Botanik. Systematik, vetenskapliga namn och livsformer. Jeanette Blom
|
|
- Ann-Christin Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Botanik Systematik, vetenskapliga namn och livsformer Jeanette Blom 2014
2 SYSTEMATIK - INDELNING AV ORGANISMER Organismvärlden delas in efter cellens, speciellt cellkärnans, byggnad. Man skiljer organismerna åt i två huvudgrupper, procaryota och eucaryota organismer. De eucaryota organismerna har en välutvecklad kärna omgiven av ett membran medan de procaryota organismerna har en mer primitiv kärna utan membran. Procaryota organismer är bakterier och blågröna bakterier. De eucaryota organismerna delas in i olika riken, t ex djurriket, växtriket och svampriket. Livets träd. Bild ur boken Botanik systematik, evolution, mångfald De livsformer som finns på jorden har uppkommit genom att tidigare livsformer succesivt har förändrats och splittrats upp i nya utvecklingslinjer. Detta innebär att alla organismer som existerar idag måste ha utvecklats ur gemensamma stamformer som levt tidigare perioder. Tillsammans bildar alla dessa livsformer ett evolutionärt släktträd, där dagens organismer utgör ett tvärsnitt av den yttersta delen av kronan. Stammen och grenarna i detta livets träd motsvarar organismer som förekommit längre tillbaka i tiden. Till trädet hör även döda grenar, dvs. organismer som upphört att existera, men som kan vara representerade i olika fossila lager. 2
3 Plantae (växtriket) Växtriket, på latin Plantae, omfattar ca kända arter. De minsta växterna är bara ett par millimeter medan de största träden kan bli över 100 m. De flesta organismer som kallas växter har pigment som gör att de kan omvandla solenergi till socker. Nedan en schematisk uppställning som visar gruppindelningar inom växtriket. VÄXTRIKET GRÖNA VÄXTER med klorofyll ICKE GRÖNA VÄXTER utan klorofyll LANDVÄXTER VATTENVÄXTER KÄRLVÄXTER Trakeofyter MOSSOR FRÖVÄXTER (blommande växter) Fanerogamer SPORVÄXTER Kryptogamer NAKENFRÖIGA VÄXTER Gymnospermer GÖMFRÖIGA VÄXTER Angiospermer ENHJÄRTBLADIGA BLOMVÄXTER Monokotyledoner TVÅHJÄRTBLADIGA BLOMVÄXTER Dikotyledoner Kärlväxter (Trakeofyter) Kärlväxter är de växter vi mest kommer i kontakt med i naturen och i vårt arbete i trädgården. Ordet kärlväxter är ett botaniskt begrepp för växter med rot, stam och blad och som utmärks av anpassning till landliv genom välutvecklade transportsystem för vatten i stammar eller stjälkar och blad via särskilda kärl. Kärlsystemen, trakeiderna, består av långsträckta celler som transporterar vattenlösta salter från rötterna upp till kronan och fotosyntesprodukter från bladen tillbaka till rötterna. Fanerogamer och kryptogamer Kärlväxterna delas in i två grupper, sporväxter (kryptogamer) och blommande växter (fanerogamer). Kryptogamerna saknar blommor och förökar sig med sporer. Fanerogamer är växter som har blommor och förökar sig med frön. 3
4 Ex på kryptogamer Lummerväxter Fräkenväxter Kvastormbunkar Ormbunkar Angiospermer och gymnospermer Fanerogamerna, eller de blommande växterna, delas i sin tur in i två grupper, gömfröiga (angiospermer) och nakenfröiga (gymnospermer) växter. Hos de gömfröiga växterna sitter fröna inneslutna i ett fruktämne. Till denna grupp hör alla växter utom barrväxter. De nakenfröiga växterna saknar fruktämne, de är nakna. Till denna grupp hör barrväxterna. Nakenfröiga växter Barrväxter Ginkgoväxter Kotteplamer Gnetumväxter Welwitschiaväxter Efedraväxter Dikotyledoner och monokotyledoner Angiospermerna, eller de gömfröiga växterna, delas även de i sin tur in i två familjegrupper, tvåhjärtbladiga växter (dikotyledoner) och enhjärtbladiga växter (monokotyledoner). Tvåhjärtbladiga gruppen innehåller alla familjer med växter där fröplantans första blad (hjärtbladen) är två och sitter mitt emot varandra i par. Enhjärtbladiga gruppen innehåller alla övriga familjer med växter där fröplantan endast får ett hjärtblad. Hit hör alla gräs- lilje- och orkidéväxter. Bilden till vänster visar en monokotyledon och bilden till höger en dikotyledon. Ur boken: Botanik systematik, evplution, mångfald 4
5 Hierarkisk struktur eller rangordning Växtrikets gruppindelningar rangordnas i en s k hierarkisk struktur. Strukturen visas i tabellen nedan med vitsippa som exempel. GRUPPINDELNINGAR HIERARKISKA HIERARKISK RANGORDNING FÖR VITSIPPA NIVÅER växter Rike Plantae gröna växter Underrike Chlorobionta landväxter Division Streptophyta landväxter Underdivision Embryophytina kärlväxter Överklass Tracheidatae fröväxter (blomväxter) och sporväxter Klass Spermatopsida gömfröiga och nakenfröiga växter Underklass Magnoliidae (angiospermer) gruppering av ordningar Överordning Ranunculanae gruppering av familjer Ordning Ranunculales gruppering av släkten Familj Ranunculaceae (familjen ranunkelväxter) gruppering av arter Släkte Anemone (släktet sippor) den enskilda växtens namn, anger släktet Art Anemone nemorosa (vitsippa) 5
6 Överordningar och ordningar Schematisk bild efter Rolf Dahlgren ( ), svensk botaniker Överordningar. Angiospermsystemet (gömfröiga växtsystemet) åskådliggjort i ett Dahlgrenogram. I mitten är de angiospermgrupper placerade som man anser vara de mest ursprungliga, till höger de övriga tvåhjärtbladiga växterna och till vänster de enhjärtbladiga. Varje bubbla representerar en ordning. Ordningar som hänger samman (flera bubblor ihop) bildar överordningar vilkas namn är utsatta i bilden. Ordningar. Samma Dahlgrenogram men med ordningarnas namn utsatta. Varje ordning innehåller minst en men oftast flera familjer. Bilderna är från boken: Att hålla ordning på arter och släkten en familjeangelägenhet 6
