MILJÖREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2006

MILJÖREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2006

01 INLEDNING 02 BESKRIVNING AV KOMMUNENS MILJÖARBETE ENLIGT EMAS, INKLUSIVE MILJÖBOKSLUT 2006 2 Några exempel på händelser inom miljöområdet 2006 3 Så här arbetar vi med miljöfrågor 5 Mål och resultat 2006 10 Kommunförvaltningens interna miljöarbete, Nämndernas måluppfyllelse 13 Östersunds kommuns betydande miljöaspekter och miljöpåverkan 16 REDOVISNING AV MILJÖTILLSTÅNDET I KOMMUNEN MOT BAKGRUND AV DE NATIONELLA MÅLEN 16 Begränsad klimatpåverkan 18 Frisk luft 20 Skyddande ozonskikt 21 Levande sjöar och vattendrag 22 Myllrande våtmarker 23 Bara naturlig försurning, Ingen övergödning 24 Levande skogar 25 Ett rikt odlingslandskap 26 God bebyggd miljö: Avfall och återvinning, Dricksvatten och avlopp 28 Giftfri miljö 29 Säker strålmiljö 30 Ett rikt växt- och djurliv 31 Maten vi äter 32 Information 33 Östersunds kommuns Miljöpris 34 Miljön i siffror ACKREDITERAD MILJÖKONTROLLANT Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP), nr 1002 Box 857 50115 Borås Tel. 010-516 16 50

INLEDNING Miljöredovisning - EMAS Övergripande politisk vision för Östersunds kommun Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. 1 Miljöredovisning i två delar Miljöredovisningen är en bilaga till kommunens årsredovisning. Del 1 innehåller en beskrivning av kommunens miljöarbete enligt EMAS, inklusive Miljöbokslut 2006 som redovisar miljötillståndet mot bakgrund av de tre miljömål som kommunen har valt att prioritera under året. Här finns också en sammanfattning av kommunens interna miljöarbete. I del 2 finns en beskrivning av miljötillståndet i kommunen med utgångspunkt från de nationella miljömålen, maten vi äter, miljön i siffror, samt en sammanfattning av hur kommunen arbetar med miljöinformation. Kommunerna har flera betydelsefulla uppgifter i arbetet för att uppnå miljömålen dels genom sitt myndighetsarbete, sitt ansvar för samhällsplanering samt genom åtgärder i sin egen verksamhet. Lokala mål, åtgärdsstrategier och kommunal samhällsplanering ger ramar och underlag för miljöarbetet på lokal nivå, liksom införandet av miljöledningssystem och samordning med Agenda 21-arbetet. Till nästa generation ska vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Som ett riktmärke finns 16 miljömål som riksdagen har fastslagit.

Del 1 Beskrivning av kommunens miljöarbete enligt EMAS, inklusive Miljöbokslut 2006 2 Några exempel på händelser inom miljöområdet 2006 Antal miljöbilar som parkerar gratis ökade från 280 år 2005 till 452 (december 2006). Försäljningen av miljöbilar har ökat. Även privatpersoner väljer miljöbilar. Antalet etanoltankställen har ökat från 2 st till 6 st. Det finns nu två externa bilpooler i Östersund. 370 småhus som har värmts upp med direktverkande el kommer att anslutas till bio-bränslebaserad fjärrvärme. Energianvändningen i kommunens skolor, förskolor och äldreboenden har minskat. Elmotorn Siv, som producerar både el och värme av den biogas som utvinns ur avfallsdeponin i Gräfsåsen invigdes. Första spadtaget togs för anläggningen i Göviken där biogasen kommer att nyttjas för produktion av fordonsbränsle. Östersund fick 9 stjärnor av 10 i Gröna bilisters ranking och tillhör därmed de tre bästa kommunerna i Sverige. Östersunds kommuns genomförande av Europeiska mobilitetsveckan utsågs till bäst i Sverige. Östersunds kommun Östersund har drygt 58 400 invånare och ligger vid Storsjön, mitt i Jämtland. Kommunen är ca 2 500 km2 till ytan, och något mindre än landskapet Blekinge. Kommunens centrum är tätorten Östersund - Frösön. Här bor huvuddelen av kommunens befolkning. Staden har ett livligt centrum med många butiker, restauranger, caféer och samlingslokaler av olika slag. Stadskärnan är väl bevarad och den har förklarats som riksintresse ur kulturmiljösynpunkt. Det finns ett fåtal större industrier och ett stort antal mindre företag i kommunen. Kommunen är den största arbetsgivaren och verkstadsindustrin är den dominerande industrin. Andra stora arbetsgivare är landstinget, Solectron, och Milko. Här finns också Mittuniversitetet som har närmare 4 000 studenter och 2 600 anställda. Vår verksamhet Kommunen tillhandahåller service för medborgare, företag och besökare, till exempel social omsorg, utbildning och teknisk service som distribution av dricksvatten, rening av avloppsvatten och avfallshantering. Kommunen ansvarar också för samhällsplanering och myndighetsutövning. Verksamheten, som inte är vinstdrivande, finansieras med skatteintäkter och avgifter. Resurserna fördelas mellan de olika verksamheterna på politiska grunder. Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. Östersund kommun och de kommunala förvaltningarna måste i sin verksamhet följa en rad lagar och förordningar bland annat kommunallagen, förvaltningslagen, miljöbalken med förordningar, lokala föreskrifter, lagen om offentlig upphandling och livsmedelslagstiftningen. Kommunens verksamhet styrs av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen och nämnder/styrelser som bland annat ansvarar för mål och prioriteringar inom sina respektive områden. För att kunna utföra sina uppgifter har nämnderna i sin tur förvaltningar med anställd personal. Kommunen har cirka 4 600 fast anställda (årsanställda). Kommunledningen arbetar med samordning, styrning och uppföljning av kommunens verksamhet, övergripande fysisk planering och Agenda 21 frågor. Detta innebär bland annat ansvar för att verksamheten är effektiv, att internkontroll genomförs och att de mål och strategier som fullmäktige lagt fast får genomslag i hela organisationen. Andra arbetsuppgifter är ärendehantering för kommunstyrelsen och fullmäktige samt frågor som gäller utveckling, personalpolitik, juridik, näringsliv och arbetsmarknad/vuxenutbildning. Barn och Utbildning ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola, särskola, områdesgårdar och för samverkan mellan skola och arbetsliv. Vård och Omsorg ansvarar för kommunens vård och omsorg till äldre och funktionshindrade, och för de insatser

