Rapport från arkeologisk undersökning i Västergarns socken 2010

Rapport från arkeologisk undersökning i Västergarns socken 2010 Snauvalds 1:2, RAÄ 24 & Övide 1:2 RAÄ 120 Avdelningen för Arkeologi och osteologi Högskolan på Gotland Cramergatan 3 62167 Visby

Bakgrund Högskolan på Gotlands undersökningar i Västergarn påbörjades 2005 då sex schakt (39,8 m 2 ) på och utanför den romanska kyrkogården grävdes. Vid undersökningen fastställdes den kronologiska relationen mellan gravarna och kyrkan. På kyrkogården återfanns en kvinnooch två barngravar. Något spår av en eventuell begränsning av kyrkogården, murrester eller spår av staketkonstruktion, kunde inte konstateras vid 2005 års undersökning (se rapport 2005). Vid 2006 års grävning fortsatte sökandet efter den romanska kyrkogårdens begränsning, detta dock utan resultat. Fyra gravanläggningar återfanns på kyrkogården (Grav 5-8). Vidare gjordes sökschakt på Snauvalds 1:2, cirka 100m NV om den romanska kyrkogården för att besvara frågan om en förmodad existens av vikingatida gravar. Några sådana kunde dock inte konstateras (Norderäng 2006). Under grävsäsongen 2007 koncentrerades undersökningen till fastigheten Snauvalds 1:2. Där påträffades rester av en husgrund som genom myntfynd grovt kan dateras till 1200-talet. I trädgården hos familjen Göthman gjordes provschakt genom tre mindre kullar och i två av dessa påträffades husgrunder och en ugn möjligen tillhörande ytterligare ett hus (Norderäng 2007). Under 2007 påbörjades också en höjdkartering av centralområdet innanför västergarnsvallen i syfte att få en korrekt höjdkarta av området. Under 2008 års undersökning hittades ytterligare fynd som skulle kunna indikera en senvikingatida/tidigmedeltida verksamhet innanför västergarnsvallen. Hur omfattande bebyggelsen på platsen varit, dess fulla rumsliga omfattning och kompletta datering är fortfarande inte klargjort. Inte heller kan vi i nuläget avgöra vilken eller vilka verksamheter som funnits i området. Men nya dateringar och fynd tyder på att verksamhet innanför vallen kan dateras till 1000-tal. Vid 2009 års undersökning fortsatte vi med grävningar i samma område som under 2007-08. Ytterligare dateringar stärker närvaron av en senvikingatida/tidigmedeltida horisont innanför vallen. 2008 genomfördes en undersökning av Dan Carlsson på fastigheten Övide 2.1 söder om vägen mot Sanda. Anledningen var att man i området hade hittats tidiga vikingatida dirhemer. En provgrop visade sig innehålla ett stolphål och ett människoben daterat till 13-1400-tal. Detta är också av största intresse för vidare undersökningar. En vikingatida verksamhet innanför vallen bör rimligtvis inte bara sökas norr om vägen till Sanda. På Övide finns all anledning att anta att mer och viktig information om Västergarns tidiga historia finns att inhämta. Dessa undersökningar kom att inledas under 2010. Syfte med årets undersökning Syftet med årets undersökningar var att få flera ledtrådar om bebyggelsens ålder, dess karaktär och hur bebyggelsen inom vallen var rumsligt organiserad. Förhoppningen med undersökningen på Snauvalds 1:2 är att den ska kunna ge oss en tydligare bild om den tidigaste bosättningsfasen inom Västergransvallen som nu verka sträcker sig tillbaka till 1000- talet. En annan målsättning var att gräva ytor utanför huslämningarna på Snauvalds 1:2. Detta för att generellt få en mera heltäckande bild av bebyggelsens karaktär. Hittills har endast 2

