Botanik. Systematik, vetenskapliga namn och livsformer. Jeanette Blom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Botanik. Systematik, vetenskapliga namn och livsformer. Jeanette Blom"

Transkript

1 Botanik Systematik, vetenskapliga namn och livsformer Jeanette Blom 2014

2 SYSTEMATIK - INDELNING AV ORGANISMER Organismvärlden delas in efter cellens, speciellt cellkärnans, byggnad. Man skiljer organismerna åt i två huvudgrupper, procaryota och eucaryota organismer. De eucaryota organismerna har en välutvecklad kärna omgiven av ett membran medan de procaryota organismerna har en mer primitiv kärna utan membran. Procaryota organismer är bakterier och blågröna bakterier. De eucaryota organismerna delas in i olika riken, t ex djurriket, växtriket och svampriket. Livets träd. Bild ur boken Botanik systematik, evolution, mångfald De livsformer som finns på jorden har uppkommit genom att tidigare livsformer succesivt har förändrats och splittrats upp i nya utvecklingslinjer. Detta innebär att alla organismer som existerar idag måste ha utvecklats ur gemensamma stamformer som levt tidigare perioder. Tillsammans bildar alla dessa livsformer ett evolutionärt släktträd, där dagens organismer utgör ett tvärsnitt av den yttersta delen av kronan. Stammen och grenarna i detta livets träd motsvarar organismer som förekommit längre tillbaka i tiden. Till trädet hör även döda grenar, dvs. organismer som upphört att existera, men som kan vara representerade i olika fossila lager. 2

3 Plantae (växtriket) Växtriket, på latin Plantae, omfattar ca kända arter. De minsta växterna är bara ett par millimeter medan de största träden kan bli över 100 m. De flesta organismer som kallas växter har pigment som gör att de kan omvandla solenergi till socker. Nedan en schematisk uppställning som visar gruppindelningar inom växtriket. VÄXTRIKET GRÖNA VÄXTER med klorofyll ICKE GRÖNA VÄXTER utan klorofyll LANDVÄXTER VATTENVÄXTER KÄRLVÄXTER Trakeofyter MOSSOR FRÖVÄXTER (blommande växter) Fanerogamer SPORVÄXTER Kryptogamer NAKENFRÖIGA VÄXTER Gymnospermer GÖMFRÖIGA VÄXTER Angiospermer ENHJÄRTBLADIGA BLOMVÄXTER Monokotyledoner TVÅHJÄRTBLADIGA BLOMVÄXTER Dikotyledoner Kärlväxter (Trakeofyter) Kärlväxter är de växter vi mest kommer i kontakt med i naturen och i vårt arbete i trädgården. Ordet kärlväxter är ett botaniskt begrepp för växter med rot, stam och blad och som utmärks av anpassning till landliv genom välutvecklade transportsystem för vatten i stammar eller stjälkar och blad via särskilda kärl. Kärlsystemen, trakeiderna, består av långsträckta celler som transporterar vattenlösta salter från rötterna upp till kronan och fotosyntesprodukter från bladen tillbaka till rötterna. Fanerogamer och kryptogamer Kärlväxterna delas in i två grupper, sporväxter (kryptogamer) och blommande växter (fanerogamer). Kryptogamerna saknar blommor och förökar sig med sporer. Fanerogamer är växter som har blommor och förökar sig med frön. 3

4 Ex på kryptogamer Lummerväxter Fräkenväxter Kvastormbunkar Ormbunkar Angiospermer och gymnospermer Fanerogamerna, eller de blommande växterna, delas i sin tur in i två grupper, gömfröiga (angiospermer) och nakenfröiga (gymnospermer) växter. Hos de gömfröiga växterna sitter fröna inneslutna i ett fruktämne. Till denna grupp hör alla växter utom barrväxter. De nakenfröiga växterna saknar fruktämne, de är nakna. Till denna grupp hör barrväxterna. Nakenfröiga växter Barrväxter Ginkgoväxter Kotteplamer Gnetumväxter Welwitschiaväxter Efedraväxter Dikotyledoner och monokotyledoner Angiospermerna, eller de gömfröiga växterna, delas även de i sin tur in i två familjegrupper, tvåhjärtbladiga växter (dikotyledoner) och enhjärtbladiga växter (monokotyledoner). Tvåhjärtbladiga gruppen innehåller alla familjer med växter där fröplantans första blad (hjärtbladen) är två och sitter mitt emot varandra i par. Enhjärtbladiga gruppen innehåller alla övriga familjer med växter där fröplantan endast får ett hjärtblad. Hit hör alla gräs- lilje- och orkidéväxter. Bilden till vänster visar en monokotyledon och bilden till höger en dikotyledon. Ur boken: Botanik systematik, evplution, mångfald 4

5 Hierarkisk struktur eller rangordning Växtrikets gruppindelningar rangordnas i en s k hierarkisk struktur. Strukturen visas i tabellen nedan med vitsippa som exempel. GRUPPINDELNINGAR HIERARKISKA HIERARKISK RANGORDNING FÖR VITSIPPA NIVÅER växter Rike Plantae gröna växter Underrike Chlorobionta landväxter Division Streptophyta landväxter Underdivision Embryophytina kärlväxter Överklass Tracheidatae fröväxter (blomväxter) och sporväxter Klass Spermatopsida gömfröiga och nakenfröiga växter Underklass Magnoliidae (angiospermer) gruppering av ordningar Överordning Ranunculanae gruppering av familjer Ordning Ranunculales gruppering av släkten Familj Ranunculaceae (familjen ranunkelväxter) gruppering av arter Släkte Anemone (släktet sippor) den enskilda växtens namn, anger släktet Art Anemone nemorosa (vitsippa) 5

6 Överordningar och ordningar Schematisk bild efter Rolf Dahlgren ( ), svensk botaniker Överordningar. Angiospermsystemet (gömfröiga växtsystemet) åskådliggjort i ett Dahlgrenogram. I mitten är de angiospermgrupper placerade som man anser vara de mest ursprungliga, till höger de övriga tvåhjärtbladiga växterna och till vänster de enhjärtbladiga. Varje bubbla representerar en ordning. Ordningar som hänger samman (flera bubblor ihop) bildar överordningar vilkas namn är utsatta i bilden. Ordningar. Samma Dahlgrenogram men med ordningarnas namn utsatta. Varje ordning innehåller minst en men oftast flera familjer. Bilderna är från boken: Att hålla ordning på arter och släkten en familjeangelägenhet 6

