ser stor risk i detta system där utvärdering inte kan anses ske på rättssäker grund. Därför föreslår vi att detta arbete även fortsättningsvis sker av oberoende myndighet som i sin tur ges muskler att stänga ner underpresterande kurser, program och utbildningar. 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 Harmonisering I en internationell kontext är inte svenska universitet toppuniversitet. Karolinska Institutet är det enda lärosätet i Sverige som räknas till de bästa 100 universiteten i världen enligt prestigefyllda Time s higher education d. För att dra nytta av kompetensen och erfarenheterna globalt, bör därför utländska filialer lättare kunna etablera sig i Sverige. Tyvärr står idag ett omfattande regelkrångel som minimuminvesteringar och krav på studentunderlag i vägen för detta idag. För att lättare kunna tillgodoräkna sig poäng, åka på utbytestermin och jämföra nationella med internationella alternativ bör även ramverken harmoniseras. G-VG skalan är svår att sätta i en global situation. Många länder använder dessutom ett så kallat treterminssystem där meningsfulla sommarkurser erbjuds, och studenter skulle kunna välja att snabbare bli klar med sin utbildning. Lärosätenas autonomi Vi människor hör till de mest komplexa djur i världen och är fantastiskt mångsidiga. Däremot är det svårt att vara bäst på precis allt, varför specialister av olika slag används. Företagare är bäst på företag och bör därför i största möjliga mån få lämnas ifred och likaså bör gälla akademien. Ansvaret för akademien bör ligga hos just akademien inte utbildningsministern. Det finns många riktlinjer, regler och lagar som idag begränsar denna autonomi och vi har för avsikt att på sikt bli av med en del. Inflödet av nya studenter är en del av verksamheten där högskolor och universitet bör få fullt självbestämmande, både vad gäller val av bedömningsgrunder och hur dessa värderas. Vidare bör även det statliga Högskoleprovet läggas ned och ersättas av en fri marknad för antagningsprov eftersom det statliga provet nödvändigtvis inte är optimalt för samtliga utbildningar i Sverige. Detta är inget radikalt då andra länder, t.ex. USA använder sig av två olika privata antagningsprov: SAT och ACT. Där får sedan skolorna bestämma huruvida något eller båda testen accepteras. Vid en fri marknad kan helt nya tester specialanpassas för utbildningar och lärosäten, exempelvis SAT erbjuder så kallade subject tests, vilket är ämnesspecifika högskoleprov e. I praktiken skulle då en ekonomiutbildning kunna lägga större vikt vid ett ämnesspecifikt högskoleprov i ekonomi, än vad en potentiellt blivande student presterar på en orddel i svenska. För att förbli ett rikt land med stark konkurrenskraft måste vi även fortsättningsvis konkurrera med nya idéer och innovativa lösningar. Det möjliggörs i sin tur av ett paket av reformer för högre studier. c Dagens Juridik, 2012-09-06 d http://www.timeshighereducation.co.uk/world-university-rankings/2013-14/world-ranking (2015-03-08) e https://sat.collegeboard.org/about-tests/sat-subject-tests (2015-03-08) 19

Med anledning av ovanstående föreslår riksstyrelsen riksårsmötet att besluta: att 1 att 2 att 3 att 4 att 5 att 6 att 7 att 8 att 9 att 10 att 11 att 12 att 13 att 14 att 15 att 16 att 17 att 18 att 19 att 20 att 21 att 22 propositionen antas verka för att resurstilldelningssystemet ska inkludera fler parametrar verka för att resurstilldelningssystemet ska ta hänsyn till parametrar som uppsatsers kvalitet, betyg, antal studenter och framtida förankring på arbetsmarknaden verka för att tentamina samt examensarbete ska rättas av externa examinatorer verka för att fribeloppet avskaffas verka för att bidragsdelen av studiemedlet tas bort verkar för att lärosäten tillåts ta ut ansökningsavgifter om max 1 procent av prisbasbeloppet verka för att kvalitetsutvärdering ska ske av oberoende myndighet verka för att Universitetskanslerämbetet ska stänga ner undermåliga utbildningar verka för att samtliga högskolor och universitet ska anpassas efter Bolognaprocessen verka för att betygssystemet ska vara A-F verka för att det ska gå snabbare att tillgodoräkna sig en internationell utbildning i Sverige verka för att utländska filialer ska ha lättare att etablera sig i Sverige verka för att utländska filialer ska få ta betalt för sin utbildning verka för att icke EU- och EES-medborgare ska finansiera sin egen utbildning i Sverige verka för att samtliga lärosäten erbjuder treterminssystem verka för att Högskoleprovet läggs ner verka för en fri marknad för antagningsprov för högre studier verka för att lärosäten ska styra sina egna antagningsprocesser verka för att högskolor och universitet ej ska drivas i myndighetsform propositionen skickas vidare till MUFs arbetsstämma propositionen skickas vidare till Nya Moderaternas partistämma 20