En läroboksstudie En undersökning om hur Förintelsen skildras i läroböcker för gymnasieskolan mellan åren 1985-2009

Högskolan i Halmstad Sektionen för Lärarutbildningen Historia 31-60 Uppsats En läroboksstudie En undersökning om hur Förintelsen skildras i läroböcker för gymnasieskolan mellan åren 1985-2009 Författare: Anna Ericsson Handledare: Jens Lerbom

Abstrakt I den här uppsatsen undersöks det utifrån fyra läroböcker om det skett någon förändring efter att Forumet Levande historia blev aktuellt. Jag har inriktat mig på gymnasieskolans läroböcker. Min metod har varit en kvalitativ textanalys som jag delat in i fyra olika kategorier för att underlätta min analys. Jag har även använt en kvantitativ metod för att sammanställa hur många sidor Förintelsen tar upp av hela läroboken. Resultatet visar att det finns en förändring i hur författarna väljer att skildra Förintelsen, men att det syns tydligast i läroboken Historia Plus från 2009. Där kan jag se tydliga spår som kan kopplas till Forumet Levande Historia. Nyckelord: Förintelsen Läroböcker Forumet Levande historia

Innehållsförteckning 1 Inledning s. 1 1.1Bakgrund s. 1 1.2 Syfte och frågeställning s. 1 1.3 Källmaterial s. 2 1.4 Metod s. 2 1.5 Forskningsläge s. 3 2. Empirisk undersökning och analys s. 4 2.1 Utrymme s. 4 2.1.1 Tidsperioden före 1997 s. 4 2.1.2 Tidsperioden efter 1997 s. 5 3.1.3 Läroboksanalys s. 5 3.2.1 Valet av skildringar i läroböckerna s. 6 3.2.2 Tidsperioden före 1997 s. 6 3.2.3 Tidsperioden efter 1997 s. 8 3.2.4 Läroboksanalys s.10 3.3 Sveriges och Förintelsen s.12 3.3.1 Tidsperioden före 1997 s.12 3.3.2 Tidsperioden efter 1997 s.12 3.3.3 Läroboksanalys s.13 3.4 Bilder i läroböckerna s. 14 3.4.1 Tidsperioden före 1997 s. 14 3.4.2 Tidsperioden efter 1997 s. 14 3.4.3 Läroboksanalys s. 15 4 Sammanfattning och diskussion s. 16 5 Referenser s. 18

1 Inledning 1.1Bakgrund Förintelsen var i sig en grymhet som med sitt industriella mördande inte får falla i glömska eller för kommande generationer försvagas i konturerna. Den nazistiska regimen eftersträvade systematisk utrotning av människor. Regimen hann utplåna två tredje- delar av alla judar i Europa. Mördandet inriktades i särskilt hög grad på barnen. Av de judiska barn som levde i Europa då kriget bröt ut 1939 mördades 90 procent. I den nazistiska politiken ingick också brutala massmord på romer, utvecklingsstörda, homosexuella, Jehovas vittnen och politiskt oliktänkande, bland de senare många fackligt verksamma personer 1 Detta är ett gripande utdrag ur Forumet levande historia, en myndighet som grundades 2003. Syftet med Levande Historia är att sprida kunskap i skolorna om bland annat Förintelsen så att det inte ska kunna inte glömmas bort 2. Initiativtagaren till Forumet är Göran Persson och han säger i sitt tal han höll 1997:. opinionsmätningar som visade att svenska barn och ungdomar i förfärande stor utsträckning inte känner till att förintelsen inträffade under andra världskriget och han fortsätter genom att säga Det är naturligtvis ett ohyggligt varningstecken 3. I den här uppsatsen kommer jag undersöka om Forumet Levande Historia haft någon inverkan på läroböckerna för gymnasiet, om det skett någon förändring på hur författaren väljer att skildra Förintelsen. Jag tycker att det är viktigt, att precis som Göran Persson sa i sitt tal, att Förintelsen inte faller i glömska. Läroböckerna möter eleverna fakta och därför anser jag att det är viktigt att sådana här undersökningar görs för att se vad författaren väljer att ta upp. Jag hoppas att den här undersökningen kommer ge ny kunskap inom området. 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med den här undersökningen är att titta på om Forumet Levande historia har haft någon inverkan på våra svenska läroböcker. Jag kommer även titta på vad 1 http://www.regeringen.se/content/1/c4/14/28/b30bd3a9.pdf, sid 100 2 http://www.levandehistoria.se/om/historik (24/5 kl 10.30) 3 http://www.riksdagen.se/webbnar/lindex.aspx?nid=1996/97:119 (18/5 kl 13.17) 1

