Ajvideboplatsen. Rapport från arkeologisk undersökning 2005 av fornlämning nr. 171 på fastigheten Ajvide 2:1 i Eksta socken, Gotland.

Transkript

1 Ajvideboplatsen Rapport från arkeologisk undersökning 2005 av fornlämning nr. 171 på fastigheten Ajvide 2:1 i Eksta socken, Gotland. Högskolan på Gotland Avd. för arkeologi och osteologi Cramérgatan Visby

2 FORNLÄMNING 171, AJVIDE 2:1 EKSTA SOCKEN, GOTLAND Föreliggande rapport är en sammanfattning av undersökningarna vid Ajvide, år 2004, utförda av Högskolan på Gotland inom ramen för fältkurser i arkeologi. Detaljerad dokumentation finns i databasen för Ajvideprojektet. Materialet lämnas till Gotlands Fornsal på det sätt som museet kräver. Sammanställningen av rapporten har gjorts av fil mag Johan Norderäng. Den osteologiska analysen i avsnittet om Grav 75 samt analysen av humanmaterialet är gjord av fil mag Margareta Kristiansson. Visby den 26 januari 2006 Inger Österholm Prorektor Fil dr, lektor i Arkeologi Högskolan på Gotland Avd. för arkeologi och osteologi

3 Inledning Den arkeologiska undersökningen vid Ajvide, Eksta sn genomfördes inom ramen för Högskolan på Gotlands fältkurser i arkeologi. Ansvarig för undersökningen var fil dr Inger Österholm. Utgrävningen är en fortsättning av tidigare undersökningar på platsen ( samt ) och ingår i projektet Gotlands stenålder (Österholm 1989, 1996). Syftet med årets undersökning var att fullfölja förra årets intentioner att kunna avgränsa det fyndförande kulturlagret och gravfältet i söder och nordväst. Tekniska uppgifter Stenålderslokalen är registrerad på fastigheten Ajvide 2:1 i Eksta socken, Gotland, och har fornlämningsnummer 171. Enligt tidigare avgränsning med hjälp av fosfatkartering sträcker den sig över ytterligare fastigheter. Det lokala koordinatnätet lades ut 1983 med teodolit. Y- axeln har stigande värden åt norr och X-axeln stigande värden åt öster. Grävningens fixpunkt ligger på m ö h. Fixpunkten består av ett fast stenblock som i det lokala koordinatsystemet har koordinaterna; X+30.52, Y-140,61, Z 13,21. Sedan 1997 används digital teknik fullt ut också för dokumentation i fält. Inmätning sker med totalstation och alla fynd erhåller ett unikt ID-nummer och i samband med detta lagras alla fynddata och mätvärden i en databas. Avtorvningen har skett manuellt och fyndmaterialet har registrerats per m 2 och 10 cm lager. Anläggningar har grävts separat. Alla artefakter har registrerats med exakta X, Y och Z- värden. Plan- och profilritningar (sektioner) har ritats i skala 1:20 och anläggningar i skala 1:10. Fotografering har utförts dels i lodfototeknik och dels som snedfoto. All dokumentation sker fortlöpande med hjälp av digital kamera. Undersökningsperiod, personal och medverkande studenter Årets grävning genomfördes under två perioder. Totalt medverkade cirka ett 80-tal studenter från olika nivåer. Personal i fält under maj månad: fil mag Johan Arvidsson, fil mag Margareta Kristiansson samt fil mag Johan Norderäng. Personal i fält i jun/jul fil lic Gunilla Hallin och fil mag Johan Norderäng samt fil mag Margareta Kristiansson. 9/5-31/5 Studenter från Högskolans AB-kurser i arkeologi, (nätburen och campus) samt från D-kursen i osteologi. 27/6-22/7 Studenter från Högskolans sommarkurs, Arkeologi i teori och praktik samt deltagare från sommarkurs i arkeologi från folkhögskolan i Hemse. 2