7 VETENSKAPLIGA NAMN Domesticering Människan har odlat växter och utvecklat jord- och trädgårdsbruket under mer än år. Olika arter har därmed successivt anpassats till människan behov, denna anpassning kallas domesticering. De domesticerade arterna, eller kulturväxterna som vi oftast säger, har förlorat många av de egenskaper som gjorde dem väl anpassade till ett liv i naturen. I stället har de ansamlat olika egenskaper som gör dem väl lämpade att leva under de betingelser som människan skapat. Under tidens gång har många nya arter domesticerats, t ex frukt och bär, medicinalväxter, kryddor, köksväxter och även växter för industriell användning som t ex bioenergi. En speciell artrikedom har prydnadsväxterna som vi odlar enbart för sin skönhets skull. Nomenklatur Den art- och formrikedom som finns idag är ett resultat av århundraden av utveckling. För att kunna beskriva och dokumentera variationen av alla växter finns en begreppsapparat och en standardiserad namnsättning, nomenklatur, för att kommunicera kunskaperna. De vetenskapliga växtnamnen, oftast latin, kan berätta mycket om deras släktskap och arttillhörighet men även historia, kultur och användning mm. I internationella sammanhang har kommunikationen stor betydelse, att förstå vad olika människor menar med ett växtnamn. Binär nomenklatur Carl von Linné ( ) skapade det binära (tvådelade) vetenskapliga namngivningssystemet som används än idag. De binära namnen i latiniserad form är internationellt accepterade sedan De möjliggör kommunikation över varje språkbarriär i världen. I systemet, som han beskrev och gav ut i boken Systema naturae (1735), får varje växt- och djurart och även mineraler ett namn som består av två ord, t ex Anemona nemorosa (vitsippa). Det första ordet, Anemone, är släktnamnet och det andra, nemorosa, är ett artepitet. Båda orden måste kombineras för att bilda det vetenskapliga artnamnet för vitsippa. Linnés binära system blev ett ovärderligt instrument för vetenskaplig namngivning. På den tiden fanns dock besvärande många sätt att beskriva nya arter på och på 1800-talet blev situationen ohållbar. För att få ett enhetligt sätt för beskrivning av växter uppställdes i Wien 1906 för första gången en internationell kod för namngivning av växter, International Code of Botanical Nomenclature. Sorter kulturformer Många av våra kulturväxter är sorter eller kulturformer, alltså växter som förädlats av människan. Fullständiga sortnamn är en kombination av vetenskapliga namn och en annan typ av namn (egentligen epitet), vars form och giltighet regleras i en internationell likriktare som heter International Code of Nomenclature for Cultivated Plants (Trehane 1995). Växternas icke vetenskapliga namn, det vill säga de namn som används i länders olika språk som t ex våra svenska namn, kallas för trivialnamn. Vetenskapliga släktnamn eller vetenskapligt epitet behandlas alltid som om de vore latin. Namnet eller epitetet i sig behöver inte vara latin. Förutom latin är en stor del av de vetenskapliga namnen grekiska. En stor grupp växtnamn är avledningar och latiniseringar av personnamn, t ex Linneae. I löpande text brukar vetenskapliga namn kursiveras. 7
8 Epitet= adjektivt biord som ej används ensamt utan kombineras med t ex släktnamn. På så vis bildas namn på arter, underarter etc. Betoning och uttal I beskrivningar brukar det anges hur de vetenskapliga namnen ska betonas med en accent över den betonade stavelsen. Tvåstaviga ord har alltid betoningen på första stavelsen. För ord som är längre än två stavelser finns regler som säger att betoningen ska ligga på den näst sista stavelsen från slutet räknat, om stavelsen är lång. Om den är kort ska den flyttas till stavelsen innan, dvs. den tredje från slutet. Problemet är att veta om en stavelse är lång eller kort när man inte kan det latinska språket. Vokaler uttalas som vokaler i svenskan, undantaget o som uttals som svenskt å-ljud och u uttals som svenskt o-ljud. T ex uttalas ordet hortus som hårtos. I latinet förekommer också u som konsonant och uttals som v. ae uttalas som [ä], t ex Paeonia (pion) [päånia] ae uttalas [aj] som i engelskans buy ai uttalas också som ae [aj] au uttalas som i engelskans house c framför hård vokal (a, o, u) och i slutet av ord uttalas som ett k-ljud, t ex Caput (huvud), [kapot] och lac (mjölk), [lack] c framför mjuk vokal (e, i, y) uttals som[ s]. Två c uttalas som x [ks] framför mjuk vokal. T ex Vaccinium, [vaxiniom]. Framför hård vokal uttalas de som ck. T ex vacca (ko), [vacka]. ch uttalas som [k] framför hård vokal och framför konsonant. T ex Chamomilla (kamomill), [kamåmilla] och chroma (färg), [kråma]. Framför mjuk vokal blir uttalet [tj]. T ex Chelidonium (skelört), [tjelidåniom]. ei uttalas [ej] som i say eu uttalas [ev] som vi uttalar valutan euro [év-ro] g uttalas som [g] framför hård vokal och framför mjuk vokal inuti ord. T ex Galium (måra), [galiom] och argentum (silver), [argentom]. Framför mjuk vokal i början av ord blir uttalet[j], t ex Geranium (näva), [jeraniom]. sc uttalas som [sk] framför hård vokal och konsonant och som [sj] (sje-ljud) framför mjuk. T ex Scabiosa (vädd), [skabiåsa] och Scilla, [sjilla]. oe uttalas som [e], t ex Oenothéra (nattljus), [enåtera] oe uttalas [oj] som i engelskans joy oi uttalas också som oe [oj] ui uttalas [uj] Definitioner Familj Botaniskt sett är en växtfamilj en grupp av systematiskt närstående släkten, vars släktskap bl a uttrycks genom vissa bestämda, gemensamma utseendemässiga (morfologiska) karaktärer. Familjenamnet är ofta en kombination av ett släktnamn plus ändelsen aceae. Familjenamnet skrivs alltid med stor begynnelsebokstav. 8
