Strategi för Samverkan vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor
Innehåll 1 Inledning... 3 2 BAKGRUND... 4 2.1 Regionala rådet...4 2.2 Representanter i Regionala rådet...4 2.3 Möten och inriktning för Regionala rådet...4 3 värdegrund... 5 4 lagstiftning... 6 5 resurser... 7 6 Samarbetsgrupper i länet...8 7 informationssamordning...10 8 Samverkan i länet vid en händelse...11 8.1 Sammankallning...11 8.2 Regionala rådets roll under en händelse....11 9 Lägesbild...12 10 Samverkansplats och tekniska system...13 11 Utbildning, övning och utvärdering...14 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Instruktion för veckovisa samverkansmöten Minnesanteckningar samverkansmöte i Norrbottens län Agenda för Regionala rådets samverkansmöten Lägesrapport Utbildnings- och övningsplan Titel: Strategi för samverkan vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län Rapportserie nr: 13/2013 Författare: Enheten för social hållbarhet och samhällsskydd Grafisk form: Plan Sju kommunikation AB Kontaktperson: Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå Telefon: 0920-225 50 00, fax: 0920-22 84 11 E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: www.lansstyrelsen.se/norrbotten ISSN: 0283-9636 2
1 Inledning Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor, fortsättningsvis kallat Regionala rådet, syftar till att utveckla och stärka beredskapen för kriser samt förmågan att hantera kriser genom ökad samordning och samverkan inom området krisberedskap och skydd mot olyckor. Regionala rådets uppgifter innefattar såväl planering och samverkan i vardagen, som samverkan och samordning under och efter en händelse. Samverkan i länet kan beskrivas som ett verktyg för att på effektivare sätt hantera stora olyckor och kriser som påverkar Norrbottens län. Som en del av ansvarsprincipen har också regeringen i propositionen Stärkt krisberedskap för säkerhets skull valt att förtydliga myndigheters ansvar att initiera och bedriva sektorövergripande samverkan. En gemensam utvecklingsprocess har genomförts i länet med syfte att utveckla samverkan och samordningen vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län. Som ett resultat av detta arbete har föreliggande strategi tagits fram i samråd med deltagande organisationer i Regionala rådet. Fastställande och revidering Strategin ska årligen granskas och vid behov revideras av representanterna i Regionala rådet. Planer och instruktioner Denna strategi är en praktisk tillämpning av den överenskommelse om samverkan som förankrats och undertecknats av Regionala rådet och länets kommuner. I länet har också en Strategi för informationssamordning vid stora olyckor och kriser tagits fram. Till strategierna finns det presentationsmaterial som kan användas vid information och utbildningsinsatser om samverkanskonceptet i Norrbottens län. Aktuella versioner av dokumenten finns tillgänglig hos respektive aktör samt via Länsstyrelsen. Överenskommelse om samverkan BILAGA 5 BILAGA 4 BILAGA 3 BILAGA 2 BILAGA 1 BILAGA 3 BILAGA 2 BILAGA 1 DOKUMENT: Strategi för samverkan vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län DOKUMENT: Strategi för informationssamordning vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län Presentationsmaterial 1 Stärkt krisberedskap för säkerhets skull, prop. 2007/08:92 s 37 3
2 Bakgrund 2.1. Regionala rådet I Norrbottens län har det tidigare funnits ett råd för räddningstjänst, år 2007 gavs Regionala rådet en bredare inriktning och ombildades till ett Regionalt råd för krisberedskap och skydd mot olyckor. Under år 2009 inleddes ett arbete med att utveckla Regionala rådets roll och funktion från ett forum för informationsutbyte till ett mer aktivt samverkansforum som kan sammankallas i händelse av kris. Under hösten år 2012 och våren 2013 genomfördes en utvecklingsprocess i länet med syfte att utveckla den regionala förmågan till samordning och samverkan vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län. Utvecklingsprocessen var en del i en nationell satsning som länsstyrelserna tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tagit initiativ till. Samtliga organisationer gavs möjlighet att delta i utvecklingsprocessen. Merparten av Regionala rådets representanter deltog aktivt, andra representanter kunde av olika skäl inte delta. 2.3. Möten och inriktning för Regionala rådet Regionala rådet möts 4 ggr/år Två möten fokuseras på samverkan och informationsutbyte mellan ingående parter Ett möte/år har inriktning mot kunskapshöjande åtgärder och samordnas om möjligt med kriskommunikationsnätverket Ett möte/år koncentreras till frågor rörande risker- och sårbarheter i Norrbottens län Vid ett möte/år diskuteras behovet av gemensamma ansökningar av finansiering hos myndigheten för samhällsskydd och beredskap till regionala utvecklingsprojekt med utgångspunkt ifrån identifierade behov i länets risk- och sårbarhetsanalys Vid ett möte/år diskuteras samordning av utbildnings- och övningsfrågor för länet med utgångspunkt ifrån behovet av gemensamma ansökningar till regionala utvecklingsprojekt Årlig diskussion om ändringar i inriktningen för Regionala rådet, samverkansformer m.m. 2.2. Representanter i Regionala rådet Försvarsmakten Kommuner (två representanter) Kommunförbundet Norrbotten (en representant kommunal räddningstjänst) Kustbevakningen Länsstyrelsen i Norrbottens län Norrbottens läns landsting Polismyndigheten i Norrbottens län Sjöfartsverket SOS Alarm Sverige AB Svenska Kyrkan, Luleå Stift Sveriges Radio Norrbotten Swedavia Trafikverket Vattenfall Eldistribution Vattenfall Vattenkraft I kriskommunikationsnätverket ingår ungefär 2 motsvarande organisationer som i Regionala rådet. 4 2 I kriskommunikationsnätverket ingår alla länets kommuner men inte Sveriges radio, Sjöfartverket och SOS Alarm.
