Groningen Meerstad >>>



Relevanta dokument
Stockholm Järvafältet >>>

Rekreationsområde Heerhugowaard-Syd >>>

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,

Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Alexanderplatz i Berlin >>>

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark


Presentation av alternativen i enkäten

Social konsekvensanalys

Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN

Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040

Gottsundaområdet Planprogram

Planförslag. Karta med förslag på nytt utbyggnadsområde. (Källa: Grundkarta, kartnr 40A-K, 40B-K). GEOGRAFI

Uppdrag. Erfarenhet från att arbeta med det gröna strategiskt. Lars Johansson

Framtidens goda stad. Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser - Sveriges utveckling utifrån ett stad- och landperspektiv

Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Grönstrategi Tät och grön stad Helena Bjarnegård Stadsträdgårdsmästare

TELESTADSHÖJDEN. INTENTIONER FÖR ALLMÄNNA PLATSER - karaktärer, funktioner och aktiviteter

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Den nya trädgårdsstaden vid Hamre/Talltorp Lillhamra

Lillhamra Kv. Vänskapen

Långbroparken. Moderna bostäder i sekelskifteshus mitt i en av Stockholms vackraste parkidyller.

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Tomtebogård gröna kvaliteter

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

Startpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen

Läge för plan: Planområdet är beläget på Tuvan, vid Tennisvägen och Tuvanvägen. Se karta.

Välkommen du gamla nya sköna värld. Drömmar om ett hem - Sid 1

Karta 1. Karta med miljöintressen, delen Kilvo-Purnu.

Social konsekvensanalys

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/ Jon Resmark

Miljökonsekvensbeskrivning

Lillhamra Trädgårdsstad

Vuxna med barn under 15. Sammanställning workshop Bygg ditt Fagersjö

Bo rofyllt i småstadsidyll vid havet HISSTORNET LIMHAMNS LÄGE

Ärendet Föreligger förvaltningens tjänsteutlåtande, dnr /

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

GULLMARSVÄGEN/ ÅRSTASKOGEN

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1

Utställningsförslag Arkitektur Stockholm - en strategi för stadens gestaltning Remiss från stadsbyggnadsnämnden, dnr

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123

Besöksnäringsstrategi

Stockholm Bibliotek Asplund >>>

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

VISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör...

Bilaga 1. Sammanställning av underlag som berör Röda stugan

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

KANDIDATARBETE i arkitektur

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

EN VISION FÖR FEJAN COMMUNITY PLANNING WEEKEND. Rapport 12 september 2015 EN VISION FÖR FEJAN

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Här beskrivs parameterns värden/ och eller brister på platsen idag

Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040

botkyrkas översiktsplan

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen

Eriksberg och Ekebydalen Planprogram

Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37

FÖRSLAG TILL NY ÖVERSIKTSPLAN TYRESÖ KOMMUN KORTVERSION

LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

Var ska det nya reningsverket byggas?

FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning

Detaljplan för Årstafältet park i stadsdelarna Östberga och Enskedefältet. Svar på remiss av planförslag.

I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3

En stad medarbetare. En vision.

Landvetter. 18 december 2018

Sammanställning. Workshop Framtidsbilden. Ängelholms kommun har en översiktsplan

1 Boende FCG FINNISH CONSULTING GROUP OY MINNESANTECKNING 1 (8) Eveliina Harsia Sandvikens medborgarforum / verkstadsrapport

Vindkraftprojektet Skyttmon

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

Nätverket bevara Årstaskogen har studerat presentationen och kompletterat där information saknats/utelämnats eller varit direkt vilseledande.

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

Gestaltningsprinciper för allmän platsmark Vita Korset. Gestaltningsprinciper

13 Motion (2017:33) om ett modernt och hållbart växande Stockholm Svar på motion från kommunstyrelsen, dnr: /2017

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring

Fem förslag har blivit ett

Nivå 1400 enheter ( lgh), ca boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet

/132. Markanvändnings- och bygglag /132. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.

K O RT V E R S I O N

Samråd om förslag till Hagsätraskogens naturreservat

Vi tror på hela Laholm - alla behövs!

