ANALYS AV KONSEKVENSER FÖR

PTS-ER-2006:20 PTS dnr: 06-7805/18 ANALYS AV KONSEKVENSER FÖR KONKURRENSEN OCH FÖR KONSUMENTER VID KOMMANDE LICENSIERING AV FREKVENSUTRYMME FÖR TRÅDLÖST BREDBAND REV B APRIL 2006 AB STELACON Alströmergatan 16 SE-112 47 Stockholm, SWEDEN Phone: +46 (0)8 58712000 Fax: +46 (0)8 58712002 office@stelacon.se www.stelacon.se

SAMMANFATTNING Post- och telestyrelsen, PTS, har för avsikt att tilldela ytterligare radiotillstånd för tillhandahållande av elektroniska kommunikationstjänster, så kallat trådlöst bredband eller FWA/BWA. Telekomanalysföretaget Stelacon har fått i uppdrag av PTS att analysera vilka konsekvenser förfarandet får på marknaden. Analysen är baserad på intervjuer med marknadsaktörer genomförda våren 2006 och marknadsdata från Stelacons Hushållsbussen och ITbussen. Framväxten av bredband i Sverige har gått snabbt. Ett allt större behov av Internet och nya tjänster driver på utvecklingen. Huvuddelen av bredbandsabonnenterna får bredband via fiber, kabel-tv eller ADSL. Det finns enligt undersökningarna ett tydligt behov av ytterligare bredbandsutbyggnad, framför allt i glesbygden. Den del av marknaden som ännu inte har tillgång till bredband och kan tänka sig bredband via radio uppskattas vara värd över 800 miljoner kronor per år. Utökad licensiering av trådlöst bredband får sannolikt små konsekvenser för bredbandsmarknaden i stort. Andelen FWA/BWA är ännu försvinnande liten och priser och tjänsteutbud påverkas endast marginellt. Däremot kan nya tillstånd få positiva konsekvenser för vissa grupper. Konkurrensen på bredbandsmarknaden i glesbygden ökar och driver på utbyggnaden av såväl nya FWA/BWA-nät som bredband via ADSL. Det leder till ökat utbud av tjänster i områden som inte har tillgång till bredband idag och möjlighet att tillgodose nya behov, t ex så kallat nomadiskt arbete. Konsekvenserna blir störst för de kunder i glesbygd som inte har tillgång till bredband idag Utvecklingen och utbyggnaden av 3G-näten förväntas inte i inledningsskedet påverkas nämnvärt av nya FWA/BWA-tillstånd. I dagsläget konkurrerar 3G och FWA/BWA om olika marknader, mobiltelefoni och fast bredband. Teknikutvecklingen driver dock 3G mot bredband och FWA/BWA mot mobilitet. I en allt mer konvergerande telekomsektor kan konkurrens mellan 3G och FWA/BWA troligen uppstå någon gång 2008-2009. Konsekvenserna blir förmodligen obetydliga för aktörerna i 450 MHz-bandet. De aktörer som hittills har erhållit tillstånd för trådlöst bredband har byggt ut i mycket liten utsträckning. Höga priser på utrustning och liten kundbas har angivits som skäl. Tillstånden är upptagna och det hindrar därmed möjligheten för nya aktörer att ta sig in på marknaden. Konkurrensen är inte fri i det avseendet. Det är i dagsläget mycket svårt att få lönsamhet i ett FWA/BWA-nät utan allmänna bidrag eller intäkter från tilläggstjänster. Kombinationsfinansiering med statliga bidrag och utbyggnad i stadsmiljö för att finansiera glesbygdsutbyggnad förekommer. Någon form av lönsamhet måste dock erhållas för att trådlöst bredband skall ha en framtid i Sverige. Hoppet står till nomadiska användare i stadsmiljöer. Trådlöst bredband kan också komma att spela en stor roll vid sampaketering (bundling) av operatörernas telekomerbjudanden. De trender som bredbandsmarknadens aktörer förespeglar visar en delad bild. Det finns en konflikt mellan uppfattningarna fiber till alla och allt blir trådlöst. Många fastnätsoperatörer satsar fortfarande AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA 2006-04-20 3

mest på fasta bredbandsnät. De stora multinationella telekomleverantörerna är i första hand fokuserade på att implementera 3G-näten och vidare höghastighets-3g, HSDPA. Trådlöst bredband och WiMAX kommer i andra hand. Det finns anledning att tro att Sverige i en framtid kommer att täckas av ett lapptäcke av fasta och trådlösa bredbandsnät, i många fall dubblerat. När det gäller aktörernas attityder till utlysningen av fler tillstånd för trådlöst bredband så anser huvuddelen av aktörerna i kommuner och regioner att det behövs fler och geografiskt mindre tillstånd. Nya aktörers beroendet av dagens tillståndsinnehavare hämmar utvecklingen. I allmänhet är aktörerna positiva till fler tillstånd. Undersökningarna har resulterat i följande antaganden: Det finns behov i vissa områden som kan tillgodoses med trådlöst bredband. Stelacon anser därför att det är viktigt att spektrum används för att stimulera utveckling och konkurrens i dessa områden. Det bör inte vara möjligt att erhålla och samla tillstånd utan att använda naturresursen. För att förbättra situationen bör förslagsvis 3-5 tillstånd delas ut inom varje geografiskt område. Områdena skall också vara mindre än idag, exempelvis av kommuns storlek. Spektrumfördelningen skall göras så effektivt som möjligt så att störningar inom och från närliggande områden kan minimeras. Etableringen av flera aktörer inom området underlättas därmed och konkurrensen kan förbättras. Det är samtidigt viktigt att informera konsumenter och aktörer om möjligheterna med trådlöst bredband. AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA 2006-04-20 4

INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 INNEHÅLL... 5 1 Dokument och historik... 8 1.1 Beställare... 8 1.2 Uppdragstagare... 8 1.3 Revideringar... 8 2 Inledning... 9 2.1 Bakgrund och syfte... 9 2.2 Metod... 9 2.3 Urval... 9 3 Marknadsbeskrivning... 10 3.1 Definition av FWA/BWA... 10 3.2 Bredbandsmarknaden i Sverige idag... 10 3.2.1 Bredbandsutvecklingen i Sverige... 10 3.2.2 Privatmarknaden... 10 3.2.3 Företagsmarknaden... 10 3.2.4 Erbjudanden och prissättning... 11 3.2.5 Tillgången till bredband i Sverige... 11 3.3 FWA/BWA-marknaden i Sverige idag... 17 3.3.1 Tilldelade tillstånd... 17 3.3.2 Befintliga FWA/BWA-marknader... 18 3.3.3 Befintliga erbjudanden, tjänster och prissättning... 20 3.3.4 Erfarenheter hittills... 20 3.4 FWA/BWA-marknadens aktörer... 21 3.4.1 Etablerade aktörer... 21 3.4.2 Nya aktörer... 21 3.4.3 Teknikleverantörer... 21 3.5 Värdekedjan för trådlöst bredband... 22 3.6 Konkurrenssituationen på bredbandsmarknaden idag... 22 4 Teknisk och funktionell analys... 23 AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA 2006-04-20 5