författarna av läroböckerna väljer att skriva om och hur mycket utrymme Förintelsen får. Min frågeställning är: Finns det någon tydlig förändring i hur läroböckerna för gymnasieskolan skildrar Förintelsen i läroböcker tryckta före 1997 respektive efter 1997? 1.3 Källmaterial Källmaterialet jag kommer använda mig av är läroböcker för gymnasiet och dessa är: - Alla tiders Historia (1985) Andra Upplagan - Levande Historia. Läsebok 3 (1993) - Alla Tiders Historia. Maxi. Andra upplagan (2007) - Historia Plus. Samband Historia (2009) 1.4 Metod Undersökningen av läroböckerna är en kvalitativ textanalys där jag utifrån texten kommer tolka och analysera. Det ingår också en kvantitativ för att kunna mäta antalet sidor som Förintelsen får i förhållande till hela lärobokens sidor. Anledningen till att jag valt 1997 som brytningsår är Görans Perssons initiativ till Forumet Levande Historia. Jag har valt att dela upp ämnet Förintelsen i olika kategorier, dels för att göra det enklare för läsaren att hänga med i mitt resonemang och dels för egen del när jag ska sammanställa svaren. - Utrymme - Valet av skildringar i läroböckerna - Sveriges och Förintelsen - Bilder i läroboken Mitt källmaterial består av fyra läroböcker tryckta mellan tiden 1985 till 2009. Den här tidsperioden räcker för att visa om det skett en eventuell förändring som kan vara förknippat med Levande Historia. Dock är jag medveten om att resultatet hade kunnat 2

se annat ut om jag hade valt att använda mig av fler läroböcker, men tid och plats var avgörande för mitt val. Jag har också valt att läsa fyra avhandlingar som har på något sätt har med min frågeställning att göra, den ena är från 1996, den andra från 2004 och de två sista från 2007. Valet att använda mig av endast fyra är ett medvetet val, eftersom jag annars hade haft för mycket material att arbeta med och då inte haft möjlighet att gå inte på djupet i avhandlingarna. Konsekvensen av mitt val är att jag inte får någon bredare inblick i vad tidigare forskningen kommit fram till i sina resultat. I valet av källmaterial finns det Alla tiders Historia, den ena tryckt 1985 och den andre tryckt 2007, bägge med samma författare. Detta är ett medvetet val, eftersom det hela inte har någon inverkan på att se till en förändring. Min originalitet jämförelsevis med de andra avhandlingarna ligger i en utav läroböckerna, Historia Plus 2009. Den är ny och inga av den tidigare forskning jag tittat på har undersökt så pass nya läroböcker. Jag tittar också på både utrymme, benämning av judarnas historia, rasbegreppet, Sveriges delaktighet och bilder. Allt detta tillsammans kan, enligt mig, ge ett eventuellt svar på om det skett någon förändring kopplat till Levande Historia. 1.5 Forskningsläge Det har forskats oändligt mycket kring läroböcker och även om hur Förintelsens skildras i läroböcker. Jag har valt ut fyra avhandlingar som överensstämmer med min undersökning. I dessa avhandlingar kommer jag plocka ut delar som jag kan använda som ett diskussionsmaterial under min analys. Dessa avhandlingar kommer presenteras i en kronologisk ordning. Stéphane Bruchfeldt har skrivit en avhandling (1996) där han bland annat har undersökt hur läroböckerna skildrar judarnas historia, orsaker till varför det kunde hända. Hans resultat är att det skrivs för lite om detta. Vidare säger Bruchfeldt har även kommit fram till ordet ras används i stor utsträckning i läroböckerna som han undersökt 4. Detta kommer min uppsats också att kretsa kring, jag kommer titta på Bruchfeldts tolkningar och sen jämföra med mitt resultat för att se om vi kommit fram till samma resultat. Mia Löwengart har undersökt i sin avhandling antisemitismen och Förintelsen i läroböcker. Hon har fokuserat på faktainnehållet och hur mycket utrymme judarnas 4 Bruchfeldt (1996), sid 3

historia får i läroböckerna. I hennes resultat står det att läroböcker tryckta före 1995 finns det mindre fakta om den judiska historien och det som står är ofta fördomsfullt 5. Jag kommer också att undersöka utrymme och hur det judiska folket skildras, för att se om detta har förändrats över tid och då jämföra med Löwengart tolkningar. Den fjärde avhandlingen är skriven av Jens Berggren och Mikaela Moberg på Högskolan i Halmstad. De har undersökt hur Förintelsen skildras och hur författaren till läroböckerna väljer för förklaringar till varför Förintelsen kunde äga rum. De har riktat in sig på att göra en undersökning som jämföra och se om det finns en förändring i läroböckers sätt att skildra Förintelsen över tid och deras resultat blev att det skett en förändring över tid då beskrivningar blev mer detaljrika 6. Slutligen har jag undersökt ett examensarbete från Högskolan i Kristianstad skriven av Marcus Hansson. Hans utgångspunkt har främst varit att undersöka hur mycket utrymme Förintelsen har i läroböcker och om detta fått någon förändring efter Levande historia. Hans resultat är att det skett en ganska stor förändring över tid i både utrymmet och framställningen av Förintelsen, men han menar att det inte är säkert att förändringen beror på Levande Historia eller på den nya läroplanen som kom samtidigt 7. Jag kommer också inrikta mig på en förändring i utrymme, men också hur författaren väljer att använda för begrepp, beskrivningar och också bilder. 2. Empirisk undersökning och analys 2.1 Utrymme 2.1.Tidsperioden före 1997 Tabell som visar utrymmet i procent: Läroböcker Antal sidor i Antal sidor om % läroboken Förintelsen Alla tiders Historia 382 1 0.26 Levande Historia 320 6 1.88 5 Löwengart, Mia (2004) Bilden av antisemitismen och Förintelsen i svenska läromedel i historia. En undersökning av den kunskapssyn och de värderingar som förmedlas genom lärobokstexten, sid 64 6 Berggren Jens, Moberg Mikaela (2007) Hur skildras Förintelsen i svenska läroböcker från 1957 till 2007? En pedagogisk textanalys av historieläroböcker, sid 55 och 58 7 Hansson, Marcus (2007) Förintelsen i skollitteraturen. En undersökning hur den nazityska utrotningen under andra världskriget har framställts i svenska läroböcker över tid, sid 32 4

