Rapport rörande efterundersökning av fyndplats för arabiska mynt Övide 1:2, Västergarn socken, Gotland

Transkript

1 Rapport rörande efterundersökning av fyndplats för arabiska mynt Övide 1:2, Västergarn socken, Gotland ArkeoDok Rapport 2008:8

2 Inledning I början av 1900-talet påträffades två arabiska mynt och ett fragment av ett dylikt i trädgården (potatisåkern) till fastigheten Övide 1:2. Utöver mynten har enligt uppgift även ett antal andra föremål tillvaratagits. Inom fastigheten söder om den nu aktuella lär skelett ha påträffats i samband med bygget av ett hus på platsen omkring Figur 1. Västergarn och nivåerna inom området redovisade med 1 meters intervaller. Man kan notera att nuvarande landsvägen i stort sett följer tvåmetersnivån. Man kan även lägga märke till att ändarna på stadsvallen ligger på ca 3 meter över havet. Det aktuella området för undersökning är markerad med mörk färg. Området ligger på ca 3-3,5 meters höjd över havet.

3 Mynten kan eventuellt härröra från en silverskatt, men kan också vara en del av ett bebyggelseområde och skeletten indikerar att det kan finnas gravar i området. Länsstyrelsen har gett undertecknad i uppdrag att göra vissa begränsade efterundersökningar med syftet att försöka belägga om mynten kan komma från en utplöjd silverskatt och om det finns bevarade kulturlager i nämnda fastighet och också försöka få ett grepp om det förekommer gravar i området. Den aktuella potatisåkern består idag av en mindre del öppen jord (blomrabatt) och i övrigt av en gräsplan (se omslagsbilden). Man kan ännu i marken spåra utbredningen av den äldre åkern, genom att den avgränsas av tydliga terrasser. Figur 2. De två schakt som togs upp i den aktuella fastigheten. Schakt 1 är från den tidigare potatisåkern, inom ett område som enligt markägarna kunde hysa en stenhäll i botten. Det andra schaktet, schakt 2, är upptaget i tomtens högsta punkt. Förslaget till strategi för efterundersökningen innebar två steg. Det första steget bestod i att med hjälp av metalldetektor försöka spåra äldre kulturlager och också belysa frågan om en eventuell skattplats. Det andra steget innebar att göra ett par provgropar för att belysa frågan om äldre kulturlager och eventuella bebyggelsespår och gravar.

4 Genomförande Undersökningen med metalldetektor skedde i februari Hela den aktuella före detta potatisåkern undersöktes och utslag av andra metaller än järn markerades i terrängen. Det visade sig att det förekom rikligt med utslag av andra metaller än järn. En kontrollmätning av järninnehållet i marken gav också vid handen att det även förekom rikligt med järn. Vid den efterföljande konkreta undersökningen av ett 20-tal av utslagen visade det sig att det i stort sett enbart bestod av kapsyler från 1900-talets andra hälft. Inte ett enda föremål av äldre datum framkom bland de objekt som togs upp. Det var uppenbart att området hyste mycket stora mängder sentida avfall. De förekom i så stort antal och låg så grunt att de, om det fanns något äldre och djupare liggande objekt, helt förtog utslagen från dessa. Med andra ord fungerade det inte med metalldetektorn i detta område. Det är genomgående så att det är ytterst vanskligt att med metalldetektor spåra en äldre horisont på gårdsplatser med stort inslag av sentida material. Det fanns således ingen möjlighet att få ett grepp om eventuella spår av en äldre bebyggelsefas eller av mynt från vikingatid med hjälp av metalldetektor. En kontrollundersökning inom fastigheten Snauvalds 1:2, på norra sidan av landsvägen till Västergarns kyrka, genomförd i april månad 2008, visade på ett betydligt bättre resultat. Denna undersökning genomfördes som en del i Högskolan på Gotlands förberedelserinför fältkurser rörande Västergarns äldre historia. Här framkom bl a två mynt från medeltid, en del av ett djurhuvudformat spänne, en bältesölja från sen vikingatid, en tvinnad fingerring och därtill ett mycket välbevarat eneggat svärd tillsammans med en stigbygel. Materialet kan dateras till sen vikingatid - tidig medeltid. Att det fungerade med metalldetektor inom denna fastighet berodde framför allt på att det fanns ytterst lite av sentida material i marken, vilket underlättade metallkarteringen väsentligt. Provschakt För att belysa frågan om äldre kulturlager och eventuella bebyggelsespår inom fastigheten Övide 1:2 togs två provschakt upp i marken söder om bebyggelsen till fastigheten. Det ena schaktet (schakt 1) förlades till åkern inom vilket de sagda arabiska mynten är påträffade enligt uppgift. Det andra schaktet (schakt 2) förlades till tomtens högsta punkt, med tanken att om det skulle finnas gravar och/eller bebyggelsespår i området borde de framför allt återfinnas i dessa partier av tomten. Figur 3. Schakt 1, upptaget i den forna potatisåkern. Ett tämligen tjockt kulturlager övergående direkt i steril grusjord. Inga konstruktioner framkom. Rikligt med sentida sopor och enstaka föremål som kan knytas till äldre tid, medeltid.