4.1 Befintliga FWA/BWA-tekniker och kommande utveckling... 23 4.1.1 Beskrivning av tekniker... 23 4.1.2 Funktion och kapacitet... 26 5 Finansiell analys... 27 5.1 Kostnader och möjliga intäkter idag... 27 5.1.1 Kostnader i dagsläget... 27 5.1.2 Möjliga intäkter... 28 5.2 Bidrag och övriga incitament... 29 5.3 Räkneexempel på exempelnät... 29 5.3.1 Exempelnät Glesbygdsregion med vita områden... 29 5.3.2 Exempelnät En mast en marknad... 30 5.4 Prisutvecklingen på nät för trådlöst bredband... 31 6 FWA/BWA-marknaden framöver... 31 6.1 Kundernas behov och önskemål... 31 6.1.1 Behov av snabbare anslutning... 31 6.1.2 Möjligheten att få bredband... 33 6.1.3 Intresset av trådlöst bredband... 34 6.1.4 Mobilt arbetssätt... 35 6.2 Potentiella FWA/BWA-marknader för kommande licensiering... 35 7 Konsekvenser för konkurrensen på marknaden vid kommande licensiering... 36 7.1 Hur förändras konkurrensen... 36 7.2 Påverkan på befintliga aktörer... 37 7.2.1 Fastnätsoperatörer... 37 7.2.2 Befintliga FWA/BWA-operatörer... 37 7.2.3 3G-operatörer och tillverkare... 37 7.2.4 Aktörer inom 450-bandet... 38 7.2.5 Virtuella operatörer... 39 7.2.6 Frekvenstradare... 39 7.3 Aktörernas attityder till utökad licensiering... 39 8 Konsekvenser för konsumenterna... 39 9 Hinder och förutsättningar... 40 AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA 2006-04-20 6

9.1 Hinder för utvecklingen av FWA/BWA-marknaden... 40 9.2 Förutsättningar och drivkrafter för utvecklingen av FWA/BWA-marknaden... 41 10 Slutsatser... 43 10.1 konsekvenser för konkurrensen... 43 10.2 konsekvenser för konsumenterna... 43 11 APPENDIX... 44 11.1 Ordlista... 44 11.2 Källor... 45 11.3 Beskrivning av Mosaicgrupper och Mosaictyper... 46 AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA 2006-04-20 7

1 DOKUMENT OCH HISTORIK 1.1 BESTÄLLARE Beställare av rapporten är Sally Ibrahim och Urban Landmark, Spektrumavdelningen, Post- och telestyrelsen. 1.2 UPPDRAGSTAGARE Uppdraget är utfört av analysföretaget AB Stelacon. Medverkande konsulter från Stelacon är: Johan Brunnberg, JB Krister Runebrand, KR Jan Nilsson, JN Kontaktperson för uppdraget är Johan Brunnberg på AB Stelacon. 1.3 REVIDERINGAR Version Datum Beskrivning Författare Rev PA1.0 060308 Utkast JB, KR, JN Rev PA1.1 060315 Revidering JB Rev PA2.0 060325 Korrektur Ann-Chrisitne Mohlin Rev PA3.0 060331 Revidering JB, KR, JN Rev A 060403 Uppdatering JB, KR, JN Rev B 060418 Revidering JB, KR, JN / (PTS) AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA 2006-04-20 8

2 INLEDNING Tillgången till snabba elektroniska datakommunikationer, även kallat bredband, blir allt mer nödvändigt i samhället. Dataöverföringen kan ske i exempelvis optiska fibernät, via det publika telenätet, i kabel-tvnäten och via olika typer av radioöverföring (FWA/BWA). Det finns dock fortfarande delar av landet som, av olika skäl, inte kan få bredband. Enskilda användare, företag och organisationer i Sverige skall få tillgång till effektiva och säkra elektroniska kommunikationer. Det ligger i Post- och telestyrelsens (PTS) uppdrag att främja utvecklingen. 2.1 BAKGRUND OCH SYFTE Post- och telestyrelsen avser att under första halvåret 2006 inleda ett tillståndsgivningsförfarande för att meddela radiotillstånd för tillhandahållande av elektroniska kommunikationstjänster med s k FWA/BWA -teknik i 2 och 3 GHz-banden. I anslutning till tillståndsgivningen har myndigheten behov av en analys av hur konkurrenssituationen och tjänsteutbudet på de berörda marknaderna kommer att påverkas av marknadsinträde av marknadsaktörer med FWA/BWA-teknik. Rapporten skall ge PTS förhandsinformation om vad ytterligare tilldelning av frekvensutrymme för radiobaserad bredband får för konsekvenser för kunderna och för konkurrensen, bland annat i syfte att bedöma omfattningen av eventuella tillståndsvillkor. PTS har anlitat telekomanalysföretaget AB Stelacon för att genomföra dessa analyser. 2.2 METOD Resultat, beskrivningar och analyser i rapporten baseras på befintligt och insamlat material. Arbetsgången har varit enligt följande: Desk research av befintligt material på Internet, i konsultrapporter och i media. Särskilda frågor gällande FWA/BWA har lagts in i Stelacons årliga undersökningar IT-bussen och Hushållsbussen och analyserats tillsammans med övriga frågor. Djupintervjuer med ett tjugotal utvalda aktörer på bredbandsmarknaderna har genomförts. Ett förutbestämt frågeformulär har använts vid intervjuerna. Analys och avrapportering. 2.3 URVAL Stelacon har tillsammans med Post- och telestyrelsen tagit fram en bruttolista på relevanta aktörer inför intervjuerna. I listan återfinns bland andra fastnätsoperatörer, utrustningsleverantörer och återförsäljare, FWA/BWA-tillståndsinnehavare samt företrädare för kommuner och regioner. Urvalet har, under tiden intervjuerna genomfördes, koncentrerats så att ca 20 aktörer slutligen deltog i undersökningen. Stelacon har inte haft för avsikt att intervjua samtliga aktörer inom området. AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA 2006-04-20 9

3 MARKNADSBESKRIVNING Följande avsnitt beskriver marknaden och marknadsutvecklingen för bredband i allmänhet och FWA/BWA i synnerhet. 3.1 DEFINITION AV FWA/BWA Analysen gäller så kallat trådlöst bredband. Bredband definieras i detta sammanhang som elektronisk kommunikation med fast anslutning. Idag finns bredband från 128 kbit/s ända upp till 100 Mbit/s. Det skall dock nämnas att bredband ursprungligen definierades som hastigheter över 2 Mbit/s. FWA, Fixed Wireless Access,definieras som accessform där radiosändare och mottagare är fast monterade. Kundutrustningen är inte avsedd att flyttas. BWA, Broadband Wireless Access, är en utökning av begreppet trådlöst bredband där kundutrustningen kan flyttas och kopplas upp från annat ställe. Framöver skall trådlöst bredband även fungera för användare i rörelse. Radiotillstånd skall finnas. I rapporten görs ingen skillnad på FWA och BWA. Tekniker för trådlöst bredband har fram till och med 2005 i huvudsak varit proprietära. I slutet av 2005 standardiserade organet IEEE tekniken IEEE802.16 (WiMAX). Organisationen WiMAX Forum certifierar WiMAX-kompatibla produkter. Huvuddelen av marknaden betraktar WiMAX som synonymt med FWA/BWA. 3.2 BREDBANDSMARKNADEN I SVERIGE IDAG 3.2.1 BREDBANDSUTVECKLINGEN I SVERIGE Andelen hushåll och företag som har tillgång till bredband har ökat mycket kraftigt de senaste åren. 1998 skaffade de allra första hushållen bredband. Vid årsskiftet 2000/2001 hade sju procent av Internethushållen bredband. Idag fem år senare har tre fjärdedelar av Internethushållen bredband. Det betyder att hälften av Sveriges hushåll har tillgång till bredband. Av Sveriges samtliga företag var det drygt hälften som hade tillgång till bredband vid årsskiftet 2005/2006. Vid årsskiftet 2000/2001 uppgick den siffran till 9 procent. 3.2.2 PRIVATMARKNADEN ADSL har en mycket stark dominans på privatmarknaden. Tre fjärdedelar av bredbandshushållen har bredband via ADSL och en fjärdedel har bredband via kabel-tv eller LAN. Datakommunikation via radio står endast för en bråkdel. 3.2.3 FÖRETAGSMARKNADEN ADSL dominerar starkt även på företagsmarknaden. Tre fjärdedelar av företagen med bredband har tillgång till detta via ADSL och en fjärdedel via fast anslutning eller via kabel-tv. AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA 2006-04-20 10

