EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik 6 mars 2003 PRELIMINÄR VERSION 2002/2276(COS) Par2 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om rapporterna från kommissionen till rådet och Europaparlamentet - Europeiska kommissionens tredje årliga rapport om den speciella administrativa regionen Hongkong och den särskilda administrativa regionen Hongkong: Fjärde årsrapporten - 2001 (KOM(2001) 431 - KOM(2002) 450 C5-0620/2002 2002/2276(COS)) Del 2: Motivering Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik Föredragande: John Walls Cushnahan PR\491644.doc PE 320.249
PE 320.249 2/9 PR\491644.doc
INNEHÅLL Sida MOTIVERING...4 Förslaget till resolution har publicerats separat. PR\491644.doc 3/9 PE 320.249
MOTIVERING Inledning I april 1997 offentliggjorde Europeiska kommissionen sin politik gentemot Hong Kong i meddelandet med titeln Europeiska unionen och Hongkong: Efter 1997. Sedan dess har Europeiska kommissionen utarbetat fyra årsrapporter om utvecklingen i Hong Kong, som parlamentet har besvarat. Detta är det tredje betänkandet från Europaparlamentets föredragande om Hong Kong. 1. Institutionell utveckling a. Val av guvernör Valkommittén utsåg åter Tung Chee-hwa till guvernör i mars 2002 med stöd av 706 av 800 medlemmar i valkommittén, ett system som kritiserats starkt av grupper som arbetar för demokrati i Hong Kong. Under sin andra mandatperiod införde Tung betydande förändringar i kabinettssystemet i juli 2002 genom att skapa en regering av ministertyp i vilken de viktigaste tjänstemännen endast ansvarar inför guvernören. Syftet med denna förändring var att beslutsfattarna i högre grad skulle göras ansvariga för sina beslut. Man är emellertid orolig för att dessa tjänstemän inte är ansvariga inför det lagstiftande rådet (Legco) och att ett sådant system skulle kunna politisera förvaltningen och koncentrera makten i guvernörens händer. b. Val till lagrådet Grundlagen (Basic Law), som är Hong Kongs mini-författning, fastställer valordningar för de tre första valen till det lagstiftande rådet. Det tredje valet kommer att äga rum 2004 då antalet direktvalda ledamöter som väljs i allmänna val kommer att öka från 24 till 30 år 2004. De återstående 30 platserna väljs genom funktionella valkretsar såsom det beskrevs i föregående betänkanden. Det har framförts kritik mot att det lagstiftande rådet har blivit något åsidosatt. Många ledamöter ställde inte upp för omval vid det senaste valet och de hävdade att regeringen inte tog tillräcklig hänsyn till det lagstiftande rådet. Nedgången i röstdeltagande vid de senaste valet tolkades som att väljarna upplevde att det lagstiftande rådet blivit alltmer ovidkommande. En översyn av författningen har emellertid utlovats för att fastställa vilka institutionella förhållanden som skall råda efter 2007. Det är föredragandens åsikt att valet av guvernör 2007 och valet till det lagstiftande rådet 2008 bör äga rum genom allmänna val. 2. Rättsstatsprincipen Den kinesisk-brittiska gemensamma förklaringen utgjorde grunden för Hong Kongs återgång till kinesisk överhöghet. Den gemensamma förklaringen, som ju är en internationell överenskommelse, garanterade Hong Kongs autonomi inom alla områden utom försvar och utrikespolitik. Hong Kongs lagar och dess egna rättsordning skulle fortsätta att gälla och utgöra Hong Kongs författning. Domstolarnas oberoende och deras rätt att fatta de slutliga avgörandena garanterades. PE 320.249 4/9 PR\491644.doc