9 Växtfamiljer Familjenamn Släkte Asterväxter Asteraceae Aster Björkväxter Betulaceae Betula Kålväxter Brassicaceae Brassica Tallväxter Pinaceae Pinus Etc. Släkte Botaniskt sett består ett släkte av flera närstående arter, vars kombination av egenskaper (yttre utseende mm) både håller dem samman som grupp och skiljer dem åt från andra sådana grupper. Det finns släkten med mängder av arter men också släkten med bara en enda art. Till exempel Linnaéa. Släktnamnet skrivs alltid med stor begynnelsebokstav. Art En art är en i naturen väl avgränsad grupp inom vilken fortplantning normalt kan ske. Definition: En eller flera bestånd av plantor med flera, gemensamma, yttre särdrag, med vilka den kan särskiljas från andra arter. Arten kan ibland representera eller omfatta två eller flera underarter, varieteter och/eller former samt sorter. Artnamnet anger ofta en egenskap hos arten eller hedrar minnet av en person. Det vetenskapliga artnamnet bildas av släktnamnet i kombination med ett artepitet. Ett artepitet beskriver ofta växtens karaktär, t ex alpinus som betyder att det är en alpin växt. Släktet Aster med epitetet alpinus ger oss artnamnet Aster alpinus (alpaster). Artepitetet skrivs alltid med liten begynnelsebokstav. Några vanliga artepitet alpinus, alpestris aquaticus, aquatilis arenarius arvensis communis domesticus glacialis litoralis marinus, maritimus major, majus minor, minus nemorusus officinalis pratensis sativus saxatilis silvaticus, silvestris vernalis, vernus vulgaris Betydelse växer i fjällen växer vid vatten växer på sand växer på åkrar vanlig växer vid hus, dvs odlad växt växer vid is växer på stränder växer i eller vid havet stor liten växer i lundar anger att det är en medicinalväxt växer på ängar odlad klippväxt växer i skog vårblommande vanlig Underart Är alltid kopplat till artnamnet och ska i löpande text stå efter artepitetet. Begreppet används för en eller flera populationer (bestånd) av en art som avviker vanligen både i sitt utbredningsmönster (regionala populationer) och sitt utseende. Gränsen mellan olika underarter är dock ej så skarp som mellan arter. 9
10 Ex. Abies concolor ssp. lowiana (oregongran), en underart till Abies concolor (coloradogran) ssp. = förkortning av latinska ordet subspecies som betyder underart Sort Enligt internationell praxis används termen cultivar (= cultivarietas, odlad varietet) sort på svenska för en samling odlade plantor som i ett eller flera avseenden (i yttre utseende, fysiologiskt, cytologiskt eller kemiskt hänseende etc) klart avviker från andra sådana samlingar och som efter förökning, sexuell eller vegetativ, behåller de särskiljande karaktärerna eller egenskaperna. Oavsett om en sort representerar en i naturen selekterad planta av en vild art eller härstammar från målmedveten växtförädling så kan den sägas vara en människoskapad produkt och saknar som sådan bl a naturlig utbredning. Sorter kan antingen ha fantasinamn, vilket är det vanligaste och gäller alla nytillkomna, eller ha namn som grundas på vetenskapliga epitet, t ex Fastigiata (pelarformad). Sortepitetet anges inom enkla anföringstecken och består oftast av 1 3 ord. Alla orden skrivs med stor begynnelsebokstav. Epitetet är alltid kopplat till och ska i löpande text stå efter ett vetenskapligt eller svenskt namn. Ex: Calendula officinalis Aprocot Beauty alt ringblomma Apricot Beauty Svenska namn Skrivs alltid i löpande text med liten begynnelsebokstav. Varietet Det botaniska begreppet för varietet tillämpas för lokala populationer av en art, vilka är utseendemässigt och ofta ekologiskt distinkta. Avgränsningen mot underart är dock inte alltid skarp. Varietet är närmast lägre rang efter underart. Epitetet ska kopplas till och i löpande text stå efter underartsepitetet. Ex: Buxus microphylla var. japonica, japansk buxbom Latinska ordet varietas förkortas var. Form Begreppet används sällan i dagens kulturväxtsammanhang. Användes mest förr om särpräglade avvikelser inom en art, sporadiskt eller spontant uppkomna i naturen, t ex om röd- och flikbladiga, blåbarriga och pelarvuxna exemplar. Ex: Fagus sylvatica f. purpurea, rödbladig bok. Latinska ordet forma förkortas f. Chimär Chimär är en blandväxt där vävnader från två olika växter vuxit samman. Chimär kan översättas som missfoster och uppstår oftast efter ympning. T ex kan en växts yttre lager bestå av en vävnadstyp, som en strumpa, och den inre delen av en annan vävnadstyp. En chimär urskiljs med ett plustecken framför namnet. Ex: + Cratageusmespilus, namnet här anger två släkten som blandats, Cratageus (hagtorn) och Mespilus (mispel). 10
11 Hybrid Begreppet beskriver oftast en korsning mellan olika arter, s k arthybrider. Släkthybrider förekommer också men är sällsynt. Även hybrider mellan underarter och varieteter av samma art förekommer. Anges med litet x mellan de arter eller släkten som korsats. Ex Arthybrid: Crocosmia masoniorum x paniculata. Två arter av Crocosmia som korsats. Ex Epitet för släkthybrid: x Crataemespilus ( Cratageus x Mespilus) Synonym Synonymer används när samma växt har fått två eller flera namn. Vanligen publicerat, namn som ej längre bör eller får användas. En vanlig orsak till att en växt kan ha fått flera vetenskapliga namn är att våra kunskaper om växterna ständigt ökar vilket leder till att omprövningar av botanisters arbeten måste göras. Ex: Hylotelephium telephium syn. Sedum telephium. Kärleksört heter numera Hylotelephium telephium, det tidigare namnet var Sedum Telephium. Man har alltså upptäckt att kärleksörten inte längre tillhör släktet Sedum utan istället Hylotelephium. Auktor Auktor är den eller de botanister som gett eller medverkat till att ge växten dess vetenskapliga namn. Auktorernas namn skrivs oftast i förkortad form och kan anges för släkte, art, underart och form. Skrivs med eller utan parentes. Utan parentes betyder att växtens systematiska ställning har varit oförändrad sedan den vetenskapliga beskrivningen publicerades. Med parentes betyder att växtens systematiska ställning har ändrats. Ex för vitsippa: Anemone nemorosa L. (L. är auktorangivelse för botanisten Linné.) Ex för trumpetranka:campsis radicans (L.) Seems. (L. = Linné som var först att publicera växtens systematiska ställning, Seems. = botanisten B. C. Seeman som har ändrat växtens systematiska ställning) 11