husgrunderna prioriteras men för att kunna avgöra om det kan föreligga en stadsliknande struktur innanför vallen bör även ytor mellan byggnaderna undersökas. Fyndkontexten som dokumenterades genom Carlssons undersökningar på Övide 2:1 kan tyda på att det har funnits flera kristna begravningsplatser inom vallen. Årets arkeologiska insatser i detta område skulle möjligen ge flera ledtrådar om Västergarns ändrade funktion som centralplats under hög- och senmedeltiden. Under 2010 års undersökning koncentrerades insatserna därför på två områden. Två provschakt lades på Övide 1:2. En förmodad husgrund på Snauvalds 1:2undersöktes också. Utöver detta lades även två schakt strax norr om schaktet med den förmodade husgrunden. Placeringen av dessa två schakt föranleds av resultatet av två provgropar grävda 2008. I dessa provgropar återfanns endast keramik av den äldre typen, östersjökeramik, och vid grävningen 2008 fanns inte tid att utvidga provgroparna och detta gjordes innevarande år. Förhoppningen med undersökningen i detta område är att den ska kunna ge oss en tydligare bild om den tidigaste bosättningsfasen inom Västergransvallen som nu sträcker sig tillbaka till 1000-talet. Fyndhantering All jord sållades med 4 mm maskstorlek redan från toppen av grästorven. Fynden delades upp i kategorierna massmaterial och enskilt inmätta fynd. Slagg, keramik, järnspikar, nitar, brickor och djurben är exempel på den första kategorin. Silverpärlor, mynt, tärningar och identifierbara föremål av tex brons och järn exempel på den andra. Massmaterialet togs per kvadratmeterruta och lager och mättes godtyckligt in mitt i respektive ruta och i ungefärlig höjdnivå. Båda fyndkategorierna erhöll ID nummer löpande och dessa togs från totalstationens mätfil. Detta innebär att antalet fynd inte motsvaras av ID nummer eftersom alla inmätningar, till exempel löpande kontroll av höjdvärden, med stationen genererar ett nummer i mätfilen. Av massmaterialkategorierna ben och slagg gjordes en sampling av ungefär var tionde grävd kvadratmeter och ett representativt urval av dessa kategorier sparades. Resterande räknades (dock ej alla benfragment) och vägdes och lades tillbaka i schakten. En komplett fyndlista har sammanställts och av denna framgår vilket material som tillvaratagits respektive återdeponerats. Fyndmaterialet förvaras tillsvidare på Högskolan på Gotland och kommer att stanna där till det använts färdigt i forskningen. För närvarande skrivs tex ett antal kandidatuppsatser med materialet som bas. Planritningar Planritningar i denna rapport bygger i de flesta fall på digitala inmätningar men även scannade ritningar förekommer. Dessa är ej presenterade i någon enhetlig skala men alla bilder är försedda med skalstock. Om inte annat anges är norr alltid uppåt på alla bilder. Schaktens placering och storlek Schakten sattes ut i förhållande till tidigare grävda schakt och årets frågeställningar. Årets undersökningsområde på Snauvalds ligger cirka 150 m rakt väster om den romanska kyrkoruinen och provschakten på Övide cirka 300 m sydväst om sagda ruin (se översiktsbild nedan). Schakt 42 och 43 lades över vad som bedömdes vara den södra respektive norra syllramen till en byggnad och Schakt 46 inne i byggnaden. Dessa tre schakt kom under utgrävningen att bilda ett enda stort schakt som hädanefter i texten kommer att benämnas Schakt 42/46. Ett 3

flertal utvidgningar gjordes i de övriga ursprungsschakten och när schakten grävts klart mättes de in med totalstation. En översikt av årets schakt ses på Fig.1 nedan. Under 2010 undersöktes en yta av totalt 160,7 m 2 fördelat på fem schakt. 4

Schaktbeskrivningar Snauvalds Schakt 42/43/46 Redan vid undersökningarna 2008 observerades en förändrad växtlighet i ett område norr och nordöst om detta års grävda ytor. Vid en sondering i detta område upptäcktes två troliga rader med stenar som misstänktes utgöra delar av syllramen till en byggnad. Anläggningen mättes in med totalstation för kommande undersökning. Under innevarande år undersöktes denna anläggning. Vi började med att lägga Schakt 42 och 43 över vad som förmodades vara den södra respektive norra stensyllen till byggnaden. Under undersökningens första hälft grävdes dessa schakt ner cirka 20 cm och under den avslutande delen av undersökningen frilade vi området mellan schakten dvs insidan av husgrunden. Insidan av husgrunden benämndes under grävningen som Schakt 46. Hela ytan sammanfogades sedan till en öppen yta och har i denna rapport fått namnet Schakt 42/46. På Snauvalds 1:2 har vi tidigare grävt fem medeltida husgrunder och alla har varit byggda enligt samma grundkoncept. Stensyllar som fundament för ytterväggarna och helt eller delvis stenpackade golvnivåer, ibland även lerpackade. De få stolphål som hittats i anslutning till husgrunderna har inte kunnat knytas till byggnadernas takkonstruktioner så dessa bör ha vilat 5