Rättsstatsprincipen är hörnstenen i Hong Kongs autonomi och under de senaste fem åren har ett antal frågor väckts angående detta förhållande. Den senaste gällde den föreslagna lagstiftningen som skall införas i enlighet med artikel 23. Artikel 23 Hong Kong har en laglig skyldighet enligt artikel 23 i grundlagen att självständigt anta lagar som innebär förbud mot alla handlingar som rör förräderi mot, utträde ur, uppvigling eller omstörtande verksamhet mot Kinas centrala regering. Trots detta måste man beklaga att myndigheterna i Hong Kong inte tog någon hänsyn till det utbredda kravet (som stöddes av parlamentets resolution av den 19 december 2002) på att en s.k. White Bill utfärdas och att en andra omgång med offentligt samråd organiseras. Trots att den s.k. Blue Bill som utfärdades den 21 februari 2003 innebär en påtaglig förbättring i förhållande till det ursprungliga samrådsdokumentet, finns det fortfarande anledning till oro. Man antog det förslag som skulle göra det möjligt för ministern med ansvar för säkerhetsfrågor att förbjuda organisationer som olagligförklarats på det kinesiska fastlandet av nationella säkerhetsskäl. Men vissa kritiker hävdar att det går längre än de ursprungliga målsättningarna med lagstiftningen i artikel 23. Lagarna i Hong Kong gör det redan idag möjligt för ministern med ansvar för säkerhetsfrågor att förbjuda organisationer av nationella säkerhetsskäl. Lagen föreskriver att om en organisation är förbjuden på det kinesiska fastlandet av nationella säkerhetsskäl skall ministern med ansvar för säkerhetsfrågor i Hong Kong bestämma om det är nödvändigt att förbjuda underordnade eller förbundna grupper i territoriet Teoretiskt sett behöver inte ministern med ansvar för säkerhetsfrågor förbjuda en sådan grupp och han kan välja att tillåta gruppen att fortsätta att verka i Hong Kong, men det finns en utbredd oro att nya bestämmelser kan användas av Peking i syfte att utöva påtryckningar på Hong Kong. Vidare säger lagen att ministern med ansvar för säkerhetsfrågor inte behöver bereda den förbjudna organisationen tillfälle att yttra sig eller inge skriftligt klagomål innan han fattar beslut om att förbjuda den. Dessutom behöver den överklagande inte ges en fullständig redogörelse för skälen till förbudet i fråga och domstolsförhandlingar kan hållas i frånvaro av den överklagande och ett rättsligt ombud som utsetts av denne. Domstolen kan utse en annan advokat att företräda den överklagande som denne inte själv har utsett. Detta begränsade överklagandeförfarande strider mot andan i artikel 35 i grundlagen som stadgar om rätt att väcka talan och rätt att välja advokat för att på ett tidigt stadium tillvarata sina rättigheter. Tolkningar av dessa bestämmelser ger vid handen att detta förfarande har blivit infört som en varning för att på så sätt söka hindra grupper som är förbjudna på det kinesiska fastlandet från att använda Hong Kong som en bas. Det kan bidra till att begrepp om nationell säkerhet som hör hemma i Folkrepubliken Kina påverkar rättsuppfattningen i Hong Kong. PR\491644.doc 5/9 PE 320.249
3. Mänskliga rättigheter och grundläggande friheter Följande förslag läggs fram till hur man kan stärka de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna i Hong Kong. a. Kommission för mänskliga rättigheter I det föregående betänkandet rekommenderade man att en kommission för mänskliga rättigheter skulle inrättas. Detta blir viktigare med tanke på lagstiftningen i artikel 23 och vikten av att hitta en balanspunkt mellan hänsyn till säkerheten och grundläggande mänskliga rättigheter. b. Rasdiskriminering och rasrelationer I det senaste betänkandet rekommenderade man att en förordning om rasdiskriminering skulle införas. Även om guvernören hänvisade till denna förordning i sitt årliga politiska anförande, bör det finnas ett fast åtagande att stifta lagar inom detta område. 