Sverige och USA SM1, vt. 2013



Relevanta dokument
PRÖVNINGSANVISNINGAR

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod

Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt

Prövningsanvisning. Kurs: Samhällskunskap 1b. Kurskod: SAMSAM01b. Gymnasiepoäng: 100 poäng. Instruktioner och omfattning

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kursplan: Samhällskunskap

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

Fördjupningsarbete, klass SU1

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

RAPPORTSKRIVNING. Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn. (titel på arbetet)

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Klinisk psykologi. Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg

Att skriva en vetenskaplig rapport

Ämnesområde Hållbar konsumtion

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Gymnasiearbetets rapport. En översiktlig genomgång

Vad påverkar din konsumtion?

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Religionskunskap. Ämnets syfte

Prövning i sociologi

Ämnesområde Hållbar konsumtion

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16

Att skriva en vetenskaplig rapport

PRÖVNINGSANVISNINGAR

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn

UPPGIFT_MSK1 ES15EBEC Kurs Medier, samhälle och kommunikation 1/Digitalt skapande 1

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

Samhällskunskap. Redovisning. Ämnets syfte

Mall för uppsatsskrivning

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Särskild prövning Historia B

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

HIPPOLOGI. Ämnets syfte

Samhällskunskap 2: provfrågor och kunskapskrav. 1. Vad innefattar begreppet Media? På vilket sätt är medias roll viktig för en fungerande demokrati?

Redovisning 1. Daniel Nordström

Momentguide: Makt & demokrati

Kursplan för SH Samhällskunskap A

KRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Planering Religionskunskap

Kommentarer till läraren

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

samhällskunskap Syfte

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Demokrati. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011

Att arbeta språkutvecklande

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning

Titel. Undertitel. Skolans namn Termin (läsår) Ämne Handledarens namn. Här skall du skriva ditt namn och klass

Black Friday bra eller dåligt?

Uppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Centralt innehåll: Andra typer av språk och kommunikation, till exempel kroppsspråk, teckenspråk och konstgjorda språk E C A

TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop

Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik

Hen kan inte redogöra för! Kan vi pysa?

Nu är det äntligen dags att formge era egna tidskrifter. Din tidning ska bestå av minst 8 sidor.

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0

PM P R O M E M O R I A

Förmågor och kunskapskrav i Engelska år 9 Reading kunskapskrav 2, 4, 6 och 7 i Infomentor E C A

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Grubiens konstitutionella rådgivare

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SPEAK TRUTH TO POWER MOD UTAN GRÄNSER MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE SOM FÖRÄNDRAR VÅR VÄRLD LÄROPLAN KOPPLINGEN TILL GY11 OCH LGR11

Sotenäs Kompetenscentrum Titel på arbetet (Mall för vetenskaplig rapport)

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Framsida På framsidan finns:

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Transkript:

Sverige och USA SM1, vt. 2013 Din uppgift är att göra en fördjupning i ett område där du jämför de två länderna vi arbetat med. Dels jämför du de bakomliggande idéerna och samhällsförhållandena och dels jämför du länderna utifrån ditt fördjupningsområde. Vilka likheter och skillnader finns? Och varför? Du har blivit tilldelad en av följande fördjupningsfrågor: o Allmän sjukvård Hur finansieras sjukvården? Är sjukhusen privata eller statliga/kommunala? Vilken roll har politikerna när det gäller sjukvård? Vilka synsätt finns? o Rätten att bära vapen Hur ser lagstiftningen ut? Varför ser den ut som den gör? Skillnader inom länderna? Vilka synsätt finns? o Klyftor och fattigdom i samhället Hur ser man på fattigdom? Vem/vilka är ansvariga för fattigdomen? Hur ser man på sociala klyftor? Vilken roll ser man individens respektive staten har? o Religionens (kyrkans) roll Vilken roll spelar religioner i länderna? Vilken roll har kyrkan? Religiösa eller sekulariserade länder? o Invandring Hur ser man på invandring? Hur tas invandrare emot? Synen på integration? Problem eller möjlighet? o Media Hur ser nyhetsmediernas (TV, radio, tidningar) position ut i länderna? Statlig kontroll? Pengars betydelse?