på byggnadernas väggar. Troligen har det rört sig om korsvirkes- eller skiftesverksbyggnader. Endast en av de sex husgrunderna har haft en härd eller eldstad. Årets byggnad i Schakt 42/46 förefaller inte vara något undantag från övriga husgrunder. Dock avviker byggnaden genom sin massiva konstruktion. Den norra och södra stensyllen består av extremt stora stenar i förhållande till övriga undersökta (se Fig. 3 nedan). På byggnadens östra och västra sida saknades i princip helt denna typ av massiva stensyll. Västsidan hade några större stenar medan östsidan var helt stentom där syllen borde ha varit om det en gång funnits en sådan. Antingen har stensyllarna på östra och västra sidan tagits bort eller så har den bärande träkonstruktionen helt vilat på de mycket massiva norra och södra syllraderna. Det sist nämnda förefaller vara mest troligt då de kvarvarande syllstenarna var praktiskt taget in situ. Byggnaden har varit kvadratisk med måtten 6x6 m. Stensyllen har lagts ovanpå ett tunt jordlager som påförts den rena sand som kommer ganska omedelbart under det påförda jordlagret. Den påförda jorden under stensyllen är i västra delen omkring 15 cm medan det i den östra delen bara är cirka 3 cm (se Fig 3.ovan). Stora delar av ytan innanför stensyllarna täcktes av en stenpackning. Det förefaller rimligt att anta att packningen inte utgjorde själva golvet i byggnaden utan att det har funnits ett plankgolv ovanpå. Plankorna har förmodligen vilat på en träram. En fyndspridningsanalys i byggnaden skulle kunna ge ledtrådar om plankgolvets beskaffenhet. Stratigrafi & Datering Husgrunden grävdes i två lager där allt ovan golvnivån togs till lager 1 och det under golvnivån till lager 1:1. En 14 C dateringar har gjorts på varje lager. Ett kamfragment av ben från lager 1 gav 1207-1389 f.kr. Djurben från lager 1:1 984-1185 f.kr. Läget för de två 6

dateringarna inne i byggnaden ses på Fig. 2 ovan. En analys av keramiken innanför och utanför husgrunden kan möjligen ytterligare ge ett dateringsunderlag. Över hela schaktet kunde vi även observera en tunn, ca 10 cm, horisont av kalkstensflis på en nivå av 25 cm under dagens marknivå. Denna horisont kan också ses utanför byggnaden i sökschaktet som går rakt västerut från byggnaden (se profil 1 Schakt 42_46 i Bilaga 1.). Idnr Schakt Fyndtyp Lager Anl/övrigt Lab Nr BP 1 Sigma 2 sigma 2163 46 Kamfragment 1 I huset LuS 9387 735±50 1226-1292 1207-1389 4174 46 Djurben 1_1 Anläggning 5 i huset LuS 9388 970±50 1019-1153 984-1185 Kalibrerat med Calib Rev 6.0.1 Lerbotten Utanför byggnadens östra vägg återfanns två möjliga stolphål. Inget av dessa kunde dock sättas i samband med byggnaden. Bredvid stolphålen låg en stenpackning som i sin tur dolde en lerbotten. Anläggningen var ganska skadad och därmed svår att avgränsa men måtten på lerbotten var cirka 250 x 120 cm. Längdmåttet är dock osäkert då den östra delen av lerbotten fortsatte in i schaktväggen. Ytan öster om lerbotten kommer att öppnas vid 2011 års undersökning. Sökschakt 43 Ett sökschakt om 1 x 11 m lades rakt västerut från schaktet mot en ovan mark synlig stensättning som skulle kunna vara ytterligare en husgrund. I schaktet påträffades några oregelbundna stensamlingar och rester av träplankor som skar sökschaktet i nord/sydlig riktning. Ett 14 C prov på den träplanka som låg längst västerut gav datering 724-994 f.kr. Kalibrerat 2 sigma. Detta är den än så länge äldsta dateringen på Snauvalds och hela spannet ligger i Vikingatid. Sökschaktet kommer att utvidgas och området norr om detta kommer att undersökas under grävsäsongen 2011. Så tillsvidare kan inga tolkningar göras. Idnr Schakt Fyndtyp Lager Anl/övrigt Lab Nr BP 1 Sigma 2 sigma I utvidgningen från 4621 43 Träplanka 1 huvudschaktet LuS 9389 1150±50 783-969 724-994 Fynd Fyndmängden i och kring byggnaden är mycket stor. Utöver de sedvanligt stora mängder av djurbensavfallet och keramik, som förövrigt återfunnits i alla tidigare byggnadslämningar, finns mängder av andra föremål. Av dessa kan bla nämnas 17 nålar, både av brons och ben, tre sländtrissor, en vävtyngd, en glättsten, två sylar?, en vävbricka och ett textilredskap i ben en så kallad tvinnare (ID 4273) fig. 4. Susanne Haltiner beskriver föremålskategorin utifrån fynd i Sigtuna på detta sätt. Tvinnare används för att göra snoddar som används bla vid tillverkning av snören eller dekorativa band. De är ofta tillverkade av ben, har två till fyra spetsar i ena änden och är ofta mellan 2-7 cm (Haltiner 1990:117ff). Tvinnaren från Västergarn har två spetsar och är 68 mm lång. 7