7 VETENSKAPLIGA NAMN Domesticering Människan har odlat växter och utvecklat jord- och trädgårdsbruket under mer än år. Olika arter har därmed successivt anpassats till människan behov, denna anpassning kallas domesticering. De domesticerade arterna, eller kulturväxterna som vi oftast säger, har förlorat många av de egenskaper som gjorde dem väl anpassade till ett liv i naturen. I stället har de ansamlat olika egenskaper som gör dem väl lämpade att leva under de betingelser som människan skapat. Under tidens gång har många nya arter domesticerats, t ex frukt och bär, medicinalväxter, kryddor, köksväxter och även växter för industriell användning som t ex bioenergi. En speciell artrikedom har prydnadsväxterna som vi odlar enbart för sin skönhets skull. Nomenklatur Den art- och formrikedom som finns idag är ett resultat av århundraden av utveckling. För att kunna beskriva och dokumentera variationen av alla växter finns en begreppsapparat och en standardiserad namnsättning, nomenklatur, för att kommunicera kunskaperna. De vetenskapliga växtnamnen, oftast latin, kan berätta mycket om deras släktskap och arttillhörighet men även historia, kultur och användning mm. I internationella sammanhang har kommunikationen stor betydelse, att förstå vad olika människor menar med ett växtnamn. Binär nomenklatur Carl von Linné ( ) skapade det binära (tvådelade) vetenskapliga namngivningssystemet som används än idag. De binära namnen i latiniserad form är internationellt accepterade sedan De möjliggör kommunikation över varje språkbarriär i världen. I systemet, som han beskrev och gav ut i boken Systema naturae (1735), får varje växt- och djurart och även mineraler ett namn som består av två ord, t ex Anemona nemorosa (vitsippa). Det första ordet, Anemone, är släktnamnet och det andra, nemorosa, är ett artepitet. Båda orden måste kombineras för att bilda det vetenskapliga artnamnet för vitsippa. Linnés binära system blev ett ovärderligt instrument för vetenskaplig namngivning. På den tiden fanns dock besvärande många sätt att beskriva nya arter på och på 1800-talet blev situationen ohållbar. För att få ett enhetligt sätt för beskrivning av växter uppställdes i Wien 1906 för första gången en internationell kod för namngivning av växter, International Code of Botanical Nomenclature. Sorter kulturformer Många av våra kulturväxter är sorter eller kulturformer, alltså växter som förädlats av människan. Fullständiga sortnamn är en kombination av vetenskapliga namn och en annan typ av namn (egentligen epitet), vars form och giltighet regleras i en internationell likriktare som heter International Code of Nomenclature for Cultivated Plants (Trehane 1995). Växternas icke vetenskapliga namn, det vill säga de namn som används i länders olika språk som t ex våra svenska namn, kallas för trivialnamn. Vetenskapliga släktnamn eller vetenskapligt epitet behandlas alltid som om de vore latin. Namnet eller epitetet i sig behöver inte vara latin. Förutom latin är en stor del av de vetenskapliga namnen grekiska. En stor grupp växtnamn är avledningar och latiniseringar av personnamn, t ex Linneae. I löpande text brukar vetenskapliga namn kursiveras. 7

8 Epitet= adjektivt biord som ej används ensamt utan kombineras med t ex släktnamn. På så vis bildas namn på arter, underarter etc. Betoning och uttal I beskrivningar brukar det anges hur de vetenskapliga namnen ska betonas med en accent över den betonade stavelsen. Tvåstaviga ord har alltid betoningen på första stavelsen. För ord som är längre än två stavelser finns regler som säger att betoningen ska ligga på den näst sista stavelsen från slutet räknat, om stavelsen är lång. Om den är kort ska den flyttas till stavelsen innan, dvs. den tredje från slutet. Problemet är att veta om en stavelse är lång eller kort när man inte kan det latinska språket. Vokaler uttalas som vokaler i svenskan, undantaget o som uttals som svenskt å-ljud och u uttals som svenskt o-ljud. T ex uttalas ordet hortus som hårtos. I latinet förekommer också u som konsonant och uttals som v. ae uttalas som [ä], t ex Paeonia (pion) [päånia] ae uttalas [aj] som i engelskans buy ai uttalas också som ae [aj] au uttalas som i engelskans house c framför hård vokal (a, o, u) och i slutet av ord uttalas som ett k-ljud, t ex Caput (huvud), [kapot] och lac (mjölk), [lack] c framför mjuk vokal (e, i, y) uttals som[ s]. Två c uttalas som x [ks] framför mjuk vokal. T ex Vaccinium, [vaxiniom]. Framför hård vokal uttalas de som ck. T ex vacca (ko), [vacka]. ch uttalas som [k] framför hård vokal och framför konsonant. T ex Chamomilla (kamomill), [kamåmilla] och chroma (färg), [kråma]. Framför mjuk vokal blir uttalet [tj]. T ex Chelidonium (skelört), [tjelidåniom]. ei uttalas [ej] som i say eu uttalas [ev] som vi uttalar valutan euro [év-ro] g uttalas som [g] framför hård vokal och framför mjuk vokal inuti ord. T ex Galium (måra), [galiom] och argentum (silver), [argentom]. Framför mjuk vokal i början av ord blir uttalet[j], t ex Geranium (näva), [jeraniom]. sc uttalas som [sk] framför hård vokal och konsonant och som [sj] (sje-ljud) framför mjuk. T ex Scabiosa (vädd), [skabiåsa] och Scilla, [sjilla]. oe uttalas som [e], t ex Oenothéra (nattljus), [enåtera] oe uttalas [oj] som i engelskans joy oi uttalas också som oe [oj] ui uttalas [uj] Definitioner Familj Botaniskt sett är en växtfamilj en grupp av systematiskt närstående släkten, vars släktskap bl a uttrycks genom vissa bestämda, gemensamma utseendemässiga (morfologiska) karaktärer. Familjenamnet är ofta en kombination av ett släktnamn plus ändelsen aceae. Familjenamnet skrivs alltid med stor begynnelsebokstav. 8