3.2.4 ERBJUDANDEN OCH PRISSÄTTNING Priserna på bredband har sänkts kraftigt de senaste åren. Prissänkningen har i viss utsträckning haft formen av oförändrat pris men högre kapacitet. Följande tabell visar prisnivåerna för bredband utifrån Telias, Bredbandsbolagets, Glocalnets och Sprays erbjudande till privatmarknaden. Kapacitet Prisintervall 0,5 Mbit/s 249-325 kr/mån 2 Mbit/s 299-359 kr/mån 8 Mbit/s 299-379 kr/mån 24 Mbit/s 299-399 kr/mån Tabell 1: Prisintervall för ADSL till privatmarknaden under första kvartalet 2006, Källa: Stelacon I abonnemangen ingår normalt ett antal e-postadresser, möjlighet att lägga upp egen hemsida, gratis antivirus och brandvägg under kortare eller längre tid men även andra typer av mervärden som gratis kom i gång hjälp, fri telefonsupport, nätbaserad lagringstjänst, digitalt fotoalbum etc kan ingå. Ovan redovisade prisnivåer är inte de lägsta som finns på marknaden. Det går att få 1 Mbit/s för 199 kr/mån och 8 Mbit/s för 249 kr/mån. Den som förbinder sig att ringa via sin Internetoperatör kan dessutom räkna med ett lägre pris för bredbandsaccessen, 30-70 kronor i sänkt månadskostnad. Priserna på företagsmarknaden har också sänkts mycket kraftigt under senare år. Det går idag att få ett ADSL företagsabonnemang för 300-400 kr/mån exklusive moms och en fast Internetanslutning för cirka 1000 kr/mån exklusive moms. 3.2.5 TILLGÅNGEN TILL BREDBAND I SVERIGE 3.2.5.1 Privatmarknaden Andelen hushåll som har bredband varierar mycket i olika delar av landet. En förklaring är sannolikt att den faktiska möjligheten att få tillgång till bredband varierar. Ett sätt att belysa dessa skillnader är att analysera marknadsinformation utifrån ett geografiskt perspektiv och/eller ett boendeperspektiv. Två tänkbara indelningsgrunder i detta sammanhang är H-region och MOSAIC Livsstilar. H-regioner (H = Homogena med avseende på befolkningsunderlaget) är en gruppering av kommuner efter lokalt och regionalt befolkningsunderlag, längs skalan storstad-glesbygd. MOSAIC Livsstilar är ett klassificeringssystem, utvecklat av företaget Experian Marknadsanalys, som grupperar Sveriges befolkning utifrån ett antal statistiska variabler och mycket små geografiska områden. Mosaic-klassificering är skapad för att identifiera grupperingar av konsumtionsbeteenden på adressnivå och Mosaic-områdesnivå. MOSAIC Livsstilar består av 42 Mosaictyper fördelade på 12 olika Mosaicgrupper. AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA 2006-04-20 11

Såväl H-regioner som MOSAIC Livsstilar har en indelning som kan vara lämplig för att belysa skillnader mellan glesbygd och övriga Sverige i detta avseende. Bilden blir dock tydligare vid användning av MOSAIC Livsstilar varför resultatet beskrivs utifrån denna modell. MOSAIC-grupperna består av följande tolv segment: A. Välutbildade storstadsbor B. Singlar i storstad C. Unga singlar i lägenhet D. Seniorer i lägenhet E. Lägenhet på mindre ort F. Kulturell mångfald G. Välbeställda villaägare H. Småhus i förort I. Småhus och pendling J. Småhus på mindre ort K. Småhus och industri L. Glesbygd De tre MOSAIC-grupper som är intressant att analysera ur ett glesbygdsperspektiv är J. Småhus på mindre ort, K. Småhus och industri samt L. Glesbygd. Grupperna A-F bor i huvudsak i flerbostadshus och G-L i villor/radhus. En närmare beskrivning av Mosaicgrupperna finns i Appendix 10.3. Andel med dator respektive Internet samt andel personer 65 år och äldre Bas: samtliga/har dator/samtliga Glesbygd Småhus och industri Småhus på mindre ort Småhus och pendling Småhus i förort Välbeställda villaägare Kulturell mångfald 65 + år Andel Internet Andel dator Lägenhet på mindre ort Seniorer i lägenhet Unga singlar i lägenhet Singlar i storstad Välutbildade storstadsbor Hushållsbussen 2006 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Bild 1: Andelen hushåll som har dator respektive Internet samt andelen hushåll där Intervjupersonen är 65 år eller äldre fördelat efter Mosaicgrupp, Källa: AB Stelacon Inledningsvis kan vi konstatera att andelen hushåll som har Internet varierar mellan de olika MOSAIC-grupperna, från 47 % till 91 %. Variationen hänger samman med andelen hushåll som har dator, då relativt sett få har dator utan att ha Internet. Åldersfaktorn har i sin tur stor betydelse för datorinnehavet. De två grupper där Internetinnehavet och datorinnehavet är lägst är också i de grupper där andelen 65 år och äldre är störst. AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA 2006-04-20 12

Hushållens anslutningsform till Internet Bas: 3 076 999 hushåll (har Internet) Glesbygd Småhus och industri Småhus på mindre ort Småhus och pendling Småhus i förort Välbeställda villaägare Kulturell mångfald Lägenhet på mindre ort Seniorer i lägenhet Unga singlar i lägenhet Bredband via LAN Bredband via Kabel-TV nätet Bredband via telefonjacket s k ADSL Uppringd förbindelse via telefonmodem Singlar i storstad Välutbildade storstadsbor Hushållsbussen 2006 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Bild 2: Hushållens anslutningsform till Internet i form av uppringt telefonmodem, bredband via ADSL, bredband via kabel-tv och bredband via LAN fördelat efter Mosaicgrupp, Källa: AB Stelacon Det finns en mycket tydlig skillnad mellan gruppen Glesbygd och övriga grupper. Boende i glesbygd har i betydligt större utsträckning tillgång till Internet via uppringt modem. Andelen med uppringd anslutning är relativt sett även högre i grupperna Småhus på mindre ort och Småhus och industri. Båda dessa senare grupper karaktäriseras av boende på mindre orter. De som har tillgång till bredband i glesbygden och på dessa mindre orter har i huvudsak tillgång till detta via ADSL. Av diagrammet ovan framgår också den skillnad som finns mellan boende i flerfamiljshus ( Välutbildade storstadsbor till Kulturell mångfald ) och boende i enfamiljshus ( Välbeställda villaägare till Glesbygd ), nämligen att boende i flerfamiljshus i betydligt större utsträckning har tillgång till bredband via andra accessformer än ADSL. AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA 2006-04-20 13