En tidigare inte observerat material på platsen är granatglimmerskiffer. Totalt återfanns inte mindre än14 fragment av detta material. Samtliga fragment låg i anslutning till den södra syllstensraden strax innanför husväggen eller omedelbart utanför den samma. Bergarten består av kyanit-granat-muskovit-glimmerskiffer, mest känd som granatglimmerskiffer (ggs) som användes som kvarnstenar under medeltiden. Utmärkande för granatglimmerskiffern är att den har en heterogen geologisk sammansättning av olika mineraler. Karakteristisk är stenens silverglänsande yta, det sk. muskovit glimmerskiffer och små runda brunröda granater. Bergartens heterogena karaktär av hårda mineraler som granaterna och mjuka bergarter som muskovit gör den ytterst lämplig för att mala säd. Geologiska formationer med granatglimmerskiffer förekommer i huvudsak i Väst- och Nordnorge. Det finns flera kvarnstensbrott i detta område men med lokala variationer av bergarten (Baug 2002: 12-13) Fig. 5. Utöver detta återfanns i eller i omedelbar anslutning till byggnaden fyra tärningar av ben och inte mindre än 16 pärlor av bla glas, ben & bergkristall. Bland övriga föremål bör nämnas två 8

pilar av järn (ID 2162, 2173), tre spännen av brons och järn (ID 33, 1304, 4347), två söljor av brons och järn (ID 93, 853) och ett bältebeslag (ID 249). Anmärkningsvärd är också förekomsten av små runda, förmodligen utstansade bronsbleck (ID 97, 103, 117, 439) och bleckfragment som kan härröra från bronskärl. Visserligen har fyndmängderna generellt sett varit ganska stora i de övriga utgrävda byggnaderna på platsen men fyndmängderna ifrån byggnaden i Schakt 42/46 är långt över det normala. Några mer långtgående slutsatser kring byggnaden i Schakt 42/46 kan inte göras i skrivande stund. Fyra uppsatser på kandidatnivå har just påbörjats och dessa behandlar järnfynd, pärlor, kammar och keramik från kontexten. Under nästa grävsäsong kommer vi dessutom att undersöka ytorna mellan Schakt 42/46 och Schakt 45 för att försöka få en bättre bild av områden mellan själva bebyggelselämningarna. Nedan ett översiktsfoto på den frilagda husgrunden. Massmaterial Schakt 42/46 94,5 m 2 Djurben: 147,8kg. Slagg: 8,8kg. Keramik: 8,5kg. Järn: 11,7kg. Brons: 244g. Schakt 44 Schakten 44 och 45 lades över två tidigare grävda provgropar (pg 6 & 7) som grävdes 2008 och som i huvudsak innehöll äldre keramiktyper, Östersjökeramik. Schakt 44 visade sig vara relativt fyndfattigt och varken bebyggelselämningar eller andra anläggningar påträffades. I den sydöstra delen återfanns en mindre och oregelbunden 9