5 Schakt 1 Schaktet, om 1 x 1 meter innehöll mörk jord till en nivå av 0,4 meter under markytan (se bild föregående sida). Här övergick kulturlagret i orörda sandlager. Inga konstruktioner framkom i schaktet. I schaktet påträffades stora mängder recent material i form av kapsyler, plåt, glas etc. Utöver detta framkom ett flertal spikar och nitar, någon keramik och en glasbit som kan vara medeltida samt rikligt med djurben. Benmaterialet togs inte till vara. Fynd 1. Två nitbrickor av järn Fynd 2. Tånge till kniv eller pilspets, av järn, ca 6 cm lång. Fynd 3. Keramik,ca 1,5 cm stor, gråbrunt gods. Vågigt. Fynd 4. Glas, del av skål eller bägare. Ljust, vågigt, spår av glaspest. Schakt 2 Schaktet, 1x1 meter stort, togs upp på den högsta punkten i trädgården (se figur följande sida). Här fanns ett kraftigt kulturlager med inslag av medeltida och senare material i form av keramik, mindre järnföremål och ben. Området gav inga tecken på att ha varit odlat, vilket inte heller syns i det äldre kartmaterialet. På ca 20 cm djup under grästorven fanns i den sydöstra delen av schaktet en mindre trästolpe, starkt förmultnad. Den kunde följas till ett djup under markytan till 35 cm. Det fanns ingen stenkonstruktion runt stolpen och sannolikt utgörs den av en mindre träpåle, funktion oklar, men troligen sentida. På 35 cm djup framkom toppen på en stenpackning, bestående av 0,15 till 0,3 meter stora gråstenar och någon enstaka kalksten. Packningen föreföll ligga utspridd i nordvästlig-sydostlig riktning, med djupare stenar i nordväst. I den östra kantens södra del framkom en mycket kraftig gråsten, stående på högkant till ett djup av ca 60 cm. Strategrafiskt omedelbart ovanpå stenpackningen påträffades en del av ett människoben (lårben, distal del, ung individ- yngre än 22 år. Storleksmässigt kanske 15-års åldern). Benet hör troligen till en förstörd grav och med tanke på belägenheten långt från kyrkan, sannolikt från en förkristen grav. Man kan här jämföra med Fröjel och Visby, där det förekommer förkristna gravar från vikingatid alldeles intill den forna stranden och till en del förstörda av en tidsmässigt efterföljande bebyggelse. Figur 4. Del av lårben av en ung människa. Påträffades i schakt 2, strax över stenpackningen. Benet kommer med största sannolikhet från en grav som förstörts i samband med byggnation under medeltid. Vid borttagandet av den enskiktade stenpackningen framkom ett tydligt stolphål i den nordvästra hörnan av schaktet. Stolphålet var kringsatt med ett antal 0,1-0,3 meter stora stenar, stående företrädesvis på högkant. Trärester efter stolpen kunde iakttas och togs till vara. I botten på stolphålet framkom även träkol, oklart om det kan vara från en äldre stolpe. Sannolikt är det byggnaden med stolphål som förstört en grav.