Alla tiders Historia utgiven 1985 har sammanlagt en sida skriven om Förintelsen. Jag får leta innan jag finner ut vad som skulle kunna betecknas som stycket Förintelsen. Överskriften är likriktning och rasutrotning och när jag sen bläddrar längre fram i boken så kommer jag till ett nytt stycke som tar heter Motstånd, tvångsarbete och utrotningen 8. I Levande historiafinner jag 6 sidor med fakta och bilder. Det är lätt att hitta kapitlet i boken eftersom överskriften är just Förintelsen. Beskrivelsen av händelsen är målande och väldigt väl beskrivet. Den har en tematik som är övergripande 9. 2.1.2 Tidsperioden efter 1997 Tabell som visar utrymmet i procent: Läroböcker Antal sidor i hela Antal sidor om % läroboken Förintelsen Alla tiders Historia 565 6 1.06 Maxi Historia Plus 529 18 3.4 I Alla tiders Historia tryckt 2007 10 hittar jag lätt kapitlet eftersom det finns en tydlig överskrift som de kallar Förintelsen. Sidantalet är 2 sidor. I Historia Plus 11 finner jag en annan överskrift, nämligen Folkmord. Sidantalet är 18 sidor med fakta och bilder. Här tar författaren även upp andra exempel på Folkmord, men den största delen är ändå Förintelsen. 2.1.3 Läroboksanalys Jag kan se en förändring när det gäller läroböcker skrivna efter 1997 i förhållande till läroböckerna tryckta innan 1997. Det finns en tydlig överskrift som klart och tydligt 8 Alla tiders historia (1985), sid 271 9 Levande historia. Läsebok 3 (1988), sid 109ff 10 Alla tiders historia Maxi, Andra upplagan (2007), sid 410f 11 Historia Plus. Samband historia (2009), sid 408 5

visar att det är Förintelsen vi ska läsa om i det här kapitlet, men märk väl, det har läroboken Levande Historia från 1993 också. Den boken som skiljer sig avsevärt är Historia Plus som på ett pedagogiskt vis delar upp Folkmord och då Förintelsen i vårt fall, i olika kategorier som tydligt visar vad det ska handla om. Alla tiders historia Maxi som trycktes 2007 har en bra överskrift, men fakta är för kort och intetsägande. Dessutom går det också att se hur lite författaren väljer att ta med om Förintelsen i förhållande till antal sidor i läroboken. Det går att läsa i Löwengarts avhandling dilemmat om hur lite judarnas historia nämns och likaså om de drabbade i Förintelsen 12. Jag håller med Löwengart, men att den inte blir tydligt förrän i Historia Plus då författaren på vetenskapligt sätt beskriver judarnas historia och ger också exempel från både judarnas och tyskarnas synsätt. En intressant koppling är till tidigare forskning, närmare bestämt till Marcus Hanssons tolkningar och resultat. Han har kommit fram till att Forumet Levande historia inte har varit avgörande i den förändring som skett genom åren, utan han menar att det lika gärna skulle kunna vara den nya läroplanen, Lpf94 13. Jag instämmer med Hanssons tolkningar till viss del, men bara fram till den tiden 2007 då Hansson gjorde sin undersökning. Med den nya läroboken från 2009 ser jag helt andra förändringar som jag anser att Levande Historia är avgörande i det här fallet. Hansson skriver också om att han sett bakslag i utrymme i de olika läroböckerna 14, och det ser jag också i Alla tiders Historia Maxi. För att ha varit mer utrymme i läroboken 1993, till att bli mindre 2007 så är det en tillbaka gång. Men sen ser jag också till innehållet och då är Alla tiders historia Maxi längre fram än Levande historia. 3.2.1 Valet av skildringar i läroböckerna 3.2.2 Tidsperioden före 1997 I Alla tiders historia skriver författarna så här: Enligt Hitler stod judarna lägst av alla raser 15 Vidare skriver författarna så här: Det tyska herrefolket skulle förädlas genom en renodlig av den germanska rasen, arierna. Enligt Hitler stod judarna lägst av alla raser, och äktenskap mellan dem och renrasiga tyskar 12 Löwengart (2004), sid 21f 13 Hansson (2007), sid 32 14 Ibid, sid 32 15 Alla tiders historia (1993), sid 272 6