4 X +25 Y -51 Undersökta ytor Schakt 2, 6-8 och 11 Schakt 3 och 9 Tält Schakt 1 Schakt 4 Schakt 5 Schakt 10 Bild 1. Översiktsbild av 2005 års grävning. Årets elva schakt markerade i grått. 3

5 Totalt undersöktes en yta av 85 m 2 fördelade på 11 schakt. Alla schakt utom Schakt 4 och 10 utgjordes av sökschakt placerade mer eller mindre långt från den större tidigare utgrävda huvudytan. Schakt 4 och 10 placerades i anslutning till huvudytan i söder och väster. Schaktens placering ses på Bild 1 ovan. Schaktens storlek: Schakt 1 10 m 2 Schakt 2 10 m 2 Schakt 3 14 m 2 Schakt 4 8 m 2 Schakt 5 10 m 2 Schakt 6 5 m 2 Schakt 7 5 m 2 Schakt 8 5 m 2 Schakt 9 4 m 2 Schakt m 2 Schakt 11 2 m 2 Schakt 1 Schaktet mätte 2x5 m och lades i nord-sydlig riktning, 50 m nordost om den tidigare år utgrävda sammanhängande huvudytan (se översiktsbild Bild 1 ovan). Avsikten med schaktens placering var att försöka avgränsa kulturlagrets utbredning i nordöstlig riktning. Fem cm mörk mylla följdes av ett stenblandat kulturlager på cirka 20 cm, ingen skiktning syntes i det senare. Hela schaktet var på alla nivåer genomgående fyndfattigt. Kalkstenshällen nåddes redan efter 2 cm i lager 3. Inga anmärkningsvärda fynd förutom ett fragment av glaserad keramik (ID ) samt sju skärvor porslin (ID ) kan nämnas. Schakt 2 Schaktet placerades 65 m norr om huvudytan (se Bild 1) och mätte 2x5 m i öst-västlig riktning. Efter ploglagret kom ett homogent mörkt stenblandat kulturlager om cirka 40 cm. Detta följdes av ett extremt svartfärgat kulturlager av fet jord som var mellan 10 cm och 20 cm tjockt. I delar av schaktet följdes det extremt svartfärgade lagret av ett cirka 20 cm tjockt skikt av fin sand. Kalkstenshällen nåddes efter cirka 5 cm i lager 5. En hel del recenta fynd påträffades i schaktet, i huvudsak i de övre lagren, 0 och 1. Ett tiotal järnspikar/hästskosömmar, porslin, glasbitar samt en skärva glaserad keramik. I kulturlagret påträffades också två fynd av människoben. Jordprov: lager 4 (ID ) taget i den mycket svarta jorden. 4

6 Det extremt svarta kulturlagret gjorde att schaktet under sommaren utvidgades åt tre håll i syfte att avgränsa det svarta området. Utvidgningarna benämns Schakt 6-8 och behandlas separat nedan. Schakt 8 Schakt 2 X +25 Y -51 Schakt 7 Schakt 6 Schakt 11 Bild 2. Schakt 2, 6-8 och 11 Schakt 6-8 och 11 Schakten 6-8 utgjordes av tre stycken 1x5 m utvidgningar av Schakt 2 i tre riktningar, norr, söder och öster. Schakt 6 kom dock att utökas med ytterligare 1x2 m i sydlig riktning som gjordes för att om möjligt kunna avgränsa det svartfärgade området söderut. Denna utvidgning benämns Schakt 11. Se Bild 2 ovan. 5

