SYSTEMATIK VÄXTER DEL 2
MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna genomgång skall du kunna: Förklara den systematiska uppdelningen i fylum Plantae Beskriva utmärkande karaktärer för de grupper som beskrivs här
SYSTEMATIK Huvudsakligen landväxter Kärlväxter Mossor Kärlkryptogamer Fröväxter Nu 100 Kransalger Levermossor Nålfruktsmossor Bladmossor Lummerväxter Fräkenväxter Ormbunkar Nakenfröiga Enhjärtbladiga växter Tvåhjärtbladiga växter Gömfröiga 200 Fröväxter (cirka 360 mås) 300 400? Kärlväxter (cirka 420 mås) 500 Miljoner år sedan Gemensamt ursprung Grönalg Landväxter (cirka 475 mås)
FANEROGAMER (MAGNOLIOPHYTA) Den högst utvecklade växtgruppen och även den största Förökning genom frö
VÄXTSYSTEMATIK NYCKLING Världen: cirka 4 000 000; Sverige: drygt 2000
Barrväxter Världen: 550; Sverige: 6 NAKENFRÖIGA VÄXTER (GYMNOSPERMER) Nakenfröiga växter fröanlag på blad som samlas i kottelika bildningar Alla är vedartade träd eller buskar Tre nu levande grupper: Ginkoväxter Kottepalmer Barrväxter
TALL BARRVÄXTER (CONIFEROPSIDA) GRAN EN IDEGRAN LÄRK
BARRVÄXTER Honkotte Hankotte Fröämne Sporofyll Genomskärning av fröämne Nucellus (megasporangium) (2n) Megasporens modercell (2n) Integument (2n) Mikropyle Mogen sporofyt (2n) Meios Pollenkorn (n) Meios Megaspor (n) Fröplanta Fröhölje från sporofyten (2n) Integument (2n) Äggkärna (n) Honlig gametofyt (n) Arkegonium Ägg (n) Näringsreserv (n) gametofytvävnad Befruktning Pollenkärna (n) Pollenslang Pollen som gror (n) Embryo (2n) (ny sporofyt) Haploid (n) Diploid (2n)
Världen: 235 000; Sverige: 2 200 TVÅ TYPER AV BLOMVÄXTER (ANGIOSPERMER) Enhjärtbladiga Tvåhjärtbladiga Ett hjärtblad Två hjärtblad Oftast parallellnerviga blad Oftast 3-taliga kransar i blomman Fjäder- eller nätnerviga Oftast 4- eller 5-taliga kransar i av hylleblad och ståndare i blomman
VÄXTSYSTEMATIK FRÖVÄXTER Pollenkorn sprids med vinden eller djur Meios Haploid (n) Diploid (2n) Mikrospor (n) bildar pollenkorn Knapp Pollenkorn (hanliga gameter) Pollen färdas ner genom pollenslangen för att nå ägget Ståndare Fröämne Pollen landar på pistillen nära märket. En pollenslang bildas Meios Fruktämne Megasporangium Megaspor i fröämnet Embryo (2n) Ägg (n) Honliga gametofyter i fröämnet Endosperm (3n) (frövita) Frövita (3n) Mogen sporofyt (2n) Mitos Fröplanta (2n) Fröet sprids med vinden eller djur Frukt (utvecklas från fröämnets vägg) med frö Zygot (2n)
ENHJÄRTBLADIGA VÄXTER Liljeväxter (Liliaceae) Perenna växter med lök eller knölstam Liljekonvalj Långa lansettlika blad Blomman ofta radiärsymmetrisk Tulpan Lök, sparris, liljekonvalj, hyacint, liljor, tulpan Amaryllis Gul lök
Flugblomster ENHJÄRTBLADIGA VÄXTER Orchidéer (Orchidaceae) Ett kalkblad ofta försett med sporre (nektargömme) Guckusko Över 15 000 arter växtrikets näst största familj Mykohorrizaväxter, vissa saknar klorofyll Mest tropisk och epifytisk Nattviol Jungfru Marie nycklar
ENHJÄRTBLADIGA VÄXTER Gräs (Poacae) Ihålig stam (strå), med markerade kompakta leder Motsatta blad, 180 Småax samlade i förgrenad ställning Våra sädesslag, vass, bambu, sockerrör Vete Korn Råg Ris Majs Havre Hirs
ENHJÄRTBLADIGA VÄXTER Halvgräs (Cyperaceae) Blommor i enkla eller sammansatta ax, ofta enkönade Strået trekantigt, blad i 120 -ställning Växer ofta på fuktig mark Starrväxter, papyrus, ängsull, säv Ängsull Starr Blåsstarr Papyrus
Knapptåg ENHJÄRTBLADIGA VÄXTER Tågväxter (Junaceae) Blommor i i vipp, ax eller huvudlika samlingar Ofta på fuktig mark Tågväxter och fryleväxter Knippfryle
ENHJÄRTBLADIGA VÄXTER Kaveldunsväxter (Typhaceae) Sump- eller vattenväxter Brun kolv som består av tusentals reducerade honblommor Smalare segment med hanblommor över Kaveldun
SAMMANFATTNING Nakenfröiga växter och de enhjärtbladiga växterna i fröväxterna är de minsta grupperna inom fylum Plantae. Barrväxter har mycket stor ekonomisk betydelse. Gräs har gjort människans utveckling och civilisation möjlig. TO BE CONTINUED