MILJÖREDOVISNING DEL 1 som görs med stöd av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Den kommunala hälso- och sjukvården ryms också inom nämndens ansvarområde. Verksamheten bedrivs både av kommunens enheter och av externa entreprenörer. Samhällsbyggnad ansvarar för plan- och byggnadsfrågor, miljö- och hälsoskydd, gatu- och väghållning, trafikplanering, trafiksäkerhetsarbete, lokala trafikföreskrifter och parkeringsfrågor, kollektivtrafik inklusive färdtjänst samt kart- och mätteknisk verksamhet. På Samhällsbyggnad finns också kompetens för Agenda 21, översiktsplanering och den kommunala lantmäterimyndigheten. Sociala ansvarar för områden som gäller individ- och familjeomsorg. Dessutom ansvarar nämnden för tillsyn enligt tobakslagen och tillstånd för alkoholservering. Kultur- och fritid ansvarar för verksamheten inom kultur- och musikskolan och biblioteket. Nämnden stödjer via bidrag kultur- och idrottsföreningar. Nämnden ansvarar och beställer verksamheten för idrotts-, fritids- och kulturanläggningar. De anställda som utför arbetena inom dessa områden finns främst inom teknisk förvaltning men också externa utförare - Storsjöteatern. Tekniska ansvarar för den tekniska verksamheten inom en mängd områden, som till exempel vatten, fastigheter, fritidsanläggningar, renhållning, trafikanläggningar och parker. Intern service ansvarar för service till förvaltningar såsom upphandling, städ, verkstad, kommunservice, matproduktion, ekonomi/finans och löneadministration. Så här arbetar vi med miljöfrågor Agenda 21 Den lokala Agendan som antogs av kommunfullmäktige år 1997 är en långsiktig plan med visioner som sträcker sig fram till år 2025. Till visionerna finns ett antal delmål uppsatta. Delmålen har följts upp och ska redovisas för fullmäktige. En bred samhällsdialog kommer att föras under 2007 och Agendan kommer att fastställas av fullmäktige under 2008. Agendan, de nationella miljömålen, miljöaspektsutredningen och prioritering av miljöaspekter har utgjort underlag när kommunens inriktningsmål för miljön har tagits fram. Investeringsprogram för miljön I Östersunds kommun har ett långsiktigt och gediget miljöarbete pågått under många år, vilket har varit en förutsättning för att kunna utveckla samlade och genomtänkta investeringsprogram. Kommunen har beviljats statligt bidrag till lokalt investeringsprogram, LIP med inriktningen på luft- och klimatfrågor, energifrågor och biologisk mångfald. Östersund har även fått bidrag till åtgärder för att minska klimatpåverkan från klimatinvesteringsprogrammet KLIMP. Flera projekt handlar om omställning till förnybar energi. Några exempel är: Grön Trafik - mobilitetskontor, biogasanläggning och tankanläggning för fordonsbränsle, miljöbilar i kommunförvaltningen, elproduktion av biogas, energieffektivisering, folkbildning och information samt fjärrvärme. Samarbetsavtal Kommunen har tecknat samarbetsavtal för perioden 2004-2007 med Vägverket för att utveckla kommunens trafikmiljöarbete. Vägverket finansierar en del av detta och kommunen motfinansierar projektet. I samarbetsavtalet ingår bland annat en del av arbetet med Grön Trafik och ett trafikbullersaneringsprogram, för att kartlägga bullerstörda miljöer efter det kommunala vägnätet. Miljötillsyn Tillsynsverksamheten sköts av miljö och hälsa. Den har planerats med de nationella miljömålen som utgångspunkt. Den grundläggande delen i verksamheten är handläggning av tillstånds- och anmälningsärenden samt tillsyn över verksamheter genom bland annat inspektioner, granskning av miljörapporter och egenkontroll. Information och rådgivning är en stor och viktig del i verksamheten. Miljöövervakning i form av mätningar av vatten- och luftkvalitet, radon och bakgrundsstrålning utförs av miljö och hälsa. Miljöledningssystem Kommunstyrelsen har beslutat att införa miljöledningssystem i Östersunds kommun. Syftet är att kommunen ska minska sin miljöbelastning. En organisation har fastställts för miljöledningsarbetet. Kommunstyrelsen utgör den politiska ledningen och kommunledningsgruppen (kommundirektörerna, förvaltningschefer/personal- och informationschef) står för ledning av arbetet. Arbetet samordnas i ett miljöforum där representanter från kommunledning och alla förvaltningar träffas, planerar och följer upp miljöledningsarbetet. För att styra verksamheten har ett antal kommungemensamma rutiner tagits fram. De finns tillgängliga i Miljöhandboken på kommunens hemsida: www.ostersund.se. Där finns också miljöpolicy, miljömål och information exempelvis om miljöombuden, miljöforum, internrevisioner mm. Kommunen har utbildat ett antal internrevisorer som planerar och genomför internrevisioner för att se hur väl infört miljöledningssystemet är och fungerar. Miljöledningssystemet genomgår även årliga revisioner av en ackrediterad (godkänd) miljörevisor. Att organisationen har ett miljöledningssystem innebär att man strävar efter att ständigt förbättra sitt arbete och genom att arbeta enligt den internationella standarden ISO 14001 så kvalitetssäkras arbetssättet. Under 2006 har arbetet med att få en certifiering enligt ISO 14001 påbörjats. Detta arbete slutförs under våren 2007 då ett ackrediterat företag kommer och granskar kommunens alla förvaltningar. 3

MILJÖREDOVISNING DEL 1 Miljöutredning/ miljöaspekter Hur ska vi förbättra oss? Ledningens genomgång Hur ser vi på miljön? Miljöpolicy Ständig förbättring Vad ska förbättras? Inriktningsmål 4 EMAS EMAS är en förkortning av Eco Management and Audit Scheme och är EU:s miljöstyrnings-/miljörevisionsordning. EMAS syftar till att effektivisera och ständigt förbättra miljöarbetet samt att förmedla ett trovärdigt budskap om resultatet. Östersunds kommun har byggt upp sitt miljöledningssystem enligt bilden ovan. Miljöpolicy för Östersunds kommun Kommunens miljöpolicy anger den inriktning som kommunens miljöarbete ska ha. Miljöpolicyn granskas vid ledningens genomgång och uppdateras vid behov. Miljöutredning Hur går arbetet? Uppföljning Avvikelser En miljöutredning har gjorts för att kartlägga hur kommunens verksamhet påverkar miljön. Det är viktig kunskap för att kunna säkerställa att vi arbetar med rätt områden och lägger resurser där de ger bäst miljöförbättring. Miljötillståndet i kommunen har granskats med utgångspunkt från Agenda 21, de nationella miljömålen (undantaget Hav i balans och Storslagen fjällmiljö) samt ytterligare fyra Införande & drift Rutiner/ dokumentation områden: upphandling, utbildning och medvetenhet, brand och olycka samt tillsyn. Miljöaspekter För respektive miljömål har sedan de förhållanden och aktiviteter som orsakar miljöpåverkan bedömts beroende på om de orsakar ringa, liten, medelstor eller stor miljöpåverkan. De klassas därefter som ingen betydande miljöaspekt eller betydande miljöaspekt och prioriteras. Syftet är att prioritera vilka miljöaspekter och miljöområden som är betydelsefulla samt ange där kommunen är beredd att genomföra åtgärder. En förteckning över de betydande miljöaspekterna finns på sida 13. Miljöredovisning Effektmål & handlingsplaner Enligt EMAS ska en offentlig redovisning tas fram som granskas av en oberoende revisor. En miljöredovisning upprättas årligen som beskriver resultatet av kommunens miljöarbete och fungerar som underlag till det fortsatta miljöarbetet. MILJÖPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN Kommunens verksamhet ska bygga på ett kretsloppstänkande och bidra till en ökad miljömedvetenhet hos kommunens invånare. Nyttjande av mark och vatten skall karaktäriseras av långsiktig hushållning som möjliggör att en rik variation av naturtyper, biotoper och arter bibehålls. Användningen av energi och material ska vara effektivt i förhållande till nyttan. Kommunen ska i all sin verksamhet sträva efter att med god marginal klara alla gällande lagkrav inom miljöområdet. Kommunen ska i sin verksamhet sträva efter att minimera sin negativa inverkan på omgivningen i form av utsläpp till luft, mark och vatten. Kommunens ska inte använda kemiska bekämpningsmedel i den egna verksamheten och på kommunal mark. Kommunen ska aktivt arbeta för att förbättra och utveckla sitt miljöarbete inom alla områden och förebygga förorening. Kommunen ska i sin roll som Agenda-21 ansvarig formulera och förankra lokala och regionala miljömål och aktivt påverka kommunmedborgare och näringsliv genom indirekta åtgärder. Kommunen ska verka för att leverantörer och entreprenörer informeras om kommunens miljöarbete. Kommunens miljöpolicy ska öppet kommuniceras med alla anställda och övriga intresserade.

