Perfluorerade ämnen, dess källor och risker för dricksvattenkvalitet inom Göta älv och Mölndalsåns avrinningsområde

Perfluorerade ämnen, dess källor och risker för dricksvattenkvalitet inom Göta älv och Mölndalsåns avrinningsområde Erik Garbe Uppsats för avläggande av kandidatexamen i naturvetenskap 15 hp Institutionen för biologi och miljövetenskap Göteborgs universitet

Sammanfattning Perfluorerade ämnen påträffas i alla medier överallt i världen, men det finns begränsad information om i vilka mängder de förekommer. Livsmedelsverket har beslutat om en åtgärdsgräns på 90 ng/l för summan av sju angivna ämnen i vatten, medan EU har satt upp en miljökvalitetsnorm (EQS) på 0,65 ng/l i inlandsvatten för det förbjudna ämnet PFOS och dess salter. Ahrens et al (2014) redovisade en studie för perfluorerade ämnens förekomst i 41 svenska vattendrag. Halterna i Göta älv var relativt låga jämfört med andra undersökta vattendrag, men på grund av det höga flödet var påverkan mängdmässigt bland de högsta. Vid Trollhättan var halten av PFOS under EU:s EQS, medan det var över miljökvalitetsnormen vid Alelyckan. Flera av dricksvattenproducenterna längs Göta älv har analyserat sitt vatten för perfluorerade ämnen. Resultaten från dessa studier visade att mängden som transporteras längs Göta älv är avsevärd. I denna studie har de potentiella utsläppskällorna identifierats och en första provtagningsomgång genomförts för att försöka bekräfta den troliga variation av halten perfluorerade ämnen som antas finnas längs Göta älv. Samtliga dricksvattenproducenter längs älven medverkade i en gemensam råvattenprovtagning och i samråd med Göta älvs vattenvårdsförbund tillades ytterligare provpunkter. Gällande provtagningen genomfördes efter en period med mycket nederbörd. Endast halter av PFBA och PFOS kunde detekteras och enbart på två platser. Lilla Edets dricksvattenverk hade höga halter av PFBA (186 ng/l), som antagligen berodde på störningar från klor i provet. Ingen bekräftelse av variation av halten perfluorerade ämnen kunde göras, men jämförs dessa resultat med resultat från tidigare studier är det sannolikt att halten varierar kraftigt längs älven från dag till dag. Ytterligare provtagning bör således genomföras för att kontrollera dessa resultat och för att fortsätta övervaka flödet av perfluorerade ämnen längs Göta älv. Denna studie bör därför fungera som ett underlag till framtida uppströmsmätningar av perfluorerade ämnen i Göta älv och i andra vattendrag. ii

Summary Perfluorinated compounds are found in every media all over the world, but there is scarce information about in what quantities they occur. The Swedish food agency has decided upon an action limit of 90 ng/l for the sum of seven specified substances in water, while the EU has set an environmental quality standard (EQS) of 0.65 ng/l in inland waters for the compound PFOS and its salts. Ahrens et al (2014) presented a study describing the occurrence of perfluorinated compounds in 41 Swedish watercourses. The concentrations in Göta älv was relatively low compared with other watercourses, but because of the high flow the impact was quantitatively among the highest. At the city of Trollhättan, the concentration of the prohibited substance PFOS was below the EU s EQS 0.65 ng/l and the concentration was above the EQS at Alelyckan. Several suppliers of drinking water along Göta älv has analyzed their water looking for perfluorinated compounds. The results from these studies showed that the amount of these compounds transported along Göta älv is significant. In this study, the potential pollutant sources were identified in the river basin and a first sampling round was conducted, trying to confirm the probable variation in concentration of perfluorinated compounds that are believed to be found along Göta älv. All drinking water producers along the river participated in a common raw water sampling survey and in consultation with the Göta älv Water Conservation organization, additional sample-taking sites was added. Sampling was carried out after a period of heavy rainfall. Only concentrations of PFBA and PFOS were detected and only at two locations. Lilla Edets drinking water plant had high concentrations of PFBA (186 ng/l), which probably was a result of disturbance from chlorine in the sample. No variation in concentration of perfluorinated compounds along the river could be confirmed, but if these results are compared to the results from previous studies it is plausible that the concentration differs substantially in the river from day to day. Continued sampling should be carried out to verify these results and to continue to measure the flow of perfluorinated compounds along Göta älv. This study should therefore serve as a platform for future upstream measurements of perfluorinated compounds in Göta älv and in other watercourses. iii

Innehållsförteckning Ordförklaring... 1 1. Bakgrund... 2 1.1 Användningsområden... 2 1.2 Ekologisk påverkan... 2 1.3 Marin påverkan... 3 1.4 Påverkan hos människor... 3 1.5 Föroreningskällor... 3 1.6 Tidigare studier... 4 2. Syfte... 4 2.1 Frågeställningar... 5 2.2 Avgränsningar... 5 3. Metodik... 5 3.1 Litteratursökning... 5 3.2 Val av provtagningsplatser... 6 3.3 Provtagningsschema... 7 3.4 Förberedelser... 8 3.5 Provtagning... 10 4. Resultat... 11 4.1 Beräkning av avloppsreningsverkens bidrag till PFAS-halten i Göta älv... 11 4.2 Ekologiska effekter... 13 4.3 Ämneskarta... 15 4.4 Analysresultat från provtagningen... 16 5. Diskussion... 19 5.1 Beräkningar... 19 5.2 Ekologiska effekter... 19 5.3 Analysresultat... 19 5.4 Osäkerheter... 20 6. Slutsatser... 21 7. Rekommendationer... 22 8. Tackord... 23 9. Referenser... 25 iv

Bilaga 1 Analyser av PFAS-halter i utgående dricksvatten och råvatten från Lilla Edet, Trollhättan och Vänersborgs vattenverk.... 30 Bilaga 2 Deponier längs Mölndalsån... 33 Bilaga 3 PFAS-halter i Göteborgs rå- och dricksvatten... 36 Bilaga 4 Miljöpåverkande industrier och verksamheter i Göteborg och Mölndal... 37 Bilaga 5 Utvalda provtagningspunkter (röda markeringar) längs Göta älv och Mölndalsån med motiveringar (baserad på litteraturstudie)... 38 Bilaga 6 PFAS-halter i Göta älvs vattenverk (baserat på vattenverkens uppgifter)... 41 Bilaga 7 Rinntider beräknat från olika flödeshastigheter, samt förslag till provtagningscheman... 42 Bilaga 8 Diagram över flödeshastigheter och korrelerande rinntider i Göta älv... 47 Bilaga 9 Beskrivningar och kommentarer om provtagningsplatser för provtagningsomgång 1... 48 Bilaga 10 Resultat från ämnesundersökning i fisk längs Göta älv... 49 Bilaga 11 Resultat från provtagning längs Göta älv 5-6:e maj 2015... 50 v

Ordförklaring PFAS: Perfluorerade alkylsubstanser PFCA: Perfluorkarboxylsyror PFSA: Perfluoralkylsulfonater PFOS: Perfluoroktansulfonat PFOA: Perfluoroktansyra FTOH: Fluortelomeralkoholer 6:2 FTS: 6:2 Fluortelomersulfonat PFHxS: Perfluorhexansulfonat PFBS: Perfluorbutansulfonat PFPeA: Perfluorpentadekansyra PFHxA: Perfluorhexansyra PFHpA: Perfluorheptansyra PFBA: Perfluorbutansyra PFNA: Perfluornonansyra PFDA: Perfluordekansyra PFDS: Perfluordekansulfonat PFUnDA: Perfluorundekansyra PFDoDA: Perfluordodekansyra PFTrDA: Perfluortridekansyra PFTeDA: Perfluortetradekansyra PFOSA: Perfluoroktansulfonamid Råvatten: Vatten ämnat för dricksvatten NOEC: No Observed Effect Concentration, den högsta koncentrationen av ett ämne som inte ger någon observerbar effekt LC 50 : Lethal Concentration, vid den koncentrationen då 50 % av organismerna i ett toxicitetstest har avlidit efter en bestämd tid Precursors: Grundsubstanser Cocktaileffekt: Teorin om att ämnens enskilda påverkan kan summeras med andra ämnens påverkan Biomagnifikation: Koncentrationsökning av ett ämne i en näringskedja 1

1. Bakgrund Perfluorerade ämnen (perfluorinated compounds, PFC) är ämnen som använts till en mängd olika produkter sedan 1950-talet. Ämnena är mycket användbara eftersom de stöter bort både vatten och fett, tål både sura och basiska miljöer samt är otroligt temperaturtåliga (Anfält et al, 2006; Woldegiorgis et al, 2006). De flesta av ämnena är vattenlösliga och sprids via vattendrag, medan andra kan bindas till partiklar i jord och sediment eller till och med vara flyktiga (Liljedahl et al, 2013; Ahrens et al, 2014; Källqvist, 2007). Ämnena kallas perfluorerade eftersom de är fullständigt fluorerade, det vill säga att de består av kolkedjor där alla väteatomer har ersatts med fluoratomer. Polyfluorerade kallas de ämnen där inte alla väteatomer bytts ut till fluoratomer. Ämnena finns inte naturligt i miljön, utan är framställda av människan. De kan tillverkas på två sätt (Glynn et al, 2013): Direktfluorering. Alla väteatomer byts ut mot fluoratomer och en blandning av perfluorerade ämnen bildas med olika längd på kolkedjorna, både raka och grenade. Telomerisering. Raka kolkedjor binder till korta kolkedjor med väteatomer och en funktionell grupp. 1.1 Användningsområden Ämnena har länge använts till impregnering av t. ex tältdukar, heltäckningsmattor och skor, som fettavstötande medel på ytor i vissa pappersförpackningar och som verksam substans i brandskum. Två av de vanligaste och mest undersökta föreningarna är PFOS och PFOA, som även kan vara nedbrytningsprodukter av andra perfluorerade ämnen (Norström, 2013). PFOS har redan fasats ut och förbjudits i produkter tillverkade i Europa med vissa undantag (Törneman, 2013) och PFOA hålls under uppsikt (Borg et al, 2013). Idag tros det mesta av utsläppen i Sverige ske från användning av konsumentprodukter och inte från industriell verksamhet (Glynn et al, 2013). 1.2 Ekologisk påverkan Ämnena är kända för att ha olika negativa ekologiska effekter. De är väldigt persistenta (svårnedbrytbara), eftersom den kovalenta bindningen mellan kolatomer och fluoratomer är oerhört stark (Ahrens et al, 2014). De är även bioackumulerande och de har till och med upptäckts i organismer vid Arktis (Källqvist, 2007). Nya varianter med liknande egenskaper som de gamla ämnena finns på marknaden och har i vissa fall ersatt dem (Borg et al, 2013; Anfält et al, 2006). För dessa nya ämnen finns det få till inga studier på akut och kronisk toxicitet och bioackumulering. Vissa ämnen har även visat sig vara så kallade precursors till mer persistenta ämnen som PFOA och PFOS. De kan därmed bildas genom biologisk nedbrytning i t. ex avloppsreningsverk (Wang, Liu et al. 2011), vilket förklarar varför vissa ämnen kan ha högre halter i utgående vatten än i ingående (Anfält et al, 2006; Törneman, 2012; Källqvist, 2007). 2