förbjöds 16. Det skrivs här om hur judarna är i förhållande till tyskarna, och hur Hitler såg på judarna. Något om judarnas historia innan Förintelsen går inte att finna i Alla tiders Historia. I läroboken Levande historia skriver författaren om den starka nationalism som växer fram i Tyskland och att detta kan kopplas till den synen på raser som nazisterna kom att få. Det står: Den slog följe med en lika stark rasvidskepelse, som gick ut på att den germanska, tyska rasen var överlägsen och den s k judiska rasen underlägsen 17. Författaren skildrar också hur en tysk tidskrift beskriver judarna: Vi får inte längre tåla att judarna överallt tränger längst fram i förgrunden 18. Vidare har författaren i Levande Historia valt att ha med ett stycke ur Hitlers bok Mein Kampf som då skildrar hans tänk om judarna. Där liknar Hitler judar på det här viset:.och mitt bland dem mänsklighetens eviga rötsvampar judar och åter judar 19 Vidare går det att läsa i läroboken Levande historia hur författaren beskriver judarnas historia i Europa och att det har funnits en förföljelse sedan Romarriket på 300-talet och framåt. Jag vill använda mig av ett citat som lyder: På 1540-talet skrev Martin Luther att det vore lämpligt att driva bort judarna mot Jerusalem, där de kunde få ljuga, svära, smäda, håna, mörda, stjäla, råna 20. Det står inget om Varför det inträffade. I Alla tiders historia finns det ingen förklaring till varför Förintelsen ägde rum eller hur det kunde hända. I Levande historia står det följande förklaring till varför Förintelsen inträffade och det går att läsa följande: Att så många tyskar blev villiga redskap för judeutrotningen berodde inte bara på en dåraktig raslära utan också på att de blivit uppfostrade till absolut lydnad och obrottslig lojalitet mot överheten. De betraktade sig som kuggar i ett maskineri utan personligt ansvar 21. Författaren väljer också att skriva om Rudolf 16 Alla tiders historia (1993), sid 272 17 Levande Historia. Läsebok 3 (1993), sid 111 18 Levanade historia (1993), sid 111 19 Ibid, sid 111 20 Ibid, sid 110f 21 Levande historia (1993), sid 114 7

Höss, som var en utav Hitlers hantlangare. Han beskrivs som en djurvän, men som lärde sig att inte ta ansvar för vad som var rätt och fel när han gick med i nazistpartiet 22. 3.2.3 Tidsperioden efter 1997 I Alla tiders historia Maxi finner jag ingenting om ras och inte heller något om den judiska historien. Författaren av Historia Plus har valt att i först beskriva hur det går till när en särskild grupp skapas. Det är när det görs en speciell markering på vi och dom och jag valt att citera:..där Vi kan distansera sig från Dom och betrakta oss som bättre 23 Författaren går sedan vidare med ett eget kapitel som heter Antisemitismen genom historien. Det har en extra markering med ett öga där det står utblick för att göra läsaren extra uppmärksam. Här står det en utförlig beskrivning om den judiska historian. Här tänkte jag ta ett längre citat för att visa på hur denna författaren valt att skildra detta genom att nedan citera två texter: Judarna levde ofta för sig själva. De gifte sig inom den enskilda gruppen och hade sin egen kultur och religion, som skilde sig från den kristna. De bosatte sig ofta i städer, ibland i särskilda judiska kvarter, getton, som hade funnits sedan antiken. Därför blev det lätt att se judarna som Dom, i förhållande till de kristna 24 I och med upplysningen under 1700-talet fick judarna det bättre på många håll i Västeuropa de fick exempel utöva sin religion på ett friare sätt än tidigare. Med tiden (1800-talet) skulle de även få medborgerliga rättigheter. Affärsmän blev då på vissa hålloroade över att judar fick fler rättigheter, eftersom de då kunde börja konkurrera på lika villkor med det egna landets företagare (något som i och för sig låg helt i linje med de nya marknadsekonomiska idéerna). Judarna blev återigen uppfattade som Dom andra i det här fallet som ekonomiska konkurrenter 25 22 Levande historia (1993), sid 114 23 Historia Plus (2009), sid 410 24 Ibid sid 410 25 Historia Plus (2009), sid 411 8

Författaren fortsätter kommer också in på ras och även detta har jag valt att citera för att få ett korrekt bild: Med den vetenskapliga inriktningen som kallades rasbiologi delades 1800-talet mänskligheten upp i olika raser med olika fysiska och mentala egenskaper, som moral eller intelligens. En del gick så långt att de menade att vissa yttre egenskaper (såsom hudfärg och olika former eller storlekar på huvudet) var kopplade till inre egenskaper. De som såg ut på fel sätt ansågs ha sämre inre egenskaper, som moral och intelligens. Judarna hamnade ofta långt ner i de rangordningar av mänskliga raser som gjordes. Men redan då tog seriösa vetenskapsmän avstånd från dessa vetenskapligt felaktiga idéer 26 I Allt om historia Maxi kan jag endast finna en förklaring till folkmord och det är Stalins terror och alltså inte Förintelsen. Författaren skriver: Varför är kommunismens folkmord så okänt i förhållande till nazismens? 27 Författaren väljer här istället att skriva om hur situationen såg ut under Stalins mörka år. I Historia Plus har författaren valt att ha detta som ett eget stycke och har då också två teoribildningar till varför det kunde hända. Enligt författaren i Historia Plus finns det två teoribildningar, funktion och intention. Den förstnämnda förklaras genom att lägga tyngdpunkten på den sociala och den ekonomiska kris som härjade då, det ena ledde till det andra och Förintelsen var ett faktum. Den andra teoribildningen förklarar kopplingen jude-nazist. Det fanns redan från början en intention från nazisternas sida att Förinta judarna. Författaren betonar att den ena teorin inte utesluter den andra. I läroboken går det också att läsa om andra förklaringar till att Förintelsen inträffade. Andra förklaringar som tas upp är passiviteten hos befolkningen, den opersonliga attityden som växte fram under den här tiden, förlusten i Första Världskriget, ekonomisk kris och slutligen den sociala krisen i landet. Det går också att läsa om längre fram i läroboken Historia Plus om totalitära stater som skapade en rädsla hos människor, som bidrog att de inte vågade inverka för rädslan att förlora sitt eget liv eller någon anhörig. Grupptrycket nämns också som 26 Historia Plus (2009) sid 411 27 Allt om historia Maxi, (2007) sid 419 9