MILJÖREDOVISNING DEL 1 Mål och uppföljning - Kommunens styrmodell Kommunfullmäktige har fastställt en övergripande styrmodell för den kommunala verksamheten. Miljöarbetet med mål och uppföljning är integrerad i mål- och styrkedjan. Formulera mål Utkräva ansvar Fördela resurser Följa upp och utvärdera Kommunfullmäktige har i budget 2006 beslutat om tre inriktningsmål för miljö som gäller hela kommunen: Utsläppen av luftföroreningar liksom koldioxid ska minska, varvid utsläppen av koldioxid skall minska med 15 % till 2010 i jämförelse med 1998. Mängden hushålls- och industriavfall ska minska, varvid högst 2000 ton hushållsavfall per år får deponeras Energianvändningen ska minska, varvid elförbrukningen ska minska med 1 % per år. Inför arbetet med budgetdirektiv fastställs inriktningsmålen av kommunfullmäktige och anges i budgetanvisningarna. Varje nämnd beslutar och föreslår effektmål som sedan fastställs av kommunfullmäktige när budgeten antas. Respektive förvaltning/enhet upprättar handlingsplaner som innefattar ansvar, resurser och tidplan för genomförandet av aktiviteterna. Uppföljning sker löpande under året. Inriktningsmålen ses över när en revidering av miljöaspekterna har gjorts. Kommunfullmäktige följer upp måluppfyllelsen i budgetuppföljningarna och årsredovisningen. Respektive nämnd föreslår och följer upp effektmål och enhetscheferna ansvarar för att handlingsplaner upprättas, genomförs och följs upp på enheterna. Arbetet med styrning och uppföljning av miljömålen är integrerad i den kommungemensamma budgetprocessen. För uppföljning av nämndernas mål - se sid 14. Ständig förbättring - Ledningens genomgång En gång om året följer ledningen upp miljöledningsarbetet (förvaltningsledningar och kommunledningsgruppen) och granskar vilka miljöresultat som uppnåtts, tar ställning till om miljöpolicy och miljömål ska revideras, lagefterlevnad, ny eller förändrad verksamhet, behov av nya rutiner, utbildningsbehov, resultat från revisioner, avvikelser som inträffat under året m m. 5 Mål och resultat 2006 INRIKTNINGSMÅL Utsläppen av luftföroreningar liksom koldioxid ska minska, varvid utsläppen av koldioxid skall minska med 15 % till 2010 i jämförelse med 1998. RESULTAT: Målet om minskning med 15% av de fossila koldioxidutsläppen räknat från år 1998 till år 2005 uppfylldes, då utsläppen under perioden minskade med 21,7 %. Målet har under 2004 förlängts till 2010. Om utsläppen normalårskorrigeras 1 blir minskningen i stället 20,9%. Resultatet av luftmätningarna visar på en bra luftkvalitet och miljökvalitetsnormerna klaras. Det finns dock risk för att halterna av vissa ämnen tidvis kan vara för höga vid mer trafikerade gator. Utsläpp av växthusgaser De svenska utsläppen av växthusgaser fortsätter att minska. Det svenska målet är att minska utsläppen av växthusgaser med fyra procent från 1990 till perioden 2008-2012. De totala utsläppen av växthusgaser i Sverige år 2005, räknat som koldioxidekvivalenter minskade med 7,3 % jämfört med 1990. De fossila koldioxidutsläppen i Östersunds kommun är låga jämfört med många andra kommuner. Det är trafiken som står för huvuddelen av koldioxidutsläppen i kommunen och enligt Vägverkets långtidsprognoser kommer trafiken att öka. De fossila koldioxidutsläppen i Östersunds kommun som geografisk enhet minskade mellan 2004-2005 med ca 15 % vilket motsvarar 31 421 ton.transporter stod under 2005 för huvuddelen av de totala koldioxidutsläppen med 72 %, medan uppvärmning och el stod för 28% (utsläpp från el beräknade med lokal elmix 2 ). Utsläppen från alla sektorer minskade under året. Den största enskilda minskningen gällde koldioxid från torv för fjärrvärmeproduktion, och därefter minskade utsläpp från eldningsolja 2-5, bensin, diesel, flyg, elanvändning samt eldningsolja 1 i fallande ordning. Användningen av drivmedel E85 3 ökade mellan 2004-2005 och den totala effekten av den ökade E85 användningen är positiv. Det medförde att de fossila koldioxidutsläppen minskade med 193 ton. 1. Vid en normalårskorrigering räknar man om siffrorna så att de motsvarar ett klimatmässigt normalt år. 2. Lokal elmix är liksom nordisk basproduktion till stor del förnyelsebar medan toppel är fossilbränslebaserad 3. 85% etanol och 15 % bensin

MILJÖREDOVISNING DEL 1 6 Klimatarbete Östersund är medlem i Klimatkommunerna - ett nätverk med 18 deltagande kommuner och ca 2 miljoner invånare som arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser. Kommunen deltar också i ett erfarenhetsutbyte kring gröna trafikfrågor inom ProMid Nord 1 projektet. I kommunen arbetar man på flera olika sätt för att minska utsläppen av växthusgaser. Förutom de kommunala nämndernas miljömål för sina verksamheter så har kommunen en resepolicy som anger att kommunens kostnader för resor ska minska, resandet ska ske mer trafiksäkert och vårt sätt att resa ska bli mer miljöanpassat. Ca 500 personer i kommunförvaltningen har utbildats i sparsam körning. Miljöbilar ska även fortsättningsvis köpas in till kommunförvaltningen och beslut om att miljöbilar får fortsätta att parkera gratis har tagits. Fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun geografisk enhet beräknade från leveransdata (ton) 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 166 343 84 151 1998 160 121 68 830 Transporter 152 467 69 998 1999 2000* 2001 2002 Uppvärmning och el 149 622 58 469 155 380 61 404 158 939 88 018 155 133 75 380 2003 2004 Grön Trafik Inom projektet Grön Trafik arbetar man för hållbara transporter på olika sätt: pendlarparkeringar, transportsamordning, transportrådgivning, åtgärder för att starta bilpooler och för att öka cyklingen. I samarbete med Tavelbäcksskolan har ett projekt genomförts. Grön Trafik arrangerar seminarier, planerar och genomför Europeiska trafikantveckan (Mobility week), och har tagit fram broschyrer och annan information. Andra exempel är Klimat- X som är ett utbildningsmaterial med klimatexperiment för skolan. Projektet har väckt uppmärksamhet även utanför kommunen. Se även Grön trafiks årsredovisning som finns på kommunens hemsida www.ostersund.se. 54 046 142 164 2005** * exkl EO2-5 ** exkl Gasol Fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun geografisk enhet beräknade från leveransdata (ton) 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Bensin 85 596 86 987 82 199 85 666 88 904 85 219 82 689 76 867 E85 38 97 147 Diesel EO1 EO2-5 El* Flyg** Kol Torv Gasol*** 69 262 29 449 14 406 14 196 11 485 2 367 23 733 0 65 687 28 812 13 620 13 927 7 447 482 11 990 0 60 729 35 837 0 14 141 9 540 482 19 101 438 57 708 20 285 4 434 14 824 6 248 202 18 610 114 57 572 19 613 3 897 14 235 8 904 41 23 496 123 64 516 18 776 10 740 22 537 9 167 0 35 820 145 64 773 16 189 12 132 9 254 7 574 0 37 674 132 60 300 15 603 6 132 6 927 4 850 0 25 384 * Lokal mix ** LTO, motorprov och flygrörelse ***Uppgifter har ej erhållits för 2004 1. Sundsvall, Östersund och Trondheim, Vägverket Region Mitt och Statens Vegvesende utbyter och sprider kunskap om gröna trafikfrågor.

