Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering

Relevanta dokument
Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL

Rapport: U2014:01 ISSN Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering

Det svenska hushållsavfallet

Det svenska hushållsavfallet

Avfallsindikatorer. Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering

Stadigt ökande avfallsmängder

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Vad är DalaAvfall - Avfallsplanen - Ny lagstiftning - Vad händer med avfallet, varför sortera?

Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering. Maria Elander David Holmström Carl Jensen Åsa Stenmarck Johan Sundberg

OMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

Avfallsmängder och materialeffektivitet

Sopberget i världen: Hot eller möjlighet? Håkan Rylander

Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering

Kommunal Avfallsplan Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning

TRENDER I SVENSK AVFALLSHANTERING. Indikatorer och behandling av olika avfallsslag 2018

Nya styrmedel för en mer hållbar avfallshantering?

Sysavdagen Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 15 maj 20171

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Profu. Johan Sundberg. Profu. Profu Avfall i nytt fokus Från teknik till styrmedel september 2010, Borås

Mot framtiden: styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun

Mot framtiden: styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

Klimatbokslut. Greenhouse gas protocol

Avfall Sveriges vision

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Profu. Johan Sundberg

Johan Sundberg. Profu. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall

Linda Eliasson. Avfallsstrateg

Den nya avfallspolitiken

Miljöpåverkan av framtida avfallshantering

Avfall i verksamheter

ANTECKNINGAR Ärendenr: NV

Avfallsplan för Eskilstuna kommun kortversion

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Avfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner

Omnibusundersökning Återvinning 2009

Bygg- och rivningsavfall i Sverige 2012

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall. Workshop för färdplan Skåne Malmö Bo von Bahr, SP

Galleriet. Naturvårdsverkets dialog: Avfallsplanera för en cirkulär ekonomi. Miljöbalksdagarna mars

Nationell avfallsplan Vägledning om nedskräpning Avfallsförebyggande program

Tillgång och efterfrågan på matavfall för rötning i Stockholms län idag och i framtiden

Datum. Antagen av kommunfullmäktige Dokumentnamn: Strategi för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun

Sammanställning av rapporteringen av elektriska och elektroniska produkter till Naturvårdsverket åren 2008 & 2009 Senast uppdaterad

Bilaga 7 Uppgifter till Länsstyrelsens sammanställning

Avfallets roll i framtidens energisystem

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu

AVFALLSPAKETET - EN ÖVERSIKT

A3 Från avfallshantering till resurshushållning

Avfallsplan. Gislaveds kommun. Antagen av kommunfullmäktige

En introduktion till. s arbete med deponier (moderna avfallsanläggningar) Johan Fagerqvist, Rådgivare deponering

Riktlinjer för hantering av internt avfall

Sopsortering räcker inte

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

Remissynpunkter RUFS 2050"

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Potential för ökad materialåtervinning av hushållsavfall och industriavfall

Klimatverktyg. En sammanfattning.

På väg in i framtidens återvinning och återbruk

Bilaga 3 Uppföljning av föregående avfallsplan

Om kommunal avfallsplanering. för dig som är politiskt förtroendevald eller förvaltningschef

Avfallsplanering Dalarna. Uppföljning 2019

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varuflödet Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Varor ordning. Avfall oordning 3. Byggande/rivning.

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars

VafabMiljö - Våra anläggningar

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

BILAGA 1 HANDLINGSPLAN MED AKTIVITETER

Stubbar och miljön. En faktaskrift om hur stubbar ska hanteras ur miljösynpunkt i samband med olika typer av entreprenadarbeten.

Kommunstyrelsen, Teknik - och fritidsnämnden

Uppstartsmöte Värmemarknad Sverige. Stockholm

Avfallsprevention: Nuläge och trend i hushåll och industri

Matavfall. Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling. Charlotta Ringdahl.

Mål och åtgärder inom avfallsförebyggande

2016 Trollhättan Energi

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s

Varför en avfallsplan?

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s

Kommunal Avfallsplan

Arbetsgruppen biologisk återvinning. Caroline Steinwig,

Uppgifter till Länsstyrelsen

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

Mål i sikte så styr vi mot miljömålen Omställning hållbar konsumtion

Avfall i anläggningsarbeten

Hållbar avfallshantering Avfallshantering som bidrar till utvecklingen mot ett hållbart samhälle: Miljö Ekonomi Acceptans

Johan Sundberg. Profu. Profu

Sysavdagen Aktuellt från Sysav. Peter Engström maj 20181

Syntesrapport: Klimatnytta med plaståtervinning

REGERINGSUPPDRAG OM GIFTFRIA OCH RESURSEFFEKTIVA KRETSLOPP

Det ska vara lätt att göra rätt

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun

Ett samarbete mellan Skånes 33 kommuner Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Skåne Region Skåne

Avfallshantering i verksamheter. Linda Vikström Miljökontoret

Transkript:

Avfallsindikatorer För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Foto: Avfall Sverige