en bidragande faktor. Under den här tiden skapades också ett förbud att sprida viss information genom media 28. 3.2.4 Läroboksanalys Historia Plus (2009) var den lärobok som utmärkte sig, det var klara och tydliga förklaringar och orsaker till varför tyskarna och andra länders befolkning haft den synen de haft på judarna. De utspelas inte heller som offer, utan som en grupp av människor med en annan kultur och religion. Löwengart har skrivit i sin avhandling, just om problematiken att judarna ofta målas upp som offer 29. Här kan jag då tycka mig se en förändring främst i Historia Plus. Anledningen till att jag tycker det är den ingående objektiva förklaringen som författaren ger. Det är strukturerar och det finns också olika teorier till varför. En annan intressant tolkning som författaren i Historia Plus skriver om är Ni och Dem som egentligen hade kunnat diskuterats i vilket ämne som helst som grundar sig i värdegrundsammanhang. Vidare skriver Löwengart skriver att i läroböcker tryckta innan 1995 i förhållande till läroböcker tryckta efter 1995, lite skrivet om judarnas historia och att de ofta är förenklade och fördomsfulla beskrivningar på det judiska folket 30. Jag instämmer med Löwengart och kan nog påstå att min uppfattning är att det tog ända fram till 2009 innan det blev mer av en vetenskaplig fördomsfri beskrivning. Bruchfeldt har kommer också fram till att judarnas historia i läroböckerna är kortfattat och bristfälligt och han menar också att orsaker till varför Förintelsens ägde rum är bristfälligt 31. Här delar jag Bruchfeldts tolkningar i alla läroböcker, förutom läroboken Historia Plus. Där tycker jag att det finns en genomgripande förklaring, eftersom författaren tar upp hur judarna levde, varför de ansågs vara en hot och vad som gjorde att tyskar såg judarna på det viset som de gjorde. Bruchfeld skriver att ordet ras inte ska användas eller i alla fall sparsamt, eftersom eleven annars kan anta att det är ett ordet är fördomsfritt 32. I läroböckerna tryckta före 1997 använder författarna ras i sin beskrivning utan att ge någon vetenskaplig förklaring. Historia Plus skriver en utförlig del om var ordet ras kommer ifrån och kommenterar också att det inte är ett vetenskapligt korrekt ord att använda. De andra 28 Historia Plus (2009), sid 431 29 Löwengart (2004), sid 65 30 Ibid, sid 27 31 Bruchfeldt, (1996), sid 32f 32 Bruchfeldt (1996), sid 32 10

läroböckerna före 1997 har ordet ras med i sin text, men det ges ingen vetenskaplig förklaring till ordet. I Löwengarts studie nämns forskaren Staffan Selander, som i sin rapport Rasism och och främlingsfientlighet, kommit fram till att läroböcker visar en tendens att vara som det går att läsa i Löwengarts avhandling: föreföll läroböckerna vara otillräckliga och enkelspåriga 33 Det finns delvis en förändring i detta i läroböckerna tryckta efter 1997. Alla tiders historia Maxi som trycktes 2007, uppfattades av mig som uråldrig och gammal jämförelsevis med Historia Plus som har en mer vetenskaplig redovisning i sin text. I läroboken Levande historia skriver författaren om en dåraktig raslära och att människorna var kuggar i ett maskineri utan personligt ansvar. Jag tolkar det förstnämnda som om författaren vill förmedla att rasbegreppet är något löjligt som inte borde få skrivas och att det sistnämnda ändå enligt mig kan vara en bra förklaring om hur det såg ut. Förövrigt kan jag säga att läroböcker tryckta före 1997 har en vag beskrivning om varför detta kunde hända. Levande Historia har den bästa förklaringen och jag tycker att de ord som används har en liknelse med vad det står i Historia Plus. Där använder författaren ord som passivitet och opersonligt. En dåraktig raslära tolkar jag som om författaren i Levande historia helt förkastar begreppet ras. Bruchfeldt har i sin avhandling kommit fram till att orsaker och konsekvenser inte får mycket utrymme i läroböckerna. Författaren skriver också att Förintelsen får för lite plats i skolans läroböcker och det borde få mer utrymme 34. Jag instämmer med Bruchfeldt att orsakerna till varför det inträffade inte fått tillräckligt med utrymme i läroböckerna fram till 2009 års lärobok Historia Plus, som verkligen går emot de andra läroböckerna och satsar på att ge en bra och vetenskaplig förklaring till varför det hände. Bruchfeldts tolkningar passar även in på Alla tiders historia Maxi som faktiskt är tryckt 2007, 10 år efter Göran Perssons uttalande om att Förintelsen borde få mer utrymme i undervisningen, inte har någon omfattande text. Läroböckerna tryckta före 1997 och då främst Alla tiders historia tryckt 1985 har en vag och bristande förklaring. Levande Historia tryckt 1993 visar på mer utrymme i förhållande till Alla tiders historia (1985) om Förintelsen. Så definitivt ett förändring, men inte helt fullständigt förrän i 2009 års lärobok enligt mig. 33 Löwengart (2004), sid 14 34 Bruchfeld, (1996) sid 32f 11