MILJÖREDOVISNING DEL 1 Koldioxidutsläpp från kommunal verksamhet (ton) 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 El (lokal mix) Fjärrvärme Olja Bilersättning Kommunförvaltningens koldioxidutsläpp Koldioxidutsläppen från kommunförvaltningens elanvändning minskade mellan 2004-2005 med 26 % beroende på minskad elanvändning och mindre koldioxidutsläpp från lokal elmix. Koldioxidutsläppen från fjärrvärme till den kommunala verksamheten minskade mellan år 2004-2005 med 25% beroende på minskad användning av torv för fjärrvärmeproduktion och minskad fjärrvärmeförbrukning. Utsläppen från eldningsolja minskade med 24% under perioden. Bensin Diesel E85 Alkylatbensin Tjänsteresor flyg, tåg, buss, hyrbil 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Färdtjänst Skolskjutsar Busstrafik Swebus/ Stadsbussarna Utsläppen från resor med egen bil i tjänsten minskade år 2004-2005 med 17%, medan utsläppen från bensin och diesel ökade med 4% respektive 13%. Möjligen kan den ökade användningen av bensin och diesel bero på ökat transportbehov eller att en överflyttning har skett från entreprenader till kommunens egna verksamhet. Användningen av E85 ökade och medförde att de fossila koldioxidutsläppen minskade med 127 ton mellan 2004-2005. Den ökade andelen E85 visar att kommunens etanolbilar tankas med etanol. Kommunen hade under 2005 93 st etanolbilar och utslaget per bil tankades det 1085 liter E85. Alkylatbensin användes i samma omfattning under 2004 och 2005 (4200 liter/år). För tjänsteresor med tåg, flyg, buss är data ofullständiga. Även skolskjutsstatistiken för 2005 är ofullständig. Hyrbilsanvändningen mer än fördubblades från 4761 mil år 2004 till 11 271 mil 2005. Färdtjänstverksamheten gav år 2005 upphov till 568 ton koldioxidutsläpp. Den stora minskningen av busstrafikens utsläpp mellan år 1999 och 2005 beror till stor del på att linjenätet förändrats med kortare körsträckor. De moderna och effektivare bussarna har troligtvis även lett till minskade utsläpp. Användningen av cykelpoolen på rådhuset ökade något. Luftföroreningar Östersund har ren luft. Luftkvalitén kan dock vara sämre periodvis i tätorten beroende på väder och vind, trafik och i vissa fall eldning. Vid kall väderlek och svaga vindar kan halterna av kvävedioxid, bensen och små partiklar periodvis bli förhöjda vid hårt trafikerade vägar. För utomhusluften finns miljökvalitetsnormer 1 för kvävedioxid, kväveoxid, kolmonoxid, svaveldioxid, bly, bensen, marknära ozon och PM 10 (små partiklar). Miljökvalitetsnormer för benso(-a)- pyren, arsenik, kadmium och nickel kommer att införas år 2006/07. Luftmätningar Svaveldioxid och sot mäts inte längre eftersom halterna har varit konstant låga under många år men däremot mäts PM 10, små partiklar. Den övre utvärderingströskeln i 7 VOC-värden vid Z-gränd (ug/m 3) 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Bensen Toulen Linjär (Bensen) 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 Diagrammet visar resultat av mätningar (vinterhalvårsmedelvärden) av flyktiga organiska kolväten (VOC), bensen och toluen, i centrala Östersund. 1. Miljökvalitetsnormerna anger en viss lägsta miljökvalitet inom ett område. Normerna är satta till skydd för människors hälsa och miljön.

MILJÖREDOVISNING DEL 1 miljökvalitetsnormen för PM 10 överskrids, vilket innebär att kommunen ska fortsätta att göra mätningar. Mätvärdena för bensen och toluen visar en nedåtgående trend sedan 1994. Vinterhalvårsmedelvärdet klarar miljökvalitetsnormen Även mätvärdena för vinterhalvårsmedelvärden för NO2 (kvävedioxid) visar att miljökvalitetsnormen klarades. De senaste mätningarna av marknära ozon gjordes 2002/03. Mätningarna gjordes i centrala staden och vid två mätpunkter på landsbygden (Högbyn, Bränna). De mätningar som har gjorts visade månadsmedelvärden som underskrider miljökvalitetsnormen Av besparingsskäl har det inte gjorts några mätningar därefter. Pollenmätningar Under maj till augusti gjordes pollenmätningar i Östersund. Det finns ingen mätstation i Norrlands inland, utan mätningarna var en engångsinsats som finansierades av Naturhistoriska Riksmuseet. Pollenallergi är en vanlig sjukdom och 10-15 % av befolkningen har symptom. Tillgång till pollenprognoser är ett bra hjälpmedel för egenvård. Av mätrapporten kan man utläsa att björkpollen- och gräspollenhalterna tidvis var höga och torde ha gett svåra besvär. (Pollenrapport, Pollenlaboratoriet i Umeå) 8 INRIKTNINGSMÅL Mängden hushålls- och industriavfall ska minska, varvid högst 2000 ton hushållsavfall per år får deponeras RESULTAT: Den totala avfallsmängden har ökat. Målet, att högst 2000 ton hushållsavfall ska deponeras (läggas på tipp) har inte nåtts. Mängden avfall till deponi har ökat beroende på att utsorterat brännbart avfall inte har tagits emot i Umeå. Mängden industri- och byggavfall till deponi har ökat. De insamlade mängderna av återvinningsmaterial (tidningar och förpackningar) har ökat till och med 2005. Mängden farligt avfall som samlas in har ökat varje år. Avfallsmängder från hushållen i Östersund 1995-2006 20 000 15 000 10 000 5000 Ton/år 0 Brännbart Deponi Kompost Mål: 2000 ton till deponi 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 Farligt avfall Den totala mängden farligt avfall som samlas in har ökat varje år. Under 2005 ökade mängden insamlat farligt avfall från hushållen medan mängden insamlat farligt avfall från företag minskade. Hushållsavfall Den totala mängden avfall ökar i hela Sverige och även i Östersund. Mängden avfall till deponi har ökat beroende på att utsorterat brännbart avfall inte har tagits emot i Umeå. Kommunen har fått dispens för deponering, i avvaktan på att leverans till Sundsvalls nya anläggning kan ske i början av 2007. Kommunen får betala en avgift, deponiskatt (435 kr per ton), för avfall som deponeras. De insamlade mängderna av återvinningsmaterial (tidningar och förpackningar) har ökat till och med 2005 (redovisning för 2006 kommer under våren). Insamlade mängder av plast och wellpapp minskade under 2005. Bygg- och industriavfall Mängden industri-, bygg- och rivningsavfall till Gräfsåsen har minskat betydligt de senaste åren. Minskningen beror dels på bättre sortering och dels på att en del går till Jämtfrakts sorteringsanläggning. En stor del av träavfallet förbränns för energiutvinning vid Jämtkrafts anläggning i Lugnvik. Mellan 2005 och 2006 har mängderna ökat.

MILJÖREDOVISNING DEL 1 INRIKTNINGSMÅL Energianvändningen ska minska, varvid elförbrukningen ska minska med 1 % per år. RESULTAT: Energianvändningen har minskat mellan 1995-2004 enligt SCB statistik och elanvändningen har minskat med 5,4% mellan 1996-2005. Målet i Agendan att elförbrukningen ska minska med 1 % per år jämfört med 1996 nås inte. Agenda 21-målet skulle inneburit en minskning med 8,6% under denna period. All energianvändning påverkar miljön på olika sätt. Generellt använder vi energi för uppvärmning, industri och service samt transporter. En del av energin försvinner vid distribution och omvandling. För transporter dominerar fortfarande de fossila bränslena men oljans andel av den totala energitillförseln har minskat. En stor andel av energin används till byggnader och en studie från Energimyndigheten visar att energianvändningen i bostadsbeståndet bör kunna minska med hälften. Elenergi har hög kvalitet och kan användas på många olika sätt medan värmeenergi har lägre kvalitet. El för uppvärmningsändamål bör begränsas. Minskningen i elförbrukning i Östersunds kommun (som geografisk enhet) jämfört med 1996 beror enligt Jämtkraft bland annat på varmare väder, ökat antal fjärrvärmeanslutna, kraftvärme och ackumulatortanken samt ökad pelletseldning. Den energibalansstudie som Energikontoret gjorde för länet 2005, visade att energiförbrukningen hade ökat med 4 % och elanvändningen med 9 % under de senaste fem åren. De förnyelsebara energikällornas andel av energianvändningen ökade från 55 % till 61 %. Det finns en lag om kommunal energiplanering och energiplanen för Östersunds kommun är mer än 20 år gammal. Energitillförsel samt svavel och NOx-utsläpp fjärrvärme Östersund GWh, ton Elförbrukning i Östersunds kommun (geografiskt) Nätleveranser MWh Östersunds kommun Mål i Agenda 21 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Diagrammet visar elanvändning i kommunen jämfört med Agendamålet att elförbrukningen ska minska med 1 % per år. Kommunförvaltningens energianvändning Kostnader för el och värme utgör ca 25 % av driftskostnaden för en byggnad. Teknisk förvaltning - Fastighet genomför åtgärder för att minska energianvändningen i kommunens skolor, förskolor och äldreboenden. Varje månad kontrolleras energianvändningen, databearbetas och eventuella avvikelser kan snabbt rättas till. Det preliminära energibokslutet för 2006 visade på en minskning av energianvändning för uppvärmning med ca 2,5 % mellan 2005 och 2006. Fastighetsel minskade under samma period med ca 2,9 % och oljeanvändningen med 5,6 %. Man har uppdaterat sina målsättningar och energianvändningen ska minska med 15 % 2008 jämfört med 2004. Man utreder även möjligheten att bli helt fossilbränslefri. Vid Gövikens avloppsreningsverk har blåsmaskinerna bytts ut vilket medfört en minskad energianvändning. Man bygger även om pumpstationerna vilket leder till minskad energianvändning. Fjärrvärme Östersund har ett väl utbyggt fjärrvärmenät och produktionen är till största delen baserad på biobränsle. Kraftvärmeverket kompletteras med en ackumulatortank som ger ökad drift- och leveranssäkerhet av fjärrvärme och minskar behovet av olja. Ökningen av energitillförseln de senaste åren beror till största delen på att det åtgår en hel del bränsle för att producera el i det nya kraftvärmeverket i Lugnvik. Trots detta har totala mängden NOx (kväveoxider) sjunkit. Läs mer under Frisk luft i miljöredovisningen. 9