2002 inrättades en enhet för rasrelationer inom byrån för inrikes frågor för att ta emot frågor och klagomål om rasdiskriminering, förvalta bidragsprogrammet för jämställdhet och fungera som sekretariat för kommittén för främjande av goda relationer mellan raserna. Emellertid är enheten för rasrelationer ganska kraftlös eftersom den inte har några befogenheter. c. Inrättande av övervakningsorgan för FN :s förklaring om de mänskliga rättigheterna Sex övervakningsorgan för FN :s förklaring om de mänskliga rättigheterna har krävt att Hong Kong till fullo skall tillämpa sex fördrag om mänskliga rättigheter, bland annat den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Vad beträffar den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter gav man uttryck för stor oro att Hong Kong inte hade följt rekommendationerna och agerat i strid mot dem fastän Hong Kong hade godtagit kommitténs yttrande. d. Falun Gong Rörelsen Falun Gong har sedan 1999 varit förbjuden i Kina som en ondskefull sekt. Den är emellertid officiellt registrerad och får verka i Hong Kong i enlighet med de rättigheter som grundlagen ger. Icke desto mindre har kommentarer som guvernören nyligen gjort väckt oro, särskilt då han den 14 juni 2001 betecknade Falun Gong som otvivelaktigt [var] en ondskefull sekt. Regeringens beslut att titta på andra länders lagstiftning om förbud mot sekter ökade oron ytterligare. Dessutom finns det farhågor om att Hongkongregeringen kan utsättas för påtryckningar från de kinesiska myndigheterna att inta en hårdare linje och att den lagstiftningen i den föreslagna artikel 23 skulle kunna användas för detta ändamål. PE 320.249 6/9 PR\491644.doc
e. Invandringspolitik Det har inträffat ett antal kontroversiella händelser som pekar på att myndigheterna i Hong Kong inte är konsekventa i sin inställning i invandringsfrågan. Det första fallet gällde professor Li Shaomin, en amerikansk professor av kinesiskt ursprung som är verksam i Hongkong. Han fälldes och utvisades från Kina anklagad för spioneri för Taiwan. Han fick återvända till Hong Kong och detta framhölls som ett exempel på förtjänsterna med principen om ett land, två system. Professor Li har dock sedermera återvänt till Amerika. Det andra fallet gäller Harry Wu, också han en amerikan född i Kina, som efter att ha blivit utsatt för Kinas utnyttjande av fängelsearbete blev fälld 1995 för påstått spioneri för Taiwan och utvisad. Han hade besökt Hong Kong flera gånger före och efter överlämnandet. Trots detta blev han i april 2002 vägrad inresa i Hong Kong och utvisad till Amerika. Dessutom, före den kinesiske presidentens besök i maj 2001, blev ett hundratal Falun Gong-anhängare vägrade inresa till Hong Kong av migrationsmyndigheterna fastän den planerade demonstrationen hade officiellt godkännande. 4. Ekonomin a. Ekonomin i Hong Kong har genomgått flera svåra år efter finanskrisen i Asien 1997-98. Nu finns det dock tecken på att Hong Kong är på väg att hämta sig från denna ekonomiska nedgång. I en rapport från Världshandelsorganisationen (WTO) av den 18 december 2002 framhålls det att Hong Kongs system med frihandel och utländska investeringar har varit avgörande för att kunna stå emot externa kriser som finanskrisen i Asien och den globala ekonomiska nedgången 2001. Hong Kong har haft deflation sedan 1998 och Hongkongdollarns reala effektiva växelkurs är nästan 20 procent lägre än dess högsta notering 1998. Detta har inneburit en svår anpassningsprocess och beräkningar ger vid handen att 130 000 hushåll i Hong Kong har inteckningslån som inte har någon teckning i fastighetsvärdet. Dessutom är arbetslösheten rekordhög med 7 till 8 procent och mer än 10 procent av befolkningen lever på socialbidrag. 2002 gjorde guvernören ett försök att reformera aktiemarknaden men priserna på aktier föll och värdet på företag som noterades på Hongkongbörsen sjönk i ett slag med miljontals dollar. Budgetunderskottet för 2002 blir sannolikt 70 miljarder Hongkongdollar och i det årliga politiska anförandet betonades att detta är ett stort problem. Det finns också farhågor att Hong Kong kan tvingas att devalvera. Den 5 mars 2003 höll finansministern Anthony Leung sitt tal inför budgetåret 2003-2004. Detta tal togs emot både som en nykter analys av de utmaningar som Hong Kong står inför och en användbart recept för att Hong Kong skulle återfå sin finansiella hälsa, vilket naturligtvis är mycket välkommet. En annan åtgärd som nyligen tillkännagivits, nämligen planen att införa en ny skatt på utländska PR\491644.doc 7/9 PE 320.249