3 Värdegrund Regionala rådet har tagit fram en värdegrund som gäller för samverkan och informationssamordning före-, under och efter en händelse i Norrbottens län. samverkan för samhällets bästa Värdegrunden utgår ifrån målet att samverkan ska genomföras för samhällets bästa. Samverkan är ett verktyg för att hantera stora och olyckor och kriser på ett effektivare och bättre sätt. Människor bor, verkar och vistas i länet och de står i centrum för den gemensamma värdegrunden. Deltagande organisationer verkar i samhället för människans bästa. Deltagande organisationer ska visa respekt för varandras verksamheter, mandat och uppdrag. All samverkan ska genomsyras av effektivitet och genom ett aktivt deltagande från alla berörda. Alla organisationer ska ta ett gemensamt ansvar och utifrån ett helhetsperspektiv arbeta för att förbättra samverkan och samordningen före-, under och efter en stor olycka eller kris som påverkar Norrbottens län. Gemensamt ansvar Respekt Helhetsperspektiv Människor Effektivitet Aktivt deltagande 5
4 Lagstiftning Länsstyrelsen har i uppdrag att inrätta, utveckla och förvalta ett regionalt råd för krisberedskap och skydd mot olyckor. Syftet med rådet ska vara att skapa nödvändig samordning. 3 Ansvaret för samordning och samverkan finns också regleras i andra lagar och förordningar och ligger till grund för samarbetet i Norrbottens län. Svenska krishanteringssystemet Det svenska krishanteringssystemet baseras på tre grundprinciper: Ansvarsprincipen innebär att en verksamhets ansvar vid normala förhållanden även gäller vid kris dvs. ingen övertar ansvaret från någon annan. Likhetsprincipen innebär att en verksamhet som ansvarar för en händelse vid normala förhållanden ska hanterade den på ett liknande sätt även vid kris. Närhetsprincipen avser att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast ansvariga och berörda. 4 Som en del av ansvarsprincipen har också regeringen i propositionen Stärkt krisberedskap för säkerhets skull 5 valt att förtydliga myndigheters ansvar att initiera och bedriva sektorövergripande samverkan. Samverkan innebär inte att Regionala rådet vid en händelse övertar någon ledning eller enskild aktörs ansvar eller mandat. Samordning uppnås genom samverkan och koordinerat beslutsfattande. Sektor och geografiskt områdesansvar Sektoransvar innebär att alla myndigheter och organisationer inom en samhällssektor 6 också har ett ansvar inom sitt område vid en kris. Utöver det ansvaret finns också behov av att samordna de olika sektorernas arbete inom varje geografiskt område. Det geografiska områdesansvaret gäller för kommunerna på lokal nivå, länsstyrelserna på regional nivå samt regeringen på nationell nivå. 7 Ansvaret innebär att det inom varje geografiskt område finns en aktör som ansvarar för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder gällande krisberedskap. I avsnitt 5 beskrivs resurshanteringen inom ramen för det geografiska områdesansvaret och samverkan i länet. 6 3 Förordning(2007:825) med länsstyrelseinstruktion 54 4 Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle, prop. 2005/06:133 s 51 5 Stärkt krisberedskap - för säkerhets skull, prop. 2007/08:92 s 37 6 Samhällsektorerna är indelade i sex samverkansområden: teknisk infrastruktur, transporter, farliga ämnen, ekonomisk säkerhet, geografiskt områdesansvar, skydd undsättning och vård. 7 Budgetproposition 2012/13:1, uppgiftsområde 6, kap 4 Samhällets krisberedskap ss. 71-72
5 Resurser Hur resurssamverkan ska fungera i länet beror på händelsens karaktär, behovet av stöd och varifrån resurserna kommer. Resurserna kan delas in i tre nivåer: Lokala och regionala resurser Nationella resurser Statliga och internationella resurser Lokala och regionala resurser En kommun ska ha beredskap för sina egna risker och därmed vidta de åtgärder som behövs för att kunna utföra räddningsinsatser på lokal nivå. Om kommunens beredskap inte är tillräcklig ska de samverka med exempelvis andra kommuner och privata aktörer. Om en kommuns resurser ändå inte räcker till ska de i första hand samverka inom regionen. Länsstyrelsen har som geografiskt områdesansvarig på regional nivå ett ansvar