Andel hushåll med bredband Bas: 3 076 999 hushåll (har Internet) Glesbygd Småhus och industri Bredband Småhus på mindre ort Småhus och pendling Småhus i förort Välbeställda villaägare Kulturell mångfald Lägenhet på mindre ort Seniorer i lägenhet Unga singlar i lägenhet Singlar i storstad Välutbildade storstadsbor Hushållsbussen 2006 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Bild 3: Hushållens tillgång till bredband fördelat efter Mosaicgrupp, Källa: AB Stelacon Totalt sett är andelen bredbandshushåll lägst i glesbygdsgruppen. Drygt hälften av Internethushållen i glesbygden har bredband vilket kan jämföras med genomsnittet för riket på tre fjärdedelar. Även de mindre orterna, enligt Mosaics gruppering, har tillgång till bredband i mindre utsträckning än övriga grupper. Andel bredbandshushåll med olika accesshastighet Bas: 2 194 721 hushåll (har bredband) Glesbygd Småhus och industri Småhus på mindre ort Småhus och pendling Småhus i förort Välbeställda villaägare Kulturell mångfald Lägenhet på mindre ort Seniorer i lägenhet Unga singlar i lägenhet Singlar i storstad Välutbildade storstadsbor 0% 20% 40% 60% 80% 100% 0,25 Megabit per sekund eller lägre 0,5 Megabit per sekund 1 Megabit per sekund 2 Megabit per sekund 8 Megabit per sekund 10 Megabit per sekund Högre än 10 Megabit per sekund Hushållsbussen 2006 Bild 4: Bredbandshushållens accesshastighet fördelat efter Mosaicgrupp, Källa: AB Stelacon Andelen hushåll med lägre bredbandskapacitet, upp till 2 Mbit/s är väsentligt större i glesbygd än i övriga grupper, närmare 80 % jämfört med cirka 60 % på de mindre orterna och 20 till 40 % i övriga grupper. Här bör påpekas att frågan om accesshastighet är komplicerad. Många är osäkra och många har svårt att besvara frågan. AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA 2006-04-20 14

3.2.5.2 Företagsmarknaden Tillgången till bredband bland Sveriges företag varierar, precis som för Sveriges hushåll, beroende på var företagen är belägna. En analys utifrån indelningen av Sverige i H-regioner ger inte heller för företagsmarknaden någon tydlig bild av detta. Någon indelning av Sveriges företag motsvarande den som finns för befolkningen, Mosaic Livsstil, finns inte. Den indelning som bäst belyser skillnaderna på företagsmarknaden är istället ett populationstäthetsmått. Även detta är utvecklat av företaget Experian Marknadsanalys. Utgångspunkten för populationstätheterna är små geografiska områden. Det finns fyra olika populationstäthetsmått som beskriver antal boende per kvadratmeter befolkningstätheten per kvadratmeter, befolkningstätheten per kvadratmeter inom en radie av 1 km, 2 km respektive 5 km. Härmed sätts befolkningstätheten i ett större geografiskt perspektiv. Det gör att man tydligare kan säkerställa karaktären på områden som t ex ligger i utkanten av en stad och därför skulle kunna misstolkas som landsortsområde. Vart och ett av dessa befolkningstäthetsmått har decentilklassats. Den lägsta decentilen (1) innehåller de 10 % av befolkningen med den lägsta befolkningstäthetsgraden medan den högsta decentilen (10) innehåller de 10 % av befolkningen med den högsta befolkningstäthetsgraden. Decentil 1, lägsta befolkningstäthet, omfattar således de tio procent av befolkningen som bor glesast i Sverige. För analysen i detta sammanhang har måttet befolkningstäthet per kvadratmeter inom en radie av 5 kilometer använts. Företagens anslutningsform till Internet. Indelning efter befolkningstäthet (befolkning per km2 inom 5 km radie). Bas: 612 095 företag (har Internet) 5km 10) Högsta befolkningstäthet 9) 8) 7) 6) Fast anslutning Kabel TV ADSL/VDSL Uppringt modem 5) 4) 3) 2) 1) Lägsta befolkningstäthet IT-bussen 2006 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Bild 5: Företagens anslutningsform till Internet i form av uppringt telefonmodem, bredband via ADSL, bredband via kabel-tv och bredband via LAN fördelat efter befolkningstäthet i området företaget är beläget, Källa: AB Stelacon Analysen av företagsmarknaden visar att andelen som har tillgång till Internet via telefonmodem är högst i områden med den allra lägsta befolkningstätheten. Andelen som har tillgång till Internet via ADSL är som lägst i de mest glesbefolkade områdena. AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA 2006-04-20 15

Andel företag med bredband. Indelning efter befolkningstäthet (befolkning per km2 inom 5 km radie). Bas: 612 095 företag (har Internet) 10) Högsta befolkningstäthet 9) 8) 7) 6) 5) Bredband 4) 3) 2) 1) Lägsta befolkningstäthet IT-bussen 2006 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Bild 6: Företagens tillgång till bredband fördelat efter befolkningstäthet i området företaget är beläget, Källa: AB Stelacon Den totala andelen med bredband är betydligt lägre i de mest glesbefolkade områdena. Där har cirka 40 % av företagen bredband. I övriga områden är det cirka 60-85 %. 10) Högsta befolkningstäthet 1) Lägsta befolkningstäthet Andel bredbandsföretag med olika accesshastighet. Indelning efter befolkningstäthet (befolkning per km2 inom 5 km radie) Bas: 436 310 företag (har bredband) 9) 8) 7) 6) 5) 4) 3) 2) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0,5Mbit/s eller lägre 1 Mbit/s eller lägre 2 Mbit/s eller lägre 4 Mbit/s eller lägre 10 Mbit/s eller lägre Högre än 10 Mbit/s IT-bussen 2006 Bild 7: Bredbandsföretagens accesshastighet fördelat efter befolkningstäthet i området företaget är beläget, Källa: AB Stelacon Av andelen företag med lägre bredbandshastigheter, upp till 1 Mbit/s, ligger cirka 60 % i de två mest glesbefolkade områdena. Det är högre än i de flesta övriga områden. Sambandet är dock inte riktigt lika stark som på privatmarknaden. Sannolikt beror det på att faktorer som företagsstorlek och bransch också har betydelse för accesshastigheten. AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA 2006-04-20 16