9 Växtfamiljer Familjenamn Släkte Asterväxter Asteraceae Aster Björkväxter Betulaceae Betula Kålväxter Brassicaceae Brassica Tallväxter Pinaceae Pinus Etc. Släkte Botaniskt sett består ett släkte av flera närstående arter, vars kombination av egenskaper (yttre utseende mm) både håller dem samman som grupp och skiljer dem åt från andra sådana grupper. Det finns släkten med mängder av arter men också släkten med bara en enda art. Till exempel Linnaéa. Släktnamnet skrivs alltid med stor begynnelsebokstav. Art En art är en i naturen väl avgränsad grupp inom vilken fortplantning normalt kan ske. Definition: En eller flera bestånd av plantor med flera, gemensamma, yttre särdrag, med vilka den kan särskiljas från andra arter. Arten kan ibland representera eller omfatta två eller flera underarter, varieteter och/eller former samt sorter. Artnamnet anger ofta en egenskap hos arten eller hedrar minnet av en person. Det vetenskapliga artnamnet bildas av släktnamnet i kombination med ett artepitet. Ett artepitet beskriver ofta växtens karaktär, t ex alpinus som betyder att det är en alpin växt. Släktet Aster med epitetet alpinus ger oss artnamnet Aster alpinus (alpaster). Artepitetet skrivs alltid med liten begynnelsebokstav. Några vanliga artepitet alpinus, alpestris aquaticus, aquatilis arenarius arvensis communis domesticus glacialis litoralis marinus, maritimus major, majus minor, minus nemorusus officinalis pratensis sativus saxatilis silvaticus, silvestris vernalis, vernus vulgaris Betydelse växer i fjällen växer vid vatten växer på sand växer på åkrar vanlig växer vid hus, dvs odlad växt växer vid is växer på stränder växer i eller vid havet stor liten växer i lundar anger att det är en medicinalväxt växer på ängar odlad klippväxt växer i skog vårblommande vanlig Underart Är alltid kopplat till artnamnet och ska i löpande text stå efter artepitetet. Begreppet används för en eller flera populationer (bestånd) av en art som avviker vanligen både i sitt utbredningsmönster (regionala populationer) och sitt utseende. Gränsen mellan olika underarter är dock ej så skarp som mellan arter. 9

10 Ex. Abies concolor ssp. lowiana (oregongran), en underart till Abies concolor (coloradogran) ssp. = förkortning av latinska ordet subspecies som betyder underart Sort Enligt internationell praxis används termen cultivar (= cultivarietas, odlad varietet) sort på svenska för en samling odlade plantor som i ett eller flera avseenden (i yttre utseende, fysiologiskt, cytologiskt eller kemiskt hänseende etc) klart avviker från andra sådana samlingar och som efter förökning, sexuell eller vegetativ, behåller de särskiljande karaktärerna eller egenskaperna. Oavsett om en sort representerar en i naturen selekterad planta av en vild art eller härstammar från målmedveten växtförädling så kan den sägas vara en människoskapad produkt och saknar som sådan bl a naturlig utbredning. Sorter kan antingen ha fantasinamn, vilket är det vanligaste och gäller alla nytillkomna, eller ha namn som grundas på vetenskapliga epitet, t ex Fastigiata (pelarformad). Sortepitetet anges inom enkla anföringstecken och består oftast av 1 3 ord. Alla orden skrivs med stor begynnelsebokstav. Epitetet är alltid kopplat till och ska i löpande text stå efter ett vetenskapligt eller svenskt namn. Ex: Calendula officinalis Aprocot Beauty alt ringblomma Apricot Beauty Svenska namn Skrivs alltid i löpande text med liten begynnelsebokstav. Varietet Det botaniska begreppet för varietet tillämpas för lokala populationer av en art, vilka är utseendemässigt och ofta ekologiskt distinkta. Avgränsningen mot underart är dock inte alltid skarp. Varietet är närmast lägre rang efter underart. Epitetet ska kopplas till och i löpande text stå efter underartsepitetet. Ex: Buxus microphylla var. japonica, japansk buxbom Latinska ordet varietas förkortas var. Form Begreppet används sällan i dagens kulturväxtsammanhang. Användes mest förr om särpräglade avvikelser inom en art, sporadiskt eller spontant uppkomna i naturen, t ex om röd- och flikbladiga, blåbarriga och pelarvuxna exemplar. Ex: Fagus sylvatica f. purpurea, rödbladig bok. Latinska ordet forma förkortas f. Chimär Chimär är en blandväxt där vävnader från två olika växter vuxit samman. Chimär kan översättas som missfoster och uppstår oftast efter ympning. T ex kan en växts yttre lager bestå av en vävnadstyp, som en strumpa, och den inre delen av en annan vävnadstyp. En chimär urskiljs med ett plustecken framför namnet. Ex: + Cratageusmespilus, namnet här anger två släkten som blandats, Cratageus (hagtorn) och Mespilus (mispel). 10

11 Hybrid Begreppet beskriver oftast en korsning mellan olika arter, s k arthybrider. Släkthybrider förekommer också men är sällsynt. Även hybrider mellan underarter och varieteter av samma art förekommer. Anges med litet x mellan de arter eller släkten som korsats. Ex Arthybrid: Crocosmia masoniorum x paniculata. Två arter av Crocosmia som korsats. Ex Epitet för släkthybrid: x Crataemespilus ( Cratageus x Mespilus) Synonym Synonymer används när samma växt har fått två eller flera namn. Vanligen publicerat, namn som ej längre bör eller får användas. En vanlig orsak till att en växt kan ha fått flera vetenskapliga namn är att våra kunskaper om växterna ständigt ökar vilket leder till att omprövningar av botanisters arbeten måste göras. Ex: Hylotelephium telephium syn. Sedum telephium. Kärleksört heter numera Hylotelephium telephium, det tidigare namnet var Sedum Telephium. Man har alltså upptäckt att kärleksörten inte längre tillhör släktet Sedum utan istället Hylotelephium. Auktor Auktor är den eller de botanister som gett eller medverkat till att ge växten dess vetenskapliga namn. Auktorernas namn skrivs oftast i förkortad form och kan anges för släkte, art, underart och form. Skrivs med eller utan parentes. Utan parentes betyder att växtens systematiska ställning har varit oförändrad sedan den vetenskapliga beskrivningen publicerades. Med parentes betyder att växtens systematiska ställning har ändrats. Ex för vitsippa: Anemone nemorosa L. (L. är auktorangivelse för botanisten Linné.) Ex för trumpetranka:campsis radicans (L.) Seems. (L. = Linné som var först att publicera växtens systematiska ställning, Seems. = botanisten B. C. Seeman som har ändrat växtens systematiska ställning) 11