Upplägg Använd underrubriker för att få en struktur i arbetet - Framsida o Titel + namn, kurs, klass, år (egen sida) - Inledning o Kortfattat: vad kommer arbetet handla om? - Arbetet o Presentera bakomliggande idéer och samhällsförhållanden (genomgång av de båda länderna) utifrån ditt fördjupningsområde. - Jämförelse o Vilka likheter och skillnader finns? Styrkor och svagheter med synsätten? - Slutsats o Vilka slutsatser drar du? Vad kommer du fram till? Vad tycker du? - Källförteckning (egen sida) o Vilka källor har du använt? (Följ mallen) - Källhantering o Hur har du gått tillväga för att hitta informationen? Vilka sökkanaler använde du? - Källkritik o Resonerar kring alla dina källor och motiverar ditt val utifrån hur du bedömt trovärdighet och relevans. Omfattning Max två sidor (inledning till och med slutsats). Framsida och källor på egna sidor. Inlämning sker 21/3.

Källförtecknings mall Alla de författare som du refererat till skall alltså finnas med här. Böcker De uppgifter du skall ha med här är: författare, utgivningsår, titel (vilken du skriver kursiv) förlag och förlagsort. Exempel böcker: Peter Englund, 2006. Poltava. Nackas bokförlag, Nacka. Internet De uppgifter du skall ha med här är : Namn på författare eller organisation, datum du hämtat informationen, och adressen. Exempel Internet: Författare: Lena Melin Hämtat den: 2006-10-26 Adress: www.aftonbladet.se Tidningar De uppgifter du skall ha med här är: Författare, artikelns rubrik, tidningens namn och datum. Exempel tidningar: Brink, Erik Reformerna staten nu, Dagens Nyheter, 2006-10-26 Mall för fotnoter Det ska vara lätt för läsaren att se var informationen kommer ifrån. Namn eller organisation/företag, titel, datum för publicering eller hämtdatum 1 Tommie Sjöberg, Koreakriget, 2007, sid 58 2 Nuvarande situation, www.sakerhetspolitik.se, hämtat den 9 januari 2013

F E C A Redogör för samhällens bakomliggande idéer Ej tillräckligt Översiktligt Utförligt Utförligt och nyanserat Redogör för olika samhällsförhållanden Ej tillräckligt Översiktligt Utförligt Utförligt och nyanserat Analyserar Ej tillräckligt Översiktligt Utförligt Utförligt och nyanserat Förklarar samband Ej tillräckligt Enkla Komplexa Drar slutsatser om likheter och skillnader Ej tillräckligt Enkla Välgrundade Välgrundade Använder begrepp Ej tillräckligt Med viss säkerhet Med viss säkerhet Med säkerhet Framför argument Ej tillräckligt Enkla Välgrundade Nyanserade Strukturerar och uttrycker sig Bristfälligt Med viss säkerhet Med viss säkerhet Med säkerhet Söker, granskar och tolkar Bristfälligt Med viss säkerhet Med viss säkerhet Med säkerhet information Källhantering/källkritik Bristfälligt Enkla reflektioner Välgrundande reflektioner Välgrundande och nyanserade reflektioner

Betyget E - Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. - I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. - I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. - Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter. - Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra enkla reflektioner om deras relevans och trovärdighet. - Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer. Betyget C - Eleven kan utförligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. - I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. - I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. - Eleven kan ge välgrundade argument för sina ståndpunkter. - Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra välgrundade reflektioner om deras relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan formulera sig självständigt i förhållande till källorna. - Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer. Betyget A - Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. - I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade slutsatser om likheter skillnader mellan olika samhällens organisation. - I analysen använder eleven med säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder - Eleven kan ge nyanserade argument för sina ståndpunkter. - kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om deras relevans och trovärdighet utifrån syftet samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna. - Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.