3.3 FWA/BWA-MARKNADEN I SVERIGE IDAG Enligt PTS undersökning, Svensk telemarknad första halvåret 2005, fanns den 30 juni 2005 ca 8 500 kunder i Sverige med radioaccess till Internet, fördelat på ca 6 700 hushållskunder och 1 800 företagskunder. Det kan jämföras med ca 1 100 satellitaccesser vid samma tillfälle. 3.3.1 TILLDELADE TILLSTÅND Enligt statistik från PTS (mars 2006) har 393 basstationer tagits i drift i 3,5 GHz bandet, 28 st i 10,5 GHz och 99 st i 26 GHz bandet. Följande frekvenstillstånd finns tilldelade i februari 2006. Nationella tillstånd Teracom har återlämnat sitt nationella tillstånd i 28 GHz bandet i oktober 2005. Frekvensband Region Licensinnehavare 26 GHz TeliaSonera AB 3,5 GHz Interloop AB/Tele2 3,5 GHz TeliaSonera AB Tabell 2: Innehavare av nationella tillstånd för FWA/BWA, Källa: PTS Regionala tillstånd Paradigm Communications har återlämnat samtliga tillstånd i 10,5 GHz bandet, samt överlåtit sina tillstånd i 3,5 GHz bandet till Bittraders Ltd. Frekvensband Region Licensinnehavare 10,5 GHz Blekinge län AirNet Holding AB Gotlands län Gotlands Energi AB Gävleborgs län True Mobile Broadband AB Hallands län Hallwan AB Jämtlands län Teracom AB Jönköpings län ConverGate24 AB Kalmar län AirNet Holding AB Kronobergs län AirNet Holding AB Norrbottens län True Mobile Broadband AB Skånes län ConverGate24 AB Digiweb ltd. Stockholms län ConverGate24 AB Digiweb ltd. Södermanlands län True Mobile Broadband AB Uppsala län ConverGate24 AB Digiweb ltd. Västerbottens län True Mobile Broadband AB Västernorrlands län True Mobile Broadband AB Västra Götalands län ConverGate24 AB Tabell 3: Innehavare av regionala tillstånd för FWA/BWA 10,5 GHz, Källa: PTS AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA 2006-04-20 17

Frekvensband Region Licensinnehavare 3,5 GHz Blekinge län Quadracom Wireless AB Dalarnas län Bittraders Ltd Gotlands län Gotlands Energi AB Gävleborgs län Norrsken AB Hallands län Hallwan AB Jämtlands län Savannah Networks Inc. Åre Network AB IT Åre AB Jönlöpings län Quadracom Wireless AB Kalmar län Quadracom Wireless AB Kronobergs län Quadracom Wireless AB Norrbottens län Quadracom Wireless AB Skåne län Region Skåne Stockholms län AB Stokab Södermanlands län Bittraders Ltd Uppsala län Bittraders Ltd Värmlands län Bittraders Ltd Västerbottens län Quadracom Wireless AB Västernorrlands län Quadracom Wireless AB Västmanlands län Bittraders Ltd Västra Götalands län Quadracom Wireless AB Örebro län Bittraders Ltd Östergötlands län Quadracom Wireless AB Tabell 4: Innehavare av regionala tillstånd för FWA/BWA 3,5 GHz, Källa: PTS Kommuntillstånd Frekvensband Region Licensinnehavare 2020-2025 MHz BiM 2002 AB Azent AB ConverGate24 Kustbandet Atenit AirNet Holding AB Tabell 5: Innehavare av övriga tillstånd för FWA/BWA 2020-2025 MHz, Källa: PTS 3.3.2 BEFINTLIGA FWA/BWA-MARKNADER Trådlöst bredband har inte byggts ut i den omfattning som ursprungligen förväntades då tillstånden delades ut. I flera fall har det funnits ambitioner att etablera trådlösa nät men utbyggnaden har stannat av eller misslyckats. Det finns dock trådlöst bredband på ett antal olika platser i dag. Nedan beskrivs de typmarknader där trådlöst bredband förekommer eller där utbyggnad pågår. 3.3.2.1 Glesbygd Glesbygden är en marknad där trådlöst bredband förekommer i dag. På denna marknad tillgodoser trådlöst bredband ett behov som inte kan tillgodoses på annat sätt. Dessa områden ligger alltför avsides för att nås av bredband via ADSL eller med någon annan form av bredbandsaccess. Gotland är ett exempel där befolkningen i glesbygden kan få bredband via trådlös access. Kommunikationen går via en antenn som är placerad på eller i anslutning till kundens fastighet. Den kundplacerade antennen behöver i flertalet fall placeras ca 15 meter över marknivån. Kunderna i glesbygdsområdena är såväl privatpersoner som företag. Utbyggnaden av trådlöst bredband till glesbygd på Gotland kom till stånd efter en upphandling som kommunen genomförde. AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA 2006-04-20 18

3.3.2.2 Tätort Trådlöst bredband erbjuds på vissa platser i tätorternas ytterområden eller industriområden. I första hand gäller detta företagskunder eller delar av kommunal och regional verksamhet som på grund av sin geografiska placering inte har tillgång till bredband på annat sätt. De trådlösa bredbandsnäten i exempelvis Kalmar, Gotland och Skellefteå täcker kunder i tätort. Teknikmejeriet i Skåne är ett företag som erbjuder trådlöst bredband till företag i tätorter i Skåne. 3.3.2.3 Stadsmiljö och nomader Ännu i början av 2006 finns ytterst få trådlösa bredbandsnät med boende eller företag i stadsmiljö som målgrupp. Vissa nät täcker visserligen stadsmiljö, exempelvis på Gotland och Skellefteå, men konkurrensen från ADSL är för stark. Så kallade nomadiska beteenden i stadsmiljö är den marknad som framöver, enligt aktörerna, kommer att generera intäkter. I Skellefteå pågår redan nu verksamhet där personal på sjukhus och i patientens hemmiljö kommunicerar via WiMAX. Utbyggnad av nät för stadsmiljö pågår exempelvis i Sörmlands län. 3.3.2.4 Transmission och länk I viss utsträckning används FWA/BWA-näten för transmission mellan nätelement och som länkar till exempelvis telestationer och basstationer för 3G. Ett enkelt och relativt billigt sätt att bygga ett FWA/BWA-nät är att åstadkomma en ringstruktur där basstationernas sektorer används dels som transmission mellan basstationerna och dels som access till slutanvändarna. Det finns exempel på sådana nät i Sverige idag. Bild 8: Ringnät, källa: Stelacon och Teledyne Det finns också exempel på områden i glesbygd där trådlöst bredband används för att mata kapacitet ut till annat distributionsnät. En telestation kan behöva utökad kapacitet i syfte att erbjuda slutkunden ADSL över befintlig telefonanslutning. AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA 2006-04-20 19

3.3.3 BEFINTLIGA ERBJUDANDEN, TJÄNSTER OCH PRISSÄTTNING Det vanligaste erbjudandet inom trådlöst bredband är Internetaccess till hushåll. Vanligtvis ingår e-post och eventuellt mervärdestjänster som t ex virusskydd och brandvägg. Det finns också ambitioner att kunna erbjuda bredbands- eller IP-telefoni vid sidan av Internetaccess. För företag kan även i många fall anslutning till privata företagsnät erbjudas, med direktanslutning eller via Internet. Prisexempel Gotland På uppdrag av kommunen erbjuder Gotlands Energi trådlöst bredband med 1 Mbit/s för 385 kronor per månad och 2 Mbit/s för 415 kronor per månad. I båda fallen tillkommer 3000 kronor i engångsavgift. Prisexempel Åre Åre Networks erbjuder trådlösa bredbandstjänster i Jämtland med en utlovad bandbredd på 2 Mbit/s. Priset är 1900 kronor i engångsavgift och 308 kronor i månaden. Kommunerna kan behöva medfinansiera utbyggnaden till orter utanför täckningsnätet, om kundunderlaget är för litet. Prisexempel Skellefteå Mobilecity i Skellefteå erbjuder kunder inom täckningsområdet för trådlöst bredband en anslutning till Internet för 4500 kronor i engångsavgift och 199 kronor per månad för 500 kbit/s och 299 kronor för 3 Mbit/s. I samtliga ovanstående prisexempel ingår kundplacerad antenn och mottagarutrustning men eventuella kostnader för extra material vid installationstillfället, exempelvis maströr och fästen tillkommer. Samtliga priser är erbjudanden till privatkund och inkluderar moms. Prisbilden till företag är ofta kundanpassad utifrån behov och konkurrens. Bredbandsleverantörerna försöker att hålla ett högre pris mot företag med löfte om högre servicenivåer och större ansvar för kundplacerad utrustning. 3.3.4 ERFARENHETER HITTILLS Att trådlöst bredband inte har byggts ut i större utsträckning har flera olika orsaker. Avsaknaden av standard för trådlöst bredband har skapat osäkerhet kring lämplig teknologi och möjligen fördyrat utrustningen. Med en relativt sett begränsad kundbas har det ekonomiska incitamentet för operatörerna varit svagt. Det faktum att skogen har en dämpande effekt på signalen mellan basstationen och kundutrustningen har skapat problem för utbyggnaden. I flera fall har utbyggnaden av trådlöst bredband eller planerna på utbyggnad också resulterat i en forcerad ADSLutbyggnad. Resultatet har blivit att den ursprungligen något större potentialen för trådlöst bredband minskat till följd av detta. Det finns vidare en osäkerhet kring bredband via radioaccess bland kunderna, en osäkerhet som bl a handlar om att trådlös access innebär instabilitet, säkerhetsrisker och strålningsrisker. Olägenheter för slutkunden i form av höga antenner på taket och dyr kundutrustning bidrar också till osäkerheten. Negativa erfarenheter från vissa utbyggnadsprojekt har också utgjort ett hinder för framväxten av trådlöst bredband. AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA 2006-04-20 20