1.3 Marin påverkan I marina miljöer är det svårare att utvärdera spridningen och de ekologiska effekterna. Det finns relativt lite information om detta. Halterna av PFAS (summan av halterna från alla detekterade perfluorerade ämnen) har uppmätts till 18,4 ng/l i Nordsjön längs Tysklands kust, men minskar med avståndet från kusten (Ahrens, Gerwinski et al. 2010). Minskningen av halterna med avståndet från källan stämmer överens med tidigare studier (Ahrens, Barber et al. 2009), så troligen är påverkan på marina organismer som lever på öppet hav mindre än på organismer som lever längs kusterna. 1.4 Påverkan hos människor Perfluorerade ämnen är oftast inte fettlösliga och lagras därför inte i fettvävnad. De binds istället till proteiner och lagras i bland annat levern och blodet. Vissa sorter har visat sig för människor vara cancerframkallande, reproduktionsstörande (Anfält et al, 2006; Norström, 2013; Borg et al, 2013) och kan generera andra sjukdomar (Shankar, Xiao et al. 2011, Halldorsson, Rytter et al. 2012) och toxiciteten har visat sig vara relaterad till kolkedjelängden ju längre kolkedja desto mer toxisk (Ahrens et al, 2014). Medelhalveringstiden för perfluorerade ämnen i kroppen är ca 5,4 år (Olsen et al, 2007). Genom djurtester på apor, råttor och möss togs den lägsta sammanlagda halten av sju olika ämnen (PFBS, PFHxS, PFOS, PFPeA, PFHxA, PFHpA och PFOA) som får förekomma i dricksvatten fram, 90 ng/l (Glynn, Sand, 2014). Detta värde är ett så kallat tolererbart dagligt intag (TDI) och kommer sannolikt att sänkas, eftersom nya studier har visat på att ämnena troligen är mer toxiska än vad tidigare studier visat (Halldin Ankarberg et al, 2014). Sannolikt kommer även antalet ämnen i denna undersökta grupp att öka ju mer studier som undersöker dem. EU har tagit fram en miljökvalitetsnorm (EQS) för halten PFOS och dess derivat i inlandsvatten, som inte får överstiga 0,65 ng/l. I organismer får halten inte överstiga 9,1 ng/g våtvikt (2013/39/EU). Fisk kan vara en stor källa för intag av perfluorerade ämnen hos människor (Borg et al, 2012; Hovgard et al, 2009) och särskilt gravida kvinnor rekommenderas därför att inte äta fisk fångad i förorenade vatten eftersom fostret kan exponeras för höga halter av ämnena (Glynn et al, 2013). 1.5 Föroreningskällor Ämnena hittas vanligen vid brandövningsplatser, vid flygplatser, i avloppsslam, i utgående och ingående vatten i avloppsreningsverk och i lakvatten från deponier (Halldin Ankarberg et al, 2014; Norström, 2013; Anfält et al, 2006; Woldegiorgis et al, 2006; Norström et al, 2013; Törneman, 2013; Holmström et al, 2014; Källqvist, 2007; Haglund, 2011; Ahrens et al, 2014; Liljedahl et al, 2013). Halterna av PFAS kan vara mycket höga i lakvatten från deponier och ännu högre i utgående vatten och slam från avloppsreningsverk (Ahrens, Felizeter et al. 2009, Busch, Ahrens et al. 2010). Brandövningsplatser var tidigare en stor källa till förekomst av äldre perfluorerade ämnen i vatten, men har minskat i och med att ämnena bytts ut till mindre 3

persistenta ämnen, eller helt fluorfria ämnen (Seow, 2013). Flera av dessa ersättningsämnen, t. ex fluortelomerer som 6:2 FTS, har dock visat sig kunna vara precursors till ämnen som PFOA och PFBA (Anfält et al, 2006; Norström et al, 2013; Källqvist, 2007; Borg et al, 2013). Okunskap om användningen av brandskum har ibland lett till extrema situationer, så som att skummet trängt in i närliggande fastigheters vattenintag. (Nohrstedt, 2015) 1.6 Tidigare studier I Sverige har få studier genomförts på kartläggning av perfluorerade ämnens förekomst i vattendrag och dess källor. De studier som genomförts indikerar att Sveriges vattendrag har relativt låga halter av PFAS jämfört med övriga Europa (Ahrens et al, 2014). Även de få studier som finns på avloppsreningsverk och deponiers lakvatten visar på lägre halter än vid utländska studerade avloppsreningsverk och deponier (Ahrens, Felizeter et al. 2009, Busch, Ahrens et al. 2010). Deponin Brudaremossen i Göteborg hade PFOS-halter i sitt lakvatten på 35 ng/l (Lind Magnusson et al, 2005). Deponins lakvatten leds till Ryaverket för rening, men miljöpåverkan från tippen i närområdet är fortfarande osäker eftersom få omfattande utredningar har gjorts (Fersters, 2003). Jämfört med t. ex deponier i Tyskland är detta dock ett relativt lågt värde (Busch, Ahrens et al. 2010). Enligt de få undersökningar som genomförts här i Sverige på lakvatten från deponier (Lind Magnusson et al, 2005), utgående vatten från avloppsreningsverk (Haglund, 2011; Svensson, 2002; Svensson, 2009) och råvatten och dricksvatten (Holmström et al, 2014; Ahrens et al, 2014; Glynn et al, 2014; Bilaga 1; Bilaga 3), så är det tydligt att de uppmätta halterna av perfluorerade ämnen ofta överstiger miljökvalitetsnormens gränsvärde på 0,65 ng/l som EU kommit fram till. En studie från Svenskt Vatten pekar ut PFOS, PFHxS, PFOA och 6:2 FTS som de mest frekvent förekommande ämnena i ytvatten (Holmström et al, 2014). En studie från Livsmedelsverket visade att 109 dricksvattenanläggningar i Sverige anses vara påverkade av PFAS, bland annat Alelyckan och Lackarebäck som Göteborg får sitt vatten ifrån (Glynn et al, 2014). Få eller inga studier har försökt kartlägga potentiella källor av perfluorerade ämnen längs Göta älv och Mölndalsån. Genom Göta älv rinner varje år ca 70 kg perfluorerade ämnen, ca 200 g varje dag (se beräkning i resultatdelen). Inga studier har under det här arbetets gång hittats som kunde förklara den här mängden. Inte heller någon ordentlig kategorisering och terminologi för ämnena hittades i den vetenskapliga litteraturen. 2. Syfte Detta examensarbete ska beskriva troliga källor av perfluorerade ämnen med utgångspunkt från analyser av vatten från Vänern, Göta älv, Mölndalsån, rå- och dricksvatten hos vattenverken etc, genom en litteraturstudie samt genom uppgifter om källor i områdena. Studien ska undersöka huruvida den kan bekräfta hypotesen om en variation av halten perfluorerade ämnen längs Göta älv som tolkats utifrån tidigare studier och analyser. Studien ska ge förslag till vilka ämnen som bör analyseras. Resultaten från denna studie kan användas som underlag till riskbedömningar kopplade till dricksvattenkvalitet och miljöpåverkan. 4

2.1 Frågeställningar Var finns troliga källor till perfluorerade ämnen inom Göta älvs och Mölndalsåns avrinningsområde? Vilka sorters perfluorerade ämnen bör eftersökas och var bör provtagning ske? Hur ser variationen av halter av perfluorerade ämnen ut i Göta älv? Vilka ekologiska effekter kan ackumulering av perfluorerade ämnen ha på vattenlevande organismer enligt litteraturen och utgör ämnena ett hot mot dricksvattenkvaliteten i Göteborg med omnejd? 2.2 Avgränsningar I den här studien har fokus lagts på undersökning av perfluorerade ämnen i vatten, framförallt dricksvatten. Studien har inte tagit någon större hänsyn till halter i sediment, jord, luft eller biota (växter och djur inom ett visst sorts ekosystem) och ingen provtagning genomfördes på dessa medier. De är dock viktiga källor för spridning av ämnena, men anses inte vara direkta föroreningskällor till dricksvatten, vilket den här studien syftar till att ta fram. Kontakt togs med Naturvårdsverket om finansiering av denna studie. I frånvaro av svar togs det kontakt med Göta älvs vattenvårdsförbund som var villiga att finansiera provtagning längs Göta älv. En förfrågan om provtagning på råvatten skickades ut till alla vattenverk längs Göta älv och samtliga tillfrågade ville vara med i undersökningen där varje vattenverk finansierade sina egna prov. Därför lades enbart fokus på Göta älv. Rekommendation och underlag för framtida studier där även Mölndalsåns avrinningsområde analyseras tas dock även med i den här studien. Ingen undersökning av optimala reningsmetoder för perfluorerade ämnen har genomförts i denna studie. 3. Metodik 3.1 Litteratursökning För att ta reda på så mycket som möjligt om perfluorerade ämnen, så som deras kemi, användningsområden, förekomst och toxicitet, genomfördes tidigt sökningar på bland annat Google Scholar och Göteborgs Universitets biblioteks sökfunktion SUMMON efter information. Kontakt togs med Länsstyrelsen i Västra Götalandsregionen, Svenskt Vatten och avloppsreningsverk och vattenverk längs Göta älv med förfrågan om eventuella tidigare studier av halter i vatten hade genomförts. Olof Bergstedt på Göteborg Kretslopp och Vatten bidrog med mycket information från Göteborgs kommun till arbetet och vidarebefordrade studier från Göta älvs vattenvårdsförbund som kunde vara av intresse. Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och IVL (Svenska Miljöinstitutet) hade flera studier och rapporter där fördjupningar kunde göras. Flera av Lutz Ahrens - forskare på SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) och en av Sveriges få forskare som studerar perfluorerade ämnen - studier användes till detta arbete. Nationella kartläggningar om förekomst av perfluorerade ämnen i 5

vattendrag eftersöktes och de få som fanns tillgängliga användes som grund till provtagningsdelen av denna studie. 3.2 Val av provtagningsplatser Provtagningsarbetet var tänkt att ske i två omgångar. Under den här studiens gång hann bara en provtagningsomgång genomföras. Första provtagningen var tänkt att kunna ge en bild av hur halten av perfluorerade ämnen varierar i Göta älv. Valet av provtagningsplatser baserades på tidigare vattenrelaterade studier och undersökningar om perfluorerade ämnen (Ahrens et al, 2014; Norström et al, 2013; Haglund, 2011; Holmström et al, 2014; Lind Magnusson et al, 2005; Svensson, 2002; Svensson, 2009; Bilaga 1; Bilaga 3; Bilaga 6) och redan etablerade provtagningspunkter (Dahlberg, 2013; Nolbrant, 2011). Kontakt togs med vattenverken längs Göta älv för att få tillgång till tidigare analysresultat av råvatten, renat dricksvatten och in- och utgående vatten från avloppsreningsverk. Resultatet är sammanställt i bilaga 6. De få mätningar som genomförts tidigare på uppdrag av kommuner hade oftast bara letat efter PFOS och PFOA. Undersökningarna gjordes dessutom vid olika tidpunkter och kan ha påverkats av tillfälliga variationer av perfluorerade ämnen och naturlig påverkan som t. ex nederbörd. Därför var det viktigt att en omfattande undersökning genomfördes som tog prover på samma vatten längs Göta älv och letade efter fler ämnen. En förfrågan skickades ut om möjlighet till ett samordnat provtagningsarbete av vattenverkens halt av perfluorerade ämnen i deras råvatten, som tillsammans med de provtagningsplatser som bestämdes utifrån litteraturstudien utgjorde den totala mängden provtagningsplatser som visas i Bild 1. För att få en överblick över de olika perfluorerade ämnena och dess kategorisering konstruerades en förenklad ämneskarta (se Ämneskarta i resultatdelen), som bifogades tillsammans med bilaga 6 i förfrågan och skickades ut till alla vattenverken. Samtliga tillfrågade vattenverk (Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet, Kungälv och Alelyckan) ville delta i provtagningen. Provtagningsarbetet utfördes på samma gång som en undersökning av kvicksilverhalter, färg och turbiditet (ett mått på hur mycket partiklar det finns i vatten) i vattenverkens råvatten. Ordningen på provtagningspunkter förklaras i avsnittet Provtagningsschema. Beskrivning och kommentarer om provtagningsplatser hittas i bilaga 9. 6