6 N Lårben Stolpe 1 meter Stolphål Lårben Figur 5. Schakt 2. En liten trästolpe framkom i den sydöstra delen av schaktet. En gles stenpackning framkom på 35 cm djup. Direkt ovanpå denna påträffades en del av ett lårben till människa. I den norra delen av schaktet, under stenpackningen, fanns ett välbyggt stolphål, omgivet av kantställda stenar. Trärester av stolpen påträffades, liksom även träkol. I botten av stolphålet, på 70 cm djup från grästorven, fanns en bottensten till stolpen, bestående av en närmast kvadratisk sandstensplatta, ca 20 cm i sida och 8 cm tjock.

7 Figur 6. Schakt 2, profilen. Kulturlagret var tämligen omfattande och ca 35 cm tjockt ner till stenpackningen. Botten på stenpackningen låg på ca 0,50 meters djup och botten på stolphålet på ca 0,70 meters djup. Det gick inte att urskilja några lager i den mörka jorden. Den tolkning som ligger närmast till hands är att stolpen har stått i en syllstensrad, i likhet med vad som är känt från andra platser med hus av detta slag, såsom i Fjäle i Ala, Burge i Lummelunda och andra platser. Fyndmaterialet bestod framför allt av ben, men här fanns också ett flertal medeltida krukskärvor, nitar och nitbricka, en pilspets av järn (kniv?) och en del järnföremål i övrigt. Därtill ett lårben av en ung människa. Fynd 5. Bryne av skiffer. En del av ett mycket smalt bryne, ca 0,8 cm i genomskärning, 3,5 cm långt. Fynd 6. En stor komplett järnnit med nitbricka, 5,5 cm lång, niten ca 0,8 cm i genomskärning. Stor hatt. Fynd 7. Pilspets av järn, small med tydlig spets. Kan eventuellt vara en kniv. 11,5 cm lång. Fynd 8. Nit av järn, 5,4 cm lång. Fynd 9. Järnbit, rektangulär, 5,7 cm lång, 1,2 cm bred och 0,5 cm tjock. Fynd 10. Keramik, 7 skärvor av skilda slag av medeltida keramik. Fynd 11. Prov från obränd stolpe, stolphål i norra schaktväggen, schakt 2. Fynd 12. Träkol från samma stolphål. Fynd 13. Del av lårben till människa.

8 Tolkning En del i undersökningen för att spåra eventuellt flera arabiska mynt var att använda metalldetektor. Det visade sig dock att det inte fungerade att använda metalldetektor i tomten, beroende på det stora inslaget av sentida metallföremål, framför allt av kapsyler, vilka i hög grad har samma utslag på en detektor som äldre ädelmetallföremål. Vid sidan om försöket med metalldetektor togs två provschakt upp för att belysa frågan om eventuell förekomst av bebyggelse och gravar, utgående från muntliga uppgifter om fynd av skelett på tomten söder om den nu aktuella. Schakt 1, som togs upp inom den äldre potatisåkern, gav inga indikationer på bebyggelsespår, förutom ett antal fynd som kan dateras grovt till medeltid och senare. Det rikliga benmaterialet antyder dock att vi bör tänka oss rester av äldre verksamhet i området. Schakt 2, upptaget på tomtens högsta punkt, visade på ett tjockt kulturlager i vars botten rester av en syllrad påträffades med ett tydligt och markant stolphål. Ett tämligen rikligt fyndmaterial kan dateras grovt till medeltid. spåren indikerar att det torde finnas ytterligare spår av medeltida bebyggelse på platsen. Det påträffade lårbenet antyder att det sannolikt finns (har funnits) äldre gravar på platsen, vilket styrker de muntliga uppgifter som finns om att det skall ha påträffats skelett i tomten söder om den nu aktuella i samband med byggnation omkring Det går dock inte utifrån dessa begränsade undersökningar att få ett grepp om omfattningen av vare sig bebyggelsen eller ett gravfält - till det krävs det ytmässigt betydligt större utgrävningar. Utgrävningarna har ändå, trots sin ringa omfattning, gett tydliga indikationer på att området hyser bebyggelse från i alla fall medeltid och sannolikt också gravar från vikingatid- tidig medeltid. Doc. Dan Carlsson ArkeoDok Administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: Landskap: Gotland Kommun: Gotland Socken: Västergarn Fastighet: Övide 1:2 Fornlämning: RAÄ 31, RAÄ 206 Typ av fornlämning: Fyndplats Typ av undersökning: Förundersökning Orsak till undersökningen: Kontroll av fynduppgifter Projektledare: Dan Carlsson