Geografi 17.3.2008 Fråga 1: Definiera begreppen och redogör för skillnaderna: a) Bergart berggrund En bergart är det som bygger upp berggrunden. En bergart definieras med hjälp av de olika mineral som ingår, dess kemiska sammansättning samt på vilket sätt den har bildats. Man delar vanligen in bergarter i fyra olika huvudgrupper: magmatiska bergarter, metamorfa bergarter, sedimentära bergarter samt meteoriter. Berggrund kallas det berg som utgör den fasta massan i alla kontinentalplattor. Berggrunden är uppbyggd av olika bergarter. b) Jordart jordmån Jordart är ett begrepp som används när man vill uttrycka jordens innehåll av sönderdelat berg exempelvis morän, lera, rester av organismer exempelvis torv, dy eller kemiska utfällningar exempelvis kalkgyttja Jordmån avser den del av jorden, som förändrats efter bildningen, t.ex. via kemisk eller fysikalisk erosion eller påverkan av levande organismer. Jordmånens utveckling påverkas av mineralsammansättningen hos jordarterna, klimatet, växtligheten och de bakterier, svampar och djur, som lever i jorden och på markytan. c) Erosion vittring Erosion är den nednötning och transport av jord och berg som orsakas av vind, rinnande vatten, vågor, glaciärer, gravitationsrörelser, levande organismer, men även genom massrörelsernas materialtransport nedför sluttningar. Till skillnad från vittring så förutsätter begreppet erosion att det bortvittrade materialet förs bort (t.ex.av en vattenström). Fråga 2: Variation i temperatur och regnmängd (Se tabell i bifogat prov). a) Rita ett klimatdiagram baserat på statistiken.
b) Var i världen kan ett klimatdiagram se ut så? I länderna kring Medelhavet och i andra regioner i området mellan det subtropiska högtrycket och västvindsbältet, t.ex. Sydafrika, Kalifornien, Chile och södra Australien. c) Beskriv klimatets egenskaper och namnge klimattypen. Vinterregnsklimat/Medelhavsklimat utmärks av att sommaren är torr och varm, medan vintern är sval och regnig. Kontrasten beror på att ett subtropiskt högtryck dominerar området under sommaren, medan vintern präglas av luftmassor från tempererade områden med mer växlande väder. Detta klimat ger en bra förutsättning för både djuroch växtriket, då ett växlande klimat ger en bra och näringsrik föda. d) Beskriv områdets vegetation. Växtligheten har ofta specialanpassningar mot torka (hårdbladsväxtlighet).vanliga odlingsväxter: vindruvor, citrusfrukter, avokado och korkek. Fråga 3: Olika former av lantbruk (Se karta i bifogat prov). A. Nomadism (extensivt jordbruk; med låg insats av arbetskraft och kapital) är utmärkt som grönbrunt på kartan B. Intensiv blandhushållnin, blått på kartan C. Risodling (och tidvis intensiv blandhushållning), orange på kartan Fråga 4: Förändringar i markanvändningen a) Hur har områdets markanvändning förändrats på 30 år? Bosättningen har ökat och tätorten utvidgats. Åkrarna har blivit färre, trafiknätet har utvidgats, likaså farlederna. Det har byggts en bilfabrik, golfplaner och gästhamnar och dockningsstationerna har utvidgats. b) Vilka faktorer har inverkat på förändringen? Förändringarna beror på ändringar i näringsstrukturen, urbaniseringen och den ökade trafiken. Landhöjningen och Nystads läge vid havet bidrar också till utvecklingen. Fråga 5: Sahelområdet i Afrika och dess risker. Vilka är orsakerna till riskerna och hur kan man förebygga och bereda sig för dem?
Nämn minst tre risker och förklara dem väl. T.ex. torka, klimatförändring, folkökning, försaltning, väpnade konflikter på grund av sinande resurser. Förklara också vad som kan göras: lokalt anpassade jordbruksmetoder, trädplantering, utbildning och hälsovård som minskar nativiteten. Fråga 6: Förluster efter naturkatastrofer; hur är de fördelade i världen? I svaret är det viktigt att jämföra u- och i- länder. T.ex. i USA, Canada, Australien, Sydkorea och i Japan har tropiska stormar orsakat stora skador i infrastrukturenvilket har haft drastiska ekonomiska följder. Däremot har antalet dödsoffer varit låga. T.ex. i Indien och Bangladesh blir antalet dödsoffer ofta enormt, medan de ekonomiska förlusterna inte är lika stora på grund av befolkningens fattigdom. Fattiga länder har inte råd att förbereda sig på olika katastrofer och därmed sämre beredskap att hantera katastroferna. Fråga 7: Beskriv miljöns tillstånd i det område du undersökte på kursen i regionstudier. Granska vad man har gjort och kan göra för att förbättra miljöns tillstånd. Rita en karta över de områden du behandlar. Svaret bedöms enligt hur väl skribenten behärskar sitt områdes struktur och miljöproblem. Skriv om t.ex. naturresurserna och hur de används, hur bosättning, trafik och förändringar i näringslivet påverkar området. Finns det orärda värdefulla naturområden, vad har man gjort för att bevara/förbättra miljöns tillstånd? Bifoga en bra och redig karta med skala, symboler + förklaringar och kompass. Fråga 8: A. (Se kartor i bifogat prov). Jämför kartornas generaliseringsnivå och hur skalan påverkar användningen av dem. Bedömningen utgår från hur väl skribenten kan analysera kartor, förstår vad som kan framställas på kartor av olika skala, kan hantera begreppen storskalig/småskalig karta och känner till skullnaderna mellan dem, vet vad som händer med informationsinnehållet vi generalisering.