stenpackning eller samling av stenar. Men dess funktion, om det funnits någon, kunde inte avgöras (se planritning i Bilaga 1). Även om fynden var få kan två armborstpilspetsar nämnas ID 13 & 14. Pilspetsarna återfanns i norra delen av schaktet och stratigrafiskt strax under torven och delar av detta område var omrört. Se resonemanget angående det i norr angränsande Schakt 45. Massmaterial Schakt 44 14,8 m 2 Djurben: 8,8 kg. Slagg: 840g. Keramik: 720g. Järn: 721g. Brons: 31g. Schakt 45 Även detta schakt lades över området med de provgropar som nämndes ovan (Schakt 44). Innan avtorvning kunde en mindre grop skönjas i södra delen av schaktet. Denna visade sig sedermera vara en recent störning. I gropen återfanns några betongklumpar men lyckligtvis hade dessa grävts ner strax utanför de två anläggningar som återfanns i schaktet och därmed inte skadat dem. I den norra delen av schaktet återfanns en stenpackning bestående av mindre, drygt knytnävsstora, skörbrända stenar. Under detta stenlager låg en närmast kvadratisk stenpackning bestående av större ej eldpåverkad sten. Stenpackningen var 320 x 190 cm. Stenpackningens ytterkanter vilade på träplankor som i sin tur lagts på det underliggande sandlagret. Träplankorna kunde följas runt hela anläggningen och var i varierande grad bevarad. Ett snitt genom delar av den undre stenpackningen innanför den yttre ramen gjordes men inga trärester hittades inne under stenpackningen. Träplankorna tycks endast ha legat i anslutning till den ytter stenraden, kanske för att fixera stenarna i den lösa sanden (se profil i Bilaga 1). I det nordöstra hörnet av stenpackningen hittades ett möjligt stolphål men om det har med anläggningen att göra kan inte sägas. Inga ytterligare stolphål konstaterades och heller inget annat som skulle kunnat bära en vägg- och takkonstruktion över anläggningen. Anläggningens funktion är oklar men de skörbrända stenarna i det övre lagret indicerar någon form av eldning. Dock är anläggningens för stor för att betraktas som en härd eller eldstad. Detta är inte första gången vi hittar platser som det har eldats på och som saknar tak och väggar. Schakt 29 2008 ligger cirka 50 m sydväst om årets anläggning. I detta schakt återfanns tre mindre härdar ganska tätt liggande och inte heller här återfanns väggar eller tak (Norderäng 2008). Trä från träramen runt stenpackningen har daterats och gav 782-1024 f.kr. vilket gör anläggningen till en av de äldsta på platsen. Idnr Schakt Fyndtyp Lager Anl/övrigt Lab Nr BP 1 Sigma 2 sigma 5107 45 Träplanka 1 Kalibrerat med Calib Rev 6.0.1 Från "träramen" runt/under stenpackningen LuS 9390 1095±50 894-991 782-1024 10

Lerbotten 125 cm sydväst om den större anläggningen nämnd ovan återfanns ytterligare en lerbotten med måtten 260 x 80 cm (den tredje vi grävt på Snauvalds 1:2). Stratigrafiskt låg lerbotten under den större stenpackningen. Konstruktionen på denna lerbotten skiljer sig inte från övriga på platsen, den är dock betydligt större än de två övriga. Den låg i ett rent sandlager på 3,19 3,36 medan stenpackningen låg på 3,45 3,65. Om lerbotten har något att göra med stenpackningen är ovisst vilket även funktonen kan sägas vara. Lerbottnar är ett kustfenomen men någon mer plausibel tolkning av vad de representerar har ännu inte framförts (profil lerbotten i Bilaga 1). Jordprover från lerbotten och ett prov av lera från konstruktionen har tagits men har i skrivande stund ej analyserats. 11

Fynd Av fynden kan nämnas; en liten bronsbjällra ID 15 (fig. 8) samt ett märkligt litet benföremål vars funktion är okänd ID 1904 (Fig. 9). Utöver dessa en doppsko av brons ID 822 samt en fotangel ID 36. I övrigt ganska fyndfattigt. Massmaterial Schakt 45 35,6 m 2 Djurben: 43,6 kg. Slagg: 199g. Keramik: 1,6 kg. Järn: 1,4 kg. Brons: 27 g 12