12 LIVSFORMER Livsformer hos växter är ett artificiellt system för att beskriva växternas växtsätt, form och övervintringsmetod. Det vanligaste systemet för livsformer i nordisk botanik grundar sig på Christen C. Raunkiær ( ) som skrev Planterigets Livsformer (Köpenhamn 1907). Raunkiaers system för livsformer. LIGNOSER Lignoser är ett botaniskt begrepp för vedartade växter, ett samlingsnamn för träd, buskar och halvbuskar. Ordet lignos kommer av att vedartade växter innehåller lignin, ett ämne som ingår i vedartade växters cellväggar. Ligninet bidrar till att ge trä dess mekaniska styrka. Man kan likna trä vid ett kompositmaterial, där cellulosan fungerar som förstärkande fiber, och ligninet är en flexibel hoplimmande plast, som ett hoplimmande plast med cellulosa som fibermaterial. Ligninets sammansättning skiljer sig åt för olika botaniska grupper 1 Fanerofyt (träd) Förvedad, flerårig växt med endast en stam från rotkronan ( marken ). Övervintringsdelar sitter minst 25 cm upp från marken. Vissa arter kan i naturen uppträda både som buskar och träd, t ex sälg och hägg. Höjd: oftast över 6 m men träds höjder kan variera från någon meter till mer än 100 m (i Sverige ca 50m). 2 Chamaeofyt (buske) Förvedad, flerårig växt med flera mer eller mindre likstarka skott (flerstammig) från rotkronan ( marken ). Övervintringsdelar sitter högst 25 cm ovan marken. Höjd: oftast inte högre än 6 m, men i vissa fall upp till 10m. 3 Chamaeofyt (halvbuske) Buskliknande växt med en flerårig, förvedad eller hård basaldel eller jordstam, från vilken kortlivade, vanligen ett- eller tvååriga, skott bildas. T ex lavendel, ljung, blåbär. Höjd: Oftast inte högre än 30 cm. 12

13 ÖRTER Örter är samlingsnamnet för alla växter som inte är förvedade. Deras livscykel kan vara ettårig, tvåårig eller flerårig. Annuell (ettårig ört): therofyt Ej förvedad växt som lever endast en vegetationsperiod. Efter blomning och fruktsättning dör plantan. Frön från annuella växter gror antingen höst eller vår. Höstgroende övervintrar som bladrosett. Bienn (tvåårig ört): Ej förvedad växt som behöver ett års långt vegetativt förstärkningsstadium innan den blommar, sätter frukt och dör. Kallas också bienn. Efter att fröna grott produceras första året en bladrosett och en ibland näringslagrande jordstam. Eller rot som övervintrar. Följande säsong går växten upp i blom. Flera av våra köksväxter är tvååriga men odlas som ettåriga, t ex morot. Perenn (flerårig ört): Ej förvedad växt vars rötter eller jordstammar är fleråriga, men vars ovanjordiska stammar och blad är kortlivade, ofta endast ettåriga (de fryser ner på vintern). Blomningen sker normalt på de örtartade årsskotten, som efter avslutad fruktifiering vissnar ner och dör. 4 Hemikryptofyt Växter med utlöpare och övervintringsdelarna strax över eller strax under jordytan. Mattbildande växter. 5-6 Geofyter Växter med underjordiska stammar, lökar eller knölar. Dessa växter vissnar ner helt ovan jord så att endast underjordiska delar övervintrar eller genomlever en torrperiod. Stam: en underjordisk stamdel, kallas också rihzom. Exempel på växter med jordstam är iris, kvickrot, kirskål. Jordstammen kan också vara näringslagrande och kallas då knöl. Lök: ett uppsvällt, oftast underjordiskt vil- och förstärkningsstadium bestående av flera lager mer eller mindre förtjockade blad skyddande en basal, skivlik jordstam ur vilken blomstjälken bildas. Typisk lök har släktena Allium, Lilium och Tulipa. Knöl: ett uppsvällt näringslagrande vilstadium vanligen bestående av en rundad jordstam. De flesta knölväxter har underjordisk knöl, t ex släktena Gladiolus, Crocus och Dahlia. 7-8 Helofyter Sumpväxter med stammar under botten och övervintrande knoppar i vattendränkt jord. Nr 7 har blomman över vattnet, nr 8 har blomman i vattnet. 9 Hydrofyter Vattenväxter fritt i vattnet och med övervintrande knoppar i vatten. 13

14 ANDRA LIVSFORMER Suckulent En växt vars skott och/eller blad anpassats för optimal vattenhållning och vanligen också minimal avdunstning. Suckulens utmärker framförallt fleråriga växter från områden med ojämn eller dålig vattentillgång, t ex öknar eller starkt alkaliska jordar. Vanligen uttrycks den i förtjockade, köttiga och vattenlagrande stammar och/eller blad. Suckulenter finns främst i familjerna Aizoaceae, Cactaceae, Crassulaceae och Euphorbiaceae. Epifyt Växt som växer på annan levande växt utan att ta näring från den. Vanliga i tropikerna, t ex ormbunkar, orkidéer och ananasväxter. KÄLLOR Litteratur Aldén, Björn m fl Kulturväxtlexikon (1998) Lund: Natur och Kultur/Lts Förlag Andersson, Iréne och Widell, Lena (1998) Botanik från grunden [2:6] Stockholm: LTs Förlag Ljungqvist, Kerstin Nyttans växter (2006) Calluna Förlag Weimarck, Gunnar(1997) Att hålla ordning på arter och släkten en familjeangelägemhet Göteborgs Botaniska Trädgård Widén, Marie och Björn Botanik systematik, evolution, mångfald (2008) Studentlitteratur Digitala källor Wikipedia. Sökord: Kärlväxter [ ] Plantae.sökord: livsformer [ ] 14

Lignoser. Jeanette Blom

Lignoser. Jeanette Blom Lignoser Jeanette Blom 2013 LIGNOSER Lignoser är ett botaniskt begrepp för vedartade växter, ett samlingsnamn för träd, buskar och halvbuskar. Ordet lignos kommer sig av att vedartade växter innehåller

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

SYSTEMATIK VÄXTER DEL 2

SYSTEMATIK VÄXTER DEL 2 SYSTEMATIK VÄXTER DEL 2 MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna genomgång skall du kunna: Förklara den systematiska uppdelningen i fylum Plantae Beskriva utmärkande karaktärer för de grupper som beskrivs

Läs mer

VÄXTER. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 79-81

VÄXTER. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 79-81 VÄXTER Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s. 62-75 och 79-81 FOTOSYNTESEN - Bara växter och cyanobakterier kan tillverka sin egen näring. - De tillverkar druvsocker av koldioxid och vatten.