för att stödja och verka för samordning av kommuner och andra aktörer inom sitt område, exempelvis med inventering och koordinering av resurser. Lokala och regionala resurser ska samordnas och koordineras inom ramen för samverkan i länet. kan MSB:s förstärkningsresurser nyttjas. MSB har resurser i form av utrustning samt inom vissa områden personal som kan stötta vid insatsen. Aktuella resurser finns inom områdena: Skogsbrand Översvämning Oljeutsläpp Kemikalieolyckor Nationella förstärkningsresurser ska samordnas och koordineras inom ramen för samverkan i länet. Statliga och internationella resurser Inom ramen för det geografiska området kan också Länsstyrelsen efter beslut av regeringen få i uppdrag att prioritera och inrikta statliga och internationella resurser. 8 Statliga och internationella resurser (efter regeringsbeslut) ska prioriteras av Länsstyrelsen men resursbehoven identifieras inom ramen för samverkan i länet. Nationella resurser När en händelse är så stor, komplex eller långdragen att resurserna inte räcker till dvs. när kommunala och regionala resurser är uttömda, 8 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, 7 7
6 Samarbetsgrupper i länet I Norrbottens län finns det ett flertal särskilda samarbetsgrupper som arbetar med att utveckla samverkan och förmågan att hantera kriser och stora olyckor i länet. Utöver nedan beskrivna samarbetsgrupper finns också flera permanenta samt tillfälligt sammansatta arbetsgrupper som hanterar olika län- och samverkansfrågor. Regional försvarsplanering Kriskommunikationsnätverket Regional samordningsfunktion CBRNE Räddningschefsträff Älvsamverkan Regionala rådet Rakel BD-säk Transporter Regionala rådet Syfte Samverkans- och samordningsforum med syfte att framföra information, behov av resurser eller annat stöd. Sammankallande Länsstyrelsen Sammankallas 4 gånger/år Deltagare Beskrivs under avsnitt 2.2. 8
Kriskommunikationsnätverk Syfte: Samordning och utveckling av informationssamordningen i länet. Sammankallande: Länsstyrelsen Sammankallas: 1 gång/år Deltagare: Organisationer i Regionala rådet samt alla länets kommuner. Rakel Syfte: Samordning och utveckling kring användningen av Rakel i länet. Sammankallande: Länsstyrelsen Sammankallas: 2 gånger/år Deltagare: Rakelansvariga i länet BD-säk Syfte: Forum för samverkan inom säkerhets- och krisberedskapsfrågor. Sammankallande: Kommunförbundet Sammankallas: 2 gånger/år Deltagare: Kommunala säkerhetssamordnare, landstingets säkerhetschef, platscheferna för länets sjukhus samt Länsstyrelsen. Räddningschefsträff Syfte: Forum för samverkan och informationsutbyte inom räddningstjänstområdet och lagen om skydd mot olyckor. Sammankallande: Kommunförbundet samt länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbottens län. Sammankallas: Kommunförbundet sammankallar till möte några gånger per år. Länsstyrelserna sammankallar till en gemensam räddningschefsträff 1 gång/år. Deltagare: Räddningschefer och länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbottens län. Transporter Samarbetsgruppens inriktning och sammansättning varierar beroende på vilket samordningsbehov som finns i länet. Nuvarande inriktning är samordnad flyghaveriplanering. Syfte: Utveckla förmågan att hantera flyghaverier på ett likartat sätt vid länets alla flygplatser Sammankallande: Länsstyrelsen Sammankallas: Varierar beroende på behov och gemensam planering. Deltagare: Flygplatserna, polismyndigheten, landstinget och räddningstjänsterna. Älvsamverkan Samarbetsgruppens inriktning och sammansättning varierar beroende på vilket samordningsbehov som finns i länet. Nuvarande inriktning är samordnad beredskapsplanering vid dammbrott i Luleälven. Syfte: Samordna beredskapsplaneringen vid dammbrott i Luleälven Sammakallande: Länsstyrelsen Sammankallas: Deltagare: Varierar beroende på behov och gemensam planering. Berörda kommuner, Landstinget, Trafikverket, Polismyndigheten, Försvarsmakten och Vattenfall Vattenkraft AB. Regional försvarsplanering Syfte: Samordna Försvarsmakten stöd till det civila samhället och samhällets stöd till Försvarsmakten. Sammankallande: Försvarsmakten Sammankallas: Varierar beroende på behov och planering. Deltagare: Regionala myndigheter, kommuner och näringsliv. Regional samordningsfunktion, CBRNE Syfte: Att skapa en hållbar och långsiktig samverkan och förmåga mellan lokala och regionala aktörer i länet, inom området för farliga ämnen Sammankallande: Länsstyrelsen Sammankallas: Minst 4 ggr/år Deltagare: Länsstyrelsen i Norrbottens län, Försvarmakten, Räddningstjänsten Luleå (kemkoordinatorer), Räddningstjänsten Piteå (saneringsenheten), Landstinget, Polisen, Kustbevakningen. 9