Se även avsnitt 9.1 Hinder för utvecklingen av FWA/BWA-marknaden. 3.4 FWA/BWA-MARKNADENS AKTÖRER Trådlöst bredband ses i stor utsträckning som ett komplement till dagens bredbandstekniker vilket innebär att aktörerna i många fall är desamma. Det finns dock aktörer som endast bedriver verksamhet inom trådlöst bredband. Teknikleverantörerna är i första hand specialiserade. 3.4.1 ETABLERADE AKTÖRER Vid tidigare tilldelningar av frekvenstillstånd för trådlöst bredband har såväl nationella som regionala aktörer lämnat in ansökan. Tillgång till frekvenser för trådlöst bredband uppfattades generellt av de sökande aktörerna som viktigt ur konkurrenssynpunkt. De etablerade fastnätsoperatörerna som exempelvis Telia och Tele2 men även broadcastingoperatören Teracom visade stort intresse och fick nationella frekvenstillstånd. Trådlöst bredband kan vara en egen affär eller en kompletterande accessteknik, som för exempelvis svartfiberleverantören Stokab i Stockholm. Ingen operatör har hittills byggt något rikstäckande nät. Gotland är det enda tillståndsområdet huvuddelen av invånarna har tillgång till trådlöst bredband. Flera kommuner och regioner, oftast via sina respektive stadsnät har erhållit tillstånd och byggt ut mindre trådlösa bredbandsnät som komplement till ADSL- och fibererbjudandena. Exempel på sådana stadsnätsaktörer är Gotlands Energi, Strängnäs Energi och Norrsken i Gävleborgs län. Flera etablerade virtuella Internetoperatörer agerar även i de trådlösa näten. 3.4.2 NYA AKTÖRER Det finns ett mindre antal nya aktörer på bredbandsmarkanden som i första hand har trådlöst bredband som affärsidé. Vissa av dessa aktörer har sökt, och i enstaka fall, fått regionala tillstånd för trådlöst bredband. Några få nya aktörer bedriver privat affärsmässig verksamhet utan bidrag. De saknar ofta egna tillstånd Underentreprenörer bygger och driver FWA/BWA-näten åt frekvenstillståndsinnehavare. De kan i vissa fall även vara återförsäljare av teknisk utrustning. En relativt ny företeelse är aktörer med affärsidén att hyra ut eller sälja frekvenstillstånd, även kallat Spectrum Trading. Enligt vissa bedömare kommer detta att bli allt vanligare framöver. Såsom i de fasta bredbandsnäten finns virtuella Internetoperatörer även i de trådlösa näten, så kallade WISP:ar. 3.4.3 TEKNIKLEVERANTÖRER Utrustning för trådlöst bredband har utvecklats och tillhandahålls i första hand av förhållandevis små leverantörer från USA och Israel, exempelvis Alvarion, Navini, Hulu och Airspan. Utvecklingen har tidigare skett i proprietära standarder men efter organet IEEE:s standardisering av tekniken WiMAX (IEEE 802.16) verkar flertalet aktörer se WiMAX som framtidens teknik. De stora globala telekom- och IT-leverantörerna bevakar utvecklingen av tekniker för trådlöst bredband med stort intresse men på visst AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA 2006-04-20 21

avstånd. Flertalet har samarbets- och/eller underleverantörsavtal med de mindre WiMAX-leverantörerna. Återförsäljarna av utrustning för trådlöst bredband är också ofta byggare och integratörer av näten samt i vissa fall nätägare. 3.5 VÄRDEKEDJAN FÖR TRÅDLÖST BREDBAND Det finns ännu ingen gemensam bild av hur värdekedjan för trådlöst bredband skall se ut. Aktörerna tar olika stor del och försöker i vissa fall konkurrera i flera led. Det liknar hur värdekedjan för mobiltelefoni såg ut under 2000-talets första år. Utifrån intervjuerna kan ett exempel på värdekedja för trådlöst bredband visualiseras på följande sätt. Teknik leverantör Återförsäljare Installatör Nätägare Tjänsteleverantör Bild 9: Exempel på värdekedja för trådlöst bredband, källa: Stelacon Återförsäljare och installatör kan vara samma aktör. Detsamma gäller för nätägare och tjänsteleverantör. Övriga ingående led i värdekedjan kan vara exempelvis licensinnehavare, service- och underhållsentreprenör, driftentreprenör, Internetleverantör och IPtelefonioperatör. Det har tidigare visat sig vara av vikt för utvecklingen av nya tekniker att aktörerna blir mer fokuserade på sin kärnverksamhet och att värdekedjan därmed blir tydligare. 3.6 KONKURRENSSITUATIONEN PÅ BREDBANDSMARKNADEN IDAG Bredbandsmarknaden i stort har under de senaste åren präglats av hård konkurrens, med kraftigt sjunkande priser som följd. Antalet ISPer har reducerats genom uppköp. Ett fåtal aktörer dominerar dagens Internet- och bredbandsmarknad. Telia och Telenor (Bredbandsbolaget och Glocalnet) har tillsammans mer än 60 % av kunderna på den privata Internetmarknaden. Situationen är likadan på Internetmarknaden för företag. På bredbandsmarknaden är de två företagens dominans ytterligare något större. Konkurrensen kan dock i vissa områden hämmas av det faktum att nätägaren ibland själv är tjänsteleverantör, ensam eller tillsammans med övriga ISPer. Den hårda konkurrensen har bl a haft till följd att ADSL-utbyggnaden har forcerats i områden som varit aktuella för FWA/BWA-utbyggnad. AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA 2006-04-20 22