12 LIVSFORMER Livsformer hos växter är ett artificiellt system för att beskriva växternas växtsätt, form och övervintringsmetod. Det vanligaste systemet för livsformer i nordisk botanik grundar sig på Christen C. Raunkiær ( ) som skrev Planterigets Livsformer (Köpenhamn 1907). Raunkiaers system för livsformer. LIGNOSER Lignoser är ett botaniskt begrepp för vedartade växter, ett samlingsnamn för träd, buskar och halvbuskar. Ordet lignos kommer av att vedartade växter innehåller lignin, ett ämne som ingår i vedartade växters cellväggar. Ligninet bidrar till att ge trä dess mekaniska styrka. Man kan likna trä vid ett kompositmaterial, där cellulosan fungerar som förstärkande fiber, och ligninet är en flexibel hoplimmande plast, som ett hoplimmande plast med cellulosa som fibermaterial. Ligninets sammansättning skiljer sig åt för olika botaniska grupper 1 Fanerofyt (träd) Förvedad, flerårig växt med endast en stam från rotkronan ( marken ). Övervintringsdelar sitter minst 25 cm upp från marken. Vissa arter kan i naturen uppträda både som buskar och träd, t ex sälg och hägg. Höjd: oftast över 6 m men träds höjder kan variera från någon meter till mer än 100 m (i Sverige ca 50m). 2 Chamaeofyt (buske) Förvedad, flerårig växt med flera mer eller mindre likstarka skott (flerstammig) från rotkronan ( marken ). Övervintringsdelar sitter högst 25 cm ovan marken. Höjd: oftast inte högre än 6 m, men i vissa fall upp till 10m. 3 Chamaeofyt (halvbuske) Buskliknande växt med en flerårig, förvedad eller hård basaldel eller jordstam, från vilken kortlivade, vanligen ett- eller tvååriga, skott bildas. T ex lavendel, ljung, blåbär. Höjd: Oftast inte högre än 30 cm. 12
13 ÖRTER Örter är samlingsnamnet för alla växter som inte är förvedade. Deras livscykel kan vara ettårig, tvåårig eller flerårig. Annuell (ettårig ört): therofyt Ej förvedad växt som lever endast en vegetationsperiod. Efter blomning och fruktsättning dör plantan. Frön från annuella växter gror antingen höst eller vår. Höstgroende övervintrar som bladrosett. Bienn (tvåårig ört): Ej förvedad växt som behöver ett års långt vegetativt förstärkningsstadium innan den blommar, sätter frukt och dör. Kallas också bienn. Efter att fröna grott produceras första året en bladrosett och en ibland näringslagrande jordstam. Eller rot som övervintrar. Följande säsong går växten upp i blom. Flera av våra köksväxter är tvååriga men odlas som ettåriga, t ex morot. Perenn (flerårig ört): Ej förvedad växt vars rötter eller jordstammar är fleråriga, men vars ovanjordiska stammar och blad är kortlivade, ofta endast ettåriga (de fryser ner på vintern). Blomningen sker normalt på de örtartade årsskotten, som efter avslutad fruktifiering vissnar ner och dör. 4 Hemikryptofyt Växter med utlöpare och övervintringsdelarna strax över eller strax under jordytan. Mattbildande växter. 5-6 Geofyter Växter med underjordiska stammar, lökar eller knölar. Dessa växter vissnar ner helt ovan jord så att endast underjordiska delar övervintrar eller genomlever en torrperiod. Stam: en underjordisk stamdel, kallas också rihzom. Exempel på växter med jordstam är iris, kvickrot, kirskål. Jordstammen kan också vara näringslagrande och kallas då knöl. Lök: ett uppsvällt, oftast underjordiskt vil- och förstärkningsstadium bestående av flera lager mer eller mindre förtjockade blad skyddande en basal, skivlik jordstam ur vilken blomstjälken bildas. Typisk lök har släktena Allium, Lilium och Tulipa. Knöl: ett uppsvällt näringslagrande vilstadium vanligen bestående av en rundad jordstam. De flesta knölväxter har underjordisk knöl, t ex släktena Gladiolus, Crocus och Dahlia. 7-8 Helofyter Sumpväxter med stammar under botten och övervintrande knoppar i vattendränkt jord. Nr 7 har blomman över vattnet, nr 8 har blomman i vattnet. 9 Hydrofyter Vattenväxter fritt i vattnet och med övervintrande knoppar i vatten. 13
14 ANDRA LIVSFORMER Suckulent En växt vars skott och/eller blad anpassats för optimal vattenhållning och vanligen också minimal avdunstning. Suckulens utmärker framförallt fleråriga växter från områden med ojämn eller dålig vattentillgång, t ex öknar eller starkt alkaliska jordar. Vanligen uttrycks den i förtjockade, köttiga och vattenlagrande stammar och/eller blad. Suckulenter finns främst i familjerna Aizoaceae, Cactaceae, Crassulaceae och Euphorbiaceae. Epifyt Växt som växer på annan levande växt utan att ta näring från den. Vanliga i tropikerna, t ex ormbunkar, orkidéer och ananasväxter. KÄLLOR Litteratur Aldén, Björn m fl Kulturväxtlexikon (1998) Lund: Natur och Kultur/Lts Förlag Andersson, Iréne och Widell, Lena (1998) Botanik från grunden [2:6] Stockholm: LTs Förlag Ljungqvist, Kerstin Nyttans växter (2006) Calluna Förlag Weimarck, Gunnar(1997) Att hålla ordning på arter och släkten en familjeangelägemhet Göteborgs Botaniska Trädgård Widén, Marie och Björn Botanik systematik, evolution, mångfald (2008) Studentlitteratur Digitala källor Wikipedia. Sökord: Kärlväxter [ ] Plantae.sökord: livsformer [ ] 14