7 Informationssamordning Kriskommunikationsnätverket består av kommunikatörer/informatörer/motsv. från organisationerna i Regionala rådet samt alla länets kommuner. Nätverket samverkar kring krisinformation och informationssamordning. Det sammankallas 1 gång/år samt vid behov. Vid en stor olycka eller kris kan kommunikatörerna från nätverket delta vid Regionala rådets möten och/eller särskilt sammankallas för samverkan kring informationssamordningen. Vid en händelse som föranleder ett samverkansbehov ansvarar berörd organisation för att informera och/eller bjuda in sin kommunikatör som deltagare. Detta för att säkerställa att kommunikationsfrågorna hanteras redan från början. Informationssamordning Informationssamordning innebär inte att någon aktör övertar någon annans informationsansvar utan varje organisation ansvarar för sin egen information. Syftet med informationssamordningen är att genom gemensamma budskap ge korrekt och samstämmig information underlätta hanteringen och konsekvenserna för berörda. Nedan beskrivs två viktiga exempel på hur informationssamordningen i länet genomförs i praktiken. och/eller i Regionala rådet. Varje aktör kompletterar sedan dessa budskap med egna budskap utifrån det egna informationsansvaret. Det gemensamma budskapet handlar inte så mycket om faktaförmedling som om den gemensamma hållningen och inriktningen. Ett första budskap kan därför formuleras i den egna organisationen i avvaktan på att samverkan har inletts. Beståndsdelar i ett första budskap som inte har hunnit samordnas med övriga aktörer bör vara: Empati Ansvarstagande Värdegrunden för länets gemensamma krishantering Presskonferens För att underlätta informationssamordningen kan berörda aktörer anordna gemensamma presskonferenser. Länsstyrelsen ansvarar för inbjudan och praktiska arrangemang. För mer information om kriskommunikationsnätverket och informationssamordning se Strategi för informationssamordning vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län. Budskapsplatta I samband med stora händelser som föranleder samverkan tar berörda kommunikatörer fram en gemensam budskapsplatta. Det genomförs under en samverkanskonferens. Budskapsplattan förankras därefter i respektive berörd organisation 10
8 Samverkan i länet vid en händelse Regionala rådet har uppgifter såväl under normala omständigheter planering och samverkan, som under en händelse där rådet kan behöva sammankallas för att få information men även för att underlätta samverkan i länet 8.1. Sammankallning Länsstyrelsen är sammankallande för Regionala rådet och larm eller information som kan föranleda ett sammankallande kan komma via: SOS Alarm till Länsstyrelsens Tjänsteman i beredskap (TiB) Organisationer i Regionala rådet Andra myndigheter Media Allmänheten Initiativ till möte kan tas av samtliga deltagande organisationer samt av länets kommuner. Vid behov kan även andra, som normalt inte är deltagare i Regionala rådet, delta vid möten. Länsstyrelsen kan också stödja genom att samordna aktörer och skapa en plattform för samverkan. 