Schaktbeskrivningar Övide Inledning Anledningen till schakten på Övide 1:2 var den efterundersökning Dan Carlsson 2008 gjorde på en fyndplats för samandiska dirhemer från 900-talet (schaktens läge ses på Fig. 1 ovan) (Carlsson 2008). Vid denna undersökning påträffades ett stolphål och ett människoben i ett av schakten. Människobenet har sedan Carlssons rapport skrevs 14 C daterats till 1290-1450 e. Kr. en datering som är något märklig då så sent daterade människoben inte borde ligga så långt bort från de två kristna kyrkogårdarna (se resonemang i rapporten för Västergarn 2009 och Dan Carlssons rapport för Övide 2:1. Det har gjorts få arkeologiska undersökningar i den södra delen av halvkretsvallen. De som har genomförts av bl.a av Hansson 1929 och senare av Arwidsson och Gustafsson i början av 50-talet har gett svårtolkade resultat (Cassel 1999:28f). Detsamma gäller Almgrens undersökningar i 1946 i anslutning till vallen (Cassel 1999:29), Punktundersökningarna på Övide 1:2 syftar på att utröna om det existerar liknande lämningar söder om Sandavägen som har kunnat konstateras på Snauvalds. Ytterligare provschakt planeras längre söderut på Ammor 6:1 i anslutning till de fyra provgropar Bertil Almgren som indicerade medeltida kulturlager (Cassel 1999:39f). Schakt 47 Schaktet lades i anslutning till det schakt Dan Carlsson grävde 2008 och som innehöll ett stolphål och ett människoben daterat till högmedeltid (Carlsson 2008). Den exakta positionen för Carlssons schakt kunde inte återfinnas inga spår alls av det syntes trots att det så nyligen grävts. Vårt schakt lades därför på chans ut över det område där Carlssons schakt borde ha legat. Under grävningen kunde vi inte se några spår av Carlssons schakt så vi missade detta vilket i sig var positivt. Schaktet erbjöd en ganska svårtolkad samling anläggningar och flera recenta störningar. En elkabel (cirka 20 år gammal) och ett dräneringsrör (nedgrävt på 1930-talet) skar schaktet i nord/sydlig riktning och det sist nämnda hade skadat en del äldre anläggningar. I mitten av schaktet påträffades två stolphål och i anslutning till dessa en lerpackning. I den sydöstra delen av schaktet kom en större stenpackning som inte kunde följas vidare då den försvann under ett fruktträd (se Fig. 10 & planritning i Bilaga 1). 13

Då det inte var möjligt att följa och frilägga stenpackningen kan inget sägas om dess funktion. Det skulle kunna röra sig om delar av en byggnad och den lerpackning som återfanns omedelbart väster stenpackningen skulle kunna vara rester av en golvnivå och stolphålen kan också tänkas ha samband med en eventuell byggnad. Detta är dock bara hypoteser och inget kan sägas säker utan fler insatser. För närvarande kommer vi dock inte att fortsätta på Övide utan fokusera på andra områden. Fynd Keramiken spänner över allt från A- till C-gods ganska jämnt fördelat både vad gäller antal och vikt vilket därmed ger något underlag för datering. Av de få enskilt inmätta fynden kan nämnas ett ovanligt beslag (bältesbeslag?) i form av en fågel i brons ID 5413 (Fig. 11). Inte heller denna kan dateras. Massmaterial Schakt 47 11,8 m 2 Djurben: 9,5 kg. Slagg: 2,5kg. Keramik: 610g. Järn: 1,4kg. Brons: 23g. 14

Schakt 48 Fyndplatsen för de samandiska silverdirhemerna ska enligt uppgift från markägaren vara i eller i närheten av det gamla potatislandet, numer odlas det dock annat än potatis på denna yta (se Fig. 12 nedan). Därför togs en provgrop om 1x1m upp i kanten av den ännu odlade ytan. Markägaren hade vid körning med jordfräs noterat att det just där fanns några större stenar och provgropen lades därför över detta i hopp om att finna eventuellt vikingatida/medeltida anläggningar. Ned till 25 centimeter var det mestadels recenta fynd. Därefter kom det mer obrända djurben och blev allt fyndrikare. Större stenar framkom från 15 centimeter och nedåt. Inga tydliga konstruktioner iakttogs (se plan och profil i Bilaga 1). Värt att notera är att det fanns ben även under stenarna. Den preliminära osteologiska bedömning som gjordes i fält visade att var mestadels nöt i materialet. Den grävda ytan är av förklarliga skäl mycket omrörd och schaktet gav inte mycket. Några klart vikingatid eller medeltida anläggningar kunde inte konstateras. Keramikfynden spänner över allt från A II till modernt porslin. 15