4 TEKNISK OCH FUNKTIONELL ANALYS 4.1 BEFINTLIGA FWA/BWA-TEKNIKER OCH KOMMANDE UTVECKLING Syftet med FWA/BWA är att tillhandahålla trådlös radioaccess med hög överföringshastighet till olika typer av datanät. Vanliga exempel på datanät är företagsnät och stadsnät. Framför allt används FWA/BWA som anslutning till Internet. Hastigheten i FWA/BWA-nät beskrivs oftast som 1 Mbit/s eller högre. FWA/BWA är jämförbar med trådbundna tekniker såsom modem över kabeltv-nät, ADSL via kopparanslutning eller fiberanslutna fastighetsnät med Ethernet. På ett par års sikt är målet med FWA/BWA-access att komplettera trådbundna accesslösningar som ADSL, hyrda förbindelser till företag och annan typ av transmissionslänkar. På längre sikt med ny standardisering kan FWA/BWA-tekniken konkurrera inom området för mobilkommunikation och då framför allt inom mobilt Internet. Hittills har utvecklade radiosystem för FWA/BWA byggt på proprietära tekniker utan standardisering (Flash OFDM, IBurst etc). Detta har medfört höga priser på utrustning och att nätägarna har blivit bundna till en leverantör. Framför allt gäller det den kundplacerade utrustningen (CPE), som har en direkt inverkan på privatkundens pris för sin radioanslutning. Företag däremot önskar i de flesta fall att nätägaren tar ansvaret för utrustning och installation, för att på så sätt garanteras hög tillgänglighet. Certifiering av produkter som bygger på standarden WiMAX IEEE 802.16 pågår, vilket uppges garantera samkörbarhet mellan utrustning från olika tillverkare. 4.1.1 BESKRIVNING AV TEKNIKER Många bedömare anser att större delen av tele- och datakommunikationen i framtiden kommer att ske med trådlös accessteknik. Kopparnäten kommer inte att byggas ut eller ersättas när de når slutet av sin tekniklivslängdskurva. Fiberaccesser anses vara för dyrt att bygga ut till samtliga hushåll, åtminstone på 10-20 års sikt. Troligtvis är det flera kompletterande tekniker som kommer att tillgodose bandbreddsbehovet hos företag och privatpersoner. Glesbyggd UMTS-TDD Stad Hotspots 3G HSDPA HSUPA Wimax IEEE 802.16 (d,e) WiFi IEEE 802.11(b,g) Inomhus 1 10 100 Mbit/s Bild 10, Positionering BWA, källa: Stelacon Bilden visar en ungefärlig positionering mellan olika teknikers datahastighet och täckning. AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA 2006-04-20 23

Nedan följer en övergripande beskrivning av de teknologier som främst förknippas med trådlöst bredband. Alla uppgifter i beskrivningarna är inhämtade via intervjuer och deskresearch, och reservation lämnas för eventuella felaktigheter. Som exempel kan nämnas att utlovad prestanda inom WiMAX varierar och att det finns olika uppfattningar om WiMAX-funktionalitet i olika driftsmiljöer. WiFi (IEEE 802.11) Denna standard är främst framtagen för trådlös användning inom begränsade utrymmen inomhus, t ex kontorslokaler. Tekniken har de senaste åren utvecklats positivt avseende pris och prestanda, bl a med hjälp av den snabba utvecklingen av bredband till hushållen. Idag kan utrustning för privat bruk anskaffas för några hundralappar och ansluta datorer med en datahastighet upp till 100 Mbit/s. De flesta bärbara datorer levereras idag med inbyggt WiFi-chip utan pristillägg. Tekniken används även för kommersiell anslutning på avgränsade platser och utrymmen som hotell, flygplatser och restauranger, s k hotspots. På grund av det låga priset på utrustning finns det framskridna planer på att installera större heltäckande nät i städer med stor kundpotential, exempelvis Stockholm. WiFi används idag i de licensfria frekvensbanden, och då företrädesvis i 2,4 GHz bandet. Störst nackdel vid användning av WiFi i publika bredbandsnät är den korta räckvidden och att annat utnyttjande inom samma frekvensband kan störa kommunikationen. Dessutom kan IEEE 802.11 standarden få svårt att anpassas till licensierade frekvensband p g a risken att störa intilliggande kanaler. WiFi kommer att fortsätta att utvecklas men ses inte som ett realistiskt alternativ till exempelvis WiMAX utan mer som ett komplement att användas som fast anslutning inomhus eller på hotspots. WiMAX Det finns stora förväntningar på denna teknik. För ett par år sedan utlovades hastigheter upp till 70 Mbit/s på 50 km avstånd och utan behov av fri sikt. Verkligheten har visat sig vara helt annorlunda, även om WiMAX, enligt specifikationerna, ska ha betydligt bättre prestanda än andra tidigare trådlösa bredbandstekniker. Operatörerna erbjuder generellt sina kunder 0,5-4 Mbit/s i ett täckningsområde på ca 10-15 km från basstation, för att inom ett par års ha möjlighet att ge en användare upp till ca 8 Mbit/s. Få tror att WiMAX kommer att ge hastigheter för att medge direktsänd bredbands-tv. Främst anses möjliga användningsområden på 5-10 års sikt vara Internetaccess och telefoni. Få bedömare anser att WiMAX på allvar kommer att kunna konkurrera med ADSL inom dess täckningsområde. WiMAX-teknologin baseras på standard IEEE 802.16-2004 som beskriver fast trådlös anslutning och IEEE 802.16e som ger support för rörlig kommunikation, t ex vid promenad eller bilåkande. IEEE 802.16e standarden blev nyligen klar i december 2005. Produkter baserat på IEEE 802.16-2004 finns numera på marknaden men produkter för mobil användning dröjer ytterligare några år. Till skillnad från WiFi är WiMAX en teknologi framtagen åt operatörer för att tillhandhålla en trådlös bredbandsaccess med säkerställd kvalitet, s k Quality of Service och säkerhet. Många tillverkare har anslutit sig till standarden och kommer att basera sina produkter på WiMAX. 3G Dagens 3G ger en förhållandevis låg dataöverföringshastighet, 128 384 kbit/s. Med kommande utveckling av HSDPA (High Speed AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA 2006-04-20 24