Läs mer

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och

Läs mer

En liten kurs om hur växternas vetenskapliga namn är uppbyggda. Texten är skriven av Ulf Eliasson och är hämtad från Allt om Trädgårds Forum.

En liten kurs om hur växternas vetenskapliga namn är uppbyggda. Texten är skriven av Ulf Eliasson och är hämtad från Allt om Trädgårds Forum. En liten kurs om hur växternas vetenskapliga namn är uppbyggda. Texten är skriven av Ulf Eliasson och är hämtad från Allt om Trädgårds Forum. 1. Växternas namn - artbegreppet Något att ha med sig genom

Läs mer

Olika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Olika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken Olika celltyper Indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Den minsta levande enheten? Cellen - encelliga organismer - flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar

Läs mer

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs. OGRÄS 2013 05 18 Vad är ett ogräs? Ogräs är egentligen ett orättvist namn på växter som många gånger är väldigt vackra men som råkar växa på, för oss människor, fel plats Ogräs är alltså en växt som finns

Läs mer

Växter. Biologi 1 Biologi 2

Växter. Biologi 1 Biologi 2 Växter Biologi 1 Biologi 2 Växtcellen Kloroplaster (fotosyntes) cellvägg av cellulosa vakuol växten Blad (fånga solljus) Stam (hålla upp växten) Rötter (ta vatten från marken) Kärl (ledningsvävnad för

Läs mer

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen Encelliga organismer Flercelliga organismer celler Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler

Läs mer

Juni 2015. Ärlinghem. Blommor

Juni 2015. Ärlinghem. Blommor Juni 2015 Ärlinghem Blommor Pelargonia Pelargonier är ett släkte i familjen näveväxter med över 250 kända arter. Släktet består av örter, halvbuskar och buskar. Blommorna har fem kronblad, de två övre

Läs mer

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen -encelliga organismer -flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar (organeller)

Läs mer

Biologi A på Netkurs

Biologi A på Netkurs Biologi A på Netkurs Cellväggar av cellulosa och stora vattenblåsor i cellen som ger vattenskelett Celler med kloro- eller leukoplaster De flesta arterna har fotosyntes några är parasiter Flercelliga,

Läs mer

Prokaryota (Cyanobakterier=blågrönalger)* Eukaryota (Svampar)* (Alger)** (Lavar)* Mossor Kärlväxter - Sporbärande växter - Fröväxter - Nakenfröiga

Prokaryota (Cyanobakterier=blågrönalger)* Eukaryota (Svampar)* (Alger)** (Lavar)* Mossor Kärlväxter - Sporbärande växter - Fröväxter - Nakenfröiga Organismvärlden/Växtriket Prokaryota (Cyanobakterier=blågrönalger)* Eukaryota (Svampar)* (Alger)** (Lavar)* Mossor Kärlväxter - Sporbärande växter - Fröväxter - Nakenfröiga växter - Gömfröiga växter *

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Evolution 1 elevuppgift

Evolution 1 elevuppgift Evolution 1 elevuppgift Du ska med hjälp av de olika klimatrummen i Botaniska trädgårdens växthus, få lära dig mer om: Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och samevolution, samt deras

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme 57:59 Första fågeln 59:58 Första mänskliga förfadern 59:59 Första moderna människan 57:07 Första däggdjuret 00:01Jordskorpan bildas 57:01 Första dinosaurierna

Läs mer

Botaniska trädgården östra del

Botaniska trädgården östra del Botaniska trädgården östra del Idag ska du få undersöka de olika rummen i den östra delen av Botaniska Trädgårdens växthus. Den östra delen av växthuset, består av fem olika Hus/rum, Palmhuset, Victoriahuset,

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder

Läs mer

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad BESKÄRNING 2017-02-21 Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad Träd och buskar är uppbyggda av Små små celler. Alla växtceller har

Läs mer

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson Språkstart NO Facit NO för nyanlända Hans Persson Levande eller inte? s. 6-7 3. Sortera orden. VÄXTER en ros gräs en ormbunke en mossa ett träd DJUR en katt en ödla en björn en fisk en mask Olika material

Läs mer

Separation av plastidfärgämnen

Separation av plastidfärgämnen Separation av plastidfärgämnen Hos fotoautotrofer fångas energin i ljuset upp av speciella pigment-proteinkomplex. De pigment som framförallt absorberar ljuskvanta till fotosyntesen är klorofyllerna. Dessutom

Läs mer

Botanik. En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig

Botanik. En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig Botanik En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig Botanik åk 7 Centraltinnehåll: Natur och samhälle Ekosystems

Läs mer

Evolution 1 lärarhandledning + elevuppgift

Evolution 1 lärarhandledning + elevuppgift Evolution 1 lärarhandledning + elevuppgift Biologi 1 (BIOBIO01) del Evolution Centralt innehåll: Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och sexuell selektion samt deras betydelse för artbildning.

Läs mer

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Innehållsförteckning Bakgrund 1 Fakta 2 Frågeställning 3 Metod 3 Resultat 4 Slutsatser och diskussion 4 Bakgrund Vara-Bjertorp GK är belägen mitt på Västgötaslätten.

Läs mer

Torta Fjällnejlika 1-2 m Juli-september Hela fjällkedjan. Djupt flikade blad. Växer i björkskog, på ängar och i ängsvidesnår. Omtyckt av björn.

Torta Fjällnejlika 1-2 m Juli-september Hela fjällkedjan. Djupt flikade blad. Växer i björkskog, på ängar och i ängsvidesnår. Omtyckt av björn. Torta Fjällnejlika 1-2 m Juli-september Hela fjällkedjan. Djupt flikade blad. Växer i björkskog, på ängar och i ängsvidesnår. Omtyckt av björn. 10-20 cm Juli-augusti. Hela fjällkedjan. Väldoftande. Kan

Läs mer

VÅR/SPRING 2014. Make your house a home!