Om projektet Stort forskningsprojekt, hösten 2012-dec 2013 Projektledare: IVL och Profu Fyra fallstudier Göteborg SÖRAB Malmö Nationellt Dokumenterats i en metodrapport och en vägledning Finansiärer och projektdeltagare: Waste Refinery, Avfall Sverige, Naturvårdsverket, Stiftelsen IVL, Kretslopp och Vatten Göteborg, VA Syd Malmö, SÖRAB, SYSAV, Borås Energi och Miljö AB, Renova AB

Fyra olika typer av avfallsindikatorer

Förflyttningsindikator (F1) Position i avfallstrappan - Hushållsavfall Positionsvärde för Allt avfall

Förflyttningsindikator (F1 och F2) Position i avfallstrappan - Hushållsavfall

Trappstegsvärden till förflyttningsindikatorerna (Hushållsavfall, F1 och F2)

Förflyttningsindikator (F3) Klimatpåverkan - Hushållsavfall 0 Nationellt kg CO 2 -ekv/ton avfall -200-400 -600-800 -1000-1200 2009 2010 2011 2012

Förflyttningsindikator (F3) Klimatpåverkan Förflyttningsindikator Allt (F3) avfall (2012) 500 kg CO 2 -ekv/ton avfall 0-500 -1000-1500 -2000 Deponi Biologisk återvinning - kompostering Energiåtervinnig Biologisk återvinning - rötning Materialåtervinning -2500-3000 -3500 Materialåtervinning (exklusive elektronikavfall) Förebyggande Endast hushållsavfall! -4000

Trappstegsindikator Förebyggande (TR1) Förebyggd mängd Hushållsavfall (kton) Förebyggd (frikopplad) mängd: Över 350 kton per år (2010, 2011 och 2012) 8 % lägre mängder hushållsavfall än förväntat år 2012 Permanent eller tillfällig frikoppling? Förebyggd eller Frikopplad mängd hushållsavfall (Indikatorprojektet)

Mängden avfall från Göteborgs hushåll. (År 2008). Fakta: Avfallshögen motsvarar den totala mängden hushållsavfall som uppkom år 2008. Av dessa mängder gick 76% procent till energiåtervinning, 22% till materialåtervinning och 2% till kompostering. Data: Vikt: 230 400 ton Volym: 1680 000 m3 Höjd: 170 m hög Mängden hushållsavfall som förebyggdes i Sverige år 2012 motsvarar en och en halv Ullevihög!

Metod för att beräkna förebyggd mängd (TR1) Förebyggd (frikopplad) mängd: Frikoppling = Förväntad avfallsmängd baserad på hushållens totala konsumtion minus Verklig uppkommen avfallsmängd Förväntad mängd baseras på sambandet mellan mängd och konsumtion för perioden 1994-2008 (12år). Sambandet visar på en god statistisk korrelation

Mängd uppkommet hushållsavfall (kton)

Förväntad och verklig uppkommen mängd hushållsavfall (kton)

Några slutsatser om frikoppling: Konsumtionsförändringar kan ske snabbt och få stor effekt. Den observerade frikopplingen på 350 kton uppnåddes på bara 2 år! Konsumtionsförändringar sker på grund av skiften i trender där miljöengagemang endast är en av dessa trender ( identitetskonsumtion ). Dyra produkter med låg vikt! (Ur miljösynpunkt oftast bra men inte alltid, se exempelvis elektronik) Resultaten från projektet möjliggör att ny kunskap kan tas fram för hur vi kan öka frikopplingen.

Trappstegsindikator-Förebyggande (TR3)) Andra indikatorer för trappsteget förebyggande

Andra möjligheter att indikera förebyggande Några exempel som har diskuterats inom projektet Återbruk/kretsloppspark etc Andrahandsförsäljning Mängd sålda tidningar i förhållande till e-läsning Antal personer som jobbar med återanvändning /reparationer Mängd farliga ämnen i produkter

Exempel på bakgrundsindikatorer (B5, B7, B11, B13 och B15) Insamlade och återvunna mängder Allt avfall 800 700 600 Insamlat till återvinning Återvunna mängder B11 kg/person och år 500 400 300 B5 200 100 B13 B13 0 Materialåtervinning B7 Biologisk återvinning -rötning B9 Energiåtervinning Biologisk återvinning - kompostering Konstruktions- material Deponering

Avfallsindikatorer Mer information på wasterefinery.se: Vägledningen enkel beskrivning: Avfallsindikatorer -Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Metodrapproten detaljerad beskrivning: Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering Kontaktpersoner: Johan Sundberg, Profu (johan.sundberg@profu.se) Åsa Stenmarck, IVL (asa.stenmarck@ivl.se) Finansiärerer och projektdeltagare: Waste Refinery, Avfall Sverige, Naturvårdsverket, SIVL, Kretslopp och Vatten Göteborg, VA Syd Malmö, SÖRAB, SYSAV, Borås Energi och Miljö, RENOVA Framtid: Införliva ett urval av indikatorerna i AvfallWeb. Diskussioner om användning NV