MILJÖREDOVISNING DEL 1 Kommunförvaltningens interna miljöarbete Kommunfullmäktige beslutar om inriktningsmål och fastställer effektmål samt följer upp måluppfyllelsen i budgetuppföljningarna och årsredovisningen. Arbetet med kommunens mål sker enligt kommunens mål- och styrkedja och är integrerad i budgetprocessen. Inriktningsmål för miljö revideras när en revidering av miljöaspekterna har genomförts. Denna avstämning och analys genomförs varje år. Inför arbetet med budgetdirektiv fastställs inriktningsmålen, antas av kommunfullmäktige och anges i budgetanvisningarna. De kommunala nämnderna arbetar efter olika effektmål för sina verksamheter. I arbetet med att införa miljöledningssystem har seminarier genomförts med alla förvaltningar och miljöarbetet fortsätter bland annat genom att handlingsplaner och verksamhetsspecifika rutiner tas fram. Lagefterlevnad Under 2006 har miljösanktionsavgift påförts vid 3 tillfällen samt 3 åtalsanmälningar gjorts. Nämndernas måluppfyllelse Nedan beskrivs måluppfyllelse per nämnd- om nämnden har uppfyllt effektmålet, delvis uppfyllt målet eller inte alls uppfyllt målet samt tillhörande nyckeltal. Mål Måluppfyllelse per nämnd 10 Prioriterade miljöaspekter 3.15.1 Koldioxidutsläpp i Ösd kommun 3.15.5 Användning av förnyelsebara bränslen till fordon och motorredskap 3.1.7 Utsläpp från vägtrafik och arbetsmaskiner Utsläppen av luftföroreningar liksom koldioxid ska minska, varvid utsläppen av koldioxid ska minska med 15 % till 2010 i jmf med 1998 Minst 30 % av totala antalet resor är tågresor Minst 30 % av totala antalet resor är tågresor Pappersförbrukningen minskar Samtliga anställda erbjuds utbildning i sparsam körning. Senast 2008 ska alla anställda ha genomgått utbildning All körning i tjänsten inom Gatukontoret ska ske med miljöbilar Biogasanläggning vid Gövikens reningsverk vid utgången av 2007 Resande med egen bil i tjänsten ska minska med 20 % jmf 2004 Fordon som drivs med förnyelsebara bränslen erbjuds gratis parkering i staden. Överförmyndaren Målet är ej uppfyllt, en resa har genomförts med bil. Kommunstyrelsen, klf Målet är ej uppfyllt. För tjänstemännen är andelen tågresor 23 % av totala antalet resor och för förtroendevalda är 8 % tågresor Målet är uppfyllt. Förvaltningen redovisar en minskning med 18 % i förhållande till förra mätperioden Målet är delvis uppfyllt. 20 pers har genomgått utbildning i sparsam körning under året Kommunstyrelsen, tf Målet är delvis uppfyllt. I dagsläget finns 2 elhybrid- och 6 etanolbilar. Verkstaden har 1 etanolbil, resten är inte miljöbilar. De 5 arbetsledarna ska dock få biogasbilar. Verkstaden kommer då att överta 5 etanolbilar som ersätter huvuddelen av de konventionella bilarna. Målet är delvis uppfyllt. Biogasanläggningen beräknas vara i drift under mars-2007 Kommunstyrelsen, sf Målet är inte uppfyllt. Resandet har minskat med 7,2 % Miljö- och samhällsnämnden Målet är uppfyllt. Antal nyreg bilar som har gratis parkering var 452 fordon i dec 2006

MILJÖREDOVISNING DEL 1 Mål Måluppfyllelse per nämnd Nämnden skriver in i driftavtal att den maskinpark som används för skötsel av nämndens anläggningar ska förbättras avs användning av miljövänligt bränsle. Ökad samordning av resor. 1/3 av längre resor ska ske med tåg Minska antalet resor med egen bil. Kommunens miljöbilar ska användas Endast godkända miljöfordon ska användas. Personal som kör bil inom öppen hemtjänst och de inom omsorgen som kör minibussar ska genomgå utbildning i eco-driving. Prioriterade miljöaspekter 3.11.5 Hushålls- och industriavfall Mängden hushålls- och industriavfall ska minska, varvid högst 2000 ton hushållsavfall per år får deponeras Alla förtroendevalda och personal på klf källsorterar (pappersåtervinning/ kompost) Allt hushållsavfall och industriavfall som vägs in som deponiavfall skall behandlas så att 40 % kan sorteras ut som brännbart eller annat återvinningsmaterial Deponiavfall från Fagerbacken ska minskas med 10% Rutiner för löneadministration ska utvecklas så att mängden papper som skickas till löner minskar med 5% Köptrohet 95 % på tecknade ramavtal. Kommunens renhållningsordning och avfallsplan ska utformas så att en minskad avfallsmängd stimuleras. Nämnden skriver in i driftavtal för nämndens kultur-/idrotts- och fritidsanläggningar att alla anläggningar ska källsortera fullt ut. Sop- och avfallssortering ska ske på alla arbetsställen. Pappersförbrukningen ska minska med minst 5 % jmf med 2005 Användningen av inkontinenshjälpmedel ska minska räknat i volym per år och boende. Källsortering ska fungera för alla brukare inom öppen hemtjänst. Kultur- o fritidsnämnden Målet är uppfyllt. Alla arbetsmaskiner (både 2- och 4-taktare) drivs med alkylatbensin eller diesel miljöklass 1. En maskin (torvupptagare drivs med vanlig bensin, förbrukning cirka 3 l/år). Socialnämnden Målet är uppfyllt Målet är uppfyllt. Kommunens miljöbilar används i ökad utsträckning. Vård- o omsorgsnämnden Målet är delvis uppfyllt. Ca 35 % av bilparken är miljöfordon. Delar av verksamheten kräver bilar med såväl 4W som handikappanpassning och det har inte kunnat upphandlas. Målet är delvis uppfyllt. Under 2006 har 83 personer genomgått utbildning i eco-driving. Kommunstyrelsen, klf Målet är uppfyllt. Alla förtroendevalda och personal har möjlighet att källsortera. Fraktioner för papper, kartong brännbart, restavfall finns i kopieringsrummen. Komposthink finns på varje avdelning. Övriga fraktioner finns uppsatta utanför vaktmästeriet. Kommunstyrelsen, tf Målet är inte uppfyllt. Krossen är köpt och i drift på trä- och trädgårdsavfall. Uppställningsplats för siktkrossen under uppbyggnad. Bevakning av pågående nationell utredning om skillnad mellan verksamhets- och hushållsliknande avfall (RVF). Målet är uppfyllt. Återvinningscentral upprättad för 3 år sedan. Deponiavfallet minskade med uppskattningsvis 20 %. Kommunstyrelsen, sf Målet är uppfyllt. Volymen papper har minskat med 5 %. Målet är uppfyllt. Köptroheten var 99 % i augusti. Miljö- och samhällsnämnden Målet är uppfyllt avseende renhållningsordningen. Målet att högst 2000 ton ska gå till deponi har inte uppfylllts. Under 2006 deponerades 10 000 ton. Från företagen deponerades ca 1600 ton vilket är en ökning i jmf med 2005 (ca 1150 ton). Kultur- o fritidsnämnden Målet är uppfyllt. Källsorteringen bland personalen sker fullt ut. Källsortering för besökare finns inte men flera försök har gjorts under årens lopp. Returburkar och returflaskor sorteras på anläggningarna. Målet anses uppfyllt så långt det går. Socialnämnden Målet är uppfyllt. Målet är uppfyllt. Pappersförbrukningen har minskat med 9 % jmf med 2005. Vård- o omsorgsnämnden Redovisas i verksamhetsrapport i samband med bokslutet (statistik från landstinget har ej levererats). Målet är delvis uppfyllt. Överallt där möjlighet till källsortering finns vid boendet, sorteras det. Dock saknas närhet till sorteringsställen vid många brukares bostäder och biståndsbeslut för längre transporter saknas. 11