VÅR/SPRING 2014. Make your house a home! VÅR/SPRING 2014 Make your house a home! Mr Plant är en av Europas ledande leverantörer av konstväxter. Företaget grundades 1988 och har sedan dess levererat konstgjorda blommor, växter och träd över hela

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné Carl Von Linné Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Taxonomi:

Läs mer

Nu vaknar trädgården Beskärning Växtval (perenner som inte faller rådjuren i smaken ) Plantering Nigella Trädgård, Camilla Wihlander Nu vaknar Trädgården Aspenäs Villaägarförening februari 2011 Beskärning

Läs mer

Samköpsväxter 2011, Umeå Stads Trädgårdssällskap 1. Samköpsväxter Umeå stads trädgårdssällskap PERENNER... 2 ROSOR... 5 BUSKAR... 6 TRÄD...

Samköpsväxter 2011, Umeå Stads Trädgårdssällskap 1. Samköpsväxter Umeå stads trädgårdssällskap PERENNER... 2 ROSOR... 5 BUSKAR... 6 TRÄD... Samköpsväxter 2011, Umeå Stads Trädgårdssällskap 1 Samköpsväxter 2011 Umeå stads trädgårdssällskap PERENNER... 2 NR 1: GERANIUM PRATENSE MIDNIGHT REITER ÄNGSNÄVA 69 KR... 2 NR 2: ANEMONE RIVULARIS BÄCKANEMON

Läs mer

SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen

SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS Fakta om solrosen Solrosen är en blomma som tillhör arten korgblommiga växter. Det finns ca 70 olika solrosarter och det går att ha dem både inomhus och utomhus. Den blommar

Läs mer

VÄXTERNAS BYGGNAD OCH LEVNADSSÄTT VÄXTFYSIOLOGI

VÄXTERNAS BYGGNAD OCH LEVNADSSÄTT VÄXTFYSIOLOGI VÄXTERNAS BYGGNAD CH LEVNADSSÄTT VÄXTFYSILGI VÄXTFYSILGI MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara uppbyggnad och funktion hos växternas vävnader och cellväggen Beskriva

Läs mer

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4 Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask

Läs mer

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor 10:40 11:50 Ekologi Liv på olika villkor 10:40 11:50 Kunskapsmål Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 10:40 11:50 Kunskapsmål Biologisk

Läs mer

Programblad nr 3, hösten 2010

Programblad nr 3, hösten 2010 Programblad nr 3, hösten 2010 Så har ännu en sommar passerat sin höjdpunkt, kvällarna blir kortare och mörkare, men ännu blommar våra trädgårdar och fruktskörden är ännu inte bärgad. Vi njuter fortfarande

Läs mer

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring. Fotosyntes Som fotosyntesens upptäckare brukar man ibland räkna britten Joseph Priestley, även om denne inte fick hela sammanhanget klart för sig. Priestley experimenterade 1771 drog slutsatsen att växter

Läs mer

Ranunkelväxter. Violväxter. Klockväxter. Många ståndare, många pistiller. Vissa arter saknar foderblad.

Ranunkelväxter. Violväxter. Klockväxter. Många ståndare, många pistiller. Vissa arter saknar foderblad. Ranunkelväxter Många ståndare, många pistiller. Vissa arter saknar foderblad. Blommor oftast med klart färgade kronblad, ofta gula (hylleblad) Smörblomma, Ranunculus acris Violväxter Hjärtlika blad Blomman

Läs mer

Caroline Isaksson. Vill du komma i kontakt med mig? Maila till cais0001@stud.slu.se

Caroline Isaksson. Vill du komma i kontakt med mig? Maila till cais0001@stud.slu.se Caroline Isaksson Jag heter Caroline Isaksson och är uppvuxen i Bjärred. Jag bor sedan 2005 i Malmö. Flyttade efter gymnasiet till Älmhult och gick en träteknisk kvalificerad yrkesutbildning (KY) som hette

Läs mer

Älskade Pelargoner...

Älskade Pelargoner... Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter

Läs mer

En liten krysslista för stora och små

En liten krysslista för stora och små En liten krysslista för stora och små Träd 1. ASP Aspen får sprakande höstfärger. De har en mycket rak stam och det finns aspar som blivit hela 35 meter höga. Det brukar heta att asplöven darrar och det

Läs mer

Tänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad!

Tänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad! Tänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad! Utan pollinatörer som insekter, fladdermöss, fåglar och många andra skulle världen vara en mycket fattigare plats. Pollinatörer hjälper till

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år. Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato

Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år. Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato Presentation vid svensk-etiopiska föreningens höstmöte 2014 Höjd: upp till 10 m Vad är

Läs mer

Från urtid till nutid. En GPS-runda om växternas evolution

Från urtid till nutid. En GPS-runda om växternas evolution Från urtid till nutid. En GPS-runda om växternas evolution Namn: Datum: Ta med: mobil alt. GPS och kamera denna guide penna Välkommen till en GPS-stödd tidsresa genom Botaniska trädgården! Om ni använder

Läs mer

Gamla Begravningsplatsen

Gamla Begravningsplatsen Gamla Begravningsplatsen Några växtbeskrivningar Den Gamla Begravningsplatsen har under senare år genomgått stora förändringar. De många 200-åriga almarna som härstammade från tidigt 1800-tal har försvunnit

Läs mer

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan

Läs mer

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur

Läs mer

Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360

Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360 Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Biologi 3,0 hp (Examination 1 HT15)

Läs mer

Officinalis - apotekarros Aimable Ami Tuscany Superb

Officinalis - apotekarros Aimable Ami Tuscany Superb Lär dig känna igen några vanliga klassiska rosgrupper Gallica-Gruppen Växtsätt vanligen upprätt, låga medelhöga, 1-1,5 m. Kan bilda rikligt med rotskott. Blad något läderartade, avlångt äggrunda. Bladen

Läs mer

Förslaget kommer från: Simon Nyström

Förslaget kommer från: Simon Nyström Träplantering Jag vill komma med ett förslag till plantering av träd. Bakrunden till detta är bland annat att jag fått veta att vår äng visat sig vara mycket lämpligt för plantering då det råder ett litet

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan

Läs mer

21 Hägg - Prunus padus

21 Hägg - Prunus padus 21 Hägg - Prunus padus Hägg är ett litet träd eller stor buske. som skjuter rikligt med rotskott och därför kan bilda små bestånd. Den trivs bäst på mulljord och växer i lundar och fuktiga till friska,

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Först måste jag berätta lite om olika kloner/individer av olika plantor för att det ska bli lättare att förstå resonemanget framöver i texten.