Fynd Av fynden kan nämnas, en speltärning i bärnsten som påträffades i ruta fyra (ID 5212), där det även hittades ett älghorn med väldigt tydliga sågmärken. Detta horn tolkades då som hantverksmaterial. I övrigt har inga spår av ben- eller hornhantverk hittats varken på Övide eller Snauvalds. Speltärningar däremot är inte ovanliga fynd i området men en tärning av bärnsten har dock inte hittats tidigare (Fig.13). I schakt 48 hittades dessutom ett senmedeltida gotländsk mynt, en gote från början av 1400-talet. Fynden kan dock möjligen indikera aktivitet i området som sträcker sig från 900-talet fram till senmedeltiden och modernare tid. 900-tals dateringen är dock i nuvarande kunskapsläge mycket osäker eftersom den exakta fyndplatsen för de samanidiska dirhemerna inte är känd Massmaterial Schakt 48 4 m 2 Djurben: 6,1 kg. Slagg: 47g. Keramik: 329g. Järn: 966g. 16

Fyndstatistik Massmaterial totalvikt (kg) Schakt Storlek Djurben Slagg Keramik Järn Brons 44 14,8 8,8 0,84 0,72 0,72 0,031 45 35,6 43,6 0,2 1,6 1,4 0,027 42/46 94,5 147,8 8,8 8,5 11,7 0,244 47 11,8 9,5 2,5 0,61 1,4 0,023 48 4 6,1 0,047 0,33 0,97 0 Massmaterial vikt per m 2 (kg) Schakt Storlek Djurben Slagg Keramik Järn Brons 44 14,8 0,59 0,06 0,05 0,05 0,002 45 35,6 1,22 0,01 0,04 0,04 0,001 42/46 94,5 1,56 0,09 0,09 0,12 0,003 47 11,8 0,81 0,21 0,05 0,12 0,002 48 4 1,53 0,01 0,08 0,24 0,000 Dateringar 2010 Idnr Schakt Fyndtyp Ruta Lager Anl/övrigt Lab Nr BP 1 Sigma 2 sigma 2163 46 Kamfragment 8 1 I huset LuS 9387 735±50 1226-1292 1207-1389 4174 46 Djurben 9_10 1_1 Anläggning 5 i huset LuS 9388 970±50 1019-1153 984-1185 I utvidgningen från 4621 43 Träplanka 40 1 huvudschaktet LuS 9389 1150±50 783-969 724-994 5107 45 Träplanka 3 1 Från "träramen" runt/under stenpackningen LuS 9390 1095±50 894-991 782-1024 Kalibrerat med Calib Rev 6.0.1 17

Resultat och sammanfattning Årets schakt resulterade i ytterligare en medeltida husgrund (Schakt 42/46) och totalt har nu sex medeltida husgrunder undersökts på Snauvalds 1:2. Utöver detta har vi två större anläggningar med datering till tidig medeltid och en datering som helt och hållet ligger i vikingatid (se Fig. 14). Vad denna äldsta datering är för typ av anläggning är oklart men området kring den ska grävas under 2011. Undersökningarna på Övide har gett svårtolkade kontexter eftersom de verkade omrörda genom recenta störningar. Vid undersökningarna 2011 planerar vi att öppna sammanhängande ytor mellan de nu kända husgrunderna. I första hand mellan Schakt 42/46 & 44-45 för att undersöka om det finns spår av annat än husgrunder, tex tomtindelningar eller andra infrastrukturdetaljer. Vi kommer också se mera på stratigrafiska förhållanden på Snauvalds och undersöka om området kan ha täckts av ett flygsandslager. Vi kommer också undersöka om det finns bebyggelserester i 18