MILJÖREDOVISNING DEL 1 Mål Måluppfyllelse per nämnd Prioriterade miljöaspekt 3.15.3 Energianvändning i Östersunds kommun Energianvändningen ska minska, varvid elförbrukningen ska minska med 1 % per år 12 Vid inköp av kontorsutrustning och material väljs den bästa möjliga teknik/produkt ur miljösynpunkt. Energibesparande åtgärder genomförs. Uppfylla de av KoFn uppsatta effektmålet beträffande elförbrukningen i Sporthallen och Z-hallen Att uppfylla kultur & fritidsnämndens mål om sänkning av energiförbrukningen på Storsjöbadet. Översyn av energianvändningen vid samtliga vaanläggningar och handlingsprogram för åtgärder skall vara klart augusti 2007. Antal citrix-terminaler i dataanvändningen ska öka och svara för minst 40 % av det totala antalet datorer. Elförbrukningen för gatubelysning ska minska med 1 % jmf 2004. Den totala energianvändningen av el på Z-hallen, Sporthallen och Storsjöbadet ska minska. Mål 2006: 3 750 Mwh/år. Barn/elever har utifrån sin mognad kunskap om energianvändning och hur den ska minska. Kommunstyrelsen, klf Målet är uppfyllt. All upphandling sker enligt upphandlingspolicy. Information om energibesparande åtgärder har delgetts personalen. Kommunstyrelsen, tf Målet är uppfyllt. Sporthallen: lågenergilampor eller hf-don i hela anläggningen, närvarostyrning i motionshallarna. Separat el- och vattenmätare på köket har installerats under året. Z-hallen: separat elmätare på kylanläggningen vilket medför separering av kyla till curlinghallen. Lysrör istället för metallhalogen i ishallen. Storsjöbadet: Ett omfattande energibesparingsprojekt genomförs, vilket beräknas minska nuvarande elförbrukning med 10 % och fjärrvärmeförbrukningen med 5 %. Bland annat kommer belysningen att förnyas, pumpar att frekvensstyras och utomhusbassängerna att täckas. Målet är delvis uppfyllt. Handlingsplaner upprättade och arbeten påbörjade för reningsverken i Lit och Tandsbyn. Beräknas vara klara under 2007. Kommunstyrelsen, sf Målet är uppfyllt. Andelen citrixterminaler var 43 % i augusti Miljö- och samhällsnämnden Målet är uppfyllt 2004: 8941 2005: 8670 3% 2006: 8333 7% Kultur- o fritidsnämnden Målet är uppfyllt. 2004: 3797 Mwh/år 2005: 4138 Mwh/år 2006: 3751 Mwh/år Barn- o utbildningsnämnden Målet är inte uppfyllt. Uppföljning av antal enheter som har en fungerande miljöplan med fokus på energianvändningen: Grön flagg: 1 enh. Plan med fokus på energi: 9 enh. Plan utan fokus på energi: 3 enh. Saknar plan: 18 enh S:a enh: 31 st - måluppfyllelse: 32 %

MILJÖREDOVISNING DEL 1 Östersunds kommuns betydande miljöaspekter och miljöpåverkan Miljöaspekt Värdering Prioritering Miljöpåverkan Begränsad klimatpåverkan Koldioxidutsläpp i Östersunds kommun 3 Prioriterad Utsläpp av fossil koldioxid bidrar till den globala uppvärmningen. Det är främst transporter och energianvändning som bidrar till utsläppen. Kommunen har mål för att minska utsläppen i miljöledningssystemet, luft- och klimatplanen och agenda 21planen. Energianvändning i Östersunds kommun 3 Prioriterad En omställning till förnyelsebar energi och en minskad total användning av energi bidrar till att dämpa den globala uppvärmningen. Användande av förnyelsebara bränslen 3 Prioriterad En omställning till miljöfordon och förnyelsebara till fordon och motorredskap bränslen bidrar till att dämpa den globala uppvärmningen. Vägverkets framtidsprognos för trafik visar en kraftig ökning i antalet fordon. Frisk luft Utsläpp från vägtrafik och arbetsmaskiner 3 Prioriterad Förutom utsläpp av fossil koldioxid ger trafiken även problem med luftföroreningar ex. marknära ozon, VOC, partiklar. Dessa ger påverkan på hälsa ex. astma, luftvägsproblem och cancer. Men även miljön påverkas ex. skador på växtlighet. Grundvatten av god kvalitet Skydd av kommunala grundvattentäkter 3 Inte prioriterad Det är viktigt för dricksvattenförsörjningen att grundvattentäkterna är väl skyddade. Detta för att minska risken för att vattentäkterna påverkas av utsläpp från ex, avlopp, värmepumpar eller kemikalier från bilolyckor. 13 Levande sjöar och vattendrag Användande av Storsjön som resurs 3 Inte prioriterad Storsjön är en skyddsvärd del av kommunens naturmiljö och en viktig resurs för dricksvattenförsörjning i Östersunds kommun. Storsjön är även betydelsefull som mottagare för avlopps- och dagvatten samt regleringsmagasin för vattenkraft. Storsjön spelar också en viktig roll för det rörliga friluftslivet, fiske och turism. God bebyggd miljö Resursanvändande vid samhällsbyggande 3 Prioriterad Kommunerna har i den fysiska planeringen ett och fysisk planering instrument med långsiktig och stor genomslagskraft när det gäller användningen av naturresurser och byggande av fysiska strukturer. Genom planerings-, bygg- och förvaltningsprocessen avgörs de fysiska villkoren för markanvändning och boende, drift av tekniska system, industriverksamhet, resurshushållning. Villkoren avser exempelvis energianvändning, trafikbelastning, vatten- och kemikalieförbrukning, hantering av varor, produkter och avfall. F n pågår en stor omställning av samhället till följd av den omstrukturering som sker efter försvarsnedläggningarna. Flera områden kommer att öppnas för nya arbetsplatser och nya bostäder med möjlighet till förändrade lösningar för kollektivtrafik, energiförsörjning, gång- och cykeltrafik mm.

MILJÖREDOVISNING DEL 1 Miljöaspekt Värdering Prioritering Miljöpåverkan 14 Radon i bostäder 3 Inte prioriterad Radon från berggrunden kan ge höga radonhalter inomhus. Gasens sönderfallsprodukter förs med inandningen ner i lungorna och avger där sin strålning, vilket ökar risken för lungcancer. Ungefär lika många avlider av påverkan från radon som dödas i trafiken, ca 500 personer per år. Riktvärde för olägenhet för människors hälsa sänktes år 2004 till 200 Bq/m3. Hushålls- och industriavfall 3 Prioriterad Kommuninvånare och verksamhetsutövare ger upphov till flera olika typer av avfall som måste samlas in och omhändertas på ett miljöriktigt sätt. Det är viktigt att farligt avfall ex. batterier, lysrör med kvicksilver, kemikalier omhändertas för att minska risken för spridning i miljön. En spridning som kan innebära påverkan på levande organismer ex. reproduktionsstörningar. En viss del av vårt avfall kan återanvändas eller återvinnas och fungera som en resurs ex. metallförpackningar, tidningar, organiskt avfall eller vid energiproduktion. Giftfri miljö Hantering av slam från enskilda avlopp 3 Inte prioriterad I slammet från våra avlopp koncentreras de ämnen och kommunala reningsverk som används i samhället ex. kemikalier och, läkemedel. Det finns fastställda rikt- och gränsvärden för olika ämnen i slam ex. kvicksilver och kadmium. Slammet kan användas som en resurs att framställa ex. anläggningsjord, energi och fordonsbränsle av. Deponering av slam från reningsverk och enskilda anläggningar är inte tillåtet efter år 2005. Användning/ återvinning av 3 Inte prioriterad Användningen av miljöstörande ämnen medför en miljöstörande ämnen risk att de sprids i miljö och orsakar påverkan på hälsa och miljö ex. reproduktionsstörningar och cancer. Nationell statistik visar att användningen av miljöstörande ämnen ökar och att det nationella miljömålet Giftfri miljö inte kommer att nås inom en generation. Det är viktigt att minska den totala användningen av miljöstörande ämnen. Och att man vid användningen minskar risken för utsläpp och spridning och att avfallet samlas in och lämna på avsedd plats så det kan omhändertas på ett säkert och miljöriktigt sätt. Övriga Upphandling 3 Inte prioriterad Kommunen upphandlar varor och tjänster för stora summor årligen. Produktion och transporter av dessa varor ger en stor miljöpåverkan. Kommunen har i vissa fall möjlighet att indirekt påverka denna miljö påverkan genom val av leverantörer och varor. Kommunens upphandlingspolicy säger att hänsyn ska tas till kvalitets- och miljökrav i varje upphandling. Kommunledningen har mål för ramavtalstrohet. Utbildning / Medvetenhet 3 Inte prioriterad En av kommunens viktigaste verksamheter är utbildning. Påverkan på miljön beroende på invånarnas medvetenhet och utbildning inom miljöområdet får anses vara betydande. Kommunen är också en stor arbetsgivare vilket ger stor effekt när den egna personalen utbildas. Brand och olycka 3 Inte prioriterad Brand och olika olyckor ex. utsläpp av kemikalier