I Historia Plus nämns också nya ord i läroböckerna som totalitär och folkmord, samma som Göran Persson använde i sitt tal ovan när han eftersträvade en förändring i undervisningen och där ser jag en tydlig koppling till Forumet Levande historia. Jag har läst i Berggren och Mobergs text att de kommit fram till att det finns flera möjliga förklaringar i läroboken varför Förintelsen ägt rum i läroböcker tryckta efter 1994.Vidare skriver Berggren och Moberg att det inte skrivs några förklaringar till varför Förintelsen i läroböcker tryckta före 1994 35. Jag läste i Levande historia från 1993 att det fanns några förklaringar till varför, då författaren använder metaforen som kuggar i ett maskineri och att de blivit uppfostrade till absolut lydnad. Här har vi kommit fram till olika slutsatser i våra tolkningar då jag ändå kan se en förklaring till varför det hände, men dock kanske inte så utförligt. 3.3 Sverige och Förintelsen 3.3.1 Tidsperioden före 1997 Det står ingenting om detta i Alla tiders historia. Det enda jag kan hitta i Levande historia som skulle kunna vara lite åt det svenska hållet, men ändå inte, är: Men Europa sov; många orkade inte intressera sig för judarnas situation eller ville inte tro att Hitler menade allvar, andra ville inte befatta sig med andra länders problem 36. Det var det närmaste jag kunde hitta Sverige! 3.3.2 Tidsperioden efter 1997 I Alla tiders historia Maxi finns det helt kapitel som heter Sverige under andra världskriget. Det står främst om Sveriges syn på kriget och hur olika tidningar tar upp sitt avsky mot nazityskland. Jag fick leta längre bak i boken får att hitta det. Men det står ett litet stycke om Sveriges syn på judar under den här tiden: Alltsedan medeltiden hade Tyskland spelat en viktig roll för Sverige och länge också varit förebilden vetenskapligt, kulturellt och militärt 37. Här under kommer ett intressant citat: Svenska riksdagsmän, tjänstemän och militärer återvände från resor i Nazityskland och berättade beundrande om den nya ordningen, den sjunkande arbetslösheten och det stigande välståndet. För att 35 Berggren, Moberg (2007), sid 55 36 Levande historia (1993), sid 111 37 Alla tiders historia Maxi (2007), sid 444 12

skydda den svenska arbetsmarknaden och hindra judisk invandring drev Sverige liksom Schweiz på Tyskland så att en stämpel med bokstaven J infördes 1938 i tysk-judiska pass för att visa den judiska härstamningen 38 I Historia Plus tar författaren upp flyktingsynen och även synen på judar hos svenskarna. Författaren skriver: Sverige hade länge en restriktiv hållning i flyktingfrågan. Orsakerna byggde delvis på rastänkande och antisemitism. 39 Vidare skriver författaren att hotet mot en ökad arbetslöshet i Sverige på grund av den eventuella flyktinginstormning. Dock förändrades detta tänk succesivt och efter Kristallnatten ökade antalet beviljade flyktingar i Sverige. Även i Historia Plus går det att läsa: och det talades om ett rasmässigt hot 40 Vidare skriver författaren i Historia Plus om hur inställningen till flyktingpolitiken i Sverige blev mildare, antigen för att det blev öppet om hur nazisterna systematiskt mördade eller så var det Tysklands början till ett militärt nederlag. Författaren skriver: Från att bara ha tagit emot några tusen flyktingar fram till 1941 hade omkring 200 000 flyktingar samlats i Sverige vid fredsslutet 41 3.3.3 Läroboksanalys Löwengart skriver om att läroböcker som är tryckta efter 1995 skriver mer om det egna landets ansvar under Förintelsen, jämförelsevis med läroböcker tryckta innan 1995 42 Jag instämmer med Löwengart. Bägge läroböckerna efter 1997 tar upp Sveriges roll i Förintelsen, men definitivt olika mycket. Det är inte förrän i läroboken Historia plus som ser en tydlig och markant förändring. Med detta menar jag att texten som står i Historia Plus är så genomgående, bra förklarat och den tar upp händelser i Sverige som också kan anses vara obekväma på ett objektivt sätt. Med obekväma menar jag, och detta är rena spekulationer, att svenskar kanske tycker det är genant att prata om hur vi behandlade asylsökande judar under den här tiden. Andra exempel är bilder, tidningsartiklar och olika teorier om vad som hände. Här kan Berggren och Mobergs tolkning att fakta i boken blir mer detaljrik i läroböcker 38 Alla tiders historia Maxi (2007), sid 445 39 Historia Plus (2009), sid 422 40 Historia Plus (2009), sid 422 41 Ibid, 423 42 Löwengart (2004), sid 27 13