Bild 1. Karta över provtagningsplatser för första provtagningsomgången. Bild hämtad från Göta älvs vattenvårdsförbunds vattendragskontroll 2013, redigerad av Erik Garbe. 3.3 Provtagningsschema Ett förslag till ett provtagningsschema sattes ihop (Bilaga 7) med hjälp av information om rinntid i Göta älv (Bilaga 8). Eftersom flödet i älven inte kunde bestämmas förrän på provtagningsdagen, togs det fram förslag till provtagningsscheman för olika medelflöden i älven eftersom rinntiden ändrar sig med flödet. Ett slutgiltigt provtagningsschema sattes sedan ihop baserat på föreslagna provtagningsscheman, prognos för flödeshastighet från Alelyckans kontrollcentral och med hänsyn till effektivitet och arbetsdag (Tabell 1). 7

Tabell 1. Exakta tidpunkter vid provtagning. Provnummer Provplats Provtid R1500469-01 Vargön 08:15 R1500469-00 Skräcklan VV 08:30 R1500469-04 Heljestorp 09:00 R1500469-03 Överby VV 10:00 R1500469-05 Regleringsdiket 11:30 R1500469-02 Älvabo 13:00 R1500469-06 Lilla Edet VV 14:00 R1500469-07 Garn 08:00 R1500469-08 Södra Nol 08:30 R1500469-10 Kungälv VV 09:15 R1500469-09 Lärjeholm 10:30 3.4 Förberedelser Väderförhållandena för Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet, Kungälv, Surte och Lärjeholm började dokumenteras från och med 1:a maj, och fortsatte att dokumenteras till och med 6:e maj (Tabell 2). Detta gjordes för att kunna förklara eventuella variationer i halt av perfluorerade ämnen på grund av naturlig påverkan genom nederbörd, vindriktning och vindhastighet. Ett analyspaket med provtagningskärl beställdes från analysföretaget ALS. Analyspaketet hette OV-34AQ för perfluorerade ämnen i vatten med låg rapporteringsgräns. De ämnen som ingick i analyspaketet var PFBA, PFPeA, PFHxA, PFHpA, PFOA, PFNA, PFDA, PFUnDA, PFDoDA, PFBS, PFHxS, PFOS, PFDS, PFOSA och 6:2 FTS. De flesta av dessa ämnen analyserades i tidigare studier (Halldin Ankarberg et al, 2014; Holmström et al, 2014; Norström et al, 2013; Ahrens et al, 2014; Woldegiorgis et al, 2006) och 7 av dessa ämnen har enligt Livsmedelsverket varit de mest dominerande ämnena i grundvatten (Glynn, Sand, 2014). Provtagningskärlen beställdes på fredagen den 24:e april. Möte skedde med medprovtagare Marcus Gjertz på Lackarebäcks vattenverk på måndagen den 4:e maj. Provtagningskärlen märktes och förbereddes och provtagningsplatser lokaliserades. Kontakt togs med vattenverken för att stämma av provtagningsschemats utsatta tid för respektive vattenverk. 8

Tabell 2. Väderförhållanden för Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet, Kungälv, Surte och Lärjeholm innan och under provtagning. Information hämtad från SMHI. Vänersborg Temperatur Nederbörd Vindförhållanden 1:a maj 9 C 0,5 mm NO (6 m/s) 2:a maj 10 C 0,5 mm NO (3 m/s) 3:e maj 10 C 0,0 mm SO (4 m/s) 4:e maj 8 C 6,8 mm O (5 m/s) 5:e maj 12 C 10,0 mm O (5 m/s) 6:e maj 12 C 4,4 mm SV (7 m/s) Trollhättan Temperatur Nederbörd Vindförhållanden 1:a maj 10 C 0,3 mm NO (6 m/s) 2:a maj 9 C 0,8 mm NV (4 m/s) 3:e maj 10 C 0,0 mm SO (3 m/s) 4:e maj 8 C 7,8 mm SO (5 m/s) 5:e maj 13 C 10,9 mm SO (5 m/s) 6:e maj 12 C 5,1 mm SV (7 m/s) Lilla Edet Temperatur Nederbörd Vindförhållanden 1:a maj 10 C 0,0 mm NO (5 m/s) 2:a maj 9 C 0,8 mm NV (4 m/s) 3:e maj 11 C 0,0 mm SO (3 m/s) 4:e maj 7 C 9,2 mm SO (4 m/s) 5:e maj 13 C 13,3 mm SO (5 m/s) 6:e maj 11 C 5,0 mm SV (6 m/s) Kungälv Temperatur Nederbörd Vindförhållanden 1:a maj 11 C 0,5 mm NO (4 m/s) 2:a maj 10 C 0,0 mm NV (6 m/s) 3:e maj 11 C 0,0 mm SV (4 m/s) 4:e maj 9 C 7,9 mm S (7 m/s) 5:e maj 14 C 12,2 mm SO (8 m/s) 6:e maj 12 C 6,0 mm SV (8 m/s) Surte Temperatur Nederbörd Vindförhållanden 1:a maj 11 C 0,8 mm NO (5 m/s) 2:a maj 11 C 0,0 mm NV (7 m/s) 3:e maj 12 C 0,0 mm SV (5 m/s) 4:e maj 10 C 8,2 mm S (10 m/s) 5:e maj 14 C 11,5 mm SO (10 m/s) 6:e maj 12 C 6,3 mm SV (9 m/s) Lärjeholm Temperatur Nederbörd Vindförhållanden 1:a maj 11 C 0,8 mm NO (4 m/s) 2:a maj 11 C 0,0 mm NV (7 m/s) 3:e maj 12 C 0,0 mm SV (5 m/s) 4:e maj 10 C 7,7 mm S (10 m/s) 5:e maj 14 C 11,5 mm SO (10 m/s) 6:e maj 12 C 6,3 mm SV (9 m/s) 9

3.5 Provtagning Provtagning inleddes på tisdagen den 5:e maj och avslutades på onsdagen den 6:e maj. Kontakt med Alelyckans kontrollcentral konstaterade ett ungefärligt flöde på 670 m 3 /s i älven. Prover togs direkt från råvattentapp (om detta fanns) på vattenverken och med Ruttnerhämtare och bäckvattenhämtare (Bydén et al, 2003) på övriga platser. Regleringsdiket och Heljestorp var inga fasta mätpunkter och Älvabos mätstation var ur funktion, så dess exakta provtagningsplatser bestämdes på plats (se Bild 2, 3 och 4). Kungälvs vattenverk hade ingen råvattentapp, utan prover togs ur ett provtagningsakvarium. Bild 2. Provtagning vid Heljestorp. Provtagningsplatsen är utmärkt med röd pil. Till vänster syns ett slussystem Bild 3. Provtagning vid regleringsdiket. Provet togs från mynningen av metallröret. Längre fram skymtar Stallbackaån, som regleringsdiket går ihop med för att slutligen nå Göta älv. 10

Bild 4. Provtagning vid Älvabo. Dykdalben (inringad) i älven är var stationen brukade ta sitt vatten ifrån. Tidpunkterna då proverna togs dokumenterades. Temperaturen på vattnet mättes vid provtagning och vid ankomst till laboratoriet. Proverna förvarades i kylväskor tills de kom fram till Lackarebäcks laboratorium, där de förvarades i kylrum tills transporteringen till ALS. Vid ALS analyserades sedan proven med en LC-MS-MS-metod (Liquid Chromatography-tandem Mass Spectrometry). Metoden går ut på att ämnena i provet först separeras genom vätskekromatografi innan de blir joniserade och igenkända genom ett massa-tillladdningsförhållande. Halten för varje ämne bestäms sedan relativt genom att använda två masspektrometrar i en serie (Royal Society of Chemistry). Resultaten mottogs den 21:e maj. 4. Resultat 4.1 Beräkning av avloppsreningsverkens bidrag till PFAS-halten i Göta älv En undersökning om avloppsreningsverkens roll som trolig källa och dess bidrag till PFAS-halten i Göta älv kan göras enligt följande: Flöde av PFASs vid Trollhättan ( ) ( ) Flöde av PFASs vid Alelyckan ( ) ( ) 11

Flöde av PFASs i Nordre älv ( ) ( ) (Ahrens et al, 2014; Dahlberg, 2013) Denna beräkning baseras på halter tagna vid olika tidpunkter av Ahrens et al (2014), samt vid uppmätta flöden av Dahlberg (2013) som troligen inte stämmer med dem som förekom vid Ahrens provtagning. Denna siffra bör således endast användas som en approximativ mängd av perfluorerade ämnen som passerar Göta älv varje dag. Varje dag passerar ca 200 g perfluorerade ämnen genom Göta älv, varav ca 80 g passerar Lärjeholm. Vissa studier menar att bl. a utgående vatten från avloppsreningsverk bidrar med en stor del av detta. För att undersöka detta sätts vissa antaganden upp och en beräkning kan genomföras: Tabell 3. Invånarantal i städer med betydande avloppsreningsverk längs Göta älv (SCB, 2013). Kommun Invånarantal Vänersborg ca 38 000 Trollhättan ca 57 000 Lilla Edet ca 13 000 Ale ca 28 000 Beräknat på ett avloppsreningsverk av Trollhättans storlek så renas ca 10 000 000 m 3 vatten varje år (Trollhättan Energis hemsida). Varje dag blir det ca 27 400 m 3 /dygn. Utsläppen blir per person. Detta dygnsmedelvärde per personekvivalent används sedan för att beräkna det totala medelutsläppet från alla fyra avloppsreningsverken med hjälp av invånarantalen för respektive stad i Tabell 3 ovan: (38 000 + 57 000 + 13 000 + 28 000) 0,5 = 68 000 m 3 /dygn 0,8 m 3 /s. Inget dokumenterat PFAS-värde kunde hittas från Trollhättans avloppsreningsverks utgående vatten, så för den beräkningen används tillgängliga data från Ryaverket i Göteborg istället (Haglund, 2011). Högt räknat är PFAS-halten ca 45 ng/l. Den totala mängden utgående vatten från avloppsreningsverken är bara en fraktion av Göta älvs medelflöde (ca 550 m 3 /s) (Dahlberg, 2013). 12

( ) Flödet utgör alltså bara ca 1,5 av Göta älvs flöde, vilket kan variera beroende på nederbörd. ( ) Utsläppen av PFAS från avloppsreningsverk kan därför som mest bidra med ca 0,068 ng/l (68 pg/l). 4.2 Ekologiska effekter Tabell 4. NOEC/EC10- och L(E)C 50 -värden, hämtad från Moermund et al, 2010. 13