7 Schakt 6 & 11 1x5 m + 1x2 m i nord-sydlig riktning söderut från Schakt 2. Kulturlagret var cirka cm djupt varav de sista cirka 15 cm utgjordes av den mycket svarta jord som präglade Schakt 2. Den svarta ytan i Schakt 2 som föranledde utvidgningen till Schakt 6 & 11 fortsatte således söderut och syns tydligt i profilen mot söder i Schakt 11 och i den västra respektive östra profilen i Schakt 6 (bilaga 1 & 2). Den svarta ytan kan därför inte avgränsas i sydlig riktning. Under det svarta lagret kom ett mycket tunt sandlager och kalkstenshällen nåddes efter cirka 5 cm i lager 5. Spåren av ett grunt täckdike som löper i öst-västlig riktning och som skar schaktet var synligt i torven/gräset redan innan avtorvningen. Detta hade dock inte lämnat några synliga spår längre ner i kulturlagret, inte heller kunde det ses i profilerna mot väst respektive öst annat än på marknivån. Ett mycket ovanligt fynd kom i lager 4, ett ornerat benhänge, (ID123284) (bild 3). På Ajvide har något sådant aldrig återfunnits tidigare. Kolprover: Schakt 11, lager 4, ID Bild 3. Ornerat benhänge Schakt 7 1x5 m, schaktet placerades i öst-västlig riktning österut från Schakt 2. Det svartfärgade området som konstaterats i Schakt 2 fortsätter österut i Schakt 7. Kulturlagret var cirka 50 cm tjockt och bestod av ett mörkt och ett ännu mörkare undre lager. Skiktningen i den mycket svarta jorden syntes tydligt i profilerna mot både öster och norr (bilaga 2 & 3) och det svartfärgade området kan därför ej avgränsas i någon riktning genom Schakt 7. Ett jordprov togs i det svartfärgade området i lager 4. Delar av provet analyserades i fält av Sven Österholm och det befanns innehålla mindre mängder av fett. I lager 1 återfanns en bit glaserad keramik (ID ). Människoben som påträffats i kulturlagret: en tand i lager 2 (ID ), fragment av ett lårben, lager 3 (ID ) samt ytterligare ett lårbensfragment i lager 4 (ID ). Kalkstenshällen nåddes efter ett par cm i lager 5. Kolprover: lager 4 (ID ), lager 4, (ID ). Jordprov: lager 4 (ID ) delvis analyserat i fält. 6

8 Schakt 8 1x5 m, schaktet placerades i nord-sydlig riktning norrut från Schakt 2. Även i Schakt 8 fortsätter det svartfärgade området. Profilen visar att kulturlagret var cirka 50 cm djupt och skiktat i en mörk del och en än mörkare under denna (bilaga 3 & 4). Kulturlagret följdes av ett 15 cm tjockt sandlager och hällen nåddes efter cirka 5 cm i lager 5. Svartfärgningen syns tydligt i alla profiler och den svartfärgade ytan kan ej avgränsas i nordlig riktning. Schakt 3 & 9 Schakt 3 Schakt 3 placerades 50 m norr om huvudytan. Schaktet mätte ursprungligen 2x5 m i östvästlig riktning men utvidgades med 4 m 2, 1x2 m åt söder och 1x2 m öster ut då gravanläggning 75 påträffades. Schaktet kom under maj månads grävning således att omfatta 14 m 2. Under sommaren utvidgades schaktet med ytterligare 4 m 2 i sydlig riktning och denna utvidgning benämndes Schakt 9 och behandlas nedan. Schaktens förhållande till varandra ses på Bild 4 nedan. Ploglagret följdes av ett ljusare kulturlager på cm. I profilerna mot norr, öst och söder syntes i vissa delar spåren av en transgression som varierade i tjocklek mellan 1 och 20 cm och kulturlagret fortsatte även under transgressionen. Under kulturlagret kom ett tjockare lager fin sand uppblandad med mindre mängder kalksten. Ett täckdike skär schaktet i östvästlig riktning och det kunde följas ner i lager 3. Bild 4. Schakt 3 och 9 Schakt Schakt 9 Schakt 3 3 Schakt 9 Schakt 9 En svartfärgning kring det som kom att benämnas Grav 75 syntes från lager 2 ner i lager 3 men försvann sedan. Kalkstenshällen nåddes efter drygt 10 cm i lager 7. Ett kolprov togs i utvidgningens södra del, mot Schakt 9 i lager 7 (ID ). Grav 75 Redan i lager 0 påträffades flertalet människoben spridda i kulturlagret. I lager 1 bedömdes sedan en samling människoben vara rester av en grunt liggande förstörd gravanläggning och den kom att benämnas Grav 75. Inga skelettdelar av individen låg i anatomisk position och en stor del av benelementen saknades. Skelettet var mycket fragmenterat och ofullständigt. Halskotor, nyckelben, skulderblad, bröstben, samt alla fotben saknas helt. Av kraniet har bara två skalltaksfragment 7