hembiträden som är avsedd för omskolning av inhemska arbetare som annars skulle vara hänvisade till socialhjälp, har rört upp känslorna hos många hembiträden och som huvudsakligen kommer från Filippinerna, Indonesien och Thailand och förslaget har också lett till protester från några av dessa länders regeringar. b. Ett mer positivt besked gäller att Hong Kongs samlade handel i december 2002 ökade med nästan 17 procent jämfört med december 2001. Flygfrakten ökade med 19,6 procent 2002. 117 utländska företag etablerade sig eller utvidgade sin verksamhet i Hong Kong under 2002 bland annat flyttade Philips till Hong Kong. Sedan den senaste rapporten har byggnadsarbeten börjat på Hong Kongs Disneyland som enligt planerna skall stå färdigt 2006. Detta bör medföra att ytterligare arbetstillfällen skapas inom byggnads- och servicesektorn i Hong Kong. Den ovannämnda WTO-rapporten noterade också att Hong Kong stod inför omfattande strukturanpassningar som hänger samman med den ekonomiska integreringen i Kina. c. Pärlflodens deltaområde När det gäller Pärlflodens deltaområde gav regeringen i Hong Kong officiellt sitt stöd till strategin för ekonomisk integrering i det politiska anförandet 2003. Nya initiativ kommer att tas för att samordna regionala infrastrukturprojekt, utveckla logistiktjänster, ge utvecklingshjälp i den västra delen av Pärlflodens deltaområde, utveckla samarbetet inom finanssektorn och förbättra marknadsregleringen och utbildningen. En undersökning gjord av universitetet i Hong Kong visar att ungefär 11 miljoner arbetstagare arbetar i produktionsanläggningar i Pärlflodens deltaområde som tillhör Hongkongföretag. Rörlighet för människor och varor över gränserna kommer att ytterligare avregleras och underlättas. De berörda regeringarna överväger nu att bygga en ny bro mellan Hong Kong, Macao och Zhuhai. Pärlflodens deltaområde uppvisar stor flexibilitet när det gäller att möta ändrade marknadsvillkor som en av världens ledande maktbaser inom tillverkningsindustrin. d. Avtal om närmare ekonomiskt samarbete Detta föreslagna avtal med det kinesiska fastlandet kommer att omfatta tre områden, nämligen handel med varor och tjänster och underlättande av investeringar. Måldatum för att sluta avtalet är juni 2003. 5. Miljö. Guvernören föreslog 1999 att föroreningskontroller skulle genomföras för att Hong Kong skulle bli ett grönt föredöme för Asien genom minskade utsläpp och en städning av hamnområdet. Även om vissa framsteg gjordes på detta område, särskilt genom att Hong Kongs taxibilar börjat använda motorgas (LPG), finns det mycket kvar att göra. I en undersökning som Stiftelsen för ett bättre Hong Kong nyligen genomförde svarade mellan 60 och 80 procent av de tillfrågade att de var missnöjda med luft- och vattenkvalitén och bullernivån i Hong Kong. Man måste därför välkomna åtagandena i det politiska PE 320.249 8/9 PR\491644.doc
anförandet 2003 att införa ett system där förorenaren skall betala, skapa ett pilotprojekt gällande handel med utsläppsrätter tillsammans med Guandong samt vidta åtgärder för ytterligare återvinning, naturskydd och förvaltning av färskvattenresurserna. Emellertid måste dessa åtaganden inte bara utgöra visioner utan de måste genomföras utan dröjsmål. PR\491644.doc 9/9 PE 320.249