Undersökningar har gjorts för att utreda ämnenas toxicitet. OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) tog 2002 fram LC 50 -värden för olika organismer, bland annat fisk (OECD, 2002). Tabell 4 ovan kommer från en senare rapport och undersökte flera vattenlevande organismer och deras No Observed Effect Concentration (NOEC)-värden. Resultaten skilde sig dock inte speciellt mycket för fisk mellan studierna. Knölskallelöja (Fathead minnow, Pimephales promelas) och Japansk risfisk (Medaka, Oryzias latipes) hade kroniska NOEC-värden på 27 µg/l och <10 µg/l respektive. Exponeringstiden för dessa arter var 42 dagar. Övriga organismer hade oftast högre NOEC-värden. Få eller inga toxicitetsstudier kunde hittas för svenska arter. Över lag är toxiciteten för flera perfluorerade ämnen dåligt kända. PFUnDA och PFTrDA saknar toxicitetsstudier helt, både för djur och människor (Glynn et al, 2013). Olika studier i Sverige har försökt kartlägga halterna av perfluorerade ämnen i vattendrag och i olika akvatiska organismer. Bakgrundshalten av PFOS i ytvatten i Sverige låg mellan 1-4 ng/l (Glynn et al, 2013) och den genomsnittliga PFAS-halten låg på 9,5 ng/l (Ahrens et al, 2014). Halterna i fisk i förorenade områden låg mellan 1,2 41 ng/g vävnad (Liljedahl et al, 2013). Gädda och brax i Göta älv har i en tidigare undersökning analyserats för PFOS och PFOA. Fisken fångades vid Stallbacka i Trollhättan, Lödöse, Kungälv och Surte. Samtliga hade både PFOS- och PFOA-halter under detektionsgränsen (<0,010 mg/kg) (Bilaga 10). I en studie undersöktes halten PFOS i fågelägg (Guillemot, Sillgrissla) på Stora Karlsö utanför Gotland. Från 1968 till 2003 hade halten PFOS ökat från 25 ng/g våtvikt till 614 ng/g våtvikt (Holmström et al, 2005). Effekterna av denna höga halt är dock osäkra. Fördelningen av perfluorerade ämnen mellan vatten och sediment är beroende av bland annat sammansättningen på sedimentet (Ahrens et al, 2011). Detta gör det svårt att bestämma hur mycket av ämnena som löser sig i vattnet och på så sätt kan tas upp av och påverka organismer i vattenpelaren och hur mycket som tas upp av sedimenten. 14

4.3 Ämneskarta Bild 5. Ämneskarta med kategoriseringar för per- och polyfluorerade ämnen. NBP står för Nedbrytningsprodukt. Kartan ger en överblick över alla funna kategorier av perfluorerade ämnen och vilka ämnen som bryts ned till vad. Till höger visas de kategorier och ämnen vars information med avseende på bland annat användning, förekomst och toxicitet är dåligt känd eller inte hittats under arbetets 15

gång. Till vänster visas de kategorier och ämnen vars information med avseende på bland annat användning, förekomst och toxicitet varierar i mängd från dåligt känd till väl känd. Här syns även de olika nedbrytningsprodukterna som kan bildas. 4.4 Analysresultat från provtagningen Bild 6. Karta över detekterad förekomst av 15 perfluorerade ämnen för varje provtagningsplats, samt jämförelser med eventuella tidigare studier. Lilla Edets och Skräcklans värden jämförs med deras tidigare analyser på utgående dricksvatten. Resultaten från denna studies provtagning redovisas i bilaga 11. Kartan ger en överblick över de uppmätta halterna för varje provtagningsplats. Vid majoriteten av provtagningsplatserna kunde inga ämnen detekteras. För de provtagningsplatser där tidigare studier genomförts jämfördes de uppmätta halterna mellan studierna. 16

Figur 1. Jämförelse av tidigare studier med denna studies provtagningsresultat vid Trollhättan. Trollhättans egna analyser visade högre halter än de andra studierna, medan Ahrens et al (2014) detekterade halter av fler ämnen. Denna studies provtagning detekterade inga halter av något ämne vid Trollhättan. Figur 2. Jämförelse av tidigare studier med denna studies provtagningsresultat vid Lärjeholm. Alelyckans egna analyser visade högre uppmätta halter av perfluorerade ämnen än de andra studierna, medan Ahrens et als (2014) studie detekterade halter av fler ämnen. Inga halter för något ämne kunde uppmätas i den här studien vid Lärjeholm. 17

Figur 3. Uppmätta halter i Stallbacka industriområdes regleringsdike. I provet från regleringsdiket i Stallbacka kunde två ämnen detekteras, PFBA och PFOS. Övriga ämnen kunde inte detekteras. Figur 4. Uppmätta halter i Lilla Edets råvatten redovisas tillsammans med uppmätta halter från tidigare studier på utgående dricksvatten. Höga halter av ämnet PFBA uppmättes i Lilla Edets råvatten. Förekomst av övriga ämnen kunde inte detekteras. Inga andra provtagningsplatser från denna studie hade några uppmätta halter från något ämne, så ingen variation av halter beroende på plats kunde detekteras. Skräcklans tidigare analyser hade hittat låga halter av PFOA i sitt utgående dricksvatten. 18

5. Diskussion 5.1 Beräkningar Beräkningarna i resultatdelen visar att avloppsreningsverk i Göta älvs fall inte verkar vara en av de huvudsakliga källorna till PFAS-halten i älven. Eftersom tillräcklig information om halter av perfluorerade ämnen i lakvatten från deponier, flygplatser och brandövningsplatser längs Göta älv saknades kunde ingen beräkning av dess påverkan göras. Fler studier och provtagningsarbeten måste därför utföras för att undersöka dessa källors bidrag till halten av perfluorerade ämnen i älven och för att hitta källorna. 5.2 Ekologiska effekter Om NOEC-värdena från Moermund et als (2010) rapport jämförs med uppmätta halter av PFOS i t. ex Issjöbäcken vid Landvetter flygplats (Norström et al, 2013), är det tydligt att halterna i ett relativt förorenat vattendrag som Issjöbäcken ändå ligger i underkant för vad som kan vara skadligt för undersökta arter. Bara extremt PFOS-förorenade områden som exempelvis huvudbrandövningsplatsen i Tullinge i Botkyrka kommun kommer upp i så pass höga halter (>40 µg/l) (Defoort et al, 2012). Fiskstudien från 2014 visade att samtliga fiskar längs Göta älv hade PFOS- och PFOA-halter under detektionsnivån (<0,010 mg/kg). Ingen ålder på fisken redovisades, vilket kan vara en förklaring till varför inga halter detekterades. Äldre fångade fiskar kan eventuellt innehålla mätbara halter av perfluorerade ämnen i sig eftersom de haft längre tid på sig att exponeras för ämnena, så fler undersökningar på fisk bör genomföras i Göta älv. Fisk från fler platser längs älven bör också undersökas, vars resultat kan hjälpa till i framtida studier för lokalisering av källor till ämnena. De ökande halterna av perfluorerade ämnen i sillgrissleägg på Stora Karlsö är ett tecken på att ämnena kan biomagnifiera i näringskedjorna. Eftersom dessa fåglar lever vid havet är det sannolikt att deras föda även kommer därifrån. Förekomst och halter av perfluorerade ämnen i marina fiskarter bör således undersökas men förekomsten bör även undersökas i fåglar på Sveriges västkust. Halterna i Göta älv är relativt låga, så akuta effekter på vattenlevande organismer är osannolika. Det finns dock alldeles för få studier på detta och mer forskning måste göras för att undersöka de kroniska effekterna av både enstaka ämnen och denna blandning av ämnen som finns i sjöar och hav. Cocktaileffekten av dessa ämnen måste undersökas innan några egentliga slutsatser kan dras om ämnenas påverkan. 5.3 Analysresultat Syftet för detta arbete var att undersöka om resultaten från den första provtagningsomgången skulle bekräfta den variation av halten perfluorerade ämnen längs Göta älv som tidigare studiers resultat pekat på. Resultatet visade att få av ämnena kunde detekteras. Endast PFBA och PFOS hittades i mätbara halter. I regleringsdiket (Figur 3) detekterades PFBA (14,3 ng/l) och PFOS 19

(2,4 ng/l). Längs detta dike finns antagligen en eller fler potentiella källor till ämnena som bör eftersökas i framtida undersökningar. Lilla Edets vattenverk (Figur 4) hade höga halter PFBA i sitt råvatten (186 ng/l), men denna halt är troligtvis felaktig eftersom deras vatten klorerats innan provtagningen vilket kunde störa analysen (Marina Thörn på Göteborg Kretslopp och Vatten, muntlig uppgift) och eftersom ingen annan plats haft liknande halter. Någon bekräftelse av den eventuella variation av halten perfluorerade ämnen längs Göta älv som tidigare studier pekat på kunde således inte göras i denna studie, eftersom provtagningen gav oväntat få resultat. Detta kan ha berott på en viss utspädningseffekt eftersom det hade regnat kraftigt innan provtagningsarbetet påbörjades, eller så inhämtades proverna på ett felaktigt sätt. Troligen varierar halten kraftigt från dag till dag i älven med tanke på de uppmätta halter som tidigare studier detekterat och provtagning bör således ske oftare för att kunna urskilja någon statistiskt signifikant variation mellan provtagningsplatserna. 5.4 Osäkerheter Provtagningsordningen följde vattnets väg. Eftersom provtagningsschemat skulle anpassas till vanliga arbetsdagar, innebar det att provtagningen inte helt följde den faktiska rinntiden. Proven som togs vid Skräcklan och Garn följde rinntiden relativt väl, medan övriga prover avvek olika mycket från beräknad rinntid. Osäkerhet förekom om var provtagning för Heljestorp deponi skulle tas. Eftersom tanken var att utsläppet till älven skulle undersökas genomfördes provtagningen i den å som leds ut till Göta älv. Lakvattnet från deponin späds dock kraftigt ut i sjön med hjälp av lokal tillrinning och vatten från Vänern och vattnet som rinner ut i Göta älv via ån regleras av en sluss. Resultatet från denna provtagningsplats får därför anses vara ytterst osäkert. Två dagar efter provtagning mottogs meddelande från Julia Johansson på Trollhättan Energi AB, som bidrog med ny information om deponins utsläppsplatser. Enligt dessa nya uppgifter rinner hälften av lakvattnet ut i sjön och andra hälften rinner ut i Göta älv nedströms avloppsreningsverket (se Bild 7). Enligt rörnätschefen för Trollhättan Energi AB hade det skett ett brott på ledningen som låg vid avloppsreningsverket några veckor tidigare och att vattnet hade skummat. Detta indikerar att det kan finnas föroreningar i det utgående lakvattnet, möjligtvis även perfluorerade ämnen. 20