MILJÖREDOVISNING DEL 1 Miljöaspekt Värdering Prioritering Miljöpåverkan påverkar miljön genom utsläpp till luft, mark och vatten. Med hjälp av riskanalyser och förebyggande arbete kan risken för olyckor minskas. Tillsyn 3 Inte prioriterad I Östersunds kommun är det miljö- och samhällsnämnden som ansvarar för myndighetsutövningen inom miljö- och hälsoskydd. I miljöbalken anges att tillsynen ska säkerställa syftet med balken, nämligen att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Arbetet med att utveckla vårt miljöledningssystem för att bli effektivare och ständigt förbättra oss fortsätter kontinuerligt. Att införa ett miljöledningssystem i en så omfattande verksamhet som en kommun innebär en stor arbetsinsats när det gäller att utveckla rutiner, kunskap och miljömedvetenhet. Ett exempelvis på viktig åtgärd är att förankra systemet ytterligare i organisationen. Under 2006 har följande aktiviteter genomförts: Ett informationsblad om vårt miljöarbete har utarbetats och skickats ut i 2 000 ex under hösten 2006. Miljöledningssystemet har omarbetats till en Miljöhandbok med färre sidor och förenklats och förbättrats. Arbetet i Miljöforum syftar till att arbeta med ständiga förbättringar i miljöledningssystemet och åtgärder i handlingsplanen för 2006 har genomförts. Internrevisioner har genomförts i hela kommunen på alla områden/enheter under en treårsperiod 2003-2006. En checklista för uppföljning av lagefterlevnad har utarbetats för att förenkla uppföljningen för förvaltningarna Utbildning av miljöombud och miljöfrukostar för företagen har genomförts under året. Granskning av hela kommunen av ett ackrediterat företag/miljörevisorer i syfte att erhålla certifiering enligt ISO 14001 och en EMAS-registrering har påbörjats. Under 2007 kommer följande aktiviteter att genomföras: Miljöhandboken kommer att fortsätta att utvecklas och förbättras. Arbetet i Miljöforum är att löpande arbeta med ständiga förbättringar i miljöledningssystemet och åtgärder i handlingsplanen för 2007. Internrevisioner för nästa period 2007-2009 planeras i hela kommunen på alla områden/enheter. Systemrevision av hela kommunen slutförs under 2007 och avvikelser åtgärdas i syfte att erhålla en ISO-certifiering och en EMAS-registrering samt en första uppföljning under hösten. Förvaltningarna fortsätter arbetet med checklistan för uppföljning av lagefterlevnad i ledningsgrupper. Ledningens genomgång planeras för alla förvaltningar Miljöutbildning för miljöombud och miljöfrukostar planeras under året samt informationsinsatser. De miljömål som gäller för 2007 är: Utsläppen av luftföroreningar liksom koldioxid ska minska, varvid utsläppen av koldioxid skall minska med 15 % till 2010 i jämförelse med 1998. Mängden hushålls- och industriavfall ska minska, varvid högst 2000 ton hushållsavfall per år får deponeras Energianvändningen ska minska, varvid elförbrukningen ska minska med 1 % per år. Miljön i Östersund ska vara hållbar, trygg och säker och bidra till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra stads- och landskapsmiljö. 15 Nästa EMAS-miljöredovisning Nästa EMAS- redovisning avser 2007 och kommer ut under våren 2008. Kontakt För ytterligare information hänvisar vi till Central processägare Ulla Nordin, 063-14 38 87, Christina Breding, 063-14 46 52 eller Agenda 21- samordnare Irén Karlsson Berglund 063-14 32 72. Mer information går också att hitta på kommunens hemsida www.ostersund.se

MILJÖREDOVISNING DEL 2 Del 2 Redovisning av miljötillståndet i kommunen mot bakgrund av de nationella miljömålen 16 NATIONELLT MILJÖMÅL Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har ett ansvar tillsammans med andra länder för att detta mål uppnås. Utsläppen av klimatpåverkande gaser fortsätter att öka och koldioxidhalten i atmosfären ökar. Klimatförändringarna uppmärksammas av alltfler och under året har man även diskuterat de ekonomiska konsekvenserna. Nya forskningsrapporter visade att förändringarna tycks gå snabbare än vad man tidigare trott och värmerekord har slagits. Särskilt avvikande temperaturer har uppmätts på nordliga breddgrader. Arktis är extremt känsligt för klimatförändringar och nederbörden i området väntas tillta, vintrarna bli kortare, antalet stormar öka och snöoch istäcken krympa. Forskare har gjort iakttagelser som tyder på att trädgränsen har flyttats uppåt och att glaciärerna har minskat i storlek i våra Jämtländska fjäll. Den ökade växthuseffekten påverkar även oss i Östersund. Ett examensarbete (Umeå universitet) visar att ett förändrat klimat kan komma att påverka Östersund. Man räknar med att Östersund kommer att få ett betydligt varmare och blötare klimat med kortare snöperiod och längre vegetationsperiod. I examensarbetet belystes även om viktiga samhällsorgan (bland annat stadsplaneringen, länsstyrelsen och skogsstyrelsen) har börjat ta hänsyn till klimatförändringar i sin planering. Östersunds kommun är med i ett klimatnätverk för kommunerna (se även under Mål och resultat, inriktningsmål nr 1). De fossila koldioxidutsläppen i Östersunds kommun är dock låga jämfört med många andra kommuner. Här är det utsläpp från trafiken som står för huvuddelen av koldioxidutsläppen. Kommunfullmäktige antog 2001 en luft- och klimatplan med syfte att arbeta för en begränsad klimatpåverkan, frisk luft samt ett skyddande ozonskikt. Målet var att vi skulle minska utsläppen av koldioxid med 15 % till 2005 jämfört med år 1998. och 2006 har de beräknade fossila koldioxidutsläppen minskat med nästan 22 % (se även del 1, mål och resultat, Utsläpp av luftföroreningar ). Även metangas påverkar klimatet. En av källorna till metanutsläpp är avfallsdeponier. Vid Gräfsåsens avfallsanläggning utvinns biogas ur deponin (se även God Bebyggd miljö). En elmotor har installerats som producerar el av biogasen och sedan nyttjas värmen på fjärrvärmenätet. På Gövikens avloppsreningsverk rötas slam och biogas utvinns, ca 4 000 MWh per år. Under 2006 påbörjades byggadet av en anläggning för att förädla biogasen till fordonsgas. Denna gas ska driva kommunförvaltningens fordon och även externa fordon. Trafik och transporter I Östersunds kommun står transporter och resor för drygt 64 % av de fossila koldioxidutsläppen (SCB 2004) och andelen ökar. Enligt Vägverkets regionala långtidsprognos för personbilar förutspås lastbilstrafiken i Jämtland att öka med 25 % och personbilarna med 4 % mellan 2006-2020. Kommunen arbetar aktivt på olika sätt för att få mer hållbara transporter. Miljö- och samhällsnämnden har beslutat att tillåta miljöbilar att parkera gratis i Östersunds kommun. I december 2006 parkerade 452 miljöfordon gratis. Försäljningen av miljöbilar ökade under året och även privatpersoner valde att köpa miljöbilar. Kommunen har beslutat att endast miljöfordon ska köpas in (om inte synnerliga skäl föreligger). Detta har resulterat i att i december 2006 var drygt 50 % av kommunförvaltningens personbilar miljöbilar och inköp av biogasbilar och elhybridbilar planeras. I Klimpprojektet ingår bland annat förmedling av bidrag till företag, privatpersoner och bilpooler för inköp av biogasbil, bidrag till konvertering av fordon till etanol eller biogasdrift. Renhållningen har beställt biogasdrivna renhållningsfordon.