tryckta efter 1994 43. Jag kan också se en förändring om jag tittar på Alla tiders historia Maxi som börjar att ta upp Sveriges delaktighet till att senare i Historia Plus finna flera sidor med detaljerad text. 3.4 Bilder i läroboken 3.4.1 Tidsperioden före 1997 När jag tittar igenom Alla tiders Historia finner jag en bild på en man och en kvinna. Båda bär en lång mörk rock, och bägge har en gul Davidsstjärna som symboliserar Judendomen. Mannen ler lite lätt, medans kvinnan tittar ner i gatan med en allvarlig blick. Kläderna ser rena och hela ut. Mannen bär hatt och skinnhandskar. Det ser inte ut som om de här två har det svårt på något vis. 44 I Levande historia väljer författaren att ha två bilder. Den ena bilden är på en grupp med människor, kvinnor och barn. Jag tror att det är ett tåg bakom sig och att de väntar på att bli borttransporterade någonstans. Davidsstjärnorna syns tydligt. Blickarna är allvarliga. På den andra bilden är det två judiska män som arbetar i ett krematorium. Det ligger en död, utmärglad människa på en bår och väntar på att bli bränd 45. 3.4.2 Tidsperioden efter 1997 I Alla tiders historia Maxi har författaren har två bilder, den ena är på krematorieugnar och den andra visar en karta på placeringen av Förintelseläger. I Historia plus finner jag 8 bilder som illustrerar Förintelsen på något vis. Den ena bilden är en propaganda bild från den tiden och visar hur två judiska män läser en tidning och ser ut att må väl 46. Den andra bilden visar hur en tysk soldat sätter upp en uppmaning att inte handla i den här affären eftersom ägaren är judisk. 47 Den tredje bilden är från New York (USA) och denna visar hur en judisk kvinna väljer att stänga sin affär i en timme för att väcka uppståndelse 48. Den fjärde bilden visar en man som 43 Berggren och Moberg, (2007), sid 44 Alla tiders historia (1993), sid 272 45 Levande Historia (1993), sid 109 och 113 46 Historia Plus, sid 414 47 Ibid, sid 415ff 48 Ibid, sid 417 14

sitter på kanten vid en massgrav i väntan på att få ett nackskott av en tysk soldat. 49 Den femte bilden visar hur en massa judiska människor anländer med tåget för att sedan bli uppdelade och förda antingen till arbete eller till döden. 50 Den sjätte bilden visar en svensk tidningsbild som bland annat skriver om hur många judiska människor som fallit offer för nazismens folkmord. Där står bland annat Miljoner judar mot döden 51. Den sista bilden visar de Vita bussarna som hämtade judar till Sverige 52. 3.4.3 Läroboksanalys Det jag funnit är en liten kommentar ifrån Marcus Hanssons examensarbete då han skriver att bilder har genomgått en förändring över tid, då han ser en mer förstärkande karaktär i bilden 53. Detta resonemanget håller jag med om, men att det händer något på vägen. Jag uppfattar dock bilderna I Alla tiders Historia Maxi från 2007 som intetsägande. De säger mig inget som läsare, och de ger mig inte heller några känslor för vad Förintelsen är. Bilden är ett budskap, som ibland kan säga mer än tusen ord. Jag tycker kvaliteten på bilderna i läroböckerna har varierat, vissa väcker en enorm empati och del säger ingenting. I de äldre läroböckerna före 1997, så fanns de mest talande bilderna i läroboken som var tryckt 1993. Bilderna, tillsammans med texten gav en stor förståelse för Förintelsen och för de drabbade. Bilden visar den kala, bistra verkligheten och gör det på ett sätt som texten inte kan. Läroboken som var tryckt 1985 visar på hur två friska människor promenerar vid varandras sida, detta ger inget intryck om att judar under Andra Världskriget skulle råkat ut för någon Förintelse. Text och bild överensstämmer inte, och då måste jag kommentera att även texten hade mindre utrymme och var inte detaljerad. Från att ha gått från en intetsägande bild på en man och kvinnan 1985, till att bli mer dramatiska och talande 1993, till att bli helt intetsägande 2007 så händer det något 2009. Där har författaren valt bilder som talar och även val av bilder som beskriver olika saker. Propaganda bilden är ett exempel på att författaren tänkt på att visa olika situationer som hände under Förintelsen. 49 Historia Plus (2009), sid 419 50 Ibid, sid 420 51 Ibid, sid 423 52 Ibid, sid 425 53 Hansson (2007), sid 25 15