Bild 7. Heljestorps lakvatten. Vattnet går ut i sjön Vassbotten (röd pil) och vid avloppsreningsverket (grön pil). Provtagning skedde i ån mellan sjön och Göta älv (gul pil). Bilden är hämtad från Google maps. 6. Slutsatser Denna studie har genom en litteraturstudie och kontakt med myndigheter samt genom egna undersökningar tagit fram potentiella källor till perfluorerade ämnen längs Göta älv och Mölndalsån. Studien har tagit fram en rekommendation till vilka ämnen som bör analyseras vid liknande undersökningar i vattendrag. Genom en första provtagningsomgång längs Göta älv har studien visat att få ämnen kunde detekteras på få provtagningsplatser, vilket gör att studien inte kan bekräfta den eventuella variation i halt av perfluorerade ämnen längs älven som tidigare studier påvisat. Med tanke på att tidigare studier faktiskt har detekterat ämnen i varierande halter i älven är det sannolikt att halten för varje ämne varierar kraftigt längs Göta älv och provtagningar bör genomföras oftare för dessa ämnen. Genom en litteraturstudie har studien även bedömt eventuella negativa ekologiska effekter av perfluorerade ämnen som relativt små, baserat på de halter som uppmätts i älven, men att mer forskning behövs för att undersöka långtida exponering in vivo (i naturen) samt ämnenas eventuella cocktaileffekt. I nuläget är det osäkert om dessa halter utgör någon risk mot dricksvattenkvaliteten eftersom inga ordentliga gränsvärden finns idag, bara Livsmedelsverkets åtgärdsgräns på 90 ng/l och EU:s miljökvalitetsnorm på 0,65 ng/l. Livsmedelsverket har dock kommit fram till att båda Göteborgs vattenverk är påverkade av perfluorerade ämnen eftersom 21

flera ämnens förekomst har detekterats i varierande halter i deras rå- och dricksvatten och fortsatt analys av rå- och dricksvatten hos dessa vattenverk rekommenderas. 7. Rekommendationer I början av denna studie var det meningen att både Göta älv och Mölndalsån skulle undersökas med avseende på troliga källor av perfluorerade ämnen till vattendragen inom avrinningsområdet. Kontakter om samarbete togs med pågående och planerade kartläggningsstudier, men i väntan på svar lades fokus enbart på Göta älv, eftersom detta kunde finansieras tack vare den positiva responsen från dricksvattenproducenterna längs Göta älv och Göta älvs vattenvårdsförbund. Kartläggning av potentiella källor togs fram med hjälp av tidigare tillgängliga studier på variationer av halten av perfluorerade ämnen längs Göta älv. Den litteraturstudie som ändå gjordes för kartläggning av potentiella källor längs både Göta älv och Mölndalsån fick ligga kvar som ett underlag för kommande studier, eftersom Mölndalsåns vatten rinner ut i Rådasjön som Lackarebäck vattenverk tar vatten ifrån i nödfall och eftersom Mölndals vattenverks vatten också visat sig vara påverkat av PFAS (Glynn et al, 2014). Valet av provtagningsplatser baserades på tidigare vattenrelaterade studier om perfluorerade ämnen (Ahrens et al, 2014; Norström et al, 2013; Haglund, 2011; Holmström et al, 2014; Lind Magnusson et al, 2005; Svensson, 2002; Svensson, 2009; Bilaga 1; Bilaga 3), dokumenterade verksamheter med potentiella utsläpp (Oscarsson et al, 2003; Lind Magnusson et al, 2005; Woldegiorgis et al, 2006; Dahlberg, 2005; Nolbrant, 2011; Göteborgsregionens kommunalförbund, 2010; Bilaga 2; Bilaga 4), redan etablerade provtagningspunkter (Dahlberg, 2013; Nolbrant, 2011), sammanställning från egen undersökning av verksamheter längs vattendragen (Bilaga 5) och med hänsyn till de provtagningsplatser som ingick i den här studien och den nya information som togs emot efter genomförd provtagning. Samma ämnen som analyserades i den här studien bör även analyseras i framtida undersökningar. Därmed kan nyare studier jämföra sina värden med de uppmätta värdena i denna studie och på så sätt eventuellt lokalisera potentiella källor till perfluorerade ämnen. Provtagning bör även optimeras så att den sker på samma vatten så mycket som möjligt, genom t. ex tidsstyrda mätinstrument längs Göta älv som följer den sanna rinntiden i älven eller genom att följa flödet längs älven med båt och ta prover vid tidigare utmärkta provtagningsplatser. Andra medier än vatten bör även analyseras. Jordlager kan innehålla mängder av perfluorerade ämnen som eventuellt lösgör sig vid häftiga skyfall och från sediment kan eventuellt utbyte av perfluorerade ämnen till vattnet ske genom bioturbation (organismers omblandning och transport av material, vätskor och gaser i sediment och jord). Fler undersökningar av perfluorerade ämnens halter i fisk bör genomföras i Göta älv. Mer forskning bör ta fram bättre kunskap om ämnenas toxicitet. På grund av ämnenas höga bioackumulerbarhet bör även forskning undersöka möjligheten att ständig exponering av låga halter i vatten kan ge en påverkan på organismer, samt om cocktaileffekten kan ha någon påverkan på organismer. 22

Vid provtagningen av regleringsdiket upptäcktes en ny, tidigare okänd potentiell källa till perfluorerade ämnen, nämligen Trollhättans brandövningsplats som var belägen någon kilometer från Göta älv (se Bild 8 och 9). Framtida studier rekommenderas att ta hänsyn till denna verksamhet. Bild 8. Brandövningsplatsen i Trollhättan. Bilden är hämtad från Google maps. Bild 9. Brandövningsplatsens avstånd till Göta älv. Bilden är hämtad från Google maps. Heljestorps lakvatten bör undersökas även i framtida undersökningar, men hänsyn bör tas till den information som mottogs till den här studien efter provtagning. Framtida provtagningar rekommenderas att tas i mynningen både på ledningen som går ut i sjön Vassbotten och på ledningen som går ut nedströms avloppsreningsverket. 8. Tackord Jag vill framföra ett mycket stort tack till Kretslopp och Vatten Vänersborg, Trollhättan Energi AB, Samhällsbyggnadsförvaltningen Lilla Edet, VA-verket Kungälv, Kretslopp och Vatten Göteborg samt Göta älvs vattenvårdsförbund för deras finansiering av detta projekt. Utan era generösa bidrag hade inte denna studie blivit verklighet. 23

Stort tack till Viktor Johansson, Doktorand på Chalmers och Olof Bergstedt på Vattenverksprojektenheten Göteborgs Stad som båda tillhör forskargruppen DRICKS på Chalmers. Ni har stöttat mig med otroligt mycket information och tips om upplägg, planering och struktur på mitt arbete. Ni har betytt otroligt mycket för det här arbetets innehåll och inspirerat mig att hela tiden leta efter mer information och förbättra arbetet. Tack till Marcus Gjertz på Göteborg Kretslopp och Vatten för hjälpen vid provtagningen och ditt osvikliga glada humör. Tack till Bethanie Carney Almroth för att hon tog på sig ansvaret som handledare för detta arbete. Stort tack ska Maria Haster ha för hennes ovärderliga stöd under hela arbetets gång. Tack till Bosse Garbe, som tog på sig det tidskrävande ansvaret att korrekturläsa arbetet. Tack även till Julia Johansson, Processingenjör på Trollhättan Energi AB, Gullvy Hedenberg, Dricksvattenexpert på Svenskt vatten, Kajsa Wegberg, Miljö- och Hälsoinspektör i Vänersborgs kommun, Tomas Olsson, Driftstekniker Vattenverket i Lilla Edets kommun, Fredrik Gunnarsson, Länsstyrelsen Västra Götaland, Anja Pielström, Utredningsingenjör Vattenverket i Ale kommun, Anna Stöllman, Miljöingenjör på Renova AB, Nicklas Paxeus, Miljökemist på Gryaab, Linda Nilsson, Processingenjör på Vänersborgs Kretslopp och Vatten och Johanna Hilding, Processingenjör på Trollhättan Energi AB för er hjälp att få tag på ovärderlig information till detta arbete 24

9. Referenser Ahrens, L., Barber, J. L., Xie, Z., Ebinghaus, R. (2009), Longitudinal and Latitudinal Distribution of Perfluoroalkyl Compounds in the Surface Water of the Atlantic Ocean, Environmental Science & Technology Volume 43 no 9 pp. 3122-3127. Ahrens, L., Felizeter, S., Sturm, R., Xie, Z., Ebinghaus, R. (2009), Polyfluorinated compounds in waste water treatment plant effluents and surface waters along the River Elbe, Germany, Marine Pollution Bulletin Volume 58 no 9 pp. 1326-1333. Ahrens, L., Gerwinski, W., Theobald, N., Ebinghaus, R. (2010), Sources of polyfluoroalkyl compounds in the North Sea, Baltic Sea and Norwegian Sea: Evidence from their spatial distribution in surface water, Marine Pollution Bulletin Volume 60 no 2 pp. 255-260. Ahrens, Lutz., Yeung, L. W. Y., Taniyasu, S., Lam, P. K. S., Yamashita, N. (2011), Partitioning of perfluorooctanoate (PFOA), perfluorooctane sulfonate (PFOS) and perfluorooctane sulfonamide (PFOSA) between water and sediment. Chemosphere Volume 85 no 5 pp. 731-737 Ahrens, L., Ribéli, E., Josefsson, S., Gustavsson, J., Anh Nguyen, M., Wiberg, K. (2014), Screening av perfluoralkylerade ämnen och flamskyddsmedel i svenska vattendrag, Naturvårdsverkets beställning NV-06565-13. http://pub.epsilon.slu.se/11593/13/ahrens_l_etal_141017.pdf [Hämtad 2015-03-27] Anfält, L., Cederberg, I., Edell, Å., Flodström, S., Gabring, S., Lindkvist, I., Nyström, B., Rick, U. (2006), Perfluorerade ämnen användningen i Sverige, Kemikalieinspektionens Rapport nr. 6. http://www.kemi.se/documents/publikationer/trycksaker/rapporter/rapport6_06.pdf?epslangua ge=sv [Hämtad 2015-03-16] Borg, D., Håkansson, Helen. (2012), Environmental and Health Risk Assessment of Perfluoroalkylated and Polyfluoroalkylated Substances (PFASs) in Sweden, Naturvårdsverkets Rapport nr. 6513. https://www.naturvardsverket.se/nerladdningssida/?filetype=pdf&downloadurl=/documents/pu blikationer6400/978-91-620-6513-3.pdf [Hämtad 2015-03-28] Busch, J., Ahrens, L., Sturm, R., Ebinghaus, R. (2010), Polyfluoroalkyl compounds in landfill leachates, Environmental Pollution Volume 158 no 5 pp. 1467-1471. Bydén, S., Larsson, AM., Olsson, M. (2003), Mäta vatten Undersökningar av sött och salt vatten, 3:e upplagan, Institutionen för miljövetenskap och kulturvård, Göteborgs Universitet, ISBN 91 88376 22 2 Bohuslän. Dahlberg, M. (2005), Fakta om Göta älv En beskrivning av Göta Älv och dess omgivning 2005, Göta älvs vattenvårdsförbund. http://www.gotaalvvvf.org/download/18.6f444a5612dc39f158f80004464/1359469817679/fakta+ om+g%c3%b6ta+%c3%a4lv+2005.pdf [Hämtad 2015-03-27] 25