8.2. Regionala rådets roll under en händelse Vid ett sammankallande utgör Regionala rådet en plattform för samverkan, samordning och stöd inom länet. Representation vid Regionala rådets möten under en händelse avgörs av respektive deltagande aktör. Uppgifter som kan diskuteras och hanteras i samverkan kan handla om: Gemensam tolkning av läget, den förväntade utvecklingen samt konsekvenser för länet Vidtagna och planerade åtgärder som kan påverka andra aktörer, Samordning av insatser och åtgärder i länet Identifiering av ansvariga aktörer och övrigt samverkansbehov Samordning av information till allmänhet och media Identifiering, samordning och effektiv användning av resurser (se avsnitt 5) Behov av att begära stöd nationellt (exempelvis avseende resurser) Diskussionerna ligger till grund för framtagandet av samlade lägesbilder för länet. Den samlade lägesbilden kan utgöra ett underlag för prioritering av åtgärder och resurser i den egna organisationen men också fungera som ett stöd i bedömningen av vilka insatser och resurser som berörda organisationer kan bidra med till länet. Mer information om formerna för lägesbild se avsnitt 9 Händelse Larm/ information Länsstyrelsen Deltagare i Regionala rådet Samverkan 11
9 Lägesbild En lägesbild utvecklas genom informationsutbyte mellan aktörer för att skapa en förståelse om pågående händelseförlopp. Målet med lägesbilden är att ge en meningsfull beskrivning av den verklighet som behöver hanteras. Bilden nedan beskriver vilka metoder som kan användas för delgivning av lägesbild mellan berörda organisationer. Vad? Var? Vem? Veckovis Förbereda möten med en fast agenda. Tidssatta i förväg. Rakel Telefon WIS (minnesanteckningar) Representant/er från varje organisation i Regionala rådet Vid behov Aktuell händelse. Rakel Telefon WIS TIB Berörd organisation Regionala rådet Vem initierar? Länsstyrelsen Länsstyrelsen Berörd organisation Regionala rådet Veckovis Varje vecka vid överrenskommen tid genomförs ett veckomöte i Rakel eller per telefon. Mötena tar max 15 minuter och genomförs utifrån särskilda rutiner och förbestämd agenda (se bilaga 1 och 2). Mötena genomförs i syfte att underlätta informationsutbytet, skapa en samordnad lägesbild samt upprätthålla god samverkansförmåga via Rakel. Viktigt att deltagande organisationer förbereder sig så att om de har något att rapportera, kort kan informera om vad som pågår inom egen verksamhet. Vid behov Vid händelser som föranleder ett samverkansbehov kan hela eller delar av Regionala rådet sammankallas och samverka på en plats eller genom tele- eller videokonferens (se bilaga 3). Om information delges i WIS 9 bör en kort analys bifogas som beskriver varför informationen publiceras, exempelvis. 3 bilolyckor på en timme = ansträngt läge för räddningstjänsten och kan också beröra andra. WIS kan vara ett naturligt forum att dela denna information - efter behov och förmåga. Lägesrapport Länsstyrelsen har rapporteringskrav och ska efter förfrågan från Regeringskansliet eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap lämna den information som behövs för samlade lägesbilder. För att kunna skapa en regional lägesbild behöver därför Länsstyrelsen samla in information ifrån berörda aktörer i länet. Mallen som används för att rapportera och samla in information till en lägesrapport kommer ifrån WIS (se bilaga 4). Kraven på en lägesrapport är att den minst ska innehålla information om händelseutvecklingen, tillståndet, den förväntade utvecklingen och tillgängliga resurser inom respektive ansvarsområde samt om vidtagna och planerade åtgärder. 10 Lägesrapporten publiceras i WIS. Viktigt att ta i beaktande är att innehållet i lägesrapporten inte primärt är tillför andra aktörer än de som den ska rapporteras till. Rapporten ska hållas kort och saklig vilket kan innebära att mycket av den information som rapporteras in av berörda inte tas med i rapporten. Lägesrapporten ska därför inte blandas ihop med en regional lägesbild som mer i detalj beskriver läget i länet. Andra myndigheter har också rapporteringskrav och kan i samma syfte behöva begära in information från berörda. 9 Nationellt webbaserat informationssystem som tillhandahålls av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 10 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 14-15 12