sydöstra delen innanför vallen på Ammor 6:1. I detta område grävde Bertil Almgren 1946 fyra provgropar och konstaterade vissa medeltida inslag (Cassel 1999:40). På samma sätt som Almgren kommer vi bedriva titthållsarkeologi med mindre provgropar utan att öppna större schakt. Genom årets undersökning har vi fått ett något bättre grepp på bebyggelsens utbredning och kronologi även om många pusselbitar ännu saknas. Bebyggelsen på vissa platser inom vallen kan tyda på en kontinuerlig bosättning från sen vikingatid till 1600-1700-tal. I andra områden däremot förefaller det som att den äldre bebyggelsen inte överlagras av en yngre eftermedeltida fas. Ytterligare underökningar krävs, bland annat måste områden mellan husgrunderna undersökas eftersom vi så här långt endast fokuserat på själva byggnaderna. 19

Administrativa uppgifter Högskolan på Gotlands Dnr: D30-2010/263 Länsstyrelsens Dnr: 431-874-10 Socken: Västergarn Fastighet: Snauvalds 1:2 (RAÄ 24) & Övide 1:2 (RAÄ 120) Totalt utgrävd yta: 160,7 m 2. Koordinatsystem: lokalt Höjdsystem: RH00. Fixpunkt. Koppardubb på sockenkyrkans tröskel, 5,41 m.ö.h. Tid: 3/5-28/5 & 7/6-2/7 Ansvarig i fält: Christoph Kilger Övrig personal: Johan Norderäng & Margareta Kristiansson Rapport: Johan Norderäng, Margareta Kristiansson & Christoph Kilger Övriga deltagare: Studenter på Högskolans kurser Osteologisk analys: Margareta Kristiansson Foto: Johan Norderäng & Gustav Gonelius Stenvall Foto omslag: Johan Norderäng: ID:5413 Bronsfågel, längd 27 mm. Schakt 47 Övide 1:2. 14 C analys: Laboratoriet för 14 C-datering, Lund. Lus 9387-9390. Referenser Baug, I. 2002. Kvernstensbrota i Hyllestad. Arkeologiske punktundersökningar i steinbrotsområdet i Hyllestad i Sogn og Fjordane. Norsk Bergverksmuseums skriftserie, Skrift nr. 22, Kongsberg. Carlsson, D. 2008. Rapport rörande efterundersökning av fyndplats för arabiska mynt Övide1:2, Västergarn socken, Gotland. ArkeoDok. Rapport 2008:8. www.arkeodok.com Cassel, K. 1999. Västergarnsstudier. Projekt Uppdragsarkeologi. RAÄ, Rapport 1:1999. Haltiner, S. 1990. Textilhantverk II nålar och tinbl bein. Ingår i: Tesch, S. 1990. Makt och människor i kungens Sigtuna. Sigtunautgrävningen 1988-90. Norderäng, J. 2005-2009. Rapporter från Högskolan på Gotlands grävningar i Västergarn. Rapporterna finns tillgängliga i Diva. Sök på Norderäng. http://www.diva-portal.org 20

Bildförteckning Fig. 1. Översiktsbild Fig. 2. Schakt 42/46 Fig. 3 Schakt 42/46. Profil, syllstenar i byggnadens nordvästra hörn. Fig. 4. Schakt 42/46. ID 4273Tvinnare, längd 68 mm. Fig. 5. Schakt 42/46. ID 845 granatglimmerskiffer, längd 58 mm. Fig. 6. Schakt 42/46. Husgrunden frilagd, foto ovan från öster. Fig. 7. Schakt 45. Planritning Fig. 8. Schakt 45. ID 15 Bronsbjällra, höjd 31 mm. Fig. 9 Schakt 45. ID 1904 Benföremål, längd 22 mm. Fig. 10 Schakt 47. Profil stenpackning. Foto mot sydost. Fig. 11 Schakt 47 ID 5413, Bältesbeslag, brons i form av en fågel, längd 27 mm. Fig. 12 Schakt 48. Läget i potatislandet. Foto mot söder. Fig. 13 Schakt 48. ID 5212, Tärning av bärnsten. Fig. 14 Alla medeltida husgrunder. Foto: Johan Norderäng utom Fig. 10 & 12, foto Gustav Gonelius Stenvall. 21

Bilaga 1 22

23

24

25

26

27

28