9 och två tänder påträffats. De flesta skelettdelarna kommer från den vänstra sidan av kroppen. Könskaraktärerna är inte alla tydliga, men visar övervägande på en man med en ålder mellan 25 och 30 år. Även kroppslängden med ca 170 cm skulle tala för en man. De flesta av de patologiska förändringarna som förekommer på skelettet är troligen aktivitetsspår av hårt ansträngande fysiskt arbete. I materialet fanns ytterligare 31 små benfragment av människa med en vikt av 26 gram som inte närmare gick att bestämma till benslag, men troligen kommer de flesta av dessa från höftbenet. Bild 5. Bensamlingen som bedömdes som Grav 75 i lager 3. Ett täckdike skar i öst-västlig riktning schaktet över delar av Grav 75 och kan vara förklaringen till att graven skadats. Täckdiket syntes tydligt i profilen mot väster och kunde följas tvärs igenom schaktet och det förmodade läget för gravanläggningen samt vidare genom Schakt 9. I lager 2 observerades en svartfärgning i den södra delen av schaktet och denna fortsatte in i den södra schaktväggen. Svartfärgningen i lager 3, misstänktes vara rester av nedgrävningen för Grav 75 och schaktet utvidgades därför åt söder och öster. Svartfärgningen kunde dock inte följas ner i djupare lager i ursprungsschaktet och den syntes inte alls i utvidgningen mot söder och öster. Då gravanläggningen var mycket skadad är det svårt att bedöma vad som kan vara gravgåvor och vad som härrör från kulturlagret i vilket graven nedgrävts. De fynd som bedömdes kunna vara gravgåvor var ett fragment av en större fiskekrok av ben (ID ) samt ett bearbetat fågelben (ID ). 8