B. Vad menas med geografiska informationssystem? Hur kan de utnyttjas i räddningstjänsten? - Geografiska informationssystem används ofta tillsammans med satellitlokalisering (GPS= Global Positioning System) - Geografiska informationssystem är ett datoriserat informationssystem med hjälp av vilket man kan samla, bearbeta, analysera och åskådliggöra stora mängder information som är knuten till ett ställe. - Geografiska informationssystem består av utrustning, programutbud, material och användare. - När det kommer ett alarm kan uppringaren lokaliseras på basen av telefonens basstation eller adressen. - Om utryckningsfordonen har positionerare (utrustning för att lokalisera position) kan man se var de olika fordonen befinner sig på kartan och välja vilken som är närmast till hands. - Rutterna kan planeras på basen av vägnätet och kartorna kan printas ut i förväg. - Från systemet kan man få information om resemålet, t.ex. hurdan byggnad det är, vem som bor där och var brand- och vattenposterna är belägna. - Vid stora olyckor (t.ex. översvämningar, gasläckage, skogsbrand) kan man med hjälp av geografiska informationssystem planera evakueringar och bedöma vilka skador olyckan kommer att medföra för naturen. - GIS-planering (Geographic Information System) används t.ex. när man planerar vart man ska bygga en ny brandstation. - Gamla alarm sparas i systemet, så man senare kan kolla upp vad som hände och var det hände. Fråga +9: Hurdana problem har människans verksamhet gett upphov till i jordens arktiska och antarktiska områden? Människans verksamhet har gett upphov till många problem. Både Arktis och Antarktis har drabbats av varmare klimat och uttunning av ozonskiktet. Gemensamt för båda områdena är också följande: - Ökade mängder växthusgaser - Partiklar i atmosfären (pga. Trafik, jordbruk, energiproduktion)
- Smältande isar Vattenytan stiger i haven - Djur och natur lider (också andra än isbjörnen) - Gifter dödar djur och fåglar (t.ex. DDT och PCB) - Oljeolyckor på havsområden, speciellt på arktiska vatten - Överfiske Fiskbestånden minskar, viktiga arter dör ut, u-länders fisk går till rika länders foderproduktion Problem på Arktis: - Urbefolkningarnas rättigheter kringskärs - Utnyttjande av naturresurser (t.ex. olja och naturgas) - Olje- och gasledningar hindrar djurens naturliga migration - Permafrosten smälter - Tungmetaller i atmosfären - Dumpning av avfall - Kärnvapenprov och kärnavfall Problem på Antarktis: - Politiska tvister om marken och hittills outnyttjade resurser - Ökad turism Nedskräpning Slitage av känsliga ekosystem Fråga +10: Globalisering av ekonomin och dess för- och nackdelar på jorden. - Definiera begreppet globaliserad ekonomi Fördelar: - Utveckling av industri, ekonomi och handel - T.ex. i Asien har den ekonomiska utvecklingen lett till att fattigdomen minskat - Tack vare de globala marknaderna är det möjligt att köpa billiga kläder och livsmedel
- Aktiviteten och intresset för att bygga upp en hållbar värld har ökat bland befolkningen, liksom också verksamheten på gräsrotsnivå. Nackdelar: - Den ekonomiska vinsten har koncentrerat sig till vissa länder. - Handeln kontrolleras av multinationella företag Produktionen sker i länder med billig arbetskraft, vilket ökar arbetslösheten i i-länderna. Ökande transporter. Öknade miljöproblem. - Global världsekonomi gynnar kärnområden på bekostnad av periferier. - Inkomstskillnaderna har ökat. Fattigdomen är koncentrerad speciellt i Afrika. - Världsekonomin är instabil och kotsiktig och varje liten svängning i den påverkar hela världen. - Ökat global t resande Spridning av sjukdomar Lokala kulturer förfaller