Transkript:

Groningen Meerstad >>>

Groningen Meerstad Inspelad i årsboken landskap arkitektur och urbanism 01 / 03 projekt Masterplan Groningen Meerstad plats Groningen formgivare Remco Rolvink, Hilke Floris, Ronald Bron partners KCAP uppdragsgivare Provincie Groningen, Gemeente Groningen, Gemeente Slochteren, Ministerie van LNV, Dienst Landelijk Gebied, Waterschap Hunze en Aa s, AM Grondbedrijf bv, Koop Holdig bv, Heijmans IBC Vastgoedontwikkeling bv, BPF Bouwinvest bv omfång 3 500 hektar planeringsområde 600 hektar vatten formgivningsår 2001 2005 foto Aerophoto Schiphol b.v. Meerstad tillgodoser ett behov Meerstad är ett område på 3 500 hektar öster om staden Groningen. Meerstad har uppstått utifrån behovet av fler möjligheter till boende, arbete och avkoppling i region Groningen. Många människor som arbetar i Groningen hittar i nuläget ingen passande bostad i eller i närheten av staden och söker sig därför mot Noord-Drenthe. Detta på bekostnad av det ömtåliga landskapet i Drenthe och de små byarna i närheten. Eftersom det framförallt är kapitalstarka personer som flyttar till Drenthe, sker detta likaså på bekostnad av stadsinrättningarnas medel. Genom att skapa ett nytt landskap vid staden Groningen, med plats för boende, arbete och avkoppling, erbjuds ett tilltalande alternativ: Meerstad. Den s.k Masterplanen anger riktningen för den tjugo år långa stegvisa omvandlingen av dagens lantbrukslandskap till ett hälsosamt fungerande, multifunktionellt landskap med flera bostadsområden. HOSPER - GRONINGEN MEERSTAD s.3/8

boende på landet i skogen boende på landet i naturen rymligt boende vid vattnet rymligt boende i översvämningsområde boende vid vattnet boende vid byn trångt boende vid inrättningar trångt boende vid vattnet trångt boende vid vägen trångt boende vid lantegendom befintlig bebyggelse företag/boende vid gyttjedepot ny bro sluss huvudinfart avfart motorväg stadstrafik spårvagn cykel ny natur ny ekologisk förbindelse (torr) ny ekologisk förbindelse/vatten skogrikt område befintligt jordbruk befintlig natur befintligt område inom Masterplan befintligt område utom Masterplan parker och friluftsområden grunt vatten/våtmarker insjöar och sjöar kanaler och sjöfart representativt företagande i parker småskaligt företagande företag isbana Offentligt privat samarbete Meerstad realiseras genom ett samarbete mellan tio parter inom såväl den offentliga som den privata sektorn. De sex offentliga parterna är Jordbruksministeriet (het Ministerie van LNV), Byrån för landsbygdsutveckling (Dienst Landelijk Gebied DLG), provinsen Groningen, Groningen kommun, Slochteren och Waterschap Hunze en Aa s (ung vattendepartementet). Dessa offentliga parter har ingått ett samarbete med fyra privata utvecklare förenade i de Grondbank: AM Grondbedrijf bv (AB), Koop Holding bv, Heijmans IBC Vastgoedontwikkelig bv och BPF Bouwinvest bv. År 2005 undertecknades samarbetsavtalet, avtalet för markexploateringen och Masterplanen av alla uppdragsgivare. HOSPER - GRONINGEN MEERSTAD s.5/8

Landskapet som bas Idag är Meerstad ett öppet och storslaget område med en jordbruksprägel och kulturhistorisk långsträckt bebyggelse längs vallar, kanaler och vägar. I Masterplan formar vatten, natur och grönområden ett nytt högvärdigt landskap med kvaliteter som annars inte står att finna i omgivningen. En viktig del av Meerstads nya landskap är en stor sjö på ungefär 600 hektar. Sjön sörjer för ett unikt, vattenrikt landskap där man kan bo och koppla av och är också en stark identitetsbärare. Sjön fyller sin funktion för staden Groningen och för hela regionen. Genom sin storlek och mångfald lämpar den sig för många olika former av vattenrekreation. I översvämningstider kan sjön även användas som nödförvaring. Förutom anläggandet av den stora sjön utgör nya grönområden en viktig del av det nya landskapet. Stora grönområden skapar gröna förbindelser med staden och regionens stora naturområden. I Meerstad är ungefär 800 hektar grönska planerad, varav 350 hektar utgörs av natur som är delar av den ekologiska huvudstrukturen. Sjön och grönområdena skapar tillsammans en blågrön inramning som utgör basen för boendets, nfrastrukturens, arbetandets och avkopplandets positionering och karaktär i Meerstad. Landskap och bebyggelse utvecklas som jämspelta storheter och kommer på så sätt båda till sin fulla rätt. Detta understryks genom förhållandet mellan vatten, grönska och bebyggelse som i Meerstad är 1:1:1. Totalt sett utvecklas det alltså två gånger så mycket landskap som bebyggelse i Meerstad. Goda funktionella förbindelser till stad och region Mellan Meerstad och Groningens centrum skapas nya trafikförbindelser. En spårvagn, en cykelbana och en bra körförbindelse sörjer för en direkt förbindelse mellan staden och Meerstads nya område för boende, arbete och avkoppling. Förutom bra förbindelser till staden är det för Meerstad också viktigt med bra trafikförbindelser till regionen. Sammanbindandet av Meerstad med regionen formas på hög skalnivå genom anslutningar till Groningens ringväg och motorväg. Dessutom finns ett stort antal lokala vägar i Meerstad som förbinder Meerstad med omgivningen. Ett nätverk av utmärkta cykelbanor sörjer för cykelförbindelserna i Meerstad och mellan Meerstad och dess ytterområden. HOSPER - GRONINGEN MEERSTAD s.6/8