10 Schakt 9 Schaktet mäter 1x1 m + 1x3 m och är en utvidgning av den södra delen av Schakt 3. Kulturlagret var omkring 60 cm tjockt och bestod av ett ljusare övre skikt följt av ett något mörkare. I profilerna syntes spår av en transgression mot söder, öster och väster (bilaga 4 & 5). Transgressionens tjocklek varierar mellan några få cm upp till cirka 12 cm. Efter kulturlagret kom ett tjockare, cm, sandlager. Detta lager var fyndfattigt men innehöll en del fiskben och keramik, även ornerad sådan. Hällen nåddes efter cirka 5 cm i lager 7. Täckdiket som observerats i Schakt 3 syntes även i Schakt 9 och det kunde följas ner i lager 3 där det ritades in på planritningen (bilaga 6). Schakt 4 Schaktet mätte 2x4 m och lades i nord-sydlig riktning. Schaktet lades dikt an tidigare grävd yta i västra delen av utgrävningsområdet. Kulturlagret var omkring 60 cm djupt utan synlig skiktning och följdes av ett cirka 25 cm tjockt sandlager. Kalkstenshällen nåddes i lager 6. En svartfärgning som misstänktes vara stolphål observerades i lager 2, ruta X-25, Y-108 och den kunde sedan följas ner till lager 5. Svartfärgningen testades positivt med KSCN i lager 3 och ett jordprov togs. Ytterligare svärtfärgningar finns på planritningen för lager 2, 4 och 5. Skörbränd sten återfanns i lager 2 och 5. I profilen mot väster observerades en tunnare, 0-10cm, transgressionshorisont på en längd av cirka 2m. Kulturlager fanns både ovan och under denna transgression (bilaga 6). Kolprover: lager 6 (ID , ID ). Jordprov: lager 3 (ID ). Provet består av en keramiksamling med ben och jord. Schakt 5 Schaktet mätte 2x5 m och lades i öst-västlig riktning. Schaktet var beläget 4 m utanför huvudytans västra del. Fynd av oidentifierbart metallföremål (ID ) i lager 1, troligtvis recent. I lager 3 observerades en svartfärgning i schaktets västra del (rutorna: X-27 & -28, Y-142. Ingen skiktning kundes ses i kulturlagret som var omkrig 50 cm tjockt. Ett sandlager mellan cm grävdes innan kalkstenshällen nåddes i slutet på lager 5. Schakt 10 Schaktet mätte 2x6 m och lades i öst-västlig riktning. Schaktet är beläget dikt an till södra delen av huvudytan mot ytor grävda 2004, se Bild 1 ovan. Kulturlagret var mellan cm tjockt och ingen skiktning i detta kunde ses. Lagret följdes av ett cirka 5-15 cm tjockt sandlager och hällen nåddes efter cirka 3 cm i lager 4. Ett svartfärgat område med fet jord konstaterades i lager 2 och detta kunde följas ända ner i lager 4. I det svartfärgade området återfanns 88 st kraniefragment av människa, ett jordprov togs i det svartfärgade området i lager 3. Jordprov: lager 3 (ID ). 9

11 Fynd Fyndmängden på ajvideboplatsen är, ur volymsynpunkt, mycket stor och delas upp i två huvudkategorier Massmaterial och Inmätta fynd. Massmaterial består av djurbensrester, keramikfragment, ej retuscherad flinta samt flintavslag, från kulturlagret. Detta insamlas per m 2 och 10 cm lager. Mer anmärkningsvärda fynd mäts in med exakta koordinater och fynd från denna kategori benämns Inmätt fynd. I vissa fall återfinns sådana artefakter under förhållanden som inte möjliggör inmätning, till exempel vid sållning eller fyndsortering. Fyndet behandlas då som Inmätt fynd dock blir registreringsexaktheten reducerad till kvadratmeterruta och lager. Denna kategori benämns Ej inmätt fynd. Massmaterial Som nämnts ovan insamlades och registrerades fyndmaterialet i två huvudkategorier, detaljinmätta fynd med X-, Y- och Z-värden samt massmaterialet från boplatsens kulturlager. Det sist nämnda samlades in och registrerades per 10 cm lager och kvadratmeterruta. Totalt registrerades 1733 fyndposter i fynddatabasen. I Tabell 2 nedan redovisas en sammanställning av årets fyndmaterial utan ingående detaljbeskrivning. Fyndtyp Antal registrerade Antal Vikt i gram fyndposter Detaljinmätta fynd 285 ca 300 (vägs ej i fält) Ornerad keramik Oornerad keramik Djurbensmaterial 482 (räknas ej) Flintavslag Tabell 1. Fyndfördelning 2005 Osteologisk analys av humanmaterialet Vid årets utgrävning påträffades 136 lösfynd av människa i fyra av de elva schakten. Lösfynden förekom endast i den norra och den södra delen av boplatsområdet. Fynden framkom i lager 2-4, och de flesta från lager 3. Huvuddelen av människobenen kom från kraniet. Endast ett handrotsben och två tänder var hela och oskadda. Vid den osteologiska bedömningen av alla påträffade skelettdelar från 2005 visade det sig att det rör sig om minst en individ från den norra delen och minst en individ från den södra. Den största delen av fynden fanns i schakt 10 som ligger i det södra området, där det under de senaste årens utgrävningar påträffats ett stort antal människoben. De lösa skelettdelarna från schakt 10 bestod av 88 små kraniefragment som låg relativt samlat i lager 2 och 3 i den västra delen av schaktet. Jorden var här svart och fet vilket gjorde att också kraniefragmenten var mycket svarta. Troligen är fragmenten bara från hjässbenet och nackbenet. Delar av ansiktsskelettet är tunna och sköra och går lätt sönder, samtidigt som de då också blir svårare att identifiera. Det är svårt att avgöra om alla fragment kommer från en och samma individ. 10