Först måste jag berätta lite om olika kloner/individer av olika plantor för att det ska bli lättare att förstå resonemanget framöver i texten. Bedömning text & foto TOMMY LJUNGGREN I denna artikel beskriver jag hur det går till att bedöma blomman på en orkidé. Denna typ av bedömning kallas för Kvalitetsbedömning av blomma. Det finns två andra

Läs mer

Amaryllisens dag. 19 november

Amaryllisens dag. 19 november Amaryllisens dag 19 november Amaryllisens dag 19 november Amaryllis är den perfekta blomman till jul eftersom den är så sagolikt vacker. Den har attityd och skapar stämning samtidigt som den är busenkel

Läs mer

Mer än bara körsbär! 2014-04-23

Mer än bara körsbär! 2014-04-23 Mer än bara körsbär! 2014-04-23 Text & foto; Johan Nilson Många av våra allra mest omtyckta perenner kommer från Japan. Exempelvis härstammar det sedan mycket länge odlade daggfunkiorna (släktet Hosta

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Blombiologi och genetik Lärarhandledning

Blombiologi och genetik Lärarhandledning Blombiologi och genetik Lärarhandledning FREDRIKSDALS FRILUFTSMUSEUM I rabatterna A-G åskådliggörs olika fenomen inom blombiologi och genetik. Rabatter A Blommans byggnad B Pollenspridning C Pollinering

Läs mer

Lite fakta och grunderna för estetisk

Lite fakta och grunderna för estetisk Lite fakta och grunderna för estetisk design - Geofyt vad är det? En växt med förtjockad jordstam, övervintrar under jord -Kort vegetationsperiod, vissnar och försvinner efter en vanligtvis praktfull

Läs mer

Finns den kvar i dina hemtrakter? Backsippa

Finns den kvar i dina hemtrakter? Backsippa FLORAVÄKTARNA Finns den kvar i dina hemtrakter? Backsippa Många av Sveriges sällsynta och vackra blommor minskar eller håller på att försvinna. Många arter har inte sin framtid säkrad i landet så kallade

Läs mer

När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård

När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård Mitt arbetshäfte namn klass Träff 1 Datum Idag har vi träffats för första gången. Vi har rensat ogräs, grävt, gödslat jorden, satt lök och

Läs mer

Innehåll. Tack 6. Förord 9. Biologi och ursprung 10. Odlade pioner 18. Placering och plantering 90. Skötsel och förökning 96

Innehåll. Tack 6. Förord 9. Biologi och ursprung 10. Odlade pioner 18. Placering och plantering 90. Skötsel och förökning 96 Innehåll Tack 6 Förord 9 Biologi och ursprung 10 Odlade pioner 18 Placering och plantering 90 Skötsel och förökning 96 Sjukdomar och skadedjur 100 Nybörjarens vanligaste frågor 103 Ordlista 106 Adresser

Läs mer

Jätteloka (jättefloka)

Jätteloka (jättefloka) Jätteloka (jättefloka) Identifiering Jättelokans fröplantor påminner om lönnblad. Kuva: ELY-keskus En 2-3-årig planta har stora, flikiga blad med grov- eller vasstandad kant. Stjälkarna är nedtill rödfläckiga

Läs mer

RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN

RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN VÅRA VILDA DJUR RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN Rävens ungar föds på våren. Det blir mellan 3-6 ungar och ibland ända upp till 12 ungar i grytet. Rävar bor i skogen i ett hål i marken som kallas gryt.

Läs mer

Livets myller Ordning i myllret

Livets myller Ordning i myllret LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas

Läs mer

En förening för dig som älskar trädgården och som gärna vill lära dig mer

En förening för dig som älskar trädgården och som gärna vill lära dig mer www.tradgardsamatorerna.nu En förening för dig som älskar trädgården och som gärna vill lära dig mer Sällskapet TrädgårdsAmatörerna Historia Sällskapet TrädgårdsAmatörerna (STA) bildades i Stockholm 1938.

Läs mer

Sorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort.

Sorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort. Sorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort. Genomgången byggde främst på broschyren "Den odlade mångfalden". Följande togs upp: 1. odlingens historia 2. vad som skiljer vilt från tamt

Läs mer

Arbetargårdarnas växter

Arbetargårdarnas växter Arbetargårdarnas växter Arbetarbostadsmuseets historiska rabatt som uppförts i samarbete mellan Helsingfors stadsmuseum, byggnadskontoret och Stara ger möjlighet att bekanta sig med traditionella prydnadsväxter

Läs mer

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot Detta dokument behandlar vilka medicinalväxter som finns att tillgå i Sverige. Kom ihåg att dessa växter ibland kan förväxlas med giftiga släktingar, så var försiktig. Likaså är de inte lika effektiva

Läs mer

Tidig vår blommar magnolior på bar kvist. I Botaniska trädgården finns många olika varianter, här ser vi en praktmagnolia.

Tidig vår blommar magnolior på bar kvist. I Botaniska trädgården finns många olika varianter, här ser vi en praktmagnolia. Gröna LUND Botaniska trädgården vid Lunds universitet är en plats både för lärdom och njutning. Ett välskött, statligt byggnadsminne som i allra högsta grad bidrar till att definiera Lund som en student-

Läs mer

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Östersjön - ett evolutionärt experiment Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför

Läs mer

Tillväxthastigheten hos gröna linser (leguminosae.)

Tillväxthastigheten hos gröna linser (leguminosae.) Tillväxthastigheten hos gröna linser (leguminosae.) LENSE GIRMA Handledare: Per Anderhag och Karin Bejer TENSTA GYMNASIUM 2-26 Innehållsförteckning Bakgrund och inledning... 4 Syfte och mål... 4 Metod

Läs mer

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Men hur fungerar det? En blomma har både honliga och hanliga delar. De hanliga delarna kallas

Läs mer

Ribes nigrum Vertti, Grönt vinbär Ett svartvinbär där bären inte blir svarta utan behåller sin gröna färg även när de mognar. De har en söt och god

Ribes nigrum Vertti, Grönt vinbär Ett svartvinbär där bären inte blir svarta utan behåller sin gröna färg även när de mognar. De har en söt och god Ribes nigrum Vertti, Grönt vinbär Ett svartvinbär där bären inte blir svarta utan behåller sin gröna färg även när de mognar. De har en söt och god smak som lämpar sig väl för saft- och vintillverkning.