Dahlberg, M. (2013), Rapport avseende Vattendragskontroll 2013, Göta Älvs Vattenvårdsförbund. http://www.gotaalvvvf.org/download/18.6c1344b3145a756020e39c/1398776176264/vattendrags kontroll+2013+g%c3%b6ta+%c3%a4lv.pdf [Hämtad 2015-03-29] Defoort, C., Lindberg, M., Woldegiorgis, A. (2012), PFOS Tullinge Grundvattentäkt Nulägesanalys, WSP Slutrapport 2012. http://www.botkyrka.se/sitecollectiondocuments/bo%20och%20bygga/vatten%20och%20avlo pp/nul%c3%a4gesanalys%20slutversion%20120531.pdf [Hämtad 2015-05-03] Europaparlamentet och Rådets direktiv 2013/39/EU http://eurlex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=oj:l:2013:226:0001:0017:en:pdf [Hämtad 2015-03-30] Fersters, A. (2003), Riskanalys av Brudaremossens deponi och relationen till Göteborgs vattentäkt, Delsjöarna, Projektarbete från Göteborgs Universitets Institution för Geovetenskaper. http://gvc.gu.se/digitalassets/1347/1347909_b356.pdf [Hämtad 2015-03-30] Glynn, A., Cantillana, T., Bjermo, H. (2013), Riskvärdering av perfluorerande alkylsyror i livsmedel och dricksvatten, Livsmedelsverket Rapport nr. 11/2013. http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2013/riskvardering_av_perfluorerade_alky lsyror_i_livsmedel.pdf?_t_id=1b2m2y8asgtpgamy7phcfg%3d%3d&_t_q=&_t_tags=langua ge%3asv%2csiteid%3a67f9c486-281d-4765-ba72- ba3914739e3b&_t_ip=66.249.78.205&_t_hit.id=livs_common_model_mediatypes_document File/_b20ecec7-97c4-4675-9c5a-14d2ba3309e3&_t_hit.pos=173 [Hämtad 2015-03-26] Glynn, A., Sand, S. (2014), Intagsberäkningar som underlag för framtagande av hälsobaserad åtgärdsgräns för perfluorerade alkylsyror (PFAA) i dricksvatten, Livsmedelsverkets vetenskapliga underlag. http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/livsmedelinnehall/oonskade-amnen/pfaa/intagsberakningar-for-atgardsgrans-for-pfaa-idricksvatten?id=4004 [Hämtad 2015-03-16] Glynn, A., et al (2014), PFAA i råvatten och dricksvatten Resultat av en kartläggning, september 2014, Livsmedelsverkets kartläggning av PFAA i Råvatten och Dricksvatten. http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/livsmedel-innehall/oonskade-amnen/pfaa/pfaa-iravatten-och-dricksvatten---resultat-av-en-kartlaggning-september-2014.pdf?id=3999 [Hämtad 2015-04-15] 26

Göteborgsregionens kommunalförbund (2010), A2020 Avfallsplan för Göteborgsregionen - Avslutade/nedlagda deponier i Göteborgsregionen, Remissutgåva nr 6. http://www.grkom.se/download/18.276a42981270147ed358000814/a2020+avfallsplan+bil+6.p df [Hämtad 2015-03-27] Halldin Ankarberg, E., Lindberg, T. (2014), Risker vid förorening av dricksvatten med PFAA, Livsmedelsverkets riskhanteringsrapport. http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/livsmedelinnehall/oonskade-amnen/pfaa/risker_vid_fororeningar_av_dricksvatten_med_pfaa.pdf?id=4005 [Hämtad 2015-03-16] Halldorsson, T. I., Rytter, D., Haug, L. S., Bech, B. H., Danielsen, I., Becher, G., Henriksen, T. B., Olsen, S. F. (2012), Prenatal Exposure to Perfluorooctanoate and Risk of Overweight at 20 Years of Age: A Prospective Cohort Study, Environmental Health Perspectives Volume 120 no 5 pp. 668-673. Haglund, P. (2011), Miljöövervakning av utgående vatten och slam från svenska avloppsreningsverk, Umeå Universitets beställning från Naturvårdsverket. http://www3.ivl.se/miljo/projekt/dvss/pdf/miljogift_slam_avlopp_2011.pdf [Hämtad 2015-04-05] Holmström, K. E., Järnberg, U., Bignert, A. (2005), Temporal Trends of PFOS and PFOA in Guillemot Eggs from the Baltic Sea, 1968-2003, Environmental Science & Technology Volume 39 no 1 pp. 80-84 Holmström, K., Wetterstrand, S., Hedenberg, G. (2014), Nationell screening av perfluorerade föroreningar (PFAA) i dricksvatten, SVU Rapport nr. 20. http://vav.griffel.net/filer/svurapport_2014-20.pdf [Hämtad 2015-03-31] Hovgard, A., Lindh, C. H., Jönsson, B. AG., Barregård, L. (2009), Halten av miljöföroreningen PFOS i blodserum hos personer som konsumerat fisk från Ingsjöarna, Studie från Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum. http://www.sahlgrenska.se/upload/su/omrade_6/arbets- %20och%20Milj%C3%B6medicin/VMC/PFOSrapport091208.pdf [Hämtad 2015-03-29] Källqvist, T. (2007), Litteraturstudie Miljᴓrisiko ved perfluoerte alkylstoffer, Norsk institutt for vannforskning, rapport TA-2267/2007. http://www.miljodirektoratet.no/old/klif/publikasjoner/2267/ta2267.pdf [Hämtad 2015-03-31] Liljedahl, B., Berglind, R., Helldén, J., Johansson, N., Sjöström, J. (2013), Perfluorerade ämnen i jord, grundvatten och ytvatten Riskbild och åtgärdsstrategier, Totalförsvarets Forskningsinstituts Rapport nr. FOI-R--3705--SE. http://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-ommyndigheten/dokumentfiler/rapporter/foi-rapport-3705-perflourerade-amnen-i-jord.pdf [Hämtad 2015-03-26] Lind Magnusson, V., Andersson, M. (2005), PFOS, Perfluoroktansulfat förekomst och användning i Göteborg, Göteborgs Miljöförvaltning Rapport nr. 2006:8 http://goteborg.se/wps/wcm/connect/4d0ff574-dc72-404f-bd67-157bae877ace/n800_r2006_8.pdf?mod=ajperes [Hämtad 2015-04-01] 27

Moermond, C. T. A., Verbruggen, E. M. J., Smit, C. E. (2010), Environmental risk limits for PFOS: A proposal for water quality standards in accordance with the Water Framework Directive, RIVM rapport nr. 601714013/2010 http://www.rivm.nl/dsresource?objectid=rivmp:15878&type=org&disposition=inline&ns_nc=1 [Hämtad 2015-05-03] Nolbrant, P. (2011), Vattenmiljöer i Mölndalsåns avrinningsområde en resurs för människor och ekosystem, BioDivers rapport åt Mölndalsåns Vattenråd. http://biodivers.se/files/molndalsan_analys.pdf [Hämtad 2015-03-27] Nohrstedt, L. (2015), Här kommer det giftigt brandskum ur kranen, Nyhetsartikel i Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/tekniknyheter/article3904128.ece [Hämtad 2015-05-03] Norström, K. (2013), Brandskum som möjlig förorenare av dricksvattentäkter, Kemikalieinspektionens Rapport nr. 5. https://www.kemi.se/documents/publikationer/trycksaker/pm/pm5-13.pdf [Hämtad 2015-03- 16] Norström, K., Viktor, T., Palm Cousins, A., Benli, C. (2013), Mätningar av PFAS i närområdet till Göteborg Landvetter Airport och Stockholm Arlanda Airport, IVL Rapport nr. B2148. http://www.ivl.se/download/18.21d4e98614280ba6d9e27be/1387204843828/b2148.pdf [Hämtad 2015-03-25] OECD-rapport (2002), Co-operation on existing chemicals; Hazard assessment of perfluorooctane sulfonate (PFOS) and its salts, ENV/JM/RD(2002)17/FINAL. http://www.oecd.org/chemicalsafety/risk-assessment/2382880.pdf [Hämtad 2015-05-03] Olsen, G. W., Burris, J. M., Ehresman, D. J., Froelich, J. W., Seacat, A. M., Butenhof, J. L., Zobel, L. R. (2007), Half-life of serum elimination of perfluorooctanesulfonate, perfluorohexanesulfonate, and perfluorooctanoate in retired fluorochemical production workers, Environmental Health Perspectives Volume 115 no 9, pp. 1298-1305 Oscarsson, H., Olofsson, J., Olsson, P., Wahlqvist, A., Johansson, K., Skrapste, A. (2003), Miljögifter i och kring Göta älv sammanställning av undersökningar av vatten, sediment, biota och utsläpp, Länsstyrelsen Västra Götalands Län Rapport nr. 2003:57. http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/sitecollectiondocuments/sv/publikationer/2003/rapp ort200357.pdf [Hämtad 2015-03-27] Royal Society of Chemistry, Liquid chromatography-tandem mass spectrometry, Definition av analysmetod. http://www.rsc.org/publishing/journals/prospect/ontology.asp?id=cmo:0000701 [Hämtad 2015-05-17] 28

Seow, J. (2013), Fire Fighting Foams with Perfluorochemicals Environmental Review, Department of Environment and Conservation Western Australia. http://www.hemmingfire.com/news/get_file.php3/id/287/file/seow_wa- DEC_PFCs_Firefighting_Foam_final_version_7June2013.pdf [Hämtad 2015-04-06] Shankar, A., Xiao, J., Ducatman, A. (2011), Perfluoroalkyl Chemicals and Chronic Kidney Disease in US Adults, American Journal of Epidemiology Volume 174 no 8 pp. 893-900. Svensson, A. (2002), Miljögifter i avloppsslam en studie omfattande 19 reningsverk i Västra Götaland, Länsstyrelsen Västra Götaland Rapport nr. 2002:39. http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/sitecollectiondocuments/sv/publikationer/2002/rapp ort200239.pdf [Hämtad 2015-04-04] Svensson, A. (2009), Miljögifter i inkommande avloppsvatten och slam omfattande 8 reningsverk i Västra Götaland, Länsstyrelsen Västra Götalands Län Rapport nr. 2009:88. http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/sitecollectiondocuments/sv/publikationer/2009/200 9_88.pdf [Hämtad 2015-04-04] Trollhättan Energi, Vatten och avlopp, information om avlopp. https://www.trollhattanenergi.se/privat/vatten-och-avlopp/ [Hämtad 2015-06-09] Törneman, N. (2012), Remedial Methods and Strategies for PFCs, Underlag för Avinor. http://nordrocs.org/wp-content/uploads/2012/09/session-vi-torsdag-1-torneman-short-paper.pdf [Hämtad 2015-03-31] Törneman, N. (2013), Perfluorerade ämnen, Seminariedag Länsstyrelsen Malmö. http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/ebh/sv/samarbetsyta/tillsyn_lagstiftning/skrivelser/130424 %20TVL%20Seminariedag%20perfluorerade%20%C3%A4mnen%20och%20klorerade%20l%C 3%B6sningsmedel%20Sk%C3%A5ne/130424%20C%20Perflourerade%20SWECO%20Niklas% 20T%C3%B6rneman.pdf [Hämtad 2015-03-16] Wang, N., Liu, J., Buck, R. C., Korzeniowski, S. H., Wolstenholme, B. W., Folsom, P. W., Sulecki, L. M. (2011), 6:2 Fluorotelomer sulfonate aerobic biotransformation in activated sludge of waste water treatment plants, Chemosphere Volume 82 no 6 pp. 853-858. Woldegiorgis, A., Andersson, J., Remberger, M., Kaj, L. Ekheden, Y., Blom, L., Brorström- Lundén, E (2006), Results from the Swedish National Screening Programme 2005, IVL Rapport nr. B1698 http://www.ivl.se/webdav/files/b-rapporter/b1698.pdf [Hämtad 2015-04-01] 29

Bilaga 1 Analyser av PFAS-halter i utgående dricksvatten och råvatten från Lilla Edet, Trollhättan och Vänersborgs vattenverk. Information utlämnad av Tomas Olsson, Driftstekniker Vattenverket Lilla Edets kommun, Johanna Hilding, Processingenjör på Trollhättan Energi AB och av Linda Nilsson, Processingenjör på Vänersborgs Kretslopp och Vatten. 30