12 Det har heller inte gått att göra en närmare åldersbedömning, men troligen kommer de från en vuxen individ. I schakt 2, 6 och 7 som ligger i den norra delen av utgrävningsområdet påträffades 48 skelettdelar av människa. Här låg fragmenten relativt spridda, men den största delen framkom i schakt 7. Även här var jorden väldigt fet och svart. I en av rutorna fanns 25 små svarta fragment av ett lårbensskaft. Ingen av fragmenten hade några karaktärer för ålders- eller könsbedömning, men tjockleken antyder en vuxen individ. Lager Antal människoben Schakt Antal människoben Människoben per lager Människoben per schakt Schakt Kraniefragment Tänder Handrotsben Lårben Totalt Antal skelettdelar Sammanfattning Ett övergripande syfte med årets undersökning var att avgränsa kulturlagrets och gravarnas utbredning i nordlig och sydlig riktning. Tidigare har det konstaterats att det i östlig riktning troligen inte är meningsfullt att söka gravar samt att kulturlagrets mäktighet snabbt avtar. Detta bekräftades åter av resultatet i Schakt 1 i den nordöstra delen av boplatsen. Kulturlagrets tjocklek i den norra delen av gravfältet konstaterades fortfarande vara betydande och fyndtätheten hög. Ett område med extremet svartfärgat kulturlager konstaterades i det norra området, i Schakt 2. Trots utvidgningar av detta schakt i flera riktningar kunde området inte avgränsas. Mängden lösfunna människoben i kulturlagret fortsätter, både i norra och södra och västra delen. Detta gör att gravfältet ej kan sägas vara avgränsat i dessa tre riktningar. 11

13 Referenser Österholm, I Bosättningsmönstret på Gotland under stenåldern : en analys av fysisk miljö, ekonomi och social struktur. Theses and papers in archaeology. New series, A, 3. Österholm, I Boplatsen vid Jakobs/Ajvide, Eksta sn. Gotland. En översikt av undersökningarna Gotländskt Arkiv. Otryckta källor Kristiansson, M. fil.mag. Osteologisk analys. Norderäng, J Ajvideboplatsen. Rapport från arkeologisk undersökning av fornlämning nr. 171 på fastigheten Ajvide 2:1 i Eksta socken, Gotland. (Rapporten avser undersökningarna 2000). Norderäng, J Ajvideboplatsen. Rapport från arkeologisk undersökning av fornlämning nr. 171 på fastigheten Ajvide 2:1 i Eksta socken, Gotland. (Rapporten avser undersökningarna 2001). Norderäng, J Ajvideboplatsen. Rapport från arkeologisk undersökning av fornlämning nr. 171 på fastigheten Ajvide 2:1 i Eksta socken, Gotland. (Rapporten avser undersökningarna 2002). Norderäng, J Ajvideboplatsen. Rapport från arkeologisk undersökning av fornlämning nr. 171 på fastigheten Ajvide 2:1 i Eksta socken, Gotland. (Rapporten avser undersökningarna 2003). Norderäng, J Ajvideboplatsen. Rapport från arkeologisk undersökning av fornlämning nr. 171 på fastigheten Ajvide 2:1 i Eksta socken, Gotland. (Rapporten avser undersökningarna 2004). 12

14 13 Bilaga 1

15 14 Bilaga 2

16 15 Bilaga 3

17 16 Bilaga 4

18 17 Bilaga 5

19 18 Bilaga 6