Läs mer

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack alla sjöar och havsvikar för att ni aldrig tröttnade när vi kom och hälsade på. Tack till grodan Kvack och

Läs mer

11. Bolltistel, Echinops ritro Veitch s Blue. Solbacken. blomskyar i himmelsblått möter klippta buxbomsklot av TORSTEN WALLIN

11. Bolltistel, Echinops ritro Veitch s Blue. Solbacken. blomskyar i himmelsblått möter klippta buxbomsklot av TORSTEN WALLIN 11. Bolltistel, Echinops ritro Veitch s Blue Solbacken blomskyar i himmelsblått möter klippta buxbomsklot av TORSTEN WALLIN Blomskyar i himmelsblått möter klippta buxbomsklot I rabatten Solbacken kontrasterar

Läs mer

11. Bolltistel, Echinops ritro Veitch s Blue. Solbacken. blomskyar i himmelsblått möter klippta buxbomsklot av TORSTEN WALLIN

11. Bolltistel, Echinops ritro Veitch s Blue. Solbacken. blomskyar i himmelsblått möter klippta buxbomsklot av TORSTEN WALLIN 11. Bolltistel, Echinops ritro Veitch s Blue Solbacken blomskyar i himmelsblått möter klippta buxbomsklot av TORSTEN WALLIN Blomskyar i himmelsblått möter klippta buxbomsklot I rabatten Solbacken kontrasterar

Läs mer

Från frö till planta (F-6)

Från frö till planta (F-6) NO-biennal 2015 Från frö till planta (F-6) Britt-Marie Lidesten, Nationellt Resurscentrum för biologi och bioteknik Vi arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i försök med växter och testar praktiska odlingsmetoder.

Läs mer

Vad gör växten med vattnet?

Vad gör växten med vattnet? Innehåll ver.2 Vad gör växten med vattnet? Du har säkert undrat över varför dina växter behöver så mycket vatten. Det är inte mera märkligt än att du själv behöver 1-3 liter vatten om dagen. Du får det

Läs mer

En vandring i blommornas spår

En vandring i blommornas spår En vandring i blommornas spår VÄLKOMMEN TILL SÄVSJÖS TRÄDGÅRD Lagunen "Kloka bin suger inte i vissna blommor" Kinesiskt ordspråk Mitt i Sävsjö, bakom Kulturhuset, finns det nya smultronstället för dig

Läs mer

BFV länsinventering av kärlväxter Nyhetsbrev 3/2011

BFV länsinventering av kärlväxter Nyhetsbrev 3/2011 Botaniska Föreningen i Västmanlands län ~ 1 ~ 2011-08-13 BFV länsinventering av kärlväxter Nyhetsbrev 3/2011 Knepiga arter Bengt Stridh Den här gången skriver jag lite reflektioner utifrån mina egna erfarenheter

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

Liv i utveckling sid 8-35 Pedagogisk planering moment Kursplanen

Liv i utveckling sid 8-35 Pedagogisk planering moment Kursplanen Liv i utveckling sid 8-35 Pedagogisk planering moment 1.1-1.5 Kursplanen Syfte och förmågor Ge alla elever förutsättningar att utveckla sin förmåga att: diskutera, granska och ta ställning i frågor som

Läs mer

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava Liv Livet Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg Förlagsaktiebolaget Otava INNEHÅLL Ett myller av liv.... 4 1. Vad är liv?... 6 2. Cellerna är livets legoklossar...

Läs mer

Planering i biologi Våren år 7

Planering i biologi Våren år 7 Planering i biologi Våren år 7 Tornhagsskolan den 14 mars 2016 Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi arbeta med växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda

Läs mer

Plantera blomsterlökar under hösten.

Plantera blomsterlökar under hösten. Plantera blomsterlökar under hösten. Hösten har kommit och träden övergår sakta i rött, gult och brunt. Det dröjer inte länge förrän balkonger och trädgårdar är redo för sin vintersömn. Träden och buskagen

Läs mer

Boken om NO 1 3. Elevens första grundbok i NO. PROVLEKTION: Fascinerande växter

Boken om NO 1 3. Elevens första grundbok i NO. PROVLEKTION: Fascinerande växter Boken om NO 1 3 Elevens första grundbok i NO PROVLEKTION: Fascinerande växter Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om NO 1 3, elevens första NO-bok. Du får också två sidor ur Arbetsboken och utdrag

Läs mer

Vi i Femman 2012 Kvartsfinal 2

Vi i Femman 2012 Kvartsfinal 2 Vi i Femman 2012 Kvartsfinal 2 Snabbfrågor del 1 Lag Lag 1. Utanför vilket land ligger Stora Barriärrevet? Svar: Australien 2. Hur många är bröderna som ingår i gruppen Jedward? Svar: Två 3. Igår stängdes

Läs mer

Syfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad.

Syfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad. Övningar för små barn (källa http://jämtnatur.se/) Naturens väv På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad. Passar för 1, 2 och 3. Ett nät (fotbollsnät

Läs mer

POM- programmet för odlad mångfald

POM- programmet för odlad mångfald HORTUS BULBORUM Ett levande kulturarv Viktig genbank Många odlare finner intressanta genetiskt material för framtagande av nya sorter. Den omfattande samlingen innehåller mer än 3500 olika arter, inklusive

Läs mer

Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7

Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7 Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7 Det finns många djur- och växtarter runt omkring oss som vi kanske inte tänker på. Vissa känner du säkert igen och kan namnet på, andra kanske du aldrig

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan Livets utveckling Livet startades för 3,5 miljarder år sedan 4,5 miljarder år sedan: Inget liv på jorden, inget syre, giftigt luft glödande lava och många aktiva vulkaner åskväder hela tiden 3,5 miljarder

Läs mer

Tentamen i Zoo Systematik och Morfologi Torsdagen den 18 januari 2007 Kl

Tentamen i Zoo Systematik och Morfologi Torsdagen den 18 januari 2007 Kl Namn: Kod:. 1 MIUN Sundsvall Institution NAT SA Tentamen i Zoo Systematik och Morfologi Torsdagen den 18 januari 2007 Kl 8.00 13.00 Poäng: Max: VG (70%): Kom ihåg att läsa frågorna noggrant och att svara

Läs mer

En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an

En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an N V Ö S En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an Välkommen till 42:ans lilla trädgårdsbok. Häftet är framtaget för att vi skall få en grön, trygg, och trevlig närmiljö. 2005-2006

Läs mer

EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR. Bokskog

EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR. Bokskog EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR Praktisk del - Utförs på Fredriksdal Bokskog I södra Sverige bildar boken naturligt stora skogar. Redan tidigt på våren kan man skilja de smala bladknopparna från de tjockare

Läs mer