Pluralistisk förortsutveckling och stadsidentitet Meerstad blir inget bostadsområde utan ett pluralistiskt område där man kan bo, arbeta och koppla av. I Meerstad har man byggt 10 000 bostäder i ungefär 20 olika och vitt spridda kvarter. Dessa bostadskvarter får vart och ett sin egen karaktär genom sin specifika plats i landskapet och genom en bebyggelsetäthet som är anpassad till just det landskapet. I det nya landskapet utvecklas så en ny sorts stad med betoning på avslappning och rekreation där flexibilitet och utveckling spelar en viktig roll. Förutom förortskvarteren i landskapet har man på ett antal platser tillfört en karaktäristisk stadsidentitet. Det mest påfallande är Meerstads centrum, beläget vid sjön. Meerstads centrum knyter samman de funktioner som är viktiga för områdets framtoning (såsom marina, sluss, roddbana, strand och affärer) på en plats där ett antal förbindelselinjer korsar varandra och skillnader i landsskapet möts. Mellan Meerstads hjärta och Groningens innerstad byggs en igenkännlig och socialt säker väg. Området mellan Meerstads hjärta och Groningens centrum kan under årens lopp visa sig vara en utvecklingsmöjlighet. På andra platser i och vid sjön har man bland annat planerat för en sluten ö och en liten hamnby. Så kan enmångfald av boendeformer uppstå. HOSPER - GRONINGEN MEERSTAD s.7/8 Många användningsmöjligheter Meerstad rymmer en mängd användningsmöjligheter. De olika funktionerna reagerar på den blågröna inramningen. Vattnet från sjön spelar en central roll där växtlighetens struktur runt sjön bestämmer utsträckning av och utseende på avkoppling, ekologiska värden och boendesätt. Naturområden, parker, skogar samt ytterområdet berikar skalan. Investering i landskapet Masterplanen innefattar ett erkännandeav att landskapsformgiving tar mer tid än utveckling av bostadsbebyggelse. I varje fas förverkligas därför först vattnet, grönområdena och naturen. Sedan följer infrastrukturen och bostadsbebyggelsen är oftast det sista steget. Investeringarna i landskapet är fastlagda i fasuppdelningen och i markexploateringen.

Öppen planprocess Under utvecklingen av Masterplanen mellan 2001 och 2005 har planens innehåll kontinuerligt använts som förändringsmedel. Genom diskussion om planens innehåll har svåra punkter klarlagts och den höga ambitionsnivån tagit form. Planeringsprocessen har varit en kedja av designprojekt och workshopar. I workshoparna har designbyråer och representanter för de delaktiga parterna deltagit. Resultaten från workshoparna har utgjort input för utveckling och förfining av planen. Tack vare workshoparna har en stor grupp människor levererat bidrag till Masterplanens utveckling. Därigenom har man dragit nytta av all disponibel kunskap hos de delaktiga parterna och stödet för planen är bland de berörda parterna stort. De nuvarande invånarna i området har även de haft inflytande på utformningen av omgivningen. På ett tidigt stadium framlades en diskussionsmodell. Invånarna kunde då reagera på modellen och ge förbättringsförslag. Diskussionsmodellen förbättrades med hjälp av dessa anmärkningar och utvecklades via Masterplankonceptet till den definitiva Masterplanen. HOSPER - GRONINGEN MEERSTAD s.8/8