31

32

33

Bilaga 2 Deponier längs Mölndalsån Hämtad från http://www.harryda.se/download/18.58ac52a713a5c801848800013631/1361460271698/avfallsplan+h% C3%A4rryda+kommun+04_gamladeponier.pdf 34

35

Bilaga 3 PFAS-halter i Göteborgs rå- och dricksvatten Information utlämnad från Olof Bergstedt, Göteborg Kretslopp och vatten. Riskbedömningen är att påverkan på Göta älv och på Stora Delsjön från Göta älv från brandskum inte kan uteslutas och att påverkan från andra produkter är sannolik, men att påverkan i båda fallen är liten i förhållande till SLVs åtgärdsgräns 90 ng/l Provtagna råvatten är Göta älv och Stora Delsjön. Stora Delsjön huvudsakligen vatten från Göta älv, 5-10% egentillrinning från friluftsområde och periodvis pumpning från reservtäkten Rådasjön i Mölndalsåns avrinningsområde. Mölndal som har Rådasjön som ordinarie vattentäkt avser ta råvattenprov i vår gemensamma råvattenpumpstation. Provresultat: Åtgärdsgräns dricksvatten 90ng/l A=Alelyckan L=Lackarebäck Lärjeholm = Intag Lärjeholm A-dr L-rå L-dr ng/l ng/l ng/l ng/l 1) Perfluorbutansulfonat (PFBS) <1 0,5 <1,3 0,65 <1 0,5 <1,3 0,65 2) Perfluorhexansulfonat (PFHxS) <1 0,5 <1 0,5 <1 0,5 <1 0,5 3) Perfluoroktansulfonat (PFOS) 4,5 4,5 1,9 1,9 <1 0,5 1,2 1,2 4)Perfluorpentanoat (PFPeA) <40 20 <23 11,5 <43 21,5 <25 12,5 5) Perfluorhexanoat (PFHxA) <2,2 1,1 <2,7 1,4 <2,4 1,2 <1,2 0,6 6) Perfluorheptanoat (PFHpA) <1 0,5 <1 0,5 <1 0,5 <1 0,5 7) Perfluoroktanoat (PFOA) 1,5 1,5 1,6 1,6 1,2 1,2 1,4 1,4 Summerad halt enl SLV instr 28,6 18,1 25,9 17,4 Faktiskt detekterad halt 6,0 3,5 1,2 2,6 36

Bilaga 4 Miljöpåverkande industrier och verksamheter i Göteborg och Mölndal Information utlämnad från Fredrik Gunnarsson, Länsstyrelsen Västra Götaland Anläggningsnamn Huvudverksamhet Kommun Bergrum 1 Syrhåla 39.60 Göteborg Bergrum Syrhåla 90.270 Göteborg Gryaab AB Ryaverket 90.10 Göteborg Gryaab Syrhåla 90.300 Göteborg Göteborg City Airport 63.30 Göteborg Göteborgs Hamn, Oljehamnarna Skarvik+Rya 63.10 Göteborg Göteborgs Hamn, Torshamnen 63.10 Göteborg Göteborgs Hamn, Torsviken 90.270 Göteborg MVG Miljöåtervinning i Västra Götaland AB 90.50 Göteborg Nordic Storage AB, Rya och Ska 39.60 Göteborg NY C ANL 99.98 Göteborg Nynas AB 23.30 Göteborg Nynas AB, Bergrumsanläggning 39.60 Göteborg Nynäs AB Depå Rya SevF30 Göteborg Oljebergrum, Vopak 39.60 Göteborg Preem AB Preemraff Göteborg 23.30 Göteborg Preem AB, Depå Skarvik 39.60 Göteborg Preemraff Göteborg, terminalen 39.60 Göteborg Ragn-Sells Marieholm 90.440 Göteborg SCANLUBE 24.110 Göteborg St1 Energy AB 39.60 Göteborg St1 Refinery AB 23.30 Göteborg St1 Refinery AB 39.60 Göteborg Statoil Fuel & Retail Sverige AB, Oljenäset 39.60 Göteborg Statoil Fuel & Retail Sverige AB, Skarvik 39.60 Göteborg Stena Oil AB, Depå Dalanäs 39.60 Göteborg Stena Recycling AB, Skarviksha 90.440 Göteborg Syrhåla, bergrum 3 39.60 Göteborg Sävenäs 90.200 Göteborg Tagene avfallsupplag 90.290 Göteborg Tankclean Sweden AB, Skarviksanläggningen 74.10 Göteborg VOLVO Personvagnar AB 34.60 Göteborg Vopak Sweden AB, Skarvik 1, 2, 3 och 4 39.60 Göteborg AstraZeneca AB 1481-1130 Mölndal Backen 2:57 m fl 1481-121 Mölndal Brudbergets Jordprodukter 1481-1125 Mölndal Dentsply IH AB 1481-1105 Mölndal Elimag Göteborg AB 1481-1131 Mölndal Enviro Stripp Chemicals AB 1481-1128 Mölndal Kikås avfallupplag 1481-1114 Mölndal Mölndals Sjukhus 1481-1102 Mölndal Riskullaverket 1481-1113 Mölndal Valåsdalens Panncentral 1481-1126 Mölndal ÅVC Smidesvägen Lindome 1481-1133 Mölndal 37

Bilaga 5 Utvalda provtagningspunkter (röda markeringar) längs Göta älv och Mölndalsån med motiveringar (baserad på litteraturstudie) Bild hämtad från http://www.gotaalvvvf.org/download/18.6c1344b3145a756020e39c/1398776176264/vattendrags kontroll+2013+g%c3%b6ta+%c3%a4lv.pdf, redigerad av Erik Garbe 38

Namn Kommentar 1. Provtagningspunkt Skräcklan Används för att ha något att jämföra med halterna nere i Göta Älvs utlopp, kan visa mängden perfluorerade ämnen som transporteras från Vänern till Göta älv. 2. Provtagningspunkt Vänersborg ARV Punktkälla för Vänersborgs avloppsreningsverk. 3. Provtagningspunkt Vargön Visar hur mycket av utsläppen från Vänersborgs avloppsreningsverk som följt med ner i Göta Älv. 4. Provtagningspunkt Knorren Intressanta källor i närheten: Trollhättan-Vänersborgs flygplats, Stallbacka Industriområde, Onsjö Golfbana, Ragn-Sells Heljestorp Deponi. 5. Provtagningspunkt Trollhättan ARV Punktkälla för Trollhättans avloppsreningsverk. 6. Provtagningspunkt Trollhättan Intressanta källor i närheten: Trollhättan Bildelar Kidbo, Munkebo deponi, Trollhättans brandövningsplats. 7. Provtagningspunkt Lilla Edet ARV Punktkälla för Lilla Edets avloppsreningsverk. 8. Provtagningspunkt Holmen Intressanta källor i närheten: Högsbotorp deponi, Edets bruk. 9. Provtagningspunkt Ale ARV Punktkälla för Ale kommuns avloppsreningsverk. 10. Provtagningspunkt Surte Jämförelsepunkt. 11. Provtagningspunkt Södra Nol Intressanta källor i närheten: Munkegärdetippen. 12. Provtagningspunkt Bro G:a väg 45 Intressanta källor i närheten: Äsperedstippen, Röseredstippen, Gårdstenstippen. 13. Provtagningspunkt Lärjeholm Dricksvattenintag för Göteborg. 14. Provtagningspunkt Säveåns utlopp i Göta älv Intressanta källor i närheten: Renova avfallskraftvärmeverk 15. Provtagningspunkt Älvsborgsbron Intressanta källor i närheten: FerroProtect AB, Ragn- Sells avfallsanläggning, Stena Recycling, hela oljehamnen. Resultaten kan sedan jämföras mot provtagningspunkt 1, 3 och 10 samt toxicitetsstudier på marina organismer. 16. Provtagningspunkt Ryaverket Punktkälla för Göteborgs avloppsreningsverk. 39

Bild hämtad från http://biodivers.se/files/molndalsan_analys.pdf, redigerad av Erik Garbe Namn Kommentar 1. Provtagningspunkt Hindås Intressanta källor i närheten: Aspen alkylatbensin AB, Rävlanda avloppsreningsverk. 2. Provtagningspunkt Inlopp Landvettersjön Intressanta källor i närheten: Härryda smide AB, Gräsdalens Bil & Maskin, EGT Mekaniska, Landvetter flygplats, Chalmers Golfbana, Landvetter motor & maskin. 3. Provtagningspunkt Inlopp Rådasjön Intressanta källor i närheten: Fläskebodeponin, MLS Bil och Däck, SCA Hygiene Products, Statoil bensinmack, H. B Mekaniska verkstad AB, Lahallsdeponin. 4. Provtagningspunkt Rådasjön Intressanta källor i närheten: Mölnlycke lack & kaross, Partille Golfbana, Shell bensinmack, Trox AB, Aplicator system AB, Råda plåt & svets, Härryda mekaniska verkstad, Emballagekontakt AB, Lexit Group Sweden, Federal Mogul Göteborg. 5. Provtagningspunkt Delsjöarna Intressanta källor i närheten: Delsjö golfbana, Brudaremossen. 40

Bilaga 6 PFAS-halter i Göta älvs vattenverk (baserat på vattenverkens uppgifter) Bild hämtad från http://www.gotaalvvvf.org/download/18.6c1344b3145a756020e39c/1398776176264/vattendrags kontroll+2013+g%c3%b6ta+%c3%a4lv.pdf, redigerad av Erik Garbe 41

Bilaga 7 Rinntider beräknat från olika flödeshastigheter, samt förslag till provtagningscheman Sträcka/Medelflöde 200 150m3/s m3/s 300 m3/s 400 m3/s 500 m3/s 600 m3/s 700 m3/s 800 m3/s 900 m3/s Vargön-Gäddebäck 11,5 h 11,5 h 4,5 h 4,5 h 3,5 h 2,5 h 2,5 h - 1 h Gäddebäck-Trollhättan 11,5 h 11,5 h 8 h 6 h 6 h 4,5 h 3,5 h - 3,5 h Trollhättan-Älvabo 17 h 17 h 10,5 h 9 h 6 h 4,5 h 4,5 h - 3,5 h Älvabo-Lilla Edet 40 h 19,5 h 14 h 9 h 8 h 7 h 6 h - 4,5 h Lilla Edet-Garn 25 h 17 h 10,5 h 7 h 7 h 4,5 h 3,5 h - 4,5 h Garn-Älvängen 11,5 h 12,5 h 8 h 7 h 6 h 6 h 6 h - 4,5 h Älvängen-Nol 15 h 10,5 h 8 h 6 h 4,5 h 4,5 h 3,5 h - 2,5 h Nol-Kungälv 22 h 16 h 10,5 h 8 h 6 h 4,5 h 4,5 h - 3,5 h Kungälv-Surte 4,5 h 4,5 h 4,5 h 4,5 h 4,5 h 3,5 h 2,5 h - 2,5 h Surte-Lärjeholm 7 h 6 h 4,5 h 4,5 h 4,5 h 4,5 h 4,5 h - 3,5 h Totalt 160 h 126 h 83 h 66,5 h 56 h 46 h 41 h - 33,5 h Approximationer av osäkra data Medelflöde 150 m3/s Tid/Dag Dag 1 Dag 2 Dag 3 Dag 4 Dag 5 Dag 6 Dag 7 07:00 Vargön Trollhättan 08:00 Kungälv 09:00 10:00 Lilla Edet Garn Nol 11:00 12:00 Surte 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 18:00 Gäddebäck Älvabo Älvängen Lärjeholm 42