Downlink Packet Access) och HSUPA (High Speed Uplink Packet Access) kommer datahastigheten nå över 10 Mbit/s, och med en genomsnittlig hastighet för användaren kring 1-2 Mbit/s. Troligtvis kommer inte HSDPA och HSUPA att kapacitetsmässigt kunna motsvara övriga trådlösa teknologier, utan det är främst med den eventuellt kommande standarden benämnd Super 3G som kapacitet i nivå med övriga trådlösa teknologier kommer att uppnås. Fördelarna med 3G är främst att det finns stort stöd för vidareutveckling bland de största branschaktörerna bl a telekomindustrin och mobiloperatörerna. Dessutom finns redan befintliga stödsystem för kundhantering med alla ingående processer som t ex driftsättning och betalsystem. Även drift och övervakning är relativt lätta att modifiera för mobilt bredband. UMTS-TDD UMTS-TDD är en teknik som baseras på UMTS-standarden och utvecklas främst av IP-Wireless i USA. Licenser finns utdelade i frekvensutrymmet 2020 2025 Mhz till bland andra Kustbandet och Bredband i Medvind. UMTS-TDD uppges ge hastigheter för användare idag till 1 Mbit/s men med möjlighet upp till 4 Mbit/s. Tekniskt anses UMTS-TDD vara mycket bra och är idag ganska ensam om att kunna ge både mobilitet och relativt hög bandbredd. UMTS-TDD förutspås att utvecklas till att motsvara WiMAX prestanda. I intervjuerna inför denna rapport framkommer dock att UMTS-TDD kan anses vara mindre intressant i framtiden med tanke på att standarden inte stöds av de stora branschaktörerna. Övriga tekniker Utöver tidigare nämnda tekniker finns ett antal mer proprietära tekniker. Med standardiseringen inom WiMAX kommer troligtvis flera tillverkare att anpassa sig till WiMAX IEEE 802.16 standarden. Tillverkarna ser oftast WiMAX mer som en möjlighet än som ett hot mot egenutvecklade standarder. Nedan ges exempel på de vanligaste förekommande teknikerna inom trådlöst bredband. Flash OFDM En proprietär teknik från Qualcom som förväntas ge datahastigheter på drygt 1 Mbit/s. Fördelar med denna teknik är att den uppnår sin datahastighet på en relativt smal bandbredd på 1,25 MHz per upp/nerlänk och kan anpassas till olika frekvensband. Iburst Iburst är en utvecklad lösning från Array Com, med en hastighet till kund på ca 1 Mbit/s. Lösningen bygger på adaptiva antenner med bättre möjlighet att rikta radioeffekten i en antennsektor. Tekniken finns kommersiellt i Australien och Sydafrika. Ripwave Navini har utvecklat tekniken Ripwave som också bygger på adaptiva antenner. Även med Ripwave uppnår man datahastigheter på ca 1 Mbit/s till slutkund. Navini meddelar att man har för avsikt att migrera till WiMAX-standard. Wibro Wibro är en teknologi som skall medge datahastigheter upp till ca 1 Mbit/s under förflyttning i farter på 70km/tim. Wibro är utvecklat av Samsung och den sydkoreanska statens planer är en kommersiell lansering av tjänster baserad på Wibro-tekniken 2006. Intel och LG AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA 2006-04-20 25

Electronics har en överenskommelse från 2004 att Wibro och WiMAX skall vara kompatibla mellan varandra och det finns tecken på ett närmande mellan teknologierna. Mesh network Mesh network kallas en teknik med maskformiga nät där varje ansluten dator med en trådlös klient kan vidarebefordra trafik från andra användare för att nå en publik accesspunkt. En annan benämning är Peer-to-Peer kommunikation. Detta medför att näten är flytande och ändras om den trådlösa klienten förflyttas. Fördelen med denna teknik är att räckvidden för ett trådlöst nät utökas och inte begränsas av basstationernas räckvidd. Internet Bild 11: Exempel maskformigt nät, Källa: AB Stelacon Tekniken är främst förknippad med WiFi men diskuteras även i samband med WiMAX. Fördelen är att användarnät kan byggas upp billigt där det finns stor potential av användare av trådlöst bredband. Flera städer i USA planerar eller bygger redan ut stadsnät med denna teknik. Det finns dock flera nackdelar eftersom det inte finns några standarder. Bland annat är det svårt att garantera kvalitet mot slutanvändare då nätet ändrar karaktär genom att de trådlösa terminalerna rör sig (främst bärbara datorer). Dessutom blir det stora bandbreddsförluster när data skall transporteras genom flera klienter. Tekniken har diskuterats i samband med offentliga organisationer som blåljusmyndigheterna, vid exempelvis större räddningsinsatser då kommunikation kan ske mellan olika enheter. Andra framtida scenarion är att bilar på vägarna kan meddela sig med varandra om position, hastighet, temperaturvarning etc. Bland annat uppges biltillverkaren BMW vara aktiv inom området. I likhet med fildelargrupper på Internet diskuteras på motsvarande sätt att frivilligt dela med sig av sitt bredband, i utbyte om löfte att själv kunna koppla upp mot Internet utanför sitt eget täckningsområde. 4.1.2 FUNKTION OCH KAPACITET Bredband med trådlös access påverkas av många faktorer såsom avstånd, terrängförhållanden, utrustning, frekvensband och dämpning av skog och byggnader. Erfarenheter visar att granskog har en mycket stor dämpande effekt vilket har en negativ påverkan i glesbygd. De hushåll som ligger enskilt kommer i de flesta fall att behöva en takantenn mellan 5-15 meter med fri sikt till basstation. Detta kommer att påverka både pris och viljan att ansluta sig. Även väder med snö och regn kommer i viss mån att dämpa signaler mellan basstation och den kundplacerade utrustningen. Med fri sikt till basstation uppges AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA 2006-04-20 26

täckningsområdet vara mellan 10-20 km från basstation och i vissa gynnsamma fall ännu längre. Inom tätort och samhällen är förhoppningen att en fönster- eller bordsantenn skall räcka för att ansluta sig till en basstation med en räckvidd på ca 10 km. För bärbara datorer med inbyggt WiMAX-kort blir räckvidden troligtvis mindre än 1 km. I dessa områden studsar signalen på plana ytor vilket medför att det inte krävs fri sikt till basstationen. Datahastigheten påverkas naturligtvis av avståndet till basstationen. Korta avstånd ger högre hastigheter och långa avstånd ger lägre. Även frekvensutrymmet påverkar datahastigheten. Inom WiMAX finns möjlighet att välja kanalstorlek med frekvensband mellan 1,25 MHz och 20 MHz. Enligt uppgifter i undersökningen kan en kanal på 10 MHz ge en teoretisk datahastighet på ca 28 Mbit/s. I praktiken blir troligtvis hastigheten i många fall lägre och genom att det är brist på frekvensutrymme kommer troligen smalare frekvensutrymme per kanal att användas. 5 FINANSIELL ANALYS I syfte att ytterligare klargöra marknaden för trådlöst bredband görs i detta avsnitt en förenklad finansiell analys. Analysen är baserad på intervjuerna och uppgifter från offentligt tillgängligt material. Priser på utrustning, kostnader och intäkter och uppgifterna i räkneexemplen är att betrakta som uppskattningar gjorda under februari och mars 2006. 5.1 KOSTNADER OCH MÖJLIGA INTÄKTER IDAG 5.1.1 KOSTNADER I DAGSLÄGET Kostna derna för ett trådlöst bredbandsnät är uppdelade på basstationer, infrastruktur, drift och underhåll samt kundutrustning. Kostnader för basstationer varierar kraftigt beroende på uteffekt och kapacitet samt funktionalitet. Priser mellan 70 000 och 500 000 kronor har uppgivits i intervjuerna. Kostnaden för en fullt bestyckad sändarmast med transmission, teknikbod och reservkraft kan ligga över en miljon kronor, vilket ungefär motsvarar 3G-masterna. Enligt intervjuerna varierar inte kostnaderna i någon högre grad beroende på frekvensband. Däremot verkar de högre frekvensbanden användas för transmission och de lägre för slutkundsaccess. Transmission har traditionellt haft högre marginaler än kundaccesser, vilket sannolikt blir fallet även för FWA/BWA. Totalt kostar en site, det vill säga basstation, mast och övrig infrastruktur, mellan 500 000 kronor och en miljon kronor. Kostnaderna kan minskas exempelvis genom att basstationerna matar varandra som transmission och att samlokalisering i master sker. I många fall lokaliseras basstationerna billigt i vattentorn eller liknande. Kostnader för drift, service och underhåll varierar även de kraftigt, bland annat beroende på antal kunder och operatörens ambition när det gäller kunderbjudande och QoS (Quality of Service). Enligt uppgifter från aktörerna uppskattas kostnaderna årligen till 10% av investeringen. AB STELACON Konsekvenser FWA/BWA 2006-04-20 27