Lignoser. Jeanette Blom
Lignoser Jeanette Blom 2013 LIGNOSER Lignoser är ett botaniskt begrepp för vedartade växter, ett samlingsnamn för träd, buskar och halvbuskar. Ordet lignos kommer sig av att vedartade växter innehåller
Biologi. Livet på jorden
Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många
SYSTEMATIK VÄXTER DEL 2
SYSTEMATIK VÄXTER DEL 2 MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna genomgång skall du kunna: Förklara den systematiska uppdelningen i fylum Plantae Beskriva utmärkande karaktärer för de grupper som beskrivs
VÄXTER. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 79-81
VÄXTER Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s. 62-75 och 79-81 FOTOSYNTESEN - Bara växter och cyanobakterier kan tillverka sin egen näring. - De tillverkar druvsocker av koldioxid och vatten.
Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.
Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och
En liten kurs om hur växternas vetenskapliga namn är uppbyggda. Texten är skriven av Ulf Eliasson och är hämtad från Allt om Trädgårds Forum.
En liten kurs om hur växternas vetenskapliga namn är uppbyggda. Texten är skriven av Ulf Eliasson och är hämtad från Allt om Trädgårds Forum. 1. Växternas namn - artbegreppet Något att ha med sig genom
Olika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken
Olika celltyper Indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Den minsta levande enheten? Cellen - encelliga organismer - flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar
Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.
OGRÄS 2013 05 18 Vad är ett ogräs? Ogräs är egentligen ett orättvist namn på växter som många gånger är väldigt vackra men som råkar växa på, för oss människor, fel plats Ogräs är alltså en växt som finns
Växter. Biologi 1 Biologi 2
Växter Biologi 1 Biologi 2 Växtcellen Kloroplaster (fotosyntes) cellvägg av cellulosa vakuol växten Blad (fånga solljus) Stam (hålla upp växten) Rötter (ta vatten från marken) Kärl (ledningsvävnad för
Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken
Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen Encelliga organismer Flercelliga organismer celler Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler
Juni 2015. Ärlinghem. Blommor
Juni 2015 Ärlinghem Blommor Pelargonia Pelargonier är ett släkte i familjen näveväxter med över 250 kända arter. Släktet består av örter, halvbuskar och buskar. Blommorna har fem kronblad, de två övre
Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken
Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen -encelliga organismer -flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar (organeller)
Biologi A på Netkurs
Biologi A på Netkurs Cellväggar av cellulosa och stora vattenblåsor i cellen som ger vattenskelett Celler med kloro- eller leukoplaster De flesta arterna har fotosyntes några är parasiter Flercelliga,
Prokaryota (Cyanobakterier=blågrönalger)* Eukaryota (Svampar)* (Alger)** (Lavar)* Mossor Kärlväxter - Sporbärande växter - Fröväxter - Nakenfröiga
Organismvärlden/Växtriket Prokaryota (Cyanobakterier=blågrönalger)* Eukaryota (Svampar)* (Alger)** (Lavar)* Mossor Kärlväxter - Sporbärande växter - Fröväxter - Nakenfröiga växter - Gömfröiga växter *
Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar
Evolution 1 elevuppgift
Evolution 1 elevuppgift Du ska med hjälp av de olika klimatrummen i Botaniska trädgårdens växthus, få lära dig mer om: Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och samevolution, samt deras
Vad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
Vad är en art? morfologiska artbegreppet
Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på
Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme
Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme 57:59 Första fågeln 59:58 Första mänskliga förfadern 59:59 Första moderna människan 57:07 Första däggdjuret 00:01Jordskorpan bildas 57:01 Första dinosaurierna
Botaniska trädgården östra del
Botaniska trädgården östra del Idag ska du få undersöka de olika rummen i den östra delen av Botaniska Trädgårdens växthus. Den östra delen av växthuset, består av fem olika Hus/rum, Palmhuset, Victoriahuset,
LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS
LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder
BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad
BESKÄRNING 2017-02-21 Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad Träd och buskar är uppbyggda av Små små celler. Alla växtceller har
Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson
Språkstart NO Facit NO för nyanlända Hans Persson Levande eller inte? s. 6-7 3. Sortera orden. VÄXTER en ros gräs en ormbunke en mossa ett träd DJUR en katt en ödla en björn en fisk en mask Olika material
Separation av plastidfärgämnen
Separation av plastidfärgämnen Hos fotoautotrofer fångas energin i ljuset upp av speciella pigment-proteinkomplex. De pigment som framförallt absorberar ljuskvanta till fotosyntesen är klorofyllerna. Dessutom
Botanik. En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig
Botanik En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig Botanik åk 7 Centraltinnehåll: Natur och samhälle Ekosystems
Evolution 1 lärarhandledning + elevuppgift
Evolution 1 lärarhandledning + elevuppgift Biologi 1 (BIOBIO01) del Evolution Centralt innehåll: Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och sexuell selektion samt deras betydelse för artbildning.
Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning
Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Innehållsförteckning Bakgrund 1 Fakta 2 Frågeställning 3 Metod 3 Resultat 4 Slutsatser och diskussion 4 Bakgrund Vara-Bjertorp GK är belägen mitt på Västgötaslätten.
Torta Fjällnejlika 1-2 m Juli-september Hela fjällkedjan. Djupt flikade blad. Växer i björkskog, på ängar och i ängsvidesnår. Omtyckt av björn.
Torta Fjällnejlika 1-2 m Juli-september Hela fjällkedjan. Djupt flikade blad. Växer i björkskog, på ängar och i ängsvidesnår. Omtyckt av björn. 10-20 cm Juli-augusti. Hela fjällkedjan. Väldoftande. Kan
VÅR/SPRING 2014. Make your house a home!
VÅR/SPRING 2014 Make your house a home! Mr Plant är en av Europas ledande leverantörer av konstväxter. Företaget grundades 1988 och har sedan dess levererat konstgjorda blommor, växter och träd över hela
Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.
I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste
tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné
Carl Von Linné Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Taxonomi:
Nu vaknar trädgården Beskärning Växtval (perenner som inte faller rådjuren i smaken ) Plantering Nigella Trädgård, Camilla Wihlander Nu vaknar Trädgården Aspenäs Villaägarförening februari 2011 Beskärning
Samköpsväxter 2011, Umeå Stads Trädgårdssällskap 1. Samköpsväxter Umeå stads trädgårdssällskap PERENNER... 2 ROSOR... 5 BUSKAR... 6 TRÄD...
Samköpsväxter 2011, Umeå Stads Trädgårdssällskap 1 Samköpsväxter 2011 Umeå stads trädgårdssällskap PERENNER... 2 NR 1: GERANIUM PRATENSE MIDNIGHT REITER ÄNGSNÄVA 69 KR... 2 NR 2: ANEMONE RIVULARIS BÄCKANEMON
SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen
SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS Fakta om solrosen Solrosen är en blomma som tillhör arten korgblommiga växter. Det finns ca 70 olika solrosarter och det går att ha dem både inomhus och utomhus. Den blommar
VÄXTERNAS BYGGNAD OCH LEVNADSSÄTT VÄXTFYSIOLOGI
VÄXTERNAS BYGGNAD CH LEVNADSSÄTT VÄXTFYSILGI VÄXTFYSILGI MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara uppbyggnad och funktion hos växternas vävnader och cellväggen Beskriva
Skogen + Naturen på hösten. Åk 4
Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask
10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor
10:40 11:50 Ekologi Liv på olika villkor 10:40 11:50 Kunskapsmål Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 10:40 11:50 Kunskapsmål Biologisk
Programblad nr 3, hösten 2010
Programblad nr 3, hösten 2010 Så har ännu en sommar passerat sin höjdpunkt, kvällarna blir kortare och mörkare, men ännu blommar våra trädgårdar och fruktskörden är ännu inte bärgad. Vi njuter fortfarande
Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.
Fotosyntes Som fotosyntesens upptäckare brukar man ibland räkna britten Joseph Priestley, även om denne inte fick hela sammanhanget klart för sig. Priestley experimenterade 1771 drog slutsatsen att växter
Ranunkelväxter. Violväxter. Klockväxter. Många ståndare, många pistiller. Vissa arter saknar foderblad.
Ranunkelväxter Många ståndare, många pistiller. Vissa arter saknar foderblad. Blommor oftast med klart färgade kronblad, ofta gula (hylleblad) Smörblomma, Ranunculus acris Violväxter Hjärtlika blad Blomman
Caroline Isaksson. Vill du komma i kontakt med mig? Maila till cais0001@stud.slu.se
Caroline Isaksson Jag heter Caroline Isaksson och är uppvuxen i Bjärred. Jag bor sedan 2005 i Malmö. Flyttade efter gymnasiet till Älmhult och gick en träteknisk kvalificerad yrkesutbildning (KY) som hette
Älskade Pelargoner...
Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter
En liten krysslista för stora och små
En liten krysslista för stora och små Träd 1. ASP Aspen får sprakande höstfärger. De har en mycket rak stam och det finns aspar som blivit hela 35 meter höga. Det brukar heta att asplöven darrar och det
Tänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad!
Tänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad! Utan pollinatörer som insekter, fladdermöss, fåglar och många andra skulle världen vara en mycket fattigare plats. Pollinatörer hjälper till
Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv
Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv
Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år. Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato
Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato Presentation vid svensk-etiopiska föreningens höstmöte 2014 Höjd: upp till 10 m Vad är
Från urtid till nutid. En GPS-runda om växternas evolution
Från urtid till nutid. En GPS-runda om växternas evolution Namn: Datum: Ta med: mobil alt. GPS och kamera denna guide penna Välkommen till en GPS-stödd tidsresa genom Botaniska trädgården! Om ni använder
Gamla Begravningsplatsen
Gamla Begravningsplatsen Några växtbeskrivningar Den Gamla Begravningsplatsen har under senare år genomgått stora förändringar. De många 200-åriga almarna som härstammade från tidigt 1800-tal har försvunnit
Ekosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Biologi Livets utveckling
Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur
Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360
Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Biologi 3,0 hp (Examination 1 HT15)
Officinalis - apotekarros Aimable Ami Tuscany Superb
Lär dig känna igen några vanliga klassiska rosgrupper Gallica-Gruppen Växtsätt vanligen upprätt, låga medelhöga, 1-1,5 m. Kan bilda rikligt med rotskott. Blad något läderartade, avlångt äggrunda. Bladen
Förslaget kommer från: Simon Nyström
Träplantering Jag vill komma med ett förslag till plantering av träd. Bakrunden till detta är bland annat att jag fått veta att vår äng visat sig vara mycket lämpligt för plantering då det råder ett litet
Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.
Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför
Ekosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
21 Hägg - Prunus padus
21 Hägg - Prunus padus Hägg är ett litet träd eller stor buske. som skjuter rikligt med rotskott och därför kan bilda små bestånd. Den trivs bäst på mulljord och växer i lundar och fuktiga till friska,
Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler
Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag
Först måste jag berätta lite om olika kloner/individer av olika plantor för att det ska bli lättare att förstå resonemanget framöver i texten.
Bedömning text & foto TOMMY LJUNGGREN I denna artikel beskriver jag hur det går till att bedöma blomman på en orkidé. Denna typ av bedömning kallas för Kvalitetsbedömning av blomma. Det finns två andra
Amaryllisens dag. 19 november
Amaryllisens dag 19 november Amaryllisens dag 19 november Amaryllis är den perfekta blomman till jul eftersom den är så sagolikt vacker. Den har attityd och skapar stämning samtidigt som den är busenkel
Mer än bara körsbär! 2014-04-23
Mer än bara körsbär! 2014-04-23 Text & foto; Johan Nilson Många av våra allra mest omtyckta perenner kommer från Japan. Exempelvis härstammar det sedan mycket länge odlade daggfunkiorna (släktet Hosta
Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Blombiologi och genetik Lärarhandledning
Blombiologi och genetik Lärarhandledning FREDRIKSDALS FRILUFTSMUSEUM I rabatterna A-G åskådliggörs olika fenomen inom blombiologi och genetik. Rabatter A Blommans byggnad B Pollenspridning C Pollinering
Lite fakta och grunderna för estetisk
Lite fakta och grunderna för estetisk design - Geofyt vad är det? En växt med förtjockad jordstam, övervintrar under jord -Kort vegetationsperiod, vissnar och försvinner efter en vanligtvis praktfull
Finns den kvar i dina hemtrakter? Backsippa
FLORAVÄKTARNA Finns den kvar i dina hemtrakter? Backsippa Många av Sveriges sällsynta och vackra blommor minskar eller håller på att försvinna. Många arter har inte sin framtid säkrad i landet så kallade
När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård
När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård Mitt arbetshäfte namn klass Träff 1 Datum Idag har vi träffats för första gången. Vi har rensat ogräs, grävt, gödslat jorden, satt lök och
Innehåll. Tack 6. Förord 9. Biologi och ursprung 10. Odlade pioner 18. Placering och plantering 90. Skötsel och förökning 96
Innehåll Tack 6 Förord 9 Biologi och ursprung 10 Odlade pioner 18 Placering och plantering 90 Skötsel och förökning 96 Sjukdomar och skadedjur 100 Nybörjarens vanligaste frågor 103 Ordlista 106 Adresser
Jätteloka (jättefloka)
Jätteloka (jättefloka) Identifiering Jättelokans fröplantor påminner om lönnblad. Kuva: ELY-keskus En 2-3-årig planta har stora, flikiga blad med grov- eller vasstandad kant. Stjälkarna är nedtill rödfläckiga
RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN
VÅRA VILDA DJUR RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN Rävens ungar föds på våren. Det blir mellan 3-6 ungar och ibland ända upp till 12 ungar i grytet. Rävar bor i skogen i ett hål i marken som kallas gryt.
Livets myller Ordning i myllret
LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas
En förening för dig som älskar trädgården och som gärna vill lära dig mer
www.tradgardsamatorerna.nu En förening för dig som älskar trädgården och som gärna vill lära dig mer Sällskapet TrädgårdsAmatörerna Historia Sällskapet TrädgårdsAmatörerna (STA) bildades i Stockholm 1938.
Sorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort.
Sorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort. Genomgången byggde främst på broschyren "Den odlade mångfalden". Följande togs upp: 1. odlingens historia 2. vad som skiljer vilt från tamt
Arbetargårdarnas växter
Arbetargårdarnas växter Arbetarbostadsmuseets historiska rabatt som uppförts i samarbete mellan Helsingfors stadsmuseum, byggnadskontoret och Stara ger möjlighet att bekanta sig med traditionella prydnadsväxter
Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot
Detta dokument behandlar vilka medicinalväxter som finns att tillgå i Sverige. Kom ihåg att dessa växter ibland kan förväxlas med giftiga släktingar, så var försiktig. Likaså är de inte lika effektiva
Tidig vår blommar magnolior på bar kvist. I Botaniska trädgården finns många olika varianter, här ser vi en praktmagnolia.
Gröna LUND Botaniska trädgården vid Lunds universitet är en plats både för lärdom och njutning. Ett välskött, statligt byggnadsminne som i allra högsta grad bidrar till att definiera Lund som en student-
Östersjön - ett evolutionärt experiment
Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför
Tillväxthastigheten hos gröna linser (leguminosae.)
Tillväxthastigheten hos gröna linser (leguminosae.) LENSE GIRMA Handledare: Per Anderhag och Karin Bejer TENSTA GYMNASIUM 2-26 Innehållsförteckning Bakgrund och inledning... 4 Syfte och mål... 4 Metod
Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.
Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Men hur fungerar det? En blomma har både honliga och hanliga delar. De hanliga delarna kallas
Ribes nigrum Vertti, Grönt vinbär Ett svartvinbär där bären inte blir svarta utan behåller sin gröna färg även när de mognar. De har en söt och god
Ribes nigrum Vertti, Grönt vinbär Ett svartvinbär där bären inte blir svarta utan behåller sin gröna färg även när de mognar. De har en söt och god smak som lämpar sig väl för saft- och vintillverkning.
MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal
MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack alla sjöar och havsvikar för att ni aldrig tröttnade när vi kom och hälsade på. Tack till grodan Kvack och
11. Bolltistel, Echinops ritro Veitch s Blue. Solbacken. blomskyar i himmelsblått möter klippta buxbomsklot av TORSTEN WALLIN
11. Bolltistel, Echinops ritro Veitch s Blue Solbacken blomskyar i himmelsblått möter klippta buxbomsklot av TORSTEN WALLIN Blomskyar i himmelsblått möter klippta buxbomsklot I rabatten Solbacken kontrasterar
11. Bolltistel, Echinops ritro Veitch s Blue. Solbacken. blomskyar i himmelsblått möter klippta buxbomsklot av TORSTEN WALLIN
11. Bolltistel, Echinops ritro Veitch s Blue Solbacken blomskyar i himmelsblått möter klippta buxbomsklot av TORSTEN WALLIN Blomskyar i himmelsblått möter klippta buxbomsklot I rabatten Solbacken kontrasterar
Från frö till planta (F-6)
NO-biennal 2015 Från frö till planta (F-6) Britt-Marie Lidesten, Nationellt Resurscentrum för biologi och bioteknik Vi arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i försök med växter och testar praktiska odlingsmetoder.
Vad gör växten med vattnet?
Innehåll ver.2 Vad gör växten med vattnet? Du har säkert undrat över varför dina växter behöver så mycket vatten. Det är inte mera märkligt än att du själv behöver 1-3 liter vatten om dagen. Du får det
En vandring i blommornas spår
En vandring i blommornas spår VÄLKOMMEN TILL SÄVSJÖS TRÄDGÅRD Lagunen "Kloka bin suger inte i vissna blommor" Kinesiskt ordspråk Mitt i Sävsjö, bakom Kulturhuset, finns det nya smultronstället för dig
BFV länsinventering av kärlväxter Nyhetsbrev 3/2011
Botaniska Föreningen i Västmanlands län ~ 1 ~ 2011-08-13 BFV länsinventering av kärlväxter Nyhetsbrev 3/2011 Knepiga arter Bengt Stridh Den här gången skriver jag lite reflektioner utifrån mina egna erfarenheter
Wändels perennodlare
Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.
Liv i utveckling sid 8-35 Pedagogisk planering moment Kursplanen
Liv i utveckling sid 8-35 Pedagogisk planering moment 1.1-1.5 Kursplanen Syfte och förmågor Ge alla elever förutsättningar att utveckla sin förmåga att: diskutera, granska och ta ställning i frågor som
Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava
Liv Livet Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg Förlagsaktiebolaget Otava INNEHÅLL Ett myller av liv.... 4 1. Vad är liv?... 6 2. Cellerna är livets legoklossar...
Planering i biologi Våren år 7
Planering i biologi Våren år 7 Tornhagsskolan den 14 mars 2016 Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi arbeta med växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda
Plantera blomsterlökar under hösten.
Plantera blomsterlökar under hösten. Hösten har kommit och träden övergår sakta i rött, gult och brunt. Det dröjer inte länge förrän balkonger och trädgårdar är redo för sin vintersömn. Träden och buskagen
Boken om NO 1 3. Elevens första grundbok i NO. PROVLEKTION: Fascinerande växter
Boken om NO 1 3 Elevens första grundbok i NO PROVLEKTION: Fascinerande växter Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om NO 1 3, elevens första NO-bok. Du får också två sidor ur Arbetsboken och utdrag
Vi i Femman 2012 Kvartsfinal 2
Vi i Femman 2012 Kvartsfinal 2 Snabbfrågor del 1 Lag Lag 1. Utanför vilket land ligger Stora Barriärrevet? Svar: Australien 2. Hur många är bröderna som ingår i gruppen Jedward? Svar: Två 3. Igår stängdes
Syfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad.
Övningar för små barn (källa http://jämtnatur.se/) Naturens väv På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad. Passar för 1, 2 och 3. Ett nät (fotbollsnät
POM- programmet för odlad mångfald
HORTUS BULBORUM Ett levande kulturarv Viktig genbank Många odlare finner intressanta genetiskt material för framtagande av nya sorter. Den omfattande samlingen innehåller mer än 3500 olika arter, inklusive
Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7
Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7 Det finns många djur- och växtarter runt omkring oss som vi kanske inte tänker på. Vissa känner du säkert igen och kan namnet på, andra kanske du aldrig
Äger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan
Livets utveckling Livet startades för 3,5 miljarder år sedan 4,5 miljarder år sedan: Inget liv på jorden, inget syre, giftigt luft glödande lava och många aktiva vulkaner åskväder hela tiden 3,5 miljarder
Tentamen i Zoo Systematik och Morfologi Torsdagen den 18 januari 2007 Kl
Namn: Kod:. 1 MIUN Sundsvall Institution NAT SA Tentamen i Zoo Systematik och Morfologi Torsdagen den 18 januari 2007 Kl 8.00 13.00 Poäng: Max: VG (70%): Kom ihåg att läsa frågorna noggrant och att svara
En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an
N V Ö S En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an Välkommen till 42:ans lilla trädgårdsbok. Häftet är framtaget för att vi skall få en grön, trygg, och trevlig närmiljö. 2005-2006
EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR. Bokskog
EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR Praktisk del - Utförs på Fredriksdal Bokskog I södra Sverige bildar boken naturligt stora skogar. Redan tidigt på våren kan man skilja de smala bladknopparna från de tjockare