MILJÖREDOVISNING DEL 2 Hållbara transporter och resor Kommunens resepolicy anger att kommunens kostnader för resor ska minska, resande ska ske mer trafiksäkert och vårt sätt att resa ska blir mer miljöanpassat. Östersunds kommun har satsat på ett klimat- och mobilitetskontor, Grön Trafik som drivit många projekt för få hållbara transporter, minska koldioxidutsläppen och även informera om klimatfrågan. Till exempel har man i samverkan med företagen i Odenskog genomfört projektet Smarta resvanor med resultatet att Safety startat en bilpool i Odenskog, 24 vanebilister har bytt bilen mot cykeln och blivit hälsotrampare under ett år, 1362 personer deltog i Utmaningen i Jämtland och gick och cyklade motsvarande istället för att ta bilen = en fossil koldioxidreduktion på 90 ton, vanebilister blev testresenärer på buss och ersatte bilen med buss. Östersunds kommun fick i september 9 stjärnor av 10 i Gröna Bilisters granskning av kommunerna som miljöbilskommuner. Medeltalet var 5,5 och endast 3 andra kommuner i landet har fått 9 stjärnor. Grön Trafik har informerat om miljöbilar och krav har ställts i Stadsbussupphandlingen som resulterat i att från och med 2010 kommer c:a 30 etanolbussar att köra på Östersunds gator. Fler E85-tankställen har tillkommit och nu finns åtta tankställen i Östersunds kommun samt även på andra håll i länet (Sveg, Björnänge och Krokomsporten). Energi Östersund har ett väl utbyggt fjärrvärmenät. Produktionen är till största delen baserad på biobränsle. Fjärrvärmen står för den största delen av de minskade fossila koldioxidutsläppen i kommunen. Läs mer under Frisk luft. Kommunens energirådgivare informerar på olika sätt om energisparåtgärder mm. I ett av KLIMP-projekten ingår anslutning av småhus till fjärrvärme där kommunen energirådgivare förmedlar bidrag till 370 småhusägare som ska ansluta till fjärrvärmenätet samt folkbildning och information om detta. Energikontoret fortsatte under året sin verksamhet. Huvudmålet för arbetet är energieffektivisering, ökad användning av förnyelsebara energikällor samt minskad miljöpåverkan. Energikontoret samarbetar med de kommunala energirådgivarna i länet. Jämtlands Läns Energikontor har av The European Association for Renewable Energy tilldelats "European Solar Prize" för sitt arbete med att göra länet till en fossilbränslefri region. 17

MILJÖREDOVISNING DEL 2 18 NATIONELLT MILJÖMÅL Frisk luft "Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. I tätorter förekommer förhöjda halter av luftföroreningar som kan ge effekter på både hälsa och miljö samt på vissa material. De föroreningar som har störst betydelse är kvävedioxid, ozon och partiklar. De största källorna är vägtrafik, arbetsmaskiner och förbränning av biobränslen, främst småskalig vedeldning. Det nationella målet - Frisk Luft - blir svårt att nå om inte trenden vänds så att utsläppen minskar i snabbare takt rapporterar Naturvårdsverket. Östersund har ren luft. Luftkvalitén kan dock vara sämre periodvis i tätorten beroende på väder och vind, trafik och i vissa fall eldning. Vid kall väderlek och svaga vindar kan halterna av kvävedioxid, bensen och små partiklar periodvis bli förhöjda vid hårt trafikerade vägar. Marknära ozon som bildas av kväveoxid- och kolväteutsläpp från bl a trafiken kan skada skog och grödor och är skadligt för människors hälsa. Vid höga ozonhalter kan känsliga personer få huvudvärk, andningsbesvär samt ögonirritation. Lokalt bidrar vi i Östersund i mycket liten omfattning till bildandet av marknära ozon. Merparten förs hit från kontinenten. Halterna är högre i södra Sverige. Det är transporterna, framförallt biltrafiken som ger upphov till de största luftföroreningsutsläppen. Den förbättrade luftkvalitén i Östersund centrum under de senaste åren beror bland annat på ökad andel katalysatorbilar, bättre bränslen, utbyggnad av fjärrvärmenätet och förbifart utanför staden samt mindre utsläpp från bussparken. Om transporterna fortsätter att öka så kan dock den positiva trenden dämpas. Miljökvalitetsnormer En miljökvalitetsnorm anger en viss lägsta miljökvalitet (för t ex luften) inom ett område. Normerna är satta till skydd för människors hälsa och miljön. Varje kommun ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls inom kommunen genom mätningar eller beräkningar. Om en miljökvalitetsnorm riskerar att överskridas måste kommunen upprätta ett åtgärdsprogram. För utomhusluften finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, kväveoxid, kolmonoxid, svaveldioxid, bly, bensen, marknära ozon och PM 10 (små partiklar). Miljökvalitetsnormer för benso(a)pyren, arsenik, kadmium och nickel kommer att införas. Luftmätningar Resultatet av luftmätningarna visar på en fortsatt bra luftkvalitet. Det finns dock risk för att halterna av vissa ämnen tidvis kan vara för höga vid mer trafikerade gator. Svaveldioxid och sot har inte mätts eftersom halterna har varit konstant låga under många år. Däremot mäts PM 10 (små partiklar). Miljökvalitetsnormen för PM 10 överskrids inte. Mätvärdena för bensen och toluen visar en nedåtgående trend sedan 1994. Vinterhalvårsmedelvärdet klarar miljökvalitetsnormen Även mätvärdena för vinterhalvårsmedelvärden för NO2 (kvävedioxid) visar att miljökvalitetsnormen klarades. ( se även kap Utsläpp av luftföroreningar ska minska ). De senaste mätningarna av marknära ozon gjordes 2002/03. Mätningarna som har gjorts visade månadsmedelvärden som underskrider miljökvalitetsnormen. Av besparingsskäl har det inte gjorts några mätningar därefter. Mätningarna gjordes i centrala staden och vid två mätpunkter på landsbygden (Högbyn och Bränna). Läs mer på hemsidan: www.ostersund.se. Beräkningar som gjorts (Luft- och klimatplanen 2001) visar att skoterutsläppen står för ca en tredjedel av utsläppen av flyktiga organiska ämnen. Fyrtaktsmotorer och mindre miljöstörande drivmedel (alkylatbensin) finns på marknaden. Det finns två tankställen för alkylatbensin i kommunen. När det gäller motorredskap avvaktar de kommunala förvaltningarna att utrustning ska komma som är anpassat till förnyelsebara bränslen. Man använder alkylatbränsle så länge i gräsklippare, motorsågar och liknande. Pollenmätningar Under maj till augusti gjordes pollenmätningar i Östersund. Det finns ingen mätstation i Norrlands inland, utan mätningarna var en engångsinsats som finansierades av Naturhistoriska Riksmuseet. Pollenallergi är en vanlig sjukdom och 10-15 % av befolkningen har symptom. Av mätrapporten kan man utläsa att björkpollen- och gräspollenhalterna tidvis var höga och torde ha gett svåra besvär. (Pollenrapport, Pollenlaboratoriet i Umeå). Trafik Tätortstrafiken sköts av Stadsbussarna och för busstrafiken utanför tätorten ansvarar Länstrafiken. Antalet bussresor inom tätorten ökade något jämfört med tidigare år. Inga bussar drivs ännu med förnyelsebara bränslen men med