Medelflöde 200 m3/s Tid/Dag Dag 1 Dag 2 Dag 3 Dag 4 Dag 5 Dag 6 Dag 7 07:00 Vargön Trollhättan Garn Nol Surte 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 13:00 Lilla Edet Lärjeholm 14:00 15:00 16:00 17:00 18:00 Gäddebäck Älvabo Älvängen Kungälv Medelflöde 300 m3/s Tid/Dag Dag 1 Dag 2 Dag 3 Dag 4 Dag 5 Dag 6 Dag 7 07:00 Vargön Älvabo Garn Nol Surte 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 Gäddebäck Lärjeholm 13:00 14:00 15:00 Älvängen 16:00 17:00 18:00 Trollhättan Lilla Edet Kungälv 43

Medelflöde 400 m3/s Tid/Dag Dag 1 Dag 2 Dag 3 Dag 4 Dag 5 Dag 6 Dag 7 07:00 Vargön Älvabo Garn Kungälv 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 Gäddebäck Surte 13:00 14:00 Älvängen 15:00 16:00 Lilla Edet 17:00 Lärjeholm 18:00 Trollhättan Nol Medelflöde 500 m3/s Tid/Dag Dag 1 Dag 2 Dag 3 Dag 4 Dag 5 Dag 6 Dag 7 07:00 Vargön Älvabo Älvängen Surte 08:00 09:00 10:00 11:00 Gädddebäck 12:00 Nol Lärjeholm 13:00 14:00 15:00 Lilla Edet 16:00 17:00 18:00 Trollhättan Garn Kungälv 44

Medelflöde 600 m3/s Tid/Dag Dag 1 Dag 2 Dag 3 Dag 4 Dag 5 Dag 6 Dag 7 07:00 Vargön Lilla Edet Kungälv 08:00 09:00 10:00 Gäddebäck Garn 11:00 Surte 12:00 13:00 14:00 Trollhättan Älvängen 15:00 16:00 Lärjeholm 17:00 18:00 Älvabo Nol Medelflöde 700 m3/s Tid/Dag Dag 1 Dag 2 Dag 3 Dag 4 Dag 5 Dag 6 Dag 7 07:00 Vargön Lilla Edet Kungälv 08:00 09:00 10:00 Gäddebäck Garn Surte 11:00 12:00 13:00 14:00 Trollhättan 15:00 Älvängen Lärjeholm 16:00 17:00 18:00 Älvabo Nol 45

Medelflöde 900 m3/s Tid/Dag Dag 1 Dag 2 Dag 3 Dag 4 Dag 5 Dag 6 Dag 7 07:00 Vargön Garn 08:00 Gäddebäck 09:00 10:00 Älvängen 11:00 Trollhättan 12:00 Nol 13:00 14:00 Älvabo Kungälv 15:00 16:00 Surte 17:00 18:00 Lilla Edet Lärjeholm 46

Bilaga 8 Diagram över flödeshastigheter och korrelerande rinntider i Göta älv Diagram från Daniel Jerat, Kontrollcentralen Alelyckan 47

Bilaga 9 Beskrivningar och kommentarer om provtagningsplatser för provtagningsomgång 1 Provtagningsplats Kommentar 1. Vargön Fast provtagningsstation. Provet togs från en bro med en Ruttnerhämtare. 2. Skräcklan vattenverk Vänersborgs vattenverk. Prov togs från råvattentapp. 3. Ragn-Sells Heljestorp lakvattenutsläpp Lakvatten från deponi. Vattnet släpps ut längst inne i en vik i sjön Vassbotten. Å från sjön går samman med Göta älv. Prov togs i ån med en Ruttnerhämtare från en kaj innan ett slussystem. 4. Överby vattenverk Trollhättans vattenverk. Råvattnet hade hunnit passera genom en sedimenteringsbassäng innan det pumpades upp till tappen. 5. Stallbacka industriområdes regleringsdike Dike och mottagare för kringliggande industriers utsläpp. Går samman med Stallbackaån innan vattnet går ut i Göta älv. Provtagning skedde innan vattnet gick samman med ån. Provet togs med en Ruttnerhämtare 6. Älvabo Fast provtagningsstation, belägen nära en privat tomt. Stationen var ur funktion pga en trasig pump. Prov togs med bäckvattenhämtare i närheten. 7. Lilla Edets vattenverk Råvattnet togs i en separat byggnad. Vattnet hann kloreras innan det nådde provtagningstappen. 8. Garn Fast provtagningsstation, belägen nära en privat tomt. 9. Södra Nol Fast provtagningsstation, belägen på en brygga bakom Axel Christiernssons AB. 10. Kungälvs vattenverk Ingen provtagningstapp, prov togs ur ett Råvattensakvarium i receptionen. 11. Lärjeholm Fast provtagningsstation för råvattenintag till Alelyckans vattenverk. 48

Bilaga 10 Resultat från ämnesundersökning i fisk längs Göta älv Information från Monica Dahlberg, Göta älvs vattenvårdsförbund ELEMENT SAMPLE Lödöse 2 Gädda, 27-29/6 Kungälv Gädda, 27-29/6 Surte Braxen, 27-29/6 Stallbacka 2 Gädda, 27-29/6 provberedning.. ja ja ja ja As mg/kg 0,0867 0,125 0,0572 <0.04 Cd mg/kg <0.003 <0.003 <0.003 <0.003 Co mg/kg <0.003 <0.003 0,00475 <0.003 Cr mg/kg <0.02 <0.02 <0.02 <0.02 Cu mg/kg 0,079 0,0919 0,251 0,0928 Hg mg/kg 0,215 0,163 0,427 0,189 Mn mg/kg 0,103 0,109 0,0819 0,172 Ni mg/kg <0.02 <0.03 <0.02 <0.02 Pb mg/kg <0.02 <0.03 <0.02 <0.02 Zn mg/kg 3,93 4,57 5,01 4,06 fett g/100g 0,53 0,41 1 0,41 monobutyltenn µg/kg <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 dibutyltenn µg/kg <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 tributyltenn µg/kg 2,1 1,1 3 <1.0 tetrabutyltenn µg/kg <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 monooktyltenn µg/kg <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 dioktyltenn µg/kg <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 tricyklohexyltenn µg/kg <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 monofenyltenn µg/kg <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 difenyltenn µg/kg <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 trifenyltenn µg/kg 1,1 1,1 1,5 <1.0 PFOS perfluoroktansulfonat mg/kg <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 PFOA perfluoroktansyra mg/kg <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 tetrabde µg/kg <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 BDE 47 µg/kg 0,41 0,28 0,45 0,1 pentabde µg/kg <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 BDE 99 µg/kg <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 BDE 100 µg/kg <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 hexabde µg/kg <1.5 <1.5 <1.5 <1.5 heptabde µg/kg <2.0 <2.0 <2.0 <2.0 oktabde µg/kg <2.0 <2.0 <2.0 <2.0 nonabde µg/kg <5.0 <5.0 <5.0 <5.0 dekabde µg/kg <5.0 <5.0 <5.0 <5.0 tetrabrombisfenol-a (TBBP-A) µg/kg ---------- ---------- ---------- ---------- dekabrombifenyl (DeBB) µg/kg <5.0 <5.0 <5.0 <5.0 hexabromcyklododekan(hbcd) µg/kg <20 <20 <20 <20 bisfenol A mg/kg <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 PCB 28 mg/kg <0.00020 <0.00020 <0.00020 <0.00020 PCB 52 mg/kg <0.00020 <0.00020 0,00029 <0.00020 PCB 101 mg/kg 0,0012 0,0011 0,0017 0,0004 PCB 118 mg/kg 0,00099 0,00091 0,0018 0,00036 PCB 138 mg/kg 0,0018 0,0019 0,0042 0,00091 PCB 153 mg/kg 0,0037 0,0031 0,0062 0,0015 PCB 180 mg/kg 0,0017 0,0013 0,0027 0,00066 PCB, summa 7 mg/kg 0,00939 0,00831 0,0169 0,00383 naftalen mg/kg <0.0050 <0.0050 <0.0050 <0.0050 acenaftylen mg/kg <0.0010 <0.0010 <0.0010 <0.0010 acenaften mg/kg <0.0010 <0.0010 <0.0010 <0.0010 fluoren mg/kg <0.0010 <0.0010 <0.0010 <0.0010 fenantren mg/kg <0.0010 <0.0010 <0.0010 <0.0010 antracen mg/kg <0.0010 <0.0010 <0.0010 <0.0010 fluoranten mg/kg <0.0010 <0.0010 <0.0010 <0.0010 pyren mg/kg <0.0010 <0.0010 <0.0010 <0.0010 bens(a)antracen mg/kg <0.0010 <0.0010 <0.0010 <0.0010 krysen mg/kg <0.0010 <0.0010 <0.0010 <0.0010 bens(b)fluoranten mg/kg <0.0010 <0.0010 <0.0010 <0.0010 bens(k)fluoranten mg/kg <0.0010 <0.0010 <0.0010 <0.0010 bens(a)pyren mg/kg <0.0010 <0.0010 <0.0010 <0.0010 dibenso(ah)antracen mg/kg <0.0010 <0.0010 <0.0010 <0.0010 benso(ghi)perylen mg/kg <0.0010 <0.0010 <0.0010 <0.0010 indeno(123cd)pyren mg/kg <0.0010 <0.0010 <0.0010 <0.0010 summa 16 EPA-PAH mg/kg <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 PAH cancerogena mg/kg <0.0035 <0.0035 <0.0035 <0.0035 PAH, summa övriga mg/kg <0.0065 <0.0065 <0.0065 <0.0065 2,3,7,8-tetraCDD pg/g <0.079 <0.091 <0.063 <0.046 1,2,3,7,8-pentaCDD pg/g <0.095 <0.11 <0.083 <0.05 1,2,3,4,7,8-hexaCDD pg/g <0.19 <0.2 <0.2 <0.11 1,2,3,6,7,8-hexaCDD pg/g <0.19 <0.2 <0.2 <0.11 1,2,3,7,8,9-hexaCDD pg/g <0.19 <0.2 <0.2 <0.11 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDD pg/g <0.71 <0.61 <0.64 <0.32 oktaklordibensodioxin pg/g <0.6 <0.71 <0.68 <0.41 2,3,7,8-tetraCDF pg/g <0.31 <0.34 <0.25 <0.17 1,2,3,7,8-pentaCDF pg/g <0.18 <0.17 <0.9 <0.55 2,3,4,7,8-pentaCDF pg/g <0.18 <0.17 1,2 <0.55 1,2,3,4,7,8-hexaCDF pg/g <0.19 <0.2 <0.29 <0.2 1,2,3,6,7,8-hexaCDF pg/g <0.19 <0.2 <0.29 <0.2 1,2,3,7,8,9-hexaCDF pg/g <0.19 <0.2 <0.29 <0.2 2,3,4,6,7,8-hexaCDF pg/g <0.19 <0.2 <0.29 <0.2 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDF pg/g <0.43 <0.52 <0.43 <0.23 1,2,3,4,7,8,9-heptaCDF pg/g <0.43 <0.52 <0.43 <0.23 oktaklordibensofuran pg/g <0.47 <0.56 <0.54 <0.32 sum WHO-PCDD/F-TEQ lowerbound pg/g 0 0 0,59 0 sum WHO-PCDD/F-TEQ upperbound pg/g 0,24 0,26 0,86 0,27 49

Bilaga 11 Resultat från provtagning längs Göta älv 5-6:e maj 2015 50