Min tanke kring detta är att bilden har en enorm betydelse som väcker känslor och skapar en empati som en text aldrig kan göra. Det finns ett tydligt samband, enligt mig att även bilden har betraktats som viktigt material i läroböckerna efter Göran Perssons Forum Levande Historia. 4 Sammanfattning och diskussion För att göra det hela enkelt så kommer jag att utifrån mina kategorier i ordning följa dessa för att till sist sammanställa mitt resultat. När det gäller utrymmet så är Historia Plus från 2009 den som utmärker sig med sina 3.4 % jämförelsevis med Alla tiders historia Maxi 2007. Historia Plus med sina detaljrika 18 sidor kan jag se en tydlig koppling till Forumet levande historia. Däremot är det svårare att koppla Alla tiders historia Maxi till Forumet Levande historia, i alla fall inte beträffande utrymmer. Levande Historia från 1993 hade fler procent i utrymme och de båda hade tydliga överskrifter. Det som utmärker sig är Alla tiders historia som minskar sitt utrymme i förhållande till Levande historia från 1993. När det gäller skildringar kan jag se en tydlig skillnad i Historia Plus i jämförelse med de andra läroböckerna. Den har en annan vinkling än läroböckerna tryckta före 1997 då de beskriver judarnas historia, då de är noga att möta både judarnas och tyskarnas syn på det hela. Det är ingen som utspelas som offer, utan som människor med annan religion. Författaren beskriver också vi och dem, ett annat sätt att beskriva varför Förintelsen kunde äga rum. Alla tiders historia Maxi tar inte upp varför Förintelsen kunde äga rum, utan har istället inriktat sig på Stalins mördande. Detsamma gäller judarnas historia, där författaren av Alla tiders historia Maxi väljer att inte skriva något om detta. Beträffande läroböcker före 1997 så kan jag se att författarna använder rasbegreppet ofta, och då gärna i förhållande till hur Hitler såg på dem. Jag kan också se hur judarnas historia målas upp ur en negativ synvinkel där de ofta beskrivs som offer. Detta suddas bort och finns inte i läroböcker efter 1997, så där har vi ytterligare en förändring. Märk väl, så har inte Alla tiders historia Maxi något alla om varken ras eller judarnas historia. Likaså hur författarna väljer att beskriva varför det har hänt så har även där Historia Plus visat på en stor förändring, de ger olika vetenskapliga förklaringar som orsaker. Vidare kopplas detta också till judarnas historia och hur tyskarna såg på judarna. Förklaringarna blir tydligare för läsaren att 16

förstå. I läroboken Alla tiders historia finns det.. I Levande historia finns det förklaringar, men de ges inget större utrymme. När jag undersökte bilder så fanns de mest talande och gripande bilderna i Levande historia från 1993 och i Historia Plus från 2009. I Alla tiders historia från 1985 hade författaren valt en bild som enligt mig inte visade Förintelsens rätta ansikte. I Historia Plus hade författaren valt bilder som talade och som skildrade olika sidor av Förintelsen, exempelvis propaganda bilderna. Text och bild tillsammans med den beskrivande texten gör att Förintelsen visas upp i sitt rätta jag. Så efter att ha tittat på alla kategorier är det dags att knyta ihop säcken till ett resultat. Jag tycker mig se en tydlig förändring och det är läroboken Historia Plus som det verkligen syns. Den beskriver Förintelsen med helt andra ord och dessutom med mycket mer utrymme. Utifrån min undersökning och mina fyra läroböcker så är det den lärobok från 2009 som visar på en tydlig förändring. Beträffande de andra läroböckerna är det svårt att avgöra vad förändringen beror på, eftersom Levande historia och Alla tiders historia Maxi saknar fakta som jag har undersökt, men att de ändå tar upp olika saker. Bilderna anses jag skildra Förintelsen mer än vad bilderna i Alla tiders historia Maxi gjorde. En sak är säker och det är att det definitivt skett en förändring ifrån Alla tiders historia tryck 1985 till Historia Plus 2009. Det bör ligga något i vem som skrivit läroboken och att detta speglas i valet av material och utrymme. Jag kan tänka mig att intresse och kunskap speglar läroböckernas innehåll, men det är bara rena spekulationer. Jag vill dra slutsatsen att författarna till Historia Plus har inspirerats av Forumet Levande Historia. 17

Referenslista Källor: Almgren Hans, Bergström Börje, Löwgren Arne. 1985. Alla tiders historia. Andra Upplagan. Liber. Arlöv. Almgren Hans, Bergström Börje & Löwgren Arne. 2007. Alla tiders historia Maxi. Andra upplagan. Gleerups Utbildning AB. Malmö Ericsson Niklas & Hansson Magnus. 2009. Historia Plus. Samband Historia. Bonnier Utbildning AB. Stockholm Wadner Göran, Hildingson Lars & Fallström Jan-Olof. 1993. Levande Historia Läsebok 3. Centraltryckeriet. Borås Litteratur: Berggren Jens, och Moberg Mikaela. (2007). Hur skildras Förintelsen i svenska läroböcker från 1957 till 2007? En pedagogisk textanalys av historieläroböcker. Halmstad Bruchfeld Stéphane. 1996. Öga för öga, tand för tand: en granskning av svenska läromedel i historia, religion och samhällskunskap för högstadiet och gymnasiet om judendom, judisk historia och Förintelsen. Svenska kommittén mot antisemitism, cop. Stockholm. Hansson, Marcus. 2007. Förintelsen i skollitteraturen. En undersökning hur den nazityska utrotningen under andra världskriget har framställts i svenska läroböcker över tid. Krisitanstad Löwengart. Mia. 2004. Bilden av antisemitismen och Förintelsen i svenska läromedel i historia. En undersökning av den kunskapssyn och de värderingar som förmedlas genom lärobokstexten. Uppsala Universitet. Uppsala 18

Internetsidor: http://www.regeringen.se/content/1/c4/14/28/b30bd3a9.pdf 18/5 kl 14.07 http://www.riksdagen.se/webbnar/lindex.aspx?nid=1996/97:119 18/5 kl 13.17 http://www.levandehistoria.se/om/historik (24/5 kl 10.30) 19