10 Samverkansplats och tekniska system Samverkansplats och samverkanspersoner Länsstyrelsen är generellt sett den ordinarie platsen för fysiska samverkansmöten. I de fall händelsens karaktär och/eller geografiska omständigheter gör det olämpligt att samverka hos Länsstyrelsen eller i de fall samverkan på annan plats underlättar hanteringen av händelsen ska samverkan ske på annan plats. Deltagare som inte har möjlighet att delta i fysiska samverkansmöten ska kunna delta på distans. Samverkan kan också ske genom att samverkanspersoner ifrån andra organisationer förstärker Länsstyrelsens krisstab på plats vid Länsstyrelsen. 11 Det kan också bli aktuellt att Länsstyrelsen placerar ut samverkanspersoner hos annan organisation. Tekniska system Telefon Telefon är det vanligaste kommunikationssättet mellan aktörer i Regionala rådet vid en händelse. Andra kommunikationsätt kan användas om alla deltagande aktörer har tillgång till systemen. Rakel Rakel (RAdioKommunikation för Effektiv Ledning) är ett nationellt kommunikationssystem för samverkan och ledning. Det har byggts ut i hela Sverige för att stärka samhällets krishanteringsförmåga och underlätta den dagliga kommunikationen hos organisationer som arbetar med ordning, säkerhet eller hälsa. Rakel ska användas av Regionala rådet för veckovisa samverkansmöten (se bilaga 1 och 2). Webbaserat informationssystem (WIS) WIS är ett nationellt webbaserat informationssystem som tillhandahålls av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Systemet är framtaget för underlätta informationsdelning mellan aktörerna i det svenska krishanteringssystemet för- under och efter en kris. Respektive aktör svarar för att ha den nödvändiga kompetensen och organisationen som krävs. Vid förändringar på sidor som bevakas möjliggör WIS avisering via e-post vilket gör att ständig inloggning inte krävs för att bli informerad om händelser eller förändringar. E-post E-post används för att sammankalla och delge information till företrädare för Regionala rådet. Funktionsadresser ska främst användas för sammankallning vid händelser i länet. 11 Under övningen Barents Rescue 2011 förstärktes Länsstyrelsens krisstab av samverkanspersoner från Räddningstjänsten, Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 13
11 Utbildning, övning och utvärdering Den gemensamma utbildnings- och övningsplanen (se bilaga 5) beskriver större inplanerade övningar i länet samt gemensamma övning- och utbildningsinsatser som genomförs i Regionala rådets regi. Målgruppen för övnings- och utbildningsplanen är både Regionala rådets representanter samt andra aktörer i länet. Utbildning Exempel på utbildningsinsatser som kan genomföras i Regionala rådets regi: Vid möten Utbildningsinsatser kan genomföras i samband med Regionala rådets ordinarie möten via externa föreläsare eller genom interna föredrag från deltagande organisationer. Utbildningsinsatserna baseras på önskemål från Regionala rådets representanter. Representant för Regionala rådet Representanter i Regionala rådet och/eller utvecklingsprocessen har ett ansvar att i olika forum representera och informera om Regionala rådets roll och hur samverkan och samordningen ska fungera i Norrbottens län. Samverkanskurs I Regionala rådets regi ska det genomföras samverkanskurser i syfte att utbilda och informera om samverkan och samordning i länet. Målgruppen är den egna organisationen samt andra aktörer i länet. Övningsansvarig organisation kan via Regionala rådet bjuda in observatörer från andra organisationer. Vid gemensamma övningar i Regionala rådet bär respektive deltagare den egna organisationens kostnader. Övnings- och utbildningsverksamhet kan också finaniseras genom gemensamma ansökningar av regionala utvecklingsprojektet som fått medel från till exempel MSB. Utvärdering Exempel på utvärderingsinsatser som kan genomföras i Regionala rådets regi: Utvärdering vid händelser Vid större olyckor och kriser i Norrbottens län ska erfarenhetsseminarier genomföras med syfte att ta tillvara på erfarenheter och utveckla samverkan och samordningen i länet. Utvärdering av övning och utbildning Efter att gemensamma övningar och utbildningsinsatser genomförts ska en utvärdering genomföras i syfte att utveckla och förbättra samverkan i länet. Utvärdering av varandras övningar Vid behov av utvärderare kan berörd organisation delge inbjudan via Regionala rådet. Övning Exempel på övningsformer som kan genomföras i Regionala rådets regi: Start- och teknikövningar där larm, sammankallning och igångsättande testas Tabeltopövningar Samverkansövningar över landsgränserna Deltagande som observatör 14
15